Sök i Ratio Lex

Angående omoch tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala

1930-02-07 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:72, Angående omoch tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

1

Nr 72.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående om- och tillbyggnad

av anatomiska institutionen vid universitetet i

Uppsala; given Stockholms slott den 7 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Cl. Lundskog.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten i statsrådet å

Stockholms slott den 7 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Departementschefen, statsrådet Lindskog, anför härefter:

Under punkt 87 av 1930 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående om- och tillbyggnad

av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala, för ändamålet för

budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedan utredning i ärendet numera avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla

denna fråga för Kungl. Majit.

I en av kanslern för rikets universitet med tillstyrkande utlåtande av den

19 juli 1928 till Kungl. Majit överlämnad, av ritningar och kostnadsberäkning

m. m. åtföljd framställning hemställde det större konsistoriet vid uni
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 57 käft. (Nr 72—73.) 1

Angående

om- och till

byggnad av

anatomiska

institutionen

vid universitetet

i Uppsala.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition Nr 72.

versitetet i Uppsala om utverkande av proposition till 1929 års riksdag, att

för om- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen vid universitetet

samt för de nya lokalernas inredning och utrustning med nödiga apparater,

instrument och maskiner måtte på extra stat för budgetåret 1929/1930 beviljas

ett anslag av 538,000 kronor.

Till grund för denna konsistoriets framställning låg en utförlig utredning

av anatomiska institutionens prefekt, professorn i anatomi vid universitetet

E. Agduhr, ur vilken utredning jag tillåter mig att meddela följande:

Örn- och tillbyggnadsarbetena avsåge

att bereda eldsäkra lokaler för institutionens samlingar och

att bereda nödiga lokaler för undervisning och vetenskapligt arbete på den

anatomiska och den histologiska avdelningen.

Professor Agduhr har till en början framlagt några korta historiska data

angående lokalerna för anatomiundervisningen vid universitetet. Den anatomiska

undervisningen, som alltsedan 1620 varit företrädd av målsman

vid Uppsala universitet, bedrevs till en början uti numera okänd lokal.

Efter 1662 var den inrymd i den uti Gustavianum inredda s. k. Rudbeckska

teatern, vars storslagenhet efter dåtida förhållanden torde framgå av den örn

densamma använda satsen: »Cujus parem Europa non habet». Roberg

(1708) förbättrade den anatomiska undervisningen genom att införa dissektioner,

vilka utfördes i något av rummen i »Nosocomium academicum»

(nuvarande Värmlands nationshus). Rosén (1741) använde ävenledes ett

rum i »Nosocomium» för dissektionerna och Rudbeckska teatern för samma

del av undervisningen som företrädarna.

Efter 1757 och fram till och med 1850 betjänade sig S. Aurivillius, J.

Sidren, Ad. Murray och efterföljare vid undervisningen i anatomi utav tvenne

rum i bottenvåningen av konsistoriehuset (S:t Eriks-torg). I och med anatomiundervisningens

överflyttande till denna lokal kom den Rudbeckska

teatern ej mera att tjäna denna undervisning.

Före 1851 synas de anatomiska samlingarna till största delen hava förvarats

uti lokaler långt avlägsna från de rum, som tjänade den anatomiska

undervisningen. Så t. ex. förvarades de Rudbeckska stora samlingarna, särskilt

d. ä:s samlingar av lymfkärlpreparat i den Rudbeckska gården och

brunno upp med denna 1702. Robergs anatomiska samlingar synas även

hava betraktats som privategendom och behållits av dennes släktingar. En

del preparat synas dock under såväl Robergs som Roséns tid hava förvarats i

den Rudbeckska teatern, men där —»teatern» användes mycket för föreläsningar

i även icke medicinska ämnen — av åhörarna skadats, varigenom »mycket

bortkomma och något bortskurits av samlingens mumier och sceleton».

En del anatomiska preparat synas under Roséns tid hava börjat samlas och

förvaras på Nosocomium, där de, vid anatomiundervisningens överflyttande

till konsistoriehuset, Ängö stanna kvar till år 1778. Detta sistnämnda år

inrymdes samlingarna uti Murrays gård nedanför Trefaldighetskyrkan. Härifrån

flyttades de 1811 till Irenne rum uti bottenvåningen av bibliotekarien

Aurivillii gård vid Akademigatan, för att 1845 flyttas till bottenvåningen av

botaniska professurens f. d. boställshus vid Svartbäcksgatan. Dessa upprepade

flyttningar och flera andra faktorer hade bidragit att högst avsevärt

skada den anatomiska preparatsamlingen, vilket gjorde att Sundewall där
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72. 3

ifrån ej fick mer än 208 anatomiska preparat till universitetets första anatomiska

institution.

Fr. Sundewall satte som ett av sina första mål, efter professurens tillträdande

(1846), att skaffa universitetet en anatomisk institution. Han lyckades

så väl med detta, att den nya institutionen redan i augusti 1850 blev

färdig för användning. Denna institution, som utgör största delen av mittpartiet

på den nuvarande anatomiska institutionen, kom att i oförändrat

skick tjäna sitt ändamål under 36 år framåt.

Den nuvarande anatomiska institutionens skapare Edw. Clason började

redan som tillförordnad på professuren och prefekturen efter Sundewall att

planera för anatomiska institutionens utvidgning och förbättring. Den betydande

utveckling den anatomiska vetenskapen under de åren hade genomgått

och det ökade antalet lärjungar hade gjort, att utrymmet i den

Sundewallska institutionsbyggnaden hade blivit alltför trångt. Med 1886

års utgång blev den nya institutionen färdig och togs från 1887 i sin helhet

(delar av den hade redan förut börjat användas) i användning för sitt

ändamål. Denna nya institution utgöres av en påbyggnad av den gamla

institutionen jämte en tillbyggnad till densamma av trenne flyglar — en i

sydost, en i sydväst och en i norr belägen flygel. Bortsett från en 1903

företagen yttre renovering, varvid husets färg ändrades från gröngrå till

ljusgul-vit och en del 1925/1926 av Hammar påkallade smärre förändringsarbeten,

ägnade att bereda bättre utrymme för specialarbetare och arbetsrum

åt preparatorn, står anatomiska institutionen än i dag praktiskt taget

kvar i den form och den inredning Clason för mer än 42 år sedan gav

den. Clason insåg redan från början en del olägenheter med inredningen

i den nya institutionen — olägenheter som voro en ren följd av de nya

flyglarnas sammanbyggande med den gamla institutionen.

Den nuvarande anatomiska institutionen.

De rum och deras användning, som denna under Clasons prefekttid byggda

institution upptager, är alltjämt i stort bibehållen. Blott några smärre förändringar

hava vidtagits. Så t. ex. disponerar preparatorn nu tre rum som

bostadslägenhet; vaktmästaren disponerar ett rum för sitt arbete och hans

f. d. rum är uppdelat i en korridor och tvenne smärre arbetsrum; ett rum

är omklädningsrum för kvinnliga studerande, två rum disponeras för bland

annat kursen i jämförande anatomi, ett rum är uppdelat i förstuga och

kapprum, från ett rum är en bakre del, motsvarande två rum, avskild genom

en tunn brädvägg och tjänar som bibliotek, två trappor upp är en

förbindelse mellan ett rum och vindsvåningen påbyggd och inredd till laboratorium

— motsvarande mellangången i bottenvåningen; spiraltrappan,

som förband ett rum i bottenvåningen med ett ruin en trappa upp, är borttagen;

en liknande spiraltrappa är uppsatt som förbindelse mellan ett rum

en trappa upp och vindsvåningen; ett rum en trappa upp är liksom två

likbelägna ram på bottenvåningen genom en brädvägg avdelat i en korridor

och ett ram, som kommer till användning för diverse ändamål. Uti

vindsvåningen finnes ett förrådsrum, ett mindre laboratorium, den omnämnda

arbetsplatsen för preparatorn, en skrubb som användes som mörkrum, fyra

amanuensrum och en bostadslägenhet för vaktmästaren. Förutom ett mellersta

korridorparti, som 1925 vinterbonades, är vinden icke värmeisolerad,

utan de nämnda amanuens- och vaktmästarerummen äro åt alla håll omgivna

av ytterväggar och därför under vintertid praktiskt taget omöjliga

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 72.

att åtminstone med nuvarande uppvärmningssystem hålla vid någorlunda

jämn temperatur.

I källarutrymmena under den äldsta byggnaden såväl som under de båda

södra flyglarna äro bland annat inrymda upplag av dissektionsmaterial (lik),

sprit och andra konserveringsmedel, glasvaror, macerationsanordningar och

en snickareverkstad. De här tidvis förekommande översvämningarna jämte

utrymmenas obekvämhet på grund av den låga höjden till taket göra dem

knappast användbara till annat än som upplagsplatser för diverse material.

I källarutrymmena under den norra flygeln åter hava under Hammars prefekttid

genom insättandet av en elektrisk pump de störande översvämningarna

eliminerats. Här upptagas utrymmena av rum för värmecentralen, för kolupplag,

för torvströklosetter och för en tvättstuga.

Behovet av ökade utrymmen samt förbättrade lokaler för samlingarna, undervisningen

och den vetenskapliga forskningen.

Örn den nuvarande anatomiska institutionen, som redan vid tiden för sin

tillblivelse enligt Clason själv blott fyllde mycket måttliga anspråk och mest

utmärkte sig för sin enkelhet och sina praktiska anordningar kan sägas detsamma,

som Clason på sin tid skrev örn den Sundewallska, nämligen att

den är vorden för trång.

De praktiska övningskurserna vid alla de övriga medicinska teoretiska

institutionerna kunna fullgöras på 2—2 J/2 eller högst 3 månader (patologi

med bakteriologi) men för histologien måste beräknas 4—4 Vs månader med

dagligt arbete och för den mikroskopiska anatomien mer än 2 terminer.

Då dissektionerna till stor del kunna fullgöras på tider, som bli lediga under

arbetet vid andra institutioner (anatomisalarna äro därför öppna hela

dagen och även under en del av julferierna), arbeta de studerande i regel

på den anatomiska institutionen under 3—-4 terminer.

