Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande

207 sidor, varav 74 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 74 av 207 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1930:82, Angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

1

Nr 82.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående åtgärder för den

inhemska sockerbetsodlingens uppehållande; given Stockholms

slott den 7 februari 1930.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

J. B. Johansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 7 februari 1930.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Johansson:

Den 9 januari 1929 avlät Kungl. Majit proposition (nr 7) till riksdagen Kungl. Majus

angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande. ^9 riks

Därvid föreslog Kungl. Majit riksdagen besluta, att för socker, hänförligt dag.

till rubrikerna 158 och 159 i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80)

med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa, skulle under tiden

från och med den 1 mars 1929 eller den tidigare dag Kungl. Maj:t bestämde

till och med den 31 januari 1930 utgå tull med 13 öre för kilo
Bihan

g till riksdagens protokoll 19110. 1 sami. (it höft. (Nr 82.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

gram samt att bestämmelse härom skulle såsom en anmärkning under

nämnda taxerubriker intagas i tulltaxan.

I propositionen erinrades, bland annat, att mellan sockerbolagen och de

enskilda betodlarna ingåtts kontrakt angående leverans av sockerbetor

under de fem åren 1927—1931. Det huvudsakliga innehållet av dessa

femårskontrakt var följande.

Beträffande betpriset stadgas (i § 8 av kontraktet) i huvudsak följande.

Till grund för prisberäkningen lägges medelpriset å 1 kilogram krossad

melis (K. 5) enligt Svenska sockerfabriksaktiebolagets priskurant vid försäljning

till engrossister under tiden från den 1 februari det år, betorna

odlas, till den 31 januari nästföljande år, sedan därifrån dragits dels sockerskatten

och dels den i noteringen ingående engrosrabatten — f. n. 4 procent

av bruttopriset. Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset

utgör grundtalet för betprisberäkningen. För 100 kilogram sockerbetor

med 16 procent sockerhalt utgör priset 6.5 gånger ovannämnda grundtal

(= grundpriset). För varje Vio procent ökning eller minskning i medelsockerhalten

röner betpriset ett tillägg eller avdrag av 1 öre per 100 kilogram

betor.

I kontraktets § 8 mom. 6 har vidare överenskommits, att, därest tullsatserna

a socker eller melass ändras under kontraktstiden, ändringen delas

lika mellan sockerbolaget och betodlarna, ävensom att tvist örn tolkning

och tillämpning av denna bestämmelse skall avgöras av den under september—november

1926 fungerande av Kungl. Maj :t tillsatta medlingskommissionen.

Under § 13 i kontraktet stadgas, att kontraktet är hävt, örn betodlaren

under kontraktstiden genom i laga ordning skedd överlåtelse avstår den

egendom, varå enligt kontraktet betor skola odlas, den nya innehavaren av

egendomen dock obetaget att övertaga kontraktet och odlingen, såvida han

så önskar samt därest han i så fall ansvarar för den förutvarandes skulder

till bolaget för betfrö, betmassa, melass, snitsel och förskott.

Med hänsyn till att prisöverenskommelsen skulle gälla för en så lång tid

som fem år hade betodlarna vid förhandlingarna krävt samt fingo i uppgörelsen

intagna vissa bestämmelser om rätt för enskild odlare att kunna

för ett kontraktsår i sänder minska den eljest enligt kontraktet tecknade

betarealen. Betodlingskontrakten innehålla i detta hänseende under § 14

i huvudsak följande stadganden. Därest enskild odlare önskar att för något

av kontraktsåren minska den areal, han enligt kontraktet förbundit sig

att odla, är han härtill berättigad för ett år i sänder, för så vitt minskningen

avser intill 50 procent av sagda areal samt han härom gör skriftlig

anmälan till fabriken genom att före den 15 mars det år, sådan minskning

avses skola ske, lämna uppgift angående storleken av den areal, å vilken

han för nästkommande kampanj ämnar odla sockerbetor, vilken areal

bliver för det året bindande. Viss möjlighet finnes därjämte för enskild

odlare, för vilken fortsatt betodling skulle medföra oöverkomliga svårigheter,

att efter särskild anhållan och medgivande i vart fall av sockerfabriken

— eller, vid tvist, av den förut nämnda kommissionen — minska sin

odling med mera än 50 procent eller helt inställa densamma.

Enligt § 15 av kontraktet är enskild betodlare vidare berättigad att för

särskilt kontraktsår med intill 10 procent öka den areal, han enligt kontraktet

förbundit sig att odla, för så vitt han därom gör skriftlig anmälan

till fabriken före den 15 mars det år, ökningen avser.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

3

I anslutning till förenämnda bestämmelser örn enskild odlares rätt att i

viss ordning kunna minska sin kontrakterade betareal, har under § 16

i kontraktet det stadgande intagits, att sockerbolaget må inställa driften

vid råsockerfabrik endast för det fall, att för någon fabrik betarealen nedgår

under 80 procent av den till fabriken 1924 tecknade arealen eller för

fabrik i Skåne under 1,200 hektar. Vill odlare, som tecknat odling till fabrik,

som på grund av denna bestämmelse ej igångsättes, leverera till annan

fabrik, örn vilken överenskommelse träffats mellan bolaget och odlaren,

skall så anses, som örn odlingen tecknats till denna andra fabrik.

Angående den enligt dessa kontrakt odlade betarealen meddelades i

propositionen, bland annat, att den till Svenska sockerfabriksaktiebolaget

odlade arealen uppgått till 37,437.5 hektar 1927 och 39,336 hektar 1928

samt att motsvarande arealsiffror för Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag

hade varit 3,066 hektar, respektive 3,195 hektar.

Av utredningen i ämnet framgick vidare, att de internationella förhållandena

på sockermarknaden, kännetecknade för det dåvarande av

osedvanligt lågt världsmarknadspris å socker, medfört, att det svenska

sockerpriset och till följd härav jämväl det svenska betpriset blivit synnerligen

låga. Sålunda hade, sedan början av 1927, då betodlarna underskrevo

gällande femårskontrakt, priset å 1 kilogram krossad melis (K. 5),

exklusive raffinadtullen och sockerskatten, nedgått från 38 å 40 öre till

30 å 34 öre vid början av 1928 samt till 25 öre den 9 januari 1929. (Här

vill jag inskjuta, att motsvarande pris nu — i början av februari 1930

— är nere i 22 öre.)

I propositionen återgavs den utredning i ämnet, som verkställts av den

utav Kungl. Majit den 12 december 1928 tillsatta sockerkommissionen.

Efter det att kommissionen lämnat en redogörelse för den dåvarande situationen

på sockermarknaden i världen, uttalade kommissionen den uppfattning,

att en väsentligt nedsatt svensk betodling 1929 kunde antagas

bliva följden av dåvarande synnerligen låga sockerpris, för så vitt särskilda

åtgärder icke vidtoges till betprisets förbättring. Enligt kommissionens

mening skulle olägenheterna av en mera avsevärt nedsatt betodling

—■ kommissionen befarade en arealminskning av 35 å 40 procent — i

främsta rummet gå ut över arbetarna på betfälten, sockerbruksarbetarna

och järnvägarna inom betodlingsdistrikten. För att trygga betodlingens

uppehållande 1929 ifrågasatte kommissionen statens ingripande i form av

viss tillfällig höjning av tullsatsen å raffinerat socker. Från sockerbolagen

hade kommissionen, efter förhandlingar, erhållit följande utfästelser om

deras medverkan för reglering av betpriset, därest sockertullen sålunda

höjdes. Utfästelsen från Svenska sockerfabriksaktiebolaget var av följande

lydelse:

»Under förutsättning, att tullsatsen å socker, raffinerat alla slag, och

socker, oraffinerat, polariserande över 98 procent, snarast möjligt och senast

den 1 mars 1929 höjes till 13 öre och att denna tullsats blir gällande

minst till den 1 februari 1930, samt att tullsatserna å övriga sockerfabrikat

under denna, tid icke ändras, förbinder sig Svenska sockerfabriksaktiebo
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Motioner vid

1929 års riksdag.

laget att betala de betor, som odlas under 1929 och levereras till bolaget under

kampanjen 1929/1930, efter följande grunder:

För varje odlare, som 1929 odlat betor å mer än 50 procent av den areal

han i kontraktet ursprungligen tecknat för odling till och med 1931, uppdelas

betarealen i två delar. Den ena av dessa delar, Ilar nedan kallad kontraktsarealen,

utgör 50 procent av den ursprungligen i kontraktet tecknade

arealen, den andra, här nedan kallad överskjutande arealen, utgör återstoden

av odlarens areal, i den män denna ej överstiger den ursprungliga

kontraktsarealen, ökad med 10 procent. Örn odlare med för 1929 gällande

kontrakt odlar betor å mer än 110 procent av den ursprungliga kontraktsarealen,

räknas av den areal, som överstiger nämnda procenttal, 1/2 såsom

kontraktsareal och 1h såsom överskjutande areal. För odlare, som icke före

1929 slutit för detta år gällande kontrakt, räknas V* av den odlade arealen

såsom kontraktsareal och såsom överskjutande areal.

Den av varje odlare levererade betkvantiteten fördelas på kontraktsarealen

och överskjutande arealen i förhållande till dessas storlek.

För betor från kontraktsarealen erhåller odlaren betalning enligt det för

åren 1927—1931 mellan bolaget och Skånes betodlares centralförening överenskomna

kontraktet. För betor från överskjutande arealen erhåller odlaren

betalning enligt nyssnämnda kontrakt med iakttagande emellertid av

att det i § 8 av kontraktet avsedda grundpriset ej må understiga 2 kronor

80 öre.

Bolaget förbinder sig att icke för egen räkning tillgodogöra sig någon del

av sin merinkomst genom den ifrågasatta höjningen av tullsatsen i tulltaxans

rubriker nr 158 och nr 159. Bolaget skall därför i den mån merinkomsten

ej behöver tagas i anspråk för täckande av den utgift för betor,

som överstiger vad som skulle hava utgått enligt i föregående stycke nämnda

kontrakt med en oförändrad tullsats av 10 öre, senast den 15 mars 1930

redovisa och inleverera merinkomsten till statsverket.

Kungl. Majit utfärdar nödiga bestämmelser angående kontrollering av

den avgivna redovisningens riktighet, och bolaget är pliktigt tillhandahålla

allt det material, som är erforderligt för kontrollens verkställande.»

Den utfästelse, som avgavs av Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag,

var av motsvarande innehåll.

Sedan kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och generaltullstyrelsen i avgivna

yttranden tillstyrkt sockerkommissionens förslag, anmälde jag ärendet

inför Kungl. Majit den 9 januari 1929, därvid Kungl. Majit beslöt avlåtande

till riksdagen av den proposition i ämnet, som ovan nämnts.

I anledning av propositionen väcktes inom riksdagen följande sex motioner,

nämligen: de likalydande motionerna I: 86 av herr Leander och lii 73 av

herr Bengtsson i Norup, vari hemställdes, att riksdagen måtte anslå 4,300,000

kronor att användas för sockerbetsodlingens säkerställande under år 1929 i

enlighet med i motiveringen angivna förutsättningar; de likalydande motionerna

I: 92 och lii 100 (av nyssnämnda motionärer), vari hemställdes,

att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majits proposition nr 7 rörande

ökat tullskydd för socker; motionen lii 32 av herr Herou m. fl., däri hemställdes,

att riksdagen måtte besluta avslå Kungl. Majits proposition nr 7;

samt motionen lii 289 av herr Sköld m. fl. däri hemställdes, att riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

ville dels under riksstatens nionde huvudtitel anvisa till understödjande

under år 1929 av viss sockerbetsodling i riket och att utgå i överensstämmelse

med vad i motivering till motionen anförts ett extra förslagsanslag

av 3,000,000 kronor, dels ock i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn verkställande

skyndsammast av utredning rörande ej mindre sockerproduktionens

allmänna läge särskilt med hänsyn till förhållandena här i riket än även

av möjligheterna för den svenska sockerproduktionens rationalisering.

Förenämnda proposition och motioner hänskötos till behandling i samman- Sammansatt

satt bevillnings- och jordbruksutskott, som den 9 februari 1929 avgav uk J^joldbXislåtande

(nr 1) i ämnet. Däri hemställde utskottet, I) att riksdagen måtte utskott 1929.

— med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 7 och med anledning av

motionerna I: 86, II: 73 och II: 289 — för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra förslagsanslag av 3,500,000 kronor att användas för utlämnande, i

huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet föreslagna grunder, av visst

tillägg till priset för 1929 års sockerbetsodling; II) att riksdagen måtte —- i anledning av motionerna I: 86, II: 73 och II: 289 — i skrivelse till Kungl.

Majit anhålla örn verkställande skyndsammast av utredning, under beaktande

av vad utskottet därom anfört, rörande ej mindre sockerproduktionens allmänna

läge och förutsättningarna för dess på betodling grundade fortbestånd

här i riket än även av möjligheterna för den svenska soekerproduktionens

rationalisering; ävensom III) att motionerna I: 92, II: 32 och

II: 110 måtte anses besvarade genom vad utskottet hemställt under I).

De i utskottets hemställan punkten I åsyftade grunderna för utlämnande

av visst tilläggspris voro följande.

1) Genom vederbörande sockerfabriksaktiebolag betalas för viss nedan angiven

del av de sockerbetor, som odlas under 1929 och levereras till sockerfabrik

under kampanjen 1929/1930, ett tilläggspris efter följande grunder.

2) För odlare, som före 1929 tecknat flerårigt betodlingskontrakt och jämlikt

detta 1929 odlar betor på större areal än 50 procent av den i kontraktet

ursprungligen angivna, delas betarealen i två delar, varav den ena, benämnd

garantidelen, omfattar den areal, som överstiger 50 men ej 110 procent av

den i kontraktet ursprungligen tecknade.

3) För i föregående stycke avsedd odlare, som 1928 odlat betor på större

areal än 110 procent av den i kontraktet ursprungligen tecknade, må garantidelen

ökas med hälften av den 1929 odlade areal, som ligger mellan 110

procent av den på kontraktet ursprungligen tecknade arealen och 1928 års

areal.

4) För odlare, som 1927 eller 1928 odlat betor enligt ettårigt kontrakt,

räknas hälften av hans 1929 odlade areal såsom garantidel, med iakttagande

dock att i detta stycke nämnd garantidel icke må överstiga 50 procent av

den högsta areal, han odlat under 1927 eller 1928.

5) Den av odlaren levererade hetkvantiteten fördelas på garantidelen och

odlarens övriga betareal i förhållande till dessas storlek.

6) För betor från garantidelen erhåller odlaren, därest det kontraktsenliga

grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt understiger

2 kronor 80 öre, ett tillägg utgörande skillnaden mellan 2 kronor

80 öre och sagda grundpris.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Riksdagen

1929.

Inskränkt

sockerbetsodling

1929.

Ny utredning.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

7) Av tilläggens sammanlagda belopp bestridas 9/,0 av statsmedel och 1/l0

av vederbörande bolag. Bolagen äga att under den tid, tilläggen av dem

utbetalas, successivt och i avräkning utfå statsbidraget för ändamålet mot

redovisningsskyldighet. Senast den 15 mars 1930 avgiva bolagen slutredovisning.

Bolagen äro pliktiga tillhandahålla allt det material, som är erforderligt

för statens kontroll av slutredovisningens riktighet.

Mot utskottets hemställan, som biträddes av elva utskottsledamöter, anmäldes

reservationer av åtta ledamöter, vilka yrkade bifall till propositionen,

och av en ledamot, vilken yrkade avslag å såväl propositionen som motionerna

örn uppförande av anslag på riksstaten för sockerbetsodlingens uppehållande.

Ärendet avgjordes av riksdagen den 16 februari 1929. I båda kamrarna

förekommo dubbla omröstningar. I första kammaren utslogs vid den första

voteringen Kungl. Maj:ts förslag, varför avgåvos 66 röster, av avslagsreservationen,

för vilken avgåvos 73 röster. I huvudvoteringen i denna

kammare bifölls därefter nyssnämnda reservation med 70 röster mot 66,

vilka senare avgåvos till förmån för utskottets hemställan. I andra kammaren

utslogs likaledes vid den första voteringen Kungl. Maj:ts förslag,

vilket erhöll 88 röster, av avslagsreservationen, vilken samlade 106 röster.

I huvudvoteringen i andra kammaren bifölls därefter nämnda avslagsreservation

med 105 röster mot 86 för utskottets hemställan. Resultatet vid frågans

avgörande 1929 i riksdagen blev alltså, att samtliga föreliggande förslag

örn åtgärder till den inhemska sockerbetsodlingens säkerställande avslogos.

I den sålunda uppkomna situationen och med hänsyn till rådande låga

sockerpris samt härav betingade utsikter till lågt betpris begränsade ett stort

antal sockerbetsodlare, med stöd av bestämmelserna i gällande femårskontrakt,

sin betodling våren 1929. Med anledning härav inträdde jämväl för sockerfabriksaktiebolagen

en nedsatt drift under råsockerkampanjen 1929, därvid

fem råsockerfabriker helt inställde driften.

Ehuru sockerfrågan föll vid 1929 års riksdag, har jag allt sedan dess följt

händelsernas utveckling på detta område. Redan på våren 1929 förbereddes

inom jordbruksdepartementet utsändandet av förfrågningar till svenska beskickningar

och konsulat i utlandet angående världsmarknadsläget för socker

samt sockerproduktionen i olika länder och vad härmed sammanhänger. Med

anledning av dessa förfrågningar, vilka utgingo i början av sommaren 1929,

har ett omfattande material succesivt inkommit till jordbruksdepartementet.

I de framställningar, som under höstens lopp i allt större omfattning

begynte inströmma från jordbrukarsammanslutningar och möten mellan

jordbrukare i olika delar av landet, erinrades ofta örn den svenska sockerbetsodlingens

svåra läge och betydelsen för jordbruket över huvud taget av

denna odlings uppehållande.

Den 1 november 1929 anmälde jag ånyo sockerfrågan för Kungl. Majit.

Därvid beslöt Kungl. Majit bemyndiga chefen för jordbruksdepartementet

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. 7

ej mindre att tillkalla högst tre sakkunniga personer att inom nämnda

departement, i anslutning till vad jag vid ärendets föredragning anfört till

statsrådsprotokollet, biträda med utredning och upprättande av förslag i

socker frågan än även att, i den mån sådant erfordrades för tillgodoseende

av speciell sakkunskap å visst område, efter anmälan av utredningsmännen,

tillkalla särskild sakkunnig.

I sagda, anförande till statsrådsprotokollet angav jag såsom motiv och

riktlinjer för utredningen i huvudsak följande.

»Med hänsyn till det sålunda rådande läget beträffande sockerbetsodlingen

samt förhållandena i allmänhet på jordbrukets område, vilka aktualiserat

frågan örn det mest rationella utnyttjandet av jorden, anser jag att

anledning nu föreligger att ånyo upptaga socker frågan till övervägande.

För erhållande av underlag för en dylik prövning synes en utrednnig böra

verkställas rörande de olika faktiska förhållanden, varav spörsmålet är

beroende. Med stöd av därvid inhämtade upplysningar torde sedermera

undersökning ske rörande de åtgärder, som må kunna ifrågakomma för den

svenska betodlingens tryggande, samt utarbetas förslag i sådant hänseende.

Vad angår berörda utredning, torde sockermarknadens allmänna läge

böra klarläggas med hänsyn särskilt till förhållandena på världsmarknaden.

Vidare torde ställningen inom den inhemska sockerbetsodlingen och

sockerfabrikationen böra utredas, därvid jämväl de verkningar på skilda

områden, som den i år inskränkta produktionen kan hava medfört, böra

studeras. Av vikt är härvid att få belyst betodlingens och sockerproduk

tionens betydelse över huvud taget för det svenska jordbruket och landet

i övrigt, för beredande av arbetstillfällen, för järnvägarna, för handelsbalansen

m. m. samt de sannolika följderna av fortsatt minskad eller utebliven

inhemsk betodling, ävensom betingelserna över huvud för den sven

ska betodlingens oell en på denna grundad sockerfabrikations fortbestånd

och dessa näringars möjligheter att härutinnan genom ytterligare rationaliseringsåtgärder

eller eljest bestå gent emot den utländska konkurrensen.

I övrigt torde upptagas samtliga de frågor, som i förevarande avseende

kunna vara av betydelse.

Det förslag, som i ämnet upprättas, synes böra. färdigställas i sådan tid,

att en eventuell framställning hinner föreläggas 1930 års riksdag.»

För att såsom sakkunniga verkställa ifrågavarande utredning tillkallade

jag sagda den 1 november landshövdingen i Älvsborgs län A. V. T. von

Sneidern, chefen för statens egnahemsstyrelse kanslirådet C. E. A. Mannerfelt

och rektorn vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp professorn N. L.

Forsberg, varjämte åt landshövdingen von Sneidern uppdrogs att såsom

ordförande leda de sakkunnigas arbete. Efter anmälan av de sålunda tillsatta

utredningsmännen tillkallade jag vidare den 4 november 1929 såsom

särskilda sakkunniga direktören för Sveriges allmänna lantbrukssällskap

P. L. Nanneson för verkställande av utredning beträffande sockerbetsodlingens

produktionskostnader samt t. f. byråchefen i socialstyrelsen B. A.

E. Nyström för verkställande av utredning rörande arbetsförhållandena inom

sockerindustrien och sockerbetsodlingen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

1929 års De sålunda tillkallade utredningsmännen hava i skrivelse den 28 januari

kutmigaTskri- 1930 lämnat redogörelse för vad hittills framgått av deras utredning. Med

veise den 28 skrivelsen följde i form av bilagor ett antal genom utredningsmännens förjanuan

1930. sorg utförda specialundersökningar. Utredningsmännens skrivelse med tillhörande

specialundersökningar torde såsom bilaga fogas till detta protokoll.

Inledningsvis framhålla utredningsmännen, att för att kunna utöva inflytande

på 1930 års hetodling måste ett eventuellt förslag örn statsåtgärder

framläggas i sådan tid, att det hunne av riksdagen slutbehandlas, innan

betsådden skulle ske och jämväl före den 15 mars 1930, enär enligt gällande

kontrakt mellan sockerbolagen och betodlarna de senare skulle

före nämnda dag anmäla, huruvida de för året ämnade begagna sig av

den dem medgivna rätten att inom vissa gränser minska eller öka den

i kontraktet tecknade arealen. Omfattningen av de undersökningar, vartill

uppdraget enligt de lämnade direktiven givit anledning, hade emellertid

gjort det omöjligt för utredningsmännen att redan nu överlämna

utredningen i avslutat skick. Likväl torde vad som nu medhunnits giva

möjlighet till en sådan överblick av det nuvarande läget, att departementschefen

därpå kunde grunda sitt bedömande, huruvida ett statsingripande

till den svenska hetodlingens betryggande under innevarande år

kunde anses påkallat, samt, örn så vore fallet, på vad sätt ett dylikt ingripande

borde ske.

Nämnda redogörelse över utredningen belyser sockerfrågan ur olika synpunkter

och må därur anmärkas följande.

Den inter- Den överblick av nuvarande läget å den internationella sockermarksock^rmarkna-

naden’ som utredningsmännen erhållit, säve ej fullt samma nedslående

den. intryck nu som förra året vid samma tid. Sockerproduktionen befann

sig nämligen då i starkt stigande och ett betydande överskott, som ej

kunde under året konsumeras, beräknades bliva lagt till de redan dessförinnan

stora sockerlager, som tryckte marknaden. Emellertid visade

sig överskottet bli mindre än man på sina håll väntat, vadan ej heller

lagren vid ingången av löpande konsumtionsår voro så stora sorn man

tidigare räknat med. Sockerproduktionen 1929/1930 beräknades av fackmän

även komma att bli något lägre än under förra året. De stora produktionsökningarna

i de båda huvudcentra för rörsocker -— Cuba och

Java — skulle nämligen hava avstannat, och en lugnare utveckling av

produktionen vore av allt att döma att vänta. Möjligheterna att utvidga

produktionen till nya områden f bref olle även vara ganska begränsade.

Ansträngningarna att mellan de olika ländernas sockerindustrier åstadkomma

en ekonomiskt förnuftig produktionsbegränsning hade icke upphört,

ehuru arbetet i denna riktning under det gångna året ej lämnat

något resultat till följd av Javas avvisande hållning. Säkrare i prisstabiliserande

riktning än mer eller mindre konstlade produktionsinskränkningar

verkade dock den hastigt stigande förbrukningen i flertalet

viktigare konsumtionsländer. Läget å den internationella socker
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

9

marknaden kunde därför för närvarande i stort sett anses karakteriserad

av att konsumtionen i världen successivt tilltoge samtidigt som produktionen

i de större produktionscentra stöde still eller i varje fall ökades

jämförelsevis måttligt. Sockerexperternas beräkningar för 1929/1930 ginge

också för första gången på länge ut på, att konsumtionen skulle uppväga

produktionen, så att befintliga lager ej bomme att ökas.

Därest utvecklingen fortsatte åt detta håll, bomme sockerpriserna förr

eller senare att stiga. När ett dylikt omslag bomme att inträffa, vore

emellertid omöjligt att säga. Man hade redan väntat på det förgäves.

Lägets osäkerhet påverkades nämligen i hög grad av att prisbildningen

å den fria världsmarknaden för socker influerades av den mångfald åtgärder,

som av flertalet stater företagits beträffande beskattnings- och

tullskyddspolitiken. När emellertid vändpunkten i prisutvecklingen

uppnåddes, torde man kunna förvänta, att förbättringen av läget bomme

att ske jämförelsevis hastigt. De synliga förråd, som funnes, vore nämligen

icke större än att en avsevärd del av dem uppsöges av handeln,

när denna vid marknadens stabilisering återfinge sitt normala utseende

och den vid fallande priser naturliga benägenheten hos alla mellanhänder

att så mycket som möjligt inskränka sina lager upphörde.

Även örn det nuvarande läget ej kunde anses ge anledning till den

spådomen, att svårigheterna komme att övervinnas under närmaste året,

hade dock en ljusning inträtt i läget å världsmarknaden. Det vore uppenbart,

att därmed även utsikterna för vår inhemska betodling och den

därpå grundade sockerindustrien att bestå i konkurrensen förbättrats.

Trycket utifrån, särskilt genom konkurrensen i raffinadsocker från

Tjeckoslovakiens sida, vore dock fortfarande mycket kännbart och hade

under senaste året högst väsentligt skärpts. Orsaken härtill vore givetvis

den, att Tjeckoslovakien tvingats till en mer aggressiv försäljningspolitik,

sedan Storbritannien och ett flertal kontinentala länder i Europa

under 1928 och 1929 sökt att genom förhöjda tullar i möjligaste mån avspärra

sin marknad från import av tjeckoslovakiskt socker.

Läget å den internationella sockermarknaden, sådant det nu vore och

under en överskådlig tid kunde tänkas bliva, vore enligt utredningsmännens

uppfattning uppenbart sådant, att den svenska sockerbetsodlingen

och en på denna grundad sockerindustri vore, liksom hittills, i

behov av ett visst skydd för att kunna bestå. Storleken av detta skydd

borde givetvis vara beroende av de fördelar, som den inhemska betodlingen

och sockerindustrien beredde landet, samt de nackdelar, som

följde av att konsumenterna finge betala högre sockerpris.

Fördelarna av en inhemsk betodling vore flerahanda. Sedan länge

hade sålunda sockerbetsodlingen här i landet uppmuntrats på grund av

dess betydelse för jordbruket.

För de egentligen betodlande områdena i vårt land vore betodlingens

Betydelsen av

inhemsk

sockerbetsodling.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

bedrivande i lämplig omfattning ett villkor för bibehållandet av den intensitet

i jordbruksdriften, som där förekomme. På grund av sockerbetsodlingens

betydelse i växtföljden för omväxling mellan olika växtslag,

för ogräsbekämpandet samt motverkandet av förödande växtsjukdomar

uppträdande kunde nämligen betodling icke lämpligen ersättas

med sädesodling, utan betodlingens definitiva inskränkning måste medföra

en omläggning av växtodlingen i extensiv riktning och med all sannolikhet

till ökad animalisk produktion. Detta skulle åter kräva ökade

kapitalutlägg, vilket i dessa för jordbruket bekymmersamma tider vore

förenat med särskilda svårigheter. Därjämte skulle en sådan utveckling

hava till följd, att det svenska jordbruket för avsättning av sin produktion

i allt större utsträckning komme att trängas på en alltid osäker

och av allt flera säljare uppsökt exportmarknad. För närvarande utgjorde

Storbritannien vårt utan jämförelse viktigaste avsättningsområde

i utlandet för animaliska produkter. Vem kunde emellertid garantera,

att denna marknad även i framtiden komme att stå öppen för vår export

av jordbruksprodukter i samma utsträckning som hittills! Starka strävanden

hade redan gjort sig gällande att genom särskilda förmåner åt

kolonierna underlätta livsmedelsimporten därifrån på övriga exporterande

länders bekostnad. I fråga örn Englands sockerimport vore dylika

strävanden förverkligade. I varje fall bleve avsättningen av det svenska

jordbrukets alster under dylika förhållanden än mera beroende av osäkerheten

på världsmarknaden. Den svenska betodlingen däremot hade

alltid en säker avnämare i den inhemska sockerindustrien, vilken även

till följd av konsumtionens hastiga stegring kunde antagas komma att

ytterligare utvecklas. Då spörsmålet örn den vegetabiliska och animaliska

produktionens inbördes avvägning givetvis kunde bliva föremål för

olika meningar och då denna frågas allmänna bedömande folie utanför

uppdraget, hade utredningsmännen med förestående endast velat fästa

uppmärksamheten därpå, att en alltför ensidig inriktning av endera av

dessa båda grenar kunde hava sina nackdelar.

Vad som ovan anförts angående betodlingens betydelse för jordbruksnäringen

talade för att jordbrukarna i de trakter, där sådan odling vore

möjlig, skulle till fullo inse dess fördelar och ägna sig däråt. Emellertid

vore det påtagligt, att prisfrågan spelade in vid avgörandet av vilken odling,

som skulle väljas, och den enskilde odlaren fäste därvid stort avseende

vid odlingens omedelbara resultat. Ju svagare hans ekonomiska

ställning vore, desto mer tvingades han också till sådant hänsynstagande.

Ej heller kunde rimligtvis förväntas, att sockerbetsodlingen i längden

skulle upprätthållas, örn den för odlaren på grund av otillfredsställande

betpris bleve oekonomisk.

Även de sociala synpunkterna gjorde sig med styrka gällande, när det

gällde att bedöma fördelarna av en inhemsk betodling och en därpå

grundad sockerindustri. Genom betodlingen bereddes stora grupper ar
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. 11

betare särskilt bland lantbefolkningen tillfälle till ökade arbetsinkomster,

en omständighet av vikt i dessa tider, då allmänt erkändes, att lantarbetarnas

arbetsinkomster i jämförelse med industriarbetarnas vore

otillfredsställande. Särskild betydelse torde betodlingen hava för de

mindre jordbrukarna. Genom denna odling kunde de nämligen fullständigare

utnyttja sin och familjens arbetskraft än på annat sätt vore möjligt.

Sockerindustrien erbjöde likaledes en välbehövlig ökning i arbetsmöjligheterna

för vissa befolkningsgrupper. Som kampanjarbetare vid

råsockerfabrikerna brukade nämligen i stor utsträckning anställas småbrukare

såväl som diverse grovarbetare från endast under sommaren i

gång varande industrier, såsom exempelvis tegel- och torvfabrikationen.

Båsockerindustrien bidroge därför i de trakter, som därav berördes, att

inskränka den säsongmässiga arbetslösheten. Man torde därför kunna

säga, att en total nedläggning av betodlingen och den därpå grundade

sockerindustien med all sannolikhet skulle medföra ytterst kännbara

verkningar för de befolkningsgrupper, som därav för närvarande hade

sin utkomst.

Slutligen borde även framhållas, att med hänsyn till vårt lands självförsörjning

det givetvis vore av värde att inom landets gränser äga en

inhemsk betodling och sockerindustri. Starkt bidragande till de europeiska

staternas livliga intresse för den inhemska betodlingen hade sålunda

otvivelaktigt varit de tråkiga erfarenheter, som gjordes under

kriget med den då otillräckliga sockertillförseln. Det förstärkta tullskydd,

som flertalet av Europas länder anordnat under senare år, torde

också böra ses mot bakgrunden av dessa förhållanden, örn än med hänsyn

till de internationella strömningarna andra skäl skjutits fram,

när det gällt att utåt motivera de vidtagna åtgärderna.

Såsom samlat omdöme i frågan örn den svenska sockerbetsodlingens och

den på denna grundade sockerindustriens betydelse hava utredningsmännen

uttalat den mening, att av den nu pågående utredningen samt de i

ämnet tidigare företagna undersökningarna framginge, att denna näring

vore av stor betydelse för dem, som utövade eller vore beroende av densamma,

för jordbruket, för respektive landsändar och för landet i dess

helhet.

Beträffande följderna av nedlagd eller inskränkt sockerbetsodling anföres

av utredningsmännen följande.

En nedläggning av sockerbetsodlingen och den därpå grundade sockerindustrien

i landet skulle säkerligen ej vara till gagn varken för landet,

jordbruksnäringen, betodlarna eller den industri, som från betodlingen

hämtade sin råvara. Betodlingens och sockerindustriens uppehållande

vore emellertid beroende av prisfrågan.

Sockerpriserna hade under det gångna året varit mycket låga. Sedan

priskurantpriset för ett kilogram krossad melis vid årsskiftet 1928/1929

Följderna ar

nedlagd eller

inskränkt

sockerbetaodling.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

uppgått till 36 öre, sjönk det under våren 1929 mycket hastigt, så att det

i mitten av juni var nere i 31 öre. Därefter inträdde en betydande återhämtning,

och i slutet av september 1929 var priset uppe i 37 öre. Som

en följd av vissa företeelser å världsmarknaden ägde emellertid under

oktober och november ett nytt prisfall rum, som resulterat i att nämnda

priskurantpris alltsedan mitten av november utgjort allenast 32 öre. I

medeltal under det till grund för betpriset liggande regleringsåret 1 februari

1929—1 februari 1930 beräknades det uppgå till något över 34 öre.

Som betpriset enligt gällande odlingskontrakt utginge med 6.5 gånger

priskurantpriset å krossad melis efter avdrag av grossistrabatten 4 procent,

hade betpriset givetvis rönt påverkan av de låga sockerpriserna.

För den gångna kampanjen torde sålunda priset för 100 kilogram betor

med en sockerhalt av sexton procent utgöra ungefär 2 kronor 15 öre. Till

följd av den höga sockerhalten hos årets betor (17.6 procent) bomme dock

betodlarna att utfå i genomsnitt ungefär 2 kronor 30 öre per 100 kihn

gram.

Trots det tryckta läge, vari betodlingen till följd av de låga sockerpriserna

sålunda befunne sig, hade den under det gångna året ej reducerats

med mer än ungefär en tredjedel. Enligt vad nämligen statistiska centralbyrån

på grundval av erhållna uppgifter örn den totala betskördens

omfattning samt de uppskattade hektarskördarna i olika delar av landet

preliminärt beräknat och under uttrycklig reservation för resultatets

exakthet meddelat, skulle den under 1929 med sockerbetor odlade arealen

uppgå till 29,000 hektar. Anledning funnes emellertid antaga, att de verkliga

hektarskördarna vore något högre än de uppskattade, varför den

totala, under året odlade arealen torde vara något lägre än den här ovan

uppgivna. Till jämförelse meddelades, att de med sockerbetor odlade

arealerna för 1927 och 1928 utgjorde 40,700 respektive 42,800 hektar. Att

minskningen ej blivit större sammanhängde med att enligt det mellan

sockerbolagen och betodlarna rådande femåriga kontraktet, vilket avsåge

odlingsåren 1927—1931, odlarnas rätt att inskränka sin areal begränsats

till 50 procent av den areal de vid kontraktets ingående tecknat.

Det hade i stort sett varit till odlarnas nytta, att de trots de otillfredsställande

priserna kunnat uppehålla sin betodling i sådan omfattning,

som skett. Härigenom hade större ändringar i driften kunnat undvikas,

oell framför allt hade växtföljdsordningen kunnat bibehållas i någorlunda

oförändrat skick. Av de utförda undersökningarna rörande verkningarna

av den reducerade betodlingen framginge, att inskränkningen

varit minst hos de smärre jordbrukarna. Givetvis vore detta beroende

av att dessa ej använde lejd arbetskraft och därför i sin jordbruksdrift

vore något mindre känsliga för det dåliga prisläget.

För sockerindustrien hade nedsättningen medfört den olägenheten, att

utnyttjningsgraden av råsockerfabrikernas kapacitet därigenom minskats.

Med hänsyn till de sociala synpunkterna torde verkningarna av in
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

skränkningen under 1929 i betodlingen samt i driften vid råsockerfabrikerna

hava varit mera kännbara. Enligt vad som hittills kunnat utrönas

av pågående utredningar rörande arbetsförhållandena hade ackordspriset

för betskötseln och betupptagningen under det gångna året kunnat

för de undersökta gårdarna sänkas från i allmänhet 250 kronor till 200

—230 kronor per hektar, och syntes lönenedsättningarna vara mera framträdande

i distrikt med lättare jord än inom områden med styvare jord.

Genom den inskränkta betodlingen hade givetvis också antalet personer,

som sysselsatts vid betodlingen och råsockerfabrikerna, reducerats. Antalet

av den för betornas sommarskötsel och upptagning särskilt lejda

arbetskraften hade sålunda vid de undersökta gårdarna från 1928 till

1929 minskats med ungefär en tredjedel. Allmänt hade också omvittnats,

att arbetstillgången vid betodlingen under det gångna året varit

osedvanligt riklig och att därför arbetslönerna kunnat nedbringas. Huruvida

den stora tillströmningen av arbetskraft helt vore att tillskriva

betodlingens inskränkning hade dock ej kunnat utrönas.

För flera av järnvägarna spelade bet- och råsockertransporter mycket

stor roll. Särskilt vissa typiska betbanor i södra Skåne liksom på Öland,

Gotland och i Östergötland hade, då betodlingen 1926 varit praktiskt taget

inställd, lidit avsevärt avbräck genom betodlingens bortfallande, varvid

dock jämväl borde ihågkommas, att många järnvägar under senare tid

över huvud taget fått sitt driftsresultat försämrat, bland annat med hänsyn

till konkurrensen med automobiltransporterna.

Ur handelsbalansens synpunkt medförde en inställd eller inskränkt

betodling givetvis en motsvarande ökning i råsockerimporten. Å andra

sidan uppkomma i denna situation åtskilliga omständigheter, som kunde

påverka handelsbalansen i motsatt riktning. Svårigheterna att klarlägga

betydelsen för handelsbalansen av betodlingen och råsockerindustrien

vore mycket stora till följd av omöjligheten att förutsäga, huru de vid

en bortfallen betodling och råsockerfabrikation ledigblivna produktiva

krafterna (betjorden, arbetskraften, kapitalet) komme att tagas i anspråk

för andra ändamål.

Utredningsmännen hava vidare undersökt, huruvida en förbättring i

betingelserna för den inhemska sockernäringen skulle kemna åstadkommas

genom sockerindustriens och betodlarnas egna åtgöranden i syfte att

ytterligare rationalisera driften.

Vad först anginge betodlingen, utvisade utredningen, att en förskjutning

i betodlingens lokalisering påginge från för denna odling mindre

tjänliga till härför bättre jordar. Betodlingen i Skåne syntes sålunda alltmer

koncentrera sig till södra Skånes bördiga och jämförelsevis lätta

jordar. Däremot hade odlingen gått tillbaka i trakter med styvare joni

såsom i nordvästra Skåne. På grund av dessa senare trakters starka industrialisering

hade även efterfrågan på arbetsfolk där ökats, varmed

Betodlingens

och sockerindustriens

rationaliseringsmöjligheter

m. m.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

följt stegrade löneanspråk, som i sin ordning verkat återhållande på betodlingen.

De smärre och medelstora gårdarna hade kommit att övertaga

en allt mer omfattande del av hetproduktionen, medan de större gårdarna,

vilka i huvudsak arbetade med lejd arbetskraft, relativt taget minskat

i betydelse för betodlingen. Jämsides med denna hetodlingens naturliga

anpassning efter de ekonomiska betingelserna påginge även visst

kontinuerligt arbete för att ytterligare höja utbytet av betodlingen. I

detta hänseende nämndes Svenska sockerfabriksaktiebolagets vitbetsförädlingsanstalt

vid Landskrona, vars uppgift vore att framställa för odlingen

och industrien förbättrade sockerbetsstammar, samt vissa genom

nämnda bolags försorg igångsatta jordundersökningar för erhållande av

material till bedömande av odlingens betingelser. Ävenså påginge oavbrutna

fältförsök hos enskilda odlare för utrönande av den i varje fall

mest ekonomiska gödslingen vid sockerbetsodlingen. Resultaten av åsyftade

olika slag av arbeten komme emellertid endast småningom till synes.

Några mera framträdande språng i utvecklingen torde på detta

område ej vara att vänta.

I fråga örn ekonomiskt samgående mellan betodlarna torde vara väl

känt, att dessa i form av sina betodlareföreningar och den härpå byggda

Skånes betodlares centralförening kommit synnerligen långt i organisationshänseende,

då det gällde att i avseende å betpris och övriga avsättningsförhållanden

gemensamt tillvarataga sina intressen.

Sockerindustrien å sin sida bade under senare tider genom rationaliseringsåtgärder

i mycket hög grad förbättrat sina produktionsförhållanden.

Vad beträffade de tidigare understundom framförda anmärkningarna

mot det stora antalet råsockerfabriker, vilka ursprungligen inrättats under

statens beskydd för att i jordbrukets intresse söka sprida betodlingen,

hade numera situationen förändrats till följd av den ökade sockerförbrukningen

i landet. Visserligen funnes några råsockerfabriker med tillförselområden,

där mindre gynnsamma odlingsbetingelser medförde kvantitativt

och kvalitativt lägre skördeutbyte och i följd därav höga produktionskostnader

per deciton betor eller där odlingen vore otillräcklig

för fabrikens kapacitet. Men då dessa fabriker nu funnes och då även

deras produktion vore behövlig för landets sockerbehov, syntes lämpligheten

av någon särskild aktion för deras nedläggande kunna ifrågasättas.

Den nuvarande produktionsapparaten, som tidigare varit otymplig

och för stor tilltagen, hade genom den ökade sockerförbrukningen

anpassat sig efter förhållandena.

Vidare redogöra utredningsmännen för av dem gjorda undersökningar

i syfte att, örn möjligt utan statens ingripande, få till stånd någon pristilläggsöverenskommelse

mellan sockerbolagen och odlarna, varigenom betodlingen

1930 bleve i görligaste mån tryggad. Sedan utredningsmännen

måst konstatera, att de i dylikt syfte bedrivna förhandlingarna för när
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

15

varande vore utsiktslösa, framföra de den mening, att frågan örn en

statlig aktion åt betodlingen i år ej uteslutande borde ses ur sockernäringens

och med denna förbundna mångahanda intressens synpunkt, utan frågan

borde också betraktas i samband med spörsmålet örn en allmän stödaktion

åt landets jordbruk. Ehuru utredningsmännen ansett det icke tillkomma

dem att bedöma sistnämnda spörsmål i hela dess vidd, hava de dock velat

framhålla, bland annat, att prisfallet å jordbruksprodukter vore särskilt

kännbart beträffande spannmål och sockerbetor, varför det vore uppenbart,

att de för jordbruket dåliga tiderna i hög grad träffade sockerbetsdistrikten.

En stödaktion åt betodlingen skulle också medföra den högst värdefulla fördelen,

att därigenom komme att gagnas alla de intressen, som vore förbundna

med denna odlings och sockerindustriens fulla drift och vilka i

större eller mindre utsträckning lede men genom sådan inskränkning, som

i händelse av utebliven stödaktion kunde befaras.

Efter att sålunda hava yttrat sig om frågan i dess allmänhet övergå utredningsmännen

att, enligt sitt uppdrag, redogöra för de former, varunder

ett eventuellt statsingripande beträffande 1930 års betodling kan tänkas äga

rum. Då valet mellan de olika tänkbara vägarna väsentligen vore beroende

av skattepolitiska och jämväl andra politiska överväganden, hade utredningsmännen

ansett det ej tillkomma dem att uttala sig örn dylikt val. De

hade därför ansett sig böra utforma vissa olika alternativ. De särskilda

förutsättningar, varifrån utredningsmännen därvid haft att utgå, hade varit

i huvudsak följande. Sockerbolagen vore beredda att till betodlarna förmedla

de medel, som på det ena eller andra sättet ställdes till dessas förfogande,

och gjorde ej anspråk på någon del av dessa medel. Vidare hade

bolagen åtagit sig att såsom komplement till eventuella statsåtgärder bidraga

till betfrakterna i större utsträckning, än gällande odlingskontrakt föreskreve.

Styrelsen för Skånes betodlares centralförening hade ansett sannolikhet

föreligga, att full odling skulle vinnas, samt förhandlingsvis förklarat

sig för sin del beredd tillstyrka sådan odling, därest betodlarna erhölle

ett pris av lägst 2 kronor 80 öre per deciton betor med en sockerhalt av

16 procent från den senare hälften av kontraktsarealen (d. v. s. från den

del av arealen, varå de hade rätt inställa odlingen). På angivna skäl hade

utredningsmännen ansett detta pris vara beträffande betor från den andra

arealdelen för 1930 års odling fullt försvarligt. Därest odlarna — såsom fallet

bleve vid tullhöjning — på grund av kontraktets prisregler erhölle en

automatisk höjning i priset å betor från den första halvdelen av arealen,

Ange ett belopp motsvarande denna höjning gå i avdrag från nyss nämnda

pris av 2 kronor 80 öre vid bestämmande av tilläggspriset för betor från

den återstående delen av arealen. Vidare skulle från sagda pris få avdragas

ett belopp motsvarande värdet av den utav sockerbolagen utlovade ökningen

i fraktbidraget, varigenom nämnda betpris av 2 kronor 80 öre för den senare

arealdelen nedginge till 2 kronor 70 öre per deciton sextonprocentiga betor.

Utredningsmännens

förslag

om olika

former för

statsingripande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Härefter utforma utredningsmännen tre olika linjer för ett eventuellt

statsingripande 1930, nämligen subvention genom direkt anslag, subvention

genom lindring i tullbeskattningen å råsocker samt stöd åt betodlingen genom

höjning av raffmadtullen.

För att betodlarna vid subventionslinjen skulle kunna garanteras det

nämnda priset av 2 kronor 70 öre per deeiton sextonprocentiga betor från

den senare arealdelen, beräkna utredningsmännen, att ett statsanslag av i

runt tal 3,800,000 kronor skulle behöva anvisas.

För genomförandet av linjen med subvention genom lindring i tullbeskattningen

å råsocker skulle de båda sockerbolagen givas ett särskilt tillstånd

att införa viss bestämd myckenhet råsocker utan erläggande av den eljest

utgående råsockertullen av 7 öre per kilogram. Den härigenom för bolagen

bortfallande utgiften skulle bolagen redovisa för utgivande av sådant tilläggspris

för betor, att odlarna erhölle ett pris av intill 2 kronor 70 öre per

deeiton sextonprocentiga betor från den senare arealdelen.

Valdes i stället att genom höjning av tullen å raffinerat socker, vilken

för närvarande utgår med 10 öre per kilogram, förbättra betpriset, skulle

bolagen för sist nämnda ändamål redovisa det genom sådan tullhöjning för

dem uppkomna merpriset å det socker, som av dem såldes under den tid,

den höjda tullen gällde. Vid den tullhöjning, varmed utredningsmännen

vid detta alternativ räknade, eller 3 öre per kilogram under de elva månaderna

mars 1930—januari 1931, skulle priset å betor från den första arealdelen

enligt kontraktet automatiskt höjas med sådant belopp, att detta belopp

motiverade ett avdrag med i runt tal 15 öre från det ovan angivna priset

2 kronor 70 öre per deeiton sextonprocentiga betor från den senare arealdelen.

Med hänsyn härtill borde vid tullhöjningslinjen ett pris av 2 kronor

55 öre per deeiton sextonprocentiga betor örn möjligt ernås för betor från

den senare arealdelen. Den del av sockerbolagens genom tullhöjningen

uppkomna merinkomst å socker, som enligt givna regler eventuellt ej åtginge

för betprisets förbättring, skulle av bolagen inbetalas till statsverket.

Sedan utredningsmännen i enlighet härmed utarbetat erforderliga grunder

för sockerbetsodlingens understödjande 1930, hava de hos de båda sockerbolagen

begärt och erhållit skriftliga utfästelser örn bolagens åtagande att

under angivna förutsättningar bringa grunderna i tillämpning samt lämna

det fraktbidrag till odlarna, varom ovan nämnts. De härom upprättade

handlingarna äro återgivna i utredningsmännens förevarande skrivelse.

De specialundersökningar och övriga bilagor, som äro fogade till utredningsmännens

skrivelse, äro följande.

A) Rörsockerproduktionens nuvarande läge och framtid.

B) Den internationella sockermarknaden 1928/1929.

C) Nationernas förbunds åtgärder i sockerfrågan.

D) Tabeller rörande den internationella sockermarknadens utveckling och

nuvarande läge.

E) Den svenska sockerbetsodlingen (en jordbruksstatistisk undersökning).

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. 17

F) Sockerbetsodlingens betydelse ur växtföljdssynpunkt.

6) Sockerbetsodlingens betydelse för jordbruket.

H) Produktionskostnaderna vid sockerbetsodling.

I) Vissa historiska och statistiska uppgifter om den svenska sockerfabrikationen.

J) Kortfattad översikt rörande den svenska sockerindustriens ekonomiska

ställning och produktionsförhållanden.

K) Några preliminära uppgifter angående sockerbetsodlingens och sockerindustriens

betydelse för beredande av arbetstillfällen.

L) Vissa uppgifter rörande de med råsockerfabrikationen sammanhängande

järnvägstransporterna.

M) Ekonomiska uppgifter rörande vissa järnvägar, vid vilka betodling

äger rum.

N) Örn betydelsen för Sveriges handelsbalans av den inhemska betodlingen

och den därpå grundade sockerindustrien.

O) Kontrakt gällande mellan sockerbolagen och betodlarna.

över utredningsmännens förenämnda skrivelse med bilagor hava infordrade

yttranden avgivits av lantbruksstyrelsen den 3 februari 1930, av kommerskollegium

den 9 i samma månad samt av generaltullstyrelsen den 30 januari

1930.

Lantbruksstyrelsen erinrar i sitt utlåtande till en början örn förevarande

frågas betydelse icke blott för sockerbetsodlarna utan jämväl ur allmän

jordbruks- och folkhushållningssynpunkt; och anför styrelsen härom:

Den jordbrukskris, som för närvarande överginge icke blott Sverige utan

snart sagt hela världen, hade inom alla länder framkallat åtgärder i syfte

att åt den egna jordbruksproduktionen bevara den inhemska marknaden

samt att underlätta avsättningen utav förefintligt överskott av det egna

landets jordbruksalster inom andra länder. Denna kris funne lantbruksstyrelsen

vara av sådan natur, att jämväl inom Sverige allvarliga ansträngningar

måste göras i syfte att i största möjliga omfattning tillgodose landets

behov av jordbruksprodukter, som med fördel kunde framställas inom landet,

genom inhemsk produktion. I fråga örn produktion av jordbruksalster vore

Sverige i stort sett självförsörjande, och några svårigheter för landet att

nå full självförsörjning på detta område torde icke förefinnas utom beträffande

den myckenhet hårt vete, som vore erforderlig för uppblandning

av svenskt vetemjöl för erhållande av fullt bakningsdugligt mjöl och som

med de vetesorter, vilka stöde till buds för odlingsändamål, åtminstone för

närvarande icke kunde produceras inom landet. Redan nu förelåge på

många områden och framför allt ifråga örn animala jordbruksprodukter en

inhemsk produktion av sådan omfattning, att en avlastning på världsmarknaden

vore en nödvändig förutsättning för jordbruksdriftens upprätthållande.

Under sådana förhållanden vore det naturligt, att minskad odling av en

produkt, som kunde vinna full avsättning inom landet, medförde ökad produktion

av andra varor, för vars avsättning jordbruket vore hänvisat att

under svår och ofta ojämn konkurrens söka vinna avsättning på världsmarknaden.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. lii hafi. (Nr 82.) 2

Infordrade

yttranden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

För sockerbetsodling torde jordmån oell klimat inom de delar av landet,

till vilka dylik odling vore förlagd, ur odlingssynpunkt i allmänhet vara

fullt ut lika tillfredsställande som inom andra sockerproducerande europeiska

länder, jämväl sådana som utsatte den svenska produktionen för en

ödeläggande konkurrens. Orsaken till att den svenska sockerbetsodlingen

utan lämpligt avvägt stöd från det allmännas sida icke syntes kunna

konkurrera med den utländska, vöre sålunda i stort sett ej att söka uti

mindre utbyte vid svensk odling utan i högre produktionskostnader av

andra slag. Härvid torde de inom landet rådande högre arbetslönerna utöva

ett stort inflytande, helst som sockerbetsodlingen krävde alldeles

särskilt stor mängd mänskligt arbete. Detta förhållande syntes lantbruksstyrelsen

starkt tala för vidtagande av åtgärder i syfte att i full utsträckning

upprätthålla den svenska sockerbetsodlingen.

Lantbruksstyrelsen ansåge sig jämväl i detta sammanhang böra framhålla

nödvändigheten av att, därest statsmakterna nu, såsom från olika håll föreslagits,

skulle vidtaga verksamma åtgärder till uppmuntrande av annan

produktion än den av sockerbetor, man måste såsom sannolik räkna med

en given tillbakagång av sockerbetsproduktionen, örn den lämnades utan

det ökade stöd, som utgjorde en nödvändig förutsättning för dess förmåga

att konkurrera med annan odling inom landet.

Efter att hava omnämnt de tre olika alternativ, som av utredningsmännen

ifrågasatts till stödjande av betodlingen, anför lantbruksstyrelsen

vidare:

Emot utredningsmännens utgångspunkt, avseende att för betodling

överstigande den, vartill betodlarna genom kontrakt med sockerbruken

vore bundna, tillförsäkra odlarna ett pris av 2 kronor 70 öre per 100 kilogram

betor under förutsättning att genomförandet av vissa befraktningsåtaganden

från sockerbrukens sida, syntes lantbruksstyrelsen intet skäl

till erinran föreligga.

Enligt utredningsmännens mening borde dess tre förslag ur betodlarnas

synpunkt leda till samma resultat. Detta torde nog också jämväl enligt

lantbruksstyrelsen mening i realiteten bliva fallet. Lantbruksstyrelsen

ansåge sig dock böra anmärka, att alternativ 2, avseende tullfri import av

viss mängd råsocker mot skyldighet för sockerbruken att betala det förhöjda

betpriset, i detta hänseende syntes kunna innebära mindre säker

het. Detta alternativ utginge därifrån, att svensk sockerbetsodling icke

skulle nå större omfattning, än att minst 44,000 ton råsocker måste importeras,

för att landets årskonsumtion av socker skulle bliva täckt. Örn

också lantbruksstyrelsen antoge, att den svenska betodlingen, åtminstone

icke inom den närmast liggande tiden, komme att få större omfattning, än

att detta bleve fallet, torde dock ingen säkerhet härför förefinnas. De gjorda

kalkylerna syntes tvärt örn räkna med möjligheten av en stegrad odling.

Ur de synpunkter lantbruksstyrelsen hade att företräda, torde det vara

av mindre betydelse, vilket alternativ som valdes till sockerbetsodlingens

säker ställande, under förutsättning likväl att betodlarna finge den prisförhöjning,

som vore ett nödvändigt villkor för odlingens upprätthållande

i full utsträckning. Enligt styrelsens förmenande vore huvudsaken den,

att erforderliga åtgärder i detta syfte vidtoges. Föreliggande utredning

och där framförda förslag syntes styrelsen innebära möjlighet till en tillfredsställande

lösning av denna fråga.

Lantbruksstyrelsen kunde emellertid icke underlåta att framhålla det

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

enligt styrelsens förmenande anmärkningsvärda däruti, att vid utredningen

av förevarande fråga de sakkunniga i år lika litet som i fjol berört

frågan örn melasstullen. Styrelsen ansåge sig böra erinra, att styrelsen

vid upprepade tillfällen bos Kungl. Majit hemställt om åtgärder för borttagande

av tullen å fodermelass eller med andra ord å melass, i den mån

denna vara användes för utfodringsändamål. I sitt utlåtande den 9 januari

1929 till Kungl. Majit med anledning av 1928 års sockerkommissions förslag

framhöll lantbruksstyrelsen önskvärdheten av att vid den då gjorda

utredningen en ingående prövning ägnats jämväl denna fråga. Under det

år, som därefter förflutit, hade enligt lantbruksstyrelsen förmenande prissättningen

på fodermelass inom landet fortfarande givit anledning till berättigade

klagomål från den icke betodlande jordbruksbefolkningens sida.

Saken vore av sådan betydelse, att det kunnat förefalla naturligt, att den

nu blivit föremål för närmare utredning och förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts finge lantbruksstyrelsen tillstyrka,

att åtgärder enligt något av de utav de sakkunniga framlagda alternativa

förslagen vidtoges. Då, såsom lantbruksstyrelsen redan anfört, valet av

form för understödjande av sockerbetsodlingen ur de synpunkter, styrelsen

hade att företräda, vore av mindre betydelse och — såsom de sakkunniga

framhållit — väsentligen beroende av skattepolitiska och andra politiska

synpunkter, som det icke torde ankomma på styrelsen att bedöma,

hade styrelsen ansett sig icke hava anledning överväga ett förordande av

något av de framlagda alternativen framför de andra.

Kommerskollegium meddelar först, att kollegium inhämtat yttranden i

ärendet från Stockholms handelskammare, handelskammaren i Göteborg

och Skånes handelskammare samt Sveriges kemiska industrikontor. I

nämnda yttranden har i huvudsak anförts följande.

Stockholms handelskammare har av de sakkunnigas utredning funnit

på ett övertygande sätt framgå, att det fortsatta beståndet av vårt lands

sockerbetsodling och sockerindustri för närvarande vore allvarligt hotat

samt att ett nedläggande av betodlingen av olika synpunkter vore ägnat

att för vårt samhällsliv medföra betydande nackdelar. Då det förefunnes

grundad anledning antaga, att de nu rådande olägenheterna för vår

inhemska sockerbetsodling ej vore av stadigvarande karaktär, syntes det

handelskammaren vara av vikt att under förhandenvarande nedgångsperiod

lämna betodlingen ett stöd, så att vårt näringsliv örn möjligt besparades

de med odlingens omläggning förbundna kostnaderna och olägenheterna

och åt betodlingen bibehölles möjligheterna att under gynnsammare

konjunkturer upptaga tävlan nied andra produktionscentra. Angelägenheten

av att genom lämpliga åtgärder stimulera betproduktionen

framstode så mycket starkare, som huvuddelen av denna produktion bedreves

å små eller medelstora bondgårdar och dessa i stort sett torde

sakna nödigt kapital för en omläggning av jordbruket till den ökade

animaliska produktion, som påkallades av en definitiv inskränkning av betodlingen.

Då ett inskridande från det allmännas sida för närvarande

torde vara den enda framkomliga vägen, tillstyrkte handelskammaren

för sin del, att åtgärder i sådant hänseende måtte vidtagas. Såsom i

betänkandet föreslagits, borde dessa emellertid icke givas en permanent

karaktär. Rörande storleken av det för betodlingen erforderliga stödet

anslöte sig handelskammaren till de synpunkter, som av de sakkunniga

härutinnan framlagts. Beträffande valet mellan de föreslagna tre alter
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

nativa formerna för ett statsingripande hade handelskammaren icke ansett

sig böra göra något uttalande, enär detta val väsentligen vore beroende

av skattepolitiska och andra politiska överväganden.

Handelskammaren i Göteborg, som ej ansett sig böra ingå på frågan,

huruvida betodlingen borde lämnas statlig hjälp eller ej, inskränker sig

till ett skärskådande av de olika former för statsunderstöd, vilka av de

sakkunniga framlagts.

Med avseende på förslaget örn höjning av raffinadtullen hänvisade handelskammaren

till vad sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottet

anfört vid 1929 års riksdag. De av utskottet angivna olägenheterna av

en ökad tullavgift på raffinad ansåge handelskammaren väl vara förhanden,

vartill komme, att ofta växlande tullsatser i och för sig utgjorde

ett irritationsmoment för handeln. För mindre kapitalkraftiga köpmän

skulle tullförhöjningen dessutom medföra olägenhet genom behov av ökat

rörelsekapital. De antydda olägenheterna medföljde icke en statssubvention,

antingen denna gåves direkt genom anslag eller mera indirekt genom

att staten avstode sina tullinkomster från en viss del av råsockerimporten.

En automatisk ökning av priset å alla betor bleve härigenom

icke nödvändig och friheten att i övrigt bestämma understöden skulle

helt förbehållas statsmakterna. Någon skadlig inverkan på handeln vore

ej att befara genom en licensvis given tullfrihet, då den härav berörda

importkvantiteten komme att ligga under den kvantitet, som normalt

även med ökad betodling infördes av sockerbolagen. Den summa, som

vore nödvändig för att säkerställa ett visst minimipris för sockerbetor,

kunde icke i förväg exakt fastställas, varför en eventuell statssubvention

borde beräknas så rikligt, att den under alla omständigheter bleve tillräcklig

för ändamålet. Därest tullfrihet för råsocker valdes, skulle redovisning

ske till staten och eventuellt överskott återbäras. Detta vore en

obestridlig fördel framför en tullförhöjning, då vid den senare ett för

ändamålet ej behövligt överskott innebure en onödig belastning av konsumtionen.

Handelskammaren förutsatte härvid, att tulltekniska svårigheter

eller kostnader ej komme att uppstå vid licensförfarandet. Möjligen

kunde för sockerbolagen en räntevinst uppstå vid tullfrihet för råsocker

därigenom, att en viss tid förflöte mellan importen och utbetalandet

av understöden till betodlarna. Därest statshjälp för sockerbetsodlingens

upphjälpande ansåges behövlig, vore beviljandet av anslag i någon

av de föreslagna formerna lämpligare än förhöjning av raffinadtullen.

Skånes handelskammare framhåller, att den inhemska betodlingen med

nuvarande världsmarknadspris måste bliva förlustbringande och att det

med visshet kunde emotses, att den icke kontraktsenligt bundna betodlingen

innevarande år komme att högst avsevärt inskränkas eller helt

och hållet nedläggas. Betodlingens upprätthållande vore i första hand

en social fråga men ägde därjämte ett stort agrikulturellt intresse. Sockerbetsodlingen,

som bedriven i normal omfattning kunde giva sysselsättning

åt cirka 60,000 personer, vore i första hand av betydelse för

mindre odlare och småbrukare samt tillfälligt anställda säsongarbetare.

