Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse

1930-01-09 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:7, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse; given Stockholms slott

den 9 januari 1930.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911

örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse.

GUSTAF.

Georg Bissmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1930,

1 sami.

G haft. (Nr 7—8.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Förslag''

till

Lag

angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse.

Härigenom förordnas, dels att 1 § lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse, skall erhålla nedan angivna ändrade lydelse, dels

ock att 4 § samma lag skall utgå.

1 §•

I fråga örn aktiebolag, som hava till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt eller att driva pantlånerörelse, men i vilkas verksamhet

bankrörelse icke ingår, skola de angående aktiebolag enligt lag i allmänhet

gällande stadgan den lända till efterrättelse, såvitt de ej strida mot vad här

nedan förordnas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 7.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför

Hrns Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 december 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, fråga

örn ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) örn vissa aktiebolag, som

driva lånerörelse, samt anför:

»Genom lagen den 28 juni 1895 (nr 65 s. 1) örn aktiebolag upphävdes den

tidigare för aktiebolag gällande skyldigheten att söka Kungl. Maj:ts stadfästelse

å bolagsordning och å ändring däri. För bankaktiebolag, som voro undantagna

från lagens tillämpningsområde, gällde emellertid alltjämt sådan

skyldighet enligt lagen den 19 november 1886 (nr 84 s. 1) angående bankaktiebolag.

Banklagen avsåg dock enligt uttryckligt stadgande icke aktiebolag,

som uteslutande hade till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse.

Dessa folio under den allmänna aktiebolagslagstiftningen och kunde

alltså enligt 1895 års lag bildas utan att stadfästelse å deras bolagsordningar

erfordrades. Detta förhållande blev emellertid rådande endast kort tid. Enligt

lag den 27 maj 1898 (nr 49 s. 1) innefattande särskilda bestämmelser örn

vissa aktiebolag, som driva lånerörelse, skulle det nämligen åligga aktiebolag,

som hade till ändamål att driva lånerörelse men å vilket banklagen icke ägde

tillämpning, att hos Konungen söka stadfästelse å sin bolagsordning och å

ändring i densamma. I den proposition, som föregick antagandet av 1898 års

lag, uttalade chefen för finansdepartementet, att han funnit förhållandet att

aktiebolag, som idkade fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, icke skulle vara

skyldiga att söka stadfästelse å sina bolagsordningar eller företagna ändringar

däri betänkligt, i synnerhet vad beträffade det förra slaget bolag. Departementschefen

anförde härutinnan:

Även dessa fastighetskreditbolag dreve penninghandel örn än icke under vanliga

bankmässiga former. Till utlämnande av lån beredde de sig medel genom

att till allmänheten avyttra sina obligationer, för vilka skulle under vissa

i bolagsordningen angivna former såsom pant förvaras inteckningar av viss,

noga bestämd beskaffenhet. Det syntes icke gärna kunna förnekas, att allvarsam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 7.

ma vådor kunde uppstå för den allmänhet, som trädde i förbindelse med dessa

inrättningar, örn de på egen hand finge fastställa regler för denna ganska invecklade

lånerörelse eller ändra de bestämmelser, som i de av Kungl. Majit

fastställda bolagsordningar redan vore härutinnan meddelade. Dessa inrättningar

borde därför lika väl som de egentliga bankerna fortfarande underställa

sina bolagsordningar Kungl. Maj :ts prövning. Ävenledes syntes det ur

det allmännas synpunkt lämpligt, att pantlåneaktiebolags ordning underställdes

Kungl. Maj :ts prövning, helst det visat sig, att dylika inrättningar plägade

förskaffa sig rörelsekapital genom att inlåna medel från allmänheten på

depositionsräkning och sålunda dreve en rörelse, som stöde de egentliga bankernas

ganska nära. Skulle på grund av särskilda förhållanden vissa andra

aktiebolag för drivande av lånerörelse vara undantagna från tillämpning av

1886 års banklag, vore Kungl. Maj:ts prövning av bolagsordning och av ändring

däri än mera nödvändig i fråga örn sådana bolag. Det vore därför av behovet

påkallat, att det genom särskild lag förklarades, att Kungl. Maj :ts stadfästelse

erfordrades å bolagsordning för aktiebolag, som hade till ändamål att

driva lånerörelse, men varå lagen örn bankaktiebolag icke vore tillämplig.

