Sök i Ratio Lex

Angående överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader

5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:51, Angående överlåtelse på Östersunds stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

11

Nr 51.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överlåtelse på

Östersunds stad av den Kungl. Maj:t och kronan tillkommande

rätten till högre allmänna läroverkets i Östersund

byggnader; given Stockholms slott den24 januari 1980.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lindskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

januari 1980.

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Teyggee, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyeen, Maembebg, Lindskog,

Bissmaek, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog anför:

Jag anhåller att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan örn överlåtelse på

Östersunds stad av äganderätten till högre allmänna läroverkets i nämnda

stad byggnader.

I avseende å stadens byggnadsskyldighet beträffande läroverket ber jag

att få erinra om följande:

I skrivelse den 2 juni 1927, nr 262, anmälde riksdagen, bland annat, att

riksdagen beslutat, att det högre allmänna läroverket i en var av vissa angivna

städer, däribland Östersund, skulle ombildas till högre samläroverk,

Överlåtelse

på Östersunds

stad

av äganderätten

till

därvarande

högre allmänna

läroverks

byggnader.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 51.

under villkor att vederbörande kommun åtoge sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor.

Enligt cirkulär den 18 juni 1927 anbefallde Kungl. Majit vederbörande

länsstyrelser att från stadsfullmäktige i en var av ifrågavarande städer inhämta

och till Kungl. Majit överlämna yttranden, huruvida vederbörande

kommun åtoge sig de av riksdagen föreskrivna villkoren för ombildning av

de högre allmänna läroverken i samma städer till högre samläroverk. Tillika

fastställde Kungl. Majit — under förutsättning att vederbörande kommuner

i de fall, som i riksdagens omförmälda skrivelse angivits, åtoge sig där

omnämnda förpliktelser — plan för organisationen av de allmänna läroverken.

Enligt denna plan skulle högre allmänna läroverket i Östersund

ombildas till högre samläroverk.

Enligt cirkulär den 22 december 1927 meddelade Kungl. Majit — under

nyss angivna förutsättning — bestämmelser angående genomförande av den

nya organisationen av de allmänna läroverken.

.. Med skrivelse den 28 juni 1928 överlämnade sedermera länsstyrelsen i

Östersund till Kungl. Majit utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 19

juni 1928, utvisande att stadsfullmäktige förklarat sig villiga att ikläda sig

de i nådiga cirkuläret den 18 juni 1927 omförmälda villkoren för ombildning

av högre allmänna läroverket till högre samläroverk, under uttalande

av den förhoppningen, att Östersunds stad måtte tillerkännas äganderätten

till läroverkstomterna med de därå uppförda byggnaderna.

Kungl. Majit förklarade härefter den 4 augusti 1928 stadsfullmäktiges

beslut den 19 juni 1928 innefatta sådant åtagande, som enligt cirkuläret

den 18 juni 1927 utgjorde villkor för ombildning av högre allmänna läroverket

till högre samläroverk.

I en till Kungl. Majit ställd skrivelse den 17 november 1928 hava nu

stadsfullmäktige under hänvisning till sitt nyssberörda åtagande hemställt,

att staden måtte erhålla äganderätt till såväl de tomter, varå högre allmänna

läroverkets i Östersund byggnader äro uppförda, som själva byggnaderna.

Över denna framställning hava yttranden avgivits av vederbörande rektor

samt den 31 december 1928 av skolöverstyrelsen, den 16 januari 1929 av

domkapitlet i Härnösand, den 7 maj 1929 av kammarkollegiet, som hört

sitt första arkivkontor, och den 31 juli 1929 av justitiekanslersämbetet.

Av den i ärendet förebragta utredningen framgår, att de i stadsfullmäktiges

skrivelse åsyftade tomterna blivit enligt beslut av stadsfullmäktige den

8 oktober 1895 kostnadsfritt upplåtna åt högre allmänna läroverket i Östersund

till plats för lärohus och gymnastikinrättningar samt för lärjungarnas

lekar m. m., men att staden icke synes hava till kronan eller läroverket

överlåtit sin äganderätt till ifrågavarande område. Stadsfullmäktiges framställning

i vad den avser de tomter, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda,

torde därför ej böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd. Vidkommande