För de större jordbrukarna åter medförde en tillfällig begränsning av

odlingen bland annat den olägenheten, att produktionen av stråsäd finge

större omfattning än som varit planlagd och av växtföljdsordningen betingad.

Spannmålsproduktionens ökning skulle utöva ett menligt infly
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

tande på den inhemska spannmålsmarknaden; de nu gällande låga prisnoteringarna

å korn vore enligt gängse mening att anse som en direkt

följdföreteelse av föregående års minskade sockerbetsodling. Betodlingens

inskränkning medförde vidare, att driften vid råsockerfabrikerna

måste nedläggas, varjämte en mångfald sekundära återverkningar inträdde,

vilka med hänsyn till sockernäringens djupt ingripande betydelse

knappast kunde överskådas. Sockernäringens fortsatta upprätthållande

vore därför av betydande vikt både för främjande av jordbrukets

ekonomi och för beredande av ökade inkomstmöjligheter, särskilt

åt stora grupper av den sämst lottade befolkningen. Sakligt sett syntes

starka skäl tala för att stöd från det allmännas sida lämnades i form

av en tillfällig förhöjning av tullen å raffinerat socker. Den merkostnad,

för vilken den inhemska produktionen skulle erhålla skydd, borde

beräknas med utgångspunkt från den kubanska sockerindustriens produktionskostnader

med tillägg av transportkostnaden. Dessa kostnader

kunde nu icke med säkerhet beräknas, men känt vore, att en övervägande

del av det å den europeiska marknaden utbjudna sockret försåldes till

pris, som understege framställningskostnaderna. Med hänsyn härtill

vore det berättigat och påkallat, att den inhemska sockertillverkningens

skydd utbyggdes och förstärktes. Konsumenterna borde icke hava anspråk

på att tillgodonjuta sådana konstlade prisnedsättningar, vilka vöre

ruinerande för den för världsförsörjningen för socker absolut nödvändiga

produktionen. Sockret vore visserligen numera en livsförnödenhet men

dock så tillvida umbärlig, som förbrukningen visade tendens att stiga

med växande välstånd. En prisförhöjning bomme sålunda i viss utsträckning

att drabba konsumenterna i förhållande till deras bärkraft.

De andra av de sakkunniga ifrågasatta formerna för ett statsingripande

förutsatte, att subventionsbeloppet måste uttagas genom en stegrad statsbeskattning.

Förslaget om uppförande i riksstaten av ett särskilt utgiftsanslag

avstyrktes med hänsyn till dess oöverskådliga konsekvenser. En

subvention genom lindring i tullbeskattningen å råsocker vore olämplig,

då den direkt motverkade en för näringslivet synnerligen påkallad lättnad

i den statliga beskattningen. Därest en tullförhöjning icke kunde genomföras,

ville handelskamaren emellertid icke ställa sig avvisande till

en lösning av frågan efter sistnämnda linje.

Sveriges kemiska industrikontor framhåller, att den svenska sockernäringen

— betodlingen och sockerfabrikationen tagna såsom en enhet —

visserligen kommit till stånd tack vare tullskyddet men sedermera tekniskt

utvecklats och rationaliserats därhän, att den kunnat bära upprepade

tullsänkningar och nu åtnjöte ett tullskydd, som, örn hänsyn toges till

penningvärdets fall, icke utgjorde mer än V» av vad det var 1907. Det

abnorma läge, som nu rådde på världsmarknaden för socker, karakteriserades

enligt kontorets mening därav, att ojämförligt största delen av världens

sockerproduktion avyttrades till priser, som icke täckte framställningskostnaderna.

Detta gällde till och med Cubas sockerindustri. Tjeckoslovakiets

sockerpolitik innefattade en dumpingtaktik, vilken åstadkommit,

att priserna å socker i den öppna europeiska marknaden läge under

New Yorks. Det internationella priskrig, som nu påginge, vore uteslutande

anledningen till att den svenska råsockerproducenten icke för närvarande

kumle erhålla ett från odlingens synpunkt tillfredsställande pris

för sina varor. Kontoret tillstyrkte på det livligaste sådant stöd åt sockernäringen,

som kunde möjliggöra denna niirings fortsatta bestånd.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Beträffande sättet för att bringa den behövliga statshjälpen ansåge kontoret

vilket som helst av de tre alternativ, de sakkunniga föreslagit, kunna

accepteras. Den merutgift för landet, som stödaktionen i varje fall innebure,

borde betraktas som en riskpremie mot oskäligt höga sockerpriser i

en framtid, då förhållandena stabiliserats. Därest en internationell sockerkartell

bildades, bleve en väsentlig prisstegring ofrånkomlig i fråga örn

sådana länder, som då saknade egen sockerproduktion. Kontoret påpekar,

att man med hänsyn till prisutvecklingen under senare tid icke kunde

tala örn en egentlig fördyring för allmänheten å socker genom de föreslagna

åtgärderna, då olika sockersorter i december 1929 stöde i ett prisläge,

som utgjorde endast 58—65 procent av 1913 års medelpris, under det

att den allmänna prisnivån vore omkring 134 procent av 1913 års nivå.

Vid val mellan de olika alternativen ansåge kontoret, att en höjning av

raffinadtullen vore att föredraga, samt att av de båda övriga utvägarna

tullfrihet för viss råsockermängd vore att föredraga framför direkt subvention

genom anslag å riksstaten.

Kommerskollegium anför för egen del följande:

I sitt den 9 januari 1929 avgivna utlåtande över 1928 års sockerkommissions

förslag till åtgärder med anledning av sockerbetsodlingens dåvarande

läge inom landet framhöll kollegium, att det av kommissionen förordade

förslaget till uppgörelse mellan sockerbolagen och hetodlarna med hänsyn

till de fördelar och olägenheter detsamma kunde anses innebära för

respektive parter syntes ligga på ett sådant plan, att dess genomförande

eller förkastande ur dessa parters privatekonomiska synpunkter kunde i

det stora hela te sig likgiltigt. Vid bedömandet av skälen för och emot

det då föreslagna statliga ingripandet för sockerproduktionens stödjande

kunde man därför väsentligen hortse från nämnda parter och i stället beakta

de indirekta verkningar och de ekonomiska och sociala följder, som

ett bifall till eller avslag å sockerkommissionens förslag kunde förväntas

medföra. Olägenheterna ur nämnda synpunkter av en väsentligt minskad

betodling, vilka av kommissionen med skärpa framhållits, bleve främst

minskad arbetstillgång, dels till följd av minskat arbete å betfälten, dels

genom inskränkning av driften vid råsockerbruken. Vidare hade man

att taga hänsyn till den bortfallande transporten å statens och enskilda

järnvägar, som komme att förorsaka en inkomstminskning, vilken för åtskilliga

enskilda banor kunde bliva av rent av katastrofal verkan.

Av nu föreliggande utredningar framginge, att de befarade verkningarna

av betodlingens och råsockertillverkningens begränsning i stort sett besannats,

örn än icke i den utsträckning, som i ogynnsammaste fall — d.

v. s. därest betodlingen, såsom befarats, kommit att inskränkas till den

i kontrakten förutsedda minimiarealen eller till omkring hälften av 1927

och 1928 års odlingsareal — blivit händelsen. I stället hade odlingen, enligt

den i 1929 års sockersakkunnigas betänkande anförda, preliminära uppskattningen,

under år 1929 utgjort 29,000 hektar, d. v. s. omkring 71 procent

av arealen år 1927 och 68 procent av 1928 års areal. Arealminskningen

hade enligt de gjorda undersökningarna i övervägande grad drabbat

de större egendomarna, vilka i huvudsak anlitat lejd, tillfällig arbetskraft

för betfältens skötsel. Minskningen i arbetstillfällen för detta slag

av arbetskraft ansloges till omkring en tredjedel, vartill komme en viss

minskning av arbetsstyrkan vid råsockerfabrikerna. Även för järnvägarna

hade inskränkningen i bettransporterna medfört oförutsedda olä
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

genheter, om än givetvis ej i den omfattning, som en till 50 procent minskad

odling skulle hava inneburit.

Orsakerna till att betodlingen ej, trots prisfallet, under det gangna aret

nedgått i den utsträckning, som befarats, torde i viss män sammanhänga

med de svårigheter, som mötte i fråga örn alltför’ hastiga omläggningar

beträffande inriktningen av jordbrukets produktion och det därav förorsakade

fördröjda framträdandet av en viss, av ändrade pris- och avsättmngsförhållanden

motiverad verkan. Det syntes emellertid i betraktande av

det alltjämt föreliggande prisläget för socker föreligga största sannolikhet

för att — såsom framhölles av Skånes handelskammare — den icke kontraktsenligt

bundna betodlingen under innevarande år bomme att högst

avsevärt inskränkas eller helt nedläggas, därest icke en sadan utveckling

förekommes genom en statlig stödaktion.

I betraktande av det förhållandevis kraftiga tullskydd, som betodlingen

redan nu åtnjöte genom råsockertullen, måste motiveringen för ett ytterligare

stöd från statens sida nu, såsom tidigare, i väsentlig mån grunda

sig på — förutom betydelsen i och för sig och ur skilda synpunkter av

ett vidmakthållande av den rent inhemska sockerproduktionen — uppfattningen

örn, att den under senaste år och ännu alltjämt föreliggande

situationen på sockermarknaden vore av abnorm och övergående natur.

Det skulle sålunda närmast gälla att under en övergångstid bereda den

inhemska produktionen rådrum och möjlighet att existera, till trots särskilt

för en rent osund dumpingpolitik, bedriven av vissa andra sockerproducerande

länder, en politik, vars hela karaktär emellertid skulle göra

densammas vidmakthållande i längden omöjligt.

I de av 1929 års sockersakkunniga meddelade utredningarna beträffande

rörsockerproduktionens nuvarande läge och framtid (bil. A. till de sakkunnigas

utredning) och rörande den internationella sockermarknaden

(bil. B) framträdde visserligen något skilda uppfattningar i berörda hänseende,

särskilt i fråga örn utsikterna för en fortsatt, pristryckande ut

veckling av sockerproduktionen i Nederländska Indien. Av de verkställda

utredningarna syntes dock närmast framgå, att ökningen av sockerkonsumtionen,

som hittills ej kunnat hålla fullt jämna steg med produktionsökningen.

under närmaste tiden kunde antagas komma i jämvikt med

denna, och att som en följd härav det under senaste åren städse förekommande

och successive ökade lagringsöverskottet av socker skulle absorberas

av marknaden. Då förefintligheten av ett dylikt lagringsöverskott

i detta liksom i vissa andra liknande fall kunde anses hava verkat pristryckande

i en grad, som knappast stått i förhållande till överskottets

storlek i jämförelse med världsproduktionen, borde följden härav rimligtvis

bliva en viss stabilisering av prisläget.

Av de i de sakkunnigas betänkande (å sid. 53*) intagna tabellariska översikten

över gällande tullar och skatter å socker i olika länder framginge

i varje fall, att de allra flesta betodlande länder i världen under förhandenvarande

förhållanden ansett sig böra för vidmakthållande av den inhemska

sockerproduktionen tillämpa tullskydd för råsocker, vida överstigande

det för Sveriges del gällande.

I betraktande av det sålunda föreliggande läget ansåge kollegium — i

likhet med Stockholms handelskammare, Skånes handelskammare samt

Sveriges kemiska industrikontor —■ anledning alltjämt föreligga för en

statlig stödaktion för betodlingens vidmakthållande enligt de linjer, som

sockersakkunniga föreslagit.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Det torde emellertid kunna ifrågasättas, huruvida ej detta statliga understöd

måhända numera närmast borde inriktas på att säkra vidmakthållandet

även under innevarande år- av en odling i en ungefärlig omfattning,

motsvarande 1929 års odling, d. v. s. omkring 30,000 har, en areal som även i

det närmaste skulle motsvara den under förkrigsåren till sockerbetsodling

brukade.

Den minskning, som detta innebure gentemot den tidigare (åren 1927

och 1928) brukade arealen, hade visserligen såsom ovan framhållits, vid

sitt genomförande medfört betydande olägenheter. Men sedan detta nu

skett, torde, örn ock under rätt stora svårigheter, en viss anpassning efter

det ändrade läget hava ägt rum. Att döma av de sakkunnigas uttalande

(sid. 11) i deras betänkande syntes för övrigt inskränkningen i vissa hänseenden

även hava medfört några fördelar för betodlarna, varför dessa

ansåges mindre benägna för att ånyo öka betarealen, därest de icke å den

överskjutande produktionen tillförsäkrades en viss vinst utöver produktionskostnaderna

(däri inberäknat ränta å investerat kapital, arbetsledning

m. m.).

Vid rådande osäkerhet rörande den framtida utvecklingen på sockermarknaden

kunde det råda tvekan örn lämpligheten av att nu föranleda

till en förnyad ökning av arealen, för vars vidmakthållande framdeles ej

tillräckligt säkra garantier kunde anses föreligga, och vars eventuella

framtida avveckling kunde medföra upprepade svårigheter.

Möjligheterna eller utsikterna för en uppgörelse efter nu skisserade linjer

vore kollegium dock givetvis ej i tillfälle bedöma. Likaså ansåge sig:

kollegum ej böra ingå på frågan örn den inverkan, som en fortsatt minskning

av betarealen, jämfört med den åren 1927 och 1928 brukade, kunde

medföra för jordbruket i övrigt och då särskilt, genom därav orsakad, relativ

ökning av spannmålsodlingen, på förefintligt överskott av inhemsk

brödspannmål.

Vid valet mellan de olika sätt för beredande av det av sockersakkunniga

förordade, tillfälliga stödet för betodlingen syntes företräde böra givas antingen

åt den direkta subventionslinjen eller åt det förslag, som avsåge

att genom medgivande licensvis av tullfri import av råsocker bereda sockerbolaget

möjlighet att höja betpriset. Såsom framhölles av Göteborgs

handelskammare, hade nämligen dessa former för stödaktion den fördelen

att icke påverka priset för konsumenterna. Härigenom skulle även

undvikas de handeln störande moment och de möjligheter till privat spekulation,

som särskilt en tillfällig tullförhöjning knappast kunde undgå

att medföra. Slutligen skulle beredas ökad möjlighet för kontroll rörande

de för betodlingens stödjande avsedda medlen såväl till belopp som användning.

Generaltullstyrelsen bär inskränkt sitt uttalande i frågan till att avse

endast de två ifrågasatta utvägarna att antingen medgiva tullfri införsel

av viss mängd råsocker eller vidtaga höjning av tullen å raffinerat socker.

I likhet med de sakkunniga ansåge generaltullstyrelsen sig icke

hava att förorda den ena eller den andra av dessa vägar. Något hinder

ur tullverkets synpunkt förelåge icke för användande av vilkendera som

helst av dem, även örn ur nämnda synpunkt höjning av tullen å raffinerat

sycker syntes vara den enklaste utvägen, då därvid någon särskild kontroll

från tullverkets sida icke bleve erforderlig. Någon större svårighet

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

att anordna den kontroll, som vid tillämpning av utvägen att medgiva tullfrihet

för viss mängd råsocker bleve erforderlig för att den medgivna myckenheten

icke skulle överskridas, torde emellertid icke vara förhanden.

Vad angår den av lantbruksstyrelsen i dess nyss återgivna yttrande berörda

frågan örn borttagande av tullen å melass må meddelas, att 1928

års tullkommitté i ett yttrande den 21 oktober 1929 angående föreliggande

ansökning örn borttagande av melasstullen anfört bland annat följande.

Melasstullens skyddsverkningar berörde på grund av gällande betodlingskontrakt

både sockerindustrien och de betodlande jordbrukarna, medan

verkningarna i tullbeskattningshänseende företrädesvis och i första

hand ginge ut över icke betodlande jordbrukare samt jästindustrien. Ett

defintivt borttagande av melasstullen syntes därför böra föregås av utredningar

rörande såväl socker- och jästindustriernas läge och skyddsbehov

som lantbrukets fördelar respektive olägenheter av ifrågavarande tull.

Till dessa utredningar, som inginge i tullkommitténs uppdrag, hade kommittén

under sitt arbete ännu icke hunnit. Kommittén vöre därför för

det dåvarande ej i tillfälle att avgiva något positivt förslag rörande melasstullen.

Förhållandena å den internationella sockermarknaden hava medfört, att

den svenska sockerbetsodlingen för närvarande befinner sig i ett svårt läge.

Priset å socker har så nedgått, att man får gå årtionden tillbaka i tiden

för att finna ett motstycke härtill. Det för dagen i Sverige noterade priset

å ett kilogram krossad melis är, inklusive raffinadtullen, endast 32 öre. Skulle

detta pris bliva rådande såsom medeltal under den period, som utgör beräkningstiden

för bestämmandet av betpriset för 1930 års odling (1 februari

1930—31 januari 1931), komme betodlarna enligt det alltjämt och t. o. m.

1931 gällande femåriga betodlingskontraktet att erhålla endast 2 kronor

för deciton sextonprocentiga hetor. Dylikt betpris är väsentligt lägre

än det som utgick vid tiden närmast före världskriget. Örn sockerpriset

kommer att stiga under det instundande odlingsåret till exempel till i genomsnitt

34 å 35 öre, något varom ju ingen med visshet kan yttra sig, skulle

betpriset visserligen härav röna inverkan och därigenom höjas till ungefär

2 kronor 15 öre. Även sistnämnda pris understiger förkrigsnivån.

I rådande situation och med det gångna årets erfarenheter för ögonen är

det förklarligt, att de svenska betodlarna med stort bekymmer motse odlingsåret

1930. De hava visserligen möjlighet att delvis befria sig från betodling

1930, enär gällande odlingskontrakt tillerkänner dem rätt att, efter

härom hos vederbörande sockerfabrik före den 15 mars gjord anmälan, nedbringa

sin betareal intill hälften av den på femårskontrakten ursprungligen

tecknade. Man har anledning antaga, att odlarna, som redan 1929 i viss

utsträckning begagnade denna rättighet, skola förfara på samma sätt även

i år. Vidare har det kommit till min kännedom, att vissa betodlare försökt

bliva helt fria från odlingsskyldighet 1930. Sålunda hava 2,357 betodlare

med en kontrakterad betareal av ungefär 6,400 hektar, under uppBihang

till riksdagens protokoll 1 sami. tift höft. (Nr. 82.) 3

Tullen å

melass.

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

givande av att fortsatt betodling skulle för dem medföra oöverkomliga

svårigheter, hos vederbörande sockerbolag före den härför i kontrakten bestämda

tiden, den 1 februari, anhållit örn medgivande att minska den kontrakterade

betarealen med mera än de tillåtna femtio procenten. Lämnar

sockerbolaget icke sådant medgivande, kan odlaren draga frågan inför

särskild skiljedomstol (den under hösten 1926 fungerande sockerkommissionen).

Såsom ett ytterligare exempel på den pessimism, som gripit en

del betodlare, må nämnas, att det redan förra året förekommit fall, där betodlare

mot utgivande av särskild betalning överlåtit sin kontraktsenliga

odlingsplikt till annan odlare. Alltnog, det är uppenbart, att sockerbetsodlingen

i Sverige nu befinner sig i ett bekymmersamt läge. Svårigheterna

härutinnan skärpas genom den allmänna jordbrukskris, som övergår vårt

jordbruk. Den uppmärksamhet, som nu ägnas frågan att i denna situation

i görligaste mån stödja landets jordbruk, bör enligt min mening avse även

sockerbetsodlingen.

Såsom påvisats av 1929 års utredningsmän i sockerfrågan är betodlingens

uppehållande av mycket stor betydelse icke blott för jordbruket utan även

för den talrika arbetarbefolkning, som av denna odling och den härpå

grundade råsockerfabrikationen, erhåller ett välbehövligt tillskott till en oftast

knapp försörjning. Erfarenheten från 1929 års delvis nedsatta betodling och

råsockerfabrikation ådagalägger, såsom framgår av utredningen i denna del,

icke endast att ett stort antal av hithörande arbetare det året gått miste örn

arbetstillfällen å betfälten och i råsockerfabriker utan även att lönenivån

för de med skötseln och upptagningen av betorna sysselsatta arbetarna sänkts.

Även på andra områden, såsom exempelvis för de betraktande järnvägarna,

uppstå olägenheter vid nedsatt betodling. För mig framstår det därför såsom

en angelägenhet av stor vikt, att sockerbetsodlingens uppehållande må

kunna tryggas. Denna fråga måste i övrigt i år i än högre grad än förra

året ses ur synpunkten av de svårigheter, varmed jordbruket har att kämpa,

och att statens ingripande utgör ett led bland de övriga åtgärder, som

äro påkallade för jordbruksnäringens stödjande. Härvid må tillika framhållas,

såsom jämväl av utredningsmännen vitsordats, hurusom de dåliga

tiderna blivit särskilt kännbara bland annat i de sockerbetsodlande områdena

i landet. Ett tryggande av sockerbetsodlingen synes lämpligast kunna ske

genom en förbättring av betpriset, vilket under nuvarande situation, enligt

min uppfattning, icke kan åstadkommas utan statens medverkan.

Det förbättrade sockerbetspris, som ifrågasatts i utredningsmännens

skrivelse, utgör 2 kronor 80 öre per deciton sextonprocentiga betor från

den s. k. senare arealdelen av odlarnas betareal. Detta pris skulle emellertid,

genom sockerbolagens insats till betfrakternas nedbringande, kunna

— på sätt utredningsmännen anfört — reduceras till 2 kronor 70 öre.

Därvid har förutsatts, att betor från den första halvdelen av den tecknade

betarealen fortfarande skulle betalas enligt kontraktet. Skulle, såsom

fallet bliver vid en tullhöjning, en förbättring uppnås i priset å betor

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts preposition Nr 82.

27

även från den första halvdelen av arealen, hava utredningsmännen efter

överläggningar med styrelsen för Skånes betodlares centralförening beräknat,

att sistnämnda merpris skulle avräknas från det förut nämnda

priset av 2 kronor 70 öre för betor från den senare arealdelen, varvid

detta pris vid en tullförhöjning av 3 öre per kilogram skulle utgöra 2

kronor 55 öre. Ehuru jag icke ansett mig höra vidtaga ändring av de

sålunda ifrågasatta grunderna för hetprisets förbättring, vilka närmast

torde hava tillkommit med tanke på odlingsförhållandena i Skåne, vill jag

dQck framhålla, att denna prisförbättring synes — icke minst med hänsyn

till de mellansvenska odlarna — vara det minimum, som erfordras för att

förhindra inskränkning i den enligt odlingskontrakten tecknade hetarealen,

vilket enligt min mening synes böra eftersträvas.

Vad sedan angår den form, varunder ett statligt stöd åt 1930 års betodling

bör givas, synes mig vad som framkommit vid den åvägabragta nya

utredningen i sockerfrågan icke giva anledning till ett frångående från min

sida av den ståndpunkt jag intog förra året. Jag vill sålunda även nu förorda

en viss tillfällig höjning av tullsatsen å raffinerat socker. Den

sänkning, som sedan föregående år skett i sockerpriset, synes än ytterligare

minska de anmärkta olägenheterna mot en dylik åtgärd. Även efter

genomförandet av den för betprisförbättringen erforderliga tullhöjningen,

3 öre per kilogram raffinad, måste sockerpriset betecknas såsom mycket

billigt och höjningen så måttlig, att det enligt min mening icke med fog

kan sägas, att konsumenterna härigenom få vidkännas märkbar olägenhet.

Vidare vill jag erinra därom att, när andra europeiska betodlande länder

i nuvarande bekymmersamma läge för sockerbetsodlingen gått att lämna

denna sitt stöd, detta i regel skett i form av förstärkt tullskydd.

Vad angår den av lantbruksstyrelsen berörda frågan om tullen å mellass,

torde detta komplicerade spörsmål, som nu icke föreligger i slutligt utrett

skick, ej lämpligen kunna upptagas i detta sammanhang.

Beträffande de särskilda detaljregler, som böra tillämpas vid sockerbetsprisets

förbättring 1930 genom den nyss ifrågasatta tullhöjningen, torde

de av utredningsmännen härom utformade grunderna kunna godtagas.

Dessa grunder äro följande, därvid här dock vidtagits dels den ändringen

att tullhöjningen skulle träda i kraft senast den 11 mars i stället för

senast den 1 mars, emot vilken ändring vederbörande sockerbolag förklarat

sig icke hava något att erinra, dels ock den rent formella jämkningen,

att i mom. 1 i stället för »13 öre» satts »13 kronor för 100 kilogram».

»1) Det förutsättes, att tullsatsen å socker under tulltaxenummer 120

(stat. nr 285—287) snarast möjligt och senast den 11 mars 1930 höjes till

13 kronor för 100 kilogram och att denna tullsats blir gällande minst till den

1 februari 1931, samt att tullsatserna å övriga sockerfabrikat under denna

tid icke ändras.

2) Genom tullhöjningen antages vederbörande sockerbolags priskurantpris

å socker kunna höjas med 3 öre per kilogram, därifrån dock avgår

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

-den rabatt, som tillkommer grosshandlarna, beräknad tili 4 procent. Bo

lagets merinkomst på grund av tullhöjningen under den period, som enligt

betodlingskontrakten ligger till grund för regleringen av 1930 års sockerbetspris,

kommer således att utgöra 2.88 öre för varje kilogram socker, som

satts under tiden från tullhöjningens ikraftträdande till sagda periods slut.

Av denna merinkomst går på grund av kontraktet en del till odlarna

genom förhöjt pris å samtliga till kampanjen 1930/1931 levererade hetor.

Återstoden av merinkomsten skall av bolaget enligt här nedan under

angivna grunder utbetalas såsom tilläggspris för viss del av de

hetor, som odlas 1930 och levereras under kampanjen 1930/1931, eller, i den

mån den ej härför åtgar, redovisas och inlevereras till statsverket. •

etsare, som före 1930 tecknat flerårigt betodlingskontrakt och

jämlikt detta 1930 odlar betor på större areal än 50 procent av den i

kontraktet ursprungligen angivna, delas den odlade arealen i två delar,

varav den ena, benämnd pristilläggsarealen, omfattar den areal, som överstiger

50 men ej 110 procent av den i kontraktet ursprungligen tecknade

4) För i mom. 3 avsedd odlare, som 1928 eller 1929 odlat betor på större

areal än 110 procent av den i kontraktet ursprungligen tecknade, ökas pris-,

tilläggsarealen med. hälften av den 1930 odlade areal, som ligger mellan

110 procent av den pa kontraktet ursprungligen tecknade arealen och hans

högsta areal under 1928 eller 1929.

5) För odlare, som 1927,1928 eller 1929 odlat betor enligt ettårigt kontrakt,

räknas hälften av hans 1930 odlade areal såsom pristilläggsareal, med iakttagande

dock att i detta mom. nämnd pristilläggsareal icke må överstiga

50 procent av den högsta areal, han odlat 1927, 1928 eller 1929.

6) Den av odlaren levererade betkvantiteten fördelas på pristilläggsarealen

och odlarens övriga betareal i förhållande till dessas storlek.

7) För betor från pristilläggsarealen erhåller odlaren utöver kontraktspriset

tilläggspris, uträknat på så sätt, att den i sista punkten i mom. 2)

här ovan angivna återstoden av bolagets merinkomst utslås å samtliga

under kampanjen 1930/1931 inköpta betor från pristilläggsarealerna med

lika belopp per 100 kilogram av dessa betor, därvid dock skall iakttagas,

att tilläggspriset ej må vara högre än att detsamma tillhopa med grundpriset

enligt kontraktet för 100 kilogram sextonprocentiga sockerbetor

utgör 2 kronor och 55 öre.1 Detta tilläggspris utbetalas vid den i odlingskontraktet

omnämnda slutregleringen av betpriset.

8) Redovisning till statsverket rörande den i mom. 2) här ovan avsedda

merinkomsten skall ske senast den 15 mars 1931, då även statsverket

eventuellt tillkommande överskott skall av bolaget inlevereras.

Gäller tullhöjningen även efter den 31 januari 1931, skall återstoden av

bolagets därigenom uppkomna merinkomst, beräknad enligt grunder som

i mom. 2) här ovan sägs angående beräkning av där omförmälda återstod,

redovisas och inlevereras till statsverket i den ordning, Kungl. Majit bestämmer.

Kungl. Majit utfärdar nödiga bestämmelser angående kontrollering av

i detta moment avsedda redovisningars riktighet, och vederbörande socker

bolag är pliktigt tillhandahålla allt det material, som är erforderligt för

kontrollens verkställande.»

1 Beträffande Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har bär tillagts: »eller det lägre

pris som Svenska sockerfabriksaktiebolaget kan komma att betala».

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

29

I och för den ifrågasatta förbättringen av 1930 års sockerbetpris behöver

tullböjningen gälla endast till och med den 31 januari 1931. Därest

fråga tilläventyrs skulle uppkomma örn stöd jämväl åt 1931 års betodling,

torde ett eventuellt förslag härom ej kunna av riksdagen behandlas

före januari månads utgång 1931. Med hänsyn härtill förordar jag för

säkerhets skull, att den nu ifrågasatta tullhöjningen må bliva gällande

till och med den 28 februari 1931 eller den tidigare dag i februari 1931

Kungl. Majit bestämmer. I nyssnämnda grunder mom. 8 andra stycket

regleras det fall, att tullhöjningen kommer att gälla även in i februari 1931.

Rörande den närmare innebörden av förenämnda grunder hänvisar jag

till utredningsmännens yttrande sid. 16* och följande.

För den tillfälliga tullhöjningens genomförande torde, därest riksdagen

beslutar i enlighet med vad jag förordat, en bestämmelse i ämnet upptagas

i form av en anmärkning till tulltaxenummer 120 i gällande

tulltaxa.

På grund av det sålunda anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen besluta,

att för socker, hänförligt till tulltaxenummer 120 i den vid tulltaxeförordningen

den 4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxa, skall under

tiden från och med den 11 mars 1930 till och med den 28 februari 1931

eller den tidigare dag i februari 1931, Kungl. Majit bestämmer, tullen

utgå med 13 kronor för 100 kilogram samt att bestämmelse härom skall

såsom en anmärkning till nämnda tulltaxenummer intagas i tulltaxan.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Ritning lill riksdagens protokoll 19110 1 sami. (l''i haft. (Nr 82.)

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

1

Till Herr Statsrådet och Chefen för jordbruksdepartementet.

Genom beslut den 1 november 1929 bemyndigade Kungl. Majit chefen Be sakkunniför

jordbruksdepartementet ej mindre att tillkalla högst tre sakkunniga aas tlU~

personer att inom nämnda departement, i anslutning till vad chefen för 8au^rag

jordbruksdepartementet vid ärendets föredragning anfört till statsrådsprotokollet,

biträda med utredning och upprättande av förslag i sockerfrågan, än

även att, i den mån sådant erfordrades för tillgodoseende av speciell sakkunskap

å visst område, efter anmälan av utredningsmännen, tillkalla särskild

sakkunnig.

I berörda anförande till statsrådsprotokollet erinrade departementschefen

till en början, att frågan om statsåtgärder till den svenska sockerbetsodlingens

uppehållande varit före vid 1929 års riksdag men att icke några positiva

åtgärdar då blivit vidtagna. Betodlingen hade väsentligt nedgått under

1929, och som följd därav hade driften vid råsockerfabrikerna inskränkts.

Situationen för den svenska betodlingen vore för det dåvarande minst lika

bekymmersam som förra året. Departementschefen anförde därefter såsom

motiv och riktlinjer för en utredning i sockerfrågan följande.

»Med hänsyn till det sålunda rådande läget beträffande sockerbetsodlingen

samt förhållandena i allmänhet på jordbrukets område, vilka aktualiserat

frågan örn det mest rationella utnyttjandet av jorden, anser jag att anledning

nu föreligger att ånyo upptaga socker frågan till övervägande. För

erhållande av underlag för en dylik prövning synes en utredning böra

verkställas rörande de olika faktiska förhållanden, varav spörsmålet är

beroende. Med stöd av därvid inhämtade upplysningar torde sedermera

undersökning ske rörande de åtgärder, som må kunna ifrågakomma för den

svenska betodlingens tryggande, samt utarbetas förslag i sådant hänseende.

Vad angår berörda utredning, torde sockermarknadens allmänna läge böra

klarläggas med hänsyn särskilt till förhållandena på världsmarknaden.

Vidare torde ställningen inom den inhemska sockerbetsodlingen och sockerfabrikationen

böra utredas, därvid jämväl de verkningar på skilda områden,

som den i år inskränkta produktionen kan hava medfört, böra studeras. Av

vikt är härvid att få belyst betodlingens och sockerproduktionens betydelse

över huvud taget för det svenska jordbruket och landet i övrigt, för beredande

av arbetstillfällen, för järnvägarna, för handelsbalansen m. m. samt

de sannolika följderna av fortsatt minskad eller utebliven inhemsk betodling,

ävensom betingelserna över huvud för den svenska betodlingens och en på

denna grundad sockerfabrikations fortbestånd och dessa näringars möjligheter

att härutinnan genom ytterligare rationaliseringsåtgärder eller eljest

bestå gent emot den utländska konkurrensen. I övrigt torde upptagas samtliga

de frågor, som i förevarande avseende kunna vara av betydelse.

Det förslag, som i ämnet upprättas, synes böra färdigställas i sådan tid,

att en eventuell framställning hinner föreläggas 1930 års riksdag.»

Bihang lill riksdagens protokoll 19,10. 1 sami. (i''i hafi. (Nr 82. Bilaga.)

I*

opaginerad Kontrollera mot PDF

2:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Deri internationella

sockermarknaden.

För att såsom sakkunniga inom jordbruksdepartementet verkställa ifrågavarande

utredning tillkallade departementschefen sagda den 1 november

landshövdingen i Älvsborgs län A. V. T. von Sneidern, chefen för statens

egnahemsstyrelse, kanslirådet C. E. A. Mannerfelt samt rektorn vid lantbruks-

och mejeriinstitutet vid Alnarp, professorn N. L. Forsberg, varjämte

åt landshövdingen von Sneidern uppdrogs att såsom ordförande leda de

sakkunnigas arbete. Efter anmälan av de sålunda tillsatta utredningsmännen

tillkallade departementschefen vidare den 4 november 1929 såsom särskilda

sakkunniga direktören i Sveriges allmänna lantbrukssällskap, agronomen

P. L. Nanneson för verkställande av utredning beträffande sockerbetsodlingens

produktionskostnader samt t. f. byråchefen i socialstyrelsen B. A. E.

Nyström för verkställande av utredning rörande arbetarförhållandena inom

sockerindustrien och sockerbetsodlingen. Samtidigt förordnades som sekreterare

åt utredningsmännen förste amanuensen hos kommerskollegium N.

A. E. Malmfors.

Av skäl, som framgå av nedanstående, hava utredningsmännen funnit

det vara av nöden att i form av denna skrivelse nu anföra följande.

För att kunna utöva inflytande på 1930 års betodling måste ett eventuellt

förslag örn statsåtgärder framläggas i sådan tid, att det hinner av riksdagen

slutbehandlas, innan betsådden skall ske och jämväl före den 15 mars

1930, enär enligt gällande kontrakt mellan sockerbolagen och betodlarna

de senare skola före nämnda dag anmäla, huruvida de för året ämna begagna

sig av den dem medgivna rätten att inom vissa gränser minska eller

öka den i kontraktet tecknade arealen. Omfattningen av de undersökningar,

vartill det oss givna uppdraget enligt de lämnade direktiven givit anledning,

har emellertid gjort det omöjligt för oss att redan nu överlämna utredningen

i avslutat skick. Likväl torde vad som nu medhunnits giva

möjlighet till en sådan överblick av det nuvarande läget, att Herr Statsrådet

härpå kan grunda sitt bedömande, huruvida ett statsingripande till

den svenska betodlingens betryggande under innevarande år kan anses påkallat,

samt, örn så är fallet, på vad sätt ett dylikt ingripande bör ske.

Vi få därför härmed redogöra för vad som hittills framgått av utredningen,

ävensom i form av bilagor till denna skrivelse överlämna åtskilliga genom

vår försorg utförda specialundersökningar. Den fylligare framställning, som

givna direktiv och ärendets omfattning påfordra, komma vi att senare avlämna.

Den överblick av nuvarande läget å den internationella sockermarknaden,

som vi erhållit dels genom de rapporter från svenska beskickningar och

konsulat i utlandet, som genom jordbruksdepartementets försorg anskaffats,

dels ock genom facklitteratur och sammanställningar av in- och utländska

experter, varvid särskilt Nationernas Förbunds publikationer i sockerfrågan

må nämnas, ger ej fullt samma nedslående intryck nu som förra året vid

samma tid. Sockerproduktionen befann sig nämligen då i starkt stigande

och ett betydande överskott, som ej kunde under året konsumeras, beräknades

bliva lagt till de redan dessförinnan stora sockerlager, som tryckte

marknaden. Emellertid visade sig överskottet bli mindre än man på sina

håll väntat, vadan ej heller lagren vid ingången av löpande konsumtionsår

voro så stora som man tidigare räknat med. Sockerproduktionen 1929/1930 beräknas

av fackmän även komma att bli något lägre än under förra året. De

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

■3

stora produktionsökningarna i de båda huvudcentra för rörsocker — Cuba och

Java — skulle nämligen hava avstannat, och en lugnare utveckling av produktionen

lärer av allt att döma vara att vänta. Möjligheterna att utvidga produktionen

till nya områden förefalla även vara ganska begränsade. Ansträngningarna

att mellan de olika ländernas sockerindustrier åstadkomma en ekonomiskt

förnuftig produktionsbegränsning ha icke upphört, ehuru arbetet i

denna riktning under det gångna året ej lämnat något resultat till följd av

Javas avvisande hållning. Säkrare i prisstabiliserande riktning än mer eller

mindre konstlade produktionsinskränkningar verkar dock den hastigt stigande

förbrukningen i flertalet viktigare konsnmtionsländer. Delvis under påverkan

av Nationernas Förbunds rekommendation ha även i flera länder

åtgärder vidtagits från såväl statsmakternas som sockerindustriernas sida i

syfte att stimulera sockerförbrukningen, bland annat i form av borttagna

eller nedsatta acciser å socker. Läget å den internationella sockermarknaden

kan därför för närvarande i stort sett anses karakteriserad av att

konsumtionen i världen successivt tilltager samtidigt som produktionen i

de större produktionscentra står still eller i varje fall ökas jämförelsevis

måttligt. Sockerexperternas beräkningar för 1929/1930 gå också för första

gången på länge ut på, att konsumtionen skall uppväga produktionen, så

att befintliga lager ej komma att ökas.

Därest utvecklingen fortsätter åt detta håll, komma sockerpriserna förr

eller senare att stiga. När ett dylikt omslag kommer att inträffa, är emellertid

omöjligt att säga. Man har redan väntat på det förgäves. Lägets

osäkerhet påverkas nämligen i hög grad av att prisbildningen å den fria

världsmarknaden för socker influeras av den mångfald åtgärder, som av

flertalet stater företagits beträffande beskattnings- och tullskyddspolitiken.

När emellertid vändpunkten i prisutvecklingen uppnås, torde man kunna

förvänta, att förbättringen av läget kommer att ske jämförelsevis hastigt.

De synliga förråd, som finnas, äro nämligen icke större än att en avsevärd

del av dem uppsuges av handeln, när denna vid marknadens stabilisering

återfår sitt normala utseende och den vid fallande priser naturliga

benägenheten hos alla mellanhänder att så mycket som möjligt inskränka

sina lager upphör.

Även örn det nuvarande läget enligt vår mening ej kan anses ge anledning

till den spådomen, att svårigheterna komma att övervinnas under

närmaste året, har dock en ljusning inträtt i läget å världsmarknaden.

Det är uppenbart, att därmed även utsikterna för vår inhemska betodling

och den därpå grundade sockerindustrien att bestå i konkurrensen förbättrats.

Trycket utifrån, särskilt genom konkurrensen i raffinadsocker från Tjeckoslovakiens

sida, är dock fortfarande mycket kännbart och har under senaste

året högst väsentligt skärpts. Orsaken härtill är givetvis den, att Tjeckoslovakien

tvingats till en mer aggressiv försäljningspolitik, sedan Storbritannien

och ett flertal kontinentala länder i Europa under 1928 och 1929 sökt

att genom förhöjda tullar i möjligaste mån avspärra sin marknad från

import av tjeckoslovakiskt socker.

Angående det internationella läget hänvisas i övrigt och i fråga om

detaljer till bilagorna litt A—D.

Läget å den internationella soekermarknaden, sådant det nu är och under Betydelsen

en överskådlig tid kan tänkas bliva, är uppenbart sådant, att den svenska inhemsk

sockerbetsodlingen och en på denna grundad sockerindustri äro, liksom

av

opaginerad Kontrollera mot PDF

4* Kungl. Martts proposition Nr 82.

hittills, i behov av ett visst skydd för att kunna bestå. Storleken av detta

skydd bör givetvis vara beroende av de fördelar, som den inhemska betodlingen

och sockerindustrien bereda landet, samt de nackdelar, som följa

av att konsumenterna få betala högre sockerpris.

Fördelarna av en inhemsk betodling äro flerahanda. Sedan länge har

sålunda sockerbetsodlingen här i landet uppmuntrats på grund av dess betydelse

för jordbruket.

För de egentligen betodlande områdena i vårt land är betodlingens bedrivande

i lämplig omfattning ett villkor för bibehållandet av den intensitet

i jordbruksdriften, som där förekommer. På grund av sockerbetsodlingens

betydelse i växtföljden för omväxling mellan olika växtslag, för ogräsbekämpandet

samt motverkandet av förödande växtsjukdomars uppträdande

kan nämligen betodling icke lämpligen ersättas med sädesodling, utan betodlingens

definitiva inskränkning måste medföra en omläggning av växtodlingen

i extensiv riktning och med all sannolikhet till ökad animalisk

produktion. Detta skulle åter kräva ökade kapitalutlägg, vilket i dessa för

jordbruket bekymmersamma tider är förenat med särskilda svårigheter. Därjämte

skulle en sådan utveckling ha till följd, att det svenska jordbruket

för avsättning av sin produktion i allt större utsträckning komme att trängas

på en alltid osäker och av allt flera säljare uppsökt exportmarknad. För

närvarande utgör Storbritannien vårt utan jämförelse viktigaste avsättningsområde

i utlandet för animaliska produkter. Vem kan emellertid garantera,

att denna marknad även i framtiden kommer att stå öppen för vår export

av jordbruksprodukter i samma utsträckning som hittills! Starka strävanden

hava redan gjort sig gällande att genom särskilda förmåner åt kolonierna

underlätta livsmedelsimporten därifrån på övriga exporterande länders bekostnad.

I fråga örn Englands sockerimport äro dylika strävanden förverkligade.

I varje fall bleve avsättningen av det svenska jordbrukets alster

under dylika förhållanden än mera beroende av osäkerheten på världsmarknaden.

Den svenska betodlingen däremot har alltid en säker avnämare i

den inhemska sockerindustrien, vilken även till följd av konsumtionens

hastiga stegring kan antagas komma att ytterligare utvecklas. Då spörsmålet

örn den vegetabiliska och animaliska produktionens inbördes avvägning

givetvis kan bliva föremål för olika meningar och då denna frågas

allmänna bedömande faller utanför vårt uppdrag, ha vi med förestående

endast velat fästa uppmärksamheten därpå, att en alltför ensidig inriktning

av endera av dessa båda grenar kan hava sina nackdelar. Angående betodlingens

betydelse för jordbruket m. m. hänvisas i övrigt till bilagorna

litt. E—H.

Vad som ovan anförts angående betodlingens betydelse för jordbruksnäringen

talar för att jordbrukarna i de trakter, där sådan odling är möjlig,

skola till fullo inse dess fördelar och ägna sig däråt. Emellertid är det

påtagligt, att prisfrågan spelar in vid avgörandet av vilken odling, som skall

väljas, och den enskilde odlaren fäster därvid stort avseende vid odlingens

omedelbara resultat. Ju svagare hans ekonomiska ställning är, desto mer

tvingas han också till sådant hänsynstagande. Ej heller kan rimligtvis

förväntas, att sockerbetsodlingen i längden upprätthålles, örn den för odlaren

på grund av otillfredsställande betpris blir oekonomisk.

Även de sociala synpunkterna göra sig med styrka gällande, när det gäller

att bedöma fördelarna av en inhemsk betodling och en därpå grundad sockerindustri.

Genom betodlingen beredas stora grupper arbetare särskilt bland

lantbefolkningen tillfälle till ökade arbetsinkomster, en omständighet av vikt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *5

i dessa tider, då allmänt erkännes, att lantarbetarnas arbetsinkomster i jämförelse

med industriarbetarnas äro otillfredsställande. Särskild betydelse torde

betodlingen ha för de mindre jordbrukarna. Genom denna odling kunna de

nämligen fullständigare utnyttja sin och familjens arbetskraft än på annat

sätt är möjligt. Sockerindustrien erbjuder likaledes en välbehövlig ökning

i arbetsmöjligheterna för vissa befolkningsgrupper. Som kampanjarbetare

vid råsockerfabrikerna bruka nämligen i stor utsträckning anställas småbrukare

såväl som diverse grovarbetare från endast under sommaren i gång

varande industrier, såsom exempelvis tegel- och torvfabrikationen. Råsockerindustrien

bidrager därför i de trakter, som därav beröras, att inskränka den

säsongmässiga arbetslösheten. Man torde därför kunna säga, att en total

nedläggning av betodlingen och den därpå grundade sockerindustrien med

all sannolikhet skulle medföra ytterst kännbara verkningar för de befolkningsgrupper,

som därav för närvarande hava sin utkomst.

Slutligen bör även framhållas, att med hänsyn till vårt lands självförsörjning

det givetvis är av värde att inom landets gränser äga en inhemsk

betodling och sockerindustri. Starkt bidragande till de europeiska staternas

livliga intresse för den inhemska betodlingen lia sålunda otvivelaktigt varit

de tråkiga erfarenheter, som gjordes under kriget med den då otillräckliga

sockertillförseln. Det förstärkta tullskydd, som flertalet av Europas länder

anordnat under senare år, torde också böra ses mot bakgrunden av dessa

förhållanden, örn än med hänsyn till de internationella strömningarna andra

skäl skjutits fram, när det gällt att utåt motivera de vidtagna åtgärderna.

Såsom samlat omdöme i frågan örn den svenska sockerbetsodlingens och

den på denna grundade sockerindustriens betydelse vilja vi hava uttalat den

mening, att av den nu pågående utredningen samt de i ämnet tidigare företagna

undersökningarna framgår, att denna näring är av stor betydelse för

dem, som utöva eller äro beroende av densamma, för jordbruket, för respektive

landsändar och för landet i dess helhet.

En nedläggning av sockerbetsodlingen och den därpå grundade sockerindustrien

i landet skulle därför säkerligen ej vara till gagn varken för

landet, jordbruksnäringen, betodlarna eller den industri, som från betodlingen

hämtar sin råvara. Betodl ingens och sockerindustriens uppehållande äro

emellertid beroende av prisfrågan.

Sockerpriserna hava under det gångna året varit mycket låga. Sedan

priskurantpriset för ett kilogram krossad melis vid årsskiftet 1928/1929

uppgått till 36 öre, sjönk det under våren 1929 mycket hastigt, så att det

i mitten av juni var nere i 31 öre. Därefter inträdde en betydande återhämtning,

och i slutet av september 1929 var priset uppe i 37 öre. Som

en följd av vissa företeelser å världsmarknaden ägde emellertid under oktober

och november ett nytt prisfall rum, som resulterat i att nämnda priskurantpris

alltsedan mitten av november utgjort allenast 32 öre. I medeltal under

det till grund för betpriset liggande regleringsåret 1 februari 1929—1 februari

1930 beräknas det uppgå till något över 34 öre. Som betpriset enligt gällande

odlingskontrakt (se bilaga O) utgår med 6.5 gånger priskurantpriset å

krossad melis efter avdrag av grossistrabatten 4 procent, har betpriset givetvis

rönt påverkan av de låga sockerpriserna. För den gångna kampanjen

torde sålunda priset flir 100 kilogram betor med en sockerhalt av sexton

procent utgöra ungefär 2 kronor 15 öre. Till följd av den höga sockerhalten

hos årets hetor (17.6 procent) komma dock betodlarna att utfå i genomsnitt

ungefär 2 kronor 30 öre per 100 kilogram.

Följderna av

nedlagd eller

inskränkt

sockerbetsodling.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Trots det tryckta läse, vari betodlingen till följd av de låga sockerpriserna

sålunda befinner sig, har den under det gångna året ej reducerats med mer

än ungefär en tredjedel. Enligt vad nämligen statistiska centralbyrån på

grundval av erhållna uppgifter örn den totala betskördens omfattning1 samt

de uppskattade hektarskördarna i olika delar av landet preliminärt beräknat

och under uttrycklig reservation för resultatets exakthet meddelat, skulle den

under 1929 med sockerbetor odlade arealen uppgå till 29,000 hektar. Anledning

finnes emellertid antaga att de verkliga hektarskördarna äro något högre än de

uppskattade, varför den totala, under året odlade arealen torde vara något lägre

än den här ovan uppgivna. Till jämförelse må meddelas, att de med sockerbetor

odlade arealerna för 1927 och 1928 utgjorde 40,700 respektive 42,800 hektar.

Att minskningen ej blivit större sammanhänger med att enligt det mellan

sockerbolagen och betodlarna rådande femåriga kontraktet, vilket avser odlingsåren

1927—1931, odlarnas rätt att inskränka sin areal begränsats till 50 procent

av den areal de vid kontraktets ingående tecknat. Huru minskningen

företagits inom skilda odlarekategorier belyses närmare i bilagan litt. K.

Vi äro av den uppfattningen, att det i stort sett varit till odlarnas nytta,

att de trots de otillfredställande priserna kunnat uppehålla sin betodling i

sådan omfattning, som skett. Härigenom lia större ändringar i driften kunnat

undvikas, och framför allt har växtföljdsordningen kunnat bibehållas i någorlunda

oförändrat skick. Av de utförda undersökningarna rörande verkningarna

av den reducerade betodlingen framgår, att inskränkningen varit

minst hos de smärre jordbrukarna. Givetvis är detta beroende av att dessa

ej använda lejd arbetskraft och därför i sin jordbruksdrift äro något mindre

känsliga för det dåliga prisläget.

För sockerindustrien har nedsättningen medfört den olägenheten, att utnyttningsgraden

av råsockerfabrikernas kapacitet härigenom minskats.

Med hänsyn till de sociala synpunkterna torde verkningarna av inskränkningen

under 1929 i betodlingen samt i driften vid råsockerfabrikerna ha

varit mera kännbara. Enligt vad som hittills kunnat utrönas av pågående

utredningar rörande arbetsförhållandena har ackordspriset för betskötseln och

betupptagningen under det gångna året kunnat för de undersökta gårdarna

sänkas från i allmänhet 250 kronor till 200—230 kronor per hektar, och

synas lönenedsätlningarna vara mera framträdande i distrikt med lättare

jord än inom områden med styvare jord. Genom den inskränkta betodlingen

har givetvis också antalet personer, som sysselsatts vid betodlingen och råsockerfabrikerna,

reducerats. Antalet av den för betornas sommarskötsel

och upptagning särskilt lejda arbetskraften har sålunda vid de undersökta

gårdarna från 1928 till 1929 minskats med ungefär en tredjedel. Allmänt

har också omvittnats, att arbetstillgången vid betodlingen under det gångna

året varit osedvanligt riklig och att därför arbetslönerna kunnat nedbringas.

Huruvida den stora tillströmningen av arbetskraft helt är att tillskriva betodlingens

inskränkning har av oss dock ej kunnat utrönas. Rörande spörsmålet

örn betodlingens och sockerindustriens arbetareförhållanden och de

sociala verkningarna av 1929 års produktionsinskränkning hänvisa vi till

bilagan litt. K.

Beträffande järnvägarnas beroende av bet- och råsockertransporter framgår

av bilagorna litt. L och M, att dessa transporter spela mycket stor roll för

flera av dem. Huru en bortfallen betodling inverkar på fraktinkomsterna

belyses i uppgifterna i dessa bilagor angående de betfraktande järnvägarnas

1 För Svenska sockerfabriksaktiebolaget utgjorde betskörden 719,000 ton och för Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag 42,000 ton.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82. *7

förhållanden 1926, då betodlingen var praktiskt taget inställd, i jämförelse

med 1925, 1927 och 1928, då full odling ägde rum. Härav framgår, att särskilt

vissa typiska betbanor i södra Skåne liksom på Öland, Gotland och i

Östergötland lidit avsevärt avbräck genom betodlingens bortfallande, varvid

dock jämväl bör ihågkommas, att många järnvägar under senare tid över

huvud taget fått sitt driftsresultat försämrat, bland annat med hänsyn till

konkurrensen med automobiltransporterna. Några motsvarande uppgifter för

1929 ha vi ännu ej erhållit, men då betodlingen sagda år ej varit nedbringad

med mera än en tredjedel, torde de härav för järnvägarna skadliga

verkningarna i förhållande till 1926 lia varit väsentligt reducerade.

Ur handelsbalansens synpunkt medför en inställd eller inskränkt hetodling

givetvis en motsvarande ökning i råsockerimporten. Å andra sidan uppkomma

i denna situation åtskilliga omständigheter, som kunna påverka

handelsbalansen i motsatt riktning. Svårigheterna att klarlägga betydelsen

för handelsbalansen av betodlingen och råsockerindustrien äro mycket stora

till följd av omöjligheten att förutsäga, huru de vid en bortfallen betodling

och råsockerfabrikation ledigblivna produktiva krafterna (betjorden, arbetskraften,

kapitalet) komma att tagas i anspråk för andra ändamål. Ett försök

att under vissa antaganden härom verkställa en uppskattning har gjorts

i bilagan litt, N.

Vi övergå nu att undersöka, huruvida en förbättring i betingelserna för den

inhemska sockernäringen skulle kunna åstadkommas genom sockerindustriens

och betodlarnas egna åtgöranden i syfte att ytterligare rationalisera driften.

Vad först angår betodlingen, utvisar den i bilagan litt. E lämnade redogörelsen,

att en förskjutning i betodlingens lokalisering pågår från för denna

odling mindre tjänliga till härför bättre jordar. Betodlingen i Skåne synes

sålunda alltmer koncentrera sig till södra Skånes bördiga och jämförelsevis

lätta jordar. Däremot har odlingen gått tillbaka i trakter med styvare jord

såsom i nordvästra Skåne. På grund av dessa senare trakters starka industrialisering

har även efterfrågan på arbetsfolk där ökats, varmed följt

stegrade löneanspråk, som i sin ordning verkat återhållande på betodlingen.

Vidare framgår av nämnda redogörelse, att de smärre och medelstora

gårdarna kommit att övertaga en allt mer omfattande del av betproduktionen,

medan de större gårdarna, vilka i huvudsak arbeta med lejd arbetskraft,

relativt taget minskat i betydelse för betodlingen. Jämsides med

denna betodlingens naturliga anpassning efter de ekonomiska betingelserna

pågår även visst kontinuerligt arbete för att ytterligare höja utbytet av

betodlingen. 1 detta hänseende må nämnas Svenska sockerfabriksaktiebolagets

vitbetstorädlingsanstalt vid Landskrona, vars uppgift är att framställa för

odlingen och industrien förbättrade sockerbetsstammar, samt vissa genom

nämnda bolags försorg igångsatta jordundersökningar för erhållande av

material till bedömande av odlingens betingelser. Ävenså pågå oavbrutna

fältförsök hos enskilda odlare för utrönande av den i varje fall mest ekonomiska

gödslingen vid sockerbetsodlingen. Resultaten av åsyftade olika

slag av arbeten komma emellertid endast småningom tillsynes. Några mera

framträdande språng i utvecklingen torde på detta område ej vara att vänta.

I fråga örn ekonomiskt samgående mellan betodlarna torde vara väl känt,

att dessa i forin av sina betodlareföreningar och den härpå byggda Skånes

betodlares centralförening kommit synnerligen långt i organisationshänseende,

då det gäller att i avseende å betpris och (ivriga avsättningsförhållanden

gemensamt tillvarataga sina intressen.

Betodlingens

och sockerindustriens

rationaliseringsmöjligheter

m. m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Undersökning

orri möjligheten

ait ernå

full betodling

1930 utan

statens ytterligare

stöd.

8* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Sockerindustrien å sin sida har under senare tider genom rationaliseringsåtgärder

i mycket hög grad förbättrat sina produktionsförhållanden.

Vad beträffar de tidigare understundom framförda anmärkningarna mot

det stora antalet råsockerfabriker, vilka ursprungligen inrättats under statens

beskydd för att i jordbrukets intresse söka sprida betodlingen, har numera

situationen förändrats till följd av den ökade sockerförbrukningen i landet.

Visserligen finnas några råsockerfabriker med tillförselområden, där mindre

gynnsamma odlingsbetingelser medföra kvantitativt och kvalitativt lägre

skördeutbyte och i följd därav höga produktionskostnader per deciton betor,

eller där odlingen är otillräcklig för fabrikens kapacitet. Men då dessa fabriker

nu finnas och då även deras produktion är behövlig för landets sockerbehov,

synes lämpligheten av någon särskild aktion för deras nedläggande kunna

ifrågasättas. Den nuvarande produktionsapparaten, som tidigare var otymplig

och för stor tilltagen, har genom den ökade sockerförbrukningen

anpassat sig efter förhållandena. Vad i övrigt angår sockerindustriens

ställning, dess rationalisering och produktionsförhållanden hänvisa vi till

bilagorna litt. I och J.

De omständigheter, för vilka redogjorts i den sist åsyftade, i bilagan

litt. J intagna översikten rörande den svenska sockerindustriens ekonomiska

ställning och produktionsförhållanden synes visa, att sockerindustrien med

hänsyn till de relativt taget betydande fasta kostnader, som äro förenade

med råsockerfabrikationen, har ett väsentligt intresse av att en inskränkning

i sockerbetsodlingen förhindras. Detta förhållande har givit oss anledning

undersöka örn icke sockerbolagen och betodlarna genom ansträngningar å

ömse håll skulle kunna få till stånd någon pristilläggsöverenskommelse i

syfte, att odlingen 1930 i görligaste mån tryggades.

Angående sockerbetsodlingens antagliga produktionskostnader har direktören

Nanneson, jämlikt det honom givna uppdraget, verkställt utredning, som återfinnes

i bilagan litt. H. I denna utredning beräknar direktören Nanneson, att

produktionskostnaderna vid betodling för närvarande skulle uppgå till 2 kronor

77 öre för deciton betor med normal sockerhalt (17.2 procent), vilket motsvarar

för sextonprocentiga betor 2 kronor 65 öre. Oavsett att denna kalkyl,

såsom direktör Nanneson själv framhåller, bygger på ett mycket begränsat

material — endast ett trettiotal gårdar — samt att åtskilliga av de kvantitetsuppgifter,

som därvid komma till användning, ligga så långt tillbaka i tiden

som 1919—1921, kan både från ena och andra hållet naturligtvis anföras

skäl mot en generalisering av vissa av de i kalkylen ingående detaljposterna.

Enligt en likaledes av direktören Nanneson i sagda bilaga utförd jämförande

kostnadsberäkning för sådan odling, som kan tänkas konkurrera med sockerbetsodling,

skulle jämbördighet mellan dylik odling och sockerbetsodling

ernås, om för sockerbetor med normal sockerhalt (17.2 procent) betalades ett

pris av 2 kronor 62 öre per deciton. För betor med 16 procents sockerhalt

motsvarar detta ett pris av 2 kronor 50 öre per deciton.

Då vi hava ansett det vara för såväl det allmänna som i längden även

för den inhemska sockernäringen mest önskvärt, örn frågan kunde lösas

utan att staten behövde ingripa, hava vi i första hand i nyssnämnda syfte

bedrivit upprepade och ingående förhandlingar med representanter för sockerbolagen

och betodlarna.

Förhandlingarna hava förts med de på området ledande organisationerna,

nämligen å ena sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget och å andra sidan

styrelsen för Skånes betodlares centralförening. Därvid har det visat sig,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 82. 9

att bolaget av principiella skäl, särskilt med hänsyn till frågans konsekvensser

för framtida prisförhållanden mellan parterna, ej ansett sig kunna under

löpande avtalstid gå med på någon förändring av gällande kontrakt i vad

angår betpriset. Oavsett detta har bolaget, bland annat vid det förhållandet

att centralföreningens styrelse ej äger med förpliktigande verkan för de

enskilda odlarna sluta avtal, icke ansett sig vid ett eventuellt tilläggspiis

kunna få säkerhet för sådan relativ ökning av betarealen, som erfordras för att

utgifterna för tilläggspriset skola kompenseras. Centralföreningens styrelse

har å sin sida framhållit, att betodlarna, vilka enligt kontraktet hade att

odla minst 50 procent av den vid kontraktets ingående tecknade arealen,

visserligen ej ifrågasatte någon ändring i priset å betor från denna första

hälft av arealen, men att betodlarna, därest de skulle kunna antagas vara

villiga odla betor å hela återstående arealen, borde erhålla ett pris ej understigande

2 kronor 80 öre per deciton sextonprocentiga hetor från den andra

hälften av arealen. Som parterna fasthållit vid dessa sina ståndpunkter, hava

vi ansett ytterligare förhandlingar i nyss nämnt syfte för närvarande vara

utsiktslösa.

Vi ha i det föregående redogjort för de huvudsakliga omständigheter,

som synts oss vara av betydelse vid ett ståndpunktstagande till frågan,

huruvida det allmännas intresse av sockernäringen kan anses påkalla

ytterligare stöd åt betodlingen. Emellertid bör frågan örn en statlig

aktion åt hetodlingen i år, enligt vår mening, ej uteslutande ses ur sockernäringens

och med denna förbundna mangahanda intressens synpunkt,

utan frågan bör också betraktas i samband med spörsmålet örn en

allmän stödaktion åt landets jordbruk. Att bedöma sistnämnda

spörsmål i hela dess vidd tillkommer ej oss. Dock må framhållas, att

prisfallet å jordbruksprodukter är särskilt kännbart beträffande spannmål

och sockerbetor, varför det är uppenbart, att de för jordbruket dåliga

tiderna i hög grad träffa sockerbetsdistrikten. Anses därför lämpligt

att giva jordbruket i dessa trakter ett handtag, medför en stödaktion

åt betodlingen den fördelen, att på grund av sockerindustriens

koncentration till endast två betköpande företag sådana anordningar

kunna vidtagas, att man fullt kan överblicka de förmåner, som komma

den enskilde sockerbetsodlaren till godo. En sådan stödaktion medför

också den högst värdefulla fördelen, att därigenom komme att gagnas

alla de intressen, som äro förbundna med sockerbetsodlingens och sockerindustriens

fulla drift och vilka, såsom vi i det föregående påpekat, i

större eller mindre utsträckning lida men genom sådan inskränkning

härav, som i händelse av utebliven stödaktion kan befaras.

