Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Borås stad

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:41, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Borås stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

1

Nr 41.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan och

Borås stad; given Stockholms slott den 24 januari

1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Harald Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 24 januari 1930.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Malmberg anhåller att få underställa Kungl.

Majits prövning frågan om godkännande av viss överenskommelse mellan

kronan och Borås stad samt anför därvid följande.

Genom brev den 25 januari 1907 förordnade Kungl. Majit, att Alvsborgs

regemente skulle förläggas till Borås, så snart kasern etablissemang för regementet

blivit därstädes uppfört, varjämte Kungl. Majit bemyndigade arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att i enlighet med ett av stadsfullUihang

till riksdagens protokoll 1030. 1 sami. 32 käft. (Nr 41—43.) 8i 30 ]

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kasern
kommittén.

Kungl. Majda proposition nr 41.

mäktige i nämnda stad avgivet anbud sluta avtal med staden angående upplåtelse

av mark till övningsplats för regementet m. m. Mellan fortifikationsdepartementet

oell staden slöts i anledning härav ett den 27 mars och den

10 april 1907 dagtecknat kontrakt i ämnet, vilket torde få fogas såsom bilaga

(Bil. B) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Ar 1914 blev det för Älvsborgs regemente avsedda kasernetablissemanget

färdigställt och togs i bruk av regementet.

I skrivelse den 22 mars 1929 har kasernkommittén framlagt resultatet av

mellan kommittén och Borås stad förda förhandlingar i anledning av den

minskning beträffande Älvsborgs regementes organisation, som blivit en

följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. Dessa förhandlingar hava

lett till avslutandet av en den 21 och den 22 februari 1929 dagtecknad

överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt Borås stad, å andra sidan. Ifrågavarande överenskommelse torde få

fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Kasernkommittén har i nyssnämnda skrivelse anfört följande.

Enligt 1925 års härordning skulle Älvsborgs regemente bibehållas vid sin

nuvarande förläggning i Borås, men organiseras såsom ett normalinfanteriregemente,

omfattande sex utbildningsenheter. Angående innebörden av

denna förändring i regementets organisation finge kommittén hänvisa till

nedanstående tablå.

Härordning

av år

A

n t

a 1

Summa

beräknade

avlönings-

förmåner

Års-

kontin-

gent

värn-

plik-

tiga

Utbild-

ningstid

för

värn-

pliktiga

(antal

dagar)

Offi-

cerare

Under-

offi-

cerare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

militär

per-

sonal

Pen-

sio-

nerad

per-

sonal

Summa

1901 ............

47

38

244

33

5

_

367

582,000

630

240

1914 ..........

53

39

204

33

4

—

333

806,000

630

/ 340

\*) 165

1925 ............

40

26

135

21

4

4

230

585,000

760

'' '' 140

*) Under det s. k. provisoriet från och. med 1920 års klass.

Beträffande de i tablån meddelade uppgifterna ville kommittén särskilt

framhålla, att i förhållande till 1901 års härordning — varå det mellan

kronan och staden angående regementets förläggning upprättade kontraktet

vore grundat — medförde 1925 års organisation en minskning av antalet

officerare med 7 och antalet underofficerare med 12. Vad musikpersonalen

anginge, hade denna enligt 1901 års härordning efter en år 1905 beslutad

omorganisation bestått av 11 musikunderofficerare och 22 man, tillhörande

manskapet, men skulle enligt 1925 års härordning utgöras av 1 musikdirektör,

5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapet. Musikunderofficerarnas

antal minskades alltså med 6, men i stället tillkomme 1 musikdirektör.

Jämförelsen mellan de enligt 1901 och 1925 års härordningar utgående

avlöningsförmånerna till den fast anställda personalen vid Älvsborgs

regemente, nämnda avlöningsförmåner beräknade i enlighet med de av kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 41.

mitten antagna grunder, utvisade en ökning med cirka 3,000 kronor. Härvid

vore dock att märka, att antalet fast anställda befattningshavare minskats

med 137 man.

De prestationer, Borås stad fullgjort för Älvsborgs regemente, framginge

av det kontrakt, som upprättats mellan kronan och staden den 27 mars och

den 10 april 1907 angående regementets förläggande till staden. Börande

innehållet i detta kontrakt finge kommittén hänvisa till detsamma (se Bil. B).

I ett till Svenska stadsförbundet lämnat meddelande hade staden angivit

sina uppoffringar på grund av nämnda kontrakt sålunda:

1) Värdet av staden förut tillhörig mark örn 21.6 8 hektar

till plats för kasernetablissemang................................. kronor 433,600: —

2) Kostnad för förvärvande av ytterligare 411.8 0 hektar

mark, som upplåtits till kronan såsom övningsfält för

Älvsborgs regemente ......................................................... » 154,550:35

3) Kontant till kronan överlämnat belojop för vissa markinköp

................................................................................. » 75,000: —

4) Kostnader för anläggande av kulvert, gator, elektriska

ledningar m. m.................................................................. » 54,600: —

Summa kronor 717,750:35

I vederlag för de prestationer, staden fullgjort för regementets räkning,

hade staden givetvis åtnjutit betydande fördelar av regementsförläggningen.