Under det att antalet deltagare i kurserna vid de övriga teoretiska institutionerna

i regel stannar vid ett trettiotal, uppgår detsamma vid den histologiska

avdelningen till 50—60 och vid den makroskopiskt anatomiska är

antalet dissekanter ofta 80—100. Under de tider, då kurser i jämförande

anatomi givas, kan antalet med praktiska övningar sysselsatta studerande

vid institutionen överstiga 200. Då härtill kommer att såväl den jämförande

anatomien som en del av den makroskopiska anatomien samt histologien

äro förlagda till den första delen av studiekursen, då de studerande ännu

ej lärt att studera praktiskt, är det helt naturligt, att undervisningen å anatomiska

institutionen, om den skall lämna ett tillfredsställande resultat och

icke åstadkomma en onödig förlängning av studietiden, måste ställa mycket

större krav på såväl lärarekrafter som utrymme och övriga materiella resurser

än å flertalet andra teoretiska institutioner. Den eftersträvade förkortningen

av de teoretisk-medicinska studierna kan endast vinnas därigenom

att institutionernas utrustning blir sådan, att den kan möjliggöra en verkligt

effektiv undervisning.

De jättesteg framåt, som den anatomiska forskningen, och särskilt de

grenar av densamma, som behandla de mikroskopiska, de embryologiska

och framförallt de experimentella och de funktionella delarna därav, under

dessa 42 år tagit, hava på talrika ställen utomlands fört med sig nödvändigheten

av att bryta ut specialforsknings- och undervisningsinstitut (såsom

t. ex. i neurologi, i embryologi och i mikroskopisk anatomi) ur de ursprungligen

enhetliga anatomiska institutionerna. Där emellertid undervisning och

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

forskning på de olika gebiten, som av gammal tradition sker vid Uppsala

universitet, alltjämt försiggå inom en och samma institution, är det lätt att

förstå vad denna 42-åriga utvecklingsperiod måste hava fört med sig av

trångboddhet.

Lokalerna för samlingarna. De anatomiska samlingarna bestodo vid inflyttningen

i universitetets första anatomiska institution (Sundewall) av 208

preparat, och de utökades under Sundewall tid till 1,138 preparat, och

under Clasons till 3,663 preparat. Denna av Murray, Sundewall och Clason

införda traditionen att förfärdiga och samla för bland annat undervisningen

viktiga preparat av olika anatomiska förhållanden har troget utvecklats och

befästs av Hammar, Hultkrantz och Ramström. Detta har gjort att samlingarna

ytterligare betydligt utökats och deras numerär utgjorde vid 1926

års slut 6,680 — många nummer omfatta hela serier av preparat. Ytterst

få av dessa preparat äro inköpta, de allra flesta äro förfärdigade vid institutionen,

många av professorerna själva och andra under deras ledning. Ett

flertal av preparaten äro dokument på resultaten från vetenskapliga undersökningar

och andra äro särskilt förfärdigade för att belysa anatomiska och

embryologiska förhållanden. Många av dessa preparat äro fullkomligt unika,

såsom t. ex. en del av de Clasonska och flera av de utav Hammar själv

såväl som av hans lärjungar utförda rekonstruktioner i samband med embryologiska

undersökningar.

Härtill kommer, att Hammar genom ett synnerligen målmedvetet arbete

förskaffat institutionen 1,278 snittserier — alla förfärdigade vid institutionen

— av embryoner härrörande från människa, olika däggdjur etc. Denna

samling embryonalserier torde — såvitt jag har mig bekant — vara den

fullständigaste, som överhuvudtaget finnes, vilket i sin tur har sin förklaring

närmast i det faktum, att i utlandet samlingar av denna art vanligen

betraktas som vederbörande professors privategendom.

Museisamlingarna äro även till omfattningen betydligt större än de som

finnas vid de övriga medicinska institutionerna, och deras betydelse för

undervisningen och för den vetenskapliga forskningen är särdeles stor.

Av det ovan anförda torde framgå, att de anatomiska och embryologiska

samlingarna vid Uppsala universitet i gedigenhet och värde icke på något

ställe här i landet och, så långt jag känner det, ej heller i utlandet har sin

motsvarighet. Det torde därför vara även ett stort statsintresse, att dessa

samlingar räddas undan förgängelsen till eftervärlden. Med möjligheterna

i detta hänseende är det emellertid mycket dåligt ställt vid den anatomiska

institutionen.

Samlingarnas enorma tillväxt hava givet fört det med sig, att utrymmet

är trångt, och att skåp hava måst ställas upp intill skåp, så att alla möjliga

platser härför utnyttjats. Därjämte hava en hel del anatomiska preparat

ställts upp i biblioteksrummet, och en del andra preparat, som ej direkt

behövts för undervisningen, hava magasinerats på institutionens vind. Emellertid

är jag personligen av den meningen, att anatomiska inuseilokaler i

våra dagar mera måste tjäna den praktiska uppgiften att vara magasin för

preparat av undervisnings- och forskningsvärde, än att tjänstgöra som rum

för skådesamlingar. Frågan om ökade utrymmen i museilokalerna — ehuru

även den är mycket behjärtansvärd — är sålunda ej det mest vägande motivet

för här framställda krav, men dessa museilokaler hava en annan mycket

betänkligare brist, nämligen den, att de icke äro eldsäkra. En eldsvåda

i detta gamla hus, där både bjälklag med golv och tak samt flera invän
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

diga väggar äro av trä, och inom en kort stund skulle alla dessa storslagna

samlingar för alltid hava gått samma väg som de Rudbeckska på sin tid

gjorde. Museisamlingarna själva äro även de mycket eldfängda, emedan

många modeller och rekonstruktioner äro förfärdigade av vax och paraffin,

och en del preparat måste förvaras i sprit eller andra eldfarliga vätskor,

såsom t. ex. benzol. Saken är dessutom så mycket mera allvarlig som synnerligen

hotande eldsvådetillbud uti omedelbart under museilokalen belägna

rum förekommit. Så sent som 1926 i maj förekom ett synnerligen allvarligt

sådant eldsvådetillbud, som blott genom tillfälligheter så tidigt upptäcktes,

att brandkåren kunde hindra, att det fick de ödesdigraste följder för

museisamlingarna.

Det synes mig därför föga förenligt med sund svensk hushållning att

längre låta dessa abnorma förhållanden fortvara.

Lokaler för undervisning och vetenskaplig forskning på den histologiska avdelningen.

Ar 1863, som den förste i Sverige, började Clason meddela enskild

undervisning i histologi som självständigt ämne vid universitetet. 1874

blev deltagandet i denna undervisning obligatoriskt och år 1892 blev histologien

tillsammans med embryologien ett självständigt examensämne för

medicine kandidatexamen i landet. 1886 inrättades en ny professur i anatomi,

vilkens innehavare hade undervisningsskyldighet i histologi och embryologi.

Professurens förste innehavare, J. Aug. Hammar, har lett undervisningen

och forskningen i dessa ämnen vid universitetet till 1 september 1927.

Tiden intill den nuvarande anatomiska institutionens tillkomst hade undervisning

och forskning i dessa ämnen att kämpa med stora svårigheter i

lokalitetshänseende och en tid måste särskilda lokaler därtill förhyras ute i

staden. En väsentlig förbättring inträdde i förhållandena efter 1886, då i

den nuvarande anatomiska institutionen den histologiska och embryologiska

a vdelningen fick disponera en föreläsningssal och laboratorierna samt ett

mindre laboratorium i vindsvåningen. Det sistnämnda rummet har ett par

platser för forskare, ett rum är kombinerat amanuenslaboratorium och det

laboratorium, där de i histologiska kursen deltagande studenterna erhålla

sin praktiska utbildning. Undervisningen i histologi här vid universitetet

har under den nuvarande institutionens tillvaro bedrivits på ett synnerligen

åskådligt sätt, nämligen så att varje kursdeltagare i mikroskop på preparat

kunnat följa med och iakttaga de saker, som kursledaren klarlagt. Denna

undervisningsmetod synes mig väl värd att åtminstone i princip bibehållas

även i fortsättningen. Metoden för emellertid med sig behovet av lika

många mikroskoperingsplatser som det finnes kursdeltagare. Salen avsågs

ursprungligen med sina 16 fönster kunna lämna 32 dylika platser. Detta

visade sig också under den närmaste tiden vara fullt tillräckligt. Ja, även

under det första decenniet av innevarande sekel var medeltalet kursdeltagare

blott 24 per år. Motsvarande medeltal under de sista 10 åren har varit 53,

och antalet deltagare uti innevarande års histologiska kurs är 60. För detta

större antal kursdeltagare har plats kunnat beredas genom anordnandet av

från fönsterborden in mot salen gående bord i T-form och anordning av

konstgjord belysning för de längst in mot salen sittande. Aven örn salen

ej kan rymma flera mikroskoperingsplatser än för 60 kursdeltagare, anser

jag den dock vara god nog ur utrymmessynpunkt, och den torde i det hänseendet

även komma att fylla framtida behov. Det synes mig nämligen

vara i många hänseenden — bland annat ur tekniska och didaktiska synpunkter

— olämpligt att låta antalet kursdeltagare överskrida 60-talet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Synnerligen önskligt är det däremot, att denna sal moderniseras därigenom

att den förses med anordningar för projektion av mikroskopiska preparat,

diapositiv o. s. v., varigenom studenterna lätt kunna orienteras, så att den

ovannämnda undervisningsmetoden kan göras mindre tungrodd än vad annars

är fallet.

Det laboratorieutrymme, som hittills disponerats av amanuenser och av

kursdeltagare vid iordningställandet av de histologiska kurspreparaten, är

alldeles för litet. Det stora antal preparat (innevarande termin över 10,000),

som här av amanuenserna och de dem assisterande kursdeltagarna måste

förfärdigas och utdelas under pågående kurs, gör att de härmed samtidigt

arbetande måste vara betydligt flera än detta lilla laboratorium lämpligen

kan rymma. Härtill kommer, att samma rum f. n. är det enda laboratorieutrymme,

de vid histologiska avdelningen anställda tvenne amanuenserna

hava till sitt förfogande. Ifrågavarande laboratorieutrymme måste mer än

fördubblas för att kunna fylla även mycket måttliga fordringar.

Av de tvenne rummen disponeras det ena av det tekniska biträdet och

det andra — det mindre — av professorn. Detta sistnämnda rum är dessutom

''förvaringsställe för de ovannämnda embryonalsamlingarna såväl som

för institutionens förråd av histologiska snittpreparat.