Lagen den 19 november 1886 angående bankaktiebolag ersattes sedermera

av lagen den 18 september 1903 (nr 101 s. 30). Denna lag stadgade likaledes

skyldighet för bankaktiebolag att söka Konungens stadfästelse å bolagsordningen

och å ändring däri, varjämte i dess 88 § fanns bestämmelse, att

angående aktiebolag, som uteslutande hade till ändamål att idka fastighetsbelåning

eller pantlånerörelse, vore särskilt stadgat. I sammanhang med tillkomsten

av 1903 års banklag vidtogs erforderlig jämkning i 1 § i 1898 års

lag.

Sedan i stället för 1895 års aktiebolagslag trätt den nu gällande lagen örn

aktiebolag av den 12 augusti 1910 (nr 88 s. 1), i vilken sistnämnda lags 139 §

uttryckligen utsäges, att örn bankaktiebolag och andra aktiebolag, som hade till

ändamål att driva lånerörelse, vore särskilt stadgat, upphävdes slutligen 1903

års banklag genom den likaledes ännu gällande lagen den 22 juni 1911 (nr 74)

örn bankrörelse. Denna lag innehåller, såvitt nu är i fråga, enahanda bestämmelser

som 1903 års lag; bestämmelsen att angående aktiebolag, som uteslutande

hade till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

vore särskilt stadgat, har här fått sin plats i 1 § tredje stycket.

Samtidigt med den nya banklagstiftningens genomförande ersattes även 1898

års lag av den ännu gällande lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa

aktiebolag, som driva lånerörelse. I denna lags 1 § stadgas, att i fråga örn

aktiebolag, som uteslutande hava till ändamål att idka fastighetsbelåning eller

pantlånerörelse, skola de angående aktiebolag enligt lag i allmänhet gällande

stadganden lända till efterrättelse, såvitt de ej strida mot vad i ifrågavarande

lag förordnas. Dessutom innehåller lagen (2 och 3 §§), att å bolagsordning

för aktiebolag, som i lagen avses, skall sökas Konungens stadfästelse, att Konungen

prövar bolagsordningens överensstämmelse med lagen samt lag och författning

i övrigt, så ock huruvida därutöver med avseende å vidden och beskaffenheten

av bolagets rörelse särskilda bestämmelser må erfordras, att å

ändring i bolagsordning för sådant bolag skall ock sökas Konungens stadfästelse,

att, därest Konungen finner skäl att meddela den sökta stadfästelsen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 7.

5

registrering skall ske efter ty i lagen om aktiebolag är stadgat, att ansökning

om bolagets registrering ej må av registreringsmyndigheten upptagas, där ej

Konungens beslut örn meddelad stadfästelse å bolagsordningen ingives, samt

att ej heller ändring i bolagsordningen må registreras nied mindre den styrkes

vara av Konungen stadfäst. Slutligen stadgas i 4 § av lagen, att i lagen avsedda

aktiebolag ej må driva inlåning från allmänheten på räkning, som av

bank allmänneligen begagnas.

Såsom framgår av ordalagen föreligger skyldighet för aktiebolag, som idkar

fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, att söka Konungens stadfästelse

å bolagsordning och ändringar däri allenast under förutsättning att bolaget

uteslutande idkar nyssnämnda slags verksamhet. För aktiebolag, som vid

sidan av sådan verksamhet bedriver annan rörelse, gälla alltså i förevarande

hänseende inga andra bestämmelser än de, som avse aktiebolag i allmänhet.