Alltsedan år 1914 hade staden kunnat uppbära skatteintäkter från regementets

personal. Avlöningsförmånerna till de fast anställda befattningshavarna

vid regementet enligt 1901 års härordning — utan det tillägg av 75 procent,

varmed höjning skett i den här ovan intagna tablån — hade uppgått i runt

tal till 333,000 kronor.

Vid utgången av år 1928 hade folkmängden i Borås uppgått till omkring

34,500 personer. Den inkomst, varå utskylder år 1928 utdebiterats till staden,

hade belöpt sig till 30,957,000 kronor och det samma år utdebiterade

beloppet till 2,358,575 kronor. Under tiden 1910—1927 hade kommunalskatten

i Borås per bevillningskrona varit lägst 6 kronor 49 öre, år 1913,

samt högst 9 kronor 43 öre, år 1919. Kommunalskatten hade de senaste

åren, 1928 och 1929, varit 7 kronor 62 öre, respektive 7 kronor 30 öre.

Enligt kasernkommitténs förmenande borde någon egentlig kompensation

icke .utgå till staden Borås i följd av den beslutade personalreduceringen

vid Älvsborgs regemente. Den 1 december 1927 hade emellertid drätselkammaren

i Borås inkommit med en skrivelse till kommittén, däri drätselkammaren

på anförda grunder hemställt, att kasernkommittén måtte till behandling

upptaga vissa önskemål, som staden hade att framställa, samt att

kommittén måtte för sådant ändamål ingå i förhandlingar med av stadens

drätselkammare utsedda delegerade.

Sedan i berörda skrivelse lämnats en redogörelse för de uppoffringar,

staden verkställt för ordnande av Älvsborgs regementes förläggning, hade

anförts, bland annat, följande: Genom riksdagens beslut år 1925 om inskränkning

av organisationen vid bland annat Älvsborgs regemente hade åtskilliga

av de förutsättningar undanryckts, som motiverat Borås stads uppoffringar

vid regementets förläggning till staden, och i stället för den av de kommunala

myndigheterna påräknade utvecklingen av regementet och dess anläggningar

hade en avseviird minskning av organisationen kommit till stånd, och

detta ej blott med hänsyn till förhållandena enligt 1914 års utan även enligt

1901 års härordning. Även om anförda förändringar i den militära förläggningen

i och för sig och ur rent formell eller juridisk synpunkt måhända

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

endast i jämförelsevis ringa grad kunde åberopas som rättsgrund för ersättningskrav

från stadens sida, ansåge dock drätselkammaren i varje fall, att

staden ur skälighetssynpunkt borde medgivas kompensation i en eller annan

form. Lika litet som staten kunnat förutse de nu inträffade indragningarna

vid regementet, hade Borås stad varit i stånd att överblicka de behov, det

raska framskridandet av stadens utveckling skulle komma att föra med sig.

De förutsättningar, som legat till grund för de överenskommelser och upplåtelser

av mark etc., som skett vid regementets förläggande till Borås, hade

sålunda i vissa avseenden blivit rubbade. Drätselkammaren funne det därför

vara ett önskemål från stadens sida, att ifrågavarande uppgörelse måtte få

upptagas till revision och att därvid största möjliga hänsyn måtte tagas till

stadens nuvarande och framtida behov, i den mån så läte sig göra utan att

kronans realintressen i fråga örn utrymme för militära övningar och dylikt

träddes för nära.

Körande arten och omfattningen av de önskemål, staden hade för avsikt

att framställa, hade i skrivelsen vidare anförts:

1) De i 1907 års kontrakt intagna bestämmelserna örn vissa maximipris

vid leverans av elektrisk energi samt vatten borde revideras. Erfarenheten

hade visat, att vad som stipulerats som maximipris vid en viss tidpunkt i

tillämpningen lätt bleve minimipris vid en senare tidpunkt. Vidare torde inses

det orimliga i att bibehålla prissättningar, som avsåge penningvärden, som

väsentligt avveke från nu gällande. Principiellt borde ett pris å nämnda

nyttigheter ansluta sig till för varje tidsskede gällande produktionskostnader.

Det syntes därför vara ändamålsenligt, att ifrågavarande bestämmelser

utbyttes mot utfästelse från stadens sida, att kronan skulle i taxehänseende

likställas med andra abonnenter av jämförlig art och storlek.