De tre små laboratorieutrymmena uti vindsvåningen äro helt upptagna

av specialforskare. Att Hammar överhuvudtaget kunnat reda sig med dessa

små utrymmen torde hava sin förklaring bland annat i det förhållandet,

att han i sin forskning arbetat med övervägande morfologiska undersökningar

inom sitt ämne.

För en vetenskaplig universitetsinstitution såsom den anatomiska är det

ett livsvillkor, att de yttre möjligheterna för fortsatt forskning icke äro alltför

starkt begränsade, utan det bör kunna beredas tillfälle för icke blott

lärarna utan även för sådana studerande eller andra personer, som därtill

äro kvalificerade, att å institutionen göra vetenskapliga undersökningar inom

olika grenar av ämnet. I det avseendet kan man svårligen säga, att den

anatomiska institutionen i sitt nuvarande skick uppfyller de fordringar, man

är berättigad att uppställa. Visserligen finnas några arbetsplatser av anspråkslösaste

slag, som kunnat upplåtas åt enskilda forskare och från vilka en

vacker serie arbeten utgått. Genom år 1926 skedda omändringar hava också

arbetsrum kunnat beredas åt de avgångna professorerna. Men för specialundersökningar

inom flera viktiga områden av ämnet saknas såväl utrymme

som utrustning. Så t. ex. finnas på institutionen inga utrymmen, som möjliggöra

en tidsenlig omläggning av den histologiska och den embryologiska

forskningen i experimentell riktning, vilket är synnerligen önskligt, om man

skall kunna tränga djupare in i de problem, som uppställa sig för forskaren

inom dessa ämnen. Operationsrum, lokaler för experimentella undersökningar

och lämpliga förvaringsrum för experimentdjur saknas helt. Även saknas

lämpliga rum för mikrofotografering och för utförande av avbildningar

i övrigt.

Lokaler för undervisning och vetenskaplig forskning på den anatomiska avdelningen.

Till de allra viktigaste önskemålen hör lämpliga lokaler för

upprättande av ett studiemuseum, där de studerande, ostörda av det övriga

arbetet å institutionen, ha tillfälle att med tillhjälp av lämpligt utvalda modeller

och preparat inläsa de viktigare delarna av ämnet. Den alltmer minskade

liktillgången har gjort behovet av dylikt undervisningsmaterial mer

och mer kännbart och det har endast varit bristen på lämpliga rum

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

för en studiesamling, som har hindrat realiserandet av den länge närda

planen.

För att ett dylikt studiemuseum skall kunna fylla sitt viktiga ändamål,

måste en stor del av de utställda preparaten och modellerna placeras i fristående

montrer eller å bord, så att de kunna betraktas från olika sidor;

endast undantagsvis kunna de uppställas i väggfasta skåp. Givetvis kräver

detta ett relativt stort utrymme och god belysning.

Institutionen är vidare i stort behov av en sal för undervisning shur ser.

Den lokal, som nu användes för såväl de förberedande kurserna i jämförande

anatomi som för den kursvis anordnade undervisning i vissa delar

av den makroskopiska anatomien (särskilt det centrala nervsystemets anatomi),

utgöres av tvenne genom skjutdörrar med varandra förenade, i vinkel

liggande rum. Då denna lokal med stigande antal studerande blivit alldeles

för trång och även i andra avseenden är föga lämplig för detta ändamål,

är det i hög grad önskvärt, att densamma ersättes med en större sal, väl

försedd med fönsterplatser, och detta så mycket mer som undervisning i

kursform är ett medel att underlätta och förkorta studierna och därigenom

torde komma till användning i stegrad utsträckning. Möjligen skulle denna

sal under tider, då dylik undervisning ej pågår, även kunna tjäna som ett

annex till studiemuseet.

En utökning av antalet arbetsplatser för vetenskaplig forskning är nöd''

vändig också på den anatomiska avdelningen. Genom att läroämnena

makroskopisk anatomi, histologi och embryologi äro varandra så närstående

och inrymmas i samma institutionsbyggnad blir det möjligt att i viss utsträckning

på samma gång tillgodose samtligas behov. Så t. ex. komma de

rum som avses för embryologiska rekonstruktioner och för experimentella

undersökningar, likaväl som fotografirum och bibliotek att bliva till lika

mycket gagn för den makroskopisk-anatomiska som för den histologiska

avdelningen. Aven skulle inredandet av bättre rum för macerations- och

skeletteringsarbetet såväl som bättre lokal för likmaterialets förvaring vara

högeligen önskvärt.

En del övriga för den anatomiska institutionen i dess helhet önskvärda förbättringar.

Bland dessa önskemål må här särskilt omnämnas:

Fullföljandet av den år 1925 började värmeisoleringen av vindsvåningen.

Detta skulle sannolikt medföra minskad bränsleåtgång och möjliggöra att i

där belägna rum erhålla en jämnare temperatur hela dygnet örn under den

kalla årstiden, till särskild båtnad för de i vindsvåningen befintliga amanuensoch

vaktmästarbostäderna.

Mot uppvärmningen av institutionen under den kalla årstiden kunna grava

anmärkningar göras. Det är mycket svårt att hålla en del av rummen vid

en någotsånär jämn värmegrad; särskilt gäller detta örn de arbetsrum å

nedre botten i sydvästra flygeln, som äro avsedda för professorn i makroskopisk

anatomi. Vid inträffande starkare temperaturfall ute har det upprepade

gånger hänt, att professorn där endast iklädd överrock och galoscher

kunnat för kortare stunder uppehålla sig i dessa rum. Drägliga förhållanden

lia ofta endast kunnat vinnas genom att forcera eldningen mer än vad som

för andra lokalers behov varit motiverat. Genom den redan nämnda ofullständiga

värmeisoleringen av vindsvåningen äro vidare en del av de där

belägna bostadsrummen mycket dragiga och säkerligen onödigt kostbara i

uppvärmningen. Åtgärder för att avhjälpa dessa olägenheter äro sålunda

nödvändiga och kunna dessutom väntas medföra icke oväsentliga besparingar

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

i institutionens driftkostnader. Detsamma kan möjligen även vinnas genom

en utvidgning av kolkällaren, som nu endast medgiver lagring av mindre

partier kol åt gången.

För att råda bot mot dessa olägenheter har från sakkunnigt håll tillråtts

att omlägga institutionens centraluppvärmning från äng- till varmvattensystem.

Med detta system uppnås effektivare och jämnare uppvärmning.

Jämförelser med förhållandena vid andra institutioner, som hava varmvattensystem,

hava givit vid handen, att en sådan omläggning i längden ställer

sig= ekonomiskt mycket fördelaktig.

Åt de kvinnliga studerande är för närvarande upplåtet ett litet rum i

norra flygeln med dimensionerna 3x5 meter, men där utrymmet ytterligare

minskats genom en från rummet avbalkad klosett. Sedan antalet kvinnliga

studerande ökat så att de å institutionen samtidigt arbetande ofta uppgå till

15—20, fordrar billigheten ovillkorligen, att de få en större och bättre lokal

till sitt förfogande.

Klosetterna för de manliga studerande (enkla torvströklosetter) äro belägna

längst bort i den norra flygelns källare bortom pannrummet och kolkällaren.

Det är självfallet, att dessa måste ersättas med vattenklosetter, men då dessa

av tekniska skäl icke kunna placeras i källaren, är oundgängligen nödvändigt,

att plats herodes dem i någon annan del av byggnaden.

Ett annat krav av hygienisk natur är, att de vid institutionen anställda

och där boende personerna (amanuenser, preparator och vaktmästare), som

i sitt dagliga arbete i så stor utsträckning ha att göra med döda människooch

djurkroppar böra ha tillfälle att inom institutionen erhålla bad, varför

frenne enkla badrum böra anordnas, därav ett gemensamt för de 4 amanuenserna.

De planerade tillbyggnads- och omändringsarbetena.

Vid planerandet av byggnadsarbetena, som sålunda hava till förnämsta

mål att bereda eldsäkra och större utrymmen för samlingarna och ökade

laboratorieutrymmen, hava givetvis flera möjligheter prövats, men av olika

orsaker måst övergivas. En bland de mera ändamålsenliga av dessa övergivna

planer gick ut på att påbygga ännu en våning på den gamla institutionen

och göra den sydvästra flygeln eldsäker i och för samlingarnas

förvaring därstädes. Denna plan måste dock övergivas, bland annat därför

att grunden under den södra delen av institutionen ej kan bära ökad belastning

och att en för ett sådant ändamål erforderlig grundförstärkning

skulle ställa sig alltför dyrbar, om den överhuvudtaget ens vore möjlig att

utföra.

Som mest framkomlig väg för åstadkommande av de förbättrade utrymmena

har det visat sig vara dels

att tillbygga tvenne eldsäkra flyglar till den nuvarande institutionen, vilka

huvudsakligen skulle komma till användning för samlingarna och dels

att inreda de nuvarande museilokalerna till laboratorier och arbetsrum.

De planerade tillbyggnaderna. Två flyglar byggas och sammanbindas med

gamla institutionens norra flygel. Flyglarna byggas i tre våningar och förses

därtill med källarvåning. Tre rum uti gamla institutionens norra flygel införlivas

med tillbyggnaderna och göras eldsäkra. I de olika våningarna komma

dessa rum att förmedla övergången mellan rummen i de båda tillbyggda

flyglarna. En ur många synpunkter önskvärd direkt kommunikation mellan

dessa olika våningar anordnas genom en trappa uti de mellersta rummen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Trappan, som ur eldsäkerhetssynpunkt delvis inbygges, göres av normal

bredd mellan de olika helt ovan jorden belägna våningarna.

De båda övre våningarna apteras från början för samlingarna. Museilokalernas

golvyta kommer härigenom att utökas från nuvarande 338 kvadratmeter

till 630 kvadratmeter. Denna utökning torde för en lång tid

framåt komma att fylla behovet av museiutrymmen. Med tanke på behovet

av särskilda museiutrymmen för de embryonala snittserierna, så ordnade att

de för undervisningsändamål ej behöva överflyttas till mera eldfarliga delar

av_ byggnaden, synes det mig ändamålsenligt att inreda den översta våningen

uti ena flygeln till ett rum, avsett som förvaringsställe för institutionens

samlingar utav embryonala snittserier, och trenne andra rum, som samtidigt

kunna användas till förvaringsställen för andra vetenskapliga embryonala

dokument (bland annat rekonstruktioner) och eventuellt till arbetsrum vid

de embryonala snittseriernas förberedande vetenskapliga bearbetning. Den

övriga delen utav översta våningen är avsedd att rymma sådana delar av

den anatomiska samlingen, som blott mera undantagsvis komma till användning

vid undervisningen.