Efter förestående yttrande örn frågan i dess allmänhet övergå vi härmed

att, enligt vårt uppdrag, redogöra för de former, varunder ett eventuellt

statsingripande beträffande 1930 års hetodling enligt vår mening

kan tänkas äga rum.

Från de av en dylik åtgärd direkt berörda parterna, sockerbolagen och

betodlarna, vilka själva ej gjort någon framställning örn statens ingripande,

har förklarats, att det vore för dem likgiltigt vilken form, som

väljes för en eventuell stödaktion från statens sida.

Tidigare har ifrågasatts antingen en förhöjning av tullen å raffinerat

socker eller subvention genom direkt anslag. Förslag har vidare förut

varit uppe örn sänkning av skatten å inhemskt socker eller ock
-

Spörsmålet om

statligt stöd

åt 1930 års

betodling.

Olika former

för ett eventuellt

statsingripande

m.m.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10* Kungl. Maj-.ts proposition Nr 82.

så att höja sockerskatten, samt av därigenom influtna medel lämna

subvention åt den inhemska betodlingen. Sedan emellertid sockerskatten

numera helt avskaffats, lärer väl icke kunna ifrågasättas att åter-,

införa den för anskaffande av medel till subvention. En annan därmed

i viss mån jämförlig möjlighet för anskaffande av medel för ändamålet,

vilken däremot ännu står öppen, vore att bevilja sockerbolagen

tullfri iniörsel av viss kvantitet råsocker mot att bolagen åtoge sig att

överlämna motsvarande belopp till betodlarna i form av förbättring av

betpriset. Da emellertid ett val såväl mellan de olika sätt, varpå medel

till en eventuell subvention böra anskaffas, som mellan subvention

. över huvud taget oell tull såsom olika former för statens

ingripande till betodlingens stödjande, väsentligen är beroende av

skattepolitiska och jämväl andra politiska överväganden, hava vi ansett

det ej tillkomma oss att uttala oss därom. Vi hava därför ansett

oss böra utforma vissa olika alternativ. De särskilda förutsättningar,

varifrån vi därvid baft att utgå, hava varit följande.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget bar förklarat sig berett att till betodlarna

förmedla de medel, som på det ena eller andra sättet ställas till

dess förfogande. Vidare bar bolaget liksom förra året förklarat sig, i

händelse att raffinadtullen höjes, icke göra anspråk på den merinkomst,

som till följd av den genom tullböjningen orsakade stegringen i sockerpriset

kontraktsenligt skulle tillkomma bolaget gentemot betodlarna,

utan ställer bolaget beloppet helt till förfogande för reglering av betpriset.

Vad icke härför åtgår, inbetalar bolaget till statskassan. Slutligen

har. bolaget utfäst sig att, därest statsåtgärder i ena eller andra

formen vidtagas, såsom komplement därtill i större utsträckning än kontraktet

föreskriver bidraga till betfrakterna. För närvarande är bolaget

skyldigt betala halva fraktkostnaderna vid betornas transport å järnväg

till råsockerfabrik, dock högst 15 öre per deciton befraktade betor.

Enligt den nu givna utfästelsen betalar bolaget hälften av frakten, så

länge denna ej överstiger 8 öre, och ökar sedan sitt bidrag, så att odlarens

fraktkostnad kan uppgå högst till 8 öre, allt per deciton betor. Bolaget

har dock förbehållit sig rätt att efter eget bedömande vägra mottaga

betor från arealer, som ligga utanför de enligt femårskontrakten

kontraherade, vilket skett i syfte att skydda sig för oskäligt höga fraktkostnader

å leveranser från nya odlare. Bolaget har däremot i år till

skillnad från i fjol bestämt avböjt att mot viss tullhöjning garantera ett

minimipris å betor från den del av den tecknade arealen, som ligger över

de första femtio procenten av sagda areal. Likaså har bolaget vägrat

att, i händelse subvention genom direkt statsbidrag lämnas betodlarna, bidraga

därtill med viss andel. Bolaget har nämligen velat förlägga hela

sin insats till nedbringande av fraktkostnaderna för betodlarna. — Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag har påtagit sig motsvarande insats

beträffande fraktbidrag för sina odlares vidkommande.

Vad åter angår betodlarna, har styrelsen för Skånes betodlares centralförening

ansett sannolikhet föreligga, att full odling skall vinnas, samt

förhandlingsvis förklarat sig för sin del beredd tillstyrka sådan odling,

därest betodlarna erhålla ett pris av lägst 2 kronor 80 öre per deciton betor

med en sockerhalt av 16 procent från den senare hälften av kontraktsarealen.

Detta pris kan kanske förefalla väl högt, då enligt direktören Nannesons

beräkningar produktionskostnaden för betor med normal sockerhalt

(17.2 procent) uppskattats till 2 kronor 77 öre, vilket för sextonprocentiga

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

bietor motsvarar 2 kronor 65 öre. Vid bedömande av skiiliglieten i det begärda

priset kan emellertid ej förbises, att en inskränkning i betodlingen

sådan som i fjol för åtminstone odlare med större areal medför vissa fördelar

i form av minskade kostnader per produktionsenhet. Såsom redan

förut framhållits har erfarenheten från föregående år visat, att till följd

av den rikligare tillgången på arbetsfolk löneutgifterna vid inskränkt

odling kunnat hållas nere rätt väsentligt. Skulle betodlingen bli av normal

omfattning och efterfrågan på betskötare följaktligen stiga, torde

sannolikt arbetslönerna komma att ökas. Vidare kan vid inskränkt

odling avfallsprodukterna, särskilt betblasten, bättre tillvaratagas.

Till den sålunda påvisbara merkostnaden för betor från den första halvdelen

av den odlade arealen, som inträffar vid återtagen full odling, bör

därför hänsyn tagas vid bestämmandet av priset å betor från den senare

halvdelen. Vidare må nämnas, att 2 kronor 80 öre per deciton sextonprocentiga

betor från andra halvdelen av arealen var det pris, som ifrågasattes

i den proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens

uppehållande, som framlades vid 1929 års riksdag. Då

förutsattes emellertid, att betodlarna därjämte skulle till följd av den

föreslagna tullhöjningen automatiskt erhålla ett tillägg å den första halvdelen

av den tecknade arealen med omkring 18 öre. Då sistnämnda prisbestämmelser

i fjol föreslogos, angavs härför såsom motiv bland annat,

att ett genomsnittspris för betor från hela arealen borde ligga vid lägst

ungefär 2 kronor 60 öre per deciton sextonprocentiga betor. Sedan dess

ha emellertid produktionskostnaderna, enligt direktören Nanneson, sänkts

från 2 kronor 92 öre till 2 kronor 77 öre eller med 15 öre, allt per deciton

betor av normal sockerhalt (17.2 procent). På grund av att lägre sockerpris

nu råder än i fjol, har man vidare att i år utgå från ett lägre kontraktsenligt

betpris för den första halvdelen än vad man utgick ifrån förra

året. Därest man för 1930 års odling räknar med ett kontraktspris av exempelvis

2 kronor 14 öre för betor från den första arealdelen och med 2 kronor

80 öre för betor från den andra arealdelen, skulle genomsnittspriset komma

att ligga vid 2 kronor 47 öre, allt per deciton sextonprocentiga betor, vilket

senare pris understiger det vid fjolårets utredning eftersträvade genomsnittspriset

med i runt tal samma belopp, varmed produktionskostnaderna

sedan dess beräknats hava nedgått. I betraktande av alla de nu

nämnda omständigheterna anse vi det angivna priset av 2 kronor 80 öre

för deciton betor från den andra arealdelen vara beträffande 1930 års

betodling fullt försvarligt. Centralföreningens styrelse har vidare förklarat,

att därest betodlarna — såsom fallet blir vid tullhöjning — erhålla

en automatisk höjning i priset å hetor från den första halvdelen av arealen,

ett belopp motsvarande denna höjning får gå i avdrag från 2 kronor

80 öre vid bestämmande av tilläggspriset för betor från den återstående

delen av den tecknade arealen.

Vid beräkning av den subvention, som under ovan angivna förutsättningar

må anses erforderlig för att full betodling under innevarande år

skall erhållas, gäller först att fastställa det betpris, odlarna böra garanteras

för betor från andra halvdelen, därest subventionslinjen väljes.

Från det ovan angivna priset 2 kronor 80 öre per deciton sextonprocentiga

betor bör avdragas visst belopp med hänsyn till den av sockerbolaget

utlovade ökningen i fraktbidraget. Enligt vad bolaget uppgivit,

torde denna merkostnad för bolaget uppgå till ungefär 5 öre per

Subvention

genom direkt

anslag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

deciton betor och således vid en medelskörd av 1,000,000 ton betor till

ungelär 500,000 kronor. Beräknas denna iörmån lör betodlarna å betor

från den senare halvdelen av arealen, motsvarar den en förbättring i

betpriset med 10 öre per deciton. Sedan från nyssnämnda prisbelopp av

2 kronor 80 öre avdragits dessa 10 öre, er hålles 2 kronor 70 öre såsom

det pris, vilket staten borde vid subventionslinjen garantera odlarna

för deciton sextonprocentiga betor från den andra: halv delen av

arealen. För beräkning av totala statsanslaget vid denna subvention

gäller vidare att söka angiva det pris, som betodlarna kunna antagasutfå,

därest intet statsbidrag lämnas. Dagens priskurantpris å krossad melis

(K 5) utgör visserligen 32 öre per kilogram, vilket motsvarar ett pris av

2 kronor per deciton betor med en sockerhalt av 16 procent. (Vid motsvarande

tid i fjol var sockerpriset 36 öre och det däremot svarande betpriset

2 kronor 23 öre.) Svenska sockerfabriksaktiebolaget anser dock, att

man för nästa regleringsperiod (den 1 februari 1930—1 februari

1931) bör kunna räkna med ett genomsnittligt krossmelispris av

minst samma storlek som under innevarande period, d. v. s,

lägst 34 ä 35 öre. Man skulle därför förslagsvis kunna räkna

med ett betpris för kommande kampanj av 2 kronor 15 öre per

deciton betor med en sockerhalt av 16 procent, därest ingen subvention

gåves. För att betodlarna skola få nyssnämnda garantipris å 2 kronor

70 öre per deciton betor från den del av den tecknade arealen, de ej äro

skyldiga att odla, erfordras således ett statsbidrag av 55 öre per deciton

för dessa hetor. För den hälft av en medelskörd från den av Svenska

sockerfabriksaktiebolaget omfattade odlingen, som skulle komma i åtnjutande

av dylikt bidrag, eller 500,000 ton, skulle alltså det totala statsanslaget

uppgå till 2,750,000 kronor. Antager man åter, att dagens låga sockerpris

blir normerande för 1930 års betpris, att 10 procents överodling

erhålles och att, liksom i fjol föreslogs, tilläggspriset får utgå för hetor

även från denna areal, alltså för tillhopa cirka 600,000 ton, ökas statsbidraget

till 70 öre per deciton betor, och bliver totala statsanslagsbehovet

för Svenska sockerfabriksaktiebolagets betodling under dessa förutsättningar

4,200,000 kronor. Tilläggas i båda fallen 10 procent för Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolags odling, bliva de behövliga beloppen

3,025,000 respektive 4,620,000 kronor. Medeltalet mellan dem utgör i runt

tal 3,800,000 kronor eller ett något större belopp än det. som sammansatta

bevillnings- och jordbruksutskottet vid förra årets riksdag föreslog till

anvisande. Då sockerbolagen genom det ökade fraktbidraget deltaga

med ett större belopp i år än i fjol, beror stegringen i det erforderliga

statsbidraget på årets låga sockerpris.

Därest statsmakterna skulle anse, att subvention åt betodlarna i enlighet

med ovan angivna beräkningar borde beviljas, torde de bestämmelser

rörande det därtill beviljade anslagets användning samt grunderna för

tilläggsprisets utlämnande, som finnas angivna i det vid fjolårets riksdag

tillsatta sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets utlåtande

nr 1 (sid. 31 och 32), böra i tillämpliga delar gälla, dock med den skillnad

att tillägget enligt mom. 6 av nämnda bestämmelser skall utgöra skillnaden

mellan 2 kronor 70 öre och det enligt kontraktet utgående grundpriset

samt att tilläggens sammanlagda belopp till fullo skall bestridas av

statsmedel. Sockerbolagen hava, som framgår av vad här nedan meddelas,

förklarat sig villiga att förmedla utbetalningen av dessa medel

till betodlarna och häröver avgiva redovisning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

I detta sammanhang må redogöras för den linie, varvid medel till bet- Subvention

prisets reglering kan erhållas genom att soekerbolagen beviljas tullfri ™u_

införsel av viss mängd råsocker. ^ ^ beskattningen

Vid den nu stegrade sockerkonsumtionen i landet uppgår de båda soc- å råsocker.

kerbolagens årstillverkning av raffinad till ungefär 205,000 ton, vartill

erfordras ungeiär 225,000 ton råsocker. Vid en inhemsk betodling på

cirka 40,000 hektar utgöras härav ungefär 165,000 ton av råsocker ur svenska

betor och ungefär 60,000 ton av importerat råsocker. Tullsatsen å

råsocker är 7 öre per kilogram. Örn Svenska sockerfabriksaktiebolaget

erhölle tillstånd att inlära t. ex. 40,000 ton råsocker tullfritt och Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag t. ex. 4,000 ton, skulle en utgift,

som sockernäringen nu har att bära, tillfälligt bortfalla. Detta medför

visserligen, att statsverket likaledes temporärt i en svår situation för betodlingen

delvis avstode från uttagandet av sockertull för viss kvantitet

av halvfabrikatet. Men raffinadtullen behövde vid denna linie icke ändras.

Givet är, att sockerbolagen skulle redovisa det genom tullfriheten

å råsockret uppkomna beloppet för utgivande av förbättrat betpris till

odlarna enligt vissa regler samt till statsverket redovisa vad som ej härför

åtgår. För att förebygga misslörstånd må betonas, att det icke ifrågasättes

att ens tillfälligt generellt nedsätta råsockertullen, utan endast

att en licens skulle givas vederbörande sockerbolag att tullfritt införa en

bestämd myckenhet.

Den nu antydda linjen, som faller inom tullbeskattningens område och

ej nödvändiggör uppförande av direkt anslag å riksstaten, skulle icke

förorsaka höjning i konsumentpriset å socker, varjämte de moment av

spekulation, som vid en tullhöjnings ikraftträdande och borttagande befaras

inträda, ej behövde ifrågakomma.

Anordningens eventuella genomförande torde påkalla följande regler.

»1) Det iörutsättes, att särskilt tillstånd gives Svenska sockerfabriksaktiebolaget

att utan erläggande av tullavgift till riket i och för användning

i dess raffinaderier införa intill (förslagsvis) 40,000 ton råsocker

samt att Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag gives motsvarande

tillstånd beträffande intill (förslagsvis) 4,000 ton råsocker.

2) Härigenom erhåller vederbörande bolag en minskad utgift, som utgör

7 öre för varje kilogram råsocker, som sålunda importeras av bolaget.

Totala beloppet för bolaget av den sålunda minskade utgiften benämnes

här redovisningsbeloppet. Redovisningsbeloppet skall av bolaget

enligt bär nedan under 3—7) angivna grunder utbetalas såsom tilläggspris

för viss del av de betor, som odlas under 1930 och levereras under

kampanjen 1930—1931, eller, i den mån det ej härför åtgår, redovisas och

inlevereras till statsverket.

3) —6) (lika med samma moment i nedan intagna grunder för stödjande

av sockerbetsodlingen 1930 genom tullhöjning).

7) För betor från pristilläggsarealen erhåller odlaren utöver kontraktspriset

tilläggspris, uträknat på så sätt, att det i sista punkten i mom. 2)

här ovan angivna redovisningsbeloppet utslås å samtliga under kampanjen

1930—1931 inköpta betor från pristilläggsarealerna med lika belopp

per 100 kilogram av dessa betor, därvid dock skall iakttagas, att tilläggspriset

ej må vara högre än att detsamma tillhopa med grundpriset enligt

kontraktet utgör 2 kronor 70 otc för J00 kilogram sextonprocentiga sockerbetor.

Detta tilläggspris utbetalas vid den i odlingskontrakten omnämnda

slutregleringen av betpriset.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14''

Kungl. Maj:ls ''proposition Nr 82.

8) Redovisning till statsverket rörande det i mom. 2) här ovan avsedda

redovisningsbeloppet skall ske senast den 15 mars 1931, då även statsverket

eventuellt tillkommande överskott skall av bolaget inlevereras.

Kungl. Majit utfärdar---— verkställande (lika med grunderna här

nedan).»

Sockerbolagens till 1929 års sockersakkunniga avgivna, här nedan omförmälda

utfästelser örn medverkan vid en eventuell statlig stödaktion

för 1930 års betodling torde vara så formulerade, att de även avse åtagande

örn verkställighet av den nu angivna linjen.

Till belysning av denna linjes ekonomiska innebörd må anföras, att

det för Svenska sockerfabriksaktiebolaget uppkommande redovisningsbeloppet

skulle, örn tullfrihet avser 40,000 ton råsocker, uppgå till 2,800,000

kronor Detta belopp utslaget på en betkvantitet från andra arealdelarna

— beräknad till 500,000 ton betor -— möjliggör ett til läggspris av 56 öre

per kilogram för betor från berörda arealdelar. Därest kontraktspriset å

sextonprocentiga betor för 1930 års skörd bleve t. ex. 2 kronor 14 öre, skulle

detta kontraktspris genom tillägget höjas till maximibeloppet 2 kronor

70 öre för deciton sextonprocentiga betor. Vid lägre kontraktspris och

större betskörd skulle sagda pris däremot icke fullt uppnås. Önskar man

ernå större säkerhet för att betodlarna skola uppnå nämnda pris 2 kronor

70 öre, måste man låta den tullfria införseln omfatta större kvantiteter

råsocker än vad som ovan angivits.

Stöd ät betet

dlin ger,

genom höjning

av raffinadtullen.

Väljer man i stället att genom en höjning av tullen å raffinerat socker,

vilken för närvarande utgår med 10 öre per kilogram, förbättra betpriset,

har man först att beräkna den kvantitet socker, som kan antagas av

sockerbolagen bli försåld till genom tullen förhöjt pris. Ett beslut örn.

tullhöjning torde tidigast kunna träda i kraft den 1 mars 1930. Örn

vidare tullhöjningen ej skall påverka 1931 års betpris jämlikt gällande

kontrakt mellan sockerbolagen och betodlarna, bör den upphöra senast

den 1 februari 1931. Angående frågan örn tullhöjningens giltighet även

efter sagda dag hänvisas till vad nedan sägs. Svenska sockerfabriksaktiebolaget

har för oss beräknat, att dess försäljning av raffinerat socker

kan, med hänsyn till den stegrade konsumtionen, för regleringsåret

1930/1931 uppskattas till ungefär 190,000 ton. Som emellertid en eventuell

tullhöjning ovan antagits gälla under elva månader, skulle försäljningarna

under denna tid normalt utgöra ungefär 175,000 ton. Emellertid böra

ytterligare avdrag göras. Bolaget har nämligen med skäl gjort gällande,

att försäljningskvantiteten under den tid, den högre tullen gäller, torde

minskas först och främst av den anledningen, att handeln kommer att

före tullhöjningens ikraftträdande öka sina lager. Vid tullens åternedsättning

bliver förhållandet liknande så till vida, att handelns inköp örn

möjligt uppskjutas till dess den förhöjda tullen trätt ur kraft. Att det

är betydande kvantiteter som på så sätt undandragas bolagens försäljningar

till det av tullhöjningen betingade högre priset är uppenbart. Vid

borttagandet av sockerskatten den 1 juli 1929 skedde en förskjutning av

Svenska sockerfabriksaktiebolagets försäljningar från maj och juni månader

till tiden efter den 1 juli med mellan 14,000 och 15,000 ton. Slutligen

har bolaget framhållit, att i vanliga fall grossisterna i övre Norrland

redan under hösten, då öppet vatten finnes, täcka sitt behov av socker

för den kommande vintern. Vid en tullhöjning, som vore avsedd att

upphöra den 1 februari 1931, komme emellertid — enligt bolaget — dessa

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

grossister sannolikt att under hösten 1930 inskränka sina sockerköp att

avse täckning endast för tiden till tullhöjningens bortfallande den 1 februari

1931. Täckning av sitt sockerbehov för tiden därefter, tills sjöfarten

åter öppnades, skulle dessa Norrlandsgrossister, likaledes enligt

bolagets antagande, kunna verkställa genom inköp av utländskt socker,

som i avbidan på tullsänkningen inlagts på tullnederlag under hösten 1930

i berörda nordligare hamnar. Bolaget måste därför genom uppläggande

av lager i samma hamnar bereda köparna möjlighet att omedelbart efter

tullsänkningen erhålla erforderligt socker till det genom tullsänkningen

betingade lägre priset. Örn hänsyn tages till samtliga dessa av bolaget

angivna rubbningar i försäljningen, torde man ej kunna rakna med större

sockeromsättning till förhöjt pris för bolagets del under tiden 1 mars

1930—1 februari 1931 än 140,000 ton.

En tullhöjning med exempelvis 2.5 öre per kilogram ökar, med hänsyn

till att grossistrabatten i allmänhet är 4 procent,1 bolagets inkomst med

2.4 öre per kilogram socker. En dylik tullhöjning skulle följaktligen för

nyssnämnda beräknade försäljningsmängd av 140,000 ton socker lämna en

ökad inkomst åt Svenska sockerfabriksaktiebolaget av 3,360,000 kronor,

vilket belopp under ogynnsamma omständigheter ej vore tillräckligt för

den ifrågasatta förbättringen i betpriset. Örn tullsatsen höjes med 3 öre,

vilket med hänsyn till grossistrabatten medför en inkomst för bolaget

av 2.88 öre per kilogram försålt socker, skulle totala merinkomsten utgöra

4,032,000 kronor och således vara fullt tillräcklig. Vi räkna här nedan

med 3 öres tullhöjning.

Såsom vi förut flera gånger anmärkt torde det pris, som för betor

från andra halvdelen av den tecknade arealen bör tillgodokomma odlarna,

vara 2 kronor 80 öre per deciton sextonprocentiga betor. Härifrån

bör, med hänsyn till sockerbolagens utlovade fraktbidrag, på sätt ovan

omnämnts avräknas 10 öre, varigenom angivna betpris nedgår till 2 kronor

70 öre. Vid 3 öres tullhöjning kommer emellertid betpriset jämlikt

gällande odlingskontrakt att för alla betor automatiskt höjas med 17.16

öre2 per deciton. Enligt förhandlingar, som vi fört med styrelsen för

Skånes betodlares centralförening, får dock denna automatiska förbättring

av betpriset, även i vad den i verkligheten utgår å betor från första

halvdelen, såtillvida inräknas såsom ett led i den statliga stödaktionen

för att åstadkomma nyss åsyftade betpris av 2 kronor 70 öre för betor

från den andra halvdelen av den tecknade arealen, att från sist nämnda

pris får avräknas den automatiska prisförbättring, som ernås å betor

från första hälften av den tecknade arealen, utslagen å betor från den

andra arealdelen. Under antagande av lika betmängder från båda arealdelarna

utgör sist sagda avdrag givetvis 17.ig öre, vilket belopp ändras till

14.3 öre, örn den senare arealdelen avser odling mellan 50—110 procent.

Då medeltalet utgör 15.73 öre, lia vi med hänsyn till nu omnämnda förhållanden

från nyssnämnda betpris av 2 kronor 70 öre avdragit i runt tal

15 öre och således ansett, att vid tullinjen borde ett pris av 2 kronor 55

öre per deciton sextonprocentiga betor om möjligt ernås för betor från

den senare arealdelen.

1 För året 1928 var medelrabatten 3.954 procent och tiar för 1929 ytterligare närmat

sig 4 procent, vadan vi ansett oss böra räkna med sistnämnda siffra.

3 .1 öres tullhöjning medför efter avdrag av grossistrabatlen en höjning av krossmelisnoteringen

med 2.88 öre. Multipliceras sistnämnda siffra med betprismultipeln 6.5 erhålles

18.72, vilket reducerat lill elva månader blir 17.16 öre.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Emellertid kail vid tullhöjningslinjen detta pris ej garanteras såsom

ett minimipris, enär det för prisförbättringen tack vare tullhöjningen

uppkomna beloppet är beroende av såväl sockerförsäljningens omfattning

som det kontraktsenliga betprisets höjd, varjämte betskördens storlek

spelar in. Den marginal, som enligt här nedan verkställda beräkningar

kan anses föreligga, gör det dock ytterst sannolikt, att ett pris av 2 kronor

55 öre skall kunna utbetalas. I vissa situationer uppkommer efter det

föreslagna prisets erläggande ett så betydande överskott av bolagets genom

tullhöjning erhållna merinkomst, att det näppeligen bör gå till betodlarna

som motvikt till de obetydliga risker, som dessa enligt detta förslag äro

utsatta för. Därför torde 2 kronor 55 öre per deciton sextonprocentiga

betor utgöra ett maximipris1 för betor från andra arealdelen, och ett eventuellt

överskott bör av sockerbolagen inbetalas till statskassan. Betodlarnas

representanter ha mot detta förslag ej haft annan erinran att göra

än att de ansett det varit önskvärt, att priset 2 kronor 55 öre kunnat garanteras

betodlarna såsom ett fixt pris.

Till ytterligare belysning av den närmare ekonomiska innebörden av

den nu angivna tullhöjningslinjen må följande sammanfattningsvis framhållas.

Förut har beräknats, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget genom en

tullhöjning av 3 öre per kilogram raffinad, gällande under de elva månaderna

mars 1930—januari 1931, erhåller en merinkomst av 4,032,000 kronor.

Härifrån avgår först ett belopp till täckning av den automatiska

betprishöjning å 17.16 öre per deciton för samtliga betor, vilken jämlikt

kontrakten blir en följd av tullhöjningen. Storleken vid olika betskördar

av detta belopp samt den återstående delen av merinkomsten framgår av

följande.

Återstoden användes för utgivande av visst tillägg till kontraktspriset

å betor från andra arealdelen, vilken arealdel i olika fall

bör bestämmas, såsom iirågasättes i här nedan utformade grunder mom.

3)—5), d. v. s. i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande arealregler

i sammansatta bevillnings- och jordbruksutskottets utlåtande nr 1

vid 1929 års riksdag. Nyssnämnda pristillägg utgör, i den mån sagda

återstod härtill förslår, skillnaden mellan 2 kronor 55 öre och kontrakts

priset. Av följande tabell framgår summan (i kronor) av de belopp, som

i dylikt tillägg utgå till odlarna vid skilda sockerpris och olika hetskördar.

1 Angående den närmare innebörden av denna begränsning av priset hänvisas till nedanstående

grunder mom. 7.

Betskörd, ton ....................................

Bolagets merinkomst, kr.................

Till automatisk hetprisförbättring

900,000 1,000,000 1,100,000

4,032,000 4,032,000 4,032,000

åtgå, kr.

1,544,400 1,716,000 1,887,600

Återstod, kr. 2,487,600 2,316,000 2,144,400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*17

K.5

pris

Kontraktspris

å 16 % betor

öre per deciton

Bets

körd

öre per kg

900,000 ton

1,000,000 ton

1,100,000 ton

Vid

10-öres

Vid

13-öres

Vid

Vid

Andra

arealdelen i förhållande till hela arealen

tull

tull

tull

tull1

6/n>

5/io

6/i»

37

40

230.9

248.0

313,200

Tilläggsbelopp (å andra arealdelen), kronor

348,000 i 382,800 ] 417,600

36

39

224.6

241.8

594,000

660,000

726,000

792,000

35

38

218.4

235.6

874,800

972,000

1,069,200

1,166,400

34

37

212.2

229.8

1,155,600

1,284,000

1,412,400

1,540,800

33

36

205.9

223.1

1,436,400

1,596,000

1,755,600

1,915,200

32

35

199.7

216.8

1,717,200

1,908,000

2,098,800

1 2,144,400

31

34

193.4

210.6

1,998,000

2,220,000

| 2,144,400

2,144,400

I samtliga i tabellen angivna fall erhåller odlaren sådant tillägg, att betpriset

å andra lialvdelen blir 2 kronor 55 öre per deciton sextonprocentiga

hetor med undantag för de tre i tabellen särskilt inramade fallen, där

något lägre betpris utgår. Den del av återstoden, som ej åtgår till tillläggsprisens

utgivande, skall bolaget inbetala till statsverket. Detta inbetalningsbelopp,

vilket växlar högst betydligt i olika fall, blir vid t. ex. 34

öres sockerpris, 1,100,000 ton betskörd och en andra arealdel utgörande sex

elftedelar av hela arealen 603,600 kronor.

För Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags vidkommande bliva

motsvarande belopp givetvis väsentligt lägre.

I enlighet med de sålunda utförda beräkningarna hava vi utarbetat

nedanstående grunder för sockerbetsodlingens understödjande 1930 under

förutsättning av att tullen å raffinerat socker höjes med tre öre.

»1) Det förutsättes, att tullsatsen å socker under tulltaxenummer 120

(stat. nr 285—287) snarast möjligt och senast den 1 mars 1930 höjes till 13

öre och att denna tullsats blir gällande minst till den 1 februari 1931, samt

att tullsatserna å övriga sockerfabrikat under denna tid icke ändras.

2) Genom tullhöjningen antages vederbörande sockerbolags priskurantpris

å socker kunna höjas med 3 öre per kilogram, därifrån dock avgår den

rabatt, som tillkommer grosshandlarna, beräknad till 4 procent. Bolagets

merinkomst på grund av tullhöjningen under den period, som enligt betodlingskontrakten

ligger till grund för regleringen av 1930 års sockerbetspris

kommer således att utgöra 2.88 öre för varje kilogram socker, som sålts under

tiden från tullhöjningens ikraftträdande till sagda periods slut. Av

denna merinkomst går på grund av kontraktet en del till odlarna genom

förhöjt pris å samtliga till kampanjen 1930/1931 levererade betor. Återstoden

av merinkomsten skall av bolaget enligt här nedan under 3)—7) angivna

grunder utbetalas såsom tilläggspris för viss del av de betor, som

odlas under 1930 och levereras under kampanjen 1930 1931, eller, i den mån

den ej härför åtgår, redovisas och inlevereras till statsverket.

3) För odlare, som före 1930 tecknat flerårigt betodlingskontrakt och

jämlikt detta 1930 odlar betor på större areal än 50 procent av den i kontraktet

ursprungligen angivna, delas den odlade arealen i två delar, varav

1 Härvid har räknats med att tullhöjningen med 3 öre gäller endast under 11 månader.

Bihang lill riksdagens protokoll 19110. 1 sami. (ii haft. (Nr 82. Bilaga.) 2*

opaginerad Kontrollera mot PDF

18*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

den ena, benämnd pristilläggsarealen, omfattar den areal, som överstiger

50 men ej 110 procent av den i kontraktet ursprungligen tecknade.

4) För i mom. 3 avsedd odlare, som 1928 eller 1929 odlat betor på större

areal än 110 procent av den i kontraktet ursprungligen tecknade, ökas

pristilläggsarealen med hälften av den 1930 odlade areal, som ligger mellan

110 procent av den på kontraktet ursprungligen tecknade arealen och

hans högsta areal under 1928 eller 1929.

5) För odlare, som 1927, 1928 eller 1929 odlat betor enligt ettårigt kontrakt,

räknas hälften av hans 1930 odlade areal såsom pristilläggsareal,

med iakttagande dock att i detta mom. nämnd pristilläggsareal icke må

överstiga 50 procent av den högsta areal, han odlat 1927, 1928 eller 1929.

6) Den av odlaren levererade betkvantiteten fördelas på pristilläggsarealen

och odlarens övriga betareal i förhållande till dessas storlek.

7) För betor från pristilläggsarealen erhåller odlaren utöver kontraktspriset

tilläggspris, uträknat på så sätt, att den i sista punkten i mom. 2)

här ovan angivna återstoden av bolagets merinkomst utslås å samtliga

under kampanjen 1930/1931 inköpta betor från pristilläggsarealerna med

lika belopp per 100 kilogram av dessa betor, därvid dock skall iakttagas,

att tilläggspriset ej må vara högre än att detsamma tillhopa med grundpriset

enligt kontraktet för 100 kilogram sextonprocentiga sockerbetor

utgör 2 kronor och 55 öre.1 Detta tilläggspris utbetalas vid den i odlingskontraktet

omnämnda slutregleringen av betpriset.

8) Redovisning till statsverket rörande den i mom. 2) här ovan avsedda

merinkomsten skall ske senast den 15 mars 1931, då även statsverket

eventuellt tillkommande överskott skall av bolaget inlevereras.

Gäller tullhöjningen även efter den 31 januari 1931, skall återstoden av

bolagets därigenom uppkomna merinkomst, beräknad enligt grunder som

i mom. 2) här ovan sägs angående beräkning av där omförmäld återstod,

redovisas och inlevereras till statsverket i den ordning, Kungl. Maj:t bestämmer.

Kungl. Maj:t utfärdar nödiga bestämmelser angående kontrollering av

i detta moment avsedda redovisningars riktighet, och vederbörande sockerbolag

är pliktigt tillhandahålla allt det material, som är erforderligt för

kontrollens verkställande.»

Angående de närmare detaljerna i dessa grunder hänvisa vi till vad förut

utvecklats och få nu blott påpeka, att bestämmelsen i mom. 8 andra

stycket avser det fall, att fråga till äventyrs senare uppkommer örn stöd

jämväl åt 1931 års betodling och ett eventuellt tullförslag härom ej medhinnes

att av statsmakterna slutbehandlas före januari månads utgång

1.931.

Socker- I syfte att erhålla de båda sockerbolagens utfästelse till deras medverkan

bolagens med- för anordningens genomförande hava vi till vartdera av dem avlåtit föl
-

verkan vid

eventuell statlig

stödaktion.

jande skrivelse:

»Under åberopande av mellan bolaget och oss förda underhandlingar få

vi, med överlämnande av bilagda förslag till grunder för stödjande av

1930 års sockerbetsodling, hemställa, att bolaget ville skriftligen bekräfta

dels att bolaget under angiven förutsättning förbinder sig att i vad på

det ankommer bringa grunderna i tillämpning samt att lämna det när
-

1 Beträffande Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag har här tillagts: »eller det

lägre pris som Svenska sockerfabriksaktiebolaget kan komma att betala». Detta tillägg

har tillkommit i syfte alt icke olika betpris i berörda hänseende skola kunna bliva rådande

inom de båda bolagens odlingsområden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

mare angivna fraktbidrag till betodlarna, som bolaget förhandlingsvis

åtagit sig, dels ock att bolaget förbinder sig, därest på annat sätt än

genom tullhöjningen medel av staten ställas till förfogande för motsvarande

förbättring av 1930 års sockerbetspris, även i detta fall förmedla

dylikt understöd till betodlarna och häröver avgiva redovisning ävensom

utgiva fraktbidrag enligt vad nyss sagts.»

Från såväl Svenska sockerfabriksaktiebolaget som Mellersta Sveriges

sockerfabriksaktiebolag hava vi mottagit skriftlig förbindelse av följande

lydelse:

»Till svar å Eder skrivelse av den 10 januari 1930 få vi meddela, att

därest stöd åt 1930 års sockerbetsodling kommer att beslutas i enlighet

med de grunder, som angivas i en vid skrivelsen fogad handling, förbinder

sig undertecknat bolag, att såvitt på bolaget ankommer bringa dessa

grunder i tillämpning samt att lämna det fraktbidrag till betodlarna, som

framgår av följande tabell:

Fraktkostnad per

Betodlarnas

100 kg.

hetor

andel

intill 8

öre

hälften

8 intill

12 öre

4 öre

12 »

16 »

5 »

16 »

20 »

6 »

20 »

24 »

7 »

över

24 »

8 »

(Bolaget förbehåller sig dock rätt att efter eget bedömande vägra att

mottaga betor från arealer, som ligga utanför de enligt femårskontraktet

kontraherade.)

Ävenledes förbinder sig bolaget att, därest medel på annat sätt än genom

tullhöjning ställas till bolagets förfogande till åstadkommande av

omnämnda grunder motsvarande reglering av betpriset, förmedla utbetalningen

av dessa medel till betodlarna och häröver avgiva redovisning

ävensom lämna ovannämnda fraktbidrag till betodlarna.»

De nu sist åsyftade handlingarna överlämna vi härjämte såsom bilagor

till denna skrivelse.

Stockholm den 28 januari 1930.

AXEL von SNEIDERN.

CARL MANNERFELT. L. FORSBERG.

Nils Malmfors.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

''21

Bilaga litt. A.

Rörsockerproduktionens nuvarande läge och framtid.

Av Dr O. Arrhenius.

Inom växtriket finnas många växter, som producera socker i sådan

mängd, att det är lönande att ur dem utvinna detta ämne. Men endast

två avkasta sådana mängder, att de kunna användas som utgångsmaterial

för världsindustrier — sockerbetan och sockerröret.

Av dessa tvenne kulturväxter har röret de äldsta anorna. Dess historia

går tillbaka till forntiden, under det att sockerbetan är en relativ nykomling

i kulturväxternas rad.

Först genom kontinentalsystemets genomförande under Napoleonskrigen

fick sockerbetan någon större ekonomisk betydelse. Ännu så sent

som på 1850-talet utgjorde rörsockret 80—90 % av världsproduktionen.

Under 1800-talets senare del gåvo ett flertal av Centraleuropas stater ett

artificiellt stöd åt sockerbetsodlingen, vilket resulterade i att den gick

framåt med stormsteg för att vid slutet av förra århundradet trots den

enorma absoluta stegringen i sockerproduktionen utgöra 60 % av hela

marknaden. Brysselkonventionen lättade trycket på rör odlingen, och under

åren närmast före det stora kriget delade rör- och betsocker marknaden

tämligen jämnt sinsemellan.

På grund av de svårigheter för lantbruket, som under kriget uppstodo

i de förnämsta betproducerande länderna, gick odlingen starkt tillbaka,

under det att rörodlingen vann terräng. Rörproducenterna gingo ur den

ekonomiska krisen med stärkt ekonomi, under det att i de betodlande länderna

såväl kulturer som fabriker blivit starkt lidande. Från denna starka

depression har betodlingen nu återhämtat sig, så att den nu har ungefär

samma omfattning som före kriget, men rörodlingen har vuxit enormt;

rörsockret omfattar nu c:a 65-—75 % av marknaden.

I allmänhet framställes denna situation som förorsakad av kriget. Och

delvis är detta, som ovan framhållits, riktigt. Men se vi till den politiska

utvecklingen hos våra f. n. största rörexportörer: Java, Cuba oell

Hawaii, så finna vi, att tiden 1890—1910 betytt en oerhörd utveckling.

Det spansk—amerikanska kriget betecknar för Cuba övergången från

medeltid till nutid. Amerikanskt kapital och amerikansk företagsamhet

skänka nytt liv åt Cubas försumpade näringar. Relativt ordnade förhållanden

införas på ön. Sockerfabrikationen övergår från hantverk till

industri.

Det holländska väldet i Nederländska Indien var ännu på 1890-talet ej

konsoliderat. Regeringen hade ofta stora svårigheter med att bekämpa

upproriska stammar, och dess anseende i det inländska samhället var

långa tider ej stort. Då framträder van Heutzs (sedermera generalguvernör)

och pacificerar de s. k. Buitenbezittingen 1. Som en omedelbar

följd av dessa kraftåtgärder kommer en allmän uppblomstring av nä
-

1 Nederländska Ost-Indien utom Java.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

ringar och handel. Kapitalet får ökat förtroende för denna del av världen

och strömmar till.1

Hawaii blev 1898 förenat med U. S. A. Följden blev, att sockerarealen

steg till det dubbla på några år. Kapitalet kunde investeras på lång

sikt. Sådana anordningar som bevattning kunde genomföras, vägnätet

förbättras och utbyggas.

Samma kris, förorsakad av överproduktion, som nu bar inträffat inom

sockernäringen, skulle säkerligen lia kommit även örn kriget aldrig härjat

Europa, fast möjligen något försenad i tiden. Den förnämsta orsaken

till att krisen nu blivit akut är säkerligen att söka däri, att penningförhållandena

varit så instabila. Det ena stora fallissementet har följt på det

andra. Två stora sockeravnämare lia varit borta: Ryssland och Kina;

Tyskland har varit så fattigt, att det ej ansett sig ha råd att konsumera

socker i sådan utsträckning som önskvärt vore. Sockret har betraktats

som ett utmärkt skatteobjekt och har därför onödigt fördyrats, vilket

hämmat en sund utveckling av konsumtionen. Ett stort antal stater ha

avskärmat sig från världsmarknaden genom tullar, och ett i och för sig

ej så stort överskott får därför katastrofala följder för den begränsade

fria marknad, vilken till stor del bestämmer världsmarknadspriset. Detta

bar nu kommit så lågt, att det för de flesta ej täcker produktionskostnaderna.

Cuba sökte en utväg genom driftsinskränkning och överenskommelse

med konkurrenterna. Resultatet av dessa offer kan sägas vara minimalt.

Någon förbättring av priserna kan ej skönjas. Förslag ha även varit

å bane att liksom för kaffet ordna stödköpsaktioner. Men då denna utväg

nu visat sig oframkomlig för den tämligen lilla artikeln kaffe, så är

den ännu mindre användbar i fråga örn socker.

Tab. 1. Produktionen av råsocker i olika länder 1927—1928.

Betsocker

Tyskland.............................

Tjeckoslovakien ....................

Österrike............................

U ngern................................

Frankrike ...... ..................

Belgien................................

Nederländerna ....................

Polen ................................

Danmark.............................

Sverige................................

Italien ...............................

Spanien .............................

Jugoslavien..........................

Rumänien ..........................

Bulgarien.............................

England .............................

Irland ................................

Finland .............................

Sovjetunionen.......................

Andra europeiska länder........

U. S. A..............................

Övriga länder.......................

Sillrorna ange tusentals ton.

Rörsocker

.. 1,675 Cuba .......................................... 4,103

.. 1,254 U. S. A........................................ 68

110 Porto-Rico ................................. 679

187 Hawaii ....................................... 822

868 San Domingo, Haiti ..................... 392

273 Argentina .................................... 458

254 Övriga Amerika ........................... 2,022

560 Brittiska Indien ........................... 3,513

143 Java .......................................... 2,567

145 Filippinerna ................................ 604

281 Övriga Asien................................. 953

217 Queensland o. N. S- Wales ............ 518

84 Fidji .......................................... 99

140 Afrika ......................................... 715

42 Europa ...................................... 14

2i Summa 17,527

6

. 1,483

40

. 1,085

56

Summa 9,139

1 F. n. äro 1 Vs miljarder gulden investerade i sockerfabriker å Java.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *23

Tab. 2. Produktionen av rörsocker å Java, Cuba, Hawaii oell Brittiska Indien.

Siffrorna ange tusentals ton.

Cuba.....................

Hawaii..................

Java .....................

Brittiska Indien......

1840

1845

1850

1855

1860

1865

1870

1875

1880

1885

47

91

_

223

87

392

104

447

136

620

-

138

726

153

718

194

530

28

216

631

78

380

1890

1895

1900

1905

1910

1914

1915

1916

1917

1918

Cuba.....................

632

1,004

2841

1,183

1,804

2,638

2,624

3,055

3,068

3,500

Hawaii..................

116

135

258

381

463

560

585

538

585

523

Java .....................

400

582

744

1,040

1,278

1,531

1,474

1,389

1,723

1,928

Brittiska Indien......

—

—

1,800

2,170

1,872

2,478

2,650

2,829

2,923

3,498

1919

1920

1921

1922

1923

1924

1925

1926

1927

1928

Cuba....................

4,031

3,789

3,998

4,060

3,659

4,117

5,202

4,956

4,580

4,103

Hawaii..................

548

505

489

553

495

636

704

717

739

822

Java .....................

1,875

1,413

1,613

1,786

1,914

1,899

2,119

2,446

2,104

2,567

Brittiska Indien......

2,568

3,275

2,763

2,869

3,315

3,601

2,817

3,271

3,547

3,513

1 Svårt torkår å Cuba.

Tab. 3. Arealavkastning på Java i pikol hoofdsuiker per bouw.

(1 pikol

= 61.8 kg., 1

bouw =

0.71 har.)

1840.....

.. 23.5

1870......

47.6

1895..

.... 86.9

1920...

... 113.7

1845.....

.. 27.8

1875......

57.8

1900..

.... 93.8

1925...

... 148.2

1850.....

.. 34.0

1880......

55.0

1905..

.... 113.8

1926...

... 140.o

1855.....

.. 33.2

1885......

80.1

1910..

.... 116.8

1927...

... 162.0

1860.....

.. 37.5

1890......

91.7

1915..

.... 100.3

1928...

... 192.0

1865.....

.. 42.5

Tab.

4. Relativa

framställningskostnaden

för Javasocker under åren

1888-

1917.

Kostnaden under 1924 satt till 100.

(De första 20 åren 4 fabriker, de senaste cirka 20 fabriker.)

1888......

.... 67

1898.....

.... 47

1889......

... 73

1899.....

.... 51

1890......

... 73

1900.....

.... 53

1891......

... 64

1901.....

.... 56

1892......

.... 63

1902.....

.... 48

1893......

... 63

1903.....

.... 48

1894.....

... 65

1904.....

.... 46

1895......

.... 57

1905.....

.... 52

1896......

.... 62

1906.....

.... 52

1897......

.... 56

1907.....

.... 47

1908......

1918.....

.... 68

1909......

... 53

1919.....

.... 96

1910......

... 53

1920.....

.... 194

1911......

.... 54

1921.....

.... 129

1912.....

.... 63

1922.....

.... 106

1913......

.... 60

1923......

.... 105

1914......

.... 65

1924......

.... 100

1915......

... 65

1925.....

.... 83

1916... .

... 67

1926.....

.... 80

1917.....

.... 63

1927.....

.... 70

Framställningskostnaden 1928 skall ha sjunkit ytterligare c:a 10 % på grund av den

ökade användningen av den nya rörsorten. I genomsnitt ligger i. n. framställningskostna

derna (inkl. ränta och avskrivn. å maskiner, tantiemer m. m.) vid 7 gulden per pikol d.

v. s. c:a 17 öre per kg. Varialionerna mellan kostnaderna vid olika fabriker ligga mellan

6 och 9 gulden. Rör odlat å torra, ej irrigerade marker skall lämna ett socker, som drager

en totalkostnad av c:a 5 gulden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Man frågar sig inför denna situation: hur kommer det att i framtiden

ställa sig för rörodlingen? För att rätt kunna bedöma förutsättningarna

för denna odling vill jag här söka beskriva dess nuvarande läge

å Java: intensiv odling med växelbruk

å Hawaii: » . » » rör å samma jord under lång tid

å Cuba: extensiv » » » » » » » » »

i Brittiska Indien: extensiv odling med växelbruk.

Dessa fyra länder äro världens största rörsockerproducenter. (Se tab.

1—2.) Det land, som f. n. producerar sockret till lägsta pris (se tab. 4)

och som kommit dit genom ett överlägset, målmedvetet arbete (se tab. 3),

är utan tvivel Java, och jag kommer därför att i det följande mera ingående

behandla dess sockerindustri, då man ju för frågans allmänna

klarläggande har största nyttan av att se, hur den verkligen blivit löst på

Java, och ej så mycket av, hur den möjligen kunde lösas i andra länder.

I. Rörodlingen på Java är ej, som nog många föreställa sig, en primitiv

kultur utan tvärtom högt organiserad.

Den Nederländsk-Indiska staten är i stort sett ägare till all kultiverad

jord å Java. Endast i de västra delarna finnas större arealer i privat

ägo. Av de nu i gång varande sockerfabrikerna (c:a 180) är det

endast 3, som odla rör på egen mark. Brukningsrätten till jorden innehas

av byn gemensamt eller byns medlemmar. De infödda tjänstemännen

ha dessutom för sin avlöning sig anvisade vissa fält.

Inom regeringskretsar har man ansett det vara synnerligen önskvärt

att med alla medel hålla befolkningen kvar vid jorden (även på Java

har nämligen den tendensen gjort sig gällande, att stadsbefolkningen

växer fortare än landsbefolkningen trots att nativiteten i städerna är

lägre än på landet). I vissa fall har det visat sig, att sockerfabrikerna

sökt att år efter år fa odla rör på samma jord. För att förhindra

detta har i lag stadgats, för vilken tid och under vilka förhållanden

brukningsrätten får överlåtas. Lagen förutser följande fall:

a) 1 år eller 1 växtperiod för tjänstefält,

b) 3 */2 år för övriga bevattnade fält,

c) 12 år för mark utan konstgjord bevattning,

d) 21 ba år för bevattnade fält men på vissa, stränga villkor, varför

dylika långtidsarrenden sällan förekomma,

e) 25 år för mark, använd till vägar, järnvägar m. m.

Med varje åbo skall ett individuellt kontrakt upprättas. Medelstorleken

av en brukningsdel å Java är 0,t2 hektar. Man förstår, att det är

ganska invecklat att träffa överenskommelse nied den mängd åbor, som

här blir frågan örn.

Varje sockerfabrik Ilar i sin koncession angivet, inom vilka gränser

den får odla rör, och dessutom är det föreskrivet, att man endast får

hyra */* av varje brukningsdel för var period.

De uppgjorda kontrakten granskas av landsstatens personal, vissa

minimipris äro satta, arrendet utgår efter viss markegångstaxa m. m.

Röret odlas i allmänhet av fabriken själv, endast i undantagsfall köpes

det från rörodlare. För denna jordbruksverksamhet behöves en stor

mängd folk. I medeltal finnas vid varje fabrik

opaginerad Kontrollera mot PDF

''25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Fasta arbetare ............................... 284 med en daglön av c:a 90 cent1

Kampanjearbetare ................... 589 » » » » » 50 »

Transport- och jordbruksarbetare 1,500 » » » » » 40—60 »

Bearbetning och plantering skötes av dessa arbetare under uppsikt av fabrikens

egen personal.

I allmänhet arbetar man på Java efter den s. k. Reynosometoden. Runt

örn fältet gräves en 1—11j2 m. djup dräneringsgrav, till vilken ett system

av grundare diken föra. I nord-sydlig riktning upptages, sedan fältet

dränerats, ett system av c:a 1/i m. djupa gravar med c:a 1 m. mellanrum.

Det är ett oerhört grävningsarbete, som vid varje vegetationsperiods

början kommer till utförande. En överslagsberäkning ger vid handen,

att c:a 4 000 m3 grävarbete utföres per hektar.

På bottnen av de sist nämnda gravarna nedläggas sticklingar (bitar

av sockerröret). Sticklingarna täckas med ett tunnt lager av jord. När

skotten nått viss höjd, hackar man jord ned i graven och så fortgår

från tid till tid, tills röret synes stå på en svag kupning på fältet.

Stora mängder konstgödsel tillföras rörodlingarna. I medeltal användes

1928 510 kg. svavelsyrad ammoniak (motsvarande c:a 700 kg. chilesalpeter)

per har och 170 kg. 40 % superfosfat (motsvarande 840 kg.

20 %). Vissa fabriker använda i medeltal ända till 900 kg. svavelsyrad

ammoniak per har.

Genom sinnrikt byggda kanal- och pumpanordningar föres vatten ut

på fälten. Hundratals millioner gulden lia av staten och av sockerindustrien

nedlagts på utbyggandet av dessa irrigationssystem. Särskilt å

Öst-Java är det absolut nödvändigt, då en utpräglad torrtid råder under

4—6 månader. För att kunna tillgodose behovet av bevattning har

man gjort storartade uppdämningsarbeten, konstgjorda sjöar o. s. v.

Efter 12—14 månader är röret c:a 4 m. högt och färdigt att skördas.

Det hugges då och transporteras till fabriken. På de flesta fabriker sker

transporten med järnväg. Så har t. ex. fabriken Djatiroto byggt ut

ett järnvägsnät örn mer än 450 knus längd.

Fabrikerna moderniseras och förbättras ständigt. Och de mindre fabrikerna

sammanslås till större och mer ändamålsenliga enheter. Fabrikationen

kontrolleras såväl i fabrikslaboratoriet som vid försöksstationens

kontrollavdelning.

1 Detta är för javanska förhållanden bra inkomst. Genomsnittsfamiljen har 130—150

gulden per år i inkomst, varav c:a hälften in natura. Man tycker, att detta är synnerligen låga

löner jämfört med europeiska. Men per effektiv arbetsenhet torde lönestandarden vara

att jämföra med västerlandets. Följande exempel torde kunna i någon mån belysa denna

fråga. Odlingen av ris på Java ger i genomsnitt ett utbyte av 1 ton kärna per har och

tar c:a 5 månader i anspråk. Den kan alltså närmast jämföras med vår vårsädesodling.

Jämföra vi tidsåtgången, dels beträffande vårsädesodlingen enligt Nanneson, dels beträffande

ris enligt Indisch Cultuuralmanak, finna vi, att risodlingen kräver nära 10 gånger

så lång mänsklig arbetstid som vårsäden.

Arbetsåtgång för odling av 1 har

vårsäd i Syd-Sverige ris å Java

109 manstimmar 360 manstimmar

108 hästtimmar - 1,520 hjontimmar = 760 mt.

66 spanntimmar

opaginerad Kontrollera mot PDF

26*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Fabrikerna tillhöra ej någon gemensam koncern, även örn man under

senare år sett en tendens hos de större bolagen att absorbera mindre livsdugliga

företag. Sålunda ha nu

Men många av Javas bästa fabriker ägas av privatpersoner eller rätt

små bolag. Man skulle då ej vänta en så väl genomförd organisation

av arbetet som ovan visats. Men det egendomliga med Javas sockerindustri

är, att varje nödtid, som den genomlidit, har avsatt ett synbart

resultat i form av en ny, man kan gott använda detta uttryck, kamporganisation.

Sålunda bildades

1885, 1886 och 1887 vardera en försöksstation (sedermera, 1907, sammanslagna

till en) under trycket av betsockerindustriens frammarsch och

serehsjukans svåra angrepp,

1895 Sockersyndikatet som ett gemensamt organ mot för stark beskattning

och industriens begränsning genom lagstiftning,

1917 försäljningsorganisationen Vereenigde Java Suiker Producenten1 på

grund av de försäljningssvårigheter, som uppstodo under kriget, då

ententen beslagtog allt holländskt tonnage,

1921 arbetsgivareorganisationen Java Suiker Werkgevers Bond, som en

organisation att möta den starkt uppblomstrande, kommunistiskt färgade

fackföreningsrörelsen.

Det är sålunda en rad organisationer, som samarbeta för att höja industriens

effektivitet. Man skulle kunna förmoda, att samarbetet mången

gång övergick till slitningar, då så många föreningar äro industriens

organ. Detta har man undvikit genom att till styrelse i de olika organisationerna

i huvudsak välja samma personer.

Att behandla Javas sockerindustri utan att omtala dess försöksstation

vore att utelämna en av de viktigaste och mest intressanta detaljerna i

dess nuvarande liv.

Försöksstationens arbete är uppdelat på tre avdelningar. Den största

är lantbruksavdelningen. Som en av sina verksamhetsgrenar har den

förädlingsarbete. Sedan 1913 arbetade stationen på att få fram en sort,

som gav mer än de förut i bruk varande och som var motståndskraftig

mot såväl serehsjukan som rotröta. År 1921 hade man ur ett stort antal

korsningar fått fram en ny sort POJ 2878, vilken gav 30 % högre utbyte

än närmast bästa sort och hade den önskade resistensen mot sjukdomar.

År 1927 upptog den 66 % av hela rörarealen och 1928—29 93 %>. Genom

den nya sorten göra Javas sockerproducenter en mervinst av c:a 50 mill.

gulden per år samt minskas omkostnaderna med c:a 12 mill. (Sticklingar

till de äldre sorterna måste nämligen odlas i bergen för att ej bli sjuka.

POJ 2878 kan odlas i låglandet.)

För att förbereda och befordra dylika korsningsarbeten har försöksstationens

personal fått bedriva morfologiska och cytologiska arbeten.

Som ovan nämndes åtgå stora mängder konstgödsel i sockerindustrien.

För att rätt kunna fördela denna utlägger försöksstationen årligen

Handelsvereeniging Amsterdam

Koloniale Bank ............................

Landbouwmaatschappij ..............

Nederl. Handels Mij ...................

Cultuur Mij d. Vorstenlanden ..

20 fabriker

11

19

12

15 » etc,

1 Här nedan benämnd V. J. S. P.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *27

ett stort antal gödslingsförsök. F. n. uppgå sort- oell gödslingsförsök till

c:a 3 000 st. per år.

Avdelningen utför genom sina tjänstemän undersökningar angående

odlingsmöjligheter i sådana områden, där ej sockerodling förekommit,

utredningar angående bevattning m. m. Ett stort anlagt program beträffande

jordundersökningar och rörets fysiologi har genomförts. En

entomolog bedriver undersökningar angående de olika skadedjurens biologi.

Vid sidan örn lantbruksavdelningen stå de tekniska och kemiska

avdelningarna, som ha till uppgift att undersöka olika delar av fabrikationen.

För att kunna genomföra dessa synnerligen omfattande arbeten har

försöksstationen en personal av 60 européer (varav c:a 25 akademiker

och 20 agronomer) samt c:a 250 javaner. Årsanslaget är 11U mill. gulden,

vartill kommer c:a 500 tusen gulden utlagda av fabrikerna för

fältförsök.

För att fördela dessa anslag så rättvist som möjligt på bidragsgivarna

uttaxeras c:a 12.— kr. per hektar.

II. Cuba är i alla hänseenden motsatsen till Java. Cuba kännetecknas

av extensitet, medan Java arbetar intensivt.

Fabrikerna sköta här endast delvis sin egen odling och uppköpa därför

rör i stor utsträckning (från de s. k. colonos). Dessutom förekommer

det, att fabrikerna delvis utarrendera sin jord och från arrendatorerna

inköpa rör.

Före utplanterandet får jorden en tämligen grundlig bearbetning,

men efter denna tid förekommer ej annat än en och annan mindre

luckring samt borttagandet av ogräs. Konstgödsel användes ej i någon

större utsträckning liksom ej heller bevattning.

Röret får stå i medeltal 6—7 år i jorden och skördas varje år. I vanliga

fall fortsätter man med skörden, tills denna ej längre lönar sig.

Det har hänt, att man i 30 år tagit skörd från samma rot. När den

gamla roten ej mer lämnar tillfredsställande skörd, röjes fältet upp och

kultiveras på nytt. På sina ställen överger man fältet, låter det ligga

i vild träda några år, innan man återvänder. Det är ej att undra på

att detta odlingssystem resulterar i hektarskördar, som äro tredjedelen

av Javas.

Några för rörtransporten tillgängliga vägar finnas knappast, varför

tillförseln till fabriken är starkt beroende av vädret. Vid första regn

bli fälten så uppblötta, att man ej kan komma fram med lastade vagnar.

Detta gör ju att kampanjens längd är starkt beroende av vädret.

Fabrikerna på Cuba äro ofta (särskilt de amerikanska) synnerligen

stora (20—40 gånger de javanska).

Några försök att höja odlingen ha knappast gjorts. Någon försöksstation

finnes ej, och försöksverksamheten (fältförsök) försvåras framför

allt därav, att odlingen i genomsnitt är 7-årig, medan den på Java praktiskt

taget är ettårig.

På många av de amerikanska fabrikerna lämnar personalen sin arbetsplats

så fort kampanjen avslutats och återkommer först vid början av

nästa. Fabrikerna få stå utan sakkunnig tillsyn och den tid, som på

andra platser användas för förbättringar och reparationer, får här gå

till spillo eller blir alltför kort.

Fabrikskontroll är ondast genomförd å de större fabrikerna. Man för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

vånar sig ofta över den slapphet, som kännetecknar Cubas sockerindustri.

Men ser man det hela mot bakgrunden av förhandenvarande förhållanden,

blir saken lättare förståelig. Denna industri arbetar här i ett land

dar de nationalistiska känslorna göra sig starkt gällande mot invandraren

.7“ kapitalisten — nordamerikanen. Och vad sockerindustrien behöver

ar just lugn för att följdriktigt kunna utveckla sig. Den ringa stadga,

det cubanska samhället ännu har, är ej den rätta grunden för en dylik

högt organiserad industri.

Dessutom finnes på Cuba så mycket nytt land, att fabrikerna lätt frestas

till extensitet för att kunna gripa över så stora områden som möjligt.

Av landets totala areal upptager sockerodlingen ungefär 1/io och av åkerarealen

,5. Mycket av den icke kultiverade jorden är rent impedimentartad,

men stora delar ha visat sig synnerligen väl ägnade att bära för

Cuba goda skördar. En annan av huvudorsakerna till att kulturen ej

intensifierats är den, att det ej är möjligt att annat än i mycket ringa

utsträckning utföra bevattning. De högre belägna delarna av landet uppfånga

nämligen alltför litet nederbörd för att det skall räcka till att irrigera

jordbruksdistrikten.

På Cuba har man gjort mycket ringa ansatser för att införa och pröva

nya sorter. Orsaken till detta, ligger däri, att örn en rörsort misslyckas i

praktiken, så kommer detta misslyckande att sträcka sina verkningar c:a

7 år framåt i tiden.

På grund av den stora framgång den nya javanska rörsorten POJ 2878

haft i sitt hemland, började man 1926 försök med densamma. Som man

kan vänta med försök utförda med så oorganiserad teknik äro resultaten

synnerligen motsägande, varför det är synnerligen svårt att avgöra, örn

sorten kommer att slå igenom eller ej. Men ett är säkert, att intresset för

sorten är stort, och att de få sockerrörstockar, som 1926 infördes, ha utvecklat

sig till ett så omfattande plantmaterial, att man detta år kommer

att plantera 70—100 hektar med POJ 2878; ett så stort och dyrbart försök

visar, att man måste förmoda, att berättigade förhoppningar knutits till

det nya röret.

lil- Brittiska Indien är en av de största rörproducenterna i världen,

och trots detta är det en av huvudavnämarna av Javasocker. Under de

senaste 15 åren har produktionen stigit betydligt, men trots detta ge de

senaste rapporterna från Java vid handen, att köplusten är stor. Sålunda

har Brittiska Indien fr. o. m. januari t. o. m. augusti detta år köpt

509 tusen ton superieure hoofdsuiker,

66 » » hoofdsuiker,

51 » » melass.

Det är ju ej heller ägnat att förvåna, då man betänker, att Indiens

skörd ej räcker till mer än c:a 7 kg. socker per invånare. Sockerfabrika
tionen

i Indien blir därför i huvudsak inriktad på inländskt konsumtionssocker,

ett brunt, starkt sirapshaltigt fabrikat, som försäljes i klumpar.

En stor del av det odlade sockerröret når aldrig ens så långt som till den

primitiva inländska fabriken utan konsumeras direkt som läckerhet. Mycket

har gjorts för att höja sockerkulturen i Indien. Intressant är att

taga del av den rapport en 1919 tillsatt stor kommitté år 1920 framlade.