2) Stadens hastiga tillväxt samt gatu- och landsvägstrafikens oanade ökning

hade drivit fram krav på såväl nya trafikleder som behov av utvidgning och

förbättring av de bestående. Det hade därför visat sig oundgängligen nödvändigt,

att uppgörelse mellan staden och kronan träffades angående grunderna

för behandling av dylika frågor, som erfordrade upplåtelse av kronan

tillhörig mark. Staden ansåge därvid, att bland annat följande medgivanden

från kronans sida vore motiverade, nämligen:

a) staden borde utan ersättning äga disponera erforderlig mark för gator

och vägar, som för tillgodoseende av det allmänna trafikbehovet nu och

framdeles komme att förläggas å kronans mark;

b) kronan borde uttryckligen medgiva, att trafikleder, som nu funnes över

kronans mark eller därstädes komme att anläggas, jämväl för framtiden finge

bibehållas och vara för allmän trafik upplåtna;

c) kronan borde medgiva staden rätt att å kronans mark kostnadsfritt taga

grus, sten och annat väglagningsmaterial; och ville drätselkammaren i detta

sammanhang påpeka, att vid Torpa sockens inkorporering år 1920 hade staden

övertagit en omfattande väghållningsskyldighet, som tidigare åvilat kronan

såsom fastighetsägare i nämnda socken.

3) Sedan staden numera å från kronan återförvärvad mark anlagt ett

renhållningsverk vid Bockaryd, önskade staden utverka sig rätt att upptaga

torvströ från kronans mossmark i närheten av renhållningsverket, ett medgivande,

som för kronans och regementets del icke torde innebära någon

som helst olägenhet.

4) Det vore uppenbart, att stora intressen kunde uppkomma och hade vid

åtskilliga tillfällen redan gjort sig gällande i fråga örn möjlighet för staden

att återförvärva del av regementet tillhörig mark, belägen i omedelbar anslutning

till stadsområde! Det syntes därvid självklart, att kronans och

samhällets intressen borde vägas mot varandra. Man borde visserligen ej

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

förutsätta, att kronan skulle avstå mark, vars disponerande vore av vitalt

intresse för regementet, men å andra sidan hade det förefallit drätselkammaren

vara rimligt och riktigt, att kronan ställde sig förstående till samhällets

behov, där så utan större olägenhet kunnat ske, bland annat därigenom,

att staden lämnade annan ur övningssynpunkt likvärdig mark i utbyte.

Sedan flera år tillbaka hade sålunda vid olika tillfällen uttalats, att

det vore av stort intresse för staden att kunna helt eller delvis återförvärva

regementets s. k. norra handexercisfält. Det hade därvid anförts, att området

skulle bland annat på grund av sitt läge invid Tarberg—Borås järnväg

väl lämpa sig för blivande bangårdsutvidgning eller, därest denna ej

komme till stånd, till tomt för eventuel] gasverksanläggning. Aven örn man

för närvarande ej kunde med bestämdhet angiva, till vilket ändamål området

kunde komma att disponeras, därest det kunde av staden återförvärvas,

vore det från stadens synpunkt av synnerligt värde att erhålla kännedom

örn de villkor, enligt vilka ett dylikt återförvärvande kunde ske

5) Ehuru detta ärende ej direkt berörde staden, ville drätselkammaren

slutligen uttala såsom önskvärt, att kronan måtte upplåta mark till skjutbanor

för den frivilliga skytterörelsen, särskilt som staden, sedan den till

Älvsborgs läns landsting överlämnat mark till ett nytt lasarett, invid vilken

skjutbanorna hittills varit förlagda, saknade lämpligt område, som kunde

apteras för nyss nämnt ändamål.

Med hänsyn till att vissa av de frågor, som berördes i drätselkammarens

skrivelse, synts vara av betydelse för staden, hade kasernkommittén funnit

det vara lämpligt att, på sätt i skrivelsen hemställts, inleda förhandlingar

med de av drätselkammaren utsedda delegerade.

Vid förhandlingarna, vilka ägt rum i Borås den 21 juni 1928 och därefter

fortsatts i Stockholm under hösten samma år, hade staden frånträtt en del

av sina krav och i övrigt preciserat sina önskemål så, att slutligen en överenskommelse

kunnat upprättas. Rörande innehållet i denna överenskommelse

finge kommittén hänvisa till densamma (se Bil. A).

Stadens representanter hade vid förhandlingarna till en början gjort gällande,

att den i 1907 års kontrakt intagna bestämmelsen i § 8 örn visst

maximipris å vatten, som av staden levererades till Älvsborgs regemente,

borde borttagas. Enligt kontraktet hade staden icke rätt att fordra högre

pris för vatten än efter 11 öre per kubikmeter. En verkställd utredning

hade ådagalagt, att stadens drifts- och underhållskostnader för levererat

vatten i Borås under år 1927 uppgått till 7.53 öre per kbm. samt att ränteoch

amorteringskostnaderna belöpt sig till omkring 14.51 öre per kbm.