Rummen uti de tillbyggda flyglarna en trappa upp jämte det dessa rum

förbindande rummet äro avsedda att inrymma sådana delar av de anatomiska

och embryologiska samlingarna, som hava större intresse som åskådningsmaterial

vid undervisningen i dessa ämnen. Genom en avbalkad gång

under gradinerna i den anatomiska föreläsningssalen kunna preparaten lätt

föras till denna sal samt vidare genom andra rum och gångar bort till föreläsnings-

och kursrummet för embryologi och histologi. Transportvägen

kommer visserligen att något förlängas, jämfört med den nuvarande, till

detta sistnämnda rum, men däremot kommer den att betydligt förkortas till

den anatomiska föreläsningssalen, där det största antalet museipreparat kommer

till användning vid undervisningen.

Uti bottenvåningen apteras inom den ena tillbyggda flygeln några rum till

laboratorier för vetenskaplig forskning, under det att andra inredas till arbetsrum

speciellt för professorn med undervisningsskyldighet i makroskopisk

anatomi. Ett rum användes som genomgångsrum såväl som till magasin

för sådant material och sådana preparat, som komma till användning vid

undervisningen i jämförande anatomi och i hjärnans makroskopiska anatomi.

Det stora rummet i den andra tillbyggda flygeln inredes till kursrum för

den höst och vår återkommande kursen i jämförande anatomi såväl som

för den årligen återkommande kursen i hjärnans makroskopiska anatomi.

På mellantider kan samma rum lämpligen användas av de studerande, som

äro sysselsatta med tentamensläsning av makroskopisk anatomi, i den mån

de ej få plats i de särskilt inredda studiemuseirummen. Golvet i bottenvåningen

till de båda flyglarna är något höjt upp över golvnivån i institutionens

bottenvåning för övrigt. Detta har gjorts för att uppnå en nödig

höjd till taket uti den under flyglarna inredda jordvåningen och för att till

denna erhålla tillräckligt med dagsljus. Den nödiga takhöjden i jordvåningen

kan härigenom erhållas, utan att golvnivån behöver sänkas under

den i norra flygeln mot översvämningar säkrade nivån.

Jord- (eller källar) våning en är avsedd att inrymma en del rum av stor vikt

för en vetenskaplig institution av här avsedda slag. Nedgångar till jordvåningen

skulle bliva tvenne, nämligen dels en från ovannämnda genomgångsrum

och dels en direkt utifrån (den nuvarande) genom norra flygelns

norra gavelvägg gående ingång. Jordvåningen under nordvästra flygeln

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

avser att inrymma operations- och steriliseringsrum, skrivrum, rum för djurupplag,

foderupplag och groddamm jämte ett särskilt experimentrum. Jordvåningen

under den nordöstra flygeln är avsedd att inrymma metall- och

snickeriverkstad, rum med anordningar för åstadkommande av låg och konstant

temperatur, rum för fabrikation av till rekonstruktioner avsedda vaxkakor,

w.c. samt rum för skelettering och för benupplag. På en anatomisk

institution äro en snickare- och en metallverkstad nödvändiga. Där förekomma

nämligen mycket ofta behov av snickeri- och metallarbeten för

iordningställande av och förändringar av apparater och ställningar, som

komma till användning vid experiment, vid framställning och beredning

samt montering av preparat och modeller samt vid utförandet av reparationsarbeten

av olika slag. Behovet av dessa lokaler är så mycket större

även därför att preparatorn och vaktmästaren på institutionen äro yrkesutbildade

på området och kunna själva på lediga stunder utföra många av

de arbeten, som eljes ofta måste dyrt betalas. Flera av dessa till jordvåningen

förlagda rummen saknas helt uti den gamla institutionen, såsom

t. ex. operations- och steriliseringsrum, men de äro vid flertalet experimentella

undersökningar oundgängligen nödvändiga. En del andra rum åter

såsom t. ex. det för djurförvaring, ett för snickareverkstad och ett för

skelettering avsett rum finnas nu inrymda i källare under gamla institutionsbyggnaden,

men de äro otillfredsställande dels på grund av risken för översvämningar

där, dels på grund av dåliga belysningsförhållanden samt även

på grund av den låga takhöjden, vilket gör arbetet där synnerligen obekvämt.

Ett rum med möjligheter att anordna konstant och låg temperatur och

med anordningar för nedfrysning av anatomiska preparat är ett synnerligen

önskvärt utrymme på en anatomisk och histologisk institution.

De planerade omändringsarbetena uti den gamla institutionens lokaler. Uti

den gamla institutionens källarvåning utföras blott smärre förändringar.

Bland dessa vill jag särskilt framhålla, att torvströklosetterna slopas och

ersättas med w.c. placerade som nedan närmare framgår. Tvättstugan flyttas

och tre rum apteras till lagringsrum för kol. Härigenom kan institutionen på

en gång magasinera mer än tre gånger så mycket kol som nu är fallet.

Genom de förändringar uti inredningen, som planeras uti bottenvåningen,

måste nedgången till källarvåningen slopas. Till denna källare kan man

i stället komma dels utifrån och dels genom en nybyggd nedgång. Invid

sistnämnda nedgång avses även att inreda matkällare åt institutionens preparator

och åt dess vaktmästare. Källareutrymmena i övrigt under den

gamla institutionen äro som hittills avsedda att användas tili macerationsrum,

förvaringsrum för sprit och andra konserveringsmedel, glasvaror m. m.

Bottenvåningen i gamla institutionsbyggnaden. Trappuppgången blir genom

de föreslagna till- och ombyggnadsarbetena obehövlig och är därför avsedd

att borttagas, varigenom en del värdefullt utrymme vinnes. Den trappuppgång,

som kommer till mera allmän användning inom institutionen, är

mycket nött och behöver omläggas, varvid materialet från den nedtagna

trappan med fördel kan komma till användning. Samtidigt som denna

trappa omlägges, bör den även flyttas in mot ytterväggen, varigenom vinnes

dels att trappan själv till skillnad från vad nu är fallet kan bliva direkt

upplyst av dagsljus, och dels att ett rum kan bliva ett användbart studiemuseirum

i stället för att, som nu är fallet, närmast vara ett genomgångsrum.

Det genom borttagandet av den nämnda trappan vunna utrymmet i

bottenvåningen inredes, sedan där nu belägna nedgång till källaren även

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

tillslutits, till laboratorium för en mera försigkommen vetenskapsidkare vid

institutionen. Vaktmästarens nuvarande arbetsrum inredes till bekvämlighetsinrättning

för studenterna. Det ställer sig fördelaktigare att aptera detta än

något annat rum för ifrågavarande ändamål bland annat av den orsaken, att

avloppsledningarna bär ligga i omedelbar närhet. Till vaktmästarrum tages

det intilliggande rummet, som för närvarande användes till damrum. Detta

rum är visserligen något mindre än det föregående, men det torde vara

tillräckligt stort för sitt ändamål, örn man tager hänsyn till att vaktmästaren

uti den nya institutionen har tillgång till särskilda rum för sina specialarbeten

såsom skelettering, metallarbeten m. m. Damrum inredes uti ett

rum, där ett särskilt toilettrum för damerna även anordnas. Innanför

trappan uti anatomibyggnaden från 1850 anordnas en passage, som för till

den korridor, från vilken man kan komma in i ett laboratorium och till

fyra studiemuseirum. Till tre av sistnämnda rum kan man även komma

via en passage, som också för till ett kapprum och till en tollett, inredd

för de studerandes räkning. Genom att den inre delen av förstugan införlivas

med rummen i sydvästra flygeln kan preparatorns bostad förses med

garderober, w.c. och badrum och därigenom göras mera beboelig. Ävenså

kunna därigenom för de uti studiemuseet arbetande studenterna ett kapprum

och en toilett anordnas. De för närvarande av professorn i makroskopisk

anatomi använda arbetsrummen inredas till bostadsrum för preparatorn.

Detta möjliggör, att de rum, som för närvarande disponeras av

preparatorn som bostad, genom sitt härför lämpliga läge kunna tillsammans

med ett annat rum bilda en lämplig fil av smärre rum uti ett nödvändigt

studiemuseum.

Våningen en trappa upp. Uti gamla institutionens norra flygel anordnas,

som redan antytts, en passage, genom vilken man från kapprummet kan

omma till museet utan att behöva gå genom föreläsningssalen. Denna

gång kommer ej att nämnvärt minska den mängd dagsljus, som tränger in

i föreläsningssalen, ty av de tre fönster, som komma att släppa genom

ljus till gången, sänder blott en mindre del av ett fönster dagsljus in i

nämnda sal. Den innanför gångens inre vägg belägna delen av utrymmet

under gradinerna får ljus från de åt väster belägna fönsterna såväl som

sekundärljus genom ett fönster i den nämnda inre väggen. Det nuvarande

kapprummet förstoras något, vidare inredes ett förberedningsrum för den

föreläsande professorn. Ett rum är nu förbundet med vindsvåningen förmedelst

en spiraltrappa. Denna trappa, som är mycket skranglig, måste

utbytas mot en bättre, som lämpligen göres väggfast. Detta rum i övrigt

kommer till användning för upplag av planscher och histologiskt kursmaterial.

För närvarande kan blott ett rum tagas i användning för amanuenserna

och de assisterande kursdeltagarna. För samma ändamål som detta

rum tjänar apteras även två andra. Ett fotografirum finnes för närvarande

icke på institutionen, och den plats, där nu en del mikrofotografier kunna

tagas, kan på sin höjd betraktas som ett provisorium. Ett rum avses att

inredas till fotografirum, där även ett dörrfritt mörkrum anordnas. Detta

blir visserligen inget idealiskt fotografirum, då mikrofotografikameran uti

ett sådant borde kunna ställas upp på skakfritt underlag. Institutionens

övriga utrymmen kunna emellertid ej heller de erbjuda någon sådan plats.

