Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. to

1930-01-31 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:61, Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. to

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

1

Nr 61.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden

m. to.; given Stockholms slott den 31 januari

1930.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Th. Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten

i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Borell anför:

I skrivelse den 24 januari 1930 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn

försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som ej äro

eller komma att bliva för järnvägsändamål erforderliga. Styrelsen erinrar

härvid örn att riksdagen vid liera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för

järnvägen icke behövliga områden finge försäljas på villkor, som i varje

särskilt fall fastställdes av Kungl. Maj:t.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 40 haft. (Nr 61.)

262 30

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 61.

De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en

förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.

I anslutning till denna förteckning anför styrelsen:

Såsom framgår av förteckningen, utgöras de till försäljning föreslagna

markområdena i stor utsträckning av uttömda grustag, sidotag in. m. Dessa

områden äro i regel av ringa värde, och styrelsen har i ett pär fall, nämligen

beträffande sträckorna- Falköping-Ranten—-Alingsås (II distriktet) och

Sävsjö—Hässleholm (III distriktet), där dylika områden förekomma till större

antal, ansett sig kunna underlåta att specificera dem och endast angivit

deras sammanlagda ungefärliga areal.

Med några undantag äro även övriga i förteckningen upptagna områden

att anse såsom mindre värdefulla, varför särskild redogörelse för dessa icke

synes erforderlig.

I förteckningen ingående områden utefter bandelen Bollnäs—Orsa (IV

distriktet) eller förutvarande Dala—Hälsinglands järnväg, vilken år 1927 inköptes

av staten, hava på sin tid förvärvats av järnvägsbolaget men synas

icke alltid hava varit för den egentliga järnvägsdriften erforderliga. I likhet

med vad som — jämlikt medgivande av 1922 års riksdag — må ske med

en del dylika områden å den av statens järnvägar från och med år 1920

övertagna järnvägen Orsa—Sveg, böra de för järnvägsändamål obehövliga

områdena å sträckan Bollnäs—Orsa få avyttras.

Beträffande i förteckningen upptagna områden av större värde har styrelsen

anfört följande:

Området vid Sparreholm utgör del av stationsområdet och är redan taget

i anspråk för industriella ändamål, upplag m. m.

Området vid Skinnskatteberg torde kunna komma till användning såsom

bostadstomter.

Områdena vid Bräcke. För flyttning av lokomotivstationen och utvidgning

av spårsystemet förvärvade statens järnvägar på sin tid tvenne markområden

vid Bräcke. Då det emellertid sedermera befunnits fördelaktigt

att i stället koncentrera lokomotivstationsrörelsen till Ange, har en del av lokomotivstationen

under de senare åren flyttats dit, och ytterligare en del

därav kommer att ditflyttas i den mån bostäder i Ange bliva disponibla.

På grund härav behöver mark icke reserveras för ny lokomotivstation. Den

för utvidgning av spårsystemet förvärvade marken har delvis tagits i anspråk

härför. Återstoden beräknas numera icke bliva för något statens järnvägars

ändamål erforderlig. Delar av områdena lämpa sig för anläggning av egna

hem.

Området vid Orsa, lägenheten Bunkskiftet nr 1, örn 74,700 kvadratmeter

är förvärvat i samband med köpet av Dala—Hälsinglands järnväg.

Området vid Sundsvall C är beläget i östra änden av bangården och utgör

avskuren äga, som förvärvats i samband med mark för bangårdsombyggnaden.

Områden vid Östersund. För fyllande av behovet av lokaler för expeditions-

och bostadsändamål förvärvades åren 1917—1918 tvenne fastigheter,

numera betecknade såsom tomter nr 1 och nr 3 i kvarteret Myrstacken.