Detta till synes i och för sig mindre tillfredsställande förhållande har påpekats

i ett av patent- och registreringsverket den 29 september 1925 i visst ärende,

efter remiss, avgivet utlåtande. Efter att hava omförmält, att Kungl.

Majit genom skrivelse den 19 maj 1917 förklarat, att en ansökning om stadfästelse

å ny bolagsordning för ett aktiebolag, som hade till ändamål att idka

handel samt att belåna varor, värdepapper och andra effekter ävensom driva

annan därmed förenlig verksamhet, icke föranledde någon Kungl. Majits åtgärd

och att följaktligen ifrågavarande lag givits en tolkning, överensstämmande

med den av mig uttalade uppfattningen, anförde ämbetsverket vidare:

Otvivelaktigt syntes med hänsyn till lagens bokstav en dylik tolkning vara

riktig. Samma tolkning måste givetvis gälla i fråga örn ett aktiebolag, som

hade till ändamål att jämte fastighetsbelåning idka annan verksamhet. Vid

lagens tillkomst hade dock intet förekommit, som antydde, att _ lagstiftaren

avsett, att undantag skulle göras för dessa fall. Uttrycket ''aktiebolag, som

uteslutande hava till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse’,

vore hämtat från lagen örn bankrörelse. I det sammanhang, vari sagda uttryck

där förekomme, hade detsamma uppenbarligen avseende på sådant aktiebolag,

vars låneverksamhet uteslutande bestode i fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

och som således icke idkade bankrörelse i lagens mening. Lösryckt _ur

detta sammanhang finge uttrycket en helt annan innebörd, nämligen av aktiebolag,

i vars ändamål icke någon som helst annan verksamhet än fastighetsbelåning

eller pantlånerörelse inginge. Något bärande skäl, varför aktiebolag,

som jämte fastighetsbelåning eller pantlånerörelse idkade annan verksamhet,

skulle vara underkastade mindre kontroll i fråga örn sina bolagsordningar än

aktiebolag, som uteslutande dreve sådan låneverksamhet, syntes näppeligen

kunna påvisas. Den tolkning av ifrågavarande stadgande, varom förut nämnts,

syntes dessutom rent av vara ägnad att inbjuda till att kringgå lagen. Ett

aktiebolag, som bildats för att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse,

skulle ju genom en så enkel åtgärd som att i bolagsordningen intaga bestämmelse,

att bolaget jämväl ämnade idka annan verksamhet, vilken bestämmelse

dessutom icke behövde följas, kunna undandraga sig skyldigheten att söka

Kungl. Majits stadfästelse å bolagsordningen. På grund av vad sålunda anförts,

hemställde patent- och registreringsverket örn ändring av ifrågavarande

lag i nu angiven syftning, varvid ämbetsverket ansåge sig böra fästa Kungl.

Maj :ts uppmärksamhet på frågan, huruvida en redaktionell ändring a,v 1 §,

tredje stycket, i lagen örn bankrörelse den 22 juni 1911 jämväl borde vidtagas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Departe
ments
chefen.

Vad patent- och registreringsverket sålunda anfört synes mig väl grundat.

Det lärer knappast kunna anses tillfredsställande att i förevarande avseende

olika regler skola gälla för aktiebolag, som uteslutande driva uti ifrågavarande

lag avsedd verksamhet, och för aktiebolag, som därjämte idka annan rörelse.

