Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Malmö stad

15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:56, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Malmö stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 56.

1

tfr 56.

Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan

och Malmö stad; given Stockholms slott den 31

januari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Karold Malmberg.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

ä Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Böret.!., von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anhåller chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Malmberg att få underställa

Kungl. Majtts prövning frågan örn godkännande av viss överenskommelse

mellan kronan och Malmö stad samt anför därvid följande.

Genom 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan bestämdes, bland annat,

att det till Malmö förlagda kavalleriregementet, Kronprinsens husarregemente,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 41 haft. (Nr 56.)

198 80

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kasern
kommitténs
framställning.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

skulle indragas. I överensstämmelse härmed har militärförläggningen i staden

upphört med utgången av år 1927.

Sedan kasernkommittén fört förhandlingar med Malmö stad rörande förekommande

ersättningsfrågor m. m. i anledning av indragningen av Kronprinsens

husarregemente, har kommittén i skrivelse den 16 september 1929 framlagt

resultatet härav. Förhandlingarna hava lett till avslutandet av en den 25

juni och den 5 juli 1929 dagtecknad preliminär överenskommelse, vilken torde

få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

Såsom framgår av överenskommelsen, har densamma, under förbehåll av Kungl.

Maj:ts och riksdagens godkännande, träffats under förutsättning, att stadsplan

för regementets förutvarande kasernområde bliver fastställd i huvudsaklig överensstämmelse

med ett förslag, som finnes närmare angivet å en förslagsöverenskommelsen

bilagd, av förste stadsingeniören i Malmö Erik Bulow Hube den 12

december 1928 upprättad karta.

I nyssnämnda skrivelse den 16 september 1929 har kasernkommittén beträffande

betydelsen för Malmö stad av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan

samt i fråga örn vissa mellan kronan och staden träffade, med militärförläggningen

till staden sammanhängande avtal rörande markförvärv m. m.

anfört följande.

Alltsedan år 1773 hade ett kavalleritruppförband, vilket tid efter annan

växlat namn, haft sin förläggning i Malmö. Ett kavalleriregemente, benämnt

Kronprinsens husarregemente, hade sedan år 1897 i sin helhet varit förlagt till

denna stad.

Enligt 1925 års försvarsorganisation hade detta kavalleriregemente, vilket

varit organiserat å regementsstab och fem skvadroner, helt och hållet indragits.

Någon annan militär institution hade icke förlagts till staden. I följd härav

hade det av regementet tidigare disponerade kasernetablissemanget blivit ledigt,

varjämte det för regementets övningar upplåtna övningsfältet tagits i bruk för

andra ändamål.

Till närmare utredning angående personalstyrkan vid Kronprinsens husarregemente

ävensom avlöningsförmånerna till regementets befattningshavare

enligt 1892, 1901 och 1914 års härordningar finge kommittén hänvisa till nedan

intagna tablå: _

Härordning

av år

A

n t a

1

Summa

beräk- nade av- lönings- förmåner

Års-

kontin-

gent

värn-

pliktiga

Utbild- ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

per-

sonal

Civil-

railitär

per-

sonal

Pensio-

nerad

per-

sonal

Summa

1892 ...............

28

25

484

16

5

_

558

463,000

75

90

1901 ...............

27

16

292

12

5

—

352

404,000

150

365

1914 ...............

27

16

300

12

4

—

359

547,000

160

j 365

\ *)225

*) Under det. s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

För att underlätta Malmö stads inkvarteringsbesvär hade år 1835 inköpts

ett tomtområde i staden för en summa av 26,666 riksdaler 32 skilling banco.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 56.

Sedan kronan blivit ägare till denna tomt, hade under 1850-talet å densamma

uppförts en kasernbyggnad jämte en del andra för det till Malmö förlagda kavalleritruppförbandet

erforderliga byggnader. Sedan år 1865 hade etablissemanget

visat sig vara för trångt för den till staden förlagda delen av Kronprinsens

husarregemente. Frågan örn uppförandet av ett nytt kasernetablissemang

för regementet å annan plats i Malmö hade därefter varit föremål för utredning

under en lång följd av år. T samband härmed hade till behandling upptagits

frågan om att till Malmö stad avyttra åtskilliga i Malmö belägna, kronan

tillhöriga markområden och tomter, bland annat det dåvarande kasernetablissemanget.

Ar 1884 hade stadsfullmäktige i Malmö tillsatt en särskild kommitté

tor att underhandla med kronan i ärendet, och dessa förhandlingar hade pågått

under ett tiotal år.

I skrivelser den 7 mars 1887 och den 29 mars 1888 hade Malmö stad erbjudit

sig att på vissa villkor övertaga husarregementets dåvarande kasern med tillhörande

tomter m. m. för en löseskilling, som slutligen höjts till 498,000 kronor.

I den köpeskilling, som staden ursprungligen bjudit för dessa fastigheter, hade

jämväl ingått ett belopp av 92,000 kronor till avlösen av den staden åliggande

inkvarteringsbördan. Detta belopp hade staden i sitt slutliga anbud icke varit

villig att erlägga, beroende på att priset å fastigheterna slutligen upptagits

högre än staden beräknat. I utlåtande nr 65 vid 1894 års riksdag hade statsutskottet

framhållit, att staden icke velat erbjuda något i avlösen för den inkvarteringsbörda,

som ålåge staden i följd av bristande kasernutrymme. Då

ersättning för berörda avlösen syntes utskottet böra, därest det nya husaretablissemanget

uppfördes i Malmö, av staden utgöras, hade utskottet ansett,

att etablissemanget ej borde därstädes uppföras, med mindre än att staden, såsom

bidrag till kasernanläggningen, i ersättning för berörda avlösen erlade ett

belopp av 92,640 kronor.