Tomten nr 1 var bebyggd med bostadshus, och avsikten var att å tomten

nr 3 uppföra en expeditionsbyggnad. De å tomten nr 1 uppförda byggnaderna

innehålla numera endast bostadslägenheter. Efter vidtagna ombyggnader

av stationshuset samt genomförd omorganisation av distriksledningen

behöva expeditionslokaler icke vidare förläggas till fastigheterna. Då husbyggnaderna

ej heller med nödvändighet erfordras som tjänstebostäder och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 61. 3

avveckling av hyresverksamheten är önskvärd, böra fastigheterna försäljas,

när lämpligt tillfälle erbjuder sig.

Styrelsen föreslår, att de inflytande försäljningssummorna, såsom tidigare

i regel plägat ske, tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.

I detta sammanhang har styrelsen till förnyad prövning framlagt frågan

om dispositionen av försäljningssummorna för vissa tidigare till försäljning

medgivna områden vid Tarberg. Härom anför styrelsen:

I skrivelse den 28 oktober 1922 hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att vissa i skrivelsen angivna områden

vid Varberg finge försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställdes,

ävensom att blivande försäljningssummor för områdena Ange gottskrivas

anslaget till omläggning av ingångslinjen söderifrån till Varbergs

station. Med anledning härav föreslog Kungl. Majit i en till 1923 års riksdag

avlåten proposition, nr 73, riksdagen att medgiva försäljning av områdena

i fråga samt att besluta, att försäljningssummorna skulle tillföras de

av riksdagen för åren 1914 och 1915 anvisade medlen för ombyggnad och utvidgning

av bangården vid Varberg och omläggning av ingångslinjen till

denna bangård söderifrån. Propositionen blev av riksdagen bifallen (skrivelse

nr 76). Ifrågavarande områden hava ännu icke blivit försålda. Räkenskaperna

för bangårdsombyggnaden och linjeomläggningen vid Varberg hava

emellertid avslutats med utgången av år 1928, och slutredovisning för anslaget

har avgivits.

På grund härav föreslår järnvägsstyrelsen att de medel, som vid försäljning

av sistnämnda områden komma att inflyta, likaledes tillföras markförvärvsfonden.

Då de till försäljning föreslagna markområdena av järnvägsstyrelsen

icke anses nu eller framdeles erforderliga för statens järnvägar och de ej

heller, såvitt är känt, behövas för annat statligt ändamål, torde anledning

till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Jag vill alltså tillstyrka, att

riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas. I likhet med vad

förut tillämpats torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva föreliggande

köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje särskilt område må

försäljas. Såsom tidigare-i regel plägat ske och järnvägsstyrelsen jämväl

nu föreslagit, synas inflytande försäljningsmedel böra tillföras statens järnvägars

fond för markförvärv.

Vad beträffar järnvägsstyrelsens förslag att tillföra nämnda fond jämväl

de medel, som komma att inflyta vid försäljning av i styrelsens skrivelse

omförmälda områden vid Varberg, finner jag med hänsyn till vad styrelsen

anfört intet vara att däremot erinra.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

dels medgiva, att i den som bilaga till statsrådsprotokollet

fogade förteckningen avsedda, statens järnvägar tillhöriga markområden

må försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställas

;

dels ock besluta, att de medel, som inflyta i anledning av

dessa försäljningar samt vid försäljning av i statsrådsprotokollet

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

omförmälda områden vid Varberg, skola tillföras statens järnvägars

fond för markförvärv.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

5

Bilaga.

Förteckning'' över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,

sorn ej äro eller beräknas hilva för järnvägsändamäl behövliga.

Ungefärlig

Lage

km. från

areal,

Anmärkningar

kvm.

I distriktet.

Stockholm

Björnlunda—Stjärnhem...

76.700

4,600

Avskild äga.

Sparreholm .................

—

5,000

Industritomter.

Holbonäs—Sköldinge------

118.400

9,600

Uttömt grustag.

(Statens järnvägar såsom ägare till 8/i26

Hallsberg ....................

—

345

< mtl Stora Ählberg l16 tillhörig andel

( i samfälld skogs- och hagmark.