Slutklämmen innehåller i stort sett ett mycket allmänt ordande örn de

svårigheter, som möta, att ordnade förhållanden äro nödvändiga för att

fabrikationen skall nå någon blomstring o. s. v., men inga positiva åtgärder

opaginerad Kontrollera mot PDF

*29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

föreslås trots att kommitténs ledamöter varit på långa studieresor och

hade stor erfarenhet av indiska förhållanden. Det är också mycket egenartade

svårigheter en europeisk industri möter i Indien.

I Brittiska Indien odlas sockerröret ungefär på samma sätt som på

Java. Endast en skörd tages (blott i Poona tar man en ratoon). Mestadels

bevattnas röret, men gödslingen är mycket svag.

Det rör, som kommer till förmälning, krossas i allmänhet i infödingskvarnar

och saften indunstas i primitiva öppna pannor. Försök att förbättra

fabrikationen har i allmänhet stött på starkt motstånd, särskilt

på grund av religiösa fördomar. Här må en nämnas. I de europeiskt

arbetande raffinaderierna och fabrikerna användes benkol för filtrering.

Benkolet tillverkas i huvudsak av nötkreatursben. Kon är ett heligt djur

och det är ett skändande av dess ben att använda dem på detta sätt.

Sockret från dylika fabriker bojkottades av den stora allmänheten.

Dessutom föredrages det bruna sockret framför det ljusa på grund av

dess smak.

IV. Vid en resa över vissa delar av Sandwichöarna får man den uppfattningen,

att landet endast består av stora socker- och ananasfält med

impedimentartade partier insprängda här och var. Och fälten te sig alla

som de hade rekordskördar. Omdömet är ej heller felaktigt.

Ända tills helt nyligen, då Java började göra territoriet äran stridig,

har det kunnat uppvisa den högsta arealavkastningen i världen för rörsocker.

På Hcnvaii förberedes rörets ^plantering synnerligen väl. Marken

plöjes ett par gånger med maskinplog. Därefter gräves ett system av

gravar, i vilka sticklingarna nedläggas, och jord påföres. Gödslingen är

synnerligen kraftig. Per hektar nedläggas mer än 200 kr. för konstgödsel.

Mer än hälften av hela rörarealen bevattnas, och man tar dubbelt

så stor skörd på irrigerade som på torra fält. Storartade bevattningsanläggningar

lia kommit till stånd — kanaler, dammar, pumpanläggningar

m. m.

Röret står lång tid på fältet, ofta 18 månader. För att minska skördearbetet

brännes fältet före skörden, varefter röret hugges. På Hawaii haiman

lagt sig vinn om särskilt arbetsbesparande transportanordningar.

Som en kuriositet må nämnas, att röret ibland flottas genom rännor till

fabriken.

Sedan röret första gången skördats, tages, liksom på Cuba, ratoons vanligen

6—7 gånger. Men även under dessa senare växtperioder bearbetas

jorden väl, stora mängder konstgödsel tillföras och fälten bevattnas väl.

Röret har på Hawaii en synnerligen hög sockerhalt (17 %; man jämföre

Javas 10—12 %) och hög renhet.

På fabrikerna nedläggas stora kostnader och mycket arbete. De bästa

maskiner komma till användning. Överallt är en synnerligen effektiv

driftskontroll genomförd.

De Hawaiianska sockerfabrikerna lia en försöksstation i Honolulu. Den

arbetar med gödslings-, förädlings- m. fl. frågor. Kontrilmtionen till

stationen är högre per hektar än på Java.

Rörodlingen på Hawaii drives synnerligen intensivt. Att man kan ned

lägga så stort kapital, som här är fråga örn, är helt beroende på att politisk

säkerhet råder. År 1898 upptogs Hawaii i U. S. A. som ett territorium.

Före denna tid (från 1876) hade Hawaii en 7-årig traktat med

opaginerad Kontrollera mot PDF

30* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

U. S. A. bl. a. beträffande sockerimporten till Förenta Staterna. Detta

medförde, att någon mer långsiktig kapitalplacering ej kunde ifrågakomma.

Så fort stadgade förhållanden inträtt (efter 1898) blomstrade

industrien kraftigt upp, vilket bl. a. framgår av följande tabell:

År

Tusentals acres

sockerfält

Tusentals acres

sockerfält

bevattnade

torra

Ar

bevattnade

torra

1896 ..........

............... 26

30

1901 ..........

............... 35

44

1897 ..........

............... 23

31

1902 ..........

............... 39

42

1898 ..........

............... 25

31

1903 ..........

............... 42

51

1899 ..........

............... 27

33

1904 .........

............... 43

49

1900 ..........

............... 27

40

1905 ..........

............... 49

47

Åren närmast efter upptagande i U. S. A. tilltar arealen med sockerrör;

särskilt kraftig är ökningen av den bevattnade arealen.

Översikt.

De försök till produktionsinskränkning, som gjorts för att stabilisera

marknaden, lia alla strandat därpå, att V. J. S. P. ej ville gå med. Orsaken

till detta ligger däri, att Javaindustrien fortfarande kan producera

socker med vinst och ser med sin fördel förenligt att nu eller under den

närmaste framtiden kunna konkurrera ut sina medtävlare på olika marknader.

Under det senaste året har Java visat stegrat intresse för europeiska

köpare. Man frågar sig då: har Java vidare utvecklingsmöjligheter!

I allmänhet räknade man nog med att holländarna efter den

stora framgången med POJ 2878 skulle vila en tid på sina lagrar. I stället

torde de med ökad intensitet gripa sig an med uppsökandet av nya

vägar till förbilligande och förbättrande av sin produkt. Särskilt 4 punkter

på deras arbetsprogram förtjäna beaktande.

1) Man söker att på allt sätt öka sockerhalten hos röret. I detta hänseende

står Javaröret långt tillbaka för Hawaii. Det nya röret POJ 2878

är dessutom ej idealiskt för fabrikationen, varför man söker efter nya

förädlingar, som även i detta hänseende fylla alla anspråk.

2) Under de senaste decennierna har man lyckats nedbringa rörets vegetationsperiod

från c:a 18 till c:a 12 månader. Nu strävar man att komma

ännu längre. Kunde man komma ned till 9 månaders mognadstid, skulle

man på den i lagen föreskrivna tiden kunna taga två skördar (antagligen

en ratoon) i stället för f. n. en. Vad detta skulle betyda ligger ju i öppen

dag.

3) Ett annat synnerligen viktigt uppslag, som man först på senare år

börjat genomföra i större utsträckning, är odling av rör på obevattnade

fält. Dessa kail man få arrendera för 12 år (se ovan). Dessa marker

äro i allmänhet lättbearbetade och synnerligen rika på näringsämnen.

Arrendeavgiften är låg. Visserligen ge dessa jordar ej mer än hälften

eller tredjedelen mot vad de skulle göra, örn de bevattnades, men i gengäld

äro kostnaderna för odlingen synnerligen låga. Röret planteras här

ej heller varje år, utan ratoons tagas i 5—6 år. Stora arealer av dylik

jord stå ännu sockerfabrikerna till buds. Produktionskostnaderna för

dylikt rör hålla sig enligt uppgift vid 5 gulden per pikol d. v. s. 12 öre

per kg.

4) Inom det närmaste decenniet torde nog även andra delar av arkipelagen,

framför allt Celebes, vara lagda under rörodling.

Holländarna lia även börjat intressera sig för anläggandet av sockerplantager

i Siam och Franska Indo-Kina.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Man har sålunda all anledning att vänta, att Java fortsätter att konkurrera

och kommer att öka sin konkurrenskraft.

Brittiska Indien torde ej vara att räkna med som exportland. Sannolikt

kommer konsumtionen inom landet att stiga.

Hawaii har f. n. så höga produktionskostnader, att som driften nu är

lagd man ej kan vänta någon svårare konkurrens från det hållet.

Cuba däremot har sin stora styrka i sin primitivitet. En förbättrad

organisation, en driftsförbättring kan där åstadkomma, att räntabiliteten

hos industrien högst betydligt förbättras. Det finns intet skäl för att

ej antaga, att Cuba skulle kunna öka sina skördar till samma höjd som

Hawaii har på obevattnade fält.

Med hänsyn till rörsockerindustriens nuvarande läge kan man sålunda

säga, att man under de närmaste åren snarast har att vänta en produktionsökning

och stabila eller något fallande priser på produkten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Världsproduktion

och

världskonsumtion.

Bilaga, litt. B.

Den internationella sockermarknaden 1928/29.

Av Dr Eilif Sylwan.

Såsom väntat var medförde skördeåret 1928/1929 en ytterligare försämring

av det redan förut rubbade jämviktsförhållandet mellan världsproduktionen

och världskonsumtionen av socker. Med ingången av år 1929

bortföll produktionsregleringen å Cuba, varigenom tillfälle öppnades för

de kubanska sockerproducenterna att utom årets skörd även tillgodogöra

sig de äldre å fälten kvarstående rörbestånden. Råsockertillverkningen,

som året 1927/1928 hållits nere vid 4.o milj. ton, nådde en ny kulmen med

5.2 milj. ton. Samtidigt kunde Java för första gången i full utsträckning

inhösta frukterna av det mångåriga, ihärdiga förädlingsarbete, som nedlagts

på framskaffande av mera givande rörsorter. Från föregående år

steg den javanesiska sockerproduktionen med ända till 25 %, motsvarande

0.6 milj. ton, och satte därmed nytt rekord med 2.9 milj. ton. Då i

övrigt ökningarna i vissa länder i huvudsak utjämnades av inträdda

minskningar i andra, har den totala världsproduktionen för året 1928/1929

kommit att ligga vid 27.n milj. ton, vilket betyder en ökning mot före

gående år på icke mindre än 1.9 milj. ton.

Den fråga, som närmast uppställer sig, är nu i vilken utsträckning denna

produktionsökning uppvägts av en stegrad förbrukning. Tyvärr arbetar

den internationella sockerstatistiken med ett alltför ofullständigt

och bristfälligt material för att på denna punkt lämna ett tillförlitligt

besked. Med detta förbehåll och med användande av samma förfaringssätt,

som tillämpats vid tidigare beräkningar av världskonsumtionen, har

denna för år 1928/1929 uppskattats till 26.41 milj. ton.1 (Tabell B 1.) Enligt

denna beräkning skulle sockerförbrukningen sistlidet år ha vuxit med 1.35

milj. ton. Emellertid ingår i denna kvantitet icke blott den verkliga konsumtionen

utan även de osynliga lagren hos gross- och detaljhandeln. Vid

ingången av senast tilländalupna konsumtionsår d. v. s. den 1 september

1928 hade dessa sistnämnda lager enligt gängse uppfattning blivit nedbragta

till ett minimum, bl. a. till följd av det då emotsedda prisfallet.

Sedan därefter sockerpriset under maj månad innevarande år passerat

ett bottenläge, började handeln åter öka sin spekulativa lagerhållning.

Särskilt torde detta varit fallet i Amerikas Förenta Stater, där denna tendens

stimulerades av de vid denna tid ännu icke gäckade förhoppningarna

örn en tullförhöjning. Till viss del måste därför den ovan beräknade

sockerkonsumtionen anses som mera skenbar än verklig. Å andra sidan

kan icke betvivlas, att den effektiva förbrukningen på senaste tid gjort

1 För den händelse hänsyn tages till det förhållandet, att avverkningen av sockerskörden

å Java under den nu avslutade kampanjen i ovanlig grad forcerats, varigenom den

synliga lagerhehållningen vid det internationella skördeårets slut den 31 augusti kommit

att överstiga fjolårets lager vid samma tid med c:a 270,000 ton, bör den i texten anförda

siffran ökas med sistnämnda belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*33

betydande framsteg. Sålunda Ilar Nationernas Förbunds ekonomiska

kommitté i sin nyligen avgivna slutrapport rörande sockerkrisen ansett

sig med stöd av expertutlåtandena kunna fastställa, att konsumtionsstegringen

efter världskriget årligen vuxit med 4 */a % av förbrukningen

mot endast 3 % dessförinnan. Härvid bör emellertid observeras, att konsumtionsstegringen

under senaste år varit underkastad betydande växlingar

med ett höjdläge året 1924/1925 och ett bottenläge året 1926/1927 K

För året 1928/1929 kan, enligt ett av den kände facktidskriften »Facts

about sugar» lämnat meddelande, ökningen i förbrukningen uppskattas

till 1 milj. ton, motsvarande 4 % å den föregående år konsumerade sockerkvantiteten.

Under detta antagande skulle lagerbehållningen under

det nu tilländalupna året lia ökats med Loa milj. ton, fördelade med 0.74

ton på synliga och 0.35 milj. ton på osynliga lager.

Med innevarande skördeår hai* en påtaglig förbättring inträtt i det

statistiska läget. Såvitt nu kända förhållanden giva vid handen, kan

antagas, att skörderesultatet varken å Cuba eller Java kommer att nå

upp till förra årets rekordkvantiteter. För Cubas vidkommande gå uppskattningarna

som vanligt starkt isär, och föreliggande uppgifter växla

mellan högst 4.9 milj. ton (Willet & Gray) och lägst 4.t> milj. ton (Facts

about sugar). Däremot råder ingen meningsskiljaktighet därom, att sockerskörden

i sin helhet kommer att minskas. Härför talar först och

främst den omständigheten, att den nyplanterade arealen åren 1926 och

1927 blott uppgick till 10 ä 20 %, vilket ligger avgjort under genomsnittet.

Känt är också, att de förlustbringande sockerprisen försvårat finansieringen

av nyodlingar och andra fältarbeten, liksom även att vissa utländska

banker undandragit ett antal delvis mindre fabriker sitt stöd.

Vad Java beträffar föreligga uppgifter, som tyda på att det nya POJröret

i viss mån överskattats. De höga avkastningssiffrorna fran 19^8

års skörd ha till en del visat sig förorsakade av då rådande särskilt gynnsamma

växtlighetsförhållanden och ha icke bekräftats av senare skörderesultat.

På grund av regnmonsunens kortare varaktighet men även i

följd av nedärvda egenskaper har röret innevarande år företett stark benägenhet

att blomma, varigenom växtkraften hämmats och tillgängen på

sticklingar minskats.2 Då därjämte den med sockerrör planterade arealen

blott obetydligt ökats (l.i %), förväntas Javas sockerproduktion innevarande

skördeår bliva något örn än obetydligt lägre än föregående ar

(2,898,000 ton mot 2.939,000 ton). I vissa produktionsområden såsom Louisiana,

Porto Eico, Argentina och Brasilien, där ansträngningar gjorts att

höja avkastningen genom införande av förädlade rörsorter, bl. a. av javanesiska

POJ-rör, väntas på somliga håll en produktionsökning (Louisiana

200,000 ton mot 118,000 ton förra året), på andra ett i det hela

oförändrat skörderesultat (Brasilien 675,000 ton mot 700,000 ton, Argentina

375,000 ton mot 365,000 ton förra året, Porto Eico 680,000 ton mot

670.000 ton 1927/1928). ...... ,,

Särskilt anmärkningsvärt är likväl, att cet utomordentligt Lyckta

1 Enligt en av dr Mikusch verkställd beräkning för 14 länder, för vilka mera tillförlitlig

statistik föreligger, har den procentuella stegringen mellan åren 1923/1924 och 1927/1928

uppgått till resp. 15.9, 3.9, — 0.9 samt 9.7 %.

2 Prinsen Geerligs. D. Z. I. 1929 sid. 800. Som ersättning har vid senare plantenngsperioder

dels använts äldre varieteler E.K. 28 och D.l. 52, dels eli nytt rör POJ 2961

Ifråga örn detta senare rörs sockerhalt och avkastningsförmåga iakttages stor förbehållsamhet,

och säkra uppgifter därom ha icke framkommit.

Bihang lill riksdagens protokoll 19110. 1 sami. litt haft. (Nr <S2. Bilaga.)

3‘

opaginerad Kontrollera mot PDF

34* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

marknadsläget icke i större omfattning än som skett visat sig i stånd att

framkalla en produktionsminskning. Trots prisfallet väntas sålunda

rent av en ytterligare produktionsstegring i vissa länder oell särskilt

sådana, där den tidigare skyddspolitiken konsekvent upprätthållits

och fullföljts (England, Italien, Österrike och Frankrike), och även

i betydande exportländer som Tjeckoslovakien har det abnormt låga priset

icke utövat en produktionsreglerande verkan av mera märkbar omfattning.

Vid sådant förhållande torde världsproduktionen 1929/1930 komma

att väsentligen bliva beroende på avverkningsresultaten å Cuba. Såsom

ovan nämnts beräknas Cuba marknadsföra en med minst 300,000

ton nedsatt årsproduktion, och under denna förutsättning har Willet &

Gray uppskattat världsproduktionen till 26.79 milj. ton mot 27.17 milj.

ton f. å.

Från denna utgångspunkt kan med tämligen stor säkerhet antagas, att

nu löpande skördeår för första gången sedan 1922/1923 kommer att uppvisa

ett direkt produktionsunderskott1. Enligt en allmänt gängse mening

torde en fortsatt stegring av sockerförbrukningen numera betraktas

som ett av de verksammaste medlen att återställa jämvikt å sockermarknaden.

I detta syfte har en omfattande propaganda blivit igångsatt

i ett flertal länder, varjämte ett icke oväsentligt arbete nedlagts på att

finna nya områden för sockrets användning. I enahanda riktning verkar

den tendens att avskriva eller lätta sockerbeskattningen, varpå bl. a.

Belgien, Frankrike och Sverige under innevarande år givit exempel. För

den händelse det världsekonomiska läget icke avsevärt försämras, torde

därför även för detta år kunna räknas med en konsumtionsstegring på 1

milj. ton. Härmed skulle förbrukningen äntligen nått sådan omfattning,

att världsproduktionen för år 1929/1930 komme att visa brist och utsikter

förefinnas för en definitiv förändring i det statistiska läget.

Som en otvetydig svaghet i den statistiska bilden kvarstår dock, att

de från föregående år anhopade världsförråden icke under det löpande

produktionsåret kunna förväntas reducerade i nämnvärd omfattning utan

alltjämt komma att tynga marknaden. Detta förhållande kan så mycket

mindre förbises, som huvudparten av dessa lager ligga osålda på synliga

händer och därigenom utöva ett starkare tryck än örn de passerat över

till gross- och detaljhandeln.

Inför dessa motstridiga moment har det synts särskilt angeläget att

genom ett närmare studium av prisutvecklingen och meningsriktningarna

å marknaden söka ytterligare belysa det nuvarande läget.

Prisutveck- Under de tre senaste åren har tendensen på sockermarknaden varit vi
lingen.

kande. Efter New Yorknoteringarna för prompt vara var medelpriset

1 I ett memorandum lill Nationernas Förbunds ekonomiska kommitté anger dr Mikusch

följande siffror för världsproduktionen och världskonsumlionen i milj. ton.

Konsumti on

Produktion

Statistiskt

Efter årlig

beräknad

ökning med 41/i %

1923/24

21,390

21,245

21,245

1924/25

24,883

23,058

22,201

1925/26

26,021

24,542

23,200

1926/27

24,701

24,553

24,244

1927/28

26,666

25,743

25,335

1928/29

28,218

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

35

för 1926/1927 2.98 cents, reducerades påföljande år till 2.69 cents för att därefter

1928/1929 störta till 2.oi cents. Under första delen av sistnämnda år

skärptes prisfallet, och prompt-noteringen, som i september 1928 stått i

2.34 cents, nådde i början av juni d. å., ända ned till 1.69 cents. Sedan

tiden omedelbart före 1902 års Brusselkonferens har ett lägre sockerpris

icke varit gällande. Härmed var emellertid bottenläget nått, och en om

kastning i pristendensen inträdde. Vid ingången av det löpande skördeåret

stod priset i 2.oe och har därefter i oktober varit uppe i 2.si för att

i början av november åter drabbas av ett bakslag, varvid den lägsta noteringen

dock stannat vid 1.95. Efter en kortvarig återhämtning låg densamma

i slutet av samma månad i 1.97 cents.

Det kan sålunda konstateras, att det tilländalupna skördeåret medfört

en definitiv vändning i prisutvecklingen. Redan vid årets början var

detta omslag på många håll väntat. Härmed överensstämmer också, att

medan prisfallet under förra delen av året närmast utgick från marknaden

i effektiv vara, den uppåtgående pristendensen framkallades av en så

småningom allt fastare stadgad och örn gynnsammare framtidsutsikter

övertygad börsmening.

För baissetendensen var avgörande, att produktionen å Cuba, ju längre

målningen framskred, visade sig överträffa även mycket pessimistiska

uppskattningar. Trots synnerligen tillfredsställande rapporter rörande

den effektiva förbrukningen växte de synliga lagren i förut okänd örn

fattning, samtidigt som en tilltagande åtstramning på penningmarknaden

försvårade lagernas finansiering. Slutligen föranledde frigivningen av

försäljningen å Cuba en inbördes konkurrens producenterna emellan, och

inför de ständiga underbuden förlorade marknaden köparnas förtroende.

Börsmeningen åter bestämdes i huvudsak av följande övervägande.

Den rådande krisen å sockermarknaden har sin yttersta grund i en år

efter år fortsatt överproduktion. Härvid ha Java och Cuba gått i spetsen

med de största produktionstillskotten. I båda dessa fall föreligga

emellertid exceptionella omständigheter. Under innevarande år har Java

för första gången varit i tillfälle att taga fulla skördar av de nya rikt

givande rörsorter, vilka givit upphov till den därstädes uppkomna produktionsökningen.

Någon anledning att under den närmaste framtiden

vänta en ny expansion av Javas sockerproduktion finnes likväl icke.1 Vad

Cuba beträffar, har dess produktionsökning haft sin grund i en av amerikanska

banker och raffinadörer i början av decenniet igångsatt och

stort planlagd aktion med syfte att göra Cuba till världens huvudleverantör

av socker. Denna plan har korsats av de försvarsåtgärder, som

Europa vidtagit för att bevara sockerbetsodlingen. Även denna spekulation

kan med innevarande år sägas lia blivit definitivt likviderad. — För

börsmeningen har vidare varit avgörande, att årets prisnivå obetingat

måste resultera i en klar förlust för producenterna. Ehuru medelpris

som mått på produktionskostnaderna ofta liro missvisande, är dock känt,

att priset 2.50 cents c. i. New York spelar en betydande roll för Cuba.

Det rådande prisläget ger därför ingen anledning till en utvidgning av

produktionen eller till nya kapitalinvesteringar i sådant syfte. Örn så
1

Denna uppfattning har en bestämd företrädare i dr Prinsen Geerligs, en av de främsta

kännarna av produktionsförhållandena å Java, och har nyligen biträtts även av det javanesiska

försäljningssyndikatets ombud vid de i Briissel förda underhandlingarna rörande

en internationell produktionsreglering.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

lunda produktionen av sig själv stabiliseras, måste priset genom den progressiva

stegringen av konsumtionen med tiden tendera mot en nivå, som

återställer jämviktsläget å marknaden. — Slutligen grundade börsen sin

uppfattning jämväl på den omständigheten, att de tryckta priserna i väsentlig

grad måste tillskrivas psykologiska orsaker. Vid en årlig konsumtion

på 26 milj. ton kan ett världsöverskott på en eller annan milj.

ton icke reellt sett betyda så synnerligen mycket. Men då överskottet

icke legat fördelat hos producenter och distributörer utan praktiskt taget

helt och hållet funnits anhopat i synliga lager, har marknaden blivit

uppskrämd. Örn därför blott en definitiv vändning inträder i prisutvecklingen,

stark nog för att låta köparnas förtroende återvända, bör enligt

börsmeningen kunna förväntas, att handeln inom kort ånyo börjar

bygga upp sina lagerbestånd, marknaden lättas och priserna justera sig

därefter.

På försommaren detta år tillkommo tvenne moment, som stödde börsmeningen

och läto densamma slutligen bryta igenom. De nedslående erfarenheterna

från första halvårets försäljningar hade åstadkommit en

strömkantring i de kubanska producenternas uppfattning örn nyttan och

värdet av att låta envar själv sörja för avsättningen av sin tillverkning.

Som prisutvecklingen visade, hade den fria konkurrensen blott lett till

att Cubas prispreferens på den amerikanska marknaden försvunnit, att

de hållningslösa realisationerna föranlett köparna att draga sig tillbaka,

och att de amerikanska bet- och soekerrörsodlarna fingo ytterligare argument

för kravet på ökat tullskydd. I detta nya läge beslöt den kubanska

regeringen att åter sammanföra den kubanska sockerexporten i en hand

under enhetlig ledning. Från den 1 augusti återupprättades sålunda en

ny försäljningscentral å Cuba, vilken övertog producenternas kvarvarande

lager. Ungefär samtidigt härmed inlöpte underrättelser från Java,

att tidigare uppskattningar rörande årets totalskörd måste reduceras

från 3.2 till 3.o milj. ton.

Med reorganiseringen av den kubanska exportförsäljningen inträdde

nästan omedelbart en gynnsammare stämning å marknaden. Singleseller-centralens

försäljningspolitik präglades redan från början av en

påfallande fasthet, vilket bl. a. visade sig däri, att i september upprepade

amerikanska köpanbud till priser omkring 2.ao cents c. f. New York

avvisades. Icke desto mindre företedde de synliga lagerna både i augusti

och september i jämförelse med föregående år en ökning på icke mindre

än 800,000 resp. 700,000 ton. Såsom börsmeningen riktigt förutsett, tillmättes

likväl denna företeelse under de nyinträdda förhållandena icke

längre samma betydelse som tidigare.

Visserligen har sedermera i oktober och november ett nytt prisfall inträtt

å sockermarknaden, men detta har i lika mån drabbat socker och

andra börsvaror och är i stort sett en reflex av derouten å de amerikanska

fondbörserna.

Sammanställas de iakttagelser, vartill prisutvecklingen och marknadsopinionen

giva anledning, med den bild av marknaden, som erhålles

av den statistiska positionen, kan det nuvarande läget i stora drag

karakteriseras på följande sätt. Den genomgående pessimistiska uppfattning,

som föregående år behärskade marknaden, har vikit och lämnat

rum för en mera tillitsfull stämning. Utsikterna till en i det hela

uppåtgående pristendens och tillkomsten av single-sellerorganisationen

i Cuba ha bidragit till att väsentligt befria marknaden från dess tidi
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 82.

37

gare bekymmer för elen stegrade anhopning av synliga lager. Liksom

alltid föreligga väl möjligheter till överraskningar, men i allmänhet

synes uppfattningen gå i den riktning, att en lugnare utvecklingstendens

beträffande såväl världsproduktionen som världskonsumtionen för den

närmaste framtiden är att emotse. Efter de förändringar, som inträtt

i produktionsförhållandena, råder däremot betydande ovisshet örn det

prisläge, som vid normala lagerbestånd kan vara erforderligt för att

skapa jämvikt å marknaden.

Av den sockerkvantitet på 5 å 6 milj. ton, som omsättes å den fria

världsmarknaden, härrör den övervägande delen från Cuba och Java.

Härigenom äro dessa båda producenter i stånd att utöva ett bestämmande

inflytande på prisbildningen. Vad denna maktställning betyder kunde

tydligt förmärkas i de ändrade dispositioner, som nämnda båda länder

var för sig redan föregående år vidtogo i fråga örn marknadsförandet

av sin sockerproduktion. I princip använde såväl Cuba som Java härvid

samma tillvägagångssätt, nämligen att begränsa exporten till sådana

marknader, där högre priser kunde uttagas, och till bäst möjliga pris

försälja återstoden å den fria marknaden. Cuba kontingenterade sin

försäljning till Förenta Staterna för att utnyttja sin traktatenligt medgivna

tullpreferens å 20 %, och Java tillbakahöll sina utbud till Indien

och fjärran Östern för att av dessa marknader draga den större vinst,

som dess läge såsom det närmast liggande exportlandet tillät. I båda

fallen övervältrades den övriga delen av exporten huvudsakligen på

Europa med påföljd, att den europeiska marknaden kännbarast drabbades

av denna försäljningspolitik. Även under innevarande år ha samma

företeelser återupprepats, dock med den väsentliga skillnad, att det

nu icke är Java utan i stället Cuba, som pålagt Europa det största pristrycket.

Såvitt hittills gjorda erfarenheter giva vid handen, vill det

förefalla som örn härmed verkningarna för Europa skulle bliva vida

allvarligare och mera vittutseende än tidigare.

Under innevarande år lia endast relativt små sockerkvantiteter på

några hundratusen ton blivit skeppade från Java till Europa, och det

javanesiska syndikatets försäljningspolitik har därför blott sporadiskt

utövat direkt inflytande på den europeiska prisbildningen. Sålunda

förekom vid ett par tillfällen i början av detta år, att syndikatet med

option skeppning väster Suez försålde vissa partier till priser, som med

1 å 11/s h. fl. per 100 kg. understeg syndikatets noteringar för asiatiska

marknader. Emellertid synes Java numera på väg att övergiva denna

politik, sedan importörerna i Japan och Shanghai och därefter jämväl

Indien häremot inlagt protest oell påfordrat samma villkor som europeiska

köpare. Indiens fråga i denna hållning underströks ytterligare

därav, att indiska importörer företogo betydande sockerköp i Europa.

Som ett led i samma aktion framfördes ungefär samtidigt ett halvofficiöst

förslag att höja de indiska sockertullarna för att uppmuntra

den inhemska sockerrörsodlingen oell göra landet oberoende av javanesiskt

socker. Efter vad det vill förefalla har denna opposition gjort

märkbart intryck i Java, och i varje fall har under senare delen av året

inga uppgifter örn optionsförsäljningar av javasocker kommit till offentligheten.

För närvarande förtjänar däremot den kubanska försäljningspolitiken

att följas med så mycket större uppmärksamhet. Redan genom förra

årets kontingenter ing av exporten visade Cuba ansatser till att inleda

Javas och

Cubas försäljningspolitik.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38''

Sockerkrisen

i Tjeckoslovakien.

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

en prispolitik med olika noteringar för U. S. A. och Europa. I det dåvarande

läget blevo emellertid dessa försök utan synnerlig framgång.

Mot en maximalt möjlig prisdifferens av 44 punkter, d. v. s. 20 % av

tullen 2.2ug cents per lb, lyckades Cuba i genomsnitt å samtliga utomamerikanska

exportförsäljningar blott uttaga 9 punkter. Med ingången av detta

år upplöstes exportbolaget, varefter prisdifferensieringen av sig självt

bortföll och samma prisbas kom att gälla för såväl Europa som U. S. A.

Emellertid dröjde det, som ovan nämnts, icke länge förrän det fria

försaljningssystemet ånyo övergavs. Den gamla försäljningspolitiken

kom åter till heders men nu, som det vill förefalla, i en mera aggressiv

form. Sålunda har, sedan single-seller i aug. 1929 började sin verksamhet,

kunnat konstateras, att försäljningar av effektiv vara till Europa

skett till priser, som — beräknat på lika bas — legat mellan 20 och 35

punkter under de pris, som accepterats vid samtidiga försäljningar till

U. S. A. För de senaste månaderna föreligga inga motsvarande uppgifter,

enär single-seller trots fortsatta försäljningar till Europa enständigt

vägrat att godtaga de priser, några punkter över europapriserna, vartill

de amerikanska importörerna varit köpare. I den mån single-seller hitintills

förmått genomföra sin försäljningspolitik ligger det emellertid

utom all fråga, att Cuba f. n. utövar ett vida hårdare pristryck på den

europeiska råsoekermarknaden än tillförne. Såvitt man kan se, torde

denna företeelse icke vara av övergående natur. Härvid må nämligen

erinras örn att single-seller-organisationen i motsats till exportbolaget

bildats i syfte icke blott att utnyttja den amerikanska tullpreferensen

utan även för att betaga verkan av den aktion för högre tullar, som de

amerikanska producenterna igångsatt på grund av den kubanska konkurrensen.

Vilken förklaringen än må vara, kvarstår dock, att den nuvarande

försäljningscentralen bedriver en vida mera aktiv politik och ådagalagt

vida större fasthet än det tidigare exportbolaget.

Vilken verkan denna nya försäljningspolitik hitintills haft och i framtiden

kan få för Europa och därmed även för vårt eget land torde bäst

kunna belysas med ett schematiskt exempel. Antag att Cubas försäljningscentral

eftersträvar ett medelpris c. f. New York å 2.r,o cents för hela

Cubas exportkvantitet. Detta pris motsvarar ungefär ett svenskt vitsockerpris

av 41 öre per kg. och ett betpris av 2 kr. 56 öre per 100 kg. Med

tillämpning av här ovan antydda prisdifferentieringspolitik och under

antagande, att prismarginalen genomsnittligt stannar vid 30 punkter och

försäljningen till U. S. A. går upp till 3 milj. ton, kan Cuba uppnå det

åsyftade finansiella resultatet även på det sätt, att medelpriset i New York

hålles vid 2.63 cents och europapriset paritetiskt med 2.33 cents c. f. N. Y.

Mot detta senare pris svarar ett svenskt vitsockerpris av 39 öre och ett

betpris av 2 kr. 43 öre. Skulle Cuba förmå uttaga hela tull-preferensen

i _U. S. A. kan, utan ändring av det finansiella resultatet, för försäljningarna

till Europa accepteras ännu lägre priser. Givetvis kunna här

påvisade verkningar av Cubas försäljningspolitik i verkligheten framträda

med större eller mindre skärpa, men så länge denna politik i princip

följes och praktiskt kan genomföras, lär den europeiska råsockermarknaden

icke undgå att, åtminstone i någon omfattning, bliva utsatt

för ett obehörigt pristryck.

Det fortsatta prisfallet har ytterligare förvärrat den tjeckiska sockerindustriens

redan förut svåra ställning, och endast genom betydande nationella

uppoffringar har det tjeckiska exportöverskottet kunnat mark
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition N> 82.

nadföras. För att stödja såväl betodlingen som sockerindustrien fördes

under liela hösten 1928 omfattande förhandlingar mellan regeringen, sockerkartellen

och odlarna, och som resultat härav träffades omkring årsskiftet

mellan samtliga i sockernäringen intresserade parter en ny överenskommelse,

varigenom statens förhållande till de enskilda producentgrupperna

på väsentliga punkter nyreglerades. På grund av den förbehållsamhet,

varmed dylika avtal alltid omgivits i Tjeckoslovakien, har

det endast varit möjligt att fastställa vissa huvuddrag av den nya överenskommelsen.

Såsom redan i oktober 1928 preliminärt uppgjorts, höjdes

inlandspriset med 25.— tj. kr. per 100 kg. vitsocker. Vissa uppgifter

tyda emellertid på att detta merpris skall inlevereras till den nyinrättade

sockerfonden för att komma betodlarna till godo. I vilka former detta

understöd lämnas har dock icke kunnat utrönas.1 Vidare fastställdes, att

ett belopp av sammanlagt 90 milj. tj. kr. skall restitueras av de å den inländska

sockerkonsumtionen pålagda skatterna, varvid beloppet till hälften

vardera uttages av omsättningsskatten och handelsskatten. Vid en

inlandsförbrukning av 355,000 ton kan restitutionen per 100 kg. beräknas

till 25.40 tj. kr.1 2 Den sålunda skapade fonden får endast användas för

att stödja sockerexporten och, efter vad det vill synas, är rätten till exportpremier

uteslutande förbehållen raffinadindustrien. De allmänna

riktlinjerna för premiernas fördelning lia fastställts av finansministern,

varefter det tillkommer finansministeriet att efter individuell prövning

i varje särskilt fall fixera premiebeloppet. Enligt uppgift skall till England

försålda varupartier äga företräde vid premiefördelningen. Då den

tjeckiska exporten och inlandsförbrukningen f. n. hålla sig ungefärligen

vid proportionen 3 : 2, kunna exportpremierna beräknas i genomsnitt uppgå

till 16.80 tj. kr. per 100 kg.

Till belysning av de komplicerade prisförhållanden, som under senaste

skördeår varit rådande inom den tjeckiska sockerindustrien och sockerhandeln,

har i bifogade tabell B 2 en jämförande tablå sammanställts över

inlands-, export- och genomsnittligt tillverkningspris å tjeckiskt vitsocker.

Det effektiva inlandspris, som efter avdrag av skatter och frakter

kommit producenterna till godo, har legat väsentligt och tidvis mer än

dubbelt över det i Hamburg noterade priset. Marginalen mellan inlandspriset

oell tillverkningspriset, vilket i genomsnitt beräknats till 283 tj.

kr.3, synes under året 1928/1929 i stort sett lia varit oförändrad eller c:a

1 Möjligen är det av dessa medel, som enligt 1929 års betavtal tillägget å belpriset med

2.25 tj. kr. per 100 kg. skall täckas.

2 Under hösten 1928 restiluerades omsättningsskatten genom en reduktion av skattesatsen

från 25 till 15 tj. kr. På grund av väntad konsumtionsstegring synes till en början

lia räknats med att det av industrien fordrade beloppet å 45 mill. tj. kr. på detta sätt

skulle uppnås. Bl. a. på grund av den tilltagande smugglingen föll den synliga förbrukningen

avsevärt, vilket torde varit en av anledningarna till att den första formen för skatterefunderingen

sedermera övergavs.

3 Till följd av olika belpris för exportsocker och konsumlionssocker bar under året

1928/1929 förefunnits tvenne tillverkningspris, vilka beräknats till resp. 206 och 311 tj kr.

Enligt en undersökning, som föranstaltades i slutet av förra året i .samband med omprövningen

av den tjeckiska industriens behov av finansiellt stöd, skulle tillverkningspriset för

råsocker vara lägst 200 tj. kr. med en övre gräns vid 300 tj. kr. samt för vitsocker 320

å 330 tj. kr. Detta senare pris överensstämmer sålunda tämligen väl med det beräknade

priset 311 tj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

24 tj. kr. per 100 kg. Som bidrag till finansiering av exportförsäljningarna

tillföres den tjeckiska industrien på denna väg liksom under tidigare

år ett tillskott, vilket kan beräknas till c:a 90 milj. tj. kr. Vad

exportpriset beträffar, har detta legat ända till 120.— å 150.— tj. kr. under

tillverkningspriset, och trots den kompensation, som erhållits genom

överpris och exportpremier, har exporten endast kunnat bedrivas med

betydande förluster för industrien, antagligen till belopp, uppgående till

åtskilliga hundra miljontals tj. kr.1 Även örn industrien genom operationer

å terminmarknaden gjort vissa vinster, lär dock icke kunna betvivlas,

att industrien själv måste bära en del och kanske den största delen

av dessa förluster. Då den tjeckiska industrien enligt en i början av detta

år verkställd officiell utredning redan då ansågs lia att kämpa med mycket

betydande svårigheter till följd av otillräcklig betodling och låg utnyttjning

av fabrikernas kapacitet, föråldrad maskinell utrustning, eftersatt

avskrivning och abnorm kreditbelastning, torde industrien numera,

sedan den haft att genomgå ännu ett förlustår, fått sin ställning än ytterligare

försvagad. Det torde därför numera knappast kunna bestridas,

att den tjeckiska sockerexporten är finansiellt osund och endast kunnat

upprätthållas genom en fortgående kapitalförbrukning och skuldsättning

samt med statens och konsumenternas hjälp.

För nu löpande produktionsår 1929/1930 har den tjeckiska industrien

utom förenämnda understöd även kommit i åtnjutande av subvention i

form av bidrag till betkostnaderna. Vid uppgörelsen örn 1929 års betavtal

befanns den i 1928 års avtal använda formen med olika pris för

konsumtions- och exportbetor olämplig såsom alltför komplicerad. I stället

träffades den nya överenskommelsen på basis av ett enhetligt pris

utan avseende på det framställda sockrets avsättning inom eller utom

landet. _ För att undanröja de meningsskiljaktigheter, som förefunnos

mellan industrien och odlarna, ävensom för att ej äventyra en mera betydande

minskning av betarealen blev prisfrågan under regeringens medverkan

slutligen ordnad på det sätt, att odlarna tillförsäkrades ett minimipris

av 16 tj. kr. per 100 kg. betor (medelpris f. å. 17.i« tj. kr.), att industrien

å sin sida blott skulle betala 13.75 tj. kr., samt att skillnaden

2.25 tj. kr. per 100 kg. betor tillsköts av sockerfonden. Genom detta bidrag

till betkostnaden har det understöd, som tillföres industrien i form av

överpris å det inom landet förbrukade sockret, ökats med ungefär 13 tj.

kr. per 100 kg.

I följd av de tjeckiska dumpingförsäljningarna lia ett flertal länder

vidtagit omedelbara försvarsåtgärder och ytterligare förstärkt sitt tullskydd.

Början gjordes av Tyskland, som i december 1928 höjde tullen å

vitsocker från 15 till 25 Rink. per 100 kg. I konsumenternas intresse genomfördes

samtidigt en indirekt prisfixering å den inhemska marknaden,

normerad efter den förra tullsatsen. Vid ungefär samma tid höjde Österrike

det effektiva tullskyddet å socker från 12.— till 18.— guldkronor,

motsvarande 4.55 kr. per 100 kg., sedermera följt av Italien, som höjt sin

sockertull från 24.75 guldlire till 36.— guldlire, d. v. s. omkring 8 kr. 10 öre

per 100 kg. Även i Schweiz har den tjeckiska dumpingen framkallat motåtgärder,

i det att Schweiz till skydd för sin raffinadindustri utan att

ändra raffinadtullen nedsatt råsockertullen från 2.— tres till 20 centimes.

Slutligen har Sydafrikanska Unionen infört en mot den tjeckiska

1 Även i Tjeckoslovakien har detta förhållande numera offentligt vidgåtts. Jmfr. O. Z. I.

sid. 52. 1929.

opaginerad Kontrollera mot PDF

''41

Kungl. Martts proposition Nr 82.

sockerimporten direkt riktad dumpingtull, varvid det erforderliga extraskyddet

vid ett inlandspris av 24. sh. 6 d. per 100 pund beräknats tili 8

sh. 8 d. Med undantag av det sistnämnda höra övriga här angivna länder

till de största avnämarna av tjeckiskt socker, i det de år 1927/1928

mottogo icke mindre än 43 % av den tjeckiska sockerexporten. Verkan

av tullförhöjningarna Ilar särskilt framträtt i Tyskland, som numera

praktiskt taget är avspärrat för den tjeckiska exporten, men även i Italien

och Schweiz, vilka båda länder under senare delen av året avsevärt

reducerat sin import från Tjeckoslovakien. Trots alla bemödanden har

det tjeckiska sockret ej heller i England kunnat bevara sin ställning, och

den engelska importen av denna vara har sedan föregående år reducecerats

till hälften. För att finna nya avsättningsområden har den tjeckiska

industrien i första hand börjat bearbeta länderna kring östra delen

av Medelhavet, men därjämte har särskild uppmärksamhet också ägnats

de nordeuropeiska marknaderna. Från 1927/1928 till 1928/1929 har exporten

till Skandinavien stigit från 13,500 ton till 19,600 ton eller från 1.7 till

3.o % av den totala utförseln, varvid avsättningen till Norge höjts med

3,100 ton, till Sverige med 2,200 ton och till Danmark med 700 ton.

Under loppet av de båda senaste åren har Tjeckoslovakien emellertid

gång efter annan måst konstatera, att en aggressiv exportpolitik från

dess sida åtminstone i de största importländerna nästan ofelbart åtföljts

av effektiva motåtgärder, och det ligger knappast någon överdrift i det

påståendet, att den avsättningskris, som nu synes hota den tjeckiska sockerindustrien,

till stor del är en återverkan av dess egna försäljningsmetoder.

Med den ställning, industrien intar i landets näringsliv, torde

dock ringa eller ingen utsikt finnas för att vare sig dylika erfarenheter

eller den fortgående försämringen i industriens finansiella läge inom en

nära framtid skola åvägabringa någon som helst ändring i det hitintills

följda framgångssättet. I själva verket har tvärtom kunnat iakttagas,

att den tjeckiska försäljningspolitiken under senaste år blivit alltmer utmanande.

Liksom tidigare har även i år från tid till annan i vitsockernoteringarna

å Hamburgerbörsen förekommit sådana prisrörelser, som

icke varit betingade av världsmarknadens läge. Dessa oregelbundenheter

lia emellertid under innevarande år fått karaktär av en nära nog permanent

företeelse och kunna — såsom bifogade sammanställning mellan

priserna å betråsocker och tjekiskt vitsocker utvisar (Tabell B 3) — med

påtaglig tydlighet avläsas i en under hela året bestående stark hoppressning

av marginalen för raffineringskostnaden. Medan denna marginal

år 1927 växlade mellan lägst 2 sh. 6 1/2 d. och högst 3 sh. 33U d. och påföljande

år mellan 2 sh. 3/''* d. och 2 sh. 5 ;l « d., har densamma under innevarande

år varit högst 2 sh. 3 d. för att flera månader å rad ligga under

2 sh. och tidvis pressas samman ända till 1 sh. 63/* d. Då denna abnorma

prisföreteelse enligt sakens natur icke kan ställas i samband med prisförhållandena

å råsockermarknaden, och då det därjämte är känt, att den

tjeckiska industrien intager en dominerande ställning på den europeiska

exportmarknaden för vitsoeker, lär någon annan förklaring härtill icke

finnas än att de tjeckiska producenterna under sina envisa försök att

fasthålla den engelska marknaden genom forcerade utbud oavlåtligt

tryckt ned priset å vitsocker på en i förhållande till råsockerpriset orimligt

låg nivå. För riktigheten av denna uppfattning talar vidare, att den

tjeckiska exporten på England, såsom ovan nämnts, i alldeles särskild

grad stödes genom exportpremier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

42*

Kungl. Martts proposition Nr 82,

I stort sett är Hamburgnoteringen för tjeckiskt vitsocker normerande

för den inhemska svenska prisbildningen och de svenska sockerprisen ha

jämväl märkbart påverkats av det permanenta tryck, som den tjeckiska

dumpingen under innevarande åt utövat i Hamburg. Då en marginal

på minst 3 sh. per 50 kg. vitsocker är erforderlig för att täcka raffinadkostnaden,

kan nämnda pristryck ungefärligen uppskattas till 10 procent

av vitsockerpriset. För närvarande — i slutet av november — uppgår

spänningen mellan rå- och vitsockernoteringen blott till 1 sh. 4*/» d., vilket

motsvarar en nedpressning av vitsockerpriset med ända till 15 %.

Vid sidan härav och närmast i syfte att vinna insteg å den svenska

marknaden ha emellertid de tjeckiska exportörerna jämväl på andra och

mera direkta vägar påverkat prisbildningen i Sverige. Under senaste

tid har sålunda iakttagits, att svenska importörer erbjudits konsignationslager

av tjeckiskt socker eller offererats sådant socker för leverans

till viss termin med rätt för köparen att i eget val fixera priset efter

dagsnotering med rabatt upp till 2 å 3 %. På dylika villkor har jämväl

avslut i viss utsträckning kommit till stånd.

Såsom förestående redogörelse för förhållandena å sockermarknaden

torde giva vid handen, är prisbildningen å denna marknad alltjämt utsatt

för säregna och abnorma inflytelser. Genom fortsatt överproduktion

ligger sockerprisets allmänna nivå fortfarande så lågt, att framställningskostnaderna

för den övervägande delen av de sockerkvantiteter, som

tillföras den fria världsmarknaden, icke bliva täckta. Genom tillkomsten

av en central försäljningsorganisation för kubanskt exportsocker

ävensom genom den av denna organisation bedrivna försäljningspolitiken

har råsockerpriset i intet av världens viktigaste underskottsområden blivit

så starkt nedpressat som i Europa. Genom den tjeckiska pris- och

subventionspolitiken har vitsockerpriset på den fria europeiska marknaden

i förhållande till råsockerpriset tryckts ned i sådant läge, att marginalen

mellan nämnda pris ej längre täcker raffinadkostnaden. Samtliga

dessa inflytelser ha direkt eller indirekt påverkat Hamburgnoteringen

för vitsocker, vilken är normerande för prisbildningen å den svenska

sockermarknaden.

Malmö den 26 november 1929.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

43

Tabell Bl. Världsproduktion, världskonsumtlon och lager åren 1923/1924—1928/1929.

1923/

1924/

1 1925/

1926/

1927/

1928/

1929/''

1924

1 1925

! 1926

1927

1928

1929

1930

Världsproduktion.

Milj. ton..........................................

20.11

23.7 2

24.61

23.73

2o.19

27.17

(26.7 9)

Ökning resp. minskning från föreg. år.

Milj. ton..........................................

—

+ 3.61

+ 0.89

— 0.88

+ 1.46

4- 1.98

—

Världskonsumtion.

Milj. ton...................................

20.33

22.56

23.78

23.7 7

25.06

26.4 1

—

Ökning resp. minskning från föreg. år.

Milj. ton.........................................

—

4- 2.28

4- 1.22

— 0.01

4- 1.29

4- 1.85

—

Utgående lager.

Milj. ton ........................................

1.82

2.98

3.81

3.7 7

3.90

4.66

—

Ökning resp. minskning från föreg. år.

1

Milj. ton ......................................

—

-f 1.16

+ 0.881

— 0.0 4

4-0.1

+ 0.76

Medelpris å Cubasocker.

Cents per lb c. f. New York ............j

4.70

3.14

2.3 7;

2.98

2.69

2.01

—

Tabell B 2. Jämförelse mellan inlands-, export- och tillverkningspris å tjeckoslovakiskt socker

månatligen år 1928/1929.

(Tjeckoslovakiska kronor.)

Å r

J månad

In-

iands-

pris

ab

fabrik

Skat-

ter

Av-

drag

till

soc-

ker-

fond

Eff.

in-

lands-

pris

Export-

pris

fob

Ham-

burg

Frakt

säck

ränta

Eff.

export-

pris

Skatterefun-

dering

Beräk- nad till- verka - kostnad

Differens

Rå-

socker-

pris

Joko

Aussig

Dille-

rens

ex- port- pris å

vit- soc- ker- 0.

råsoc- ker- pris

beräk- nat per

100 kg

kon- suln- tions- socker

mot- sva- rande

export- premie

per 100

kg. ex- port- socker

eff. in- lands- pris o.

export- pris

eff. in- lands

pris o.

till v. - pris

tillv.- pris- premie

o. ex- portpris

1928.

sept. ...

571

209

—

367.—

225.5 0

30.10

195.4 0

—

—

278.—

171.60

89.—

82.6 0

159.50

35.9 0

okt. . •.

541

»

—

332.—

219.25

»

190.15

10.—

6.67

283.—

141.85

49.—

86.1»

147.75

42.40

nov. ...

»

—

»

190.-

»

159.90

»

»

172.10

»

116.48

138—

21.90

dec. ...

»

»

—

*

192.18

»

162.08

»

»

169.8 2

»

114.26

148.26

23.88

1929.

jan. ...

»

25.-

307.—

186.81

»

156.71

25.40

16.80

»

150.29

24.—

109.49

138—

18.71

febr. ...

»

»

181.86

>

151.76

»

»

»

155.2 4

»

114.44

132—

19.76

mars ...

»

»

188.17

»

158.07

»

»

148.93

»

108.13

131 —

27.93

april ...

»

»

»

*

184.n

154.il

152.89

112.09

128—

26.11

maj ...

»

»

>

»

172.80

»

142.70

»

»

»

164.30

»

123.50

125—

17.70

juni ...

»

»

»

»

161.88

»

131.28

»

»

175.7 2

134.9 2

122.50

8.78

juli .....

»

»

»

»

172.14

»

142.04

»

»

>

164.96

»

124.16

127.50

14.54

aug. ...

»

»

»

»

187.63

157.68

»

»

»

149.4 7

»

108.6 7

132—

25.63

sept. ...

»

»

»

185.61

»

155.41

»

»

*253.—

151.69

54—

80.7 9

131 —

24.41

okt. ...

»

»

»

189.77

»

159.6 7

»

»

147.83

»

76.68

138—

21.67

nov. ...

»

»

»

»

Beräknat efter ett betpris av 13.7 5 tjeckoslovakiska kronor per 100 kg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44’

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell B 3. Spänningen mellan priset å råsocker 88 % och tjeckoslorakiskt råsocker

(Böhm. Peinkorn) åren 15)27—1929.

Datum

Leverans-

termin

Betråsocker

88 %

fob./sh. d.

per 50 kg.

Böhm. Fern- bom fob.Ham- burg/sh. d.

per 50 kg.

Differens

19 27.

13 januari.......................................

prompt

15/9

18/874

2/1174

15 februari.......................................

»

15/274

18/6

3/374

25 augusti .......................................

nov./dec.

12/-

14/9

2/9

9 september.................................

12/5

15/17*

2/87*

14 oktober....................................

»

11/3

14/1 7*

2/107*

10 november................................

n/71/*

14/674

2/1174

12 december................................

prompt

12/7

15/17*

2/67 *

1928.

26 april ................................. ........

prompt

12/3

14/47*

2/17*

25 maj ..........................................

okt./dec.

12/-

14/274

2/27*

27 juli .......................................

november

10/9

13/-

2-3

1 september....................................

nov./dec.

10/107*

12/1174

2/074

1 oktober.....................................

»

10/-

12/3

2/3

1 november....................................

>

9/37<

11/77*

2/374

1 december....................................

dec./jan.

9/6 3lt

12/-

2/574 |

1929.

2 januari.......................................

jan./Iebr.

9/47*

11/574

2/074

1 februari.......................................

febr. /mars

9/074

11/17*

2/074

1 mars ........................................

april/maj

8/107*

11/-

2/17*

[ 2 april ..........................................

april/ juni

8/77*

10/107*

2/3

2 maj .........................................

nov./dec.

9/074

10/77*

1/674

1 juni ..........................................

»

8/17*

10/-

1/107*

1 juli ............................................

»

8/9

10/674

1/974

1 augusti ......................................

8/107*

10/9

1/107*

2 september....................................

»

8/6

10/77»

2/17*

1 oktober......................................

9/074

H/074

2/-

1 november....................................

8/27*

10/274

2/-

22 november....................................

»

8/6

9/107*

1/47*

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 82.

*45

Bilaga litt. C.

Nationernas Förbunds åtgärder i sockerfrågan.

Vid Nationernas Förbunds rådgivande ekonomiska kommittés sammanträde

den 14 — 19 maj 1928 väckte den belgiska representanten ett förslag

att undersöka möjligheten av upprättande av en ny sockerkonvention efter

förebild av 1902 års Brysselkonvention. Efter förhandling beslöt även kommittén

en resolution i frågan, vari bl. a. rekommenderades att åt Nationernas

Förbunds ekonomiska organisation skulle uppdragas att verkställa en

grundlig utredning rörande de faktorer och åtgärder, som inverka på produktionen

och konsumtionen av socker samt den internationella handeln

därmed, samt att en rapport i ämnet borde avlämnas till Rådet, varigenom

detta skulle bli i stånd att bedöma, huruvida en gemensam internationell

aktion kunde underlätta lösningen av problemet ifråga.

Vid sitt sammanträde den 9 juni 1928 godkände Rådet rekommendationen

samt överlämnade densamma till Nationernas Förbunds ekonomiska kommitté,

som vid sin julisession samma år beslöt att i första hand insamla erforderligt

material för att kunna bedöma världsläget. I detta syfte hemställde

kommittén till sina medlemmar liksom till vissa regeringar samt internationella

lantbruksinstitutet i Rom att medverka genom införskaffande av uppgifter

och statistik rörande de olika detaljfrågorna.

Redan vid ekonomiska kommitténs sammanträde den 23 — 30 oktober

1928 förelåg ett betydande material. Ett flertal rapporter hade sålunda inkommit

från olika länder, bl. a. Cuba och Java, och på grundval därav

hade sekretariatet utarbetat ett memorandum. Vid den diskussion, som uppstod

med anledning därav, betonades, att det svåra läget å sockermarknaden

uppkommit genom den ökade rörsockerproduktionen och att frågan, huru

läget skulle kunna förbättras, ej kunde lösas utan Javas medverkan. Av ett

meddelande, som representanten för Nederländerna lämnade, framgick, att

detta lands regering var beredd medverka i den av Nationernas Förbund

påbörjade utredningen rörande sockerfrågan, samt att det vore allt skäl att

tro, att Nederländska Indiens regering intoge samma ståndpunkt. Cubas

regering, som delgivit sekretariatet att den för framtiden komme att avstå

från alla restriktioner beträffande sockerproduktionen å Cuba, hade för sin

del förordat, att Nationernas Förbund skulle underställa sockerfrågan en

internationell konferens, till vilken regeringen förklarade sig beredd lämna

sin fulla medverkan.

Trots det vidlyftiga material och de uppmuntrande försäkringar, som sålunda

redan förelågo, ansåg ekonomiska kommittén det ej lämpligt att för

det dåvarande ingå på någon diskussion av frågans tekniska detaljer utan

borde dessförinnan några allmänt erkända specialister på området beredas

tillfälle genomgå det samlade materialet samt i erforderliga delar sovra och

komplettera detsamma. Det bestämdes därför, att till nästa sammankomst,

som vore avsedd att börja den 14 januari 1929, följande frågor skulle närmare

ha utretts av nedanstående personer:

llådgi valide

ekonomiska

kommittén den

14—19 maj

1928.

Ekonomiska

kommittén den

23—30 oktober

1928.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46:

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

Ekonomiska

kommittén den

14—19 januari

1929.

Konferenser

med experter.

Rörsockerproduktionen av Dr Prinsen Geerligs, Amsterdam,

Betsockerproduktionen av Dr F. 0. Licht, Magdeburg,

Lagstiftningens inverkan på produktionen, konsumtionen, exporten och

importen av socker samt utvecklingen av konsumtionen och medel att

öka densamma av Dr Mikusch, Wien.

Ekonomiska kommitténs varsamma förfarande ansågs betingat av problemets

komplicerade natur, till följd varav detsamma ej endast måste betraktas

ur två synpunkter (raffinadindustriens och råsockerproduktionens) utan

även sammanhängde med viktiga jordbruksfrågor.

Vid ekonomiska kommitténs nästa sammanträde den 14—19 januari 1929

hade begärda utredningar inkommit från de tre specialisterna, och efter

genomgåendet därav beslöt kommittén bl. a. ett uttalande av följande innebörd:
»Det

församlade materialet giver vid handen, att det nuvarande läget inom

världens sockerindustri beror väsentligen av att jämvikten mellan produktion

och konsumtion rubbats, till följd varav för jämviktens återställande

fordras att söka öka konsumtionen eller reducera produktionen eller ock

bådadera.

Man kan emellertid fråga sig om det överensstämmer med Nationernas

Förbunds uppgift att företaga åtgärder i syfte att söka hämma produktionens

naturliga utveckling, d. v. s. att lägga hinder i vägen för en utveckling,

som vore ett resultat av de fria ekonomiska lagarna.

Utvecklingen av världsproduktionen är emellertid delvis följden av konstlade

åtgärder, som företagits under olika former och vilka bero i synnerhet

av staternas åtgöranden.

Från denna synpunkt skulle med nödvändighet en utredning av sockerfrågan

vara av stort intresse liksom även en undersökning av möjligheterna

att höja konsumtionen vore av nytta.»

Som Ekonomiska kommittén även ansåg, att tillräckligt material erhållits

för att man skulle kunna taga itu med en dylik undersökning och i detta

syfte skrida till en konsultation av experter från olika länders sockerindustrier,

utsåg kommittén bland sina medlemmar en delegation att förhandla

med ifrågavarande experter. En dylik konsultation ägde rum den 4—6

april 1929, varvid närvoro representanter för tillhopa 15 stater, däribland

Sverige.1 Sedermera ansåg sig kommittén med hänsyn till de nära relationerna

mellan sockerfrågan och betodlingen samt jordbruket i övrigt även

böra höra sakkunniga inom betodlingens område, och en sammankomst med

sådana ägde rum den 13 maj 1929.

Bland de olika uppslag för sockermarknadens förbättrande, som vid förhandlingarna

framkommo, kunna nämnas följande:

1. En internationell överenskommelse träffas mellan de viktigaste producenterna

eller alternativt mellan producenterna i exportländerna, varigenom

produktionen stabiliseras under några år.

2. En internationell överenskommelse träffas mellan alla exportländer och

de länder, vilka sannolikt i en nära framtid komma att få ett exportöverskott,

i syfte att åstadkomma en gemensam och rationell försäljningspolitik.

3. Försäljningen och bruket av socker skall stegras genom en aktiv propaganda,

särskilt i östern och de tropiska länderna.

1 Sorn Sveriges representant deltog överingenjören E. Herslow, Malmö.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

47

4. Möjligheterna att öka konsumtionen av socker genom lägre acciser utan

att inkomsterna från denna skattekälla minskas böra tagas under övervägande

av regeringarna.

5. En central byrå inrättas för insamlande och spridning av upplysningar.

Ifråga örn ovan angivna förslag bröto sig meningarna mot varandra. Enighet

rådde dock därom, att de principer, som kommit till uttryck i 1902 års

Brysselkonvention, ej med fördel kunde tillämpas å den föreliggande situationen.

Av experternas uttalanden framgick vidare, att en förutsättning

för realiserande av åtgärder i ovan angivna riktningar i mer eller mindre

grad vore en överenskommelse mellan producenterna. Med anledning därav

förklarade ekonomiska kommittén, att den med hänsyn till de principer, som

uttalats vid internationella ekonomiska konferensen 1927, ej kunde taga något

initiativ i denna riktning, utan skulle begränsa sig till att följa utvecklingen.

På grundval av det föreliggande materialet samt vad som framkommit

vid de med de tillkallade experterna förda förhandlingarna utarbetades

sedermera en preliminär rapport om sockermarknadens läge, som förelädes

och godkändes vid ekonomiska kommitténs sammanträde den 1—4 juli

1929. Ett ytterligare sammanträde med experter ansågs för det dåvarande

ej behövligt. I rapporten lämnas i koncentrerad form en översikt av sockerindustriens

dåvarande läge samt de åtgärder, som regeringarna vidtagit för

att skydda sina industrier. Sina slutsatser formulerade kommittén på i

huvudsak följande sätt:

1. De svårigheter, med vilka industrien för närvarande kämpar, äro sådana,

att de i stor utsträckning antingen försvinna av sig själva eller ock

kunna övervinnas av dem, vilka hava ansvaret för industriens ledning.

2. Kommittén anser därför ej, att den lämpligen bör uttrycka någon uppfattning

örn de relativa fördelarna av de olika förslagen till enbart privata

åtgärder, vilka framkommit.

3. Ehuru visserligen majoriteten av experterna — representanter både

för industrien och jordbruket — var av den uppfattningen, att under nu

rådande förhållanden avslutande av ett avtal mellan staterna, baserade på

samma principer som i Brysselkonventionen, sannolikt ej skulle innebära

en lösning av krisen, rådde dock enhällig mening därom, att svårigheterna

hava ökats av de åtgärder, som vidtagits i många länder för att underlätta

sockerproduktionen utan tanke på åtgärdernas inverkan på världsläget.