I skrivelse den 12 maj 1894 till länsstyrelsen i Malmöhus län hade dåvarande

chefen för lantförsvarsdepartementet meddelat, bland annat, att riksdagen

medgivit, att husarregementets dittillsvarande kasern m. m. med tillhörande

tomter finge, därest regementet i sin helhet förlädes till Malmö, försäljas

mot en köpeskilling av 498,000 kronor och de övriga villkor, som i Malmö

stadsfullmäktiges skrivelse den 7 mars 1887 funnes närmare angivna, men att

riksdagen tillika anhållit, att Kungl. Maj:t måtte vid förläggande av hela regementet

till Malmö fästa det villkor, att staden i avlösen för densamma åliggande

inkvarteringsbörda jämlikt inkvarteringsordningen den 22 februari 1841

såsom bidrag till nytt kasernetablissemang för regementet erlade 92,640 kronor.

Länsstyrelsen hade i samband härmed anmodats att från stadsfullmäktige i

Malmö infordra och till Kungl. Majit inkomma med yttrande, huruvida de,

under förutsättning att Kronprinsens husarregemente i sin helhet förlädes till

Malmö, vore villiga att, på sätt riksdagen ifrågasatt, i avlösen för den inkvarteringsbörda,

som i följd av bristande kasernutrymme ålåge Malmö stad, såsom

bidrag till kostnaderna för det nya kasernetablissemanget erlägga nämnda

belopp, 92,640 kronor. (Malmö stads årliga utgift för inkvartering av korpraler

och manskap hade vid denna tid uppgått till 4,632 kronor. Örn kaserner, tillräckliga

att inrymma hela regementet, uppfördes i staden, skulle staden komma

att göra en besparing, som, kapitaliserad efter fem procent, motsvarade ett

belopp av 92,640 kronor.) Vid beredning av detta ärende hade drätselkammaren

i Malmö framhållit, att avlösen av inkvarteringsbördan med 92,000

kronor inginge i den för fastigheterna erbjudna löseskilling^) av 498,000

kronor. Stadsfullmäktige i Malmö hade dock den 3 augusti 1894 beslutat bifalla

drätselkammarens hemställan, att staden skulle underkasta sig det sålunda

ytterligare tillkomna villkoret att utöver köpeskillingen, 498,000 kronor,

jämväl erlägga den begärda ersättningen av 92,640 kronor, under uttryckligt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

villkor, att staden därigenom måtte anses vara fullt löst från omförmälda inkvarteringsbörda.

Sedan stadsfullmäktige i skrivelse den 10 augusti 1894

lämnat meddelande örn detta sitt beslut, hade Kungl. Majit genom brev den

1 oktober 1894, med antagande av det utav stadsfullmäktige i Malmö uti skrivelserna

den 7 mars 1887, den 29 mars 1888 och den 10 augusti 1894 gjorda

anbud, förordnat, att Kronprinsens husarregemente skulle i sin helhet förläggas

till Malmö. Samtidigt hade förordnats, att ett nytt kasernetablissemang

skulle så fort ske kunde uppföras för regementets räkning å den kronan

tillhöriga s. 1c. Engeströmska lyckan invid Maimi).

Den sålunda mellan kronan och Maimi) stad träffade överenskommelsen

hade erhållit slutlig utformning genom ett den 19 juli och den 4 december 1895

dagteclcnat kontrakt mellan drätselkammaren i Malmö å stadens vägnar och

arméförvaltningens fortifikationsdepartement å kronans vägnar. Genom detta

avtal hade kronan till staden överlåtit vissa kronan tillhöriga jordar och byggnader,

bland dessa jämväl det gamla husaretablissemanget, att av staden tillträdas

på i avtalet närmare angivna tider. Staden hade befriats från skyldighet

att tillhandahålla plats för garnisonens skjutövningar, från den staden

åliggande inkvarteringsbördan och från skyldigheten att vidare erlägga vissa

årliga avgifter, som det dittills ålegat staden att gälda dels till kronan och dels

till fortifikationens besparingskassa. Staden hade å sin sida åtagit sig att dels

å Anssa i avtalet bestämda betalningsterminer erlägga ett belopp av 498,000

kronor, dels ock, såsom lösen för inkvarteringsbördan, å den dag, då Kronprinsens

husarregemente inflyttade i det nya kasernetablissemanget, betala ett

belopp av 92,640 kronor. T avtalet hade vidare stadgats, att staden till kronan

för den nya kaserntomtens utvidgning kostnads- och gravationsfritt överläte.

att tillträdas genast, det stycke av den s. k. Hästhagen örn 43A tunnland jord,

vilket vore beläget mellan Malmö—Ystads järnvägslinje, östra gränsen för

Engeströmska lyckan och den linje, som bildades genom förlängning öster ut

av den dåvarande södra gränslinjen för samma lycka fram till nämnda järnvägslinje.

Slutligen hade staden förbundit sig att anlägga och för framtiden

underhålla en ny väg eller gata (Regemedsgatan) av minst 18 meters bredd

från södra sidan av kanalbron i Södra Tullgatans förlängning till Engeströmska

lyckan, vilken viig skulle vara försatt i fullgott skick vid den tid, då kasernetablissemanget

bleve fullbordat.

Det markområde av Hästhagen om 43/» tunnland, som staden enligt kontraktet

kostnadsfritt överlåtit till kronan, hade år 1884 av staden åsatts ett

värde av 2,000 kronor per tunnland. Sedan en kvadratrev av området exproprierats

för Malmö—Ystads järnväg, hade kronan den 12 augusti 1912 vid

rådstuvurätten i Malmö) erhållit lagfart å fastigheten, vilken angivits innehålla

23,350 kvadratmeter och inginge i Kronprinsens husarregementes kaserntomt

i Slottsstaden.

Det år 1895 upprättade kontraktet hade kompletterats genom ett a-v Kungl.

Majit godkänt tilläggsavtal, dagtecknat den 22 april 1896 och den 25 juni 1897.