Att behov över huvud föreligger av en särskild kontroll över sådana aktiebolag,

varom nu är fråga, torde vad angår fastighetskreditbolagen framgå av

det av mig förut återgivna yttrandet av chefen för finansdepartementet vid

1898 års lags tillkomst. I fråga åter örn aktiebolag, som idka pantlånerörelse,

äger väl vad i detta yttrande anförts icke längre i allo tillämpning, sedan enligt

1911 års lagstiftning sådana aktiebolag icke längre äga driva inlåning

från allmänheten på räkning, som av bank allmänneligen begagnas. Med hänsyn

till arten av deras verksamhet synes det emellertid ur det allmännas synpunkt

lämpligt, att även dessa bolags ordningar fortfarande underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av det anförda finner jag mig böra tillstyrka sådan ändring i 1 §

att ordet uteslutande utgår. Sker sa, erfordras emellertid en avgränsning

av lagens tillämpningsområde i förhållande till banklagen. Detta torde lämpligen

kunna ske på det sätt, att lagen angives skola avse omhandlade bolag,

såvitt i deras verksamhet icke tillika ingår bankrörelse. Med denna begränsning

i lagens tillämpningsområde lärer 4 § böra utgå.

I detta sammanhang anhåller jag att få till behandling upptaga ytterligare

ett spörsmål, som uppkommit angående ifrågavarande lags tillämpningsområde.

Genom resolution den 25 september 1908 fastställde Kungl. Maj:t ett av

stiftarna av aktiebolaget Stockholms tomträttskassa framlagt förslag till bolagsordning

för tomrättskassan. Enligt nämnda ordning skall bolagets ändamål

vara att mot säkerhet av inteckning i tomträtter utlåna penningar för att

befrämja uppförandet av bostäder på Stockholms stad tillhörig mark, varjämte

bolaget skall äga rätt att intill högst tjugu gånger inbetalda aktiekapitalets

belopp upplåna penningar mot tryckta räntebärande obligationer.

Den 22 juli 1916 fastställde Kungl. Majit viss ändring i bolagsordningen

för tomträttskassan.

I en den 21 april 1925 till Kungl. Majit ingiven skrift anhöll bolaget, att

Kungl. Majit måtte fastställa vissa av bolaget beslutade ytterligare ändringar

i bolagsordningen. Härvid framhöll bolaget till en början, att ärendet först

ingivits till patent- och registreringsverket för registrering, men att ämbetsverket

ansett, att eftersom Kungl. Majit fastställt bolagsordningen, Kungl.

Maj :ts fastställelse å ifrågavarande ändringar erfordrades, innan vederbörliga

registreringsåtgärder kunde vidtagas. I fortsättningen anförde bolaget

följande:

Till stöd för nödvändigheten att vinna Eders Kungl. Majits fastställelse

å ändringar i förevarande bolagsordning, innan sådana ändringar kunna av

registreringsmyndigheten registreras, hava även åberopats bestämmelserna i

lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse. Enligt

dessa bestämmelser skall å bolagsordning för aktiebolag, som uteslutande hava

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7

till ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse, ävensom å ändring

av sådan bolagsordning, Eders Kungl. Maj :ts fastställelse meddelas, innan

registrering i förekommande fall får ske. Tomträttskassan får härtill

anföra, att enligt gällande lag tomträtt icke är fast egendom utan lös egendom,

vadan nyssberörda lagbestämmelser icke synas vara tillämpliga å tomträttskassan,

som har till ändamål att bedriva beläning av tomträtter. Da

tomträtten emellertid i gällande lagstiftning i flera viktiga avseenden ordnats

såvitt möjligt likformigt med äganderätt till fast egendom, såsom i fråga^ om

intecknings-, lagsöknings- m. fl. åtgärders vidtagande, synes det kunna ifrågasättas,

örn icke lämpligen genom ändring av nämnda lag borde meddelas föreskrift,

att Eders Kungl. Maj:ts fastställelse å bolagsordningar och ändringar

däri skall meddelas, innan registrering får ske, jämväl i fråga om aktiebolag,

sorn bedriva belåning av tomträtter. Därest sadan lagändring icke synes böra

ifrågakomma, får tomträttskassan i underdånighet anhålla, att Eders Kungl.