Därtill kommer även det önskemålet, att fotografirummet bör befinna sig i

närheten av de histologiska laboratorierna. De mikrofotograferingar med

större förstoringar, där varje skakning måste undvikas, få därför utföras på

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

sådana tider av dygnet, då trafiken på intilliggande gator är inställd. Ett

rum inredes till speciallaboratorium och ett rum till bibliotek. Biblioteket

är avsett att komma till gemensam användning för dem, som vid institutionen

äro sysselsatta med specialundersökningar. Uti ett nuvarande rum

inredes ett laboratorium för experimentella undersökningar, ett arbetsrum

för institutionens tekniska biträde, ett skrivrum och ett laboratorium för professorn.

Uti det sistnämnda laboratoriet kan möjligen ett mindre rum avdelas

för uppställning av specialapparater såsom ultramikroskop, mikromanipulator,

precisionsvåg etc. Utrymmet i övrigt i sagda rum upptages utav

en passage, en dam- och en herrtoilett.

Uti vindsvåningen inredes, sedan den ovannämnda trappan avlägsnats,

ett annex till det intilliggande större laboratoriet. Den 1925 utförda värmeisoleringen

av taket fortsättes att omfatta den återstående delen av vindsvåningens

tak (yttertaket). De fyra amanuensrummen moderniseras genom

att vardera förses med tambur, toilett och garderob. Dessutom inredes för

de amanuenser, som bebo dessa rum, ett gemensamt badrum och tvenne

w.c. Den i vindsvåningen belägna vaktmästarebostaden förses med en

tambur och ett kombinerat toilett-, w.c.- och badrum.

Murarnas fasadputs uti gamla institutionsbyggnaden har på flera ställen

lossnat, framförallt utvändigt. Det synes mig därför lämpligt att i samband

med örn- och tillbyggnaden även utföra en restaurering med målning av

denna byggnad såväl in- som utvändigt.

För närvarande har anatomiska institutionen centraluppvärmning med ångsystem.

De förefintliga ångpannorna måste efter tillbyggnaden utökas för

att vara tillräckliga. Det synes mig vara väl motiverat att i samband med

förändringarna för övrigt även införa varmvattensystem. Härvid torde

lämpligen pumpinrättning böra användas i och för varmvattnets framdrivande.

Detta möjliggör också, att samma element och rörledningar som

finnas för närvarande kunna i stor utsträckning användas även för varmvattensystemet.

För att kunna tjäna sitt ändamål böra de nya laboratorierna förses med

nödiga inventarier såsom laboratoriebänkar (väggfasta) med lådor, bord,

hyllor, stolar, dragskåp, porslins- eller stengodsvaskar samt nödiga gas- och

elektriska ledningar jämte armatur.

Uti redan förefintliga laboratorier och andra arbetsrum utföras en del reparationsarbeten,

bland annat tätning av dörrar och fönster med avsikt att

undgå den dragighet, som särskilt under den kallare årstiden här gör sig

starkt kännbar. Skåpen uti de gamla museirummen flyttas och uppsättas

uti de nya museilokalerna, där även nya skåp till nödigt antal anordnas.

Museisamlingarna inflyttas och ordnas uti det nya museet.

Ben apparat- och maskinella utrustning, som finnes uti nuvarande anatomiska

institution, är synnerligen knapphändig och ofullständig för att kunna

tjäna en mera mångsidig anatomisk och embryologisk forskning såväl som

en mera tidsenlig undervisning.

Vad först undervisningen i histologi och embryologi beträffar, så är det i

hög grad önskligt, att den härför avsedda kurs- och föreläsningssalen förses

med på elektrisk väg dirigerbara mörka gardiner, för att vid behov kunna

försänka salen i mörker och därigenom möjliggöra en projektion av mikroskopiska

preparat och av diapositiv såväl som ock en projektion av bilder

på episkopisk väg. För detta ändamål behöves ock en projektionsapparat,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

som möjliggör dessa tre olika typer av projektion. För att kunna göra

undervisningen vid institutionen mera åskådlig såsom t. ex. för att demonstrera

muskel- och ledfunktioner, regenerations- och tillväxtförhållanden

såväl som för att demonstrera organens och vävnaders fötala och postfötala

utvecklingsförhållanden är det nödvändigt att institutionen får en filmupptagningsapparat

såväl som en kinoprojektionsapparat. En maskinell apparatur

av nu nämnd art skulle i väsentlig grad inte blott underlätta undervisningen

för kursledaren och studierna för studenterna, utan den skulle

säkert även möjliggöra att på kortare tid uppnå bättre resultat av undervisningen

än vad nu är fallet.

För det vetenskapliga arbetet på institutionen är det av stort behov att få

det förefintliga instrumentariet kompletterat på olika områden. En stabil

fotografiapparat avsedd för blott mikrofotografering är ett på en histologisk

avdelning synnerligen önskvärt instrument. Härigenom skulle den ritapparat,

som nu finnes och tidvis apteras som hjälplig fotografiapparat, helt kunna

tagas i bruk för det ändamål den egentligen är avsedd. Även skulle då

färgfotografier kunna tagas såväl som fotografier med största förstoringar

kunna erhållas. Vid denna sorts fotografering är nämligen en precision

nödvändig, som ej kan erhållas med denna ritapparat. Det optiska instrumentariet

bör lämpligen kompletteras med tvenne Zeiss-mikroskop (ett större

och ett mindre) och en serie apokromater. För finare dissektions- och injektionsarbeten

är en mikromanipulator nödvändig. En hjärnmikrotom, en

så kallad Grundschlittenmikrotom samt några termostater äro likaledes synnerligen

önskvärda instrumentapparater. För serier av undersökningar behöves

en kvartslampeutrustning. I experimentallaboratoriet, där denna utrustning

är avsedd att uppställas, bör även finnas en bättre centrifug- Till

denna utrustning, närmast avsedd för experimentella undersökningar, hör

även inredning och instrument uti operations- och steriliseringsrum såsom

steriliseringsapparater för instrument och bandageartiklar, operationsbord,

instrumentskåp, en serie utvalda kirurgiska instrument m. m.

Uti metall- och snickareverkstäderna avses att uppsätta en metallsvarv,

som även kan användas som träsvarv, en handsåg, en sågtrissa, en slipmaskin,

en Mäster och övrig apparatur för torkning och uppblåsning av

visceralpreparat, lednings- och motoranordning för elektrisk drift av dessa

apparater och maskiner.

_ Fn hel del ändringar och utökningar av det elektriska ledningsnätet bliva

givetvis nödvändiga i och med dessa tilll^ggnads- och omändringsarbeten.

Genom ett förverkligande av detta förslag till om- och tillbyggnad av

anatomiska institutionen skulle behovet av tillfredsställande museilokaler,

ökade utrymmen för undervisnings- och vetenskapligt arbete vara på ett

tillfredsställande sätt tillgodosett för en avsevärd tid framåt. Och förslaget

innebär enligt undertecknads mening ur såväl ekonomisk som praktisk synpunkt

den under förhandenvarande omständigheter bästa lösningen. Därigenom

att en tillbyggnad och icke en självständig byggnad valts hava betydande

besparingar kunnat göras samtidigt som tillgodoseendet av behoven

med avseende på större och förbättrade utrymmen kunnat uppnås.

Vid denna professor Agduhrs utredning var fogad, utom ritningar och

fotografier, en kostnadsberäkning, utvisande för byggnadsarbeten m. m. en

slutsumma av 454,000 kronor och för inredning och utrustning en slutsumma

av 71,100 kronor, tillhopa alltså 525,100 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.is proposition Nr 72.

Över det av professor Agduhr sålunda framlagda förslaget avgavs till en

början yttrande av förre professorn i anatomi vid universitetet i Uppsala,

professor emeritus J. V. Hultkrantz, vilken anförde huvudsakligen följande:

Då förslag väckts om till- och ombyggnad av den anatomiska institutionen

i Uppsala, är det helt naturligt, att undertecknad, som under 58 terminer

haft min verksamhet förlagd till denna institution, med stort intresse tagit

del av byggnadsplanerna, allt efter som de utformats, och att jag gärna

använder mig av det erbjudna tillfället att i korthet uttala min mening om

desamma med särskild hänsyn till den makroskopiska anatomiens behov.

Angående den oavvisliga plikten att skaffa brandfria lokaler åt de ytterst

värdefulla museisamlingarna, som finnas vid institutionen, torde icke den

minsta tvekan kunna råda. Men då detta mål svårligen kan vinnas på

annat sätt än genom en tillbyggnad till den nuvarande institutionen, gäller

det att tillse, att utrymmet icke tillmätes så knappt, att samlingarnas ytterligare

utvecklingsmöjligheter alltför mycket beskäras. För närvarande hava

många preparat måst uppställas i flera rader bakom varandra, så att de

icke kunna betraktas, med mindre än att de tagas ut ur skåpen; en större

samling kranier av stort antropologiskt intresse måste förvaras på öppna

hyllor ovanpå skåpen; andra preparat äro magasinerade i lärår på vinden

o. s. v. Av det ökade museiutrymme, som avses i den föreliggande byggnadsplan^

kommer sålunda en stor del att omedelbart tagas i anspråk,

och det återstående reservutrymmet torde vara väl behövligt för museets

beräknade tillväxt under de närmaste decennierna.

Beträffande den dagliga undervisningen vill jag först erinra därom, att

sedan jag vid sekelskiftet tillträdde min lärarebefattning vid institutionen,

har antalet årligen nyinskrivna medicine studerande ungefär tredubblats,

under det att antalet disponibla lik nedgått till hälften eller därunder. Detta

har nödvändiggjort en väsentlig omläggning av undervisningen, så att densamma

i stor utsträckning bedrives kursvis, till avgjord tidsvinst för de

studerande. Detta ställer emellertid betydligt ökade krav både på undervisningslokaler

och på åskådningsmaterial av annat slag än de under dissektion

varande liken. Det är icke möjligt att hänvisa de studerande, som

äro sysselsatta med tentamensläsning i ämnet, att i anatomisalen trängas

med dem, som fullgöra de första dissektionerna, och följden har därför

blivit, att de blivande läkarna numera inhämta sina kunskaper örn människokroppens

byggnad mera genom torra bokstudier än genom direkt naturstudium,

vilket givetvis måste vara till stort men för kunskapernas kvalitet.

Behovet av en för de studerande ständigt tillgänglig studiesamling, omfattande

ett antal preparat och modeller, som belysa de för den praktiska

läkaren viktigaste delarna av ämnet, har därför för varje år blivit mer och

mer trängande. Till ett dylikt studiemuseum torde åtminstone tre eller fyra

medelstora rum böra avses.