Enligt detta tilläggsavtal hade Malmö stad förbundit sig:

1) att vid tiden för färdigställandet av det nya husaretablissemanget hava

fullbordat Regementsgatan ända fram till den s. k. Mariedalsvägen, som i väster

gränsade intill Engeströmska lyckan;

2) att till det nya kasernetablissemanget utsträcka stadens gas- och vattenledningar

samt att därstädes tillhandahålla kronan gas och vatten efter samma

taxa, som för innevånarna inom staden vore eller kunde bliva gällande; samt

3) att för regementets utryckning till eller från kronans exercisfält å

västra betesmarken i fullt trafikabelt skick underhålla den del av den s. k.

Mariedalsvägen, som vore belägen mellan platsen för det nya husaretablisse
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 56. 5

manget och Rönneholmsvägen, intill dess annan lämplig väg för sådant ändamål

upplätes.

Vidare hade staden enligt berörda tilläggsavtal, bland annat, medgivit:

a) att kronan skulle avgiftsfritt få framdraga avloppsledningar till det nya

kasernetablissemanget å staden tillhörig eller av staden disponerad jord;

b) att husarregementet även efter fullbordandet av det nya kasernetablissemanget

å Engeströmska lyckan skulle avgiftsfritt få begagna den dåvarande

skjutbanan å östra hamnområdet till ett år efter skedd uppsägning;

c) att de till husarregementet hörande sjuka, vilka icke kunde vårdas inom

det nya kasernetablissemangets sjuklokaler, skulle, såvitt utrymmet tilläte, få

intagas å stadens allmänna sjukhus och vårdas mot enahanda avgifter, som vore

bestämda för stadens egna innevånare; samt

d) att genom ägoutbyte av lika stor areal skulle regleras gränsen mellan de

försålda och de av kronan behållna delarna av den s. k. citadellmarken. (Dylikt

ägoutbyte hade sedermera ägt rum den 24 juli 1900.)

Kronan hade å sin sida genom tilläggsavtalet överlåtit till staden all den

rätt, som kronan kunde äga till vissa områden vid citadellet.

Genom kontrakt örn ägoutbyte, dagtecknat den 19 december 1898, den 4

januari 1899 och den 5 april 1899, hade kronan i utbyte mot annan fastighet

erhållit ett Malmö stad tillhörigt område örn 1,753.8 kvadratmeter, utgörande

en del av en med litt. B. betecknad äng, som vore belägen mellan plantagelyckorna

Färs och Frosta härad å Malmö stads yttre område. Den mark, som

kronan härigenom erhållit och varå lagfart beviljats den 12 juni 1899, vore belägen

söder örn Regementsgatan och inginge i det för husarregementet avsedda

kasernområdet.

Genom köpekontrakt den 28 juli och den 14 september 1904 hade kronan av

Malmö stad för 900 kronor förvärvat ett område av den s. k. Mariedalsvägen

om 303.5 kvadratmeter, vilket område jämväl inginge i kasernområdet. Lagfart

härå hade meddelats den 24 oktober 1904 vid rådstuvurätten i Malmö.

Till övningsfält för Kronprinsens husarregemente hade kronan under senare

delen av 1800-talet och till år 1910 disponerat det s. k. stora exercisfältet, beläget

å Västra betesmarken å Malmö stads område. Denna fastighet hade

kronan genom bytesavhandling den 10 december 1868 och den 13 januari 1869

förvärvat av Malmö stad mot annan jord (Slottsplatsen och kommendantsträdgården).

Fastigheten benämndes även Limhamnsfältet och hade en areal av

25.968 hektar. Till utvidgning av detta övningsfält hade till lantförsvaret genom

ett kungl, brev den 2 juni 1899 upplåtits hospitalslägenheten Beritta Gurrislyckan.

Denna fastighet innehölle i areal 7.594 hektar.

År 1910 hade upprättats ett den 15 juni och den 16 augusti dagtecknat avtal

mellan kronan genom arméförvaltningens fortifikationsdepartement, å ena

sidan, samt Malmö stad genom dess drätselkammare, å andra sidan, angående

byte av vissa fastigheter m. m. Enligt detta avtal, vilket tillkommit i anledning

av Kronprinsens husarregementes förläggning till staden, hade kronan

med äganderätt överlämnat till staden en dol å en vid avtalet fogad karta angivna

fastigheter, nämligen: 1 2 3 4

1) Limhamnsfältet om .................... 25.968 hektar

2) Beritta Gurrislyckan om .............. 7.594 »

3) hospitalsjorden Erikslust om ............ 16.258 »

4) hospitalsjorden Enebacken örn . ......... 10,624 »

Summa 60.444 hektar.

Staden å sin sida hade utan mellangift med äganderätt till kronan överlämnat

det område örn cirka 11 1.054 hektar av den staden tillhöriga delen av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 56.

egendomen Bulltofta, som å avtalet bifogad karta begränsats med bokstäverna

a—b—c—d—e—f—g—h—i—a. Därjämte hade staden garanterat, att kronan

utan några utgifter skulle erhålla äganderätt till det område om cirka 28.s

hektar av den staden icke tillhöriga egendomen Eiseberga, vilket område å

samma karta betecknats med bokstäverna e—m—n—o—p—q—f—e. Detta

område, utgörande 145/:>o2 mantal nr 5 och nr 10 Östra Skrävlinge, hade sedermera

av staden genom köpebrev den 9 mars 1911 inköpts för en köpeskilling

av 100,000 kronor, vilket köpebrev den 13 juli 1911 transporterats å kronan.

Staden hade sålunda uppfyllt sitt garantiåtagande.

Genom 1910 års avtal hade staden vidare utan avgift till kronan upplåtit

dels, för att jämte de två förut omförmälda, till kronan överlåtna områdena

användas till övningsfält för Kronprinsens husarregemente, nyttjanderätten till

ett område av den i stadens ägo kvarblivna delen av egendomen Bulltofta, vilket

å kartan betecknats med bokstäverna g—1—k—r—i—h—g och hade en areal

av cirka 14.446 hektar, att för angivna ändamålet användas, så länge nämnda

regemente vore i sin helhet förlagt inom Malmö stads område samt de till

kronan genom avtalet överlåtna områdena användes såsom regementets övningsfält,

dels och, att av regementet användas såsom handexercisfält, med nyttjanderätt

så länge Kronprinsens husarregemente vore kasernerat i dess dåvarande

etablissemang, viss del av Limhamnsfältet (den norr örn Limhamnsvägen belägna

delen).

