Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928

1930-01-31 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:69, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

1

Nr 69.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928; given Stockholms slott den 31 januari

1930.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 §

1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Adolf Dahl.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

1 sami.

5''t hafi. (Nr 69.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den

28 september 1928 skola, 2 mom. i nedan intagen del, erhålla följande ändrade

lydelse:

126 §.

1 mom. Vid handläggning i kammarrätten av mål angående fastighetstaxering

eller virkestaxering skola deltaga tre av rättens ledamöter, därav

minst två ordinarie, av vilka sistnämnda en efter Kungl. Maurts förordnande

skall föra ordet, samt beträffande fastighetstaxeringsmål två av

de särskilda ledamöter, örn vilka i 2 mom. förmäles, och beträffande

virkestaxeringsmål två av de i samma mom. omförmälda särskilda ledamöter,

vilka äga sakkunskap beträffande värdering av virke samt skogsmark

och växande skog; dock må utevaro av en av de särskilda ledamöterna

icke hindra måls avgörande, därest tre äro örn slutet ense.

2 mom. Kungl. Majit förordnar för högst fem år i sänder minst sju,

högst tio i praktiska värv förfarna män med god kännedom örn fastighetsförhållandena

i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter

i kammarrätten vid handläggning av mål, som i 1 mom. avses. Av dessa

personer skola minst tre äga sakkunskap beträffande värdering av virke

samt skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av

jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan

fastighet. Avgår sådan person under den tid, för vilken han blivit utsedd,

förordnar Kungl. Majit annan person i hans ställe.

Vad i---kammarrätten.

Denna förordning träder i kraft den 1 april 1930.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 31 januari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Dahl, anför:

I 126 § taxeringsförordningen den 28 september 1928 meddelas bestämmelser

örn särskild sammansättning av kammarrätten vid handläggning

av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering. Enligt 2 mom.

av denna paragraf förordnar Kungl. Majit för fem år i sänder sju i praktiska

värv förfarna män med god kännedom örn fastighetsförhåilandena

i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten

vid handläggning av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering.

Av dessa personer skola tre äga sakkunskap beträffande värdering av

virke samt skogsmark och växande skog, två beträffande värdering av

jordbruksfastighet i övrigt och två beträffande värdering av annan

fastighet.

Enligt 1 mom. av samma paragraf skola vid handläggning i kammarrätten

av mål angående fastighetstaxering eller virkestaxering deltaga

tre av rättens ordinarie ledamöter (d. v. s. kammarrättsråd), av vilka en

efter Kungl. Maj:ts förordnande skall föra ordet, samt beträffande fastighetstaxeringsmål

två särskilda ledamöter och beträffande virkestaxeringsmål

två av de särskilda ledamöter, vilka äga sakkunskap beträffande

värdering av virke samt skogsmark och växande skog. Utevaro av en

av de särskilda ledamöterna hindrar dock icke måls avgörande, därest av

övriga ledamöter tre äro örn slutet ense.

Med stöd av 3 mom. av omförmälda paragraf har Kungl. Majit den 26

april 1929 utfärdat kungörelse med särskilda föreskrifter angående handläggning

i kammarrätten av mål angående fastighetstaxering och virkestaxering.

För handläggning av fastighets- och virkestaxeringsmål har

med tillämpning av bestämmelserna i nämnda kungörelse organiserats

en särskild avdelning av kammarrätten, den s. k. fastighetstaxeringsavdelningen.

Avdelningen består, förutom av de särskilda ledamöterna, av

fyra kammarrättsråd, av vilka tre deltaga i handläggningen av varje sär
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

skilt mål. Föredragningen å avdelningen ombesörjes av assessorer i kammarrätten,

till antalet för närvarande fyra, vilka såsom icke-ordinarie

ledamöter av kammarrätten icke äga behörighet att deltaga i avgörandet

av dessa slag av mål. Av skäl, som jag förut i dag närmare angivit till

det vid propositionen nr 68 angående anslag till kammarrätten m. m.

fogade statsrådsprotokollet, till vilket jag härutinnan torde få hänvisa,

har det emellertid till vinnande av ökning i kammarrättens arbetsresultat

ansetts önskvärt, att å avdelningen föredragande assessor tillerkännes

ledamots ställning i de av honom föredragna målen. För genomförande

av en sådan anordning erfordras sådan ändring i 126 § 1 mom. taxeringsförordningen,

att vid handläggning i kammarrätten av mål av nu förevarande

slag skola deltaga tre av rättens ledamöter, därav minst två

ordinarie.

I skrivelse den 16 januari 1930 har kammarrätten vidare ifrågasatt sådan

ändring av 126 § 2 mom. taxeringsförordningen, att antalet av de

särskilda ledamöter, Kungl. Majit har att förordna, skulle bestämmas till

minst sju och högst tio, av vilka ledamöter minst tre skulle äga sakkunskap

beträffande värdering av virke samt skogsmark och växande skog,

minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst

två beträffande värdering av annan fastighet. De nya tre ledamöterna

skulle enligt kammarrättens mening, i den mån de komme att förordnas,

erhålla förordnande endast för tiden till utgången av löpande femårsperiod.