Totala självkostnaden för varje levererad kubikmeter vatten hade sålunda

uppgått till 22.0 4 öre. Som regementet icke betalade mer än 11 öre per

kbm., tillskyndades staden årligen en betydande förlust å sin vattenleverans

till regementet. För vatten, som levererades till regementet, borde kronan

erlägga betalning efter samma pris som andra större avnämare inom staden.

Enligt av staden lämnad uppgift hade vattenkonsumtionen vid Älvsborgs

regemente utgjort:

under år 1918 .......

....... 56,292 kbm.

under år 1923 ........

....... 56,616 kbm

> 1919 .......

....... 58,886 »

v 1924........

....... 66,691 »

1920 ........

....... 43,975

1925 ........

....... 50,257

» 1921 ........

....... 61,860 »

» 1926 ........

....... 55,557 »

» » 1922 ........

....... 55,556

1927 ........

....... 52,190

Medeltalet under dessa tio år hade utgjort 55,788 kbm.

Enligt den för närvarande i Borås gällande vattentaxan (stadsfullmäktiges

beslut den 11 december 1924) erlade större förbrukare av vatten betalning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 41.

för varje kubikmeter intill 1,000 med 25 öre, dock att, örn förbrukningen

under kvartalet överstege 1,000 kbm., avgift beräknades för den överskjutande

kvantiteten efter endast 20 öre per kbm.

Sedan olika förslag till uppgörelse i nu ifrågavarande hänseende varit föremål

för övervägande, hade stadens delegerade förklarat, att staden vore villig

medgiva kronan rätt att alltjämt för konsumerat vatten vid regementet erlägga

betalning efter ett pris av 11 öre per kbm. intill en kvantitet av 50,000 kbm.

per år. Därest konsumtionen överstege denna kvantitet, borde kronan enligt

stadens förmenande åtaga sig att erlägga likvid för varje kubikmeter

levererat vatten efter samma pris, som betalades av andra större avnämare.

Enär kasernkommittén funnit, att stadens framställning om jämkning i

1907 års kontrakt rörande vattenpriset måste anses vara befogad, hade kommittén

ansett sig kunna biträda stadens sistberörda yrkande. Den upprättade

överenskommelsen inneliölle i § 1 de nya bestämmelser örn vattenpriset,

som ansetts böra komma till stånd. Dessa bestämmelser skulle bliva

gällande från ingången av år 1931. Enligt kommitténs åsikt borde vattenförbrukningen

vid regementet i regel kunna begränsas så, att icke mer än

omkring 50,000 kbm. skulle behöva konsumeras för varje år.

Örn regementet under ett kalenderår antoges komma att förbruka 55,000

kbm., skulle vattenavgiften enligt de nya bestämmelserna utgå på följande

sätt:

50,000 kbm. ä 11 öre.............................................................

4.000 » lika fördelade å samtliga fyra kvartal ä 25 öre

1.000 » ä 20 öre ..............................................................

kronor 5,500: —

1,000: —

200: —

Kronor 6,700: —

Vid förhandlingarna hade kasernkommittén i huvudsak ansett sig kunna

biträda de synpunkter, som staden framfört i sin ovan berörda skrivelse

rörande samverkan mellan kronan och staden för tillgodoseende av det ökade

tratikbehovet.

Helt naturligt borde tid efter annan uppkommande frågor örn ordnande

av allmänna trafikleder över kronans markområden lämpligen kunna lösas

genom underhandlingar mellan staden och vederbörande regementschef.

Staden hade dock nu påkallat, att avtal borde träffas örn vissa markbyten

dels för att kunna åstadkomma en Tätning av den s. k. Göteborgsvägen, dels

ock för att kunna genomföra en förlängning av Regementsgatan genom att

framdraga en ny gata över regementets s. k. norra handexercisfält fram till

nyssnämnda väg.

Å en av stadsingenjör! i Borås Bärnh. Sandström upprättad karta hade

de sålunda ifrågasatta förslagen till markbyte närmare utmärkts. För rötning

av Göteborgsvägen skulle av regementets mark behöva tagas i anspråk

4,605 kvadratmeter. För framdragande av en föreslagen gata över norra

handexercisfältet mellan Regementsgatan och Göteborgsvägen skulle vidare

åtgå av kronans mark dels 8,870 dels ock 125 kvadratmeter. De olika

markområdena, vilka å forén ämnda karta utmärkts med grön kantbeteckning

och bokstäverna b, c och d, inneliölle sålunda i areal tillhopa 13,600 kvadratmeter.

Därest Göteborgsvägen skulle, på sätt föreslagits, bliva rätad, komme ett

kronan tillhörigt markområde örn 6,370 kvadratmeter att bliva avskilt från

regementets övningsfält. Detta område, vilket å kartan betecknats med

bokstaven a, gränsade intill stadens mark och borde sålunda lämpligen överlåtas

till staden. Till största delen vore området o uppodlat, stenbundet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 41. 7

och eländigt. Å detsamma funnes emellertid belägna två bostadshus samt

två uthus.