4. Det är möjligt, att en planmässig aktion av producenterna skulle göra

överflödiga några av de konstlade åtgärder, varav sockerindustrien för närvarande

drager fördel i åtskilliga länder. Skulle så vara fallet, torde tiden

lia kommit för staterna att underkasta det system, de ha upprättat för uppmuntran

av produktionen eller försäljningen av socker, en förnyad prövning,

med aktgivande särskilt å jordbrukets väsentliga intressen; och skulle de därvid

ej linna sig i stånd att modifiera detta system utan att andra länder

gjorde detsamma, böra de ange sin uppfattning för att en förenad aktion

skall kunna göras.

5. Den ekonomiska kommittén skall fortsätta att noga följa utvecklingen

av sockerfrågan i syfte att städse kunna lämna Rådet sådana upplysningar,

att detta blir i stånd att bedöma, huruvida en internationell aktion skulle

främja lösningen av ifrågavarande problem.

6. Slutligen hemställer kommittén hos Rådet, att regeringarnas uppmärksamhet

fästes på önskvärdheten att de förvissa sig örn huruvida det finnes

Ekonomiska

kommittén den

1—4 juli 1929

med preliminär

rapport.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Rådets sammanträde

den

25 september

1929.

Nationernas

Förbunds sammanträde

den

20 september

1929.

Rådets sammanträde

den

31 augusti

1929.

48* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

någon möjlighet att sänka gällande acciser på socker utan att ländernas

finansiella ställning därigenom försämras.-

”Ekonomiska kommitténs rapport förelädes rådet vid dess sammanträde

den 31 augusti 1929, varvid med anledning därav en resolution av följande

innebörd antogs:

Rådet godkänner ekonomiska kommitténs rapport. Vid regeringarnas delgivande

av densamma bör generalsekretariatet dels fästa deras särskilda

uppmärksamhet på sjätte punkten i de av kommittén dragna slutsatserna,

vilken hänför sig till sockerskatten, dels meddela regeringarna, att Rådet

önskade att, om möjligt före den 30 mars 1930, få del av de anmärkningar

eller kommentarer, som regeringarna ansåge sig böra göra beräffande

nämnda punkt.

Vid Nationernas Förbunds sammanträde den 20 september 1929 upptogs

med anledning av den föreliggande rapporten även sockerfrågan till behandling.

I en särskild resolution antecknades därvid, att ekonomiska kommittén

under avvaktan på regeringarnas svar på sin förfrågan örn möjligheten att

reducera sockerskatten fortsätter att följa utvecklingen av sockerfrågan för

att städse kunna sätta Rådet i stånd att bedöma, huruvida en gemensam

internationell aktion skulle underlätta lösningen av problemet. I enlighet därmed

hemställde församlingen hos Rådet att pröva de rekommendationer, ekonomiska

kommittén kunde komma att avlämna ifråga örn de nuvarande svårigheterna

å sockermarknaden, särskilt angående prisfluktuationerna samt den

rådande disproportionen mellan tillgång och efterfrågan, samt att därvid

taga under övervägande, huruvida det vore önskvärt eller ej att sammankalla

representanter för regeringarna för att överlägga örn dessa rekommendationer.

Ett av franska delegationen väckt förslag örn hemställan till

Rådet att sammankalla en diplomatisk konferens för överläggning örn

rekommendationerna blev avslaget efter att dock ha varmt förordats av

bl. a. Cubas representant.

Församlingens sistberörda resolution föredrogs i Rådet den 25 september

1929, varvid emellertid förklarades, att Rådet ej under dåvarande session

ansåg sig böra taga ståndpunkt till densamma. Av den franska representanten

framhölls emellertid angelägenheten av att den ekonomiska kommitténs

uppmärksamhet fästes på församlingens resolution, så att kommittén

fortsatte sin utredning och avslutade densamma så snart som möjligt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*49

Bilaga litt. D.

Tabeller rörande den internationella sockermarknadens utveckling

och nuvarande läge.

(I huvudsak enligt av Nationernas Förbund publicerade siliror.)

Tabell Dl. Yärldsproduktionen av socker under åren 1913/14—1928/29.

(1,000 ton råsocker.)

År

Världspro- duktionen

av socker

Rörsocker

Betsocker

1 procent

produl

Rörsocker

av total- tionen

Betsocker

1913/14....................................

19,897

10,884

9,013

54.7

45.8

1914/15....................................

19,348

11,080

8,268

57.7

42.3

1915/16 ....................................

17,758

11,640

6,118

67.0

33.0

1916/17 ....................................

18,231

12,391

5,840

67.9

32.1

1917/18 .................................

18,429

13,323

5,106

72.3

27.7

1918/19 ....................................

17,162

12,808

4,354

74.6

25.4

1919/20 ....................................

16,609

13,283

3,326

79.9

20.1

1920/21 ....................................

18,118

13,216

4,902

72.9

27.1

1921/22....................................

19,164

14,069

5,095

73-4

26-6

1922/23 ..................................

19,412

14,084

5,328

72.5

27.6

1923/24...................................

21,391

15,331

6,060

70-2

29.8

1924/25 .................................

24,883

16,567

8,316

66.6

33.5

1925/26 ...................................

26,021

17,461

8,560

67.1

32.9

1926/27 ....................................

24,701

16,824

7,877

68.1

31.9

1927/28...................................

26,636

17,527

9,109

65.8

34.2

1928/29 ....................................

28,437

18,858

9,579

66.8

33.7

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 6b hafi. (Nr 82. Bilaga.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

50* Kungl. Maj-.ts proposition Nr 82.

Tabell D2. Världsproduktionen ar socker åren 1913/14 till

Betsocker.

1913/H

1914/15

1915/16

1916/17

1917/18

1918/19

Tyskland....................................

2,716

2,510

1,515

1,558

1,541

1,328

Tjeckoslovakien...........................

—

—

—

—

—

624

ÖsterriKe....................................

1,680

1,593

940

933

656

8

Ungern.....................................

—

—

—

—

—

55

Frankrike....................................

797

337

151

206

223

122

Belgien.......................................

230

206

114

136

131

74

Nederländerna ...........................

231

302

243

264

200

173

Storbritannien ...........................

4

1

2

—

—

—

Polen..........................................

—

—

—

—

—

216

Danmark...................................

144

154

127

116

136

144

Sverige ......................................

137

154

127

137

131

127

Italien .......................................

330

163

164

156

103

120 !

Spanien .................................

188

113

118

140

156

171

Ryssland ....................................

1,740

1,919

1,662

1,322

1,017

370

Övriga europeiska länder...............

62

67

51

29

24

26

Europa......................................

8,259

7,519

5,214

4,997

4,318

3,558

Amerikas Förenta Stater ......

740

730

880

829

771

767

Andra länder..............................

14

19

24

14

17

29

Totala betsockerproduktionen

9,013

8268

6,118

5,810

5,106

1,351

Rörsocker.

Cuba.........................................

2,638

2,624

3,055

3,068

3,500

4,031

Amerikas Förenta Stater...............

283

236

133

297

235

272

Porto Rico.................................

330

313

438

456

421

368

Hawaii......................................

560

586

538

585

523

548

San Domingo, Haiti.....................

107

ilo

128

132

129

164

Argentina....................................

278

336

149

84

88

128

Övriga amerikanska stater..........

988

998

1,072

1,134

1,087

1,083

Amerika .................................

5,184

5,203

5 513

5,756

5,983

6,594

Brittiska Indien..........................

2,478

2,650

2,829

2,922

3,498

2,558

Java ......................................

1,531

1,474

1,389

1,723

1,928

1,875

Filipinerna ...............................

233

208

332

203

216

195

Övriga asiatiska länder ...............

581

641

767

957

790

739

Asien .......................................

4,823

4,973

5,317

5,805

6,432

5,367

Afrika .......................................

506

561

520

530

503

568

Australien .................................

363

337

285

295

399

272

Europa.......................................

8

6

5

5

6

7

Totala rörsockerproduktionen

10881

urno

11,610

12,391

13,323

12.808

Världsproduktionen av socker

19,897

19,318

17,758

18,231

18,129

17162

Tabell D 3. Den med sockerbetor odlade arealen 1 de riktigaste betsocker
-

År

Tyskland

Tjeckoslo-

vakien

Frankrike

Belgien

1910/11 ...................................................

1474,003

237,942

66,429

1911/12 ..................................................

*503,290

—

240.120

61,050

1912/13 ...................................................

*546,359

—

245,385

65,800

1913/14 ...............................................

*531,478

2295,081

206,000

54,200

1919/20 ..................................................

258,009

182,653

65,259

34,000

1920/21 ...................................................

272,845

192,864

91,030

53,000

1921/22 ...................................................

332,432

191,853

105,605

58,051

1922/23 ...................................................

358,339

184,591

127,450

59,176

1923/24 ...................................................

335,642

232,438

154.906

72,264

1924/25 ................................................

351,682

299,645

214,009

80,591

1925/26 ...................................................

372,542

311,674

214,300

72,478

1926/27 ..................................................

369,160

258,176

218,970

61,755

1927/28 ..............................................

401,146

281,321

234,430

71,380

1928/29 ..................................................

430,521

250,475

242,370

63,217

Siffrorna avse Tysklands dåvarande område. Den med sockerbetor odlade arealen inom Tysk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

*51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

1928/20, fördelat på viktigare länder. (1,000 ton råsocker.)

1919/20

1920/21

1921/22

1922/23

1923/24

1924/25

1925/26

1926/27

1927/28

1928129

702

1,084

1,301

1,455

1,146

1,564

1,599

1.664

1,675

1,860

507

717

663

744

1,002

1,429

1,510

1,042

1 254

1,055

5

15

14

24

47

75

78

80

110

108

ii

31

61

82

124

202

166

175

187

220

172

339

309

495

496

834

754

713

868

910

147

243

290

269

300

4'' >0

332

233

273

280

239

317

378

250

226

323

300

277

254

311

—

2

8

8

15

27

58

173

215

220

92

173

178

304

383

490

581

556

560

750

156

137

146

90

109

141

180

155

143

170

145

164

235

72

149

135

205

21

145

161

186

138

229

294

350

417

159

310

281

385

92

235

80

187

187

280

273

242

217

260

88

101

56

233

419

506

1,188

970

1,454

1,425

26

58

81

112

176

320

237

396

332

347

2,568

3,754

4,029

4,619

5,129

7,143

7,600

6,917

7,968

8,462

732

1,098

1,029

680

888

1,103

907

905

1,085

1,053

50

37

29

43

70

58

55

56

64

3,326

4,902

5,095

5,328

6,060

8,316

8,560

7,877

9,109

9,579

3,789

3,998

4,060

3,659

4,117

5,202

4,956

4,580

4,103

5,100

117

168

314

285

158

85

134

45

68

166

441

446

368

344

406

599

553

571

678

558

505

489

553

495

638

704

717

739

823

850

183

176

173

198

236

322

368

328

392

368

297

203

197

210

257

249

425

512

458

410

1,595

1,555

1,720

1,713

1,814

1,928

1,962

1,858

1,993

1,967

6,927

7.035

7,385

6,904

7,626

9,089

9,115

8,633

8,515

9,419

3,274

2,763

2,869

3,315

3,601

2,817

3,271

3,547

3,509

3,020

1,413

1,634

1,786

1,914

1,899

2,119

2,446

2,104

2,567

3,203

209

256

338

263

376

590

444

579

638

630

610

667

734

733

853

810

859

773

953

1,130

5,506

5 320

5,727

6 225

6,729

6,336

7,020

7.003

7,667

7,983

Sill

588

571

599

612

587

719

657

714

811

251

260

377

347

355

545

598

518

617

627

8

13

9

9

9

10

9

13

14

18

13283

13216

14069

14,084

15,331

16567

17461

16,824

17,527

18858

16,609

18,118

19,164

19412

21,391

24,883

26021

24,701

26,636

28437

producerande länderna före och efter världskriget i hektar.

Nederlän-

derna

Danmark

Sverige

Polen

Italien

England

Ryssland

Amerikas

Förenta Stater

54,786

22,300

35,000

46,765

667,707

173,622

54,556

25,000

29,100

—

54,758

—

787,708

214,952

62,854

30,000

27,210

—

55,302

1,561

763,645

254,570

60,555

31,000

28,700

2175,251

82,348

1,634

728,247

262,005

53,103

41,629

35,500

74,977

51,700

—

285 489

275,124

65,5-9

38,500

45,690

69,313

46,300

1,218

162,059

341,154

73,615

54,236

48,752

81,880

50,000

3,334

116,904

330,797

55,956

24,330

16,716

109,353

85,000

3,365

175,608

218, MS8

67,497

30,300

42,706

141,217

93,000

6,769

242,770

268,913

73,930

66,210

41,130

37,400

168,347

136,300

9,055

343,182

332,673

37,679

40,312

174,195

52,000

22,497

537,000

265,424

60,492

29,900

4,118

180,452

80,255

51,600

543,000

275,742

69,002

40,300

40,554

198,032

93,240

92,040

640,000

292,992

65,255

41,200

42,623

220,512

112,000

71,200

759,000

283,000

lands nuv. område uppgick 1013 till 442,000 hektar. — ’ Siffrorna avse landets nuv. område.

opaginerad Kontrollera mot PDF

52*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell D 4. Den totala konsumtionen och konsumtionen per person ar socker i de olika

världsdelarna samt vissa länder under åren 1923 24—1927/28.

!

1923/24

1924/25

1925/26

1926/27

1927/28

Totala

kon-

sum-

tionen

1,000

ton

Kon-

sum-

tionen

per

person

kg.

Totala

kon-

sum-

tionen

1,000

ton

Kon-

sum-

tionen

per

person

kg.

Totala

kon-

sum- i tionen

1,000

ton

Kon-

sum-

tionen

per

person

kg.

Totala

kon-

sum-

tionen

1,000

ton

Kon

sum-

tionen

per

person

kg.

Totala

kon-

sum-

tionen

1,000

ton

Kon- sum- i

i

sionen

per

person

kg.

Tyskland ...............

918

14.6

1,402

22.2

1,432

22.6

1,521

23.9

1,626

25.4

Tjeckoslovakien ......

362

25.8

390

27.6

408

28.6

370

25.7

393

27.0

Österrike .............

150

22.9

176

26.7

198

29. s

176

26.3

202

30. o

Ungern .................

49

6.0

84

10.2

91

11.0

103

12.4

113

13.5

Schweiz.................

144

36.8

146

36.8

156

39.7

135

34.3

166

42.5

Frankrike...............

827

20.6

931

23.1

979

24.2

816

20.1

971

23 8

Belgien ..................

168

21.9

193

24.9

192

24.6

192

24.4

210

26.4

Nederländerna.........

215

29.8

209

28.6

213

28.7

219

29.2

233

30.6

Storbritannien.........

1,729

38.4

1,839

40.6

1,877

41.2

1,888

41.1

2,072

44.8

Polen.....................

203

7.2

281

9.8

297

10.1

343

11.5

386

12.7

Danmark ..............

163

48.2

170

49.7

186

53.8

170

48.6

183

51.7

Sverige ..................

203

33.8

224

37.1

224

37.0

218

35.9

230

37.7

Italien .................

347

8.7

336

8.4

361

8.9

367

8.9

379

9.1

Spanien..................

224

10.5

232

10.8

234

10.8

258

11.9

268

12.2

Sovjetunionen .........

442

3.2

737

5.3

1,013

7.1

1,068

7.4

1,310

8.9

Övr. europeiskaländer

686

9.1

779

10.2

821

10.6

814

10.4

856

10.9

Europa..................

6,830

135

8,129

15.9

8,682

16.7

8,658

16.5

9,598

18.1

Amerikas Förenta

Stater..................

5,551

49.2

6,006

52.5

6,047

52.2

6,020

51.8

5,889

49.6

Hawaii • • • .............

16

54.4

17

54.7

18

55.0

18

55.o

19

55.1

1 Porto Rico • ■ .........

48

34.0

49

34.6

50

34.8

50

34.7

50

34.7

Cuba ..................

ilo

33.1

120

35.6

150

44.0

155

44.9

155

44.3

Canada ..................

377

40. o

401

41.9

401

41.4

396

40.3

406

40.8

Brittiska Västindien

och Guyana.......

23

11.2

25

12.0

25

11.9

25

11.6

25

11.7

Franska Västindien

5

10.2

5

10.2

5

10.2

5

10.1

5

10.0

Haiti o- San Domingo

11

3.8

12

3.9

12

3.8

14

4.3

14

4.2

Mexiko ..................

143

10.1

150

10.6

166

11.6

190

13.3

190

13.3

Övriga centralameri- kanska länder......

80

13.1

77

12.4

78

12.4

93

14.5

94

14.5

Argentina...............

265

27.8

295

30.o

330

32.7

330

31,9

330

31.1

Brasilien ..............

700

22.0

800

24.4

800

24.o

750

22.1

720

20.9

Peru ....................

41

7.2

49

8.6

57

9.8

51

8.7

42

7.1

Övriga sydamerikan- ska länder............

176

8.2

207

9.5

228

10.3

210

9.4

221

9.8

Amerika ...............

7,546

34.«

8,213

36.5

8,367

36 7

8,307

25.9

8,160

34.8 i

Kina och Hongkong

896

2.1

1,027

2.4

1,005

2.8

893

2.o

1,000

2.2

Brittiska Indien ......

4,000

12.8

3,550

10.8

4,200

12.9

4,300

13.1

4,350

13.8

Japan, Formosa......

675

8.4

707

8.6

782

9.3

780

9.2

885

10,3

Java .....................

148

4.2

180

4.8

200

5.2

237

6.1

281

7.1

Övr. asiatiska länder

320

4.0

345

3.8

346

3.6

403

4.2

450

4.6

Asien ...................

6,039

6.3

5,809

5.9

6,533

6.6

6,613

6.7

6,966

7.o;

Afrika ..................

417

3.1

489

3.«

537

4.0

546

4.0

580

4.2

Australien...............

413

48.9

418

48.6

423

48. s

429

48.8

436

48.2

Hela världsförbruk-

13.5

ningen ...............

21,245

lie

23,058

124

24,542

13.1

24.553

13.0

25.740

Hela världsproduk- tionen ...............

21,391

—

24,883

26,021

—

24.701

—

26,636

— 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

*53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell D 6. Världsmarknadspriset & råsocker.1

Cf-noteringen å börsen i New-York i medeltal för år och per månad 1929 för 96° Cuba

Centrifugal vid omedelbar leverans och utan tull.1

Cent | Öre

per lb per kg.

1908 .................................

2.71

22.8

1909 ...............................

2.6 5

2.83

21.8

1910 ...............................

23.8

1911 .............................

3.09

25.4

1912 ................................

2.80

23.0

1913 ..............................

2.15

17.7

1921 ..............................

8.4 6

34.0

1922 .................................

2.98

25.1

1923 ...............................

5.24

43.5

1924 ............................

4.19

34.7

1925 .................................

2.56

21.0

1923 ................................

2.57

21.1

1927 .................................

2.96

24.4

1928 ................................

2.47

20.3

19*9 .................................

1.96

13.2

Cent

Öre

per lb

per kg.

1929

januari........................

2.08

18.6

»

februari .....................

1.98

13.8

»

mars...........................

1.98

15.9

>

april ...........................

1.88

15.4

»

maj ...........................

1.84

15.1

»

juni ...........................

1.70

14.0

»

juli..............................

2.0 5

16.8

»

augusti........................

2.0 4

18.7

»

september ..................

2.24

18.4

»

oktober.......................

2.25

18.5

november.....................

1.98

16.3

december...................

1.89

15.5

1 I de fall, då noteringen för omedelbar leverans ej funnits att tillgå, har använts terminsnoteringen

för närmaste termin.

Tabell I) 6. Gällande tall- och skattesatser å socker i vissa länder.

I kronor per 100 kg.

(Som raffinad avses här nedan i allmänhet socker polariserande 98° eller mer, medan

socker med lägre sockerhalt hänföres till råsocker.)

Länder

Tull å

råsocker

Tull &

raffinad

Skatt å

raffinad

Belgien .........................................................

8.82

8.32

1 2.08

Danmark1 2....................................................

4.00— 6.50

10. oo

1 5.7 0

England,2 allm. tull .......................................

8.05—15.34

20.84

18.50—10.42

pref. tull .......................................

4.3 7— 8.29

8.50 — 10.42

—

Finland .........................................................

23.50

25.85

—

Frankrike ....................................................

20. oo

20.51

12.46

Italien.........................................................

17.28

25.92

78.4 0

Nederländerna3 4................................................

—

—

40.6 0

Norge.........................................................

30. oo

30.oo

—

Polen..........................................................

21.oo

25.2 0

4 16.17

Rumänien 2 ...................................................

20.0 7

33.46—40.14

8.92

Schweiz2 .....................................................

0.14

5.04— 9.37

—

Spanien ........................................................

43.2 0

43 20

1 24.88

Sverige ......................................................

7.oo

10-oo

—

Tjeckoslovakien ...........................................

37.58

37.58

20.42

Tyskland .....................................................

18.70

6 22.2 6

18.70

Ungern ......................................................

19.66

19.66

26.51

Förenta Staterna............................................

18.13

19.2S

—

1 Skatten utgår ej å importerat socker.

2 Tull- och skattesatserna utgå med varierande belopp alltefter sockerhalten.

8 Tull utgår dock undantagsvis, såsom t. ex. när sockret är förpackat i små förpackningar

eller i tablettform.

4 Vid import erlägges dubbel skatt.

6 Priset å inlandsmarknaden får dock ej överstiga 21.16 riksmark för 50 kg. malen

melis, såvida angivna tullsats skall tillämpas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tyskland..........................

Österrike ........................

Belgien ............................

Finland .........................

Frankrike ..........................

Storbritannien o. Nordirland

Ungern ...........................

Italien..............................

Nederländerna .................

Polen ...............................

Sverige ...........................

Schweiz ...........................

Tjeckoslovakien..................

Turkiet 2............................

Samtliga länder i Europa

Canada ......................................

Cuba ............................................

Förenta Stat. (handeln med utlandet) ...

» » ( » » Filippinerna)

» » ( » » Alaska) ......

» » ( » » Porto Rico).

* » ( » » Hawai) ......

Dominikanska Republiken..................

Samtliga länder i Nord- o. Mellanamerika

Chile .............................................

Peru ..........................................

Britt. Guyana ..............................

Samtliga länder i Sydamerika

Kina................................................

Britt. Indien.................................

Nederl. Indien .................................

Japan (handeln med utlandet)............

» ( » » Korea)...............

» ( » » Formosa)...........

Persien .........................................

Filippinerna .................................

Britt. Malajstaterna...........................

Samtliga länder i Asien

Samtliga länder i Afrika

Samtliga länder i Australien

Samtliga länder 1

Tabell D 7. Olika länders import

(Siffrorna äro hämtade ur Annuaire International

I

m p o r

t

Medeltal

1909—1913

1925

1926

1927

100 kg.

100 kg.

100 kg.

100 kg.

31,627

1,135,829

432,442

1,106,620

35,763

1,002,297

1,035,876

980,965

71,568

607,141

516,911

824,635

454,293

1,110,380

339.917

666,084

1,689,172

3,399,840

4,410,680

3,559,080

18,430,677

21,490,251

17,933,889

16,720,303

295,737

1,483

1,248

2,967

83,909

912,370

206,821

701,181

750,442

3,287,862

3,937,390

2,664,670

—

1,865

556

581

15,169

444,525

1,062,124

1,132,756

1,072,317

1,290,304

1,288,351

1,246,686

—

495

628

25,697

1,789,692

23,989,000

38,946,000

35,308,000

33,692,000

2,702,422

5,392,221

5,215,671

4,485,041

5,988

13,729

5,395

2,943

19,232,9381

996,429/

40,458,109

42,729,074

38,258,413

—

—

—

—

2,914,898

5,446,822

5,258,064

5,207,791

4,942,588

6,850,647

6,777,816

7,044,576

—

5,240

1,736

1,230

30,979,000

58,366,000

60,194,000

55,303 000

765,516

1,058,631

1,286,909

954,141

164

3,172

196

241

26,253

3,953

5,049

4,123

1,682,000

2,398,000

1,879,000

1,489,000

3,010,127

7,211,953

7,058,952

6,059,505

3 6,287,607

3 7,633,937

3 7,946,280

3 7,622,384

1,030

38,092

30,592

27,212

1,594,483

3,816,704

4,551,223

4,213,696

0

44,‘258

2,5)9

67,092

1,514,630

4,302.326

4,492,749

4,157,080

3 1,123,154

640,309

704,093

723,321

40,38!

10,010

12,263

22,759

1,148,058

1,108,676

1,125,251

15,128,000

27,178,000

28.452,000

26,830.000

1,908 000

3,274,000

3.192,000

3,277,000

1,279,000

731000

P 878,000

677 000 !

74996,000

133,140,000

129,928 000

121,347,000

1 Till följd av gränsförskjutningarna genom världskriget äro siffrorna för åren före och efter kriget

fullt exakta, men de lämna ändock en överblick av den internationella sockerhandelns om
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*55

och export av socker.1

de Statistique Agricole 1928/29)

E

sport

1928

Medeltal

1909—1913

1925

1926

1927

1928

100 kg.

100 kg.

100 kg

100 kg.

100 kg.

100 kg.

1,126,431

7,921,264

1,141,871

2,305,411

1,489,377

760,255

1,077,178

7,700,533

9,152

5,773

3,354

5,598

783,977

1,401,396

2,096,474

1,601,583

1,054,627

997,024

920,665

—

—

—

—

—

4,405,620

1,876,960

1,768.770

1,942,390

2,131,800

2,574,800

19,629,078

295,078

669,370

787,896

860,093

759,367

5,523

2,555,645

847,106

662,125

671,735

711,013

1,074,983

2,737

97,537

73,106

46,021

33

2,791,610

1,818,835

3,783,062

3,163,000

2,803,360

2,074,840

337

1,960,309

2,666,909

2,022,733

1,856,796

939,196

9

11

37

117

162

1,438,189

0

568

596

514

769

700

—

8,278,126

9,249,310

5,584,640

7,434,870

112

38,834,000

21,425,000

20,779,000

22,511,000

16,986,000

17.473,000

4,333,673

6,938

1,385,144

1,293,705

887,912

218,360

18,329,189

50,104,695

48,099,820

42,742,375

39,805,094

37,098,774

/ 360,002\

\ 4,859/

3,441,458

969,709

1,136,904

1,112,081

_

23,566

29,331

28,784

31,135

31,314

6,118,450

52,377

19,428

14,263

4,469

2,386

7,971,238

—

—

13,163

18,937

9,198

0

—

3,011,628

3,376,535

2,958,960

3,340,189

55,862,000

23,304,000

66,127,000

61,765,000

55,800,000

53,752,000

1,350,588

934

1,071

799

918

1,812

1,327,739

2,081,397

3,289,855

2,978,640

3,113,120

4,917

961,546

992,962

860,175

1,113,750

1,165,274

1,870,000

3,073,000

3,976,000

5,153,000

5,853,000

5,834,000

130,815

41,950

7,427

23,065

1 4 8,439,093

243,828

339,166

372,712

33,318

413,101,970

20,677,029

17,371,854

19,986,065

25,654,982

3,810,563

46,147

1,470,076

1,837,852

1,613,699

2,313,728

23,152

4 70,120

106,313

120,567

147,882

117,985

5,860,825

24,295

16,907

22,587

53,696

42,027

3 5,457

3,218

1,057

76

44,331

2,624,963

5,468,320

4,112,315

5,083,212

5,342,795

1,135,575

391,785

290,951

241,789

291,524

31,318000

18,534,000

33,255 000

28.771,000

32,109,000

40,295,000

3,085 000

2,856,000

3672,000

3 767,000

4,275,000

4,232,000

844,000

5,718,000

9,403,000

8,563,000

9,112,000

11,828 000

| 182,703,000

77,573,000

137,494,000

131,281,000

125,234,000

132,914,000

ej utan vidare jämförbara med varandra. Även i övrigt torde de anförda siffrorna ej vara

fattning. — 2 Ej medtagen i slutsumman. — 8 Endast sjövägen. — 4 1912—1913.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Bilaga litt• E.

Den svenska sockerbetsodlingen.

(En jordbruksstatistisk undersökning.)

Av fil. kand. Erik Carlsson.

A. Historik.

Någon egentlig sockerbetsodling förekom icke i vårt land förrän vid mitten

av 1850-talet. Försöksvis hade man dock redan ett par decennier tidigare,

ehuru i ringa omfattning, påbörjat dylik odling. Till kampanjen 1873—1874

hade densamma utvecklats därhän, att man då förädlade 31,090 ton avverkade

sockerbetor vid sammanlagt fem fabriker. Därefter inträdde emellertid en

kraftig tillbakagång, och fem år senare, eller vid kampanjen 1878—1879,

förädlades endast 7,030 ton betor vid en enda kvarvarande fabrik.

Då den första ansatsen till att här i landet införa sockerbetsodling icke

kröntes med någon framgång, torde detta få tillskrivas skilda omständigheter.

Säkerligen hava fabrikernas ringa kapacitet och betornas vid denna

tid låga sockerhalt (utbytet av råsocker i procent av betvikten översteg

aldrig 8 procent) varit de förnämsta orsakerna. I någon mån torde även

beskattningspolitiken hava bidragit till det dåliga resultatet.

Med 1880-talets ingång uppblomstrade sockerindustrien, och från kampanjen

1883—1884 ökades betodlingen. Till en början skedde denna ökning långsammare,

för att de senare åren intill kampanjen 1894—1895 försiggå i synnerligen

hastigt tempo. Sistnämnda år inskränktes betarealen men steg ånyo kampanjen

1896—1897. Därefter hava betarealerna i stort sett ökat fram till de senaste

åren. Kortare avbrott i denna stegring och andra fluktuationer i de årliga

betarealerna få huvudsakligan tillskrivas inflytandet av ekonomiska faktorer

av ett eller annat slag. Utvecklingen åskådliggöres av nedanstående för

hela landet gällande femårsmedeltal:

Sockerbetsareal

Å r

Sockerbetsareal

i procent av

i hektar

totala åker-

arealen

1896—1900 ..................

................. 25,692

0.7

1901—1905 ..................

................. 26,076

0.7

1906—1910 ..................

................. 32,669

0.9

1911—1915 ...................

................ 30,552

0.8

1915—1920 ..................

................. 35,870

0.9

1921—1925 ...................

................. 37,978

1.0

Man kan således iakttaga en ökning örn icke mindre än i runt tal 50

procent av sockerbetsarealen under en tid, då den totala åkerarealen endast

ökat med icke fullt 9 procent ‘. Ökningen i sockerbetsarealen har i själva 1

1 Det förtjänar framhållas, att de tolala åkerarealer, vilka här kommit till användning

åtminstone delvis äro något för höga. Den totala åkerarealen var år 1925 beräknad til)

3,810,000 hektar, under det att 1927 års jordbruksräkning givit som slutresultat en total

åkerareal örn 3,715,000 hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*57

verket varit ännu kraftigare, enär det sista femårsmedeltalet starkt påverkats

av den till bortåt en tredjedel inskränkta betodlingen år 1922. Bortser

man från detta år, erhålles för perioden 1921 —1925 en medelareal örn

43,285 hektar, vilket utgör l.i procent av den totala åkerarealen.

Slutligen må nämnas, att åren 1927 och 1928 redovisades 40,736, respektive

42,769 hektar sockerbetor samt att den sistlidna år kontrakterade betarealen

uppgivits vara 25,314 hektar. Av kända orsaker var betodlingen till

större delen nedlagd år 1926, då det endast redovisades 4,594 hektar sockerbetor.

Då i det följande 1929 års betareal ingenstädes medtagits, är förklaringen

därtill dels den, att statistiska centralbyrån, ännu då detta skrives, icke

erhållit några länssiffror och dels, att man har anledning förmoda, att den

odlade arealen icke oväsentligt överstigit den kontrakterade.

B. Betodlingens lokalisering.

För att lämna kvalitativt och kvantitativt tillfredsställande skördar eller

för att över huvud med fördel kunna odlas, fordrar sockerbetan såväl goda

geologiska och klimatologiska betingelser som en högt uppdriven jordkultur.

Det är därför ingen tillfällighet, att sockerbetsodlingen huvudsakligen förekommer

inom våra förnämsta jordbruksbygder, eller att den är koncentrerad

till några få avgränsade geografiska områden. På grund härav giva de nyss

anförda rikssiffrorna icke heller den föreställning örn sockerbetsodlingens

omfattning, som är nödvändig för en rätt förståelse av dess ekonomiska

betydelse och dess ställning inom jordbrukshushållningen. Därtill erfordras

ett mer ingående studium av jordbruket inom de sockerbetsodlande distrikten,

som, för att icke brista i fråga örn överskådlighet och fullständighet, ansetts

böra omfatta dels en jämförelse av förhållandena vid olika tidpunkter

och dels en grundligare undersökning av det aktuella läget. Den officiella

statistiken lämnar nödvändiga uppgifter för den förra delen av ett sådant

studium. För den senare delen hava de ännu icke publicerade resultaten

från 1927 års jordbruksräkning ställts till förfogande av statistiska centralbyrån

x. Därjämte har det för denna undersökning företagits en särskild

bearbetning av jordbruksräkningens primärmaterial.

Sockerbetsodling av mer betydande omfattning förekommer endast inom

Malmöhus och Kristianstads län. Dock odlas sockerbetor mer eller mindre

inom ytterligare sex län Under tiden 1908—1928 har denna odling fördelat

sig på följande sätt mellan de olika länen:

Sockerbetsareal

Sockerbetsareal

i medeltal för

i procent av

åren 1908—1928

länets åkerareal

Östergötlands

län .................

............... 1,288

0.5

Kalmar

» ...................

................. 1,490

0.8

Gotlands

» ...................

................ 1,917

2.5

Blekinge

» ...................

................. 676

1.1

Kristianstads

» ...................

4,961

2.o

Malmöhus

» ...................

.................. 22,456

6.5

Hallands

» ...................

921

0.6

Skaraborgs

» ...................

.................... 270

0.1

1 I)å 1927 års uppgifter delvis måst hämtas från jordbruksräkningens primärtabeller, reserverar

sig författaren för sådana smärre korrektioner, som kunna komma att företagas med

desamma vid deras slutgiltiga utformning.

2 Härvid och i det följande bortses då helt och hållet ifrån sådana smärre betarealer, vilka

emellanåt redovisats inom olika län. Ar 1927 förekom t. ex. (i hektar sockerbetor inom Alvsborgs

län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

58* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

För denna undersökning är det emellertid av mycket stort intresse att

undersöka betodlingens utveckling inom de olika länen och därför återgivas

de absoluta och relativa betarealerna för de olika åren i tabell Eli tabellbilagan.

Örn man bortser från de år, då betodlingen av en eller annan

anledning varit helt eller delvis nedlagd, kan man nämligen urskilja landsdelar

av bestämt olika karaktär. Inom Malmöhus men framför allt Kristianstads

och Kalmar län kan man iakttaga en kraftig ökning av betarealerna.

Inom Kristianstads län är stegringen från år 1908 dock icke så kraftig,

som de officiella talen utvisar. Intill år 1913 redovisades nämligen för låg

betareal för detta län. I stället voro betarealerna för högt angivna för

Malmöhus och Blekinge län. För Hallands och Östergötlands län är det

mest karakteristiska den avsevärda stegringen i betarealerna åren 1913—1915

och ännu mer åren 1919—1921 under inflytande av då rådande konjunkturer.

Från sistnämnda år iakttages för båda länen en bestämd tillbakagång.

Ehuru betarealerna för Gotlands län varit underkastade rätt avsevärda

fluktuationer, hava de i stort sett icke undergått någon större förändring;

dock äro de under de senare åren lägre än i periodens början.

Inom Blekinge län sjönk betarealen efter åren 1908—1911 (se ovan) och har

senare aldrig kommit upp i samma nivå. Inom Skaraborgs län slutligen

har betodlingen aldrig varit av någon större omfattning. År 1921 redovisades

en maximiareal örn 435 hektar.

I huru hög grad de båda Skånelänen dominera betodlingen framgår ännu

tydligare av följande tabell, som angiver de olika länens procentuella andelar

av rikets sockerbetsareal vid tre olika tillfällen:

Sockerbetsarealen, länsvis, i procent av

hela rikets sockerbetsareal

1910

1921

1927

Östergötlands län ............

............ 2.5

5.2

2.3

Kalmar » ............

........... 2.6

5.9

4.7

Gotlands » ............

........... 7.1

4.3

4.0

Blekinge » ...........

............ 3.4

1.7

1.4

Kristianstads » ...........

............ 10.1,

15.6

16.7

Malmöhus » ............

............ 72.o

63.3

68.1

Hallands » ............

........... 1.9

3.i

2.2

Skaraborgs » ............

............ 0.5

0.9

0.6

100.O

100.o

100.o

Malmöhus och Kristianstads län omfattade således dessa år respektive 82.o,

78.9 och 84.8 procent av all sockerbetsodling. Denna tabell visar dessutom

tydligt den synnerligen starka ökningen av betodlingen inom Kristianstads

och Kalmar län. Det är vidare intressant att iakttaga, att Skånelänen Ängö

sin procentuella andel sänkt under år 1921, som betecknar höjdpunkten hittills

ifråga örn betarealen. Detta sammanhänger med den redan omtalade

temporära ökningen av betarealerna inom Östergötlands och Hallands län.

Redan denna allmänna överblick lämnar en god föreställning örn betodlingens

utbredning och koncentration till vissa bestämda trakter. Det

visar sig emellertid, att en länsindelning icke är tillfyllest, om man vill

tränga djupare in i denna fråga. Detsamma gäller jordbruket i dess helhet.

Detta växlar karaktär från trakt till trakt, och vill man studera dess

relation till de naturliga betingelserna, vilket är nödvändigt för en rätt för
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ls proposition Nr 82.

ståelse utav detsamma, måste man företaga en ingående undersökning av dessa

förhållanden. Även örn man därvid utsträckte sig till en så detaljerad granskning,

att man betraktade varje kommun som den minsta enheten, skulle

man i många fall finna, att icke ens denna uppfyllde kravet på den önskade

homogeniteten. Det är givetvis omöjligt och icke heller önskvärt att dela

upp ett stort material i dylika små grupper, örn man önskar bibehålla överskådligheten.

Men det är synnerligen värdefullt, om man kan bryta de

administrativa gränserna och till större enheter sammanföra områden med

i stort sett likartad karaktär. Sedan ett tiotal år tillbaka har statistiska

centralbyrån företagit något liknande genom att uppdela de olika länen i

vissa naturliga jordbruksområden.

För en ingående studie av sockerbetsodlingen gälla, ehuru ännu mera utpräglade,

samma synpunkter, som framförts här ovan. Inom de skilda länen

är denna odling så ytterligt olika utbredd, att densamma emellanåt är

av nästan lokal karaktär. Det är alldeles givet, att det är inom dylika

ofta begränsade områden, som betodlingen spelar större roll än annorstädes,

samt att densamma där måste utgöra en ekonomisk och social faktor av

stor betydelse. Men för att utröna och klargöra detta, måste man först utreda

de lokala jordbruksförhållandena. Med dessa som bakgrund kan man

bättre bilda sig en uppfattning örn sockerfrågan, sedd ur jordbrukets synpunkt.

Det har ansetts lämpligt, att för detta ändamål taga fasta på statistiska

centralbyråns ovan nämnda uppdelning av länen, och på grund härav lämnas

i tabellerna E. 2 och E. 3 de arealuppgifter för de sockerbetsodlande länen, som

erhållits vid 1927 års jordbruksräkning. Dessa tabeller lämna specificerade

uppgifter över åkerjordens användning och hava medtagits för att giva en

fullständig bild av jordbrukets ställning vid ifrågavarande tidpunkt. Någon

diskussion rörande dessa allmänna tal kan icke här ifrågakomma, men de

förtjäna dock för närvarande ett visst beaktande, emedan den brokiga bild,

som de lämna utav jordbrukets karaktär inom olika områden, är en direkt

följd utav de naturliga och ekonomiska betingelserna samt brukningsdelarnas

storlek.

För betodlingen finner man dess procentuella omfattning inom de olika

områdena vara följande:

Sockerbetsareal

Sockerbetsareal

Län och områden

i procent av to-

Län och områden i procent av to-

tala åkerarealen

tala

åkerarealen

Östergötlands län

...... 0.4

Malmöhus län

8.i

a) Norra skogsbygden

...... O.o

a) Skogsbygden ...........

0.3

b) östgötaslätten

0.6

b) Mellanbygden

. 2.o

c) Södra skogsbygden

O.o

c) Slättbygden

11.2

Kalmar län

....... 1.0

Hallands län

0.6

a) Kalmarslätten

0.7

a) Slättbygden .............

0.7

b) Öland

4.1

b) Skogsbygden ...........

0.3

c) Skogsbygden

O.o

Skaraborgs län

O.i

Gotlands län

.......... 2.o

a) Slättbygden

O.i

Blekinge län

....... 0.9

b) Falbygden ..................

—

a) Skogsbygden

.. .. O.o

c) Nordöstra höglandet...

—

b) Slättbygden

1.5

d) Sydöstra höglandet

O.o

Kristianstads län

........ 2.8

a) Skogsbygden

......... O.o

b) Mellanbygden

.......... 1.5

c) Slättbygden

6.3

opaginerad Kontrollera mot PDF

60* Kungl. Maj-.ts proposition Nr 82.

Härav finner man, att betodlingen huvudsakligen är koncentrerad till

följande områden:

Malmöhus län .............................................. (slättbygden)

Kristianstads län ............................. ( » )

Kalmar län................................................. (Öland)

Inom övriga delar av landet förekommer denna odling icke i samma omfattning,

vilket även framgår därutav, att inom dessa områden år 1927 redovisades

32,556 hektar sockerbetor eller 80 procent av rikets betareal.

Vid den senare detaljgranskningen av 1927 års jordbruksstatistiska material

kommer densamma även att omfatta Gotland. Det har nämligen ansetts

lämpligt att utsträcka en dylik undersökning även till detta län, dels

på grund utav dess icke obetydliga betodling och dels emedan betodlingen

därstädes har en från övriga områden rätt avvikande karaktär.

C. Den lokala betodlingen.

a) Malmöhus och Kristianstads län.

Tidigare karakteriserades betodlingen inom Malmöhus och Kristianstads

län såsom stadd i utveckling. Detta gällde i synnerhet det senare länet.

För båda länen har det ansetts lämpligt att företaga en undersökning av

betodlingens utbredning och utveckling under det senaste årtiondet. Detta

synes väl motiverat på grund därutav, att jordbruket under denna tid

undergått stora förändringar och att dessa giva ökad förståelse för det

aktuella läget samt måhända kunna lämna upplysning örn tendensen i den

fortsatta utvecklingen. Hur intressant det än kunde vara, att i detta sammanhang

utsträcka jämförelsen över en ännu längre period, måste detta

dock förfalla. De tidigare jordbruksstatistiska uppgifterna äro icke så fullständiga

och tillförlitliga, att en dylik jämförelse icke skulle kunna bliva

missvisande och sålunda värdelös.

För denna mera ingående granskning hava de ovan nämnda naturliga

områdena icke ansetts innebära en tillräcklig differentiering. Därför hava

de olika häraderna blivit undersökta var för sig och dessutom ytterligare

uppdelade på de tre större områdena, skogsbygden, mellanbygden och slättbygden.

Denna uppdelning har verkställts enligt de grunder, vilka kommit

till användning inom statistiska centralbyrån och kan närmare studeras i

här närslutna bilaga E 15 ''. Resultatet av den så verkställda uppdelningen

framgår av tabell E. 4, där man iakttager, att inom Skytts härad av Malmöhus

län icke mindre än 17.o procent av åkerarealen användes för sockerbetor

år 1927, under det att skogsbygderna av Färs och Frosta härader endast

uppvisa 0.2 procent. Inom slättbygden av detta län har den del, som tillhör

Luggude härad, den minsta betodlingen. Där upptager betarealen endast

5.7 procent, alltså endast tredjedelen av den för Skytts härad påvisade proportionen.

Av Kristianstads län dominera slättbygderna inom Ingelstads, Järrestads

och Gärds härader, vilka uppvisa respektive 11.4, 8.8 och 8.3 procent sockerbetor,

under det att dylik odling icke alls förekommer inom skogsbygderna

av östra och Västra Göinge samt Norra och Södra Åsbo härader.

Sockerbetsodligens lokalisering inom Skåne kan sammanfattas sålunda.

Utefter hela västra, södra och sydöstra delen av landskapet förekommer en

omfattande betodling inom ett sammanhängande område, som har sin största 1

1 Deri för hela riket gällande indelningen av de olika länen på naturliga jordbruksområden

återfinnes som bilaga nr 3 till 1919 års arealinventering och husdjursräkning.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

utsträckning i sydväst, där betodlingen också är mest intensiv (Söderslätt).

I söder nedtränga Romeleåsen och dess utlöpare, varför området där avsmalnar

för att åter något utvidgas i sydost, där dock Linderödsåsen utgör

en naturlig nordlig gräns. Inom landskapets nordvästra del, på Kristianstadsslätten

samt på spridda områden innanför det ovan nämnda bältet förekommer

dessutom, ehuru i mindre omfattning, en icke obetydlig betodling.

Däremot saknas dylik praktiskt taget inom landskapets inre och nordligare

delar.

Jämför man denna bild av sockerbetsodlingens utbredning med en geologisk

karta över Skåne, skall nian finna, att sockerbetsodlingen väsentligen

bedrives inom de delar utav landskapet, vilkas berggrund utgöres av kritoch

silurformationer eller med andra ord inom de trakter, vilka uppvisa

den bästa jordmånen. I samband härmed lämnar tabell E. 4 en synnerligen

intressant upplysning. Procenttalen för åren 1919 och 1927 uppvisa

nämligen, att, ehuru sockerbetsodlingen mellan dessa år ökat med 15.3 och

27.8 procent inom respektive Malmöhus och Kristianstads län, vissa härader

icke desto mindre förete en minskning eller ett stillastående i de relativa

sockerbetsarealerna. Detta gäller inom Malmöhus län, Luggude samt inom

Kristianstads län, östra och Västra Göinge, Norra och Södra Åsbo samt Bjäre

härader. Berggrunden i dessa trakter utgöres, vad Malmöhus län beträffar,

av rät-lias samt i Kristianstads län av urberg. Samtidigt med att betodlingen

utvidgats, har således den bättre jorden i allt högre grad utnyttjats

och jordbruket i samma mån rationaliserats. Denna förskjutning i sydlig

och sydostlig riktning av betodlingens tyngdpunkt är så markerad, att den

förtjänar den största uppmärksamhet. Det är därvid ingalunda säkert, att

hela förklaringen till densamma är den här antydda. Ekonomiska faktorer

kunna hava utövat sitt inflytande och den nedan diskuterade förskjutningen

av betodlingen mellan jordbruk av olika storlek har måhända icke heller

varit utan betydelse. Rönnebergs härad, som är en typisk sterb rukarbygd,

uppvisar t. ex. ingen utökad betodling, under det att det för Skytts härad,

som är en lika typisk bondebygd, redovisas en avsevärd stegring.

Det kan givetvis ifrågasättas, huruvida ovan gjorda uppdelning av Malmöhus

och Kristianstads län är fullt tillfredsställande för att belysa betodlingens

omfattning. Otvivelaktigt hade man kunnat utvinna mer av det

förefintliga materialet genom att följa betodlingen inom varje kommun. Att

så icke skett kan emellertid motiveras därmed, att en dylik detaljgranskning

kommit att förorsaka ytterligare arbete samt att överskådligheten därvid

icke blivit densamma. Med säkerhet förekomma inom olika delar utav

häraderna eller de delar utav desamma, vilka här sammanförts till enheter,

rätt stora variationer i fråga om de relativa betarealerna. En flyktig genomgång

av kommunsiffrorna för att utröna denna sak visar t. ex., att inom

Luggude härad kommunerna Välinge, Kattarp och Välluv uppvisa över 10

procent sockerbetor, att Örtofta av Harjagers härad uppvisar över 17 procent

och Vällinge och Maglarp av Skytts härad omkring 20 procent, den senare

kommunen t. o. m. 22.4 procent. Inom Ingelstads härad närma sig kommunerna

Ingelstorp och Glemminge 15 procent och Skepparslöv av Gärds härad

har över 10 procent sockerbetor. Dessa avvikelser liksom liknande i motsatt

riktning kunna emellertid icke förrycka den totalbild av sockerbetsodlingens

utbredning, som erhållits av det föregående.

b) Övriga betodlande län.

Ehuru betodlingen inom övriga delar av landet icke har samma betydelse

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

som den har i Skåne, har det för fullständighetens skull ansetts nödvändigt

ägna några ord åt betodlingens lokalisering även inom desamma.

Häradsuppgifterna för Östergötlands län synas vid en första granskning

vittna örn en ganska utbredd betodling. Då denna dock i flera fall icke

uppgår till mer än några få hektar, har man anledning förmoda, att dessa

sockerbetor icke äro avsedda för sockerfabrikationen utan användas till foder

och rätteligen borde rubriceras som foderrotfrukter. Givetvis är sockerbetsodlingen

huvudsakligen förbunden med länets slättbygd, men t. o. m. där

äro de redovisade betarealerna ganska obetydliga och endast Dals härad uppvisar

år 1927 en relativ betareal över en procent. Inom övriga härad

uppgår densamma endast till några tiondels procent. Dals härad, d. v. s.

slättbygden omkring Vadstena ned mot sjön Tåkern, hade sagda år 223

hektar sockerbetor, vilket utgör 2.6 procent av den totala åkerarealen. I

övrigt är sockerbetsodlingen inom länet väsentligen koncentrerad till den

del av slättbygden, som begränsas i norr av sjön Roxen och Motala ström

samt i söder av den räta linje, som å kartan markeras av järnvägarna

Linköping — Mjölby och Mjölby—Hästholmen. Den inskränkning i sockerbetsodlingen,

som ägt rum sedan år 1919, har varit genomgående men synes

minst hava drabbat Dals härad. Man bortser då ifrån Lysings härad, som

uppvisar en ökad betodling, och jämväl de härader, vilka hava några få

hektar sockerbetor redovisade.

Enär Kalmar län omfattar ur jordbrukssynpunkt till sin karaktär så olikartade

områden som Öland, slättbygden i Norra och Södra Möre härader

samt skogsbygderna i länets västra delar, är det helt naturligt, att betodlingen

även i detta län måste vara av mer lokal betydelse. Ingår man på

en närmare granskning av detta förhållande, finner man, att betodlingen å

fastlandet huvudsakligen förekommer inom några få kommuner utan att

någonstädes vara utav större omfattning. Icke heller Öland uppvisar någon

enhetlig karaktär. Stora Allvaret samt de nordliga rullstensåsarna och sandmarkerna

äro karga, men Mörbylångadalens bördiga jord utgör en av landets

allra bästa jordbruksbygder. Landskapets betodling bedrives också inom de

bördigare trakterna, ehuru densamma dock synes förekomma annorstädes

fast i mindre omfattning. Algutsrums och Gräsgårds härader äro de främsta

betdistrikten. Betodlingen har dock gått något tillbaka, inom det senare

sedan år 1919. I stället uppvisa Runstens och Möckleby härader en icke

obetydlig ökning i betarealerna. Inom vissa av Ölands kommuner har betodlingen

samma relativa omfattning som i Skånes betodlande distrikt. Således

uppvisa Vickleby, Resmo och Mörbylånga socknar respektive 14.5, 11.5

och 13.n procent sockerbetor samt Kastlösa 11.i procent.

På Gotland är betodlingen mer utbredd inom det södra än det norra häradet.

Sin största relativa omfattning har den dock inom de delar av norra

häradet, som ligga omkring Roma och Visby. Inom nordligaste delen av

landskapet förekommer praktiskt taget ingen betodling.

Den rätt obetydliga betodlingen i Blekinge är företrädd inom samtliga

härader men är huvudsakligen koncentrerad till slättbygderna. Vad slutligen

Hallands län beträffar, är odlingen där i huvudsak lokaliserad till de

tre södra häraderna, d. v. s. Höks, Tönnersjö och Halmstads härader.

Denna i vissa avseenden rätt kortfattade framställning har således ådagalagt,

att betodlingen huvudsakligen är lokaliserad till några få områden,

men att den inom desamma i många fall har en så betydande omfattning,

att den som en integrerande del i dessa trakters vegetabiliska produktion

måste vara utav synnerligen stor betydelse. Detta omdöme gäller alldeles

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 82.

63

oberoende utav det förhållandet, att betodlingen dessutom ansetts verka

höjande på jordbrukets hela produktion.

D. Sockerbetsodlingen inom det större och det mindre jordbruket.

De ekonomiska faktorer, vilka utöva sitt inflytande på sockerbetsodlingen,

evad det gäller densammas koncentration till det större eller mindre jordbruket,

skall icke bliva föremål för undersökning i detta sammanhang. Här

skall endast lämnas en redogörelse för själva brukningsförhållandena och

dessas utveckling under det senaste årtiondet. Antydningsvis förtjänar

emellertid framhållas, att jordbrukets hela produktion, dess räntabilitet och

anpassningsförmåga m. fl. betydelsefulla faktorer gestalta sig väsentligt olika

allt efter brukningsdelarnas storlek. Det är därför helt naturligt, att detta

här kommit att ägnas ett alldeles särskilt intresse, dels med hänsyn till den

aktuella jordbruksfrågan och dels med tanke på att därigenom kunna lämna

en grundval för undersökningar rörande sådana ekonomiska och sociala förhållanden,

som stå i samband med sockerbetsodlingen.

Vid sin undersökning av jordbruksförhållandena inom bl. a. Luggude,

Bara, Skytts och Rönnebergs härader i Malmöhus län kunde byråchefen

E. Höijer konstatera,1 att sockerbetorna i allmänhet upptogo den största

arealen vid smålägenheterna samt vid de största herrgårdarna. Han kunde

emellertid därjämte för Rönnebergs härad iakttaga, att sockerbetsodlingen

icke obetydligt ändrat karaktär mellan åren 1914 och 1917 och säger:

»Liknande är förhållandet ifråga om sockerbetsodlingen, som gått starkt

tillbaka vid de större herrgårdarna och något även vid de mindre herrgårdarna

och större bondgårdarna men däremot icke obetydligt ökat vid

småbruken samt de små och medelstora bondgårdarna». Ehuru detta endast

avser ett härad, är iakttagelsen icke desto mindre intressant, ty den har

förmodligen med rätta ansetts utgöra ett bevis på de större jordbrukens

bättre anpassningsförmåga efter de ekonomiska konjunkturerna. I samband

härmed hämtas nedanstående tabell från 1919 års arealinventering, avseende

jordbruken inom Oxie, Bara och Rönnebergs härader fördelade på storleksklasser:
-

Storleksgrupper

Sockerbetsareal i procent av hela åkerarealen

Oxie

liärad

Bara

härad

Rönnebergs härad j

1916

1919

1916

1919

1914

1919

%

%

%

O/

/O

%

°/

/o

0.2 G—1 hektar ...........................

19.9

10.0

lO.n

15.1

13.9

7.5

1— 2 » ..........................

14.x

10.8

10.2

12 6

9.3

8.8

9 — 5 »

13.c

11.S

B.8

10.8

6.4

8.3

5 10 » .............................

1 O. 1

12.o

9.5

10.3

8.7

11.2

10 20 » .............................

12.8

13.2

9.0

9.0

8.o

10.7

20— 30 » .........................

13.9

13.2

9.2

9.5

8.5

11.8

80— 50 „ ..............................

12.5

12.8

9.4

9.7

10.1

11.7

50-100 » .............................

13.2

13.2

8.9

8.4

10.4

12''6

över !00 » ..............................

10.8

7.8

lO.s

9.5

13.o

12.8

I medeltal

12.7

12.4

9.4

9.6

10.4

11.7

Av tabellen framgår, att inom dessa härader hava mellan åren 1914 respektive

1916 och 1919 betarealerna betydligt inskränkts vid de största och

överallt ökat vid de medelstora gårdarna. Man har därför anledning att

1 E. Höijer: Undersökning av det större oell mindre jordbrukets produktion, Sthlm 1919.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

anse denna utveckling karakteristisk för tiden närmast före år 1920. I

varje fall synes detta gälla de skånska betdistrikten.

Mellan åren 1919 och 1927 har man ingen möjlighet att ur den officiella

statistiken erhålla några uppgifter för en undersökning av betodlingen vid

brukningsdelar av olika storlek. Icke heller kan man erhålla tidigare sådana

för landet i dess helhet. För dessa båda år låter sig detta emellertid göra

och i nedanstående tabell lämnas en sammanställning av de relativa betarealerna

för de jordbruksområden, vilka hava någon mer omfattande betodling.

Sockerbetsareal i procent av totala åkerarealen

vid jordbruk med en åkerareal om

Jordbruksområde

— 1

har

1—2

har

2 — 5

Ilar

5—10

har

10—

20

har

20—

30

har

30—

50

har

50—

100

har

över

100

har

liga

O/

/o

%

%

o/

7o

%

O,

%

%

O/

/O

Östgötaslätten

1919

0.4

0.4

0.1

0.2

0.3

0

4

0.7

1.1

i

7

0

9

1927

0.8

0.1

0.8

0.2

0.2

0

3

0.4

0.6

i

2

0

6

Öland......

1919

1.4

0.6

0.7

1.1

2.8

3

6

5.8

9.3

8

0

3

4

1927

2.1

1.6

1.2

1.6

3.2

0

3

6.5

8.3

6

6

4

1

Gotland........

1919

1.2

1.4

2.0

2.8

1.9

i

9

2.0

3.1

4

4

2

1

1927

1.2

1.8

1.9

2.2

1.9

i

6

2.0

2.8

2

8

2

0

Slättbygden i

Blekinge län ......

1919

O.t

0.1

0*2

0.7

0.8

1

\

1.8

2.0

4

1

1

8

1927

—

—

0.8

0.7

1.8

i

8

3.0

3.1

2

b

1

5

Slättbygden

i Kristianstads län

1919

4.5

3.2

2.8

4.2

4.6

O

1

5.v*

5.2

7

1

5

2

1927

8.»

6.2

3.9

5. i

0.6

fi

5

7.8

7.0

7

5

6

3

Mellanbygden

i » »

1919

0.1

0.1

0.2

0.8

0.4

0

5

o.>

1.2

1

2

0

6

1927

0.4

0.8

0.6

0.7

1.1

i

8

1.9

2.8

O

8

1

5

Slättbygden

i Malmöhus län...

1919

10.6

8.4

8.1

9.1

9.3

10

4

10.2

10.9

9

4

9

9

1927

lO.o

9.2

8.9

9.s

10.2

12

0

11.8

12.6

10

y

11

2

Mellanbygden

i » » ...

1919

0.3

0.4

0.4

0.7

0.7

1

0

1.2

1.0

2

7

1

3

1927

O.s

0.7

0.7

1.2

1.2

1

8

2.1

3.0

3

5

2

0

Slättbygden i

Hallands län ......

1919

0.3

0.2

0.1

0.3

0.5

1

0

1.7

1.6

2

5

i

0

1927

—

O.i

O.i

0.2

0.3

0

7

1.0

1.2

2

5

0

7

Innan denna tabell närmare kommenteras, torde det för att förebygga

varje missförstånd anmärkas, att den icke lämnar någon upplysning om de

större eller mindre gårdarnas andelar i sockerbetsproduktionen lika litet,

som den kan användas för att giva en föreställning örn de relativa sockerbetsarealerna

vid de gårdar, som odla sockerbetor. Däremot ger den upplysning

örn, huru stor del av all den åkerareal, vilken brukas vid gårdar

av olika storlek, som användes för sockerbetor. Dessa procenttal komma

därför att mycket starkt påverkas av det förhållandet, att många gårdar,

särskilt bland de mindre, icke hava någon sockerbetsodling. Man kan därför

vänta sig att finna i stort sett stigande procenttal från de mindre till

de större gårdarna. Så är även förhållandet, örn man bortser från de allra

minsta gårdarna samt, inom Malmöhus läns slättbygd, de allra största

gårdarna. (Procenttalen för smågårdarna få emellertid icke tillmätas någon

större betydelse, enär man här rör sig med allt för små och allt för osäkra

tal, för att de skola kunna anses hava någon större bärkraft.) Det är därför

synnerligen anmärkningsvärt, att man för slättbygden i Malmöhus län

finner en så obetydlig stegring i procenttalen. Detta måste innebära, att

de mindre och medelstora gårdarna bedriva en mycket intensiv sockerbetsodling,

då sådan förekommer. Det är därmed icke sagt, att förhållandet är

opaginerad Kontrollera mot PDF

65*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

ett annat inom övriga här påtalade områden. De nämnda talen lämna

emellertid icke någon upplysning därom.

Vid en närmare granskning av förhållandena åren 1919 och 1927 måste

man bemärka, att sockerbetsodlingen mellan dessa år gått tillbaka inom

slättbygderna av Östergötland och Halland liksom även något på Gotland men

ökat inom övriga områden. Förändringarna kunna iakttagas inom nästan

alla storleksklasser såväl vid ökad som vid minskad betodling. Undantag

utgöra dock Öland och slättbygden i Blekinge län, där de större gårdarna,

trots den totala ökningen av betarealen inom dessa områden, dock uppvisa

sjunkande tal. över huvud taget kan man nästan genomgående konstatera,

att utvecklingen före år 1919 fortsatt, så att de största gårdarna trätt tillbaka

och betodlingen allt mer övergått till de små och medelstora gårdarna.

Ett synnerligen betydelsefullt undantag utgör dock slättbygden i Malmöhus

län, där de största gårdarna uppvisa en procentuell ökning, som är lika

stor som medelökningen för detta område. Detta måste innebära, att godsen

och herrgårdarna i Malmöhus län kunnat hålla betodlingen uppe trots de

ofördelaktiga konjunkturer, som varit rådande. Inom Hallands län slutligen

hava de största gårdarna icke heller inskränkt sin betodling.

För att lämna en ännu tydligare bild utav förändringarna mellan åren

1919 och 1927 ifråga örn de relativa betarealerna, hava i nedanstående

tabell de tidigare procenttalen för år 1927 satts i relation till desamma för

år 1919 på sådant sätt, att för varje storleksklass 1919 års tal satts lika

med 100.

Den relativa betarealen år 1927 i procent av den- samma år 1919 vid brukningsdelar med en åkerareal örn

Samt-

Jordbruksområde

| 1

— 1 1—2

har j har

2—5

har

5— Ilo—!

10 20

bär j har |

20—

30

Ilar

30—

50

har

50 —

100

Ilar

över

100

har

liga

Östgötaslätten

75

25

300

100

67

75

57

55

71

67

150

267

171

136

139!

147

112

89

83

121

...........................

150

129

95

96

100!