Den ovannämnda övergången till kursvis given undervisning ökar också

i övrigt behovet av lokaler. En större sal för den efter borttagandet av

medicinsk-filosofisk examen införda förberedande kursen i jämförande anatomi

ävensom för vissa andra kurser med ett större antal deltagare kan

icke undvaras. Och lämpligt utrymme bör också beredas för de slutförhör

(s. k. demonstrationer), varmed studiet av varje parti avslutas och som till

stor del hava karaktären av seminarieövningar. För dylikt ändamål torde

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

något av de i planritningarna såsom laboratorium betecknade rummen komma

väl till pass.

Vad åter det vetenskapliga forskningsarbetet angår, bör kanske framhållas,

att även de lärare, som närmast hava ansvar för undervisningen i makroskopisk

anatomi, ofta förlägga sina vetenskapliga undersökningar till den

mikroskopiska anatomiens och embryologiens områden — säkerligen tili

nytta för såväl forskning som undervisning — och att sålunda de resurser

i avseende på lokaler och instrumentell utrustning, som i första rummet

äro behövliga för den histologiska avdelningen, också måste komma de vid

institutionen anställda lärarna i makroskopisk anatomi tillgodo. Men å andra

sidan finnas vissa speciella forskningsområden, för vilka plats måste beredas

på den makroskopiska avdelningen av en anatomisk institution. Så länge

det i vårt land icke finnes någon institution för antropologi, måste denna

vetenskaps intressen så långt möjligt är tillgodoses av de anatomiska institutionerna.

Vidare är det många makroskopiskt-anatomiska problem, som

icke kunna lösas på annan väg än genom komperativt-anatomiska eller

experimentella undersökningar.

Det utrymme, som under min tid stått till buds för vetenskapligt forskningsarbete

på den makroskopiska avdelningen, har varit så knappt tillmätt,

att det flera gånger hänt, att plats icke kunnat beredas för med specialundersökningar

sysselsatta personer annat än i professorns och prosektorns

egna arbetsrum. Visserligen hava genom nyligen vidtagna ändringar av

inredningen arbetsplatser kunnat anordnas för de pensionerade professorer,

som fortfarande vilja ägna sina krafter åt institutionen, men detta har endast

i ringa grad minskat det länge kända behovet av ökat laboratorieutrymme

för vetenskapliga undersökningar.

De i professor Agduhrs skrivelse framlagda förslagen beträffande förbättringar

i hygieniskt avseende eller åtgärder, som kunna förväntas minska

driftkostnaderna, (såsom inrättande av vattenklosetter, badrum och verkstad,

ändring av värmeledningen m. m.) synas mig så starkt motiverade, att jag kan

nöja mig med att med stöd av mångårig erfarenhet vitsorda behovet av

att dessa önskemål vid en blivande ombyggnad vinna beaktande.

Med det ovan sagda har jag angivit de viktigaste skälen för min uppfattning,

att en tillbyggnad till den anatomiska institutionen och i anslutning

därtill vissa ändringsarbeten i den nuvarande byggnaden äro i hög

grad av behovet påkallade, om institutionen nu och framgent på ett tillfredsställande

sätt skall kunna fylla sin uppgift med hänsyn såväl till utbildningen

av vår läkarekår som till vetenskaplig forskning. Då det förefaller

mig som örn de nu utarbetade byggnadsplanerna innebure en lycklig

lösning av frågan och i allt väsentligt skulle tillgodose de önskemål beträffande

den makroskopiskt-anatomiska avdelningen, som gjort sig gällande

under min verksamhet vid densamma, anser jag mig kunna livligt tillstyrka,

att det föreliggande förslaget må läggas till grund för fakultetens vidare

åtgärder i denna fråga.

Medicinska fakulteten vid universitetet anförde för sin del följande:

Fakulteten har sig väl bekant de i lokalitets- och utrymmeshänseende

synnerligen ogynnsamma förhållanden, som råda på anatomiska institutionen

och finner desamma nogsamt framhållna i av professorerna Agduhr och

Hultkrantz förebringade utredningar.

För sin del vill fakulteten särskilt betona nödvändigheten av att bereda

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majis proposition Nr 72.

eldsäkra och större utrymmen för de anatomiska museisamlingarna, bättre

möjligheter för vetenskaplig forskning och för undervisningens tidsenliga

bedrivande vid institutionen.

Då ingående undersökningar visat, att eldsäkra och lämpliga museilokaler

ej kunna anordnas utan genom nybyggnad, synes det fakulteten, att detta

krav på ett ändamålsenligt och praktiskt sätt löses genom de föreslagna

tillbyggnaderna. Fakulteten anser att genom dessa tillbyggnader och genom

de föreslagna omändringarna uti den nuvarande anatomiska institutionen

lokalitetsbehovet på ett tillfredsställande sätt fylles icke blott för museisamlingarna

utan även för den vetenskapliga forskningen och för undervisningen

vid anatomiska institutionen.

Den föreslagna inredningen av jordvåning under de tillbyggda flyglarna

finner fakulteten vara nödvändig för att på ett ändamålsenligt sätt bereda

flera för en institution av denna art erforderliga utrymmen.

Att i samband med dessa örn- och tillbyggnader lägga örn institutionens

centraluppvärmning från ång- till varmvattensystem vill fakulteten livligt

tillstyrka såsom bland annat innebärande en väsentlig besparing i de årliga

bränslekostnaderna.

Aven den föreslagna utökningen av instrumentella och maskinella utrustningen

vid institutionen vill fakulteten pointera behovet av.

Med hänvisning till förefintlig motiverad utredning angående behovet av

de angivna örn- och tillbyggnads- jämte inredningsarbetena såväl som av

instrumentell och maskinell utrustning vid den anatomiska institutionen får

fakulteten härmed hos större akademiska konsistoriet hemställa, att för möjliggörandet

av örn- och tillbyggnadsarbeten, jämte andra förändringar vid

anatomiska institutionen, avsedda

att bereda eldsäkra lokaler för institutionens samlingar,

att bereda nödiga lokaler för undervisning och vetenskapligt arbete vid

den anatomiska och den histologiska avdelningen,

att göra institutionens centraluppvärmning effektivare och ekonomiskt

fördelaktigare genom att i samband med dess utbyggande även förändra

densamma från ång- till varmvattensystem och

att bestrida kostnaderna för de genom byggnadsarbetena erhållna nya

lokalernas inredning och utrustning med nödiga apparater, instrument och

maskiner

må bland universitetets riksdagspetita för budgetåret 1929/1930 upptagas

ett anslag av 525,100 kronor.

Universitetets drätselnämnd tillstyrkte fakultetens framställning, dock under

uttalande, att posten oförutsedda utgifter syntes väl lågt beräknad. Densamma

hade upptagits till 36,004 kronor 30 öre å kostnaden för själva

byggnadsarbetena, vilken kostnad, med fråndragande av oförutsedda utgifter,

uppginge till 418,000 kronor. A kostnaden för inredning och utrustning,

i förslaget upptagen till 71,100 kronor, hade inga som helst oförutsedda

utgifter upptagits. Drätselnämnden ville föreslå, att ett belopp av

10 procent å sammanlagda kostnaden för byggnadsarbetena och för inredning

och utrustning, 489,100 kronor, eller alltså 48,900 kronor, måtte av

konsistoriet beräknas och sålunda framställningen avse ett belopp av 538,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 57 haft. (Nr 72— 73.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Såsom av det tidigare anförda framgår, anslöto sig såväl det större konsistoriet

som universitetskanslern till denna av drätselnämnden framlagda

kostnadsberäkning.

Slutligen avgav byggnadsstyrelsen den 6 september 1928 utlåtande i ärendet

och anförde därvid, att styrelsen icke hade något att för sin del erinra

beträffande det föreliggande förslaget eller de för förslagets genomförande

beräknade kostnaderna.

Vid min anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1929 av åtskilliga

anslagsäskanden, avseende byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala, anförde

jag under punkt 90 av 1929 års åttonde huvudtitel bland annat följande:
Från

universitetet i Uppsala hava i år framkommit krav på tillgodoseende

av flera betydelsefulla och för universitetets verksamhet oavvisliga byggnadsbehov.

Det gäller tillbyggnadsarbeten vid den anatomiska institutionen,

beräknade till 538,000 kronor, ändrings- och ombyggnadsarbeten för den

hygieniska institutionen, beräknade till 108,300 kronor, samt slutligen nybyggnaden

för den paleontologiska institutionen. Då jag nu ansett, att av

dessa den paleontologiska institutionen har företräde, har detta berott på

flera skäl, vilka finnas utförligt angivna i den av mig tidigare meddelade

redogörelsen för handlingarna i ärendet. Men jag vill samtidigt med styrka

betona, att de övriga byggnadsfrågorna äro av den beskaffenhet, att deras

framläggande för riksdagen bör ske inom en nära framtid. Genom besök å

ort och ställe har jag förvissat mig om det starka behovet av förbättringar

och förändringar, vilka jag måste beteckna såsom oavvisliga, därest universitetet

skall kunna fullfölja sin uppgift i undervisningens och forskningens

tjänst. De många och betydande bygguadsbehov som i övrigt

måste tillgodoses under det nästkommande budgetåret hava tyvärr nödgat

mig att nu avstå från att framlägga förslag i dessa avseenden.

I skrivelse den 26 april 1929, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 85

i samband med sitt beslut angående anslag till nybyggnad för den paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala, att riksdagen med anledning

av vad departementschefen i statsrådsprotokollet meddelat rörande

andra från universitetet framkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten

ansett sig böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida

arbeten måtte uppgöras, så att det kunde bliva möjligt att bättre än nu

vore fallet överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma örn

och i vilken ordning de borde tillgodoses.

Genom beslut den 16 maj 1929 anmodade Kungl. Majit kanslersämbetet

för rikets universitet att för vederbörande vid universitetet i Uppsala framhålla

önskvärdheten av att eventuella anslagsäskanden till institutionsbyggnader

måtte åtföljas av en plan, angivande den ordning, i vilken behov av

dylika byggnader lämpligen ansågs böra tillgodoses.

I en siv t. f. universitetskanslern med utlåtande av den 16 juli 1929 till

Kungl. Majit överlämnad framställning har nu det större konsistoriet vid

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition Nr 72,

universitetet i Uppsala, med anledning av en utav medicinska fakulteten

därstädes gjord anhållan, hemställt örn utverkande av proposition till 1930

års riksdag örn beviljande på extra stat för budgetåret 1930/1931 av ett

anslag å 538,000 kroner för örn- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen

i enlighet med uppgjorda ritningar.

