Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. to
1930-01-31 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1930:61, Angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. to
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
1
Nr 61.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning
av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden
m. to.; given Stockholms slott den 31 januari
1930.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Th. Borell.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegeuten
i statsrådet å Stockholms slott den 31 januari 1930.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Departementschefen, statsrådet Borell anför:
I skrivelse den 24 januari 1930 har järnvägsstyrelsen framlagt förslag örn
försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden, som ej äro
eller komma att bliva för järnvägsändamål erforderliga. Styrelsen erinrar
härvid örn att riksdagen vid liera tidigare tillfällen medgivit, att dylika för
järnvägen icke behövliga områden finge försäljas på villkor, som i varje
särskilt fall fastställdes av Kungl. Maj:t.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 40 haft. (Nr 61.)
262 30
2
Kungl. Majus proposition nr 61.
De områden, som sålunda ifrågasatts till avyttring, hava angivits i en
förteckning, vilken torde få såsom bilaga fogas till dagens statsrådsprotokoll.
I anslutning till denna förteckning anför styrelsen:
Såsom framgår av förteckningen, utgöras de till försäljning föreslagna
markområdena i stor utsträckning av uttömda grustag, sidotag in. m. Dessa
områden äro i regel av ringa värde, och styrelsen har i ett pär fall, nämligen
beträffande sträckorna- Falköping-Ranten—-Alingsås (II distriktet) och
Sävsjö—Hässleholm (III distriktet), där dylika områden förekomma till större
antal, ansett sig kunna underlåta att specificera dem och endast angivit
deras sammanlagda ungefärliga areal.
Med några undantag äro även övriga i förteckningen upptagna områden
att anse såsom mindre värdefulla, varför särskild redogörelse för dessa icke
synes erforderlig.
I förteckningen ingående områden utefter bandelen Bollnäs—Orsa (IV
distriktet) eller förutvarande Dala—Hälsinglands järnväg, vilken år 1927 inköptes
av staten, hava på sin tid förvärvats av järnvägsbolaget men synas
icke alltid hava varit för den egentliga järnvägsdriften erforderliga. I likhet
med vad som — jämlikt medgivande av 1922 års riksdag — må ske med
en del dylika områden å den av statens järnvägar från och med år 1920
övertagna järnvägen Orsa—Sveg, böra de för järnvägsändamål obehövliga
områdena å sträckan Bollnäs—Orsa få avyttras.
Beträffande i förteckningen upptagna områden av större värde har styrelsen
anfört följande:
Området vid Sparreholm utgör del av stationsområdet och är redan taget
i anspråk för industriella ändamål, upplag m. m.
Området vid Skinnskatteberg torde kunna komma till användning såsom
bostadstomter.
Områdena vid Bräcke. För flyttning av lokomotivstationen och utvidgning
av spårsystemet förvärvade statens järnvägar på sin tid tvenne markområden
vid Bräcke. Då det emellertid sedermera befunnits fördelaktigt
att i stället koncentrera lokomotivstationsrörelsen till Ange, har en del av lokomotivstationen
under de senare åren flyttats dit, och ytterligare en del
därav kommer att ditflyttas i den mån bostäder i Ange bliva disponibla.
På grund härav behöver mark icke reserveras för ny lokomotivstation. Den
för utvidgning av spårsystemet förvärvade marken har delvis tagits i anspråk
härför. Återstoden beräknas numera icke bliva för något statens järnvägars
ändamål erforderlig. Delar av områdena lämpa sig för anläggning av egna
hem.
Området vid Orsa, lägenheten Bunkskiftet nr 1, örn 74,700 kvadratmeter
är förvärvat i samband med köpet av Dala—Hälsinglands järnväg.
Området vid Sundsvall C är beläget i östra änden av bangården och utgör
avskuren äga, som förvärvats i samband med mark för bangårdsombyggnaden.
Områden vid Östersund. För fyllande av behovet av lokaler för expeditions-
och bostadsändamål förvärvades åren 1917—1918 tvenne fastigheter,
numera betecknade såsom tomter nr 1 och nr 3 i kvarteret Myrstacken.