84

100

74

64

95

Slättbygden i

» i

Mellanbygden

j Slättbygden i

| Mellanbygden

Slättbygden i

-

150! ion

139 121

300! 233

110! 108

168;

129

167

155

60

115

Kristianstads län •

i Kristianstads län......

198

400

95

194

300

110

121

275;

109:

127

360

115

124

238

116

135

233

115

106

233

116

121

250

113

i Malmöhus län ........

Hallands län ...........

267

175

50

175

100

171

07

171

60

180

70

175

59

188

75

130

100

154

! 70

Här framträda de skedda förändringarna synnerligen väl. Det bör emellertid

observeras, att många utav talen (det gäller särskilt de lägsta storleksklasserna)

äro så ytterligt osäkra, att de icke få användas utan reservation.

Men det är ingenting som hindrar att använda dem för att få

en summarisk och på samma gång sammanfattande bild av utvecklingen

och i detta syfte hava de blivit uppställda. I samband härmed förtjänar

det att framhållas, att mellanbygderna inom Skånelänen uppvisa

betydligt större utvidgningar av betarealerna än motsvarande slättbygder.

Detta kunde även iakttagas för de i tabell E 4 upptagna relativa betarealerna,

och står icke i något motsatsförhållande till den där förda diskussionen,

men synes tyda på, att utvecklingsmöjligheterna därstädes varit bättre.

Detta gäller för övrigt Kristianstads län i dess helhet. Någon närmare förklaring

är därmed icke lämnad, ty utvecklingsmöjligheterna äro beroende

Bihang lill riksdagens protokoll 19.10. 1 sami. (i-i haji. CSr S2. Bilaga.) 5*

opaginerad Kontrollera mot PDF

66*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

utav såväl ekonomiska som jord brukstekn i ska och andra faktorer, vilkas inflytande

kan vara underkastat betydande variationer. Detta intressanta

problem kan dock icke upptagas till diskussion inom ramen av denna undersökning

i annat avseende, än att en sida utav saken kommer att beröras

i ett följande kapitel örn de sockerbetsodlande egendomarna.

Det har tidigare omnämnts, att de nu diskuterade talen icke säga något

örn, huruvida det är de större elier mindre jordbruken, som producera huvuddelen

av sockerbetorna. Därför lämna de icke heller något svar på den i

detta sammanhang viktiga frågan, örn sockerbetsodlingen väsentligen är en

de större godsens eller en böndernas och småbrukarnas fråga. För att närmare

belysa denna sak är det nödvändigt att undersöka, huru stora delar

av de totala betarealerna, som falla på jordbruk av olika storlek.

I tabellerna E 5, E 6 oell E 7 hava upptagits antalet brukningsdelar, de

totala åkerarealerna samt betarealerna för samtliga betodlande län och dessas

naturliga jordbruksområden, varjämte uppdelning verkställts på brukningsdelar

av olika storlek. Tabellerna angiva dessutom förhållandena vid förut

jämförda tidpunkter, d. v. s. åren 1919 och 1927. Härigenom blir man

icke endast i tillfälle att få en inblick i de olika stora jordbrukens andelar

i betproduktionen, utan man får på samma gång möjlighet att se, huru

betarealerna stå i relation till antalet brukningsdelar och de totala åkerarealerna,

d. v. s. bl. a. de åkerarealer, vilka legat till grund för de i det

föregående diskuterade relativa betarealerna. Därjämte äro tabellerna

ägnade att belysa ett annat förhållande, som icke saknar betydelse i detta

sammanhang, nämligen, att de största brukningsdelarna i de flesta fall

gått tillbaka och att de små och medelstora gårdarna i stället ökat i betydelse.

Detta framgår som resultat av de senare årens jordstyckning samt

måhända även en ökad utar render ing från de större gårdarna. Redan

denna omständighet måste under i övrigt lika förhållanden medföra, att

de största brukningsdelarnas andelar i den totala betproduktionen rent automatiskt

måste gå tillbaka.

Tabell E 8 upptager de olika stora jordbrukens procentuella andelar av

åker- och betarealerna och lämnar en i dessa avseenden fullständigare bild

av läget år 1927 och till jämförelse år 1919. Här hava emellertid icke

medtagits de ur betodlingssynpunkt minst betydande områdena. I sa m man - trängd form gestalta sig förhållandena beträffande de olika arealerna enligt

omstående tabell.

Vid diskussionen av denna tabell torde det vara lämpligt att först taga

de olika länen i betraktande och att därefter övergå till de olika jordbruksområdena.

Tillståndet och förändringarna i fråga örn betodlingens procentuella fördelning

måste nödvändigt ses i samband med den totala åkerarealens fördelning

och dess eventuella förändringar. Tyvärr kan detta senare ur jordbrukssynpunkt

intressanta ämne här endast beröras i allra största korthet.

Det vore dock önskvärt, att detsamma genom utnyttjande av nu tillgängligt

material toges upp till en mer omfattande behandling.

Samtliga län uppvisa icke obetydliga förändringar sedan år 1919, varvid

det mest karakteristiska är den redan omnämnda nedgången i åkerareal för

de största brukningsdelarna. Denna nedgång är mest framträdande för Blekinge,

Kristianstads och Kalmar län. Längst driven jordparcellering iakttages

inom Kristianstads län, där nedgången börjar vid brukningsdelar örn

20—50 hektar. I stället förekomma ökade procenttal för brukningsdelar

under 20 hektar, om man undantager Gotlands och, för den lägsta storleks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

i Sockerbetsarealens

fördelning på

Åkerjordens

fördelning på

bruk- ;

Län oell områden

i brukningsdelar med en åkerareal örn

ningsdelar

med en åkerareal örn .

— 10

|10-

20—

50 —

j över

10

10—

1 20—

! 50 —

över :

20

50

100

100

20

50

100

100

j har

Ilar

bär

1 Ilar

bär

har

har

har 1

! o/

/o

%

°/

/O

%

o/

/o

o/

/o

o/

/o

o/

/o

oK

/o

%

Östergötlands län ...

inia

2.8

5.0

22 4

20.8

43.0

15 7

17 a

29 a

19.0

18.5 !

1927

4.5

<5.2

22.2

24 3

42.8

10.1

18.2

29.6

19.3

16 9 i

a) Slättbygden ......

1919

2

4.6

22.2

27.2

43.8

9.6

13.2

31.9

22.2

23.1

1927

3.7

5.8

22.3

24.7

43.5

0.6

14.5

32.3

22.4

21.2 i

Kalmar län ............

1919

5.8

21 5

47 5

15o

10 2

20 l

20.0

27.6

10 o

9.8

1927

7.3

24.6

47 3

11 6

9.2

28s

20 7

20.3

lOo

8.7

a) Öland...............

1919

5.5

23.8

49.9

15.0

6.3

19.3

34.8

37.8

5.4

2.7

1927

7.5

27.2

49.5

]0.2

5.6

20.9

35.5

35.1

5.0

3.5

Gotlands län .........

1919

24 3

20 o

31.2

8.9

9 6

24 s

29 5

35.0

6.1

4.6

1927

25 5

27.3

32.7

8.6

5.9

24 a

28.6

35a

7a

4.2

Blekinge län .........

1919

11.3

19 l

34 l

12 2

23 3

42 8

20s

19.9

5.4

5 i

1927

8.3

23 3

40 7

17.1

10 6

42 a

27.5

19.9

5.9

4.3

a) Slättbygden ......

1919

10.3

19.3

34.0

12.»

24.2

30.6

28.o

26.5

7.6

7.3

1927

8.4

23.6

40. o

17.3

10.7

31.2

27.s

26.3

8.6

6.1

Kristianstads län ...

1919

12 «

21 4

32 7

Ilo

21 8

28.3

25.9

20 3

8.4

11.1

1927

13 J

22-2

33.7

13 l

17.8

30 5

27.3

24 7

7.8

9.7

a) Mellanbygden ...

1919

10.4

14.8

31.7

20.4

90.7

22.9

25.6

28.8

10.7

12.0

1927

10.9

19.9

34.0

17.7

h. 5

25.5

27.8

27.6

9.6

9.5

b) Slättbygden......

1919

12.6

22.1

oB.i

10.4

21.8

17.7

24.:;

31.6

10.4

16.0

1927

14.5

22.8

oo.5

12.0

17.2

18.8

25.6

30.7

10.8

14.6

Malmöhus län.........

1919

10 9

15 .7

37 7

15 5

20 2

15 5

19.6

33 a

12.5

19 0

1927

10.6

15 6

38.8

15.5

19 5

10.1

20. o

33s

12 a

18.0

a) Mellanbygden ...

1919

9.1

13.0

22.2

12.5

43.2

19.4

23a

26.6

10. o

20.6

1927

11.4

15.5

26.3

13.4

33.4

21.1

24.5

26.8

8.6

19.0

b) Slättbygden ......

1919

11.1

15.8

38.5

15.6

19.0

12.3

16.7

37.o

14.0

20.0

1927

10.4

15.6

39.7

15.7

18.6

12.5

17.0

37a

14.0

19a

Hallands län .........

1919

0.8

10 8

40 o

ISO

24<

29 2

27 9

20.6

7.6

9.3

1927

4.7

13.9

32.3

14.9

34.2

29.6

29.6

25.6

6 3

8.9

a) Slättbygden ......

1919

5.4

15a

40.6

12.4

26.6

21.9

28.7

30.6

8.0

10.8

1927

4.8

12.7

33.9

12a

36.5

22.3

30.5

29.8

7.1

10.

klassen, Blekinge län. Den minsta förändringen sedan år 1919 uppvisar

Malmöhus län, som icke synes hava varit påverkat av jorddelning i samma

utsträckning som övriga län.

Tidigare påpekades, att 1927 års jordbruksräkning i allmänhet fått lägre

åkerarealer redovisade än arealinventeringen år 1919 och lokalundersökningarna.

Detta gäller samtliga här omtalade län utom Gotlands och Blekinge län,

som i stället uppvisa en ökning. Denna nedgång torde emellertid icke utöva

något väsentligt inflytande på de här diskuterade procenttalen, ty det finnes

ingen anledning antaga, att densamma drabbat olika brukningsdelar i olika

hög grad. Skulle någon ojämnhet i detta avseende förmodas, är det troligt,

att de större brukningsdelarna alltid lämnat de bättre arealuppgifterna och

att de mindre brukningsdelarna således tidigare måhända varit för högt

redovisade. Däremot torde det förhållandet, att jordbruksräkningen i vissa

fall möjligen fått för få smärre brukningsdelar redovisade, kunna hava medfört,

att procenttalen för gruppen under 10 hektar äro något för låga och att

den iakttagna förskjutningen av jorden från större till mindre brukningsdelar

därför i själva verket är något större, än vad som framgår av tabellen.

I allmänhet hava hetarealerna varit underkastade samma förändringar

som åkerarealerna, d. v. s. de små och medelstora jordbruken hava erhållit

opaginerad Kontrollera mot PDF

68*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

större procentuella andelar än tidigare. Ett undantag utgör dock Hallands

län, vilket sammanhänger med det tidigare påvisade förhållandet, att de

större gårdarna där icke fått sin relativa betareal sänkt trots den totala

inskränkningen av betodlingen. Obetydlig förskjutning nedåt uppvisa därjämte

Östergötlands och Malmöhus län.

Man får en god föreställning örn, huru olika hetodlingen bedrives inom

skilda län och inom jordbruk av olika storlek, när man jämför variationen

i de procentuella bet- och åkerarealerna. Betarealerna växla år 1927 för

jordbruk intill 10 hektar från 4.5 och 4.7 procent i Östergötlands respektive

Hallands län till 25.5 procent i Gotlands län, under det att motsvarande

åkerarealer äro 16.i respektive 29.6 samt för Gotlands län 24.4 procent.

Samtidigt uppvisar denna storleksgrupp för Malmöhus län 16. i procent av

åkerarealen (= Östergötlands län), under det att den procentuella betarealen

är 10.6 procent. Högsta procenten åker inom lägsta storleksklassen redovisas

inom Blekinge län med 42.4 procent, där emellertid motsvarande betareal

endast är 8.3 procent.

Även för de största brukningsdelarna är variationen betydande och icke

heller här iakttages någon samstämmighet mellan bet- och åkerarealerna.

Det var samma oregelbundenhet, som kom till synes i de å sid. 64 upptagna

relativa betarealerna.

Den relativt obetydliga hetodlingen inom Östergötlands och Hallands län

var år 1927 i huvudsak koncentrerad till de större jordbruken. Håknäs dit

alla gårdar på över 50 hektar åker, odlades vid desamma respektive 67. i

och 49.i procent av alla sockerbetor. Inom Malmöhus och Kristianstads

län, de egentliga sockerbetsdistrikten, var förhållandet ett helt annat. Där

producerade de större jordbruken endast 35.0 respektive 30.4 procent, d. v. s.

ungefär en tredjedel av alla sockerbetor. Huvuddelen av dessa läns betproduktion

föll på de små och medelstora bondgårdarna, då till desamma

räknas alla brukningsdelar örn 10—20 och 20—50 hektar åker. Betproduktionens

andelar för dessa storleksklasser utgjorde nämligen tillsamman 54.4

respektive 55.9 procent. I samma län deltogo smågårdarna, vilkas åkerareal

icke överstiger 10 hektar, med icke mindre än 10.6 respektive 13.- procent av den totala betproduktionen. Inom Kalmar, Gotlands och Blekinge

län omfattade mellangrupperna (10—20 och 20—50 hektar åker) icke

mindre än respektive 71.9, 57.2 och 64.o procent av all sockerbetsodling.

Slutligen bör framhållas, att smågårdarna på Gotland producerade icke

mindre än 25.5 procent av alla sockerbetor.

Övergår man därefter till de olika jordbruksområden, som hava den största

betydelsen i fråga örn sockerbetsodlingen, gälla i huvudsak samma iakttagelser,

som gjorts beträffande länen i deras helhet. Det må emellertid framhållas, att

betproduktionen på Öland är ännu starkare koncentrerad till de medelstora jordbruken

än inom länet samt att inom mellanbygderna av Malmöhus och Kristianstads

län de större gårdarna hava relativt större andelar i betproduktionen,

än vad som gäller för motsvarande slättbygder. Detta senare är

desto mer anmärkningsvärt, som de större gårdarnas procentuella andelar

av åkerarealerna äro mindre i mellanbygderna än i slättbygderna. Slutligen

förtjänar framhållas, att den tidigare omtalade jorddelningen varit av

betydligt större omfattning i Skånes mellanbygder än i slättbygderna, vilket

förhållande jämväl avspeglas i de procentuella betarealerna, vilka därstädes

undergått betydande förändringar.

Förelåge inga särskilda omständigheter, borde betodlingen och dess

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

relation till de större och mindre jordbruken förete ungefär samma

bild som jordbruket i dess helhet. I en utpräglad småbrukarbygd skulle

således de mindre brukningsdelarna erhålla huvudparten av betodlingen och

i allmänhet borde de relativa bet- och åkerarealerna i stort sett överensstämma.

Så är dock långt ifrån fallet och det har tidigare framhållits, att

smågårdarna t. ex. icke odla sockerbetor lika ofta som de större gårdarna.

I allmänhet kan man därför iakttaga, att de största brukningsdelarna hava

större andelar i betarealerna än i åkerarealerna. Särskilt framträdande är

detta inom Östergötlands och Hallands län samt inom mellanbygderna av

Skånelänen. Malmöhus läns slättbygd utgör dock ett undantag, enär gårdarna

på över 100 hektar där år 1927 upptogo 19.i procent av åkerarealen

men 18.6 procent av betodlingen. I anslutning härtill gäller, att de mindre

gårdarna i regel hava relativt mindre betarealer än åkerarealer. I detta

avseende iakttages en markerad disproportion inom Blekinge samt Östergötlands

och Hallands län. På Gotland kan man däremot iakttaga det anmärkningsvärda

förhållandet, att såväl de största som de minsta brukningsdelarna

hava större relativa betarealer än åkerarealer.

Örn man undantager Östergötlands och Hallands län samt möjligen mellanbygden

av Malmöhus län, kan man på grund av ovan förda diskussion dock

icke säga, att betodlingen i huvudsak bedrives vid jordbruk av någon viss

storlek, speciellt då de större brukningsdelarna. Tvärtom är den inom de

egentliga betdistrikten allmänt utbredd, och de små och medelstora gårdarna

äro de, som producera större delen av alla sockerbetor.

För att lämna en sammanfattande bild av utvecklingen mellan åren 1919

och 1927 ifråga örn de större och mindre jordbrukens betydelse inom betproduktionen

hava här nedan beräknats några relationstal, vilka hava karaktären

av indextal för förskjutningarna storleksklasserna emellan och där

åkerarealernas förändringar således även tagits i betraktande. Man har för

varje storleksklass av jordbruk satt den procentuella förändringen av den

relativa betarealen i relation till samma förändring av åkerarealen och låtit

den sistnämnda vara lika med 100.1 En enkel kalkyl visar, att man på

detta sätt återkommer till de å sid 65 upptagna relationstalen, örn man

där för varje område och storleksklass dividerar med det relationstal, som

gäller för samtliga storleksklasser, d. v. s. medelökningen. Resultatet gestaltar

sig sålunda:

1 Ett exempel skall förtydliga räkneoperationen. Jordbruk om 20—50 hektar inom

Malmöhus län giver enligt tabellen å sid. 67 och enligt förklaringen här ovan

relativ betareal år 1927 _ relativ åkerareal år 1927 38.8 _ 33.8

relativ betareal år 1919 '' relativ åkerareal år 1919 37.7 " 33.4

opaginerad Kontrollera mot PDF

70* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Förhållandet mellan de procentuella förändringarna i de relativa bet- och åkerarealerna

för jordbruk av olika storlek under tiden 1919—1927.

Län oell områden

Förändringen i de procentuella bet- och åkerarealerna,

vid jordbruk med en åkerareal om

i procent,

över 100 har

—10 har

10-20 bar

20—50 bar

50—100 har,

Östergötlands län ............

157

Ilo

99

89

109

Kalmar » ............

116

114

105

77

102

a) Öland........................

126

114

107

73

09

Gotlands län ............

107

108

104

80

Blekinge » .....

74

119

119

128

Kristianstads » ............

101

98

110

123

91

a) Mellanbygden ............

04

124

112

97

97

b) Slättbygden ............

lil

98

104

lil

87

Malmöhus län ......

94

97

102

103

102

a) Mellanbygden ...........

115

114

117

125

81

b) Slättbygden ............

92

97

102

101

103

Hallands län .......

80

78

84

127

146

Ett tal 100 i ovanstående tabell innebär, att den procentuella andelen i

sockel betsproduktionen förändrats lika mycket och i samma riktning som

den procentuella andelen i åkerarealen. Därmed Ilar man fått ett uttryck

för den förändring, som ägt rum ifråga örn betodlingen vid brukningsdelar

av olika storlek, som är oberoende utav, huruvida betodlingen inom de

olika områdena gåti, framåt eller icke, och där de av jordstyckningen förorsakade

förskjutningarna äro borteliminerade. Tabellen säger t. ex., att

de största brukningsdelarna inom slättbygden av Kristianstads län nu endast^

hava 87 procent av den betodling, de skulle hava haft, örn den för

området iakttagna ökningen från år 1919 av betarealen varit jämnt fördelad

på alla storleksklasser. Tabellen visar på detta sätt, att de större jordbruken

i allmänhet trätt tillbaka och de medelstora gårdarna erhållit en

mer framskjuten ställning.

n])dJiar här och i det föregående upprepade gånger talats örn utvecklingen

eller förändringen mellan tvenne olika tidpunkter, nämligen åren 1919 och

ä^27- När detta avsett den förskjutning inom jordbruket, som uppkommit

till följd av en mer eller mindre långt driven jordstyckning, äro de funna

resultaten med säkerhet riktiga även såtillvida, att de giva en bild utav en

förändring, som hela tiden försiggått i en och samma riktning. Vad betodlingen

beträffar, är det emellertid icke uteslutet, att densamma ändrat

karaktär från det ena året till det andra. Därmed avses givetvis icke själva

betarealernas växlingar år från år utan eventuella förändringar i själva

produktionen. År 1924 företogs av socialstyrelsen en undersökning rörande

de socker betsodlande egendomarna i Skåne. I samband därmed gjordes en

kalkyl över betodlarnas antal samt bet- och åkerarealerna m. m. Enligt

dessa beräkningar skulle detta år icke mindre än 42.6 procent av den

skånska sockerbetsproduktionen fallit på gårdar örn 50 hektar och däröver

och endast 6 procent på gårdar under 10 hektar. Detta avviker emellertid

så avsevärt från förhållandena åren 1919 och 1927, att det får anses

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr S2.

osannolikt, att hela produktionen under denna tid skulle undergått så starka

fluktuationer. Det förefaller tvärtom som örn betodlingen icke undergått

några större, temporära förändringar ifråga örn dess fördelning på det

större och det mindre jordbruket under den tid, som denna undersökning

avser.

E. De sockerbetsodlande egendomarna,

a) Inledning.

Den föregående undersökningen har besvarat sådana viktiga frågor som

sockerbetsodlingens omfattning, dess lokala betydelse och utbredning samt

dess fördelning på jordbruk av olika storlek. Dessutom har särskilt intresse

ägnats åt de förändringar oell den utveckling, man kunnat iakttaga beträffande

densamma. Däremot har man icke kunnat erhålla någon kännedom

örn betodlarnas antal, enär någon åtskillnad icke kunnat göras

mellan betodlande och icke betodlande egendomar. Lika litet Ilar man

kunnat undersöka, huruvida jordbrukets produktion gestaltat sig olika

för dessa båda jordbrukskategorier. Därför uppställdes som önskemål,

att man skulle företaga en specialundersökning av materialet från 1927

års jordbruksräkning för att därigenom erhålla särskilda uppgifter för

de betodlande egendomarna. Endast på grund utav, att statistiska centralbyrån

företagit maskinell bearbetning av detta material, fanns en möjlighet

att realisera en sådan plan inom rimlig tid och utan allt för stora

kostnader. De åtta sockerbetsodlande länen, omfatta emellertid icke

mindre än omkring 140,000 brukningsdelar. Undersökningen har därför

begränsats till att omfatta följande tidigare omnämnda jordbruksområden,

nämligen slättbygderna i Malmöhus och Kristianstads län samt Öland

och Gotland. Inom desamma redovisas emellertid icke mindre än 85 procent

av all betodling, varför undersökningen kan anses tillräckligt omfattande

för att lämna en ingående kännedom örn förhållandena vid de sockerbetsodlande

egendomarna.

Det har emellertid måst företagas en annan och för här föreliggande

önskemål beklaglig begränsning. Förhållandet är nämligen det, att varje

jordbruksfastighet för den maskinella bearbetningen måst uppdelas på icke

mindre än tre olika korttyper, varav en bl. a. upptager arealerna för sockerbetor,

foderrotfrukter, helträda, summa åker m. m. Det är endast denna korttyp,

som kunnat bearbetas, ty det finnes icke någon möjlighet att sortera fram

och identifiera brukningsdelarna utan att företaga synnerligen omständiga

grupperingar, som delvis måste företagas för hand. På grund härav har

man icke kunnat göra någon fullständig undersökning rörande olikheterna

i den vegetabiliska och animala produktionen vid de sockerbetsodlande och

icke sockerbetsodlande egendomarna. Lika litet har man haft möjlighet

att undersöka, hur den totala produktionen eventuellt ändrar karaktär vid

mer eller mindre intensiv betodling.

Pesu Hatet av den sålunda företagna bearbetningen föreligger i tabell E 9

i tabellbilagan. Vid kortmaterialets tabulering har, som denna tabell utvisar,

gruppering icke endast företagits med hänsyn till de olika stora jordbruken,

utan man har dessutom företagit en uppdelning efter den odlade

beta milen. Härigenom har man erhållit möjlighet att närmare studera

opaginerad Kontrollera mot PDF

72*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

intensiteten i betodlingen inom de olika storleksklasserna samt att företaga

mer omfattande grupperingar än annars hade varit fallet1.

b) Den skånska slättbygden.

Det har ansetts lämpligt, att i det följande först behandla Skånes slättbygder

och först senare de båda övriga områdena, Öland och Gotland. I

tabell E 10 har gjorts ett sammandrag av primärtabellerna, som visar,

att man inom slättbygden av Malmöhus län hade 9,282 och i Kristianstads

län 2,930 betodlande egendomar, vilka omfattade respektive 193,862 och

56,183 hektar åker. I samma tabell lämnas även uppgifter för de icke

sockerbetsodlande egendomarna, vilka omfattade respektive 34,918 och 27,771

hektar åker. Inom dessa områden upp togo de socker betsodlande egendomarna

således icke mindre än 84.7 och 66.9 procent av all åkerjord samtidigt, som

de relativa sockerbetsarealerna vid desamma i genomsnitt voro respektive

13.2 och 9.4 procent. Man ser härutav, att sockerbetsodlingen är avsevärt

mycket mer utbredd inom slättbygden av Malmöhus län än inom motsvarande

område av Kristianstads län och detta gäller icke endast såtillvida,

att ett procentuellt större antal egendomar inom det förra området odla

sockerbetor, utan dessutom är i allmänhet den relativa betarealen inom

varje storleksklass av jordbruk större inom Malmöhus län än inom Kristianstads

län. Det förra förhållandet har givetvis sin förklaring däruti, att de

områden, vilka hänförts till slättbygden i Kristianstads län ur jordbrukssynpunkt

äro av mycket växlande karaktär och avsevärt mer heterogena

än Malmöhus läns slättbygd och därför delvis mindre lämpade för sockerbetsodling.

Måhända kan den mindre intensiva betodlingen vid de betodlande

egendomarna i Kristianstads län hava samma förklaringsgrund.

Denna skiljaktighet kan emellertid även vara att tillskriva en olikhet i

produktionen, som är jämförelsevis oberoende av de naturliga betingelserna.

Man har icke inom Kristianstads län övergått till samma intensiva betodling

som i Malmöhus län trots den avsevärda stegring i betproduktionen,

som ägt rum därstädes enligt tidigare anförda uppgifter.

Vad beträffar de relativa betarealerna vid jordbruk av olika storlek finnas

dessa upptagna i nedanstående tabell.

1 Det bör i detta sammanhang anmärkas, att man vid utarbetandet av dessa tabeller

måst företaga vissa approximationer, vilka dock icke kunnat utöva något väsentligt inflytande

på resultaten. I varje fall beröra de icke antalet brukningsdelar inom olika storleksklasser

och icke heller betarealerna. Däremot kunna de hava utövat något inflytande på de i det

följande diskuterade relativa betarealerna, vars verkan dock icke kan uppgå till mer än en

eller annan tiondels procent. Det hela beror icke på någon annan ofullständighet i primärmaterialet

än den, att vissa brukningsdelar, vilka äro uppdelade på flera kommuner, icke i

detalj kunnat identifieras.

k

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *73

Arealerna för sockerbetor, foderrotfrukter och helträda, l procent av totala åkerarealerna,

vid jordbruk av olika storlek.

Sockerbetsodlande egendomar

Icke sockerbetsodlande

egendomar

Egendomarnas totala åkerareal

!

Sockerbetor

%

Foder-

rotfrukter

%

Helträda

o/

Foder-

rotfrukter

»/

7©

Helträda

°/

/o

!

Malmöhus län

(slättbygden)

—1 har ..............................

32.7

6.0

7.4

0.8

1—2 » ..............................

22.6

7.1

0.2

11.5

0.8

2—5 » ..............................

16.5

6.7

0.7

9.0

2.0

5 10 » ..............................

13.5

5.7

1.0

8.2

3.2

10 20 » ..............................

12.5

5.2

1.4

7.0

4.8

120 30 » .............................

13.7

4.5

1.6

6.3

5.6

| 30— 50 » ... • ........................

13.o

4.4

1.8

6.6

6.9

50 100 » .............................

13.9

3.8

2.2

7.2

8.4

j Över 100 » ..............................

12.4

4.0

3.5

5.3

4.2

Samtliga

13.2

4.5

2.o

7.2

4.5

Kristianstads län

(slättbygden)

—1 har ..............................

43.8

2.9

8.s

_

1 2 » .............................

21.9

8.2

0.3

12.0

1.0

2—5 »

14.8

8.7

0.7

8.8

1.1

5 10 » ..............................

11.2

7.1

1.5

6.6

3.1

|10 20 » ..............................

9.8

5.7

2.9

5.9

6.0

20 30 » .............................

9.o

5.3

3.1

5.6

6.5

30—50 » ..............................

9.1

4.7

3.2

5.1

7.4

50 100 » ..............................

8.8

3.8

3.8

4.3

9.6

Över 100 » ..............................

8.7

4.4

6.4

5.7

9.6

Samtliga

9.4

5.1

3.5

6.2

5.4

Denna innehåller dessutom liknande uppgifter rörande foderrotfrukter och

helträda för såväl sockerbetsodlande som icke sockerbetsodlande egendomar.

Man gör här den iakttagelsen, att, örn man bortser från de allra minsta

brukningsdelarna med intill 5 hektar åker, de relativa betarealerna inom

Malmöhus län, ehuru de variera, dock uppvisa en viss konstans, under det

att man från Kristianstads län har en fullt markerad nedgång från de

minsta till de största brukningsdelarna. Inom det senare länet hava de

medelstora gårdarna således en något intensivare betodling än de större.

Sammanfattas alla egendomar med intill 10 hektar åker, uppvisa desamma

inom båda länen betydligt högre relativa betarealer än de större

egendomarna, eller 15.2 och 12.9 procent inom respektive Malmöhus och

Kristianstads län. Detta innebär alltså, att smågårdarna bedriva den mest

intensiva betodlingen. Ifråga örn desamma iakttager man dessutom, att

skillnaden i de relativa betarealerna de båda områdena emellan för dem är

betydligt mindre, än vad fallet är beträffande övriga gårdar. Samtidigt

som smågårdarna alltså inom Malmöhus län endast uppvisa 18 procent

högre relativ betareal än motsvarande egendomar inom Kristianstads län,

uppgår detta tal för samtliga brukningsdelar till 40 procent och för de båda

högsta storleksklasserna till respektive 58 och 42 procent.

Det är måhända icke så anmärkningsvärt, att smågårdarna uppvisa de högsta

relativa betarealerna, ty när brukarna av dessa ägna sig åt betodling,

opaginerad Kontrollera mot PDF

74* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

göra de det antagligen i den avsikten att bedriva den i ganska stor omfattning.

Vid de större brukningsdelarna blir förhållandet givetvis ett belt

annat. Vissa gårdar odla endast en obetydlig betareal, under det att andra

gått in för en mycket intensiv betodling.

Det är icke utan intresse att jämföra de här erhållna relativa betarealerna

med desamma å sid. 64. I samband med de senare diskuterades utvecklingen

eller förändringen sedan år 1919 och man hade bland annat funnit,

att smågårdama inom Malmöhus läns slättbyggd ökat sina relativa betarealer

mindre än de stora och medelstora gårdarna. Titan att de nu erhållna

talen lämna full klarhet rörande denna förändring, synas de dock tyda på,

att den mindre åstadkommits genom ökat antal odlare än genom utvidgning

av betarealerna. Smågårdarna hava därvid antagligen icke kunnat hålla jämna

steg med de större gårdarna på grund av en redan förut intensiv betodling.

Inom Kristianstads län torde antalet betodlare däremot icke obetydligt hava

ökat samtidigt, som betarealerna utvidgats. För de största brukningsdelarna

bär denna utvidgning dock varit obetydlig, örn ens någon.

Den tidigare omnämnda undersökningen, som företogs av socialstyrelsen

år 1924, är veterligen det enda material, man har att tillgå, örn man vill

göra en jämföra se av förhållandena vid de betodlande egendomarna år 1927

och vid något annat tillfälle. Det är nämligen otänkbart, att för detta

ändamål företaga en bearbetning av statistiska centralbyråns primärmaterial

från lokalundersökningarna eller 1919 års arealinventering inom den begränsade

tid, som här stått till förfogande. Därför kan det vara utav ett

visst intresse att sammanställa resultaten av denna och 1924 års undersökning.

Det bör emellertid observeras, att den senare omfattade hela Skåne,

under det att man bär inskränkt sig till landskapets slättbygder.

Det har tidigare framhållits, att de skånska skogs- och mellanbygdernas

betproduktion var avsevärt mycket mer koncentrerad till de större gårdarna,

än vad fallet var med slättbygdernas. Dessa områdens andelar i den totala

betproduktionen äro emellertid allt för obetydliga, för att totalbilden för

hela Skåne väsentligen skall avvika från det resultat, som erhållits för

slättbygderna.

Här nedan hava nu sammanförts uppgifter för år 1927 och motsvarande

beräknade uppgifter för år 1924.

Storleksklass

Antal betodlande egen- t,

domar i Åkerarealer

Sockerbetsareal er

1924 i 1927 1924 j 1927 }j 1924 } 1327

10 har............... 5,323 | 5,165 j 27,708 23,503 " 2,104 ! 3,440

i 10 20 » ...............: 4,070 : 3,053 j 56,573 44,849 | 4,822 | 5,191

| 20—50 » ...............1 4,405 ! 3,168 i 130,829 96,253 12,282 ! 11,918

150—100 » ............... 873 ! 551 I] 56,047 , 36,445 !j 5,543 j 4/708

jover 100 » ...............j_462 _275 |j 87,087 , 48,995 jl 8,694- j 5,684

Simuna 15,133 12,212 j. 358,244 250,045 |j 33,445 30,941

Redan en flyktig granskning av denna tabell giver vid handen, att överensstämmelsen

mellan talen för åren 1924 och 1927 är ganska dålig. Då

man, såsom tidigare framhölls, icke har någon anledning att förmoda så

väsentligt förändrade förhållanden mellan åren 1924 och 1927, måste man

antaga, att vid beräkningarna år 1924 tillräcklig hänsyn icke kunnat tagas

till vissa brukningsförhållanden. Detta blir ännu tydligare, örn man be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 82.

*75

traktar primäruppgifterna från den representativa undersökning, på vilken

socialstyrelsen grundat sina kalkyler och som omfattade 5,018 egendomar,

vilka dock samtliga hade en betareal örn minst en hektar. Från desamma

hade erhållits nedanstående uppgifter.

Åkerarealens storlek

Antal egen- domar

Åkerareal

Betareal

—2 har ........................

2.0—4 9 » ..................

7

45

461

1,482

2,205

509

309

10

164

3,509

20,634

65,439

32,684

58,232

9

56

596

2,660

7,685

3,598

5,670

5.0—9.9 > ........................

10.0 — 19 9 » ........................

20.0—49.9 » ........................

50 o—99 9 »

100 har och däröver...............

Summa

5,018 | 180,672

20,274

Dessa tal överensstämma mycket bättre med jordbruksräkningens resultat.

Beräknar man nämligen de relativa betarealerna ur ovanstående tal och

jämför dem med jordbruksräkningens resultat, erhållas följande talserier:1

Betarealer

procent av totala åkerarealerna

Åkerarealens

storlek

Representa- tiva under- sökningen

år 1924

Jordbruks- räkningen

år 1927

Jordbruksräkningen

år 1927, då egendo- mar med mindre än

1 hektar sockerbetor

icke medräknats

2—5 hektar.........

O/

/O

34.1

%

16.0

%

27.7

o—10 » .........

17.0

12.9

17.1

10—20 » .........

12.9

11 6

13.1

20—50 » .........

1 1.7

12.4

12.9

50-100 » .........

11.0

12.9

13.0

Över 1 00 » .........

9.7

11.0

11.6

Jordbruksräkningen har således nästan genomgående högre relativa betarealer

än de år 1924 undersökta gårdarna, örn jämförelsen endast avser de

likställda talserierna 1 och 3. Dessutom är denna differens anmärkningsvärt

stor för de största egendomarna. Det är givetvis omöjligt att utav

här tillgängliga uppgifter bilda sig en bestämd uppfattning örn, vilka relativa

betarealer man skulle hava erhållit år 1927, örn man även tagit skogsoch

mellanbygderna i betraktande, d. v. s. örn man utsträckt sig till

hela landskapet. Man skulle emellertid alldeles säkert hava erhållit lägre

relativa betarealer och därför måste en del utav den iakttagna differensen

finna sin förklaring i detta förhållande. Utgående ifrån skogs- och mellanbygdernas

absoluta betarealer, är det emellertid lätt att beräkna, att de betodlande

egendomarna därstädes, örn man inskränker sig till dem på över

50 hektar åker, måste hava haft en så låg relativ betareal som något under

5 procent, för att hela Skånes relativa betarealer för dessa storleksklasser

skulle nedbringas i nivå med 1924 års. Denna procent är emellertid så låg,

att man måste förmoda någon ytterligare samverkande orsak till dessa differenser.

1 Av rent praktiska skäl medtagas icke här egendomar med intill 2 hektar åker.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Med hänsyn tagen till nyss förda diskussion och den omständigheten, att

de totala betarealerna för Skåne voro ungefär lika stora åren 1924 och 1927,

är en allmän utvidgning av betodlingen, korresponderande mot några differenser

i de relativa hetarealerna för dessa storleksgrupper knappast tänkbar.

Det återstår därför ingen annan förklaring, än att flera utav de större gårdarna,

som icke haft någon mer intensiv betodling, lagt ned densamma.1 I

vad mån detta kompenserats genom intensivare betodling vid övriga betodlande

gårdar eller genom nytillkomna sådana, kan icke avgöras. Det är

möjligt, att företeelsen i viss mån varit en följd utav den år 1926 till stor

del nedlagda betodlingen, så att densamma icke återupptagits år 1927. Likaså

är det icke otänkbart, att en förändring härutinnan inträdde år 1928, som

uppvisade högre betarealer.

Inledningsvis framhölls, att betodlingen inom de nu betraktade områdena

icke endast var olika såtillvida, att slättbygden av Malmöhus län för samtliga

storleksklasser genomgående uppvisade högre relativa betarealer utan

även härutinnan, att det odlades sockerbetor vid ett procentuellt större antal

egendomar inom Malmöhus län. Nedanstående tal äro ägnade att belysa

detta senare förhållande.

Egendomens totala åker- areal

Antal betodlande egendomar i procent

av hela antalet egendomar

Malmöhus län

(Slättbygden)

%

Kristianstads län

(Slättbygden)

%

— i

har............

(35.3)

(23.4)

1— 2

» ............

41.4

27.8

2- 5

» ............

51.8

27.4

5— 10

» ............

72.6

44.»

10— 20

» ............

81.8

60.8

20— 30

> ............

89.»

71.9

30— 50

» ............

90.»

80. s

50-100

» ...........

91.1

82.6

Över 100

» ............

89.»

84.1

Samtliga

67.3

46.8

Dessa procenttal stiga således i regel från de mindre till de större egendomarna

och denna ökning är mest framträdande inom Kristianstads län,

där de små gårdarna uppvisa betydligt mindre tal än i Malmöhus län.

Med hänsyn till en redan tidigare förd diskussion rörande orsakerna till

den olika intensiva betodlingen inom de båda länen samt de nu anförda

talen och uppgifterna i tabell E 10 över de icke sockerbetsodlande egendomarnas

åkerarealer torde man kunna säga, att möjligheterna till en ökad betodling

inom dessa områden icke äro särdeles stora, örn man skall tänka sig densamma

under formen av en ytterligare exploatering av hittills därtill icke använd

åkerjord. Det är i främsta rummet småbrukarna, som väsentligt kunna ökas

i antal, men å andra sidan representera desamma relativt obetydliga åkerarealer.

Däremot torde de redan betodlande egendomarna i många fall utan

1 Slutsatsen kan i viss mån anses styrkt därutav, att man år 1924 uppskattade antalet

icke betodlande egendomar inom grupperna 50—100 och över 100 hektar till 89 resp. 33,

under det att man år 1927 enbart inom slättbygderna räknat 66 resp. 37 icke betodlande

egendomar. Ehuru dessa tal för år 1924 äro för låga, kan man kanske anse dem giva en

hänvisning om, att förhållandet varit det ovan nämnda.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

77

större svårighet kunna utvidga sina betarealer, om de tinna detta ekonomiskt

fördelaktigt. Detta senare påstående kan i viss mån anses styrkt av de uppgifter,

som finnas återgivna i tabellerna E 11, E 12 och E 13. Man har

där företagit grupperingar av såväl antalet betodlare som bet- och åkerarealerna

med hänsyn både till de odlade betarealernas och jordbrukens

storlek.

Ur ren jordbruksstatistisk synpunkt hava dessa tabeller sitt största intresse

i det avseendet, att man kan få en fullständigt ingående kännedom

örn betarealernas fördelning på olika stora jordbruk och vice versa. Men

de hava i första hand blivit upprättade i syfte att tjäna som vägledning

för eventuella driftsekonomiska kalkyler. Intill en viss gräns, vilken naturligtvis

icke är fix utan i viss mån en funktion av brukningsdelarnas storlek,

kan betodlingen i sin helhet omhänderhavas av gårdarnas ordinarie

arbetsstyrkor, vilket är utav största betydelse för det ekonomiska utbytet av

densamma. När man t. ex. finner, att 72 procent av betodlarna inom

Kristianstads län icke hava större betarealer än 1.9 hektar, under det att

motsvarande tal för Malmöhus län är 58 procent, får man en viss föreställning

örn i huru hög grad det senare länets jordbruk är i behov av extra

arbetskraft för sina betkampanjer än det förra. Någon mer ingående diskussion

av dessa tabeller har emellertid icke ansetts behövlig för denna undersökning.

Det är ganska knapphändiga uppgifter, som här kunna lämnas örn

jordbrukets olika karaktär vid de sockerbetsodlande och icke sockerbetsodlande

egendomarna. För att göra en sådan jämförelse fullt beviskraftig

och motsägelsefri fordras under alla omständigheter, att man så långt sig

göra låter anställer densamma mellan fullt likvärdiga egendomar. Att det

föreliggande materialets brister i detta avseende äro synnerligen besvärande

ligger i öppen dag, då man inom båda länen till ett helt sammanfört stora

områden med ganska olika naturliga förutsättningar. Över huvud taget

kan man icke tränga denna betydelsefulla fråga närmare inpå livet på annat

sätt än genom ingående undersökningar på ort och ställe.

De resultat man i detta avseende erhållit, sakna emellertid icke intresse.

Redan primärtabellernas absoluta tal (tab. E 9) uppvisa, att inom

varje storleksklass med tilltagande betodling följer avtagande foderrotfrukts-

och trädesarealer. Framför allt är helträdan synnerligen obetydlig

vid de egendomar, som bedriva den mest intensiva betodlingen.

Tabell E 10 och de relativa arealerna å sid. 73 lämna motsvarande uppgifter

för de sockerbetsodlande och icke sockerbetsodlande egendomarna.

Resultatet är analogt med det nyss relaterade. Det är därvid icke överraskande,

att man finner de största differenserna inom Malmöhus län, där

betodlingen är mest omfattande.

b) Öland och Gotland.

För de båda öarna Gotland och Öland redovisades år 1927 ungefär lika

stora sockerbetsarealer, eller för den förra 1,612 och den senare 1,615 hektar.

Den relativa betarealen var emellertid, som tidigare påvisats, endast ungefär

hälften så stor på Gotland som på Öland. Förklaringen härtill är dock icke

den, att de betodlande egendomarna på Gotland upptogo relativt mindre

andelar av den totala åkerarealen, ty av tabell E 10 finner man, att dessa

därstädes omfattade 39,305 och på Öland 18,399 hektar åker, d. v. s. respektive

47.« och 46.7 procent av all åkerjord. Gotlands betodlande egendomar

opaginerad Kontrollera mot PDF

78* Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 82.

omfattade således t. o. m. något större andel av den totala åkerarealen, än

vad fallet var på Öland. Då dessutom de betodlande egendomarnas antal

på Öland var 909 och på Gotland 2,397, eller respektive 27.2 och 31.9

procent av samtliga egendomar, hava tillräckliga uppgifter lämnats för

att klargöra, att de båda landskapens betodling är av väsentligt olika karaktär.

För båda gäller, att de små och medelstora gårdarna dominera betodlingen,

men ingenstädes hava de små gårdarna och de små betarealerna större andelar

i den totala betproduktionen än på Gotland. Samtidigt och delvis som

en följd härav äro de relativa betarealerna därstädes lägre än inom övriga

undersökta områden. Detta senare förhållande framgår med all önskvärd

tydlighet av nedanstående relativtal, vilka samtidigt torde jämföras med

motsvarande tal för Malmöhus och Kristianstads län å sid. 73.

Arealerna ar sockerbetor, foderrotfrukter och hel träda, i procent ar totala åkerarealerna,

vid jordbruk av olika storlek.

Egendomarnas totala åker- areal

Sockerbetsodlande egendomar

Icke sockerbetsodlande

egendomar

I Sockerbetor

o/

/o

| Foderrot- ! frukter

%

Helträda

°/

/o

Foderrot-

frukter

o/

o

Helträda

%

Kalmar län (Öland)

— 1 har..................

37.5

_

_

1.9

7.2

1— 2 » .........

21.4

2.4

4.7

1.1

17.0

2— o » ..................

14.5

0.6

9.5

1.8

16.2

5— 10 » ..................

9.4

1.7

9.9

1.6

21.4

10— 20 » ..................

8.2

2.2

10.4

1.9

19.7

! 20— 30 » ..................

8.3

2.8

9.8

3.1

16.o

! 30— 50 » ..................

8.7

2.2

7.6

3.6

15.6

50—100 » ..................

11.1

2.ä

5.6

3.8

15.6

1 över 100 > ..................

8.9

2.5

8.3

3.4

8.7

Samtliga

8.8

2.2

9.0

2.2

18.4 |

Gotlands län

!

— 1 har.................

26.8

7.8

2.4

6.9

5.2

1— 2 » ............

18.8

6.o

6.o j

6.4

11.4

2— 5 » .............

8.8

5.7

10.3

5.6

13.4

5— 10 » ..................

5.7

5.2

11.1 j

4.8

15.8

10— 20 » .................

4.1

4.8

12.5 |

4.5

15.5

20— 30 » ..................

3.2

4.3

11.8

4.4

14.o

30— 50 » ..................

3.3

4.1

9.9

4.2

12.8

50—100 » .................

3.7

3.9

6.6

3.4

13.2

över 100 » ..................

3.6

2.8

8.3

1.7

7.8 i

Samtliga

4.1

4.3

10.7 I

4.6

14.1 |

Öland uppvisar relativa betarealer, vilka äro ungefär lika stora som de,

vilka tidigare erhöllos för slättbygden i Kristianstads län. De större gårdarna,

framför allt de örn 50—100 hektar åker, hava dock högre relativa

betarealer än motsvarande gårdar inom det senare området.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Jämför man i vilken utsträckning betodling förekommer bland egendomar

av olika storlek, erhållas följande procenttal:

Egendomarnas totala åkerareal

Antal betodlande egendomar i

procent av samtliga

Kalmar län ! n .. , ...

(Öland) j botlan<ls lan

— 1 har.................................

6.1

5.2

L— 2 » ................................

8.2

9.3

2— 5 » .................................

8.5

21,2

5— 10 » .................................

16.0

38.8

10— 20 » .................................

37.1

46.1

20— 30 » ............................

30— 50 » ................................

74.8

60.5

50—100 » .................................

77.1

59.1

över 100 » ................................

77. s

83.3

Samtliga

27.2

31.0

Bortsett från den lägsta och den högsta storleksklassen, vilka dock representera

relativt små betarealer, gäller, att de mindre gårdarna äro talrikare

representerade på Gotland, under det att det motsatta förhållandet

är rådande beträffande de större gårdarna. Detta poängterar ytterligare

småbrukarnas stora andel i detta landskaps betproduktion.

Örn man i detta sammanhang iakttager tabellerna E 11, E 12 och E 13

tinner man, att icke mindre än 78 procent av alla betodlare på Gotland

hade lägre betareal än en hektar, under det att motsvarande tal för Öland

var 33 procent. Sett ur arbetssynpunkt betyder detta, att största delen av

de gotländska betodlarna icke hava något behov av extra arbetskraft för

sina betkampanjer.

På Öland och Gotland upptager helträdan ganska stora arealer eller i

medeltal 14.0 och 12.5 procent. Tabellen å sid. 78 uppvisar beträffande

densamma ett analogt förhållande med det, som tidigare iakttogs i Skåne,

d. v. s. de betodlande egendomarna hava mindre helträda än de övriga.

Detta gäller i synnerhet på Öland, där de förra endast hava hälften så stor

trädesareal som de andra. Men här haltar en dylik jämförelse kanske ännu

mer än beträffande Skåne, ty de icke sockerbetsodlande egendomarna äro i

huvudsak belägna inom landskapets kargare delar, där trädesbruket är en

nödvändighet,

d) Sammanfattning‘

Genom att studera den procentuella fördelningen av betarealerna på olika

stora jordbruk har det redan på ett tidigt stadium av denna undersökning

påvisats, att huvuddelen av betproduktionen faller på de brukningsdelar,

vilka äro att hänföra till de små och medelstora bondgårdarna. I synnerhet

gäller detta de fyra nu undersökta områdena. Ur social synpunkt mest

betydelsefull är därvid den frågan, huru antalet betodlande egendomar är

fördelat inom de olika stora jordbruken. På grund härav lämnas nedanstående

sammandrag:

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Storleksklass

Antalet betodlare inom

Antalet

betodlare i

procent av

samtliga

Malmöhus

län

(Slättbygden)

Kristianstads

län

(Slättbygden)

Kalmar

län

(Öland)

Gotlands

län

Summa

— i

bär ......

532

158

20

44

754

4.it

1— 2

» ......

833

198

26

80

1,137

7.3

2— 5

»

1,022

294

48

340

1,704

11.0

5— 10

» ......

1,560

562

106

589

2,823

18.2

10— 20

» ......

2,163

890

354

733

4,140

26.6

20— 30

» ......

1,371

405

217

317

2,310

14.9

30— 50

» ......

1,136

256

107

224

1,723

lil

50—100

»

442

109

24

55

630

4.1

Över 100

» ......

217

58

7

15

297

1.9

Samtliga

9,282

2,930

909

2,397

15,518

100.o

Inalles har undersökningen således omfattat icke mindre än 15,518 betodlare.

Utav dessa är det emellertid icke fler än 927, som hava egendomar

med en åkerareal över 50 hektar. Detta utgör endast 6 procent av samtliga

betodlare. Däremot är det icke mindre än 41.4 procent, alltså sju gånger

så många, som icke hava större åkerareal än 10 hektar. Övriga eller 52.6

procent äro att hänföra till de små och medelstora bondgårdarna. Man får

därjämte betänka, att betodlingen är mest intensiv vid de mindre brukningsdelarna

samt minst lika omfattande vid bondgårdarna som vid de

största brukningsdelarna.

I samband härmed förtjänar en rent jordbruksteknisk detalj framhållas,

som kanske icke alltid vunnit tillräckligt beaktande. En inskränkt eller

nedlagd betodling måste hava till följd en omläggning av växtföljden, som

alltid medför ekonomiska konsekvenser av mer eller mindre betydande omfattning.

Dessa torde för brukarna stå i omvänd proportion till brukningsdelarnas

storlek men i direkt proportion till den förändring, som måste vidtagas.

Detta innebär, att samtidigt som de mindre brukarna hava svårare

att anpassa sig efter de fluktuerande konjunkturerna, är det de som, vad

sockerbetsodlingen nu beträffar, utgöra det stora flertalet. Det är därför

dessa, som kännbarast påverkas av instabiliteten och oron på marknaden.

Men å andra sidan är det givetvis under samma förhållanden större värden,

som stå på spel för de större gårdarna. Dessa omdömen hava intet att

skaffa med den aktuella jordbrukskrisen, som har en helt annan karaktär

och betydligt vidsträcktare verkningar.

Det betänkande i sockerfrågan, som var fogat till propositionen nr 35 till

1913 års riksdag, upptager bland annat en tablå över år 1910 befintliga

betodlare med en gruppering efter den odlade betarealens storlek. Ehuru

denna icke står i direkt proportion till brukningsdelarnas storlek och således

icke på något enkelt sätt kan lämna en bestämd uppfattning därom,

har det dock ansetts lämpligt att till slut jämföra dessa tal med de här

erhållna resultaten. Det bör emellertid observeras, att uppgifterna för år

1910 omfatta hela länen samt att klassgränserna för de verkställda grupperingarna

icke äro exakt desamma. Den förra utredningen har tydligen

fört klassgränserna till de undre grupperna, d. v. s. den lägsta gruppen omfattar

alla betarealer t. o. m. 0.5 hektar, den nästa betarealen över 0.5 t. o. m.

l.o hektar o. s. v. Den under loppet av denna undersökning använda

opaginerad Kontrollera mot PDF

*81

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

grupperingen av betarealerna är entydigt bestämd, då man tager i betraktande,

att alla arealer äro angivna med en decimal.

Följande sammanställning erhålles:

Län

Å r

Antal betodlare med en betareal om

Summa

Summa

betareal

—0.5

Ilar

0.5 — 1

har

1—5

har

över 5

har

Malmöhus län ............

1927

1,533

1,693

4,603

1,453

9,282

25,635

1910

3,629

1,738

3,922

985

10,274

22,772

Kristianstads » ............

1927

473

767

1,483

207

2,930

5,306

1910

867

687

1,083

181

2,818

5,609

Kalmar » ...........

1927

78

224

554

53

909

1,615

1910

142

202

255

83

682

872

Gotlands » ...........

1927

933

938

506

20

2,397

1,612

1910

1,813

765

425

26

3,029

2,509

Denna jämförelse är synnerligen intressant. Smålotternas antal har avsevärt

reducerats, under det att de större arealerna betydligt ökat. Undantag

utgöra, vad det senare förhållandet beträffar, Kalmar och Gotlands

län. Örn man emellertid först närmare undersöker förhållandena inom

Skånelänen skall man finna följande.

Visserligen saknas de totala betarealerna inom varje grupp år 1910, d. v. s.

man vet t. ex. icke, hur stor betareal de 3,629 betodlare hade, som brukade

intill 0.5 hektar sockerbetor. Dock har man möjlighet att beräkna arealerna

ur de givna fördelningstabellerna. Då visar sig för båda länen, att de odlare,

vilka brukat 5 hektar sockerbetor och däröver, i medeltal haft större betarealer

år 1910 än år 1927. Det är därför antagligt, att många utav dem,

som odlade över 5 hektar år 1927 ryckt upp från de lägre grupperna. Inom

Kristianstads län synas de största gårdarna dessutom icke oväsentligt

hava inskränkt sin betodling. Möjligen har detsamma, ehuru i mindre utsträckning,

ägt rum inom Malmöhus län. En liknande förskjutning av

antalet betodlare från lägre till högre grupper synes hava varit den allmänna

tendensen. Och man får således ånyo ett belägg för, att den förändring,

som iakttagits mellan åren 1919 och 1927, påbörjats långt tidigare.

Det är för övrigt intressant att iakttaga, att man år 1927 hade fler betodlare

inom Kristianstads läns slättbygd än inom hela länet år 1910 samtidigt,

som betarealen per brukare var mindre det förra året. Detta poängterar

samma utvecklingstendenser ännu skarpare, d. v. s. överflyttandet av

produktionen från de större till framför allt de medelstora gårdarna.

Man ser också av denna tabell, att den på Gotland inskränkta betodlingen

mer haft sin orsak uti nedlagd odling än uti inskränkning av arealerna.

Vad slutligen Kalmar län beträffar, är det svårare att draga några slutsatser

rörande förändringarna därstädes. Det förefaller bland annat som örn

det antal egendomar, som odlade mer än 5 hektar sockerbetor, vore alldeles

för högt angivet för år 1910 med hänsyn tagen till den totala hetarealen.

IlihuiKj lill riksdagens protokoll 19.''IO. 1 sand. lili hafi. (Nr S2. inlaga.)

6*

opaginerad Kontrollera mot PDF

82*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

F. Avkastning och kvalitet inom sockerbetsodlingen.

En fråga av synnerlig stor betydelse, då det gäller en på ett eller annat

sätt skyddad näringsgren, är, huruvida densamma bedrives så, att den kan

anses fylla rimliga anspråk på en rationell drift. Inom jordbruket betyder

detta bland annat, att produktionen under anpassning efter de naturliga

och ekonomiska betingelserna inriktas på största möjliga effektivitet. Man

behöver blott jämföra den officiella jordbruksstatistikens uppgifter örn hektarskördarna

för de olika sädesslagen från 1870- och 80-talen med våra dagars

motsvarande uppgifter för att finna vilka betydande framsteg, som gjorts

på detta område. Besultaten äro icke enbart jordbrukarnas förtjänst, utan

bakom desamma dölja sig även frukterna av mångåriga vetenskapliga

experiment och en omfattande upplysningsverksamhet, som avsett att framskapa

bättre jordkultur och lämpligt avpassade sädesslag m. m.

Ifråga örn sockerbetsodlingen kan man iakttaga en liknande örn icke ännu

kraftigare förbättring. För att göra denna odling konkurrenskraftig är det

liksom ifråga örn andra jordbruksprodukter icke nog med att erhålla rikliga,

utan det måste även vara kvalitativt goda skördar. Detta senare förhållande

har redan i början omnämnts i samband därmed, att vår tidigare

betodling icke lyckades bland annat på grund utav betornas dåliga sockerhalt.

Beträffande hektarskördarna för sockerbetor anföras följande femårsmedeltal:
-

Under denna trettioårsperiod kan man således iakttaga en bestämt ökad

avkastning. Det avbrott i denna stegring, som är utmärkande för perioden

1916—1920 har sin naturliga förklaring uti svårigheten att under kristiden

tillföra jorden gödningsämnen i tillräcklig utsträckning. Vad den

sista perioden beträffar, har den rönt starkt inflytande utav 1923 och 1924

års synnerligen låga avkastningar. Det må i detta sammanhang framhållas,

att avkastningen år 1925 steg till den rekordartade siffran 337, då däremot

åren 1927 och 1928 lämnade hektarskördar örn endast 244 resp. 256 deciton.

År 1926, då betodlingen till större delen var nedlagd, redovisades

309 deciton per hektar. Vad slutligen år 1929 beträffar, synes man detta

år icke hava erhållit medelgod skörd. Antagligen har hektarskörden i

medeltal för riket uppgått till omkring 260 deciton.

Går man ännu längre tillbaka i tiden saknas särskilda uppgifter angående

hektarskördarna för sockerbetor, men för andra rotfrukter än potatis 1

erhållas följande medeltal:

Åi
Skörd

per hektar i deciton

1896—1900 1901—05 1906 — 10 1911 — 15 1916—20 1921—25

265 268 293 298 252 277

År

Skörd per hektar i deciton-■■

1866 — 70 1871 — 75 1876—80 1881—85 1886—90 1891 — 95

96 113 105 131 179 218

Även dessa uppgifter vittna örn det kraftiga uppsvinget beträffande rotfruktsodlingen

över huvud.

1 Det är således i huvudsak foderrotfrukter och sockerbetor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*83

Vid en jämförelse med de mer betydande sockerbetsodlande länderna i

Europa, ställa sig hektarskördarna för sockerbetor på följande sätt under

åren 1921 — 1925 eller närmast motsvarande år, för vissa uppgifter finnas1.

Skördar av sockerbetor

per hektar i deciton

Sverige ...................................

................ 277

Danmark ...............................

............... 330

Frankrike ...............................

242

Holland ..................................

................ 322

Polen ................................. ■ • •

................ 201

Ryssland...................................

................ 106

Tjeckoslovakien..........................

................ 258

Tyskland ................................

................ 242

En femårsperiod är i allmänhet väl kort, för att man därav skall kunna

draga några bestämda slutsatser, vid en jämförelse olika länder emellan.

Ett eller ett par års missväxt kan nämligen avsevärt förrycka ett dylikt

medeltal och för Sveriges vidkommande är perioden ifråga snarast ofördelaktig

(se föreg.).

Holland är antagligen det land i Europa, som kan uppvisa de vackraste

skörderesultaten för sockerbetsodlingen. Dess statistiska årsbok för år 1929

upptager följande femårsmedeltal:

År 1901—05 1906 — 10 1911 — 16 1916 — 20 1921 — 25

Skörd per hektar i deciton ......... 285 301 317 295 323

I förhållande till våra motsvarande skördesiffror å sid. 82 äro dessa tal

väsentligt högre. Men det skall längre fram påvisas, att hektarskördarna

äro minst lika goda inom våra bästa sockerbetsdistrikt (Söderslätt i Malmöhus

län). I varje fall kan man tryggt våga det påståendet, att våra hektarskördar

i allmänhet stå i nivå med de mer betydande sockerbetsodlande

ländernas och på grund härav måste vår betodling i det avseendet anses

intaga en framstående ställning.

De hittills anförda skördesiffrorna för Sverige hava avsett landet i dess

helhet och utgöra därför medelvärden till skördesiffror, vilka inom olika delar

av landet uppvisa mycket olika värden.

Detta är givetvis ingenting överraskande. Det bördiga Skåne med dess

synnerligen tjänliga klimat är i alla avseenden vår förnämsta jordbruksbygd

och övriga landsdelar kunna icke, huru stor omsorg än må ägnas jordbruket,

mäta sig med detta landskap. Detta gör emellertid en undersökning rörande

de mer lokala förhållandena nödvändig, för att man skall kunna lämna en

tillfredsställande bild utav det faktiska läget och möjligen diskutera de

naturliga betingelserna inom olika områden.

Som en första orientering i här önskad riktning, lämnas nedanstående

uppgifter för tiden 1917—1926. 1 2

1 Dessa uppgifter äro hämtade ur Statistisk årsbok, 1929.

2 Här avses år 1926, vars hektarskörd var avsevärt högre, än vad som kan betecknas som

medelskörd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

84:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Län och områden

Malmöhus län .............................................

Kristianstads län ..........................................

Hallands » ..........................................

Blekinge » .........................................

Kalmar läns södra hushållningssällskaps område

Östergötlands län ..........................................

Kalmar läns norra hushållningssällskaps område

Gotlands län ................................................

Skaraborgs län .............................................

De olika områdena äro här ordnade efter fallande skala, varvid man kan

iakttaga en betydande variationsbredd samt en stark överlägsenhet för Skånelänen.

För åren 1907—1925 bar det ur tillgängliga uppgifter sökts göras en

regional och mer omfattande uppdelning av hektarskördarna. Detta har givit

följande resultat.

De rikligaste hektarskördarna redovisas inom södra och sydvästra delarna

av Malmöhus län. Vissa delar av Skytts och Oxie härader uppvisa ett så

högt medeltal som 326 deciton per hektar. Inom Bara, Vemmenhögs, Ljunits

och Herrestads härader (södra delen av länet) är medeltalet omkring 300

deciton. Inom samma län uppvisa Frosta, Färs och delar av Harjagers

härad de lägsta medeltalen med omkring 264 deciton, under det att de

nordvästra delarna av länet, således Luggude och Rönnebergs härader, hava

medeltal, som ligga omkring 290 och 300 deciton.