Konsistoriet har därvid erinrat, hurusom chefen för ecklesiastikdepartementet

uti sitt yttrande vid 1929 års statsverksproposition ifråga örn framkomna

krav på tillgodoseende av dera av universitetets byggnadsbehov väl

ansett anslag till nybyggnad för den paleontologiska institutionen hava företräde

och icke tåla något uppskov, men samtidigt med styrka betonat, att

de övriga byggnadsfrågorna, bland dem nu förevarande, vilka av honom

betecknats som oavvisliga, vore av beskaffenhet att böra för riksdagen framläggas

i en nära framtid.

T. f. kanslern har i sitt ovanberörda utlåtande av den 16 juli 1929 särskilt

framhållit dels den anatomiska undervisningens grundläggande betydelse

för de medicinska studierna och dels de synnerligen ogynnsamma förhållanden,

under vilka denna undervisning för närvarande i Uppsala bedreves.

På given anledning har härefter medicinska fakulteten föranstaltat om

en utredning genom den ifrågasatta nybyggnadens arkitekt beträffande de

möjligheter, som funnes för att begränsa om- och tillbyggnadsarbetena av

anatomiska institutionen till att till en början gälla endast den gamla byggnaden.

Det av byggnadens arkitekt, arkitekten Lindsjö, med anledning härav

avgivna yttrandet är av i huvudsak följande lydelse:

En sådan uppdelning är delvis möjlig, men kommer detta att försvåra,

förlänga och fördyra ombyggnadsarbetena. De förbättringar av gamla byggnaden,

som kunna utföras oberoende av den nya, äro indragning av w. c.,

ombyggnad av trappuppgången, föreläsningssalens omändring och förseende

med ljustäta gardiner, amanuensrummens värmeisolering m. tn„ Därmed

hava emellertid icke själva kardinalpunkterna i ombyggnadsprogrammet

blivit lösta. Dessa innebära ju ökade utrymmen, vilka för närvarande äro

till bristningsgränsen utnyttjade, samt, det icke minst viktiga, brandfria

lokaler till de oersättliga museisamlingarna.

Genom begränsning av arbetena till endast gamla byggnaden komma utrymmena

att ytterligare minskas på grund av att t. ex. w. c. flyttas från

källaren till bottenvåningen och där tager i anspråk en del för annat ändamål

nyttjade lokaler.

Vid ritningarnas upprättande var det min avsikt, att, då arbetet skulle

utföras, nybyggnaderna uppfördes först och sedan ombyggnaden av gamla

huset

Visar det sig nu omöjligt att under närmast kommande budgetår erhålla

anslag till bådadera skulle i så fall nedanstående arbeten böra först ifråga
-

komma och till följande priser:

Ny trappa..................................kronor 3.480: —

Diverse murningsarbeten, järnbalkar och skiljeväggar. . . » 18,000: —

Justering av snickerier och målning............ » 15,000: —

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

Värmeisolering av vindsrummen.....

Ommålning av dito..............

W. C. och kallvattensledningar......

Inredning av föreläsningssalen ......

Värmeledningsanläggningens påbörjande

Ritningar och oförutsedda utgifter. . . .

....... kronor 8,300

—

....... » 2,400

—

....... » 19,800

—

....... » 27,400

—

....... » 2,500

—

....... * 15,120

—

Summa kronor 112,000

—

För egen del har slutligen professor Agduhr i en den 7 december 1929

dagtecknad skrivelse framhållit, att medicinska fakulteten vore av den meningen,

att ifrågavarande örn- och tillbyggnadsprojekt i sin helhet vore

oundgängligen nödvändigt att med det snaraste få genomfört, då med de

nuvarande förhållandena såväl undervisningen som den vetenskapliga forskningen

vid institutionen vore i hög grad lidande.

Efter överläggning med bygg n a d s f ö r s 1 a ge t s arkitekt funne emellertid fakulteten

de av arkitekten i hans nyss återgivna skrivelse upptagna delarna

av ombyggnads- och inredningsarbeten uti den nuvarande institutionen

kunna fristående utföras under närmast kommande budgetår.

De uti sagda skrivelse upptagna arbetena stöde emellertid i så intimt

samband med de uti förslaget upptagna övriga omändrings- och tillbyggnadsarbeten

uti institutionen, att de förutsatte att löfte erhålles om medel

i och för ett fortsättande och fullföljande av byggnadsprojektet i dess helhet

under det därpå närmast följande budgetåret. Ty skulle ett sådant löfte

om fortsatta anslag ej erhållas, bleve de ovannämnda arbetena till stor del

förfelade, dels emedan nuvarande museisamlingar skulle överflyttas till nybyggnaden,

och väggars samt trappors flyttning vore beroende av den nuvarande

museilokaleu, och dels därför att ledningar för värme och varmvatten

samt w. c. icke kunde placeras på de uti projektet upptagna platserna,

om ej nybyggnaden i obruten följd finge utföras. Detsamma kunde

sägas om i huvudsak även alla övriga arbeten.

Såsom jag tidigare erinrat, anmodade Kungl. Majit genom beslut den 16

maj 1929 kanslersämbetet för rikets universitet att för vederbörande vid

universitetet i Uppsala framhålla önskvärdheten av att eventuella anslagsäskanden

till institutionsbyggnader måtte åtföljas av en plan, angivande

den ordning, i vilken behov av dylika byggnader lämpligen ansåges böra

tillgodoses.

Med skrivelse den 22 januari 1930 har nu t. f. universitetskanslern till

Kungl. Majit överlämnat en av det större konsistoriet vid universitetet i

Uppsala gjord, på förberedande utförliga yttranden av medicinska fakulteten,

filosofiskå fakultetens humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga

sektioner samt överbibliotekarien vilande utredning i här förevarande hänseende,

varur jag tillåter mig meddela följande:

Rektorsämbetet har från medicinska fakulteten, filosofiska fakultetens båda

sektioner samt överbibliotekarien infordrat förberedande yttranden angående

behovet av nybyggnader eller mera omfattande ombyggnader under den

närmaste 1 O-årsperioden, ävensom, såvitt möjligt, angående den ordning,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

vari framkomna önskemål härutinnan ansåges böra tillgodoses. Sedan

nämnda yttranden inkommit och förehafts till behandling av en av konsistoriet

utsedd kommitté, får konsistoriet rörande universitetets behov av nybyggnader

eller mera omfattande ombyggnader under den närmaste framtiden

anföra följande.

Konsistoriet har uppfattat statsmakternas önskemål om en plan över erforderliga

framtida byggnadsbehov på det sätt, att planen bör i allmänna

drag angiva vilka byggnadsbehov redan anmält sig såsom aktuella eller

kunna förväntas giva sig tillkänna under den närmaste framtiden. Vidare

har konsistoriet givetvis räknat med att mindre omfattande krav på ökade

utrymmen, förbättrad inredning o. d. skola framdeles som hittills kunna

tillgodoses genom anslag från universitetets reservfond. Med hänsyn härtill

kan konsistoriet förbigå vissa önskemål, tillhörande sist nämnda kategori,

som framkommit i de förberedande yttrandena. Konsistoriet vill även förutskicka

den anmärkningen, att avvikelser från den nedan angivna allmänna

planen kunna visa sig nödvändiga på grund av oförutsedda omständigheter

eller förändrade förhållanden.

Det må i detta sammanhang ock anmärkas, att frågan om behovet av

en institutionsbyggnad icke kan bedömas alldeles utan hänsyn till personliga

faktorer. Ett i och för sig angeläget behov av en ny institutionsbyggnad

kan sålunda böra undanskjutas och placeras efter andra liknande krav

med hänsyn till att den professur, vars innehavare är föreståndare för

institutionen, är ledig eller inom en nära framtid bliver ledig. Aven institutionsföreståndarens

vetenskapliga inriktning kan till en viss grad inverka

på aktualiseringen av ett byggnadskrav. Dessa synpunkter ha vid

behandlingen av förevarande ärende av konsistoriet beaktats.

Med uttalande av dessa allmänna förbehåll anser sig konsistoriet böra

uppdela de framkomna önskemålen i tvenne grupper. De krav som enligt

konsistoriets mening böra i främsta rummet tillgodoses, upptagas i en första

grupp med gradering sinsemellan. Övriga önskemål sammanföras i en

andra grupp, inom vilken konsistoriet icke anser sig böra för närvarande

företaga en gradering av de särskilda byggnadsbehoven

Till den första gruppen önskar konsistoriet hänföra följande byggnadsbehov:

De av medicinska fakulteten framförda önskemålen örn nybyggnad

för patologiska institutionen —- med inrymmande av den hygienisk-bakteriologiska

institutionen i den patologiska institutionens gamla byggnad — samt

nybyggnad för de medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna;

de inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen anmälda önskemålen om

nybyggnader för botaniska institutionen och dess växthus; det av överbibliotekarien

anmälda önskemålet om tillbyggnad av universitetsbiblioteket;

och slutligen ett av drätselnämndens ledamöter framfört önskemål om ny

värmeledning samt andra reparationer i universitetsbyggnaden. Konsistoriet

förutsätter härvid, att det av universitetet redan avgivna förslaget örn till

byggnad till den anatomiska institutionen vinner statsmakternas bifall och

att denna byggnadsfråga alltså kommer i ordningen före den hör upptagna

första gruppen.

Vad angår den medicinska fakultetens byggnadsbehov, har fakulteten i

sitt yttrande framhållit bland annat att av do medicinska institutionerna

det endast är akademiska sjukhuset, som under senare tid blivit föremål

för en mera ingående modernisering och tillbyggnad, vilken nydaning dock

ej omfattat samtliga sjukavdelningar. Fakultetens teoretiska institutioner

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

åter ha under lång tid stått i huvudsak oförändrade eller endast varit föremål

för sådana reparationer och förbättringar, som universitetet med egna

medel mäktat åstadkomma. För fakulteten har det länge varit uppenbart,

att de stora brister, som vidlåda dessa institutioner, snarast möjligt måste

avhjälpas, men kristiden med dess efterverkningar har nödgat fakulteten

till synnerlig återhållsamhet i sina krav. Förhållandena ha nu utvecklat

sig därhän, att snabba och effektiva åtgärder måste vidtagas för att bringa

speciellt de teoretiska institutionerna upp i nivå med vad som fordras av

en universitetsinstitution, för att den skall fylla sitt ändamål som undervisnings-

och forskningsanstalt.