I 1910 års avtal hade vidare, bland annat, stadgats, att, så länge stadens

förenämnda avgiftsfria upplåtelser av vissa områden bestode, staden skulle

vara befriad från att för områdena erlägga skatt till kronan, att, örn kronan

framdeles ville föryttra det genom avtalet upplåtna övningsfältet, kronan skulle

vara skyldig hembjuda området till staden, som då vore berättigad lösa till sig

området efter värdering av skiljemän, utsedda enligt lagen örn skiljemän den

28 oktober 1887, samt att, därest, med bibehållande av de förenämnda områdena

av egendomarna Bulltofta och Eiseberga såsom övningsfält för Kronprinsens

husarregemente, regementets kaserner skulle komma att flyttas från deras dåvarande

plats, det skulle åligga kronan att lägga de nya kasernerna å plats

inom Malmö stads område, ävensom att tvister enligt avtalet skulle hänskjutas

till prövning av skiljenämnd, utsedd enligt skiljemannalagen.

Kasernkommittén övergår härefter till att redogöra för de med staden förda

förhandlingarna. Härutinnan anför kommittén:

Hedan år 1926 hade kommittén inlett förhandlingar med representanter för

Malmö stad rörande dels frågan örn det framtida användandet av det ledigblivna

kasernetablissemanget i Malmö, dels ock frågan örn eventuell gottgörelse

till staden i anledning av Kronprinsens husarregementes indragning.

Dessa förhandlingar hade icke kunnat slutföras förrän under våren 1929, då

mellan kommittén och stadens delegerade träffats en preliminär uppgörelse i

ersättningsfrågan.

Vid de första förhandlingarna, vilka ägt rum i september 1926, hade stadens

representanter gjort, gällande, att, enär staden komme att tillskyndas förluster

i följd av kavalleriregementets indragning, staden borde, därest någon annan

statsinstitution icke kunde förläggas till kasernetablissemanget, erhålla gottgörelse

av kronan, och borde kasernområdet med därtill hörande byggnader

utan ersättning överlåtas till staden. Skulle detta icke kunna ske, vore staden

villig att taga under övervägande, huruvida icke staden kunde för rimligt pris

inköpa kasernområdet för att använda detsamma för något kommunalt ändamål.

Vid bestämmandet av priset å kasernområdet borde härvid hänsyn tagas

till de uppoffringar staden verkställt för regementets förläggning till staden

samt avdrag medgivas för vad staden utgivit i dylikt hänseende.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

Genom de avtal, för vilka i det föregående redogjorts och enligt vilka staden

ställt mark till kronans förfogande för regementets behov, hade staden i regel

för den upplåtna marken erhållit ersättning i form av annan, i avtalen såsom

likvärdig betecknad mark eller av kontant betalning; utan ersättning hade staden

allenast överlåtit det förut omförmälda markområdet av Hästhagen mellan

Malmö—Ystads järnväg och Engeströmska lyckan örn 43A tunnland (= 23,350

kvadratmeter). Därutöver hade stadens uppoffringar beträffande mark för regementet

inskränkt sig till de avgiftsfria nyttjanderättsupplåtelser av viss mark

till övningsfält, för vilka i det föregående redogjorts, och vilka upplåtelser i

och med regementets indragning förfallit. Stadens kontanta bidrag till kasernetablissemangets

uppförande hade endast utgjorts av det belopp å 92,640 kronor,

som staden under beteckningen »lösen för staden åvilande^ inkvarteringsbörda»

enligt avtalet av den 19 juli och den 4 december 1895 fått erlägga.

Som kommittén icke funnit något fog föreligga att biträda stadens framställning

örn att kasernområdet med därå belägna byggnader skulle utan ersättning

överlåtas till staden, hade detta yrkande lämnats utan avseende. För att vinna

närmare utredning rörande kasernetablissemangets värde och möjligheten av

att utnyttja detsamma för annat ändamål hade överenskommelse träffats med

staden örn att en opartisk värdering av kasernområdet jämte därtill hörande

byggnader skulle äga rum. Uppdrag hade i följd härav till en början lämnats

åt byggnadschefen i byggnadsstyrelsen, majoren Ernst Lindh och dåvarande

avdelningschefen för Malmö stads fastighetsförvaltning, arkitekten Carl Melin

att uppgöra förslag rörande de grunder, efter vilka värderingen borde verkställas.

Den 6 och den 16 oktober 1926 hade dessa avgivit utlåtande angående plan

för värdering av Kronprinsens husarregementes kasernetablissemang i Malmö,

av vilket, bland annat, framgått, att en för Malmö stad fördelaktig användning

av kasernetablissemanget endast kunde erhållas, örn detsamma kunde tagas i

anspråk såsom sinnessjukvårdsanstalt för Malmö stads räkning.. Som en del

allvarliga erinringar från kommitténs sida framställts mot lämpligheten av att

till kasemetablissemanget förlägga en dylik anstalt och i allt fall statsvei’ket

icke borde belastas med kostnader för närmare utredning av frågan, huruvida

Malmö stad kunde använda etablissemanget för något sitt ändamål, hade förslaget

om att kommittén och staden skulle gemensamt låta .verkställa en detaljerad

värdering av kasernetablissemanget icke blivit fullföljt.

För att erhålla närmare kännedom örn kasernområdets och kasernbyggnadernas

värde hade kommittén i stället uppdragit åt majoren Lindh att för kommitténs

räkning besiktiga och värdera etablissemanget, och hade denne den 14

januari 1927 till kommittén ingivit en skrivelse i frågan.