Tomten nr 1 var bebyggd med bostadshus, och avsikten var att å tomten
nr 3 uppföra en expeditionsbyggnad. De å tomten nr 1 uppförda byggnaderna
innehålla numera endast bostadslägenheter. Efter vidtagna ombyggnader
av stationshuset samt genomförd omorganisation av distriksledningen
behöva expeditionslokaler icke vidare förläggas till fastigheterna. Då husbyggnaderna
ej heller med nödvändighet erfordras som tjänstebostäder och
Kungl. Majus proposition nr 61. 3
avveckling av hyresverksamheten är önskvärd, böra fastigheterna försäljas,
när lämpligt tillfälle erbjuder sig.
Styrelsen föreslår, att de inflytande försäljningssummorna, såsom tidigare
i regel plägat ske, tillföras statens järnvägars fond för markförvärv.
I detta sammanhang har styrelsen till förnyad prövning framlagt frågan
om dispositionen av försäljningssummorna för vissa tidigare till försäljning
medgivna områden vid Tarberg. Härom anför styrelsen:
I skrivelse den 28 oktober 1922 hemställde järnvägsstyrelsen, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen medgiva, att vissa i skrivelsen angivna områden
vid Varberg finge försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställdes,
ävensom att blivande försäljningssummor för områdena Ange gottskrivas
anslaget till omläggning av ingångslinjen söderifrån till Varbergs
station. Med anledning härav föreslog Kungl. Majit i en till 1923 års riksdag
avlåten proposition, nr 73, riksdagen att medgiva försäljning av områdena
i fråga samt att besluta, att försäljningssummorna skulle tillföras de
av riksdagen för åren 1914 och 1915 anvisade medlen för ombyggnad och utvidgning
av bangården vid Varberg och omläggning av ingångslinjen till
denna bangård söderifrån. Propositionen blev av riksdagen bifallen (skrivelse
nr 76). Ifrågavarande områden hava ännu icke blivit försålda. Räkenskaperna
för bangårdsombyggnaden och linjeomläggningen vid Varberg hava
emellertid avslutats med utgången av år 1928, och slutredovisning för anslaget
har avgivits.
På grund härav föreslår järnvägsstyrelsen att de medel, som vid försäljning
av sistnämnda områden komma att inflyta, likaledes tillföras markförvärvsfonden.
Då de till försäljning föreslagna markområdena av järnvägsstyrelsen
icke anses nu eller framdeles erforderliga för statens järnvägar och de ej
heller, såvitt är känt, behövas för annat statligt ändamål, torde anledning
till erinran mot deras avyttring icke föreligga. Jag vill alltså tillstyrka, att
riksdagens medgivande till deras försäljning inhämtas. I likhet med vad
förut tillämpats torde det få ankomma på Kungl. Majit att pröva föreliggande
köpeanbud och fastställa de villkor, under vilka varje särskilt område må
försäljas. Såsom tidigare-i regel plägat ske och järnvägsstyrelsen jämväl
nu föreslagit, synas inflytande försäljningsmedel böra tillföras statens järnvägars
fond för markförvärv.
Vad beträffar järnvägsstyrelsens förslag att tillföra nämnda fond jämväl
de medel, som komma att inflyta vid försäljning av i styrelsens skrivelse
omförmälda områden vid Varberg, finner jag med hänsyn till vad styrelsen
anfört intet vara att däremot erinra.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen
dels medgiva, att i den som bilaga till statsrådsprotokollet
fogade förteckningen avsedda, statens järnvägar tillhöriga markområden
må försäljas under villkor, som av Kungl. Majit fastställas
;
dels ock besluta, att de medel, som inflyta i anledning av
dessa försäljningar samt vid försäljning av i statsrådsprotokollet
Departements
chefen.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
omförmälda områden vid Varberg, skola tillföras statens järnvägars
fond för markförvärv.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Hellenius.
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
5
Bilaga.
Förteckning'' över statens järnvägar tillhöriga fastigheter och fastighetsdelar,
sorn ej äro eller beräknas hilva för järnvägsändamäl behövliga.
Ungefärlig
Lage
km. från
areal,
Anmärkningar
kvm.
I distriktet.
Stockholm
Björnlunda—Stjärnhem...