Det ena bostadshuset nied tillhörande uthus ägdes av enskild person.

Enligt ett den 20 mars 1919 upprättat arrendekontrakt vore den tomtplan,

varå dessa byggnader vore uppförda, ävensom därtill hörande planteringsoch

potatisland (lägenheten Sabeltorp nr 2) utarrenderade till Gustaf Rosengren

från den 1 april 1919 till och med den 31 mars 1920, men ansåges

kontraktet förlängt på ett år för varje gång, såvida icke uppsägning av detsamma

skett minst fyra månader före kontraktsårets utgång. I kontraktet

stadgades vidare, bland annat, att de å Sabeltorp nr 2 befintliga byggnaderna,

som tillhörde Rosengren, skulle, när regementschefen så meddelade, av

Rosengren bortföras inom utsatt tid, som dock ej linge understiga fyra

månader.

Därest staden förvärvade äganderätt till markområdet, överginge även

omförmälda arrendekontrakt å staden; och torde staden i sinom tid, örn så

för vägrätningens genomförande bleve erforderligt, kunna vidtaga nödiga åtgärder

för att byggnaderna bleve bortförda.

De återstående byggnaderna (ett bostadshus och ett uthus) tillhörde kronan.

Boningshuset, som vore av trä, utvändigt brädfordrat, vore försett med yttertak

av tegel och med källare under hela huset. Huset innehölle fyra

rum och två kök och begagnades för närvarande såsom bostad åt underofficerare

vid Älvsborgs regemente. Uthuset vore av storvirke och bräder

under tak av papp samt inrymde vedbodar m. m.

På anmodan av kasernofficeren vid Älvsborgs regemente hade ingenjören

och byggmästaren Oscar Ohlsson och byggmästaren Klas Sjöberg, båda i

Borås, företagit värdering av sistberörda byggnader. Enligt ett av dem den

22 januari 1929 utfärdat värderingsinstrument hade boningshuset åsatts ett

värde av 13,600 kronor samt uthuset ett värde av 400 kronor eller sålunda

tillhopa 14,000 kronor.

Efter vägrätningens genomförande torde det senast omförmälda jordområdet

komma att ingå i ett framdeles bildat byggnadskvarter. På grund

härav och då området icke lämpligen borde tillhöra regementets övningsfält,

hade det vid förhandlingarna förutsatts, att kronan till staden skulle överlåta

marken jämte sistberörda, kronan tillhöriga byggnader mot kompensation

i annan mark och åtagande av staden att uppföra likvärdig byggnad å anvisad

plats inom regementets område.

Vid den ursprungliga upplåtelsen av mark till kronan för regementets

räkning hade icke en å det nuvarande regementsområdet befintlig äldre byväg

ingått. Denna väg, som i areal innehölle 1,660 + 580 kvadratmeter, hade

å kartan betecknats med bokstäverna g och h.

På sätt kartan utvisade, hade kasernetablissemanget till viss del förlagts

å nämnda, staden tillhöriga vägmark.

Såväl denna förutvarande vägmark som de staden tillhöriga jordområden

om respektive 135 och 5,240 kvadratmeter, vilka å kartan betecknats med

bokstäverna e och f, syntes efter Göteborgsvägens Tätning böra tilläggas

regementets område.

Vid förhandlingarna hade på grund härav blivit förutsatt, att staden i

utbyte mot från regementet erhållen blivande kvartersman skulle till kronan

överlämna nyssnämnda fyra markområden (e, f, g och h) om tillhopa 7,615

kvadratmeter. Större delen av den jord, staden lämnat i utbyte, utgjordes

av plan och odlad samt välbelägen tomtmark. Någon mellanavgift skulle

icke utgå, men skulle staden åtaga sig att på anvisad plats inom regementets

område uppföra en byggnad, likvärdig med dem, som vid markbytet tillfölle

s. 8 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden

över

kasern.

kommitténs

framställning.

Departements
chefen.

8 Kungl. Majus proposition nr 41.

staden. §§ 4 och 5 i den upprättade överenskommelsen innehölle bestämmelser

härom.

Under liand hade drätselkammaren i Borås erhållit meddelande örn att

chefen för Älvsborgs regemente preliminärt ansåge sig kunna biträda de

förslag, som sålunda framlagts. Regementschefen hade emellertid i samband

härmed uttalat en önskan örn, att staden såsom kompensation för den vid

gatuutläggningen uppkomna minskningen av norra handexercisfältet skulle

förbinda sig att verkställa dränering av ett till exercis- och idrottsplats avsett

område, tillhörigt regementet och beläget invid regementets sjukhus. Dräneringen

skulle verkställas genom framdragande av ett täckdike i markområdet

till ett redan befintligt öppet dike, som vid exercis- och idrottsplatsens

södra ända avledde vattnet till Yiskan. Därjämte skulle nödigt antal tvärgående

täckdiken anläggas genom området med anslutning till huvudavloppet.