Av majoren Lindhs skrivelse, för vars innehåll kommittén härefter redogör,

inhämtas, att kaserntomten omfattar en sammanlagd areal av 70,800 kvadratmeter.

Under förutsättning, att kasernområdet utnyttjas till byggnadstomter,

i vilket fall kronan har att utan ersättning avstå erforderlig mark till gator

och planteringar, har området, exklusive byggnaderna, värderats till ett belopp

av 892,000 kronor, beräknat efter ett genomsnittspris på tomtmarken (omkring

49,500 kvadratmeter) av 18 kronor per kvadratmeter. Lindh framhåller emellertid,

att det kunde antagas, att staden komme ali, i anslutning till bestämmelserna

i förslag till ny stadsplanelag, påfordra, att statsverket icke endast

fritt avstode gatumai-ken, utan jämväl bekostade gatoi-nas iordningställande.

Kostnaden för arbetet härmed har av Lindh uppskattats till omkring 125,000

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

kronor. De i byggnaderna ingående materialierna hava i händelse av byggnadernas

rivning värderats till cirka 80,000 kronor.

Kasernkommittén anför vidare för egen del:

På nyåret 1927 hade länsstyrelsen i Malmöhus län framlagt förslag örn att

Kronprinsens husarregementes kasernbyggnad skulle tagas i anspråk såsom

lokaler för länsstyrelsen. I skrivelse till Kungl. Majit den 24 februari 1927

hade länsstyrelsen gjort framställning om att styrelsen måtte erhålla i uppdrag

att närmare utreda denna fråga, Sedan kasernkommittén den 10 mars

1927 avgivit yttrande över denna framställning, hade länsstyrelsen erhållit det

begärda bemyndigandet.

I sitt berörda yttrande hade kommittén hemställt, att länsstyrelsen jämväl

måtte erhålla i uppdrag att verkställa utredning rörande omfattningen av den

mark, som det kunde anses nödvändigt, att kronan behölle av kasernområdet

för länsstyrelsens räkning. Enär kaserntomten i sin helhet innehölle en areal

av omkring 70,000 kvadratmeter värdefull tomtmark, borde — hade kommittén

framhållit — en avsevärd del av detta område kunna av kronan försäljas eller

annorledes utnyttjas för statligt ändamål.

Som kommittén under hand erhållit meddelande om att Malmö stad icke ansåge

sig hava intresse av att förvärva själva kasernbyggnaden, men däremot

eventuellt vore spekulant å återstående del av kasernområdet, hade kommittén

hos stadens delegerade gjort framställning örn att de måtte till kommittén inkomma

med uppgift å det pris, per kvadratmeter räknat, som staden vore villig

erlägga för sistberörda del av kasernområdet. Som icke mer än 20,000 ä 25,000

kvadratmeter av kasernområdet torde vara nödvändigt för länsstyrelsens räkning,

skulle enligt kommitténs mening till försäljning kunna återstå ett område

örn 45,000 ä 50,000 kvadratmeter.

I skrivelse till kommittén den 20 april 1927 hade stadens delegerade anfört,

bland annat, att de delegerade ansåge, att staden icke hade något behov eller

intresse av° att förvärva den egentliga kasernbyggnaden med närmast intilliggande

område, vilken byggnad och vilket område också ifrågasatts komma till

användning för länsstyrelsens i Malmöhus län räkning. Ehuru något förefintligt

kommunalt behov icke betingade ett förvärv av återstoden av kasernområdet

och denna del av området, örn den nu av staden förvärvades, med all sannolikhet

icke på länge skulle kunna på ett för staden fördelaktigt sätt exploateras, ansåge

dock de delegerade sig böra förorda ett förvärv därav, därest priset begränsades

att motsvara ett skäligt markvärde. Då de därå befintliga byggnadernas

beskaffenhet vore av den art, att den avkastning, de kunde lämna, vore

relativt ringa, under det däremot underhållskostnaderna bleve förhållandevis

stora, borde enligt de delegerades mening deras förefintlighet icke verka höjande

å priset. _ Vad detta senare anginge, vore de delegerade icke beredda att avgiva

ett definitivt anbud, och då de delegerade dessutom förmenade, att en överenskommelse

örn ett stadens förvärv av ifrågavarande område lättare vore att

vinna, örn frågan örn köpet och villkoren därför gjordes till föremål för muntliga

förhandlingar mellan kommittén och de delegerade, hade de delegerade

hemställt, att de måtte beredas tillfälle att med kommittén upptaga dylika

förhandlingar. De delegerade förutsatte, i anslutning till sina vid det tidigare

sammanträffandet i Malmö muntligen framförda yrkanden, att från en eventuell

köpeskilling borde avräknas dels värdet av det stycke av Hästhagen örn

23,350 kvadratmeter, som enligt avtalet av den 19 juli/4 december 1895, under

förutsättning att Kronprinsens husarregemente bleve i sin helhet förlagt till

Malmö, till kronan överlämnats, och dels den kapitalersättning för inkvarteringen,

92,640 kronor, som av staden erlagts. Härjämte ville de delegerade slutligen

skriftligen framföra sina tidigare muntligen framställda yrkanden, att,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majtts proposition nr 56.

därest icke något köp komme till stånd, till staden måtte återlämnas förberörda

område av Hästhagen samt staden utbekomma ett kontant belopp, motsvarande

nämnda inkvarteringsersättning.

Vid de fortsatta förhandlingar, som under sommaren 1927 ägt rum i Malmö

mellan kasernkommittén och stadens delegerade, hade de sistnämnda förklarat,

att staden visserligen önskade inköpa den del av Kronprinsens husarregementes

kasernområde, som icke behövde tagas i anspråk för länsstyrelsens räkning, men

att staden icke vore villig att erlägga högre köpeskilling för marken än efter

ett pris av 2 kronor 50 öre per kvadratmeter. För byggnaderna å denna del av

området ville staden icke erlägga någon särskild betalning. Därest någon del

av kasernområdet försåldes till staden, vidhölle de delegerade sitt förut framställda

yrkande, att från köpeskillingen måtte avräknas dels värdet av den del

av Hästhagen örn 23,350 kvadratmeter, som staden år 1895 överlämnat till

kronan utan ersättning, dels ock den kapitalersättning för inkvarteringen örn

92,640 kronor, som av staden samma år utgivits till kronan.