Fakulteten har därjämte närmare redogjort för de särskilda byggnadsbehov,

som äro aktuella.

Det inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen anmälda behovet av

nybyggnad för botaniska institutionen har länge erfarits såsom trängande.

Institutionens t. f. föreståndare framhåller i sitt yttrande i sektionen, att

även frågan örn en nybyggnad och eventuell ombyggnad av institutionens

växthus bör upptagas till lösning i samband med institutionens övriga byggnadsfrågor.

Överbibliotekarien har med utförlig motivering anmält önskemålet örn

tillbyggnad till universitetsbiblioteket. Den senaste om- och tillbyggnaden

av Carolina Rediviva planerades under åren 1911—12 och utfördes

1913 — 17. Redan är dock trångboddheten i samlingarna kännbar

och varjehanda provisoriska anordningar ha med anledning härav måst

vidtagas. Även de för allmänheten avsedda lokalerna ha visat sig otillräckliga.

Ökade utrymmen erfordras vidare för de tvenne institutioner, åt vilka

lokaler upplåtits inom universitetsbiblioteket, nämligen landsmålsarkivet och

ortnamnsarkivet.

Vad universitetsbyggnaden beträffar, ha några genomgripande reparationer

ej skett sedan byggnadens tillkomst på 1880-talet. Särskilt kännbart är behovet

av en ny värmeledningsanläggning ävensom en modernisering av det

synnerligen föråldrade och otillfredsställande ventilationssystemet. Men även

i andra avseenden erfordras reparationer av den omfattning, att de enligt

vad drätselnämnden antager näppeligen kunna utföras med universitetets

egna medel.

Konsistoriet kan för sin del vitsorda, att samtliga de här nämnda byggnadsbehoven

äro trängande och böra inom en nära framtid tillgodoses.

Utan att för närvarande ingå på en närmare motivering härför eller på en

redogörelse för byggnadsbehovens omfattning, önskar konsistoriet framhålla,

att årliga anslag för byggnadsändamål vid universitetet torde under ett

antal år framåt bliva oundgängligen nödvändiga, om universitetet skall

kunna behörigen fylla sina uppgifter i den vetenskapliga forskningens och

undervisningens tjänst.

De här ovan uppräknade byggnadskraven böra enligt konsistoriets mening

tillgodoses i följande ordning:

1) Nybyggnad för den patologiska institutionen och i samband därmed

den nuvarande institutionsbyggnadens inredande till hygienisk-bakteriologisk

institution samt värmelednings- och ventilationsanläggning för universitetsbyggnaden

;

2) Nybyggnad för den botaniska institutionen och dess växthus;

3) Nybyggnad för den medicinsk-kemiska och den farmakologiska institutionen

;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

4) Tillbyggnad till universitetsbiblioteket.

Från fakulteternas sida ha åtskilliga andra byggnadskrav framförts. Medicinska

fakulteten anmäler ytterligare följande: djurstall för fysiologiska institutionen,

bostadshus för personal vid akademiska sjukhuset, byggnader

för tuberkulosvård och kvinnosjukdomar samt inredning av radioterapeutisk

klinik.

Inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen ha anmälts — förutom

lokalbehov som icke kräva nybyggnad eller mera omfattande ombyggnad

— krav på mer eller mindre avsevärda tillbyggnader för växtbiologiska

institutionen och för meteorologiska institutionen samt önskemål om nybyggnad

för miueralogisk-geologiska institutionen. I enlighet med vad konsistoriet

inledningsvis yttrat, böra dessa byggnadsbehov hänföras till en

andra grupp och konsistoriet är icke berett att för närvarande angiva den

ordning, vari de böra tillgodoses.

Det större akademiska konsistoriets sålunda avgivna yttrande var emellertid

icke enhälligt. Från två håll — professorerna E. Linderholm och O. von

Friesen — framhölls i särskilda motiverade yttranden sålunda önskvärdheten

av att universitetsbibliotekets tillbyggnad borde sättas i tredje i stället

för, såsom föreslagits, i fjärde rummet, då biblioteket icke vore jämförligt

med ett enskilt läroämne utan utgjorde en för universitetets hela vetenskapliga

arbete central institution. Den sålunda framförda meningen samlade

vid omröstning 6 röster mot 10, som avgåvos för det tidigare av mig återgivna

förslaget. Vidare framhöll professor G. Nyström, att kravet på uppförandet

av ett bostadshus för kvinnlig personal vid akademiska sjukhuset sedan

flera år varit trängande och att sagda krav i ekonomiskt avseende intoge

den särställning, att det borde kunna tillmötesgås utan att övriga institutioners

nybyggnadsfrågor behövde undanskjutas.

T. f. kanslern anförde i sitt ovanberörda utlåtande den 22 januari 1930

att han, som funne det icke blott i hög grad önskvärt utan rent av nödvändigt,

att en planläggning skedde av byggnadsarbetena för universitetets

räkning, för egen del i huvudsak anslöte sig till vad konsistoriet anfört.

Härefter anförde t. f. kanslern bland annat:

Beträffande ordningen mellan de i planen upptagna byggnadsföretagen

hyser jag betänkligheter i ett par punkter.

För det första synes det kunna starkt ifrågasättas, huruvida icke tillbyggnaden

för universitetsbiblioteket, som ju utgör ett centralt organ för hela

den vetenskapliga verksamheten vid universitetet och vars lokaler äro i

stort behov av utvidgning, borde tilldelas en förmånligare plats i byggnadsplanen

och därvid uppföras, örn också icke i första rummet, likväl näst

efter nybyggnaden för patologiska institutionen med vad därtill hörer, vilka

sistnämnda byggnadsåtgärder äro av alldeles särskilt trängande art.

Vidare anser jag skäl föreligga att, jämte de fyra i första gruppen uppförda

byggnadsföretagen, i samma grupp medtaga även det av medicinska

fakulteten ifrågasatta bostadshuset för akademiska sjukhusets personal. Behovet

av en sådan byggnad torde vara uppenbart och obestridligt. Behovets

fyllande på föreslaget sätt skulle medföra i förhållande till de ut
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 72.

gifter, vilka för närvarande äro förenade med förhyrning av behövliga bostäder,

en merkostnad, vilken måste betraktas som ganska oväsentlig. Räntan

på det kapital, som skulle nedläggas i en nybyggnad, skulle nämligen icke

komma att avsevärt överskrida den årliga kostnaden för förhyrande av bostäder

för ifrågavarande ändamål.

Den av 1929 års riksdag begärda utredningen rörande den ordning, i

vilken det vid Uppsala universitet föreliggande byggnadsbehovet lämpligen

borde tillgodoses, föreligger nu i det av mig nyss återgivna utlåtandet av

det större akademiska konsistoriet. Då man uppenbarligen ej kan utgå från,

att samtliga de av konsistoriet till första gruppen hänförda byggnadskraven

kunna samtidigt tillgodoses, torde man följaktligen hava att räkna med ett

för de närmaste åren tämligen konstant byggnadsbehov för universitetets

vidkommande. För närvarande torde ej vara erforderligt att ingå på de

synpunkter och motiv, som förebragts för ordningen de olika byggnadsföretagen

emellan. I den mån frågan örn byggnadsbehovens tillgodoseende

aktualiseras, lärer Kungl. Maj:t taga den nu angivna planen under närmare

omprövning. Avvikelser från densamma kunna uppenbarligen visa sig nödvändiga

på grund av oförutsedda omständigheter eller förändrade förhållanden.

Konsistoriet har vid uppgörandet av den nu framlagda planen förutsatt,

att det av universitetet redan avgivna förslaget om tillbyggnad till den

anatomiska institutionen komme att vinna statsmakternas bifall och att

denna byggnadsfråga alltså skulle komma i ordningen före den i planen

upptagna första gruppen.

Kravet på en örn- och tillbyggnad av den anatomiska institutionen, som

sålunda nu av konsistoriet ansetts böra i första hand tillgodoses, har redan

tidigare framförts från universitetets sida. Av den i ärendet förebragta utredningen

finner jag mig övertygad örn att denna byggnadsfråga icke längre

kan undanskjutas. Den starka ökningen av antalet studerande och en av

tidsförhållandena nödvändiggjord omläggning av undervisningen har kommit

de redan förut trånga utrymmena att bliva helt otillräckliga; härtill kommer

vidare såväl lokalernas olämplighet som den stora eldfara, som nu

förefinnes för institutionens värdefulla, delvis oersättliga samlingar. I övrigt

hänvisande till professor Agduhrs utförliga och vägande motivering finner

jag mig alltså böra förorda förslag i ämnet till riksdagen.

Det av de akademiska myndigheterna framlagda förslaget, mot vilket jag

i likhet med byggnadsstyrelsen icke har något att erinra, slutar på ett belopp

av 538,000 kronor. Byggnadens arkitekt bar härefter på given anledning

beräknat kostnaderna för de mest trängande arbetena, avseende endast

den gamla institutionsbyggnaden, till ett belopp av 112,000 kronor, vilken

summa då skulle bliva erforderlig under budgetåret 1930/1931. Jag har

emellertid ansett ett avrundat belopp av 100,000 kronor kunna vara för de

nu angivna ändamålen tillräckligt. Härvid förutsättes, att för undvikande

av kostnadsökning hela byggnadsplan^! varder genomförd i en följd, varför

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 72.

hela det för ändamålet erforderliga beloppet nu torde böra äskas av riksdagen

och av detta den nyss angivna summan av 100,000 kronor böra för

de nödvändigaste arbetena anvisas för budgetåret 1930/1931. Huruvida den

återstående summan av 438,000 kronor bör i sin helhet beräknas för det

därpå följande budgetåret eller densamma kan fördelas på två budgetår,

därom torde de akademiska myndigheterna få yttra sig i samband med

avgivande av sina anslagsäskanden till 1931 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att till om- och tillbyggnad av anatomiska institutionen

vid universitetet i Uppsala i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag bevilja

ett belopp av 538,000 kronor samt därav för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa ........................kronor 100,000: —

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordna, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Breitholtz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:197 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Marits proposition angående omoch tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala. s. 1 i texten
  2. SU 1930:114 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående arnodl tillbyggnad av anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala. s. 1 i texten