Som staden förklarat sig villig att på sin bekostnad företaga detta arbete,

hade föreskrifter härom intagits i § 6 av överenskommelsen.

Rörande tiden för tillträdet av de olika områdena ävensom övriga föreskrifter

finge kommittén hänvisa till de i §§ 7 och 8 intagna bestämmelserna.

Sedan stadsfullmäktige i Borås vid sammanträde den 13 december 1928

bemyndigat drätselkammaren att på grundval av de förberedande förhandlingarna

träffa slutlig överenskommelse med kasernkommittén, hade den

förut berörda överenskommelsen blivit upprättad och den 21 februari 1929

undertecknad å stadens vägnar.

Över kasernkommitténs framställning hava yttranden avgivits av chefen

för Alvsborgs regemente, chefen för västra arméföl''delning en samt arméförvaltningens

fortifikations- och intendentsdeparlemont. Från de hörda myndigheternas

sida har någon erinran icke framställts mot ett godkännande av den upprättade

förslagsöverenskommelsen.

Enligt det år 1907 upprättade kontraktet rörande Älvsborgs regementes

förläggande till Borås är staden skyldig att tillhandahålla regementet vatten

till samma pris, som betalas av större avnämare därav inom staden, dock

högst elva öre per kubikmeter. Det föreliggande förslaget till överenskommelse

mellan kronan och Borås stad innebär sådan ändring härutinnan, att

kronan skall erlägga betalning för konsumerat vatten efter ett pris av elva

öre per kubikmeter intill en kvantitet av 50,000 kubikmeter per år, medan

för överskjutande vattenmängder avgiften skall utgå efter samma taxepris,

som är eller kommer att bliva gällande för andra större avnämare inom

staden. Den ändrade betalningsgrunden avses att tillämpas beträffande vattenleveranser,

som äga rum efter ingången av år 1931. Vidare skola enligt

förslagsöverenskommelsen vissa markbyten komma till stånd mellan kronan

och staden, varigenom staden beredes möjlighet att ordna redan utlagda

eller tilltänkta trafikleder. Slutligen förbinder sig staden att dränera ett

invid regementets sjukhus beläget markområde, som är avsett att av regementet

tagas i anspråk såsom exercis- och idrottsplats. Under hänvisning

till kasernkommitténs i ämnet anförda motivering finner jag mig, i anslutning

till de hörda myndigheternas uppfattning i frågan, böra tillstyrka, att

den upprättade preliminära överenskommelsen godtages från kronans sida.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 41.

Enligt § 8 av överenskommelsen skall staden bestrida kostnaderna för

avstyckning av de olika markområdena, medan däremot vardera kontrahenten

skall betala lagfartskostnaderna för de av honom förvärvade fastigheterna.

Sistnämnda utgifter för kronans del torde kunna gäldas av till Kungl. Maj :ts

förfogande stående medel.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att godkänna förut omförmälda den 21 och den 22 februari 1929 mellan

Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Borås

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Ärje.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj-.ts proposition nr 41.

Bil. A.

Med anledning av att Älvsborgs regemente jämlikt 1925 års beslut i försvarsfrågan

fran oell med den 1 januari 1928 erhållit förändrad organisation,

träffas härmed mellan Kungl. Maj:t och kronan genom kasernkommittén,

under förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, å ena sidan,

samt Borås stad, å andra sidan, följande överenskommelse:

§ 1-

r I det kontrakt, som den 27 mars och den 10 april 1907 upprättats mellan

Kungl. Majit och kronan genom Kungl, arméförvaltningens fortifikationsdepartement

samt Borås stad rörande förläggningen till staden av Älvsborgs

regemente, skall § 8 från och med den 1 januari 1931 hava följande ändrade

lydelse:

•§ 8.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex månader efter därom

gjord tillsägelse, som dock vad beträffar de elektriska belysningsledningarna

icke må ske före ingången av år 1908, hava till kaserntomtens

gräns framdragit vatten- och elektriska belysningsledningar ävensom att

tillhandahålla regementet vatten och elektrisk ström för belysning. För

levererat vatten skall regementet betala en avgift av 11 öre per kubikmeter

för en kvantitet intill 50,000 kubikmeter per år. Skulle regementets

konsumtion av vatten överstiga 50,000 kubikmeter per år, skall

vattenpriset för överskjutande kvantitet utgå efter samma taxepris, som

är eller kommer att bliva gällande för andra större avnämare inom staden,

därvid berörda överskjutande kvantitet skall, så länge nuvarande

vattentaxa gäller, fördelas med lika kvantitet å samtliga fyra kvartal.

Elektrisk ström för belysning skall staden tillhandahålla regementet

till samma pris, som betalas av större avnämare inom staden, dock högst

trettio öre per kilowatt-timme elektrisk ström.

Tillika förbinder sig staden att vidtaga sådana ändringar i sitt nuvarande

vattenverk, att vattentillgången såväl i avseende å mängd som

tryck blir tillräcklig även i händelse av eldsvåda i kasernbyggnaderna.»