Enär det pris, staden förklarat sig villig erlägga för den i kasernområdet ingående

marken, så väsentligt understege det värde, som åsatts marken vid den

på kommitténs föranstaltande företagna värderingen, hade kommittén ansett

sig icke kunna tillstyrka, att någon försäljning av till kasernområdet hörande

delar skedde på de av stadens delegerade föreslagna villkor. Kommittén hade

funnit det vara lämpligare, att kronan tillsvidare behölle marken i sin ägo för

att på bästa sätt utnyttja de å densamma belägna byggnaderna.

Vid 1928 års riksdag hade till behandling förelegat det av länsstyrelsen i

Malmöhus län framlagda förslaget örn att bereda lokaler för länsstyrelsen inom

den ledigblivna husarkasernen i Malmö.

I skrivelse (nr 208) hade 1928 års riksdag anfört, att riksdagen vid provning

av länsstyrelsens lokalfråga — i likhet med länsstyrelsen och kasernkommittén

— kommit till den uppfattningen, att en länsstyrelsens förläggning till

husarkasernen skulle medföra en ur olika synpunkter gynnsam lösning av såväl

länsstyrelsens lokalfråga som ock spörsmålet örn den numera ''utrymda

kasernbyggnadens framtida disposition.- Nämnda byggnad, som icke torde

undgå att taga skada genom att någon längre tid stå obegagnad, skulle på

detta sätt få en nyttig och — enligt vad som framginge av utredningar, verkställda

av länsstyrelsen — fullt ändamålsenlig användning. De synnerligen

framträdande och kännbara utryminessvårigheter, varunder länsstyrelsen hade

att arbeta, talade också för att förslag härtill snarast utarbetades och framlades.

Riksdagen holle också före, att överinseendet och vården av byggnaden

omedelbart borde överflyttas från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen.

Vid 1929 års riksdag hade emellertid fråga uppkommit om att för länsstyrelsens

räkning verkställa en nybyggnad i Malmö. Riksdagen hade också för

nybyggnad för länsstyrelsen i Malmöhus län inom kvarteret Karin i Malmö för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Frågan örn att utnyttja husarkasernen för länsstyrelsens räkning hade sålunda

förfallit. Sedan kasernområdet med därtill hörande byggnader överflyttats

från arméförvaltningen till byggnadsstyrelsen, hade större delen av byggnaderna

uthyrts till enskilda personer. Enligt kommitténs mening borde kronan

behålla äganderätten till etablissemanget, och torde detsamma framdeles

kunna tågås i anspråk för något statligt ändamål. Tillsvidare syntes kronan

kunna genom uthyrning erhålla jämförelsevis god avkastning av fastigheten.

Vidkommande det av Kronprinsens husarregemente tidigare disponerade

r>vningsfältet ä Bulltofta, hade detsamma enligt kungl, brev den 29 juni 1928

från och med den 1 juli 1928 överflyttats till domänstyrelsens förvaltning.

Beträffande Malmö stads ersättningsanspråk hade dessa vid de slutliga förhandlingar,

som ägt rum under hösten 1928 mellan kasernkommittén och sta
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

Myndigheternas

yttranden

över kasernkommitténs

framställning.

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

dens representanter, från stadens sida på det sätt preciserats, att staden yrkade,

dels att kronan måtte till staden utan ersättning- återlämna det stycke av Hästhagen

om 23,350 kvadratmeter, som enligt avtalet av den 19 juli och den 4

december 1895, under förutsättning att Kronprinsens husarregemente bleve i

sin helhet förlagt till Malmö, av staden överlämnats till kronan, dels och att

staden måtte återbekomma den kapitalersättning å 92,640 kronor för inkvarteringsbördans

avlösande, som av staden erlagts såsom bidrag till kasernetablissemangets

uppförande.

Enligt kasernkommitténs uppfattning torde Malmö stad icke med fog kunna

framställa yrkande örn att återbekomma det kapitalbelopp, som erlagts till avlösning

av den staden åvilande inkvarteringsbördan. Vidare syntes det vara

tvivelaktigt, huruvida staden med utsikt till framgång kunde på rättslig väg

återvinna ifrågavarande jordområde av Hästhagen. Detta område hade nämligen

utan något förbehåll med äganderätt och gravationsfritt av staden överlåtits

till kronan. Vid bedömande av förevarande ersättningsfråga hade kommittén

dock ansett sig i viss mån böra taga hänsyn till billighetskrav. Den omständigheten,

att regementet helt indragits, borde enligt kommitténs förmenande

medföra, att kronan ställde sig tillmötesgående mot staden och sökte åstadkomma

en uppgörelse, vilken för båda parterna kunde anses rimlig.

Vid förhandlingarna med stadens delegerade hade kommittén slutligen, för

att åvägabringa en uppgörelse, förklarat sig kunna förorda, att staden utan ersättning

skulle av kronan återbekomma det förut omförmälda markområdet av

Hästhagen om 23,350 kvadratmeter, dock under villkor att kronan skulle behålla

äganderätten till de därå belägna byggnaderna samt för deras utnyttjande

under viss tid framåt få disponera den mark, varå byggnaderna vore

uppförda.

Under överläggningarna i ersättningsfrågan hade enighet vunnits därom,

att det för såväl kronan som staden skulle vara fördelaktigt, att, därest en

uppgörelse av nyss angivet innehåll bomme till stånd, i samband därmed och

såsom ett led i överenskommelsen sådant avtal mellan kronan och staden träffades,

att möjlighet bereddes att framdraga gator inom och i övrigt ur stadsplanesynpunkt

lämpligt utforma det nuvarande kasernområdet i Malmö. Sedan

med ledning av härom mellan parterna preliminärt träffad överenskommelse av

förste stadsingeniören i Malmö E. Bulow Kube upprättats ett slutligt förslag

i nu angivna hänseende, hade såväl kasernkommittén som stadens delegerade

funnit sig kunna förorda ett godkännande av detta förslag. Byggnadsstyrelsen

hade under hand erhållit tillfälle att granska förslaget och därvid lämnat detta

utan erinran.