åter själva byggnaderna har visserligen staden till huvudsaklig del

bekostat dessas uppförande och underhåll, men då bidrag härtill i viss utsträckning

lämnats även från det allmännas sida, torde staden icke utan

vidare kunna anses som ägare till byggnaderna.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj\ts proposition Nr 51.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att av läroverkets nuvarande byggnader

själva huvudbyggnaden blev färdig år 1897. Kostnaderna för densamma

och tomtens planering m. m. uppgingo till......kr. 100,496: 26

Dessa utgifter bestredos med:

gåva av Östersunds stad...........................kr. 10,000: —

» » Jämtlands läns landsting.................... » 10,000: —

» » » » sparbank.................... » 10,000: —

» » grosshandlaren N. O. Näs................... » 4,357:22

» » » E. O. Sundin ................ » 1,500: —

» » Skönviks bolag........................... * 3,000: —

» » Wifsta Warfs bolag....................... » 1,000: —

» » Mons bolag.............................. » 1,000: —

» » Sunds bolag............................. » 500: —

anslag ur Härnösands stifts byggnadskassa............. » 3,000: —

en under årets lopp bildad gåvofond................. » 9,239: 45

anslag ur Burmanska fonden....................... * 5,000: —

» » läroverkets ljus- och vedkassa............... » 6,662: 78

på teckningslista 1897 insamlade bidrag av vänner till läroverket.

...................................... * 5,559:94

räntefritt lån av riksdagen......................... » 15,000: —

medel ur läroverkets byggnadsfond................... » 14,676: 87

Nämnda räntefria lån beviljades av riksdagen år * 1896 (se riksdagens

skrivelse nr 96) och är numera till fullo guldet.

De båda flyglarna till läroverkshuset samt gymnastikbyggnaden blevo

färdiga under läsåret 1905/1906. Kostnaderna för flyglarna uppgingo till

omkring 73,500 kronor och för gymnastikhuset, gymnastikmaterielen oberäknad,

till 21,136 kronor. Dessa kostnader bestredos till huvudsakligaste delen dels

genom köpeskillingen, 42,000 kronor, för vissa av läroverket till staden försålda

tomter med den därå uppförda s. k. gamla läroverksbyggnaden, dels

genom ett av stadsfullmäktige den 2 december 1903 läroverket beviljat

amorteringslån å 40,000 kronor, vilket lån beviljats under villkor att läroverket

till staden avstode all årlig behållning av läroverkets enskilda byggnadsfond,

till dess det lån, staden komme att för ändamålet i sin tur upptaga,

blivit till fullo betalt så till kapital som ränta, vilken skulle beräknas

lika med den ränta, staden nödgades erlägga för sitt lån. Någon avbetalning

å lånet har läroverket emellertid icke gjort och ränta har icke heller

erlagts på många år, vadan lånet faktiskt fått karaktären av anslag.

Till uppförande av den nya läroverksbyggnaden har staden således bidragit

med dels berörda köpeskilling å 42,000 kronor, efter avdrag av åbyggnadens

värde, dels direkt anslag å 10,000 kronor och dels lån med anslags

karaktär å 40,000 kronor.

Efter läroverksbyggnadens uppförande har staden för åren 1920, 1921,

1922 och 1923 lämnat anslag för diverse underhållsarbeten med tillhopa

14,200 kronor samt år 1927 för anordnande av värmeledning enligt varmvattensystem

27,683 kronor.

Jag övergår nu till att redogöra för de över stadsfullmäktiges framställning

avgivna yttrandena i den mån dessa beröra frågan örn äganderätten

till de nuvarande läroverksbyggnaderna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majt:s proposition Nr 51.

Rektor har efter läroverkskollegiets hörande förklarat sig icke hava något

att erinra i ärendet, sedan stadsfullmäktige genom sitt beslut av den 19

juni 1928 förklarat sig utan förbehåll villiga att ikläda sig de av riksdagen

uppställda villkoren för läroverkets ombildning till högre samläroverk. Dessutom

funne rektor, att § 211 mom. f. i gällande läroverksstadga erbjöde

en fullt betryggande garanti för att staden, örn äganderätten till läroverkets

nuvarande tomter och byggnader tillerkändes densamma, icke skulle kunna

göra några anspråk på någon som helst dispositionsrätt till läroverkslokalerna

för deras användande till andra ändamål än det med dem avsedda

annat än i den mån lokalstyrelsen på framställning av rektor prövade detta

skäligt.