Till stöd för detta sitt förslag har kammarrätten anfört följande.

Å fastighetstaxeringsavdelningen hade hittills handlagts huvudsakligen

mål angående taxering av annan fastighet och endast i ringa omfattning

mål angående taxering av jordbruksfastighet, under det att icke

något mål angående taxering av skogsmark och växande skog eller virkestaxering

ännu där handlagts. Förarbeten till föredragning av mål

angående taxering av jordbruksfastighet hade i betydande utsträckning

utförts.

Under arbetets gång hade inom avdelningen gjorts den erfarenheten,

att planläggningen av målens föredragning till en viss grad försvårades

därigenom, att de ledamöter, som på grund av den speciella sakkunskap de

ägde horde deltaga i handläggningen av vissa mål, icke alltid stöde till

förfogande å den tid, då det med hänsyn till arbetets jämna gång vore

mest önskvärt, att målen bleve handlagda.

Undantagsvis — särskilt i fall av jäv för den ene av de båda till tjänstgöring

inkallade ledamöterna eller på grund därav, att särskild ledamot

varit hindrad att tjänstgöra hel sessionsdag — hade förekommit, att mål

avgjorts av fyra ledamöter. En dylik utväg att lösa föreliggande svårigheter

hade fastighetstaxeringsavdelningen av formella skäl icke ansett

sig äga befogenhet att mera regelmässigt anlita, lika litet som avdelningen

ur saklig synpunkt funnit det lämpligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 61).

En betydande lättnad skulle ur organisatorisk synpunkt otvivelaktigt

vinnas, om ett något större antal särskilda ledamöter stöde till kammarrättens

förfogande än för närvarande vore fallet, exempelvis tio. Det

stöde visserligen för kammarrätten fullt klart, att fastighetstaxeringsavdelningen

borde vara så sammansatt, att enhetligheten vid målens avgörande

därav främjades, samt att med hänsyn härtill de särskilda ledamöternas

antal borde i möjligaste mån begränsas och samma särskilda

ledamöter i regel deltaga i likartade måls avgörande. De särskilda ledamöternas

antal borde dock icke begränsas i sådan grad, att arbetets organisation

och jämna gång bleve därav lidande, något som för framtiden

kunde befaras i ännu större utsträckning än hittills bliva fallet.

Av vad kammarrätten anfört framgår, att ordnandet av arbetet å fastighetstaxeringsavdelningen

försvårats därigenom att de ledamöter, som

på grund av den speciella sakkunskap de äga bort deltaga i handläggningen

av vissa mål, icke alltid stått till förfogande å den tid, då det med

hänsyn till arhetets jämna gång varit mest önskvärt att målen blivit

handlagda, samt att kammarrätten ansett det lämpligt att till undanröjande

av denna olägenhet antalet särskilda ledamöter ökades med tre.

Lika med kammarrätten finner jag en sådan ökning av antalet särskilda

ledamöter vara erforderlig och icke vara ägnad att äventyra den enhetlighet

vid målens avgörande, som framstått som ett önskemål vid organiserandet

av fastighetstaxeringsavdelningen. Jag ansluter mig därför

i princip till kammarrättens förslag. Beträffande den tid, som förordnande

för särskild ledamot skall omfatta, synes kammarrätten hava förutsatt

att, under det ledamöter till ett antal, som motsvarar minimiantalet,

eller sju, skulle liksom hittills förordnas för en period av fem år,

räknad från och med året näst efter det, då allmän fastighetstaxering

ägt rum, övriga tre ledamöter skulle, i den mån de komme att utses,

förordnas till utgången av löpande femårsperiod. Det synes mig böra såsom

önskemål vidhållas, att mandaten för särskilda ledamöter regelmässigt

omfatta tidrymden emellan de allmänna fastighetstaxeringarna. Med

hänsyn till vunnen erfarenhet om svårighet att för så lång tid som fem

år förvärva särskilda ledamöter med framstående kompetens har jag

emellertid funnit tillrådligt att vidtaga den jämkning i författningstexten,

att förordnande meddelas för högst fem år.

Föredragande departementschefen uppläser härefter ett inom finansdepartementet

upprättat förslag till förordning örn ändrad lydelse av 126 §

1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379) samt

hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

nilian// lill riksdagens protokoll 19''I0. 1 sami. 5b höft. (Nr 09.)

2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 69.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall och förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjörloff.

&0063G. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 19.10.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:134 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till kammarrätten för budgetåret 1930i''l931 m. m. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1930:72 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den s. 10 i texten
  3. BevU 1930:14 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 126 § 1 och 2 mom. taxeringsförordningen den 28 september s. 6 i texten