Skinnskatteberg ............

—

7,200

Del av stationsområdet.

Fjugesta .....................

—

771.5

(Lägenheten Brittlunda nr 1 (Fjugesta

\ 3136).

Björka—Motala verkstad

262.100

14,809.5

Uttömt grustag.

Tystberga.....................

—

860

Del av stationsområdet.

Broddbo .......................

—

12,500

2 områden; uttömt grustag.

4 500

| Gatu- och kvartersmark i fastställd stads-

\ plan.

II distriktet.

Stockholm

Vretstorp—Laxå............

217.230

13,980

Uttömda sidotag.

Tidan—V äring...............

292.900

5,690

Avskuren äga.

Skultorp........................

—

1,900

Tomtdel utanför bangårdsområdet.

Falköping Ranten—

Alingsås.....................

—

28,560

(Diverse mindre områden efter linjen

\ (sidotag m. m.).

Lerum ........................

—

5,000

Mark för allmän väg.

Skåre—Kil ..................

347.700

10,040

Del av stationsområdet vid f. d. Kil nedre.

Åmotfors .....................

3,165

Lastageplats vid Nysockensjön med väg.

Mora ...........................

—

397.6

Gatumark enligt stadsplan.

Malung ........................

—

275

Del av stationsområdet.

Habo ...........................

—

1,450

Mark för allmän väg.

Almedal.......................

Göteborg B:s

4,000

/Förefintliga och planerade vägar inom

\ Göteborgs stad.

Mölndal nedre...............

—

40

Kvartersmark.

.Kållered—Lindome........

16.078

20,000

Del av 8. k. Sagön med landvinningar.

Lindome—Anneberg ......

21.730

1,200

Byggnadsplats.

Himle..........................

—

9,230

Uttömt grustag.

III distriktet..

Grimstorp.....................

86,000

(Uttömt grustag jämte mark för tillfarts- \ spår.

Sävsjö—Hässleholm ......

135,000

(Diverse områden (uttömda grustag, sido- \ tag m. m.).

Möcklin.......................

—

800

Bebyggt (bostadshus nr 9).

Göteborg B:s

Gyhult—Hälsingborg F...

241.645

8

Kvartersmark.

Furulund .....................

Barsebäcks-

4,500

(För genomförandet av stadsplan erfor- \ derlig mark.

hamn

Åkerremsa utmed banan.

Höjsmölla—Tungan ......

13.600

2,070

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Ungefärlig

Anmärkningar

Lage

km. från

areal,

kvm.

IV distriktet.

Stockholm

Bollnäs ........................

6,000

(Gatu- och kvartersmark enligt föreslagen

\ stadsplan.

Arbrå...........................

—

600

Några mindre områden.

Ljusdal ........................

—

1,700

Park i fastställd stadsplan.

Ljusdal—Tallåsen ........

381.300

2,300

Delvis odlad mark, delvis sidotag.

Mellansjö—Juån............

454.100

16,500

Uttömt grustag.

Alby ,v.........................

—

5,800

Del av stationsområdet.

» —Ange.................

473.900

24,000

Uttömt grustag.

» - ))

479.500

2,800

Delvis odlad mark, delvis sidotag.

Ange ..........................

—

13,675

3 områden, myrmark.

Dysjön—Bräcke ............

508.7 00

12,500

Uttömt grustag.

Bräcke ........................

—

58,500

2 områden, skogsmark och åker.

» —Grötingen.........

526.800

26,000

Uttömt grustag.

i Kälarne........................

—

3,000

12 områden. Sidotag. Delvis skogbe-j

\ växt mark.

Helgum........................

—

11,000

4 100

Skogsmark.

Bebyggt (bostadshus nr 9 D).

Mobodarne—Österbacken

315-250

5,550

Skogsmark.

Bollnäs

Bollnäs—Sunnerstaholm .

3.000

3,300

Tomtområde.

Runemo........................

-—

18,000

.nker och ängsmark.