Inom Kristianstads län dominera Järrestads och Ingelstads härader med

något över 300 deciton, under det att östra Göinge, Gärds och Villands härader

uppvisa skördesiffror örn ungefär 260 deciton. Något bättre medeltal uppvisa

Bjäre och Södra Åsbo härader.

Blekinge och Gotlands län hade under samma tid i medeltal omkring 260

och 225 deciton samt Hallands län 247 deciton.

Något lägre tal uppvisa de nordligare betodlande länen, således Kalmar

län 233, Östergötlands län 220 och Skaraborgs län 201 deciton per hektar.

Totalintrycket av denna något schematiska exposé är, att de områden, vilka

tidigare uppvisade den mest intensiva betodlingen, även uppvisa de bästa

hektarskördarna. Det är således icke något tvivel örn, att sockerbetsodlingen

huvudsakligen bedrives, där man har tillgång till den bästa jorden och där

de naturliga förutsättningarna i övrigt äro de allra bästa.

Fr. o. m. år 1921 publicerar statistiska centralbyrån förutom skörden

häradsvis även uppgifter örn arealerna, varför man har tillräckliga uppgifter

för att beräkna hektarskördarna. Otvivelaktigt äro dessa arealuppgifter

ganska osäkra och de hava därför icke begagnats för den tidigare

diskussionen. De därur beräknade hektarskördarna äro givetvis också behäftade

med felaktigheter, vilka dock äro mindre betydande än hos arealuppgifterna

1. Därför kunna de mycket väl användas för att giva en tillförlitlig

bild utav växlingarna de olika områdena emellan. I tabell E 14 hava

de sålunda erhållna hektarskördarna upptagits i medeltal för åren 1921—1926.

De äro där angivna för de viktigaste häraderna inom de betodlande länen.

För Skåne, Blekinge och Gotland lämnas dock uppgifter för samtliga härader.

Totalbilden blir här ungefär densamma som nyss. Man observerar dock,

Skörd i deciton

per hektar

284

274

240

238

225

223

218

214

198

1 Statistiska centralbyrån erhåller nämligen varje år uppgifter rörande hektarskördarna

för de olika häraderna eller delar utav desamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

‘85

att hektarskördarna under denna kortare period äro något lägre, vilket

sammanhänger med de dåliga skördarna åren 1923 och 1924. Därjämte

iakttages, att Järrestads och Ingelstads härader i Kristianstads län t. o. m.

uppvisa något bättre hektarskördar än Skytts och Oxie härader i Malmöhus

län, vilka förut hade de avgjort rikligaste hektarskördarna. Detta förhållande

kan mycket väl vara en tillfällighet, men det var anmärkningsvärt

nog samma trakter av Kristianstads län, som kunde uppvisa en utomordentligt

starkt ökad betproduktion mellan åren 1919 och 1927, under det

att andra delar av länet trätt tillbaka.

Hektarskördarna äro emellertid icke ensamt utslagsgivande för ett gott

skörderesultat. Ifråga örn sockerbetorna spelar dessas sockerhalt jämväl en

mycket stor roll, liksom skördens kvalitet i allmänhet icke får förbises. Vår

sockerbetsodlings återuppblomstring på 1880-talet står i mycket intimt samband

med de framgångsrika försök att förädla sockerbetorna i avsikt att

erhålla högre sockerhalt, som företagits på kontinenten. I början av detta

århundrade uppvisade våra sockerbetor i medeltal en sockerhalt av omkring

15 procent, under det att man för närvarande erhåller något över 17 procent,

som även framgår av nedanstående femårsmedeltal:

År 1911 — 1915 1916 - 1920 1921 — 1925

17.3 % 17.2 % 17.2 %

Dessa procenttal växla från år till år men äro icke underkastade tillnärmelsevis

lika starka fluktuationer som hektarskördarna.

Den officiella statistiken har icke redovisat några uppgifter örn betornas

sockerhalt, förrän dylika länsvis intagits i »Årsväxten år 1928». För att

erhålla en regional fördelning över en längre period har därför av tillgängliga

uppgifter gjorts följande beräkningar för samma period, som tidigare

(1907—1925.)

Inom Malmöhus län uppvisa Skytts och Oxie härader de högsta procenttalen

eller i medeltal 17.6 procent, övriga härader uppvisa procenttal, som

ligga mellan 16.8 och 17.3 procent och i allmänhet gäller att rika skördar

och höga procenttal följas åt. Anmärkningsvärt nog uppvisa dock Järrestads

och Ingelstads härader i Kristianstads län samt Herrestads härad i

Malmölms län endast 16.5 procent, vilket är det lägsta procenttalet inom

hela landskapet.

För Hallands län erhålles 16.3, för Blekinge län 16.6 och för Gotlands

län 17.2 procent. Kalmar län, vars sockerbetsodling huvudsakligen är förlagd

till Öland, uppvisar så hög sockerhalt hos betorna som 17.4 procent.

Lägsta sockerhalten synes förekomma inom Skaraborgs län, som endast

uppnår 15.5 procent, under det att Östergötlands län har 17. i procent.

Genom multiplikation av hektarskörd och sockerhalt kan ett ännu bättre

mått erhållas å avkastningen inom olika områden.

De högsta värdena uppvisa allt fortfarande Skytts och Oxie härader i

Malmöhus län, där man för perioden 1907—1925 finner medelvärden örn

5.61—5.7 4 ton per hektar, under det att Skaraborgs län uppvisar det

lägsta värdet eller 3.12 ton. Inom nordvästra delen av Malmöhus län

förekomma värden om 4.64—4.88 ton, och inom södra delen av detsamma

endast undantagsvis värden under 5 ton per hektar. Vid detta senare värde

ligger även sydöstra delen av Kristianstads län, under det att betodlingen

å Kristianstadsslätten endast uppvisar 4.3 8 ton. För Blekinge län erhålles

opaginerad Kontrollera mot PDF

86’

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

4.3 5 och för Hallands län 4.0 2 samt för Gotlands län 3.8 5 ton. Slutligen

uppvisa Östergötlands och Kalmar län värdena 3.9 6 och 4.0 5 ton per hektar.

I början av detta kapitel berördes frågan örn den rationella driften inom

sockerbetsodlingen. I den mån denna har samband med de här undersökta

förhållandena, har utredningen ådagalagt icke endast det, att hetodlingen i

huvudsak är koncentrerad till de för densamma mest gynnsamma trakterna

utan även, att en utveckling ägt rum i en i dessa avseenden gynnsam

riktning. Sockerbetsodlingens avkastning har visat sig variera inom ganska

vida gränser såväl beträffande de olika länen som länen sinsemellan. Därmed

följer dock icke med nödvändighet, att vissa landsdelar skulle upprätthålla

en odling som icke passar desamma. För att ingående besvara denna

fråga är det nödvändigt att företaga djupgående driftsekonomiska kalkyler,

där jordvärden, arbetspriser, avsättningsmöjligheter m. m. måste tagas under

övervägande. Dessa och liknande spörsmål kunna dock icke upptagas

till behandling inom ramen av denna undersökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell E 1. Sockerbetsarealerna''lnom de betodlande länen åren 1908—1928,

Å r

Östergötlands

län

Kalmar län

Gotlands län

Blekinge län8

Kristianstads

län3

Malmöhus län8

Hallands län

Skaraborgslän

Summa

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- ar e al i

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areali

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areal i

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areal i

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- a real i

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areali

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areal i

proc. av

länets

åker- areal

Sooker- bets- areal i

hektar

Soeker- bets- areal i

proc. av

länets

åker- areal

Socker- bets- areal i

hektar

Socker- bets- areal i

proc.av

länens

åker- areal

1908

1909

1910

1911

1913 1

1914

1915

1916

1917

1918

1919

1920

1921

1922

1923

1924

1925

1926

1927 2

1928

j Medeltal

11908—1928

948

955

875

1,083

1,665

1.872

1.873

1,204

870

960

1,503

1,669

2,524

1,343

2,060

1,247

1,225

940

938

0.4

0.4

0.4

0.4

0.7

0.8

0.8

0.5

0.3

0.4

0.6

0.6

1.0

0.5

0.8

0.5

0.5

0.4

0.4

876

845

919

1,221

1,005

1,131

1,131

1,351

1,048

1,095

1,500

2,170

2,858

1,810

2,326

2,108

2,460

1,900

2,054

0.5

0.5

0.5

0.7

0.6

0.6

0.6

0.7

0.5

0.5

0.8

1.1

1.5

0.9

1.2

1.1

1.2

1.0

1.1

2,242

2,416

2,481

2,002

2,008

2,247

2,005

2,175

1,739

1,333

1,638

1,971

2,115

1,640

2,178

1,993

2,057

553

1,596

1,959

3.2

3.5

3.5

2.8

2.8

3.1

2.7

2.9

2.3

1.7

2.1

2.6

2.7

2.1

2.8

2.6

2.6

0.7

2.0

2.4

1,072

1,066

1,205

1,173

624

702

690

630

453

331

468

828

836

78

746

665

720

6

562

663

1.7

1.7

1.9

1.8

1.0

1.1

1.1

1.0

0.7

0.5

0.8

1.3

1.3

0.1

1.2

1.1

1.1

O.o

0.9

1.1

3,375

3,348

3,515

2,872

4,377

4,967

4,839

5,965

5,009

4,402

5,197

6,957

7,564

1,938

6,751

6,996

6,763

519

6,640

7,224

1.4

1.4

1.4

1.2

1.8

2.0

20

2.5

2.0

1.8

2.1

2.8

3.0

0.3

2.7

2.8

2.7

0.2

2.8

3.0

22,566

23,812

25,306

19,508

17,631

19,942

19,936

24,961

21,371

21,000

24,278

28,429

30,726

9,705

27,149

26,809

25,875

3,215

28,001

28,899

6.5

7.0

7-5

5.7

5.1

5.8

5.8

7.8

6.1

6.0

7.0

8.2

8.9

2.8

7.8

7.7

7.4

0.9

8.3

8.6

840

854

652

967

1,012

1,139

1,141

848

632

858

1,306

1,452

1,488

1,287

1,087

1,061

123

854

817

0.6

0.6

0.5

0.7

0.7

0.8

0.8

0.6

0.4

0.6

0.9

1.0

1.0

0.9

0.7

0.7

0.1

0.6

0.6

156

164

181

227

326

368

367

231

196

240

348

342

435

230

325

319

328

176

237

206

O.o

O.o

O.i

O.i

O.i

O.i

O.i

0.1

O.i

O.i

0.1

O.i

0.1

0.1

Ol

o.i

0.1

O.i

0.1

0.1

32,075

33,460

35,134

29,053

28,648

32,368

31.982

37,365

31,318

30,219

36,238

43,818

48,546

16,744

42,822

41,224

40,489

4,592

40,730

42,760

2.0

2.1

2.2

1.8

1.8

2.0

1.9

2.3

1.9

1.8

2.2

2.6

2.9

1.0

2.6

2.5

2.4

0.3

2.5

2.6

1,288

0.5 1 1,490

0.8

1,917

2.5

676

1.1

4,961

2.0

22,456

6.5

921

0.6

270

O.i

33,979

2.1

1 För år 1912 saknas uppgifter i den officiella statistiken. 2 Det bör observeras, att dessa uppgifter för år 1927 något avvika från jordbruksräkningens

av samma år resultat. Detta har sin förklaring däruti, att talen i ovanstående tabell äro hämtade från publikationen #

„ Årsväxten 1927». För denna hava sockerbolagens arealuppgifter varit de grundläggande. 8 Åtminstone en del utav den mellan aren 1911 oo

och 1913 inträffade förändringen i sockerbetsarealerna får tillskrivas felaktigheter uti de tidigare arealuppgifterna.

Kungl. Martts -proposition Nr 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell E 2. Åkerjorden inom de sockerbetsodlande länen och vissa naturliga jordbruksområden fördelad efter dess användning

för olika sädesslag, i hektar, år 1927.

f

Län och områden 1

Höst- [ vete

Höst-

råg

Vår-

vete

Vår-

råg

Korn

Havre

Bland-

säd

Balj- j växter

Potatis

|

iSocker- j betor

Foder-

rot-

frukter

I

i Grön- ] foder

J Vallar

Andra

växt-

Hel-

träda

Obru-

kad

Summa

åker

Östergötlands län

25,163

14,454

6,634

421

4,199

39,815

35,416

3.312

5,501

934

5.639

3,899

73,994

524

31,373

1,481

252 759

a) N:a skogsbygden

1,700

2,801

348

52

153

9,089

1,283

147

895

5

470

535

10,907

30

3*777

206

32^898

b) Östgötaslätten

19,743

6,965

5,621

61

3,265

17,855

28,547

2,681

2,791

915

3,835

2,346

45.139

20,879

733

161 811

c) S:a skogsbygden

3,720

4,688

665

308

781

12,871

5,586

484

1,815

14

1,334

1,018

17,948

59

6,717

542

58,550

Kalmar län .........

9,567

24,547

3,715

821

8,383

38,980

7,422

393

8,227

1,890

5,186

3,496

57,898

250

18,118

2,780

191 673

a) Kalmarslätten

2,278

4,473

615

83

643

5,452

2,073

33

1,212

232

1,303

772

9,636

69

2^008

257

31,139

b) Öland ............

3,007

6,344

304

52

5,792

2,513

1,289

66

1,647

1,615

861

651

8,791

70

5,532

889

39,403

c) Skogsbygden ...

4,282

13,730

2,796

686

1,948

31,015

4,060

294

5,368

43

3,022

2,073

39,471

lil

10^578

1,634

121,131

Gotlands län.........

6,762

8,089

495

52

11,816

3,110

4,806

554

2,449

1,612

3,655

422

26,615

166

10,251

1,372

82,226

Blekinge län......

2,462

10,520

621

306

497

11,877

2,314

136

8,909

567

2,656

1,283

17,750

251

1,184

1,702

63,035

a) Skogsbygden

382

4,651

271

158

190

6,210

471

32

3,515

7

968

431

7,619

25

479

842

26,251

b) Slättbygden......

2,080

5,869

350

148

307

5,667

1,843

104

5,394

560

1,688

852

10,131

226

705

860

36,784

Kristianstads län

12,161

28,843

831

1,150

4,801

35,138

26,237

856

18,284

6,704

12,730

8,952

70,871

936

6,286

2,953

237,733

a) Skogsbygden ...

194

6,821

262

699

344

17,501

3,682

74

5,386

11

3,080

2,015

20,474

89

945

62,244

b) Mellanbygden...

2,531

15,067

164

362

1,206

10,231

10,945

201

9,164

1,387

5,033

3,031

28,018

462

2,147

1,586

91,535

c) Slättbygden......

9,436

6,955

405

89

3,251

7,406

11,610

581

3,734

5,306

4,617

3,906

22,379

385

3,472

422

83,954

Malmöhus län ......

39,264

25,105

1,500

385

26,139

20,734

47,548

3,692

11,812

27,334

18,427

21,344

80,382

2,095

9,853

2,861

337,975

a) Skogsbygden ...

572

2,439

34

50

327

4,827

4,199

35

1,439

69

1,608

995

8,771

30

26*380

b) Mellanbygden

4,002

9,618

314

172

2,690

5,759

15,445

446

4,056

1,630

5,503

4,083

23,820,

135

3,580

1,562

82,815

c) Slättbygden......

34,f>yo

13,048

1,152

163;

23,122

10,148

27,904

3,211

5,817

25,635

11,316

16,266

47,791

1,930

5,523

1 /)64

228,780

Hallands län ...

5,249

16,573

3,173

324

1,522

37,046

3,839

470

6,715

865

5,939

5,926

48,538!

337

5,754

1,158

143 428

a) Slättbygden......

4,739

11,972,

2,617

2341

1,267

25,497

3,182,

395

4,570

749

4,389,

4,618

35,385

299

695

105158

b! Skogsbygden ...

510

4,601

556

90

255

11,549

657

75

2,145

116

1,550

1,308

13,1531

38

1,209

463

3*,275

Skaraborgs län ...

15,711

27,834

1,991

434

1,426

88,715

6,588

1,260

6,871

241

6,495

8,221

123,311

241

31,955

2,284

323 578

a) Slättbygden ...

13,548

19,235

1,117;

85

973

60,480

5,107

1,011

3,819

226

3,940

4,807

86,828

170

25,753

1 *584

228,783

b) Falbygden ......

493

2,2091

201

11

174

7,555

373

40

641

_

754

1,097

9,922

11

1,546

127|

25 154

c) N.-ö:a höglandet

423

1,967,''

iso;

41

23

4,913

176

56

566

_

254

447

6,999

17

1,783

178!

18 032

d) S.-ö:a höglandet

1,1471

4,423''

484,

297!

256

15,7671

932

153

1,845

15

1,517

1,870

19,562

43

2,873

395

51,609

Summa

116,339

155,965 18,960

3,893

78,783

275,415

134,170

10,673 68,268

40,147

60,727

53,543

499,359

4,800

114,774

16 591

1,632,407

1 De områden, uti vilka de olika länen här hava uppdelats, äro desamma, som statistiska centralbyrån redovisat i bilaga nr 3 till 1919

års arealinventering och liusdj ursräkning.

oo

00

#

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 3. Åkerjorden Inom de sockerbetsodlande länen och vissa naturliga jordbrnksomräden

fördelad efter dess användning för olika sädesslag, i procent av de

totala åkerarealerna, år 1927.

Län och områden1

Höstvete

Höstråg

Vårvete

Vårråg

Korn

Havre

Blandsäd

Baij växter

Potatis

Sockerbetor

Foderrot-

frukter

Grönfoder

Vallar

Andra växt- slag

Helträda

Obrukad åker

Summa

%

%

%

%

%

%

%

%

%

%

x

%

%

%

%

X

%

Östergötlands län...

10 0

5.7

2.6

0.2

1.7 15 7

14.0

1.3

2.2

04

2.2

1.5

29 8

0.2

124

0 6

100

a) Norra skogsbygden

5.2

8.6

i.i

0.2

0.5 28.1

4.0

0.4

2.8

O.o

1.4

1.7

33.6

O.i

11.7

0.6

100

b) Ostgötaslätten......

12.2

4.3

3.5

O.o

2.0

11.0

17.7

1.7

1.7

0.6

2.4

1.4

27.9

0.3

12.9

0.4

100

c) Södra skogsbygden

6.4

8.0

1.1

0.5

1.3

22.0

9.5

0.8

3.1

O.o

2.8

1.7

30.8

0.1

11.5

0.9

100

Kalmar län .........

5.0

12.8

1.9

04

4.4 20 3

3.9

0.2

4 3

1.0

2.7

1.8

30.2

0.1

9.5

1.6

100

al Kalmarslätten......

7.3

14.4

2.0

0.3

2.117.5

6.7

0.1

3.9

0.7

4.2

2.5

30.9

0.2

6.4

0.8

100

b) Öland ...............

7.6

16.1

0.8

0.1

14.71 6.4

3.3

O.i

4.2

4.1

2.2

1.7

22.2

0.2

14.o

2.3

100

c) Skogsbygden ......

3.5

11.3

2.8

0.6

1.6

25.6

3.4

0.8

4.4

O.o

2.5

1.7

32.7

O.i

8.7

1.3

100

Gotlands län.........

8.2

9.8

0.6

0.1

144

3.8

5.8

0.7

3.0

2.0

44

0.5

32 3

0.2

12.5

1.7

100

Blekinge län.........

3.9

16 7

1.0

0.5

0.8

18.8

3.7

0 2

14 i

0.9

4.2

2.0

28.2

0.4

1.9

2.7

100

a) Skogsbygden ......

1.5

17.7

1.0

0.6

0.7

23.7

1.8

O.i

13.4

O.o

3.7

1.6

29.1

O.i

1.8

3.2

100

b) Slättbygden ......

5.7

15.9

1.0

0.4

0.8

15.4

5.0

0.3

14.7

1.5

4.6

2.3

27.6

0.6

1.9

2.3

100

Kristianstads län...

5.1

12.1

0 4

05

2.o

14 8

Ilo

0.3

7.7

2.8

54

3.8

29.8

0 4

2.7

1.2

100

al Skogsbygden ......

0.8

11.0

0.4

1.1

0.6

28.1

5.9

0.2

8.7

O.o

4.9

3.2

32.9

O.i

1.1

1.5

100

b) Mellanbygden......

2.8

16.5

0.2

0.4

1.3

11.2

12.0

0.2

10.o

1.5

5.5

3.3

30.6

0.5

2.3

1.7

100

c) Slättbygden.........

11.2

8.3

0.5

0.1

3.9

8.8

13.8

0.7

4.4

6.3

5.5

4.7

26.7

0.5

4.1

0.6

100

Malmöhus län ......

11.6

7.4

0 4

0.1

7.7

6.1

14.1

1.1

3.4

8.1

5.5

6.3

23.9

0.6

2.9

0.8

100

al Skogsbygden ......

2.2

9.2

0.1

0.2

1.2

18.3

15.9

O.i

5.5

0.3

6.1

3.8

33.8

0.1

2.8

0.9

100

b) Mellanbygden......

4.8

11.6

0.4

0.2

3.2

7.0

18.6

0.6

4.9

2.0

6.6

4.9

28.8

0.2

4.3

1.9

100

c) Slättbygden.........

15.2

5.7

0.5

0.1

10.1

4.4

12.2

1.4

2.5

11.2

5.o

7.1

20.9

0.8

2.4

O.öjlOO

Hallands län........

3 7

11 6

2.2

0.2

1.1

25.8

2.7

0.3

4.7

0.6

4.1

4.1

33.9

0.2

4.0

0.8

100

a) Slättbygden ......

4.5

11.4

2.6

0.2

1.2

24.2

3.0

0.4

4.3

0.7

4.2

4.4

33.7

0.3

4.3

0.7

100

b) Skogsbygden ......

1.8

12.0

1.5

0.2

0.7

30.3

1.7

0.2

5.6

0.3

4.0

3.4

34.3

O.i

3.2

1.2

100

Skaraborgs län......

4.9

8.6

0.6

0.1

04

27 4

2.0

04

2.1

0.1

2.o

2.6

38.1

O.i

9.9

0.7

100

a) Slättbygden ......

6.0

8.4

0.5

O.o

0.4

26.5

2.2

0.4

1.7

O.i

1.7

2.1

37.9

0.1

11.8

0.7

100

b) Falbygden .........

2.0

8.8

0.8

O.o

0.7

30. o

1.6

O.i

2.5

—

3.o

4.4

39.5

O.o

6.2

0.6

100

c) Nordöstra höglan- det ...............

2.3

10.9

1.0

0.2

O.i

27.3

1.0

0.3

3.1

1.4

2.5

38.9

0.1

9.9

1.0

100

d) Sydöstra höglan- det.................

2.2

8.6

0.9

0.6

0.5

30.5

1.8

0.8

3.6

O.o

3.0

3.6

37.9

0.1

5.6

0.8

100

Samtliga åtta län

7.1

9.6

1.2

0.2

36

16.9

8.2

O.o

4.2

2.5

3.7

3 8 30 6

0.8

7.9

1.0 100

Se anm. 1, tabell A 2.

opaginerad Kontrollera mot PDF

90*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 4. De relatira sockerbetsarealerna inom olika områden ar Malmöhus och

Kristianstads län, åren 1919 och 1927.

Härad och del därav1

Sockerbetsareal

i procent av

total åkerareal

Härad och del därav

Sockerbetsareal

i procent av

total åkerareal

1919

1927

1919

1927

Malmöhus län

Kristianstads län

Luggude härad...............

5.3

5.0

Järrestads härad............

3.4

7.4

a) Skogsbygden............

1.8

0.4

a) Mellanbygden............

l.o

3.6

b) Mellanbygden .........

3.7

2.0

b) Slättbygden ............

4.1

8.8

c) Slättbygden ............

5.8

5.7

Ingelstads härad ............

5.1

8.0

Rönnebergs härad .........

11.7

11.9

a) Mellanbygden............

1.4

3.0

Onsjö härad ..................

5.1

5.4

b) Slättbygden ............

7.7

11.4

a) Skogsbygden ............

O.o

0.4

Albo härad ..................

0.1

0.5

b) Mellanbygden ........

l.i

1.6

a) Skogsbygden ............

0.1

0.2

c) Slättbygden...............

8.6

8.8

b) Mellanbygden .........

0.1

0.6

11.2

12.0

1.5

2.6

Torna härad..................

6.o

7.4

a) Skogsbygden ............

O.o

0.1

a) Mellanbygden............

0.5

0.8

b) Mellanbygden .........

1.0

2.2

b) Slättbygden ............

8.8

10.6

c) Slättbygden ..........

6.o

8.3

8.5

10.1

0.9

1.8

a) Mellanbygden............

2.2

2.3

a) Mellanbygden............

0.4

1.0

b) Slättbygden ...........

9.6

11.5

b) Slättbygden ............

2.5

3.8

Oxie härad ..................

12.5

14.6

Ö. Göinge härad............

1.4

1.5

Skytts härad..................

U.l

17.0

a) Skogsbygden ............

0.1

—

Vemmenhögs härad .....

10.3

12.4

b) Mellanbygden .........

0.2

0.9

a) Mellanbygden............

1.7

3.8

c) Slättbygden ............

7.6

6.8

b) Slättbygden ...........

l2.s

14.9

V. Göinge härad ............

0.5

0.5

Ljunits härad ...............

7.4

10.8

a) Skogsbygden ............

0.1

—

Herrestads härad............

6.4

9.6

b) Mellanbygden .........

0.2

0.4

j a) Mellanbygden............

1.3

2.5

c) Slättbygden ............

5.4

5.8

b) Slättbygden ............

7.0

10.4

N. Asbo härad..............

0.9

0.6

Färs härad..................

0.7

1.1

a) Skogsbygden ...........

0.1

—

a) Skogsbygden ............

0.1

0.2

b) Slättbygden ............

2.1

1.6

b) Mellanbygden .........

0.8

l.s

S. Åsbo härad ...............

5.6

4.0

Frosta härad..................

2.4

3.2

a) Skogsbygden ..........

0.1

—

a) Skogsbygden ............

0.1

0.2

b) Slättbygden ............

5.9

4.2

b) Mellanbygden .........

1.9

3.0

Bjäre härad ..................

1.6

1.5

c) Slättbygden ............

8.4

9.6

a) Mellanbygden............

0.2

0.4

b) Slättbygden ..........

3.2

2.7

Angående de olika delarna av häraderna, se bilaga E 15.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 82. *9

Tabell E 5. Antalet brukningsdelar Inom de betodlande länen fördelade efter

brukningsdelarnas storlek, åren 1919 och 1927. _

Antalet brukningsdelar med en åkerareal om

Län oell områden

0.26 — 1

har

1 — 2

har

2—5

har

5 — 10

har

10—20

har

20 — 30 30—50

har har

50—100

har

över 100

har

Summa

Östergötlands län

1919

2.180

2,170

3.748

3059

3,109

1,289

1,140

713

315

17,729

1927

1,754

1,782

3,431

3 074

3,105

1,256

1,105

710

294

16,511

a) N. skogsbygden ...

1919

408

328

717

628

513

160

110

73

34

2,971

1927

302

276

680

611

505

142

105

73

35

2,729

b) Östgötaslätten ......

1919

1,115

1,068

1,434

1,130

1,483

823

829

532

247

8,661

1927

913

833

1,250

1,135

1,540

818

809

528

231

S,05L

c) S. skogsbygden......

1919

657

780

1,597

1.301

1,113

306

201

108

34

(i,097

1927

539

673

1,501

1.328

1,060

296

191

109

28

5,725

Kalmar län ............

1919

1,080

1,570

3,820

4.556

3,715

1.139

694

291

122

17,593

1927

1,579

1,470

3 796

4647

3,550

1.032

643

284

112

17,113

a) Kalmarslätten ......

1919

290

195

276

199

320

227

185

74

43

1,809

1927

192

158

246

194

341

204

178

63

43

1,619

b) Öland..................

1919

328

312

014

603

943

365

157

31

6

3,359

1927

32(1

316

564

661

954

335

143

31

9

3,339

c) Skogsbygden.........

1919

1,002

1,063

2,936

3,754

2,452

547

352

186

73

12,425

1927

1,001

990

2,986

3,792

2,255

493

322

190

60

12,155

Gotlands län............

1919

841

972

1.729

1.483

1.570

605

322

69

22

7,613

1927

847

859

1.004

1.519

1589

623

370

93

18

7,522

Blekinge län............

1919

2,102

1,797

2,780

1.807

1,199

273

155

52

21

10,246

1927

2,103

1059

2,477

1,886

1,241

302

143

59

18

9,888

a) Skogsbygden.........

1919

800

1,025

1,718

1,065

494

74

28

9

8

5

5,278

1927

785

897

1,517

1.104

530

83

25

4

4,953

b) Slättbygden .........

1919

1,302

772

1,062

742

705

199

127

43

16

4,968

1927

1,318

762

960

782

711

219

118

51

14

4,935

Kristianstads län......

1919

3,007

2.777

5960

5,718

4,511

1372

828

307

148

24628

1927

2,479

2.550

5 002

5.894

4,494

1,298

715

274

132

23498

a) Skogsbygden.........

1919

997

1,155

3,100

2,556

1,303

253

88

22

12

10

9,484

1927

979

1,097

3,022

2,637

1,265

199

79

13

9,303

1>) Mellanbygden ......

1919

1,198

844

1,673

1,919

1,738

546

380

154

65

8,517

1927

820

741

1,566

2,005

1,765

536

319

130

50

7,938

c) Slättbygden .........

1919

1927

812

674

778

712

1,187

1.074

1,243

1.252

1,470

1,464

573

563

360

317

131

132

73

69

6,627

6,257

Malmöhus län .........

1919

2,975

3225

4100

4,233

4.674

2,146

1.669

6aa

347

24090

1927

2,072

2.861

3,873

4.407

4,630

2.146

1,612

623

337

22561

a! Skogsbygden........

1919

178

254

032

672

598

165

81

31

11

2,622

1927

189

244

647

746

572

161

73

25

10

2,667

b) Mellanbygden ......

1919

540

692

1,291

1.396

1,395

459

309

127

92

6,301

1927

374

607

1,253

1,505

1,414

460

289

113

84

6,099

c) Slättbygden .........

1919

2,257

2,279

2,243

2.165

2,681

1,522

1,279

497

244

15,167

1 <127

1,509

2,010

1.973

2,156

2,644

1,525

1,250

48n

243

13,795

Hallands län............

1919

1.290

1.519

3,749

3.551

2.877

861

476

158

74

14,561

1927

1,097

1,239

3,563

3,540

2,955

833

432

141

76

13,882

a) Skogsbygden.........

1919

339

564

1,971

1,551

708

146

61

25

11

5,376

1927

346

523

1,949

1,507

735

134

56

25

11

5,^66

b) Slättbygden .........

1919

957

955

1,778

2,000

2,169

715

415

133

63

9,185

1927

751

716

1,614

2,039

2,220

699

376

116

65

8,596

Skaraborgs län.........

1919

2,140

2.720

6 459

6.150

5,945

2,084

1,245

607

249

27,499

1927

1,959

2,515

5,808

6.170

5.963

1,868

1,078

476

251

26,088

a) Slättbygden .........

1919

1,198

1,649

4,118

3,825

4,081

1,524

956

379

180

17,910

1927

1,133

1,577

3,671

3,830

4,190

1,393

815

360

184

17,153

b) Fal bygde n............

1919

121

127

307

413

495

206

86

29

24

1,808

1927

97

123

304

429

511

179

69

27

23

1,762

c) Nordöstra höglandet

1919

323

353

795

581

277

78

37

30

10

2,484

1927

268

319

739

612

265

56

48

24

10

2,341

d) Sydöstra höglandet

1919

498

591

1,239

1,331

1 .osta

276

166

69

35

5,297

1927

loi

496

1,094

1,299

997

240

146

65

34

4,832

Samtliga åtta län

1919

1927

10,281

13,890

10 750 32,417 30,557

14,935 30,214 31,143

27,000

27,527

9,769

9,358

6 629

6,098

2,752

2,660

1.298

1,238

143,959

187,068

opaginerad Kontrollera mot PDF

92*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82,

Tabell E 6. Sockerbetsarealerna Inom de betodlande länen fördelade efter

brnkningsdelarnas storlek, åren 1919 och 1927.

Betarealer vid brukningsdelar nied en åkerareal om

Län och områden

-1

bär

1 — 2

har

2—5

har

5 — 10

har

10 — 20

har

20—30

har

30—50

har

50—

100

har

över

100

bär

Summa

har

Östergötlands län

1919

3

6

7

26

76

97

244

409

656

1,524

1927

2

4

17

20

58

72

135

227

399

934

a) N. skogsbygden •. ■

1919

—

—

—

3

2

3

1

—

—

9

1927

—

—

1

1

i

—

—

1

1

5

b) Östgötaslätten • ■

1919

3

6

O

19

69

91

240

404

651

1,488

1927

2

2

13

17

53

70

134

226

398

915

c) S. skogsbygden

1919

—

—

2

4

5

3

3

5

5

27

1927

—

2

3

2

4

2

1

—

—

14

Kalmar län

1919

4

4

20

59

326

351

369

228

155

1.516

1927

6

10

34

88

464

475

419

220

174

1,890

a) Kalmarslätten......

1919

—

1

1

i

9

19

33

29

67

160

1927

—

—

1

—

13

27

58

50

83

232

b) Öland ...............

1919

3

3

16

51

309

327

334

198

83

1,324

1927

6

9

26

79

439

443

357

165

91

1,615

c) Skogsbygden ......

1919

1

—

O

7

8

5

2

1

5

32

1927

—

1

7

9

12

5

4

5

—

43

Gotlands län ........

1919

7

21

Ilo

251

425

274

236

146

157

1.636

1927

11

25

lil

263

440

255

273

138

96

1,612

Blekinge län

1919

1

2

11

39

89

68

91

57

109

467

1927

—

—

9

38

132

95

136

97

60

567

a) Skogsbygden ......

1919

1997

—

1

2

4

3

2

5

7

2

1

20

7

b) Slättbygden ......

1919

1

1

9

35

86

66

86

55

108

447

1927

—

—

9

38

132

95

129

97

60

560

Kristianstads län ...

1919

27

42

138

457

1,118

789

917

601

1,140

5 229

1927

49

76

192

605

1.486

1 145

illo

881

1,160

6 704

a) Skogsbygden ......

1919

2

1

10

12

17

3

1

6

10

62

1927

—

—

—

—

—

—

5

i

5

11

b) Mellanbygden ...

1919

i

1

12

48

89

67

123

122

136

599

1927

3

4

38

107

275

237

235

245

243

1,387

c) Slättbygden.........

1919

24

40

116

397

1,012

719

793

473

994

4,568

1927

46

72

154

498

1,211

908

870

635

912

5,306

Malmöhus län.........

1919

149

295

636

1,580

3 815

4,022

5,142

3 760

4,909

24 308

1927

139

294

656

1,798

4,262

4,768

5.850

4,250

5,317

27,334

a) Skogsbygden ......

1919

—

1

3

3

9

3

3

12

30

64

1927

—

1

5

8

17

16

12

7

3

69

b) Mellanbygden • •.

1919

1

4

19

78

146

114

136

141

485

1,124

1927

3

7

33

144

252

205

224

218

544

1,630

c) Slättbygden.........

1919

148

290

614

1.499

3,660

3,905

5,003

3,607

4,394

23,120

1927

136

286

618

1,646

3,993

4.517

5,614

4,025

4,770

25,635

Hallands län .......

1919

2

4

12

57

219

220

302

170

319

1,305

1927

—

1

8

32

119

129

151

129

296

865

a) Skogsbygden .....

1919

—

1

4

11

52

38

35

33

25

199

1927

—

—

—

5

24

13

13

38

23

116

b) Slättbygden.........

1919

2

3

8

46

167

182

267

137

294

1 106

1927

—

1

8

27

95

116

138

91

273

749

Skaraborgs län

1919

1

1

9

13

25

19

18

69

197

352

1927

—

—

—

8

22

13

17

38

143

241

a) Slättbygden ......

1919

1

1

9

11

19

16

17

53

188

315

1927

—

—

—

8

17

11

14

38

138

226

b) Falbygden .........

1919

—

—

—

—

2

1

—

1

3

7

1927

c) Nordöstra höglandet

1919

—

—

—

—

1

1

—

—

—

2

1927

d) Sydöstra höglandet

1919

—

—

—

2

3

1

1

15

6

28

1927

—

—

—

—

5

2

3

—

5

15

Samtliga åtta län

1919

194

375

952

2,480

6,087

5837

7,318

5,424

7.633

36 300

1927

209

410

1,027

2,862

6,983

6,952

8,091

5,980

7,645

40,147

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *93

Tabell E 7. Åkerarealerna inom de betodlande länen fördelade efter brukningsdelarnas storlek,

åren lill!) och 1927.

Län och områden

Totala

åkerarealen vid brukningsdelar nied en åkerareal

om

.Summa

har

— 1 1—2

har Ilar

2 — 5

har

5 — 10

har

10—20

har

20—30

har

30—50

har

50 —

100

Ilar

över

100

har

Östergötlands län ... 11)19

1.462 3,466

12,965

22,977

45354

31,929

44,470

49,445

48,277

260.345

1927

1.512 2,980

12,444

23,703

46,141

31,492

43,053

48,691

42,743

252,759

a) N. Skogsbygden-1919

287! 532

2,505

4,697

7,398

3,890

4,268

5,042

4,898

33,517

1927

267, 460

2,499

4,656

7.273

3,496

4,224

5,005

4,518

32,398

b) Östgötaslätten 1919

730 1,708

4,934

8.601

21,995

20,545

32,546

36,938

38,522

166,519

1927

788'' 1.357

4,541

8,856

23,514

20,685

31,507

36,244

34,319

161,811

c) S. Skogsbygden •• • 1919

4451 1,226

5,526

9,679

15,961

7,494

7,656

7,465

4,857

60,309

1927

4571 1,1 Hö

5,404

10.191

15,354

7,311

7,322

7,442

3,906

58,550

Kalmar län ............ 1919

1,079 2498

13.781

34 025

52,452

27.893

26,406

19,688

19,267

197,089

1927

1,345 2,580

14,499

35 776

51,151

25.782

24,627

19,265

16,648

191,673

a) Kalmarslotten ... 1919

188| 305

950

1,491

4,850

5,587

7,108

5,072

6,786

32,337

1927

179 273

906

1,512

5,251

5,196

6,824

4,330

6,668

31,139

b) Öland ............... 1919

208! 501

2,138

4,710

13,601

8,972

5,781

2,124

1,037

39,072

1927

2811 564

2,137

5,290

13,936

8,355

5,469

1,98!)

1,382

39,403

c) Skogsbygden ...... 1919

683 1,692

10,693

27,824

34,001

13,334

13,517

12,492

11.444

125,680

1927

8851 1,743

11,456

28,974

31,964

12,231

12,334

12,946

8,598

121,131

Gotlands län ......... 1919

568 1.512

5.949

10,944

22.602

14,783

12,049

4,642

3544

76,593

1927

940 1.425

5.937

11,802

23,428

15.576

13,584

6.041

3,490

82,226

Blekinge än ......... 1919

1 426 2,765

9 437

13,174

16,789

6603

5,796

3,385

3.175

62,550

1927

1.714 2.697

8.647

13,706

17,310

7,326

5,253

3.695

2 687

63,035

a) Skogsbygden ...... 1919

597; 1,598; 5,784

7,754

6,648

1,783

1,018

621

538

26,341

1927

632j 1,462

5,251

7,946

7,081

1,992

896

541

450

26,251

b) Slättbygden ...... 1919

829! 1,167

3,653

5,420

10,141

4,820

4,778 2,764

2,637

36,209

1927

1,082; 1,235

3,396

5,760

10,229

5,334

4.357

3,154

2,237

36,784

Kristianstads län ... 1919

1,981 4 414

21,326

42 386

64 380

33.811

31 586

20.925

27,464

248,273

1927

2.151 4,275

21.210

44.976

64.657

31.703

27,041

18,646

23,074

237,733

a) Skogsbygden ..... 1919

689i 1,847

11,052

18.497

17,998

6,164

3,307

1,382

1,708

62,644

1927

828: 1,876

11,333

19,830

17,700

4,740

3,006

815

2,116

62,244

b) Mellanbygden ... 1919

764: 1.333 6,070

1 1,350

25,089

13,456

11,761

10,147

11,773

98,043

1927

776 1,243

5,936

15.390

25,432

13,055

12,186

8.784

8,733

91,535

ci Slättbygden ..... 1919

528 1,234

4,204

9,539

21,293

14,191

13,518

9,096

13,983

87,586

1927

547 1,156

3,941

9,756

21,525

13,906

11,849

9,047

12,225

83,954

Malmöhus län......... 1919

1,903 4.995

14483

32.246

67,886

52,911

63,852

43,589

66,262

348,127

1927

2,130 4,490

13,906

33,985

67,454

53.145

61,208

40,812

60 845

337,975

a Skogsbygden ...... 1919

126 410

2,333

5,036

8,508

3,985

2,972

1,951

1,798

27,119

1927

162 402

2,386

5,572

8,210

3,855

2,715

1,573

1,505

26,380

b) Mellanbygden ... 1919

362 1,117

4,606

10,685

20,192

11,328

11,649

8,588

17,761

86,288

1927

354 9S9

4,542

11,627

20,247

11,335

10,870

7,148

15,703

82,815

c) Slättbygden......... 1919

1.415 3,468

7,514

16,525

39,186

37,598

49,231

33,050

46,703

234,720

1927

1,614 3,099

6,978

16,7^6

38,997

37,955

47,623

32,091

43,637

228,780

Hallands län ......... 1919

890 2,415

13,363

26,313

41,120

21,118

17,875

10,267

13,679

147,040

1927

907 2,072

12.996

26,455

42,389

20 415

16291

9,107

12,796

143 428

al Skogsbygden ..... 1919

235 901

7.014

11,017

9,902

3,557

2,259

1,606

2,000

38,491

1927

290 873

7,047

10,842

10,306

3,245

2,107

1,617

1,948

38,275

b) Slättbygden ...... 1919

655 1,514

6,349

15,296

31,218

17,561

15,616

8,661

1 1,679

108,5491

1927

617 1.199

5,919

15.613

39.083

17,170

14,184

7,490

10,848

105,153

Skaraborgs län ...... 1919

1 478 4 354

22.621

45,423

85.208

51,076

47,730

34,421

45,306

337,617

1927

1,019 4 301

21331

46,801

86,388

46,746

41.447

32,974

41,971

323578

al Slättbygden ...... 1919

821 2,666

14,465

28,279

58,953

37,449

36,823

26,020

32,2.35

237,711

1927

949: 2,703

13.453

29,000

60,729

34,756

31,390

25,1 14

30,689

228,783

bl Falbygden ......... 1919

79 205

1,112

3,162

7,149

5,056

3,215

1,917

4,496

26,391

1927

66 204

1.127

3,418

7,128

1,557

2,591

1,786

3,977

25,1541

c) Nordöstr. höglandet 1919

240 559

2,773

4,141

3,838

1,87.3

1,421

1,936

1,781

18,5651

1927

218 5 Is

2,683

4,480

3,890

1,375

1,780

1.577

1,481

18,032

d) Sydöstr. höglandet 1919

338 924

4.271

9,84''

15,268

6.698

6,271

4,548

6,791

54,950

1927

.386, 846

4,068

9,908

1 1,341

6,058

5,686

4,497

5,824

51,609

Samtliga åtta län 1919

10 787 20,419 113 925 227,488 395 791

240,124 249,764 186,362 226,974 1,677,634

1927

12.318 24 820 110,970 237,204 398,918

232 185 232,504 179,234 204 2541,632,407

opaginerad Kontrollera mot PDF

94*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 8. Den procentuella fördelningen ar sockerbetsarealerna och de totala

j ordbraksområden,

Östergötlands län

Kalmar län

Gotlands

Blekinge län

Brukningsde- larnas åker-

Hela länet

Östgöta-

slätten

Hela länet

Öland

län

Hela länet

Slättbygden

areal

(storleksklass)

1919

%

1927

O/

/o

1919

o/

/o

1927

%

1919

O/

. o

1927

1919

%

1927

%''

1919

%

1927

%

1919

%

1927

%

1919

%

1927

%

—1 har

0.2

0.2

0.2

0.2

0.3

0.3

0*2

0.4

0.4

0.7

0.2

Socke

0.2

rbets-

1—2 »

0.4

0.4

0.4

0.2

0.3

0.5

0.2

0.6

1.3

1.6

0.4

—

0.2

—

2—5 »

0.5

1.8

0.3

1.4

1.3

1.8

1.2

1.6

7,8

6.9

2.4

1.6

2.o

1.6

5—10 »

1.7

2.1

1.3

1.9

3.9

4.7

3.9

4.9

15.3

16.8

8.8

6.7

7.8

6.8

10—20 »

5-o

6.2

4.6

5.8

21.5

24.6

23.3

27.2

26.0

27.8

19.1

23.8

19.3

23.6

20—30 *

6.4

7.7

6.1

7-7

23.2

25.1

24.7

27.4

16.8

15.8

14.6

16.7

14.8

17.0

30—50 »

16.0

14.5

16.1

14.6

24.3

22.2

25.2

22.1

14.4

16.9

19.5

24.0

19.2

23.0

50—100 »

26.8

24.3

27.2

24.7

15.0

11.6

15.0

10.2

8.9

8.6

12.2

17.1

12.3

17.3

över 100 »

43.0

42.8

43.8

43.6

10.2

9.2

6.3

5.6

9.6

5.9

23.3

10.6

24.2

10.7

Summa

100. o

100.0

100,0

100.0

100. o

lOO.o lOO.o lOO.ojjlOO.o

100.o| lOO.o 1OO.0 lOO.o lOO.o

—1 har

0.6

0.6

0.4

0.5

0.5

0.7

0.5

0.7

0.7

l.i

2.3

2.7

2.3

Totala

3.0

1—2 »

1.8

1.2

1.0

0*8

1.3

1.8

1.8

1.4

2.0

1.7

4.4

4.3

3.2

3.4

2—5 »

5.0

4.9

3.0

2.8

7.0

7.6

5.4

5.4

7.8

7.2

15.1

13.7

10.1

9.2

5—10 »

8.8

9.4

5.2

5.5

17.3

18.7

12.1

18.4

14.3

14.4

21.0

21.7

15.0

15.6

10—20 »

17.4

18.2

13.2

14JS1

26.5

26.7

34.8

35.5

29.5

28.6

26.8

27.5

28.0

27.8

20—30 »

12.3

12.5

12.3

12.8

14.2

13.5

23.0

21.2

19.3

18.9

10.6

11.6

13.3

14.5

30—50 »

17.1

17.0

19.6

19.5

13.4

12.8

14.8

13.9

15.7

16.5

9.3

8.3

13.2

11.8

50—100 »

19.0

19.8

22.2

22.4

lO.o

lO.o

5.4

5.o

6.1

7.4

5.4

5.9

7.6

8.6

över 100 »

18.5

16.9

23.1

21.2

9.8

8.7

2.7

3.5

4.6

4.2

0.1

4.3

7.3

6.1

Summa

lOOo

100.0

100. o

100 o

100.0

100 o 100 o

100 o

1000 100 0

100 o lOO.o 100 0 lOO.o

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*95

åkerarealerna pä brukningsdelar ar olika storlek inom rissa län och naturliga

åren 1919 och 1927.

Kristianstads

län

Malmöhus län

Hallands län

liela länet

Mellan-

bygden

Slättbygden

Hela länet

Mellan-

bygden

Slättbygden

Hela länet

Slättbygden

1919

%

1927

%

1919

%

1927

%

1919

%

1927

1919

O/

o

1927

o/

/o

1919

%

1927

%

1919

%

1927

O/

7o

1919

%

1927

%

1919

O/

7o

1927

O/

/o

arealerna

0.5

0.7

0.2

0.2

0.5

0.8

0.6

0.5

0.1

0.2

0.6

0.5

0.2

—

0.2

—

0.8

i.i

0.2

0.3 0.9

1.4

1.9

1.1

0.4

0.4

1.3

1.1

0.3

0.1

0.3

O.i

2.6

2.9

2.0

2.7

2.5

2.9

2 6

2.4

1.7

2.0

2.7

2.4

0.9

0-9

0 7

1.1

8.7

9.0

8.0

7.7

8.7

9.4

6.5

6.6

6.9

8.8

6.5

6.4

4.4

3.7

4.2

3.6

21.4

22.2

14.s

19.9

22.1

22.8

15.7

15.6

13.0

15.5

15.8

15.6

16.8

13.9

15.1

12.7

15.1

17.1

11.2

17.1

15.7

17.1

16.5

17.4

10.1

12.6

16.9

17.i

16.9

14.9

16.4

15.5

17.6

16.6

20.5

16.9

17.4

16.4

21.2

21.4

12.1

13.7

21.6

22.0

23.1

17.4

24.1

18.4

11.6

13.1

20.4

17.7

10.4

12.0

15.5

15.6

12.5

13.4

15.6

15.7

13.0

14.9

12.4

12.1

21.8

17. a

22.7

17.5

21.8

17.2

20.2

19.6

43.2

33.4

19.n

18.6

24.4

34.2

26.6

36.5

lOO.o

1OO.0

lOO.o 100 o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

lOO.o

100 o

lOO.o

100 0

lOO.o

100 0

lOO.o

lOO.o

lOO.o

åkerarealerna

0.8

0.9

0.8

0.8

0.6

0.61

0.6

0.7

0.4

0.4

0.6

0.71

0.6

0.7

0.6

0.9

1.8

1.8

1.3

1.4

1.4

1.4

1.4

1.3

1.3

1.2

1.5

1.4

1.6

1.4

1.4

1,1

8.6

8.9

6.2

6.5

4.8

4.7

4.2

4.1

5.3

5.5

3.2

3.1

9.1

9.1

5.8

5.7

17.1

18.9

14.6

16.8

10.9

11.6

9.8

10. o

12.4

14.0

7.0

7.8

17.9

18.4

14.1

14.9

25.9

27.3

25.6

27.8

24.8

25.6

19.6

20. o

23.4

24.5

16.7

17.0

27.9

29.6

28.7

30.5

13.6

13.3

13.7

14.8

16.2

16.6

15.2

15.7

13.1

13.7

16.0

16.6

14.4

14.2

16.2

16.3

12.7

11.4

15.1

13.3

15.4

14.1

18.2

18.1

13.5

13.1

21.0

20.8

12.2

11.4

14.4

13.5

8.4

7.8

10.7

9.6

10.4

10.8

12.5

12.1

lO.o

8.6

14.0

14.o

7.o

6.3

8.0

7.1

11.1

9.7

12.o

9.6

16.0

14.6

19.0

18.0

20.6

19o

20. o

19.l|

9.3

8.9

10.8

10.3

lOO.o

lOO.o

100 0

lOO.o

lOO.o lOO.ol

1000

100 o

lOO.o

lOO.o lOO.o 100.o|[t00.o 100.o lOO.o

lOO.o

opaginerad Kontrollera mot PDF

96*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 9. Antalet sockerbetsodlande egendomar inom slättbygderna ar Malmöhus

betsarealer och totala åkerarealer m. m., i hektar, fördelade efter

Brukningsdelar- nas åkerareal

(storleksklass)

Sockerbetsareal

Malmöhus län (Slättbygden)

Kristianstads län

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

—1

har

—0.4 har

468

101

24

362

130

29

3

0.5—0.9 »

64

35

1

—

54

28

17

—

1.0—1.9 »

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

532

136

25

—

116

158

46

3

1—2

»

—0.4 har

628

162

74

2

936

135

35

23

0.5—0.9 »

187

104

16

i

304

57

31

4

1.0—1.9 »

18

20

—

—

27

6

6

Summa

833

286

90

3

1,267

198

72

27

2—5

»

—0.4 har

323

95

77

8

1,008

119

35

38

0.5—0.9 »

545

323

135

10

1,981

141

79

45

1.0—1.9 »

149

173

33

6

644

32

36

ii

2.0—4.9 »

5

12

—

—

17

2

4

—

Summa

1,022

603

215

21

3,650

291

151

94

5—10

»

—0.4 har

90

26

50

17

677

65

18

32

0.5—0.9 »

559

344

281

66

4,173

255

152

144

1.0—1.9 »

793

991

322

42

6,285

213

259

118

2.0—4.9 »

123

278

39

1

1,073

29

69

9

5.0—9.9 »

1

6

—

—

9

—

—

—

Summa

1,566

1,615

692

126

12,217

562

498

303

10—20

»

—0.4 har

20

5

15

12

249

23

7

13

0.6—0.9 »

271

163

255

147

3,801

234

136

183

1.0 —1.9 »

883

1,152

703

208

12,438

407

506

356

2.0—4.9 »

968

2,533

674

71

14,979

223

546

187

5.0—9.9 »

21

127

8

—

398

3

16

1

Summa

2,163

3,980

1,655

138

31,865

890

1,211

710

20—30

»

— 0.4 har

1

0.4

2

1

22

1

0.2

2

0.6— 0.9 »

51

30

72

58

1,231

42

24

50

1.0— 1.9 »

208

261

285

174

4,895

141

174

181

2.0— 4.9 »

830

2,626

920

270

20,341

197

571

260

5.0— 9.9 »

281

1,608

238

37

7,119

23

129

34

10.9—19.9 »

—

—

—

—

—

1

10

—

Summa

1,371

1,525

1,517

510

33,608

105

908

527

30—50

»

— 0.4 har

3

0.3

4

_

109

_

_

_

0.5 — 0.9 »

14

9

30

28

515

9

5

13

1.0— 1.9 »

105

136

225

207

3,949

57

70

98

2.0— 4.9 »

438

1,452

823

391

16,333

123

366

216

5.o— 9.9 »

507

3,261

751

156

19,275

64

398

120

10.0—19.9 »

69

757

75

8

2,909

3

31

4

Summa

1,136

5,615

1,908

790

13,090

256

870

151

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*97

och Kristianstads län samt Öland och Gotland jämte mot desamma svarande sockerbrukningsdelarnas

och de odlade sockerbetsarealernas storlek, &r 1927.

[Slättbyerden)

Kalmar län (Öland)

Gotlands

län

till

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Antal

bruk.

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Hel-

träda

Summa

åker

Socker-

betor

Foder- ro t- ''rukter

Hel- träd a

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

83

17

4

12

38

8

3

1

36

—

22

3

2

—

—

4

5

2

—

—

4

—

—

—

—

—

—

—

1

i

—

—

1

—

105

20

6

—

—

16

44

n

3

1

41

i

230

20

5

1

1

32

62

15

7

7

101

—

89

6

4

—

1

10

18

10

1

1

32

—

10

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

329

26

9

1

2

42

80

25

8

8

133

3

387

10

2

1

4

39

262

64

55

96

956

4

541

31

17

—

12

lil

70

38

16

32

265

1

144

7

7

~

1

29

8

9

1

1

34

—

8

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

8

1,080

48

26

1

17

179

340

lil

72

129

1,255

8

455

19

5

3

14

140

303

79

115

286

2,366

36

1,955

50

27

5

42

399

245

138

110

200

1,907

21

1,779

32

36

5

24

260

40

43

14

28

331

3

250

5

11

1

3

43

1

3

—

—

8

68

4,439

106

79

14

83

842

589

263

239

514

4,612

19

298

12

4

2

22

164

232

67

135

468

3,302

171

3,259

100

56

28

187

1,404

350

197

230

670

5,187

147

5,791

165

200

54

270

2,521

143

159

90

203

2,176

45

3,588

77

179

33

79

1,275

8

17

6

3

115

—

48

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

382

12,984

354

439

117

558

5,364

733

440

461

1,344

10,780

2

25

_

_

_

30

7

30

95

721

45

964

31

18

16

105

756

179

101

186

567

4,425

134

3,460

82

101

47

214

2,008

91

106

104

231

2,306

131

4,948

96

276

54

199

2,367

17

41

17

33

423

3

617

8

48

4

7

213

—

—

—

—

—

—

22

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

315

10 036

217

413

121

525

5,344

317

255

| 337

926

7,875

_

_

6

2

7

23

214

6

276

a

1

2

12

106

62

35

91

256

2,211

92

2,022

1(

2a

14

8b

662

123

147

193

454

4,529

169

4,543

64

194

58

158

2,377

3(

74

41

74

1,157

29

2,552

21

131

15

51

875

3

15

s

b

122

4

126

—

—

30(1

9,519

107

343

8!

30''

4,020

224

273

33f

813

8,233

Bihang till riksdagens

protokoll 1930. 1 sami. 64 höft. (Nr 82.

Bilaga.)

7*

opaginerad Kontrollera mot PDF

98*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Brukningsdelar- nas åkerareal

(storleksklass)

Sockerbetsareal

Malmöhus län (Slättbygden)

Kristianstads län

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

50—100 har

0.5-

- 0.9

har

2

i

0.6

7

114

i

i

1

1.0-

- 1.9

»

ii

15

36

29

663

9

12

22

2.0-

4.9

»

56

183

172

200

3,748

38

117

84

5.0 —

9.9

har

175

1,186

463

278

11,330

41

256

120

lO.o—

-19.9

»

186

2,379

415

116

12,404

20

249

48

20. o—

-29.9

»

12

309

23

27

963

—

—

—

Summa

442

4,073

1,109

657

29,222

109

635

275

Över 100 »

0.5-

0.9

har

_

_

_

_

_

_

_

_

1.0-

1.9

2

3

17

14

506

2

2

4

2.0-

4.9

»

14

49

81

230

1,602

4

12

59

5.0—

9.9

»

43

315

294

274

5,509

8

56

70

lO.o—

-19.9

64

943

471

427

10,097

27

365

189

20.0-

-29.9

»

47

1,162

370

178

8,351

10

262

77

30.0-

»

47

2,300

315

236

12,462

7

215

63

Summa

217

4,772

1,548

1,359

38,527

58

912

462

Samtliga

0.4

har

1,533

389

246

40

3,363

473

124

lil

0.6-

0.9

»

1,693

1,009

790

317

12,173

767

445

440

l.o—

1.9

»

2,169

2,751

1,621

680

29,407

867

1,065

790

2.0-

4.9

»

2,434

7,133

2,709

1,163

58,093

616

1,685

815

5.0-

9.9

»

1,028

6,503

1,754

745

43 640

139

855

345

10. o-

19.9

»

319

4,079

961

551

25 410

51

655

241

20. o—

29.9

59

1,471

393

205

9,314

10

262

77

30. o—

»

47

2,300

315

236

12,462

7

215

63

Summa

9,282

25,635

8,789

3,937

193,862

2,930

5,306

2,882

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*99

[Slättbygden)

Kalmar län (Öland)

Gotlands län

till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

In-

träda

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

In-

träda

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Ut-

träda

1

68

_

__

_

_

8

4

14

41

476

1

590

1

1

2

7

86

16

21

42

72

1,092

85

2,289

6

22

10

15

394

23

64

67

96

1,581

116

2,844

12

78

18

47

743

7

39

19

30

484

32

1,432

5

73

9

18

342

1

10

1 2

6

94

235

7,223

24

174

39

87

1,565

55

138

144

245

3,727

—

—

—

—

—

—

—

1

0.5

2

9

110

29

274

—

—

—

—

—

1

1

6

9

120

79

950

—

—

—

—

—

4

10

18

55

618

99

1,467

3

21

21

50

496

4

21

20

53

575

226

3,735

3

41

4

35

430

5

64

29

ys

1,226

160

2,167

1

29

1

—

101

—

—

_

_

73

1,875

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

666

10,468

7

91

26

85

1,027

15

96

76

221

2,649

33

1,478

78

21

7

41

387

933

242

352

976

7,696

263

7,174

224

124

51

359

2,790

938

525

650

1,776

14,617

425

14,070

306

368

122

602

5,566

423

487

450

998

10,589

512

16,576

248

682

156

454

6,456

83

209

149

261

3,902

247

7,528

44

277

58

155

2,327

14

70

42

89

1,181

262

5,315

8

114

13

53

772

6

79

31

101

1,320

160

2,167

1

29

1

—

101

—

_

_

_

_

73

1,875

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1,975

66,183

909

1,615

408

1,664

18,399

2,397

1,612

1,674

4,201

39,305

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tabell E 10. Antalet sockerbetsodlande oell icke sockerbetsodlande egendomar inom slättbygderna ar Malmöhus och Kristianstads

län samt Öland och Gotland jämte mot desamma svarande sockerbetsarealer och totala åkerarealer m. m., i liektar, fördelade

efter brukningsdelarnas storlek, år 1927.

Bruknings- delarna åker- areal (storleks- klass)

Betodlande egendomar

Icke

betodlande egendomar

Betodlande egendomar

Icke betodlande egendomar

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal an- vänd till

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal använd till

—

Summa

åker

Antal

bruk-

nings-

delar

Åkerareal

använd till

Sum-

ma

åker

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Socker-

betor

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Foder-

rot-

frukter

Hel-

träda

Malmöhus län

Kalmar län

(Slättbygden)

(Öland)

— 1 har

532

136

25

—

416

89

4

1,198

20

6

—

—

16

306

5

19

265

1— 2 »

833

286

90

3

1,267

1,177

210

15

1,832

26

9

1

2

42

290

6

89

522

2— 5 »

1,022

603

245

24

3,650

951

301

68

3,328

48

26

1

17

179

516

36

317

1,958

5— 10 »

1,566

1,645

692

126

12,217

590

375

148

4,569

106

79

14

83

842

555

71

953

4,448

10— 20 »

2,163

3,980

1,655

438

31,865

481

500

341

7,132

354

439

117

558

5,364

600

164

1,685

8,572

20— 30 »

1,371

4,525

1,517

540

33,608

154

275

244

4,347

217

443

121

525

5,344

118

93

482

3,011

30— 50 »

1,136

5,615

1,908

790

43,090

114

300

312

4,533

107

348

89

307

4,020

36

52

226

1,449

B0—100 »

442

4,073

1,109

657

29,222

43

207

241

2,869

24

174

39

87

1,565

7

14

66

424

Över 100 har

217

4,772

1,548

1,359

38,527

26

270

213

5,110

7

91

26

85

1,027

2

12

31

355

Summa

9,282

25 635

8,789

3,937

193,862

2,527

1,686

34,918

909

1,615

408

1,664

18,399

2,430

453

3,868

21,004

Kristianstads län

Gotlands län

(Slättbygden)

1 har

158

46

3

—

105

516

39

—

442

44

11

3

1

41

803

62

47

899

1— 2 »

198

72

27

1

329

514

99

8

827

80

25

8

8

133

779

83

147

1,292

2— 5 »

294

154

94

8

1,080

780

230

31

2,861

340

lil

72

129

1,255

1,264

263

628

4,682

B— 10 »

562

498

303

68

4,438

690

349

167

5,317

589

263

239

514

4,612

930

345

1,135

7,190

10- 20 »

890

1.211

740

382

12,984

574

507

525

8,541

733

440

461

1,344

10,780

856

571

1,956

12,648

20— 30 »

405

908

527

315

10,036

158

215

250

3,872

317

255

337

926

7,875

306

338

1,078

7,701

30— 50 »

256

870

451

300

9,519

61

118

172

2,330

224

273

335

813

8,233

146

227

684

5,351

50—100 »

109

635

275

235

7,223

23

79

175

1,824

55

138

144

245

3,727

38

78

307

2,317

Över 100 har

58

912

462

666

10,468

11

99

169

1,757

15

96

75

221

2,649

3

14

66

841

Summa

2,930

5,306

2,882

1,975

56,183

3 327

1,735

1,497

27,771

2,397

1,612

1,674

4,201

39,306

5,126

1,981

6,050 42,921

100* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*101

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 11. Antalet betodlande egendomar inom slättbygderna av Malmöhus och

Kristianstads län samt Öland och Gotland fördelade efter de vid de olika brukningsdelarna

odlade sockerbetsarealerna samt brukningsdelarnas storlek, år 1927.