Därefter hade utarbetats och av såväl kasernkommittén som stadens delegerade

godkänts det i det föregående omförmälda förslaget till överenskommelse

mellan kronan och staden (se Bil. A).

över kasernkommitténs framställning hava yttranden avgivits av chefen för

södra arméfördelningen, arméförvaltningens fortifikationsdepartement samt

byggnadsstyrelsen. Från de hörda myndigheternas sida har icke någon erinran

framställts mot ett godkännande av den upprättade förslagsöverenskommelsen.

Det förslag till överenskommelse mellan kronan och Malmö stad, som av

kasernkommittén framlagts, innebär i huvudsak följande. Kronan skall utan

vederlag återställa till staden den i det indragna Kronprinsens husarregementes

förutvarande kasernområde ingående del av den s. k. Hästhagen — å den till

ärendet hörande kartan betecknad med bokstaven A och innehållande i areal

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl, Majda proposition nr 56.

23,350 kvadratmeter — som staden på grund av ett år 1895 med kronan träffat

avtal kostnadsfritt överlåtit till kronan för utvidgning av kasernområdet. Härjämte

skola vissa markbyten komma till stånd mellan kronan ock staden. Kronan

skall sålunda, i syfte att bereda möjlighet att framdraga gator och i övrigt

erhålla ur stadsplanesynpunkt lämplig utformning av det förutvarande kasernområdet

jämte intilliggande mark, med äganderätt till staden överlåta vissa å

nyssnämnda karta med bokstäverna B, C och D betecknade områden, medan

staden å sin sida skall till kronan med äganderätt överlämna ett å samma karta

med bokstaven E utmärkt område. Här ifrågavarande områden hava å kartan

angivits innehålla respektive cirka 6,200, 795, 2,680 och 1,675 kvadratmeter.

Samtliga områden, vilka förutsatts skola till arealen definitivt fastställas vid

mätning i samband med de avstyckningsförrättningar, som efter överenskommelsens

slutliga godkännande avses att äga rum, skola av respektive förvärvare

tillträdas den 1 oktober 1930. Kronan skall, liksom även framtida ägare av

mark inom den i kronans ägo kvarvarande delen av kasernområdet, vara befriad

från skyldighet att, jämlikt 1 kap. 36 och 39 §§ i lagen örn fastighetsbildning

i stad den 12 maj 1917, ersätta staden värdet av gatumark utmed gränslinjerna

kring denna del av kasernområdet. Likaledes skola kronan och framtida ägare

av området E vara befriade från skyldighet att ersätta staden värdet av gatumark

utmed detta områdes södra och västra gränslinjer.

Såsom inledningsvis nämnts, avses överenskommelsen att avslutas under

förutsättning, att stadsplan för kasernområdet kommer att fastställas i huvudsaklig

överensstämmelse med ett härutinnan av förste stadsingenjören i Malmö

Erik Bulow Hube uppgjort förslag. Detta förslag har från byggnadsstyrelsens

sida lämnats utan erinran. För den föreslagna regleringen av den del av det förra

kasernområdet, som skulle återstå, sedan staden återfått den med A betecknade

delen, har legat till grund, att området skulle komma att omgivas av gator på

lämpligt sätt inpassade i stadsdelens gatunät.

På den mark, som föreslås att övergå i stadens ägo, ligga för närvarande,

enligt vad av handlingarna i ärendet inhämtas, följande byggnader eller delar

av byggnader, nämligen mässbyggnad, tillbyggnad till manskapskök, toalettbyggnad

samt fyra stallbyggnader. En å kartan med bokstaven f betecknad

förrådsbyggnad har numera överflyttats till Hälsingborg. På sätt kasernkommittén

antytt, har ägande- och dispositionsrätten till de kvarstående byggnaderna

närmare reglerats genom särskilda bestämmelser i förslagsöverenskommelsen,

och tillåter jag mig att i avseende å dessa bestämmelsers detaljer hänvisa

till förslaget (§ 6).

Vid övervägande av frågan örn beredande av kompensation åt Malmö stad

i anledning av indragningen av Kronprinsens husarregemente har jag, i likhet

med kasernkommittén, kommit till den uppfattningen, att billighetsskäl tala

för att staden erhåller något vederlag av kronan. I fråga örn sättet för dylik

gottgörelses utgående har jag, efter samråd i ärendet med chefen för kommunikationsdepartementet,

funnit mig böra giva min anslutning till vad kasernkommittén

i sådant hänseende föreslagit. .lag tillstyrker alltså, att förslagsöverenskommelsen

biträdes från kronans sida.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Majda proposition nr 56.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att godkänna förut omförmälda, den 25 juni och den 5 juli 1929 mellan

Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt Malmö

stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

Georg Z. Topelius.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 56.

13

Bil. A.

Med anledning av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan, enligt vilket

bland annat bestämts, att det till Malmö förlagda Kronprinsens husarregemente

skall helt indragas, samt under förutsättning att stadsplan för kasernområdet i

Slottsstaden i Malmö bliver fastställd i huvudsaklig överensstämmelse med det

förslag, som finnes närmare angivet å en av förste stadsingeniören i Malmö

Erik Bulow Hiibe den 12 december 1928 upprättad karta, »utvisande föreslagen

reglering av kasernområdet i Slottsstaden i Malmö», träffas härmed mellan

Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under förbehåll av Kungl.

Majits och riksdagens godkännande, å ena sidan, samt Malmö stad, å andra

sidan, följande överenskommelse:

§ 1.