Skolöverstyrelsen har beträffande läroverksbyggnaderna yttrat, att de förefintliga

uppgifterna visade, att staden under årens lopp till dessa lämnat

betydande anslag och att de motsvarande bidrag, som härrörde från andra

håll, vore så ringa i jämförelse med stadens utgifter, att staden rimligen

borde i första hand kunna göra anspråk på äganderätt till de byggnader,

varom nu är fråga. På grund härav och med hänsyn till att stadsfullmäktige

vid åtagandet av skyldighet att tillhandahålla allmänna läroverket i

staden erforderliga undervisningslokaler m. m. uttalat förhoppning, att staden

måtte tillerkännas den äganderätt, som nu begärdes, har överstyrelsen

— med hänvisning jämväl till vad rektor i sitt yttrande andragit — hemställt,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att medgiva bifall till den

föreliggande ansökningen.

Bomkapitlet har anfört, att då staden åtagit sig att tillhandahålla för det

nuvarande högre samläroverket erforderliga undervisningslokaler samt vid

sådant förhållande något anspråk på bidrag till underhåll av läroverkets

byggnader från Härnösands stifts byggnadskassa ej vidare torde ifrågakomma,

domkapitlet ej hade något att erinra mot den gjorda framställningen.

Kammarkollegiets första arkivkontor, som framhållit, att staden Östersund

helt vore belägen å donationsjord, har vidare anfört bland annat följande:

I fråga örn kostnaderna för Järnverksbyggnadernas uppförande synas dessa

hava bestritts av till läroverket donerade medel, förutom räntefritt lån av

riksdagen å 15,000 kronor, förenämnda köpeskilling å 42,000 kronor samt

ett av staden beviljat amorteringslån å 40,000 kronor. Det synes icke vara

fullt klart, vad stadsfullmäktige åsyfta med den förevarande framställningen.

Staden har givetvis varit befogad att av sin donationsjord till läroverket

upplåta erforderlig mark. Men därigenom jämte de penningbelopp, som

ställts till läroverkets förfogande för olika ändamål, torde läroverket utgöra

en ecklesiastik förvaltningsenhet, som bör vara fristående från stadens förvaltning

i övrigt.

Kammarkollegiet har, vad angår äganderätt till själva läroverksbyggnaderna,

anfört, att staden syntes till huvudsaklig del hava bidragit till dessas uppförande

och underhåll, samt att någon särskild förklaring, att staden skulle

vara ägare till dessa byggnader, ej syntes nödvändig; och har kollegiet hemställt,

att Kungl. Majit måtte finna förevarande ansökning icke föranleda

någon Kungl. Majlis vidare åtgärd.

Justitiekanslersämbetet har i sitt utlåtande förklarat sig icke finna något

att erinra mot att den rätt, som tillkomme Kungl. Majit och kronan i avseende

å ifrågavarande läroverksbyggnader, överlätes på Östersunds stad.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Marits proposition Nr 51.

Såsom av min redogörelse framgår, har frågan örn byggnadsskyldigheten

vid högre allmänna läroverket i Ostersund blivit löst genom stadens den 19

juni 1928 gjorda åtagande. Vidare må erinras därom, att de bidrag, som

från det allmännas sida lämnats till uppförandet av de nuvarande läroverksbyggnaderna,

varit jämförelsevis obetydliga. Vid nu angivna förhållanden

och med hänsyn jämväl i övrigt till vad i ärendet förekommit har jag för

min del intet att erinra mot att framställning avlåtes till riksdagen angående

avstående till staden av den rätt till dessa byggnader, som må tillkomma

Kungl. Majit och kronan. Jag erinrar, att liknande överlåtelser tidigare

upprepade gånger blivit av Kungl. Majit efter inhämtande av riksdagens

medgivande beviljade — så t. ex. beträffande läroverkshusen i Kalmar (1910),

Linköping (1913), Hudiksvall (1915), Lund (1923) och Härnösand (1929).

Vad angår stadsfullmäktiges framställning rörande äganderätten till den

mark, varå läroverksbyggnaderna äro uppförda, torde densamma av skäl,

som jag förut angivit, icke böra föranleda någon Kungl. Majits åtgärd, och

torde beslut härom böra meddelas, sedan riksdagen meddelat sitt svar å den

av mig tillstyrkta propositionen angående själva byggnaderna.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den Kungl. Majit och kronan tillkommande rätten

till högre allmänna läroverkets i Östersund byggnader må

överlåtas på Östersunds stad.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Majit Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Departe
mentschefen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.