Maj :t måtte förklara hinder icke möta för patent- och registreringsverket att

vid kommande ändringar i kassans bolagsordning bevilja registrering av

dessa utan att Eders Kungl. Maj:ts fastställelse meddelats.’

Sedan Överståthållarämbetet i infordrat utlåtande tillstyrkt framställningen,

avgav patent- och registreringsverket den 29 september 1925, efter remiss, utlåtande

i ärendet. I detta utlåtande, vars innehåll jag förut berört, uttalade

sig ämbetsverket på närmare angivna skäl mot de i framställningen

avsedda ändringarna i bolagsordningen, varjämte ämbetsverket — under hänvisning

till det av mig förut återgivna yttrandet av chefen för finansdepartementet

vid tillkomsten av 1898 års lag samt med erinran att, då detta uttalande

gjordes, inteckning i tomträtt icke var i lag medgiven — ytterligare anförde

:

Då, såsom tomträttskassan framhållit, tomträtt enligt gällande lagstiftning

icke vöre fast egendom och lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som

driva lånerörelse, allenast hade avseende pa aktiebolag, som idkade fastighetsbelåning

eller pantlånerörelse, syntes denna lag, bokstavligen tolkad, icke vara

tillämplig på aktiebolag av nu ifrågavarande slag, d. v. s. sådana, som hade

till ändamål att bedriva belåning av tomträtter.

Då emellertid vad departementschefen i sitt förutberörda auforande yttrat

i fråga örn aktiebolag med ändamål att idka fastighetsbelåning i alla delar

syntes vara tillämpligt jämväl å aktiebolag med ändamål att bedriva beläning

av tomträtter, och av samma anförande otvetydigt syntes framgå, att lagstiftaren

avsett, att alla aktiebolag, som hade till ändamål att driva lånerörelse,

men å vilka banklagstiftningen icke ägde tillämpning, _ skulle hos Kungl.

Maj :t söka stadfästelse å bolagsordningen och å ändring däri, tillstyrkte

patent- och registreringsverket, med hänvisning jämväl till vad tomträttskassan

i denna fråga anfört, bifall till ändring av lagen den 22 juni 1911 örn vissa

aktiebolag, sorn driva lånerörelse, i enlighet med vad tomträttskassan liragasatt.

Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa återkallade sedermera den 2 oktober

1925 sin berörda framställning till Kungl. Maj :t, i följd varav densamma

icke föranledde någon vidare åtgärd.

I en den 30 oktober 1928 till Kungl. Maj :t ingiven skrift anhöll emellertid

bolaget örn medgivande till vissa av bolaget beslutade nya ändringar i bolagsordningen.

Ändringarna avsågo dels införande av bestämmelse örn att en ledamot

och en suppleant i bolagets styrelse skulle utses av Stockholms stads

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

fastighetsnämnd (härför erfordras jämlikt 57 § tredje stycket i lagen om aktiebolag

Kungl. Maj:ts medgivande), dels ock rätt för bolaget att upplåna penningar

icke blott såsom hittills mot tryckta räntebärande obligationer utan

även mot andra skuldförbindelser.

Överståthållarämbetet förklarade sig i avgivet utlåtande icke hava något att

erinra mot bifall till framställningen.

Patent- och registreringsverket erinrade i infordrat utlåtande den 20 november

1928 om sitt tidigare utlåtande den 29 september 1925 och tilläde, att ämbetsverket,

aå ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag, som driva

lånerörelse, icke skett och Kungl. Majit ej heller förklarat, att ämbetsverkets

tolkning av lagen vore oriktig, under senare år beviljat registrering för av

aktiebolaget Stockholms tomträttskassa beslutade ändringar i bolagsordningen,

utan att ändringarna varit av Kungl. Majit stadfästa. Vidare underströk patent-

och registreringsverket, att den första av de nu ifrågavarande ändringarna

i bolagsordningen enligt föreskrift i aktiebolagslagen icke kunde genomföras

utan Kungl. Majits medgivande, varjämte ämbetsverket ifrågasatte, örn icke

den andra beslutade ändringen borde kompletteras med vissa ytterligare ändringar

i bolagsordningen.