Alfta ........................

—

4,570

Aker.

Alfta—Viksjöfors .........

21.800

1,000

Åker.

Almeskullen..................

—

12,500

Aker och skogsmark.

Homna ........................

—

26,000

Uttömt grustag.

Åssjöbo........................

—

17,120

Uttömt grustag, skogsmark.

» —Göringen.........

68.200

47,000

2 områden, myr- och skogsmark.

Gölängen ......................

—

82,000

2 områden, myr- och skogsmark.

| Östanvik—Furudal.........

83.400

77,000

Uttömt grustag, skogsmark.

Furudal - Skattungsjön..,

86.900

19,500

Skogsmark.

Skattungsjön ...............

—

46,000

Skogsmark.

Skattungbyn..................

—

11,760

Skogsmark och bebyggd tomt.

Mässbacken .................

—

14,300

2 områden, skogsmark och bebyggd tomt.

Kallholsfors—Orsa.........

113.000

2,100

Skogsmark.

» - »

115.550

5,000

Skogsmark.

» — » .........

a 115.850

600

Skogsmark.

Kristine-

Orsa ...........................

hamn

74,700

(Skogsmark, lägenheten Bunkskiftet nr 1

\ (Kyrkbyn 142).

» ...........................

—

130

Trädgård och gata.

Tallhed ........................

—

800

o områden, åker.

Gråtbäck—Alvil o

284.100

7,300

Skogsmark.

Lillhamra—Tandsjöborg .

305.600

7.000

Skogsmark.

Tandsjöborg..................

—

32,000

Skogsmark.

Sidertjärn—Fågelsjö ....

321.800

3,000

Skogsmark.

Stockholm

Parteboda.....................

—

1,150

Av enskilda bebyggda områden.

Erikslund—Johannisberg.

498.700

5,000

2 områden, delvis skogbeväxta.

Getterån .....................

—

6,800

2 områden, uttömt grustag.

» —Torpshammar.

520. ioo

3,200

Åker.

Vattjom........................

—

5,000

Hagmark.

Sundsvall C .................

—

2,000

Avskuren äga.

Östersund .....................

—

1,390

Bebyggd tomt (Myrstacken nr 1).

»

—

1,590

Tomt (Myrstacken nr 3).

600

JGatumark och allmänna platser enligt

\ fastställd stadsplan.

Nälden ........................

—

14,500

Område vid Näldensjön.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 61.

Ungefärlig

Anmärkningar

Lage

km. från

areal,

kvm.

V distriktet.

Tännäs ........................

Stockholm

1,982

fKvartersman och allmän plats i före- \ slagen stadsplan.

Yttersjön ....................

—

1,570

Del av stationsområdet.

Bastuträsk ...................

Kusfors—Jörn (vid

—

4,050

2 st. byggnadstomter.

Petikån).....................

988.91 s

2,600

Bebyggt (bostadsbarack jämte uthus).

Boden Södra—Boden C...

1,143.500

6,200

Boden 0 .....................

—

4,640

Område öster örn malmtågsspåret.

» —Sävast .........

—

170,000

J3 skiften tili av statens järnvägar ägda

\ hemmansdelar.

» - » ......

1.149.700

26,150

Uttömt grustag.

Holmfors—Ljuså............

Brännland—Umeå (vid

l,156.ioo

30,500

2 områden, uttömt grustag.

Klockarbacken) .........

881.009

47,500

Uttömt grustag.

Krångfors.....................

—

2,050

Del av stationsområdet.

(Byggnadstomt, å vilken finnes grund för

Medle...........................

4,000

< boningshus och uthus samt fristående

| matkällare.

)) .....

14,000

Del av stationsområdet.

Klintfors ....................

—

14,300

Del av stationsområdet.

Källholmen ..................

—

4.800

2 områden för breddning av vägar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:343 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m. a1 i texten
  2. JoU 1930:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden rn. m. s. 1 i texten