76.700
4,600
Avskild äga.
Sparreholm .................
—
5,000
Industritomter.
Holbonäs—Sköldinge------
118.400
9,600
Uttömt grustag.
(Statens järnvägar såsom ägare till 8/i26
Hallsberg ....................
—
345
< mtl Stora Ählberg l16 tillhörig andel
( i samfälld skogs- och hagmark.
Skinnskatteberg ............
—
7,200
Del av stationsområdet.
Fjugesta .....................
—
771.5
(Lägenheten Brittlunda nr 1 (Fjugesta
\ 3136).
Björka—Motala verkstad
262.100
14,809.5
Uttömt grustag.
Tystberga.....................
—
860
Del av stationsområdet.
Broddbo .......................
—
12,500
2 områden; uttömt grustag.
4 500
| Gatu- och kvartersmark i fastställd stads-
\ plan.
II distriktet.
Stockholm
Vretstorp—Laxå............
217.230
13,980
Uttömda sidotag.
Tidan—V äring...............
292.900
5,690
Avskuren äga.
Skultorp........................
—
1,900
Tomtdel utanför bangårdsområdet.
Falköping Ranten—
Alingsås.....................
—
28,560
(Diverse mindre områden efter linjen
\ (sidotag m. m.).
Lerum ........................
—
5,000
Mark för allmän väg.
Skåre—Kil ..................
347.700
10,040
Del av stationsområdet vid f. d. Kil nedre.
Åmotfors .....................
3,165
Lastageplats vid Nysockensjön med väg.
Mora ...........................
—
397.6
Gatumark enligt stadsplan.
Malung ........................
—
275
Del av stationsområdet.
Habo ...........................
—
1,450
Mark för allmän väg.
Almedal.......................
Göteborg B:s
4,000
/Förefintliga och planerade vägar inom
\ Göteborgs stad.
Mölndal nedre...............
—
40
Kvartersmark.
.Kållered—Lindome........
16.078
20,000
Del av 8. k. Sagön med landvinningar.
Lindome—Anneberg ......
21.730
1,200
Byggnadsplats.
Himle..........................
—
9,230
Uttömt grustag.
III distriktet..
Grimstorp.....................
86,000
(Uttömt grustag jämte mark för tillfarts- \ spår.
Sävsjö—Hässleholm ......
135,000
(Diverse områden (uttömda grustag, sido- \ tag m. m.).
Möcklin.......................
—
800
Bebyggt (bostadshus nr 9).
Göteborg B:s
Gyhult—Hälsingborg F...
241.645
8
Kvartersmark.
Furulund .....................
Barsebäcks-
4,500
(För genomförandet av stadsplan erfor- \ derlig mark.
hamn
Åkerremsa utmed banan.
Höjsmölla—Tungan ......
13.600
2,070
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
Ungefärlig
Anmärkningar
Lage
km. från
areal,
kvm.
IV distriktet.
Stockholm
Bollnäs ........................
6,000
(Gatu- och kvartersmark enligt föreslagen
\ stadsplan.
Arbrå...........................
—
600
Några mindre områden.
Ljusdal ........................
—
1,700
Park i fastställd stadsplan.
Ljusdal—Tallåsen ........
381.300
2,300
Delvis odlad mark, delvis sidotag.
Mellansjö—Juån............
454.100
16,500
Uttömt grustag.
Alby ,v.........................
—
5,800
Del av stationsområdet.
» —Ange.................
473.900
24,000
Uttömt grustag.
» - ))
479.500
2,800
Delvis odlad mark, delvis sidotag.
Ange ..........................
—
13,675
3 områden, myrmark.
Dysjön—Bräcke ............
508.7 00
12,500
Uttömt grustag.
Bräcke ........................
—
58,500
2 områden, skogsmark och åker.
» —Grötingen.........
526.800
26,000
Uttömt grustag.
i Kälarne........................
—
3,000
12 områden. Sidotag. Delvis skogbe-j
\ växt mark.
Helgum........................
—
11,000
4 100
Skogsmark.
Bebyggt (bostadshus nr 9 D).
Mobodarne—Österbacken
315-250
5,550
Skogsmark.