I ärendet avgav därefter justitiekanslersämbetet den 31 januari 1929 följande

utlåtande!

Justitiekanslersämbetet torde hava att yttra sig i ärendet med anledning av

att patent- och registreringsverket ifrågasatt, att förevarande ändringar i bolagsordningen

for aktiebolaget Stockholms tomträttskassa icke enligt lagen den

rf JU1i1 11 0m Yissa aktle''bolag, som driva lånerörelse, är föremål för Eders

Kungl. Majits prövning och stadfästelse. Härutinnan får justitiekanslersämbetet

anföra följande. Nämnda lag har avseende å aktiebolag, »som uteslutande

„ Ya-, ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse». Tomtrattskassan

idkar visserligen lånerörelse mot säkerhet av inteckning i viss rätt

taff. fastighet men torde knappast av sådan anledning anses idka fastighetsbeaning.

JLj heller lärer utlämnande av lån.mot sådan pantsäkerhet, som tomtrattskassan

mottager, vara pantlånerörelse i den mening, som i allmänhet gives

at detta uttryck (jfr före 1918 års lag äng. idkande av pantlånerörelse gällande

nådiga kungörelsen den 7 november 1884 (nr 66)), Tomträttskassan torde således

icke vara att hänföra till något av de i 1911 års lag, § 1, angivna lånemstitut

Ilen foll däremot under lagen den 27 maj 1898 innefattande särskilda

bestämmelser örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse (se nådig propositmn

1898 nr 94 sid. 4). Väl kan ifrågasättas örn man vid 1911 års lags

tillkomst verkligen haft för avsikt att till vanliga bolag överföra något slag av

de låneinstitut, å vilka lagen den 27 maj 1898 ägde tillämpning (se nådiga propositionen

1911 nr 48 sid. 212—13 samt nr 204 sid. 6 och följande). Man torde

emellertid hava att taga hänsyn till den inskränkning, som, enligt vad ovan

sagts, faktiskt ägt rum. Härav synes emellertid ej med nödvändighet följa,

att beslut örn ändring i tomträttskassans bolagsordning — frånsett underställningsanledning

i aktiebolagslagen — må registreras utan föregången nådig fastställelse.

Det synes nämligen justitiekanslersämbetet kunna göras gällande,

att, da kassan på grund av bestämmelserna i den äldre lagen fått sin bolagsordning

fa,stställd av Eders Kungl. Maj :t, ändring i densamma allt fortfarande är

beroende av Eders Kungl. Maj :ts godkännande.

För sin del anser sig justitiekanslersämbetet böra förorda, att Eders Kungl.

Maj :t ingår i prövning av de genom bolagets ansökan underställda besluten.’

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 7.

9

Aktiebolaget Stockholms tomträttskassas sistberörda framställning, i den

del densamma avsåg dispens enligt 57 § aktiebolagslagen, har därefter den 22

februari 1929 av Kungl. Maj :t bifallits. I övrigt är ärendet fortfarande beroende

på Kungl. Maj :ts prövning.

Av den redogörelse jag nu lämnat torde framgå, att lagen den 22 juni 1911

örn vissa aktiebolag, som driva lånerörelse, icke äger tillämpning å aktiebolag,

som idka belåning av tomträtt. Detta förhållande synes mig mindre tillfredsställande.

De skäl, som åberopats för att ett aktiebolag med ändamål

att idka fastighetsbelåning skall vara underkastat särskild kontroll beträffande

sin bolagsordning, göra sig gällande även då fråga är om ett aktiebolag,

som driver lånerörelse av nyssnämnd art. Förarbetena till 1911 års lag giva

heller ej anledning till antagande, att någon avsikt förelegat att — i förhållande

till vad förut gällde — inskränka kretsen av de aktiebolag, som skulle

falla under lagen. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att lagens tillämpningsområde

utsträckes att omfatta även aktiebolag, som idka belåning av

tomträtt.