§ 2.

För ordnande av redan utlagda eller tilltänkta vägar och gator å och invid

regementets område skall kronan till staden med full äganderätt överlåta:
a)

ett för Göteborgsvägens rötning och omläggning erforderligt markområde

örn 4,605 kvadratmeter, vilket område å en av stadsingenjören i Borås

Bärnh. Sandström år 1929 upprättad karta med förslag till markbyte utmärkts

med grön kantbeteckning och bokstaven b;

b) två för Regementsgatans förlängning över det s. k. norra handexercisfältet

och för gatans anslutande till Göteborgsvägen erforderliga markområden

örn respektive 8,870 och 125 kvadratmeter, vilka områden å förenämnda

karta utmärkts med grön kantbeteckning och bokstäverna c och d.

§ 3.

Kronan skall vidare till staden med full äganderätt överlåta det norr örn

Göteborgsvägen i dess tilltänkta nya sträckning belägna markområde örn

6,370 kvadratmeter, som å kartan utmärkts med grön kantbeteckning och

bokstaven a.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Majis proposition nr 41.

f^-

Staden skall med full äganderätt till kronan överlåta:

a) det å kartan med röd färgbeteckning och bokstaven e utmärkta markområdet

örn 135 kvadratmeter;

b) det å kartan med röd kantbeteckning och bokstaven f utmärkta markområdet

om 5,240 kvadratmeter; samt

c) de å kartan med röd färgbeteckning och bokstäverna g och h utmärkta

markområdena örn respektive 1,660 och 580 kvadratmeter, utgörande delar

av en staden tillhörig äldre ägoväg över regementets kasernområde.

§ 5-

De å området a belägna, kronan tillhöriga byggnaderna skola ingå i överlåtelsen

till staden, men åtager sig staden att å anvisad plats inom regementets

område uppföra en med de överlåtna likvärdig byggnad. Den nya

byggnaden skall uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med ritningar,

som ligga till grund för de invid kasernetablissemanget redan befintliga bostadsbyggnaderna

för underofficerare.

§ e.

Staden förbinder sig att dränera det invid regementets sjukhus belägna

markområde, som är avsett att av regementet tagas i anspråk såsom exercisoch

idrottsplats. Dräneringen skall verkställas genom framdragande av ett

täckdike i markområdet till ett redan befintligt öppet dike, vilket vid exercisoch

idrottsplatsens södra ända avleder vattnet till Viskan. Därjämte skola

nödigt antal tvärgående täckdiken anläggas med anslutning till huvudavloppet.

Sedan grävningsarbetena utförts, skall markytan av staden återställas

i ordnat skick.

§ 7.

Tiden för tillträde av de fastigheter, som genom denna överenskommelse

överlåtas av kronan å staden samt av staden å kronan, bestämmes till den

1 oktober 1931.

Vardera kontrahenten uppbär den avkastning från de av honom avträdda

fastigheterna, som belöper på tiden till avträdesdagen, samt ansvarar för

fastigheternas på samma tid belöpande onera och utskylder.

Stadens skyldigheter enligt 0 5 och 6 att uppföra viss byggnad samt

utföra viss dränering skall fullgöras före den 1 oktober 1931.

§ 8.

Kostnaderna för avstyckning av de olika markområdena bestridas av staden,

men skall vardera kontrahenten betala lagfartskostnaderna för de av

honom förvärvade fastigheterna.

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl.

Majit och kronan erhållit det ena samt Borås stad det andra exemplaret.

Stockholm den 22 februari 1929.

Kör kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

Borås den 21 februari 1929.

För Borås stad:

IVAD NORDENSKJÖLD.

/Sten Grönvall.

/Karl Linnander.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 41.

Bil. B.

Kontrakt.

Sedan Kungl. Majit enligt nådigt brev den 25 januari 1907, varav bestyrkt

avskrift här bifogas, förordnat, att Kungl. Älvsborgs regemente skall förläggas

till Borås, så snart kasernetablissemang för regementet blivit där uppfört,

ävensom bemyndigat Kungl, arméförvaltningen å fortifikationsdepartementet

att i enlighet med ett av stadsfullmäktige i nämnda stad avgivet anbud

sluta avtal med staden angående upplåtelse av mark till övningsplats för

regementet m. m., har mellan Kungl, arméförvaltningen, å ena, samt staden

Borås, å andra sidan, träffats följande avtal.

§ I
Staden

Borås upplåter härigenom till Kungl. Majit och kronan utan

ersättning och med full äganderätt samt gravationsfritt det å härvid bifogade

karta med röda linjer omslutna ägoområdet jämte därå befintlig skog att

användas dels till plats för kasern etablissemang, dels till övningsfält m. m.

för Kungl. Alvsborgs regemente, med rätt för kronan att tillträda den till

plats för kasernetablissemang avsedda, å kartan med grön linje omslutna

marken omedelbart efter detta avtals undertecknande, den enligt kartan till

skjutbana avsedda marken den 14 mars 1907 samt området i övrigt den 14

mars 1908, förbehållande sig emellertid staden rätt att från det upplåtna

området bortföra därå nu befintliga byggnader.