Bollnäs
Bollnäs—Sunnerstaholm .
3.000
3,300
Tomtområde.
Runemo........................
-—
18,000
.nker och ängsmark.
Alfta ........................
—
4,570
Aker.
Alfta—Viksjöfors .........
21.800
1,000
Åker.
Almeskullen..................
—
12,500
Aker och skogsmark.
Homna ........................
—
26,000
Uttömt grustag.
Åssjöbo........................
—
17,120
Uttömt grustag, skogsmark.
» —Göringen.........
68.200
47,000
2 områden, myr- och skogsmark.
Gölängen ......................
—
82,000
2 områden, myr- och skogsmark.
| Östanvik—Furudal.........
83.400
77,000
Uttömt grustag, skogsmark.
Furudal - Skattungsjön..,
86.900
19,500
Skogsmark.
Skattungsjön ...............
—
46,000
Skogsmark.
Skattungbyn..................
—
11,760
Skogsmark och bebyggd tomt.
Mässbacken .................
—
14,300
2 områden, skogsmark och bebyggd tomt.
Kallholsfors—Orsa.........
113.000
2,100
Skogsmark.
» - »
115.550
5,000
Skogsmark.
» — » .........
a 115.850
600
Skogsmark.
Kristine-
Orsa ...........................
hamn
74,700
(Skogsmark, lägenheten Bunkskiftet nr 1
\ (Kyrkbyn 142).
» ...........................
—
130
Trädgård och gata.
Tallhed ........................
—
800
o områden, åker.
Gråtbäck—Alvil o
284.100
7,300
Skogsmark.
Lillhamra—Tandsjöborg .
305.600
7.000
Skogsmark.
Tandsjöborg..................
—
32,000
Skogsmark.
Sidertjärn—Fågelsjö ....
321.800
3,000
Skogsmark.
Stockholm
Parteboda.....................
—
1,150
Av enskilda bebyggda områden.
Erikslund—Johannisberg.
498.700
5,000
2 områden, delvis skogbeväxta.
Getterån .....................
—
6,800
2 områden, uttömt grustag.
» —Torpshammar.
520. ioo
3,200
Åker.
Vattjom........................
—
5,000
Hagmark.
Sundsvall C .................
—
2,000
Avskuren äga.
Östersund .....................
—
1,390
Bebyggd tomt (Myrstacken nr 1).
»
—
1,590
Tomt (Myrstacken nr 3).
600
JGatumark och allmänna platser enligt
\ fastställd stadsplan.
Nälden ........................
—
14,500
Område vid Näldensjön.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 61.
Ungefärlig
Anmärkningar
Lage
km. från
areal,
kvm.
V distriktet.
Tännäs ........................
Stockholm
1,982
fKvartersman och allmän plats i före- \ slagen stadsplan.
Yttersjön ....................
—
1,570
Del av stationsområdet.
Bastuträsk ...................
Kusfors—Jörn (vid
—
4,050
2 st. byggnadstomter.
Petikån).....................
988.91 s
2,600
Bebyggt (bostadsbarack jämte uthus).
Boden Södra—Boden C...
1,143.500
6,200
Boden 0 .....................
—
4,640
Område öster örn malmtågsspåret.
» —Sävast .........
—
170,000
J3 skiften tili av statens järnvägar ägda
\ hemmansdelar.
» - » ......
1.149.700
26,150
Uttömt grustag.
Holmfors—Ljuså............
Brännland—Umeå (vid
l,156.ioo
30,500
2 områden, uttömt grustag.
Klockarbacken) .........
881.009
47,500
Uttömt grustag.
Krångfors.....................
—
2,050
Del av stationsområdet.
(Byggnadstomt, å vilken finnes grund för
Medle...........................
4,000
< boningshus och uthus samt fristående
| matkällare.
)) .....
14,000
Del av stationsområdet.
Klintfors ....................
—
14,300
Del av stationsområdet.
Källholmen ..................
—
4.800
2 områden för breddning av vägar.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1930:343 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden m. m. a1 i texten
- JoU 1930:87 Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående försäljning av vissa statens järnvägar tillhöriga markområden rn. m. s. 1 i texten