Det markområde av den s. k. Hästhagen, som enligt punkt VIII i avtal den

19 juli och den 4 december 1895 mellan Kungl, arméförvaltningen, å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar, och Malmö stads drätselkammare, vilken genom

stadsfullmäktiges beslut den 3 augusti 1894 därtill bemyndigats, å stadens

vägnar, av staden kostnads- och gravationsfritt överlåtits till kronan för utvidgning

av Kronprinsens husarregementes kasernområde i Malmö, skall av

kronan med äganderätt återställas till staden.

Markområdet i fråga, varå kronan den 12 augusti 1912 erhållit lagfart, har

å den av stadsingeniören Bulow Höhe upprättade kartan betecknats med bokstaven

A och innehåller i areal 23,350 kvadratmeter.

§ 2.

För att bereda möjlighet att framdraga gator och i övrigt ur stadsplanesynpunkt

erhålla lämplig utformning av det å förenämnda karta såsom »Husarregementets

kaserner» utmärkta området jämte intilliggande mark skall kronan

till staden med äganderätt överlåta de å kartan med bokstäverna B, C och D betecknade

markområden, i areal innehållande respektive c:a 6,105, 780 och

2,680 kvadratmeter.1)

Den del av området B, som å kartan utmärkts med streckade linjer, är avsedd

att tagas i anspråk såsom gatumark. Området C skall användas för breddning

av Regementsgatan och området D skall i sin helhet tagas i anspråk såsom

gatumark.

§ 3.

Staden skall till kronan med äganderätt överlåta det å kartan med bokstaven

E betecknade markområdet, i areal innehållande c:a 1,560 kvadratmeter.

2)

§ 4.

Sedan kronan på sätt i § 2 stadgats till staden överlåtit de å kartan med

B, C och D betecknade markområdena, skall kronan ävensom framtida ägare

av mark inom det i kronans ägo kvarvarande, å kartan såsom »Husarregementets

kaserner» betecknade området vara befriade från den i 1 kap. 36 och

39 §§ av lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning i stad stadgade skyldighet

att ersätta staden värdet av gatumark utmed sistnämnda områdes gränslinjer.

*) Enligt ä kartan lämnade aroftluppgifter resp. c.-a 6,200, 796 och 2,680 kvill.

9) » » » « » c:a 1,675 kvm.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 56.

Kronan och framtida ägare av området E skola likaledes vara befriade från

skyldighet att ersätta staden värdet av gatumark utmed detta områdes södra

och västra gränslinjer.

§5.

Områdena överlämnas att tillträdas den 1 oktober 1930.

§ 6.

Mom. 1. De byggnader och delar av byggnader, som äro belägna å områdena

A och B, skola fortfarande tillhöra kronan.

Mom. 2. De å förenämnda karta med c och h betecknade byggnaderna (toalettbyggnad

och observationsstall) skola av kronan bortföras före den 1 april

1931, vid äventyr att dessa byggnader eljest med äganderätt utan lösen tillfalla

staden.

Morn. 3. övriga å områdena A och B befintliga byggnader och delar av

byggnader skall kronan vara berättigad att kostnadsfritt tillsvidare hava kvarstående

å stadens mark, men åtager sig att låta bortföra dem före den 1 oktober

1939. Därest dessa byggnader, respektive delar av byggnader, icke äro

bortförda vid nämnda tidpunkt, skall äganderätten till desamma övergå till

staden, utan skyldighet för staden att härför utgiva någon ersättning.

Därest staden den 1 april 1934 eller senare hos kronan anmäler, att staden

önskar före den 1 oktober 1939 för gatans omedelbara utläggande disponera

den gatumark, varå byggnaderna äro belägna, skall — under förutsättning att

staden förbinder sig att, senast ett år efter det dylik anmälan skett, igångsätta

arbete med gatans utläggande — äganderätten till byggnaderna, om dessa

icke dessförinnan blivit av kronan bortförda, övergå till staden vid den tidpunkt.

då enligt förberörda till kronan avgivna förbindelse staden skall senast

hava igångsatt arbete med gatans utläggande.

Där så erfordras för erhållande av lämplig vägförbindelse till byggnaderna,

må kronan taga väg över stadens genom denna överenskommelse förvärvade

mark, därvid anvisningar och önskemål från stadens sida skola iakttagas.

§ 7.

De i §§ 1, 2 och 3 omförmälda områdenas definitiva areal skall fastställas

genom avstyckningsförrättningar och i samband därmed skeende mätning,

varom var överlåtare efter överenskommelsens godkännande har att på sin

bekostnad omedelbart föranstalta.

§ 8.

Kostnaderna för lagfart å områdena skola bestridas av respektive förvärvare.

§ 9.

De nyttjanderättsupplåtelser, som finnas omförmälda i §§ 5 och 6 i det

mellan Kungl. Majit och kronan, å ena sidan, samt M^lmö stad, å andra sidan,

den 15 juni och den 16 augusti 1910 upprättade avtal, skola anses hava förfallit

i och med Kronprinsens husarregementes indragning eller sålunda från

och med den 1 januari 1928.

§ 10.

Staden förklarar, att staden i och med träffandet av denna överenskommelse

icke i övrigt har några ersättningsanspråk att framställa gentemot

kronan i anledning av indragningen av Kronprinsens husarregemente.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 56. 15

Av denna överenskommelse äro två exemplar upprättade", av vilka Kungl.

Maj:t och kronan erhållit det ena samt Malmö stad det andra exemplaret.

Stockholm den 5 juli 1929.

För kasernkommittén:

JOHAN JÖNSSON.

jSten Grönvall.

Malmö den 25 juni 1929.

För Malmö stad,

På drätselkammarens tredje avdelnings vägnar:

JOH. NILSSON.

OLOF MÅRTENSSON. ERNST HÅKANSSON.

jEmmerik Hagberg.

J. Streijffert.

Bevittnas:

H. Persson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:64 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Malmö stad. s. 1 i texten
  2. SU 1930:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Malmö stad. s. 1 i texten