§ 2.

Därest det område, vilket sålunda skall till Kungl. Majit och kronan

överlåtas, icke kan i sin helhet av staden för nämnda ändamål förvärvas,

utan detsamma delvis måste av kronan exproprieras, skall staden ersätta

kronan kostnaderna såväl för markens inlösen som ock för expropriationsmålens

utförande.

§ 3.

Staden åtager sig att tillhandahålla kronan alla erforderliga handlingar för

vinnande av lagfart å det upplåtna området.

Kostnaden för lagfarten bestrides av kronan allena.

§ 4.

Skulle Kungl. Majit och kronan anse erforderligt utvidga det å kartan

såsom plats för kasern betecknade området, förbinder sig staden att ersätta

Kungl. Majit och kronan kostnaden för de markinköp, som för detta ändamål

bliva nödiga, dock högst med sjuttiofem tusen kronor.

§ 5.

Staden förbinder sig att innan utgången av år 1908 hava försett den från

staden till kasernetablissemanget ledande vägen med en makadamiserad eller

träbelagd gångbana av såvitt möjligt en och en halv meters bredd. Vägen

till etablissemanget skall förses med nödig belysning.

§ 6.

Staden förbinder sig att med läge, som av Kungl, arméförvaltningen å

fortifikationsdepartementet godkännes, antingen vid Viskan i närheten av

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 41.

Albäck eller vid Ramnasjön upplåta plats för kallbadlms och tvättstuga

samt att senast år 1908 hava anlagt väg från kaserntomten till den av nämnda

badplatser, som av Kungl, arméförvaltningen kommer att bestämmas.

§ 7.

Staden förbinder sig att ombesörja, att all odlad mark inom det till

övningsfält avsedda området bliver utan kostnad för kronan senast hösten

1907 igenlagd och besådd till gräsvall med fröblandning avsedd för mångårig

vall.

§ 8.

Staden åtager sig att utan kostnad för kronan sex månader efter därom

gjord tillsägelse, som dock vad beträffar de elektriska belysningsledningarna

icke må ske före ingången av år 1908, hava till kaserntomtens gräns framdragit

vatten- och elektriska belysningsledningar ävensom att tillhandahålla

regementet vatten och elektrisk ström för belysning till samma pris, som

betalas av större avnämare inom staden, dock högst till elva öre per kubikmeter

vatten och trettio öre per kilowatt-timme elektrisk ström.

Tillika förbinder sig staden att vidtaga sådana ändringar i sitt nuvarande

vattenverk, att vattentillgången såväl i avseende å mängd som tryck blir

tillräcklig även i händelse av eldsvåda i kasernbyggnaderna.

§9.

Staden förbinder sig att kulvertera den genom norra delen av det till

kasernplats avsedda området rinnande bäcken samt medgiva kronan rätt

att där inleda sina avloppsledningar.

§ io.

Staden åtager sig att, så långt utrymmet medgiver, mot stadgad ersättning

till vård å sitt epidemisjukhus mottaga regementet tillhörande epidemiskt

sjuka värnpliktiga.

§ 11-

Staden medgiver, att militärövningar få utan ersättning äga rum å all

staden tillhörig betes- och utmark, som ej är upplåten till enskilt bruk.

§ 12-

Staden skall, sedan regementet blivit dit förlagt, äga att, vid inträffande

eldsvåda, till dennas släckande erhålla all den hjälp, som kan lämnas av

regementets i eller invid garnisonsorten hemmavarande manskapsstyrka.

§ 13.

För den händelse det enligt § 1 med äganderätt upplåtna ägoområdet

icke längre skulle behövas för militär förläggning eller annat kronans behov,

förbinder sig Kungl. Majit och kronan att kostnadsfritt till staden med full

äganderätt överlämna den del av nämnda ägoområde, som är avsedd att

användas till övningsfält.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majis proposition nr 41.

Av detta kontrakt äro två exemplar upprättade, av vilka Kungl, arméförvaltningen

erhållit det ena samt staden Borås det andra.

Stockholm den 10 april 1907.

För Kungl, arméförvaltningens fortifikationsdepartement:
G.

Gson BERGMAN.

C. Söderbaum.

Axél Göransson.

Borås den 27 mars 1907.

För stadsfullmäktige i Borås:

ALFRED SANDWALL.

P. A. Bengtsson. Namn oläsligt.

Al. Hedblad. F. Aberg.

Stockholm, K. I.. Beckmans Boktr., 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:51 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Borås stad. a1 i texten
  2. SU 1930:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Borås stad. s. 1 i texten