De av mig nu ifrågasatta ändringarna lära föranleda jämkning i 1 § lagen

den 22 juni 1911 (nr 74) örn bankrörelse, varom chefen för finansdepartementet

kommer att framställa förslag.

I anslutning till vad jag nu anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2)

om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse.

Patent- och registreringsverket samt bank- och fondinspektionen hava i avgivna

utlåtanden — frånsett en av förstnämnda ämbetsverk gjord formell erinran,

vilken iakttagits — lämnat förslaget utan anmärkning.»

Föredraganden uppläser härefter berörda inom justitiedepartementet upprättade

förslag av den lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, samt hemställer,

att lagrådets yttrande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Majit Konungen.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, bär bär

uteslutits.

Departe
ments
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 7 januari

1930.

N ärvarande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regerirgsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 20 december

1929, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det i

§ 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag,

som driva lånerörelse.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av tillförordnade ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsassessorn

Gustaf Eklund.

Justitierådet Stenberg anförde:

När genom lagen den 27 maj 1898 meddelades föreskrift örn skyldighet för

vissa aktiebolag, som driva lånerörelse, att söka Kungl. Maj:ts stadfästelse å

bolagsordningen, fick denna bestämmelse avseende å alla aktiebolag, som hade

till ändamål att driva sådan rörelse men å vilka den för bankaktiebolag gällande

lagstiftningen icke ägde tillämpning. Enär bankaktiebolagen redan voro

underkastade skyldighet i nämnda hänseende, kommo alltså samtliga aktiebolag

med ändamål att driva lånerörelse under sanktionstvång. Då sedermera 1898

års lag ersattes med lagen den 22 juni 1911, förelåg säkerligen, såsom föredragande

departementschefen till remissprotokollet anfört, icke någon avsikt

att inskränka kretsen av de aktiebolag, som skulle falla under ifrågavarande

lagstiftning. Den nya lagen erhöll emellertid sådan avfattning, att den ansetts

icke vara tillämplig å andra aktiebolag än sådana, som uteslutande hava till

ändamål att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse. Utom dessa aktiebolag

skulle enligt det föreliggande förslaget under lagen uttryckligen hänföras

vissa aktiebolag, vilkas utelämnande i förekomna fall befunnits

mindre tillfredsställande. Det kan emellertid ifrågasättas, örn ej skäl vore att

nu helt fylla den lucka, som uppkommit till följd av det sätt, varå 1911 års

lag formulerats, och sålunda giva lagen klar tillämplighet å samma bolag, för

vilka lagen av 1898 gällde. Härigenom skulle undvikas ny lagändring, därest

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

11

det framdeles skulle anses särskilt påkallat att få ytterligare någon speciell

art av aktiebolag med uppgift att driva lånerörelse underkastad skyldighet att

söka sanktion. Att det beträffande något slag av sådana bolag skulle förefinnas

anledning att icke stadga sanktionstvång, har ej blivit påvisat.

I övrigt finner jag förslaget ej föranleda någon erinran.

Justitieråden Appelberg och Tiselius samt regeringsrådet Söderwall lämnade

förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 7.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen å Stockholms slott den 9 januari

1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, lagrådets

den 7 januari 1930 avgivna yttrande över det den 20 december 1929 till lagrådet

remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911

(nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse; därvid föredraganden

efter redogörelse för yttrandet hemställer, att förslaget, som av lagrådets

flesta ledamöter lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen,

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:62 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1911 örn bankrörelse. s. 10 i texten
  2. BU 1930:20 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse. s. 1 i texten
  3. Rskr. 1930:46 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 örn vissa aktiebolag, som driva a1 i texten
  4. 1LU 1930:10 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 22 juni 1911 om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse. s. 8 i texten