Odlad

sockerbets-

areal

Antalet

betodlare vid jordbruk med en åkerareal om

— 1

Ilar

1 — 2

har

2—5

har

5—10

har

10 — 20

har

20—30

har

30—50

har

50 —

100

har

över

100

har

Summa

I pro- cent

Malmöhus län

(Slättbygden)

— 0.4 har......

468

628

323

90

20

1

3

—

—

1,533

16.5

0.B — 0.9 » ......

64

187

545

559

271

51

14

2

—

1,693

18.2

1.0— 1.9 » ......

—

18

149

793

883

208

105

11

2

2,169

23.4

2.0— 4.9 » ......

—

—

5

123

968

830

438

56

14

2,434

26.8

B.o— 9.9 » ......

—

—

—

1

21

281

507

175

43

1,028

ll.i

10.0—19.9 » ......

—

—

—

—

—

—

69

186

64

319

3.4

20.0—29.9 » ......

—

—

—

—

—

—

—

12

47

59

0.6

30.o— » ......

47

47

0.5

Summa

532

833

1,022

1,566

2,163

1,371

1,136

442

217

9,282

100.o

Kristianstads län

(Slättbygden)

— 0.4 har......

130

135

119

65

23

1

—

—

—

473

16.2

0.5— 0.9 » ......

28

57

141

255

234

42

9

1

—

767

26.2

1.0— 1.9 » ......

—

6

32

213

407

141

57

9

2

867

29.6

2.0— 4.9 » ......

—

—

2

29

223

197

123

38

4

616

21.o

5.0— 9.9 » ......

—

—

—

—

3

23

64

41

8

139

4.8

10.0—19.9 » .....

—

—

—

—

—

1

3

20

27

51

1.7

20.0—29.9 » ......

—

—

—

—

_

—

—

_

10

10

0.3

30.o— » ......

—

—

—

—

—

—

—

—

7

7

0.2

Summa

158

198

294

562

890

405

256

109

58

2,930

1OO.0

Kalmar län

(Öland)

— 0.4 har......

17

20

10

19

12

_

—

—

—

78

8.6

0.5— 0.9 » ......

3

6

31

50

100

31

3

—

—

224

24.6

1.0— 1.9 » ......

—

—

7

32

165

82

19

1

—

306

33.1

2.0— 4.9 » ......

—

—

—

5

77

96

64

6

—

248

27.8

B.o— 9.9 » ......

—

—

—

—

—

8

21

12

3

44

4.8

10.0 — 19.9 » ......

—

—

—

—

—

—

—

5

3

8

0.9

20.o—29.9 > ......

—

—

—

—

—

—

—

—

1

1

O.i

Summa

20

26

48

106

354

217

107

24

7

909

100 o

Gotlands län

— 0.4 har......

38

62

262

303

232

30

6

—

—

933

38.9

0.5— 0.9 » .....

5

18

70

245

350

179

62

8

1

938

39.1

1.0— 1.9 » ......

i

—

8

40

143

91

123

16

1

423

17.6

2.0— 4.9 » .....

—

—

—

1

8

17

30

23

4

83

3.5

B.o - 9.9 » ......

—

—

—

—

—

.'' -

3

7

4

14

0.6

10.0—19.9 » ......

—

—

—

—

—

—

1

5

6

0.8

Summa

44

80

340

589

733

317

224

55

15

2,397

100. o

opaginerad Kontrollera mot PDF

102*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell E 12. Sockerbetsarealerna Inom slättbygderna av Malmöhus och Kristianstads

län samt Öland och Gotland fördelade efter de vid de olika brukningsdelarna odlade

sockerbetsarealerna samt brukningsdelarnas storlek, år 1927.

Sockerbetsarealer vid jordbruk mec

en åkerareal om

Odlad sockerbets- areal

—1

har

1—2

har

2—5

har

5—10

har

10—20

har

20—30

har

30—50 50—100

har ! har

över

100

har

Summa

I

procent

Malmöhus län

(Slättbygden).

— 0.4 har...

101

162

95

26

5

0

0

—

—

389

1.5

0.5— 0.9 » ...

35

104

323

344

163

30

9

1

—

1,009

3.9

1.0— 1.9 » ...

—

20

173

991

1,152

261

136

15

3

2,751

10.7

2.0— 4.9 > ...

—

—

12

278

2,533

2,626

1,452

183

49

7,133

27. s

5.0— 9.9 » ...

—

—

—

6

127

1,608

3,261

1,186

315

6,503

25.4

10.0 — 19.9 » ...

—

—

—

—

—

—

757

2.379

943

4,079

15.9

20.0—29.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

309

1,162

1,471

5.8

30.0— » ...

—

—

—

—

—

—

—

—

2,300

2,300

9.0

Summa

136

286

603

1,645

3,980

4,525

5,615

4,073

4,772

25,635

100.o

Kristianstads lån

(Slättbygden)

— 0.4 har --

29

35

35

18

7

0

_

—

—

124

2.8

0.5— 0.9 » ...

17

31

79

152

136

24

5

1

—

445

8.4

1.0— 1.9 » ...

—

6

36

259

506

174

70

12

2

1,065

20.1

2.0— 4.9 » ...

—

—

4

69

546

571

366

117

12

1,685

31.8

5.0— 9.9 » ...

—

—

—

—

16

129

398

256

56

855

16.1

lO.o—19.9 » ...

—

—

—

—

—

10

31

249

365

655

12.3

20.0—29.9 » ...

—

—

—

—

—

—

_

—

262

262

4.9

30.o— » ...

—

—

—

—

—

—

—

—

215

215

4.1

Summa

46

72

154

498

1,211

908

870

635

912

5,306

lOO.o

Kalmar län

(Öland)

— 0.4 har...

5

5

2

5

4

—

_

—

—

21

1.8

0.5— 0.9 » ...

1

4

17

27

56

18

1

—

—

124

7.7

1.0— 1.9 » ...

—

—

7

36

200

101

23

1

—

368

22.8

2.0— 4.9 » ...

—

—

—

11

179

276

194

22

—

682

42.2

5.0— 9.9 »

—

—

—

—

—

48

130

78

21

277

17.1

10.0—19.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

73

41

114

7.1

20.o—29.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

—

29

29

1.8

Summa

6

9

26

79

439

443

348

174

91

1,615

100 o

Gotlands län

— 0.4 har-.

8

15

64

79

67

7

2

—

—

242

15.0

0.5— 0.9 » ...

2

10

38

138

197

101

35

4

0

525

32.6

1.0— 1.9 » ...

i

—

9

43

159

106

147

21

1

487

30.2

2.0— 4.9 » ...

—

—

—

3

17

41

74

64

10

209

13.0

5.o— 9.9 » ...

—

—

—

—

—

—

15

39

21

75

4.6

10.0—19.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

10

64

74

4.6

Summa

ii

25

lil

263

440

255

273

138

96

1,612

100.0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*103

Tabell E 13. De totala åkerarealerna rid de sockerbetsodlande egendomarna Inom

slättbygderna ar Malmöhus och Kristianstads län samt Öland och Gotland fördelade

efter de vid de olika brukningsdelarna odlade sockerbetsarealerna samt brnknlngs*

delarnas storlek, år 1927.

Totala åkerarealen vid jordbruk med en åkerareal om

Odlad sockerbets- areal

— 1

har

1—2

har

2—5

har

5—10

har

10-20

har

20—30

har

30—50

har

50—100

har

över

100

har

Summa

I

procent

Malmöhus län

(Slättbygden)

— 0.4 har...

362

936

1,008

677

249

22

109

—

—

3,363

1.7

0.5— 0.9 » ...

54

304

1,981

4,173

3,801

1,231

515

114

—

12,173

6.3

1.0— 1.9 » ...

_

27

644

6,285

12,438

4,895

3,949

663

506

29,407

15.2

2.0— 4.9 » ...

_

—

17

1,073

14,979

20,341

16,333

3,748

1,602

58,093

30.0

5.0— 9.9 » ...

_

_

—

9

398

7,119

19,275

11,330

5,509

43,640

22.5

10.0—19.9 » ...

_

_

—

—

_

—

2,909

12,404

10,097

25,410

13.1

20.0—29.9 » . .

—

—

—

—

—

—

—

963

8,351

9,314

4.8

30.0— » ...

—

—

—

—

—

—

—

—

12,462

12,462

6.4

Summa

416

1,267

3,650

12,217

31,865

33,608

43,090

29,222

38,527

193,862

100.D

Kristianstads län

(Slättbygden)

— 0.4 har --

83

230

387

455

298

25

—

—

—

1,478

2.6

0.5— 0.9 » ...

22

89

541

1,955

3,259

964

276

68

—

7,174

12.8

1.0— 1.9 » ...

_

10

144

1,779

5,791

3,460

2,022

590

274

14,070

25.0

2 o— 4.9 « ...

_

—

8

250

3,588

4,948

4,543

2,289

950

16.576

29.5

5.0— 9.9 « ...

—

—

—

—

48

617

2,552

2,844

1,467

7,528

13.4

10.0—19.9 » ...

_

—

—

—

—

22

126

1,432

3,735

5,315

9,5

20.o—29.9 » ■■■

—

—

—

—

—

—

—

—

2,167

2,167

3.9

30.0— * ...

—

—

—

—

—

—

—

—

1,875

1,875

3.3

Summa

105

329

1,080

4,439

12,984

10,036

9,519

7,223

10,468

56,183

100.0

Kalmar län

( Öland)

— 0.4 har..

12

32

39

140

164

—

—

—

—

387

2.1

0.5— 0.9 » ...

4

10

lil

399

1,404

756

106

—

—

2,790

15.2

1.0— 1.9 » ...

_

_

29

260

2,521

2,008

662

86

—

5,566

30.8

2 o— 4.9 » ...

_

_

—

43

1,275

2,367

2,377

394

—

6.456

35.1

5.0— 9.9 » ...

—

—

—

—

—

213

875

743

496

2,327

12.6

10.0—19.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

342

430

772

4.2

20.0—29.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

-

101

101

0.6

Summa

16

42

179

842

5,364

5,844

4,020

1,565

1,027

18,399

100.«

Gotlands län

— 0.4 har • ■ ■

36

101

956

2,366

3,302

721

214

—

—

7,696

19.6

0.5— 0.9 » ...

4

32

265

1,907

5,187

4,426

2,211

476

110

14,617

37,2

1.0— 1.9 » ...

1

—

34

331

2,176

2,305

4,529

1,092

120

10,589

26.9

2 0— 4.9 » ...

—

—

—

8

115

423

1,15''

1,581

618

3,902

9.9

5.0— 9.9 » ...

_

—

—

—

—

—

122

484

575

1,181

3.0

10.0—19.9 » ...

—

—

—

—

—

—

—

94

1,226

1,320

3.4

Summa

41

133

1,256

4,612

10,780

7,875

8,288

3,727

2,649

39,305

100 o

opaginerad Kontrollera mot PDF

104*

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

Tabell E 14. Hektarskördarna för sockerbetor, i deciton häradsö'', Inom de betodlande

lönen, i medeltal för åren ISSI—1926.

Län och härad

Skörd

Län och härad

Skörd

Östergötlands län.

Hanekinds härad.......

Gullbergs » .......

Bobergs .» .......

Aska » .......

Dals » .......

Göstrings » .......

Vifolka » .......

Kalmar län.

Runstens härad .......

Algutsrums » .......

Möckleby » ......

Gräsgårds » ......

Gotlands län.

Gotlands norra häradGotlands

södra »

Blekinge län.

Östra härad

Medelstads »

Bräkne »

Listers »

Kristianstads län.

Järrestads härad

Ingelstads »

232

239

220

213

239

234

228

208

222

194

229

233

218

284

233

221

255

305

308

Albo härad

Gärds »

Villands »

Ö. Göinge »

V. Göinge » —

N. Åsbo »

S. Åsbo »

Bjäre » —

Malmöhus län.

Luggude härad -

Rönnebergs »

Onsjö »

Harjagers »

Torna »

Bara »

Oxie „

Skytts »

Vemmenhögs »

Ljunits »

Herrestads »

Färs »

Frosta »

Hallands län.

Höks härad

Tönnersjö » —

Halmstads » —

265

273

250

267

275

279

283

265

287

302

290

291

279

293

302

303

293

295

297

240

256

225

267

246

1 Det har icke ansetts nödvändigt att medtaga andra härader än de, vilka kunna anses

hava någon betydelse för denna fråga. Skaraborgs län har helt uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*105

Bilaga E. 15. Fördelning av härader och kommuner inom Malmöhus och

Kristianstads län pä olika naturliga jordbruksområden.1

Malmöhus län.

a) Skogsbygden omfattar av Luggude h:d, Kågeröds socken av Frosta h:d, Fulltofta,

Äspinge, östra Sallerups, Svensköps, Norra Rörums, Höörs och Munkarps

socknar, av Färs h:d, Fränninge och Långaröds socknar, av Onsjö h:d, Konga, Asks,

Billinge, Röstånga och Hallaröds socknar.

b) Mellanbygden omfattar av Luggude h:d Ekeby, Risekatslösa och Södra Vrams

socknar, av Torna h:d Silvåkra, Revinge, Hällestads, Everlövs, Veberöds och Blentarps

socknar, av Bara h:d Genarps socken, av Frosta h:d Hörby, Lyby, Högseröds,

Bosjöklosters, Harlösa, Hammarlunda, Gudmuntorps, Hurva och Holmby socknar

samt Hörby köping, av Färs h:d samtliga socknar utom Långaröd och Fränninge,

av Herrestads h:d Baldringe socken, av Vemmenhögs h:d, Slimminge och Gustavs

socknar, av Onsjö li:d Bosarps och Stehags socknar.

c) Slättbygden omfattar Oxie h:d, Skytts h:d, Ljunits h:d, Rönnebergs h:d, Harjagers

h:d utom Stehags socken, av Luggude h:d Välluvs, Bårslövs, Fjärrestads,

Frillestads, Hässlunda, Kropps, Mörarps, Allerums, Fleninge, Höganäs, Väsby, Vikens,

Brunnby, Farhults, Jonstorps, Välinge, Kattarps, Norra Vrams, Bjuvs, Halmstads,

Ottarps och Kvistofta socknar, av Torna h:d Hardeberga, S. Sandby, Igelösa

och Odarslövs, Stävie, Lackalänga, Norra Nöbbelövs, Västra Hoby, Håstads,

Borgeby, Stångby, Vallkärra, Dalby, Bonderups, Fjälie, Flädie, Lunds lansk., Stora

Råby, Bjällerups, Gödelövs och Gårdstånga socknar, av Bara h:d samtliga socknar

utom Genarp, av Frosta h:d östra Strö, Skarhults, Gårdstånga, Borlunda och Skeglinge

socknar, av Herrestads h:d samtliga socknar utom Baldringe, av Vemmenhögs

h:d samtliga socknar utom Slimminge och Gustav, av Onsjö h:d Annelövs, Norrvidinge,

Källs-Nöbbelövs, Torrlösa, N:a Skrävlinge, Reslövs, Östra Karaby, Trollenäs

och Västra Strö socknar samt städerna.

Kristianstads län.

a) Skogsbygden omfattar av Norra Åsbo h:d Riseberga, Färingtofta, Oderljunga,

Perstorps, Hishults, Fagerhults, Örkelljunga, Rya, Tosjö och Vedby socknar, av

Södra Åsbo h:d Stenestads socken, av Västra Göinge h:d Nävlinge, Norra Mellby,

Tjörnarps, Brönnestads, Matteröds, Häglinge, Vankiva, Finja, Hörja, Röke, Västra

Torups, Norra Åkarps, Vittsjö, Visseltofta, Verums och Farstorps socknar, av östra

Göinge h:d Hästveda, Osby, Loshults, Glimåkra, Örkeneds och Hjärsås socknar, av

Gärds h:d Äsphults, Linderöds, Djurröds, Huaröds och Hörröds socknar, av Albo

h:d Brösarps, Andrarums och S:t Olofs socknar saint staden Hässleholm.

b) Mellanbygden omfattar av Bjäre h:d Grevie, Västra Karups, Torekovs, Båstads

och Hovs socknar, av Västra Göinge h:d Sörby, Gumlösa, Vinslövs, Stoby,

Norra Sandby och Ignaberga socknar, av östra Göinge h:d östra Broby, Emislövs,

Knisslinge, Kviinge och Gryts socknar, av Villands h:d Näsums, Ivetofta, Ivo, Kiaby,

Trolle-Ljungby, Gualövs, Oppmanna, Vånga, Fjälkinge, Nymö, Rinkaby och Åhus

socknar samt Åhus köping, av Gärds h:d Vä, Västra Vrams, Östra Vrams, Köpinge,

Lyngsjö, Träne, Vittskövle, Degeberga, Maglehems, Everöds och Östra Sönnarslövs

socknar, av Albo h:d Ravlunda, Södra Mellby, Vitaby, Eljaröds, Fågeltofta och

Rörums socknar, av Ingelstads h:d Tränäs, Onslunda, Kverrestads, Smedstorps,

1 En fullständig plan finnes intagen som bilaga nr 3 till 1919 års arealinventering och

husdjursräkning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

106*

Kungl. Martts proposition Nr 82.

Tryde, Spjutstorps, Ullstorps och Benestads socknar samt Tomelilla köping, av

Järrestads h:d Gladsax och östra Vemmerlövs socknar samt staden Simrishamn.

c) Slättbygden omfattar av Västra Göinge h:d Önnestads socken, av östra Göinge

h:d Färlövs och Norra Strö socknar, av Villands h:d Österslövs, Fjälkestads, Gustav

Adolfs och Nosaby socknar, av Gärds h:d Norra Asums och Skepparslövs socknar,

av Norra Åsbo h:d östra Ljungby, Källna, Össjö, Munka-Ljungby, Tostarps och

Gråmanstorps socknar, av Södra Åsbo h:d samtliga socknar utom Stenestad, av

Bjäre h:d Barkåkra, Rebbelberga, Förslövs och Hjärnarps socknar, av Ingelstads

h:d Glemminge, Tosterups, Hammenhögs, Hannas, östra Hoby, Ingelstorps, Valleberga,

Löderups, Hörups, Bollerups, Övraby, östra Herrestads, östra Ingelstads

och Borrby socknar, av Järrestads h:d samtliga socknar utom Gladsax och östra

Vemmerlöv samt städerna Kristianstad och Ängelholm.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

107

Bilaga litt. F.

Sockerbetsodlingens betydelse nr växtföljdssynpunkt.

Av professor N. L. Forsberg.

Sockerbetsodlingens allmänna införande på den skånska slättbygden

linder 1880- och 1890-talen medförde en betydande omläggning oell omgestaltning

av den i denna landsända bedrivna lanthushållningen. Inom

växtodlingen i första hand, men även inom husdjursskötsel!! skedde en

utveckling i betydligt mera intensiv och rationell riktning. För att kunna

avlocka en så arbetskrävande och på jordens kulturtillstånd fordrande

växt som sockerbetan största möjliga hektarskörd grepo sig lantmännen

allmänt an med att verkställa grundförbättringar. Täckdikning, märgling,

ökning av matjordslagrets mäktighet genom fördjupad bearbetning

samt rikligare gödsling framför allt genom ökad användning av konstgödsel

blevo nu allmänt vidtagna åtgärder. Det ligger i öppen dag, att

den ökade bördigheten hos jorden genom det förbättrade kulturtillståndet

medförde avsevärt stegrade hektarskördar ej blott av sockerbetor

utan ock av alla övriga odlade växtslag. De sockerbetsodlande trakterna

kommo att uppvisa en betydligt stegrad produktion av växtalster, och

de vid sockerbetsodlingen vunna, för nötkreaturens utfordring synnerligen

värdefulla avfallsprodukterna, blast och betmassa, möjliggjorde en

ökning av nötkreatursbesättningarnas storlek och därmed en stegrad

produktion av animaliska alster. Utöver ett gynnsamt klimat och en av

naturen relativt bördig jordmån var det det starkt förhöjda kulturtillståndet

hos jorden, som kom den skånska slättbygden att bliva landets

utan jämförelse viktigaste produktionsområde i fråga örn jordbruksaktör.

Betydelsen av sockerbetsodlingens upptagande kom ej minst att ligga

däri, att betydligt mera intensiva och rationella växtföljder kunde införas.

Då tidigare, så länge stråsädesslag och vallväxter så gott som

uteslutande utgjorde åkerns kulturväxter, under det att foderrotlrukter

och andra häckväxter odlades i mycket ringa omfattning, det växtföljdssystem,

som kallas koppelbruk och karakteriseras av, att stråsäd och vallar

ingå i periodisk omväxling — ofta får jorden två å tre år i följd bära

stråsädesgrödor för att sedan i lika många eller ännu flera år ligga i

vall — var det enda tänkbara, kunde genom sockerbetans införande som

kulturväxt och denna odlingsgrens utsträckande till att jämte foderrot1''ruktsodlingen

upptaga ett helt skifte det vida mer rationella och intensiva

växtföljdssystem, som till följd av att olika växtslag mest årligen

ingå i omväxling med varandra kallas växelbruk, införas. Styrkan i

växelbruket ligger i att genom den så gott som årliga omväxlingen mellan

olika växtslag — vilka förete olikheter i fråga om rotsystemets djup,

näringsbehovet och förmågan att upptaga näringen i mer eller mindre

lättlösliga föreningar, bladverkets beskuggning av markytan, m. m. oell

kräva skilda odlingsmetoder — jordens växtnäringsförråd blir fullständigare

och allsidigare utnyttjat, dess fysikaliska och bakteriologiska beskaffenhet

vidmakthålles i ett bättre skick, ogräsets bekämpande lättare låter

opaginerad Kontrollera mot PDF

108:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

sig utföra och risken för av parasiter inom växt- och djurvärlden orsakade

sjukdomar och angrepp, som hämma och nedsätta kulturväxternas

utveckling, minskas. Dessa gynnsamma omständigheter bidraga till, att

högre hektarskördar av de olika växtslagen uppnås vid växel- än vid

koppelbruket.

Sockerbetsodlingens stora ekonomiska betydelse i växtföljden gör sig

framför allt gällande i det förhållandet, att med denna odlings bedrivande

i vederbörlig arealomfattning helträdan kan uteslutas och skördeavkastning

sålunda erhålles från hela åkerarealen. Denna omständighet gör,

även örn driften blir betydligt intensivare och ställer större krav på arbete

och kapital, att den totala skördemängden och skördevärdet avsevärt

stegras och utsikterna till uppnåendet av ett gynnsamt ekonomiskt resultat

av växtodlingen i dess helhet betydligt förbättras.

En förutsättning för att ur växtföljden kunna utesluta helträdan är

emellertid, att ett helt skifte odlas med någon s. k. hackfrukt, och då

sockerbetan är ett dylikt växtslag och den på den skånska slätt

bygdens lättleror finner en god växtplats, fyller den en utomordentligt

viktig plats i växtföljden. I det rena växelbruket, som

kännetecknas av lielträdans frånvaro, spelar sockerbetsodlingen en

oerhört viktig roll, ja, den är en grundbetingelse för ett dylikt

intensivt växtföljdssystems användning. Även foderrotfruktsodlingen

har en liknande betydelse, men då denna odling, på grund av

att foderrotfrukter endast i begränsade mängder kunna finna användning

i den egna hushållningen och i allmänhet ej kunna avyttras genom

försäljning, endast kan givas en viss, mera begränsad arealomfattning,

kan sockerbetsodlingen, vilken avser produktion av en direkt säljbar vara,

utsträckas till en arealomfattning, som jämte den för egendomen erforderliga

foderrotfruktsarealen utfyller ett helt skifte. Mången gång — i

växtföljder med längre omloppstid •— upptager sockerbetsodlingen ofta

två skiften och skänker därmed en ytterst välgörande omväxling i stråsädesodlingen.

Sockerbetsodlingens betydelse i växtföljden ligger vidare ej minst i det

ytterst gynnsamma tillfälle, som denna odling till följd av det stora avståndet

dels mellan plantraderna dels mellan de enskilda plantorna i raden

erbjuder till ogräsets bekämpande medelst hackningar. I de upprepade

hackningar för hand och med maskin, som komma till utförande under

försommaren i en sockerbetsgröda, har odlaren möjlighet att bekämpa

ogräset lika effektivt som på en helträda, och den luckerhet, som

jordytan genom hackningarna uppnår, utövar ett ytterst gynnsamt inflytande

på de fysikaliska och bakteriologiska förhållandena i jorden.

Dessa omständigheter medverka till ett stegrat skördeutbyte ej blott av

den gröda, i vilken hackningarna utföras, utan ock av de efterföljande

grödorna i växtföljden. Den ogräsförstörande, med djupt rotsystem och

starkt beskuggande bladverk utrustade sockerbetsgrödans ingående i omväxling

med de ogrässamlande stråsädesgrödorna skänker åt växtföljden

större fördelar än någon annan gröda, ja, den ersätter kort och gott helträdan

och har samma höga förfruktsvärde som denna.

Eotfruktsodlingens utfyllande av ett helt skifte i växtföljden oell det

därav föranledda avbrottet i stråsädesgrödornas följande på varandra är

i hög grad ägnat att motverka uppträdandet av för stråsädesslagen ödesdigra,

starkt skördenedsättande sjukdoms- och parasitangrepp. Det är ett

vid den skånska växtodlingen sedan länge känt och vittnat förhållande

— starkt bekräftat av erfarenheter i Danmark och Tyskland — att ett

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

och samma eller närbesläktade växtslag i allmänhet ej med framgång

kunna odlas allt för ofta eller i följd på ett och samma jordområde. Sker

så, går skördeutbytet, även örn gödslingen ordnas än så riklig och rationell,

starkt tillhaka. Senare års studium och undersökningar av detta

spörsmål hava tydligt ådagalagt, att orsaken till skördetillbakagången är

att söka i angrepp av vissa för de enskilda växtslagen specifika sjukdomar,

som vid ofta upprepad odling av värdväxten förökas i jorden, .så

att allt svårare skador förorsakas. Så beror skördeminskningen vid intensiv

vete- och kornodling huvudsakligen på angrepp av stråröta, en

benämning, som användes för att beteckna en grupp svampar, vilka angripa

stråbasen, och bland vilka rotdödaren i vårt land synes vara den

svåraste. För havrens vidkommande är det i första hand havreålen

(havrenematoden) och för rödklöverns del klöverålen och klöverrötaren,

som vid dessa växtslags allt för ofta återkommande odling på samma

plats genom angrepp och härjningar nedsätta skördeutbytena. Även sockerbetan

har sina speciella sjukdomar, men då dessa ej angripa sädesslagen

och andra kulturväxter, utgör sockerbetan en utomordentligt värdefull

omväxling i växtföljden. Sockerbetsgrödans plats i växtföljden är

städse mellan en höst- och en vårsädesgröda, och den omväxling, som

härvid uppstår, spelar en oerhört viktig roll för motverkandet av stråbassjukdomars

uppträdande på sädesslagen. Såsom exempel på mera

allmänt använda växtföljder inom de skånska sockerbetsdistrikten kun
-

na

, anföras:

A.

B.

C.

1.

Höstsäd

1. Träda med grönfoder

1.

Träda med grönfoder

m. m.

m. m.

2.

Sockerbetor

2. Höstsäd

2.

Höstsäd

3.

Vårsäd

3. Sockerbetor

3.

Sockerbetor

4.

Vall och

4. Vårsäd

4.

Vårsäd

grönfoder

5. Vall

5.

Vall

6. Vall

6.

Vall

7. Vårsäd (höstsäd)

7.

Höstsäd

8. Vårsäd

8.

Sockerbetor

9.

Vårsäd

Att i siffror uppskatta en sockerbetsgrödas förfruktsvärde är ytterst

vanskligt, alldenstund detta värde starkt påverkas av bland annat den

mer eller mindre omsorgsfulla och noggranna skötsel, som ägnas sockerbetorna

under växttiden. För att dock i någon mån belysa det förfruktsvärde,

som kan uppstå, när sockerbetsgrödan erhåller en normal gödseltilldelning

och en verkligt god skötsel, skall anföras, att vid på Alnarps

försöksfält under åren 1926—1929 utförda försök korn med sockerbetor

som förfrukt — blasten efter sockerbetsgrödan hade fullständigt avlägsnats,

på det att ingen gödselverkan av blasten skulle göra sig gällande —

givit 400—600 kilogram eller 12—16 procent högre kärnskörd per hektar

än korn, som följd efter korn som förfrukt. Uppskattas detta merskördeutbyte

i penningar, erhålles ett merskördevärde per hektar av 60—90 kronor.

Verkningarna av en god skötsel av sockerbetorna sträcka sig emellertid

ej enbart till den närmast efterföljande grödan utan ock till de därpå

följande grödorna i cirkulationen. De vid försöken på Alnarp vunna

resultaten visa god överensstämmelse med i Danmark vunna sådana. Att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

en välskött sockerbetsgröda Ilar ett betydande förfruktsvärde är uppenbart,

och detta förhållande är ytterligare ett bevis för sockerbetsodlingens

stora ekonomiska betydelse i den intensiva jordbruksdriften.

Vid lall av inskränkt eller inställd sockerbetsodling blir det merendels

något sädesslag, som får intaga sockerbetans plats och utfylla skiftet, i

den mån foderrotfruktsodlingen ej förmår göra detta. Härigenom komma

på vissa områden ej mindre än tre mognande stråsädesgrödor att

direkt följa på varandra, och denna omständighet leder till allvarliga

olägenheter, bland vilka i första hand må framhållas ökat ogräsuppträdande

och stegrat intrång av parasiter inom växt- och djurvärlden —

faktorer, varigenom stråsädesslagens kvantitativa oell kvalitativa skördeutbyten

starkt nedsättas. Örn blott odlingen av ärter till mogen skörd

hade kunnat med framgång bedrivas på den skånska slättbygden, hade

denna odling vid eventuell inskränkning eller nedläggning av sockerbetsodlingen

kunnat inskjutas på sockerbetsgrödans plats och rubbningen i

växtföljdsordningen skulle därmed blivit mindre ofördelaktig, men dess

värre äro ärterna ej i stånd att erbjuda denna räddning ur växtföljdssynpunkt,

alldenstund de på den skånska slättbygden mycket ofta angripas

så svårt av ärtgallmygga och andra insekter ävensom av en fusariumsvamp,

att fröutbytet blir minimalt och det ekonomiska resultatet av ärtodlingen

i följd härav ytterst otillfredsställande. Denna omständighet

jämte det förhållandet, att ärtodlingen är en starkt rotogräsuppammande

gröda, har gjort, att denna odling under de senare åren undergått en betydande

arealinskränkning på den skånska slättbygden, ja, på många egendomar

helt nedlagts. Att ersätta sockerbetor med potatis, vilket växtslag

kan sägas spela samma gynnsamma roll i växtföljden som sockerbetan,

låter sig ej göra, då å ena sidan den skånska slättbygdens leror ej erbjuda

samma goda växtplats för potatis som för sockerbetor — potatisen är ju

en utpräglad lättjordsväxt — och å andra sidan användningen i den egna

hushållningen av potatis är ganska begränsad. På grund av sämre kvalitet

skulle den på lerjord vuxna potatisen ej vid avsättning till mat- eller

fabriksändamål kunna i prishänseende konkurrera med lättjordspotatisen,

och det skulle ju för övrigt vara till stor nackdel för de egentliga

potatisodlingsdistrikten — sand- och grusjordsområdena — örn de utsattes

för konkurrens från distrikt, där potatisodlingen hitintills knappast ens

bedrivits i den omfattning, som motsvarat det lokala behovet.

Skulle läget på sockermarknaden för framtiden gestalta sig så. att sockerbetsodlingen

på grund av ett lågt betpris, som utesluter möjlighet för

denna odling att lämna tillfredsställande räntabilitet, nödgas starkt inskränkas

eller helt nedläggas på den skånska slättbygden, återstår för

denna landsändas jordbrukare intet annat än en mycket genomgripande

omläggning av hela jordbruksdriften. En dylik omläggning skulle för

växtodlingens vidkommande innebära en ändring av växtföljderna i betydligt

mera extensiv riktning med återinförande av lielträda samt ensidig

odling av spannmålsväxter och vallar. Följden härav skulle på

grund av en betydligt försämrad ordning för växternas följande på varandra

i cirkulationen bliva ett stegrat uppträdande av skördenedsättande sjukdomar

och parasiter och därmed en avsevärd minskning i produktionen

per ytenhet. En omläggning av växtodlingen i nu antydd riktning med

minskat behov av mänsklig arbetskraft skulle möjligen för odlaren ej

behöva betyda ett försämrat ekonomiskt driftsresultat, men den skulle säkerligen

vara till stor nackdel ur det allmännas synpunkt, ty att utveck
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

lingen i ett land går i den riktningen, att dess jordbruk göres extensivare,

inger mycket stora betänkligheter.

Med hänsyn till den stora ekonomiska betydelse sockerbetsodlingen har

för växtodlingen och hela lantbruksdriften på de trakter inom vårt land,

där denna odling vunnit insteg — odlingens betydelse för husdjursskötseln

genom de till foder värdefulla avlallsprodukter, blast, betmassa och

melass, som denna odling lämnar, skall i detta sammanhang ej närmare

ingås på utan endast bringas i erinran — är det innerligt att hoppas, det

sockerbetsodlingen allt fortfarande må kunna äga bestånd och bedrivas

med för odlarna tillfredsställande ekonomiskt resultat. Det kan utan

överdrift sägas, att det är sockerbetsodlingens införande, som lagt grunden

till att den skånska växtodlingen i fråga örn intensitet, hög teknisk

ståndpunkt och hektarskördeutbytenas storlek av de olika växtslagen

väl består en jämförelse med det bästa, som presterats i Europas högst

kultiverade jordbruksländer. Anledningen till att England under de senare

åren genom kraftigt tilltagna statliga stödåtgärder starkt främjat

sockerbetsodlingens utbredning och utveckling sammanhänger i mycket

hög grad med, att statsmakterna därstädes fått ögonen upp för denna

odlings fundamentala betydelse för höjandet av jordens kulturtillstånd

och därmed jordbrukets avkastning och produktionsförmåga. Med den

betydelse sockerbetsodlingen har för det sydsvenska jordbruket och därmed

för hela vårt lands folkhushållning skulle det vara högst beklagligt,

örn den ekonomiska grundvalen för denna odlings bedrivande i vederbörlig

omfattning ej skulle kunna vidmakthållas.

Det får emellertid ej förglömmas, att sockerbetsodlingen, särskilt när

den på en egendom bedrives i stor omfattning — upptager över 15 procent

av åkerarealen -— till trots av sina många både direkta och indirekta fördelar

är en mycket krävande odling och har sina mycket stora vanskligheter

och risker. Dessa göra sig framför allt gällande vid ogynnsamma

väderleksförhållanden under hösten vid upptagningen och leveransen av

sockerbetorna, då arbetarna fara mycket illa, dragarna ansträngas hårt,

selar, vagnar och markvägar utsättas för hårt slitage. Den försenade och

försvårade upptagningen och leveransen av sockerbetorna tillbakasätter

eller omöjliggör ej sällan andra viktiga lantbruksgöromåls utförande i

rätt tid. Mycket vanligt är sålunda, att den så viktiga höstplöjningen

ej hinner fullbordas före vintern, utan att stora arealers plöjning måste

förläggas till våren, en omständighet, som ej blott försenar vårbrukets

och såddens utförande — ett redan för sig olyckligt förhållande — utan

ock, särskilt under år med sparsam nederbörd under försommaren, leder

lill minskat skördeutbyte till följd av försämrad struktur och inträffad

vattenförlust i jorden genom den kraftiga luckring, som denna utsattes

för vid plöjningen på våren. Det är dessa omständigheter, som kanske i

högre grad än de med sockerbetsodlingen förenade stora direkta

utgiftsposterna göra odlarna betänksamma för att odla sockerbetor på

mycket stora arealer. Då vidare hektarskördeutbytet av sockerbetor,

vilket utövar stort inflytande på det ekonomiska resultatet, är underkastat

stora växlingar från det ena till det andra året allt efter väderlekens iner

eller mindre gynnsamma gestaltning, ligger det i sakens natur, att betprisets

storlek spelar en alldeles särskilt viktig roll. när odlaren går att

pröva utsikterna för denna odlings räntabilitet och taga ställning till

frågan örn lämplig odlingsareal.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Bilaga litt. G.

Sockerbetsodlingens betydelse för jordbruket.

(Referat av yttranden i ärendet 1926 av hushållningssällskapens förvaltningsutskott i de

betodlande länen.)

Den under hösten 1926 fungerande sockerkommissionen riktade omedelbart

efter sin tillkomst i september 1926 en förfrågan till hushållningssällskapens

förvaltningsutskott i de sockerbetsodlande provinserna rörande, bland

annat, sockerbetsodlingens betydelse för jordbruket. Svar härå ingingo

från, bland annat, Östergötlands läns, Kalmar läns södra, Blekinge läns,

Kristianstads läns, Hallands läns och Skaraborgs läns hushållningssällskapet

förvaltningsutskott, varemot Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott,

där flera av ledamöterna i egenskap av styrelsemedlemmar

i Skånes betodlares eentralförening samtidigt deltogo i då pågående förhandlingar

om pris och övriga villkor rörande betodlingen, avstod från att avgiva

svar å berörda förfrågan.

Av de inkomna svaren inhämtas i huvudsak följande angående sockerbetsodlingens

betydelse för jordbruket.

Östergötlands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: I jäm
förelse

med de flesta vanligen odlade växter ställer sockerbetan för att

lämna nöjaktig avkastning stora krav på jordens avdikning, bearbetning

och gödsling. Genom sockerbetsodlingen försättes åkerjorden därför i förbättrad

kultur. Med hänsyn till förekommande skiftesindelning i växtföljden,

utvecklas jordbruket i gynnsam riktning även beträffande de arealer

å sockerbetsodlarnes egendom, vilka icke för året äro besådda med betor.

Av stort värde för kreatursskötseln äro sockerbetsodlingens biprodukter:

blasten och betmassan. Den stegrade täckdikningsverksambeten hade till ej

ringa grad berott av betodlingen. Denna odling torde också medfört en

rationellare växtföljd, och rotfrukternas inrymmande i cirkulationen vore

särskilt betydelsefull, enär det ej vore bra med för mycket stråsädesodling.

— Förvaltningsutskottet åberopade vidare ett bilagt yttrande från länets

sockerbruk, vari, bland annat, framhölls, att sockerbetan lämnade större

utbyte näringsvärde per ytenhet än någon annan kulturväxt, att sockerbetsodlingen

fordrade, att åkerjorden vore väl avdikad, djuparbetad, ogräsfri och

lämpligt gödslad, varigenom åkern över huvud taget kom i hög växtkraft,

samt att erfarenheten visat, att införandet av sockerbetsodling å en egendom

medfört, att även spannmålsskörden i dess helhet från gården stegrats,

trots att viss del av åkern toges i anspråk för betodlingen.

Kalmar läns södra hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Sockerbetsodlingens

betydelse för jordbruket sträckte sig ej blott till de gårdar, varå

sockerbetsodling bedreves, utan närgränsande orters foderrotfruktsodling hade

av sockerbetsodlingen påverkats i gynnsam riktning. Man hade sålunda

från sockerbetsodlingen hämtat impulser till nytta för hela bygdens rotfruktsodling,

och härigenom hade hela växtodlingen främjats. — Sagda för
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

113

valtningsutskotts yttrande åtföljdes jämväl av utlåtanden från hushållsgillena

i vissa trakter av länet. Norra Möre hushållsgille framhöll bland

annat, att jordägaren hade större bruttoavkastning av den jord, som användes

till sockerbetsodling, än av andra arealer. Genom den intensivare kultur

av jorden, som sockerbetsodlingen erfordrade, stegrades hektarskörden

även av andra grödor. Värdet av betmassan och melassen som foder vore

avsevärt, då dessa biprodukter koinme till användning för utfordring vid

en tid, då rotfrukterna tagit slut. — Södra Möre hushållsgille betonade,

att sockerbetsodling framlockade täckdikning, djupbearbetning oell riklig

gödsling, allt bidragande till böjd kultur av åkern. Sockerbetsodlingen

vore därför ett medel för frambringande av efterföljande högre spannmålsoch

foderskördar. Genom sockerbetsodlingen stegrades köpkraften och välståndet

stege. — Norra Ölands hushållsgille uttalade, att sockerbetsodlingen

vore ett medel att utan tvång intressera jordbrukarna för jordbrukets intensiva

skötsel. Denna odling bade, tack vare biprodukterna, mycket stor

betydelse för ladugårdsskötseln och mejerihanteringen. — Södra Ölands

hushållsgille gjorde gällande, att sockerbetsodlingen hade grundligt omgestaltat

bela trakten. Penningomsättningen hade betydligt stegrats, och

arbetsintensiteten hade i hög grad uppbringats. Avdikningar hade framlockats.

Genom sockerbetsodlingen hade jorden satts i högre kultur, och

härigenom hade åkerns alstringsförmåga ökats såväl absolut som per hektar.

Vidare erhölls av sockerbetsodlingens biprodukter ett värdefullt foder, varigenom

djuruppfödningen underlättades.

Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Den intensiva

brukning och gödsling av jorden, som sockerbetsodlingen framtvingade,

komme samtliga grödor till godo. Den fördel, som läge däri, att odlaren

i en samlad summa finge den kontanta inkomst, som inflöte i likvid för

betorna, hade av lantmännen skattats högt.

Kristianstads läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Sockerbetsodlingens

fördelar vore större vid småbruken, där hela inkomsten stannade

hos jordbrukaren, än vid de större gårdarna, där en del av inkomsten avgår

i form av löner till lejd arbetskraft. En fördel med sockerbetsodlingen

vore, att odlaren redan på hösten kunde uppbära betalningen för betorna

och alltså erhölle en säker kontant inkomst. Välskötta sockerbetor hade

en gynnsam inverkan på jordens avkastning i allmänhet och verkade jordförbättrande

för närmast kommande grödor. Av biprodukterna erhölls ett

värdefullt foder. Betblast under hösten vore ett ypperligt, saftigt grönfoder

till nötkreatur och svin. Örn blasten nedplöjdes, hade den ett visst

gödselvärde. Betmassan hade ett fodervärde, som — lågt räknat — motsvarade

Vi—7.i av avkastningen från samma areal foderrotfrukter. Emellertid

hade sockerbetsodlingen för jordbrukets vidkommande även nackdelar,

såsom att rörelsekapitalet ökades, att större löner måste utbetalas, att behovet

av dragare ökades, att bettransporterna lade beslag på dragkraft, varigenom

höstplöjningen försummades, att slitaget ökades å vagnar, markvägar

o. d. genom de tunga bettransporterna.

Hallands läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Sockerbetsodlingen

bidroge verksamt till jordbruksdriftens höjande. Denna höjning

hänförde sig ej blott till sockerbetsskördarna, utan den ginge utöver hela

åkercirkulationen, enär den för sockerbetsodlingen genomförda särskilda

växtföljden med åtföljande kostsammare jordbehandling och ökad gödsling

visat sig i cirkulationen i dess helhet framskapa ökade skördar av alla

Milling lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. lili haft. (Nr S2. Hilliga.) 8*

opaginerad Kontrollera mot PDF

114*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

slag. Icke minst på grund av biprodukternas värde främjade sockerbetsodlingen

även den animala produktionen.

Skaraborgs läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott: Genom den

dikning, jordbearbetning och gödsling, som erfordrades för utvinnande av

goda sockerbetsskördar, försättes jorden i ett sådant kulturtillstånd, att

även övriga grödor lämna avsevärt högre skördar. En välskött sockerbetsodling

är alltså en mycket kraftig hävstång till jordbrukets höjande i allmänhet.

Vid sockerbetsodlingen erhålles en direkt säljbar produkt, som ej

behöver förädlas vid gården. För ladugårdsskötseln är betodlingen av betydelse

därigenom, att betmassan är ett utmärkt saftfoder under vinterutfodringen.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

115

Bilaga litt. H.

Produktionskostnaderna vid sockerbetsodling.

Av direktören i Sveriges allmänna lantbrukssällskap L. Nanneson.

Såsom underlag för nedanstående beräkningar över de antagliga produktionskostnaderna

för sockerbetsodling vid nuvarande prisläge har beträffande

förbrukningen av produktionsmedel per hektar sockerbetor använts

det undersökningsmaterial, som insamlats vid lantbruksstyrelsens

undersökning över jordbrukets produktionskostnader under åren 1919—

1922. Ifrågavarande undersökning omfattar under de 3 åren inalles 103

bokslut för sockerbetsodlande jordbruk och en kontrollerad areal av 983

hektar sockerbetor. Något motsvarande undersökningsmaterial från senare

år föreligger icke.

På grundval av ovannämnda undersökningsresultat, vilka finnas sammanställda

i Det svenska jordbrukets produktionskostnader II, sid. 59,1

har förbrukningen av arbetstimmar, dragarearbete, konstgödsel och övriga

för sockerbetsodlingen erforderliga produktionsmedel fastställts, under

det att kostnaderna beräknats efter nu gällande prisläge. Resultatet av

de sålunda utförda beräkningarna över kostnaderna per har sockerbetsodling

framgå av tabell 1 och avse det sydsvenska sockerbetsområdet. Slutligen

har i tabell 2 liknande beräkningar även utförts över kostnaderna

för vissa med sockerbetsodlingen konkurrerande odlingar i samma område.

De antagliga produktionskostnaderna vid sockerbetsodling under

nuvarande prisläge.

Angående de olika kostnadsposterna i tabell 1 anföras följande förklaringar

och anmärkningar.

Arbetslöner. Kostnaderna per hektar för ackordsarbetet vid sockerbetornas

skötsel och upptagning ha beräknats till 270 kronor, inklusive

till ifrågavarande arbetare utgående naturaförmåner och bidrag till resekostnader.

Denna ackordskostnad motsvarar avlöningsvillkoren under det

senaste år, nämligen 1928, då sockerbetsodling utfördes i full omfattning.

Vid starkt begränsad sockerbetsodling kan nian emellertid på grundval av

under 1929 inhämtade erfarenheter räkna med något lägre ackordslöner, åtminstone

i vissa områden. På egendomar, där sockerbetornas skötsel och

upptagning utföres av inom orten boende arbetare, bortfalla även helt eller

delvis de till 20 kronor per har uppskattade kostnaderna för naturaförmåner

och resebidrag till ackordsarbetarna. Den i tabell 1 beräknade kostnaden

för ackordsarbetet är sålunda närmast att betrakta såsom en maximikostnad

vid mera utsträckt sockerbetsodling och i områden och på egendomar,

där en väsentlig del av arbetsstyrkan utgöres av utanför området

1 Statens offentliga utredningar 1924:2.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

boende personer. Vid inskränkt sockerbetsodling eller i områden med rik

lig tillgång- på tillfällig arbetskraft torde det kunna räknas med 10 å 20

procent lägre kostnader för detta arbete.

Medeltimlönen för fullgoda manliga arbetare bär enligt föreliggande

räkenskapsresultat från skånska jordbruk under de båda senaste åren

utgjort 47 öre. Med hänsyn till att prisfallet å spannmål minskat statspannmålens

värde Ilar i tabell 1 räknats med ett medelpris av 45 öre per

fullgod manstimme. Driftledningskostnaderna under 1921—1922 utgjorde

vid de kontrollerande jordbruken 66 kronor per har. Vi ha utgått från

att löneförmånerna för lantbruksbeläl sedan 1921—1922 reducerats i något

starkare proportion än arbetslönerna i jordbruket för övrigt och räkna

med 30 procent lägTe driftledningskostnad under 1930 eller med 46 kronor

per har.

Dragarearbete. Enligt föreliggande räkenskaper för vid driftsbyrån

kontrollerade sydsvenska jordbruk har självkostnadspriset per hästtimme

under de båda senaste åren utgjort 41.7 öre. Med hänsyn till de lägre fodersädsprisen

under innevarande vinter räkna vi med ett medelpris av

38 öre per hästtimme i allmänhet, men ett pris av 40 öre för i sockerbetsodlingen

utfört dragarearbete. Den starka anhopningen av dragarebehovet

under höstmånaderna vid utsträckt sockerbetsodling motiverar ett

något högre medelpris per hästtimme vid denna odling än för jordbruket i

allmänhet.

Gödselkostnader. Enligt kontrollresultaten 1920—1922 förbrukades per

hektar sockerbetor 128 gödselvärdeenheter. Med nuvarande konstgödselpris

blir kostnaden per gödselvärdeenhet (=1 kilogram kväve i chilisalpeter)

1 krona 24 öre och totalkostnaden för 128 gödselvärdeenheter alltså

159 kronor. I tabell 1 har denna gödselkostnad uppdelats på de olika gödselmedlen,

varjämte räknats med en kalkningskostnad av 3 kronor per har.

Fraktkostnader. Dessa kostnader kunna givetvis variera inom mycket

vida gränser vid olika egendomar. Vi utgå från de kontrollerade jordbrukens

medeltal för transportavstånd med järnväg och medelskörd av sockerbetor

per har, varvid den på odlingen kommande fraktkostnaden för

sockerbetor enligt 1930 års frakttaxa blir 18 kronor per har.

Övriga kostnader. Under denna rubrik upptagas dels den på sockerbetsodlingen

kommande andelen av kostnaderna för sådant för lanthushållningen

i allmänhet utfört arbete, vilket ej kan direkt fördelas mellan de

särskilda odlingarna men måste betalas av dessa gemensamt, dels övriga

kostnader för inventarieunderhåll, allmänna omkostnader och direkt på

lanthushållningen vilande skatter. Sistnämnda kostnader lia beräknats

minskas i samma proportion i jämförelse med 1919—1922 som de totala

produktionskostnaderna.

Ränteanspråk. Medelvärdet per hektar åkerjord är enligt »Salu-och arrendevärdet

å svensk åkerjord 1926»1 å slättbygden i Malmöhus län 2,100

kronor, i Kristianstads län 2,080 kronor. Vi lia i tabell 1 räknat med ett

fastighetsvärde av 2,000 kronor per har samt antagit, att 600 kronor därav

kommer på värdet av jordbrukarefamiljens och jordbruksarbetarnas bostäder

samt häststallar, varför det återstående fastighetsvärdet, vilket

skall direkt förräntas av de olika odlingarna, blir 1.400 kronor per bär.

Enligt produktionskostnadsundersökningarna 1921—1922 utgjorde det per

har sockerbetsodling kommande kapitalvärdet av döda inventarier 265

Meddelande från kungl, lantbruksakademiens ekonomiska avdelning nr 18, sid. 9.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

kronor, av förråd 365 kronor. Enligt föreliggande Räkenskapsresultat

från svenska jordbruk för 1927—1928 uppgår värdet å döda inventarier

vid de kontrollerade storbruken i södra Sveriges vete- och sockerbetsområde

till 67 procent, värdet å lörrådskapitalet till 44 procent av motsvarande

värden 1921—1922. Med tillämpandet av dessa procenttal ha vi i tabell

1 beräknat värdet å döda inventarier till 178 kronor, å förrådskapitalet

till 160 kronor per har sockerbetsodling.

Realisationsvärdet å sockerbetsblast och betavian har i tabell 1 beräknats

elter följande grunder:

Per 100 kilogram sockerbetor erhållas 50 kilogram betmassa, varav 33

procent gå förlorade vid lagringen, samt 34 kilogram blast, som kunna

tillvaratagas som foder. Sistnämnda blastkvantitet per 100 kilogram sockerbetor

redovisades i medeltal vid de 1919—1922 kontrollerade jordbruken.

Av blasten antages hällten utfodras färsk, häliten elter ensilering,

varvid 33 procent av fodervärdet antagas gå förlorade. Per 100 kilogram betmassa

är inköpspriset 25 öre och fraktkostnaderna beräknas utgöra 22

öre. Realisationsvärdet per fe blast respektive betmassa antages utgöra

12.5 öre, vilket realisationspris erhållits såsom medeltal per foderenhet

grovfoder för åren 1927—1929 från ladugårdsskötsel vid de av driitsbyrån

kontrollerade sydsvenska jordbruken. Mjölkpriset vid dessa jordbruk var

i medeltal 13.2 öre per kilogram.

Enligt här ovan angivna grunder blir realisationspriset å blast och

beta vfall per 100 kilogram betor: I

50 kg. betmassa................................................

............ 3.3 fe

17 » blast, färsk...........................................

............ 1.7 »

17 » » ensilerad ....................................

............ 1.1 »

S:a 6.1 fe å 12.5 =

76.2

öre

Avgår:

inköpspris för 50 kg. betmassa ................

................................. 12.5

fraktkostnad för 50 kg. betmassa ............

................................. 11.0

23.5

»

Återstår: realisationsvärde

per 100 kg. betor

52.7

öre

I tabell 1 har räknats med ett realisationsvärde å blast och betavfall av

53 öre per 100 kilogram sockerbetor.

Produktionskostnaderna per har sockerbetor utgöra enligt tabell 1

efter avdrag för realisationsvärdet å blast och betavfall 769 kronor. Med

en medelskörd såsom vid de kontrollerade jordbruken av 278 dt. betor per

har bli produktionskostnaderna per dt. sockerbetor 769: 278 = 2 kronor 77

öre.

Det sålunda beräknade produktionspriset gäller under de här ovan angivna

förutsättningarna med hänsyn till förbrukning av produktionsmedel,

transportavstånd, hektarskördar och prisförhållanden. Men förutsättningarna

kunna givetvis i praxis variera inom mycket vida gränser

kring de här använda medeltalen. Förbrukningen av produktionsmedel

och kostnaderna per har kunna variera. Betavfall och bläst kunna utnyttjas

mer eller mindre väl. Med olika mjölkpris och tekniska och ekonomiska

förutsättningar i övrigt för ladugårdsskötseln blir även realisationsvärdet

per fe av dessa fodermedel varierande. Härtill kommer att skörden

per har kan växla inom vida gränser från det ena året till det andra,

från den ena egendomen till den andra.

opaginerad Kontrollera mot PDF

118*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Såsom exempel på vilka variationer i produktionskostnader, som kunna

förekomma under ett och samma år, kunna vi här anföra följande medeltal

för de 10 hästa, respektive 10 sämsta sockerbetsodlande jordbruken under

1921—1922. Örn medeltalen för samtliga kontrollerade jordbruk sättes

= 100, erhålles följande relativa tal:

Sockerbetsskörd

per har

Produktionskostnad

per dt

sockerbetor

De 10 bästa jordbruken .................................................... 112 85

» 10 sämsta » .................................................... 88 122

Motsvarande variationer kring i ovanstående kalkyl beräknade medeltal

skulle för gruppen med de gynnsammaste förutsättningarna betyda en

2 kronor 35 öre per dt för den ogynnsammaste gruppen en medelskörd av

medelskörd per bär av 311 dt sockerbetor och en produktionskostnad av

245 dt per har och en produktionskostnad av 3 kronor 38 öre.

Tabell 1. Beräknade produktionskostnader per hektar sockerbetor vid nuvarande

prisläge.

Kronor per har

Arbetslöner:

Ackordsarbete, kontant ..................................................................... 250

in natura .................................................................... 20

Manstimmar, 207 å 45 öre ................................................................ 93

Driftsledning .................................................................................... 46 409

Dragarearbete:

Hästtimmar, 330 å 40 öre .................................................................. 132

Gödsel:

300 kg. chilesalpeter å 19: —............................................................... 57

200 » 20 % superfosfat .................................................................. 16

100 » 40 % kalisalt ........................................................................ 14

15 ton kreatursgödsel å 4: 80 ............................................................ 72

Kalk............................................................................................._3 lea

Frakter................................................................................................... 18

Övriga kostnader:

Arbete för väglagning, allm. omkostnader o. dyl.:

manstimmar, 54 å 45 öre ............................................................... 24

hästtimmar, 15 å 38 » 6

övriga utgifter för inventarieunderhåll, allmänna omkostnader, skatter 74 104

Ränteanspråk:

Fastighetskapital, 1,400 å 5 % ................. 70

Döda inventarier, 178 å 6 °i ........................................................... 11

Förråd, 160 å 6 % 10 91

Summa kronor 916

Avgår:

Värde å blast och realisationsvinst å betavfall:

278 dt ä 53 öre .......................................................................... 147

Nettokostnad per har 769

opaginerad Kontrollera mot PDF

•119

Kungl. May.ts proposition Nr 82.

Såsom exempel på variationer i skörd och produktionskostnader från det

ena året till det andra kunna följande resultat anföras från i Danmark

utförda undersökningar över sockerbetsodlingens ekonomi.1

1926 1927

Sockerbetsskörd per bar, dt......................................................... 347.1 247.2

Produktionskostnad per dt betor, kr....................................... 2:5 6 3:oi

Undersökningen omfattar 21 sockerbetsodlande jordbruk under 1926, 46

under 1927.

Såsom redan förut framhållits äro kostnadsberäkningarna i tabell 1 utförda

under den förutsättningen, att sockerbetsodlingen bedrives i mera

utsträckt omfattning, d. v. s. motsvarande bela den för nuvarande 5-årsperiod

kontrakterade arealen. Med en starkt reducerad odling bör man

emellertid kunna räkna med lägre kostnader per bar för ackordsarbete och

dragarearbete samt även med större möjligheter att väl tillvarataga och

utnyttja betavfall och blast.

Med 40 kronor lägre ackordskostnader per bar, 38 öre per bästtimme i

stället för 40 öre samt 10 procent högre realisationsvärde å betavfall och

blast — alla faktorer för övrigt lika med i tabell 1 — sjunka produktionskostnaderna

per dt sockerbetor från 2 kronor 77 öre till 2 kronor 55 öre.

I tabell 1 är räknat med att förbrukningen av mänsklig arbetskraft är

oförändrad per bar sockerbetor sedan 1919—1922. Enär det kan göras gällande,

att ekonomiseringen med den mänskliga arbetskraften är effektivare

nu än under dessa år, torde det vara av ett visst intresse att undersöka

vad en viss rationalisering i detta hänseende betyder för produktionskostnaderna

per dt betor. Beräknar man att förbrukningen av manstimmar

nedgått från 261 till 235 per har — alltså minskats med 10 procent

— betyder detta, att arbetskostnaderna vid ett pris av 45 öre manstimme

reduceras med 12 kronor per har, vilket ger 4.2 öre lägre produktionskostnader

per dt betor än de i tabell 1 beräknade.

Sockerbetsodlingen har ett betydande förfruktsvärde i jämförelse mea

t. ex. sädesodling. Vid sädesodling efter sockerbetor såväl som andra rotfrukter

erliålles i regel högre hektarskörd än när säd följer efter säd. Vid

produktionskostnadsberäkningarna i tabell I bar hänsyn tagits till detta

förfruktsvärde i så måtto, att sockerbetsodlingen endast debiterats kostnaderna

för den andel av de tillförda gödselmedlen, som antagits direkt utnyttjas

av sockerbetsodlingen, under det att efterverkan av denna gödsling

påförts de följande grödorna.2

Till det förfruktsvärde bos sockerbetsodlingen, som ligger däri, att man

vid omväxling mellan rotfrukts- och spannmålsgrödor löper mindre risk

för vissa skördenedsättande parasitangrepp, än då säd. följer efter säd, har

däremot ingen särskild hänsyn tagits vid ifrågavarande produktionskostnadskalkyler.

Sockerbetornas förfruktsvärde i detta hänseende varierar

emellertid med växtföljdens anordning för övrigt och torde vara omöjligt

att med något större säkerhet uppskatta i penningar.

Produktionskostnaderna för foderrotfrukter, korn och vallar.

På grundval av do under 1919—1922 utförda undersökningarna över produktionskostnaderna

vid sydsvenska jordbruk ha även beräkningar utförts

över produktionskostnaderna vid nuvarande prisläge för ovannämnda

1 Undersogelscr över Landbrugets Drittslorhold XII sid. 132.

’ .Järnliir Det svenska lantbrukets produktionskostnader I sid. 42 fl.

opaginerad Kontrollera mot PDF

120!

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

med sockerbetsodlingen konkurrerande odlingar. Resultaten av dessa beräkningar,

vilka utförts efter enahanda principer som beräkningarna över

sockerbetornas produktionskostnader i tabell 1, äro framlagda i tabell 2.

Beträffande det grundläggande undersökningsmaterialet hänvisas till

Det svenska lantbrukets produktionskostnader II, sid. 58—59. Kostnaderna

för ackordsarbetet vid foderrotfruktsodlingen lia beräknats efter under

1929 betalda ackordslöner.

På grundval av de i tabell 2 beräknade kostnaderna per har för ifrågavarande

odlingar och den vid de undersökta jordbruken under kontrollåren

1919—1922 erhållna hektarskörden har i nedanstående sammanställning

produktionskostnaderna per dt respektive foderenhet beräknats. I samma

tabell angives även vinsten respektive förlusten per har under antagande

av ett kornpris av 14 öre per kilogram och ett realisationspris per foderenhet

rotfrukter och vallskörd av 12.5 öre, d. v. s. samma pris som det i tabell

1 för hlast och betavfall beräknade.

Skörd per har............................

Produktionskostnad per fe, öre • ■

Skördevärde per har, kr..............

Produktionskostnader per har, kr.

Vinst +, förlust— per har, kr.....

Foderrotfrukter

Korn

Vall.

5,050 fe

2,460 kg.

2,540

15.0

14.9

10.7

631

344

318

754

367

273

123

— 23

+ 45

Under de givna förutsättningarna ger alltså rotfruktsodlingen en förlust

av 123 kronor, kornodlingen en förlust av 23 kronor, men vallodlingen

en vinst av 45 kronor per har.

Till dessa resultat må följande anmärkningar fogas.

Kornskörden per har är för skånska slättbygdsförhållanden särdeles låg.

Det nuvarande kornpriset ligger även långt under medelpriset under de

senaste åren. I medeltal för åren 1924—1928 var medelpriset per kilogram

maltkorn 19.6 öre per kilogram, vanligt 2-radskom 18.i öre.

Foderrotfrukter såväl som hö och bete från vall ha betydligt mångsidigare

användbarhet såsom foder än betmassa och bläst. De senare fodermedlen

kunna med fördel användas endast till äldre nötkreatur (ej kalvar),

under det att foderrotfrukter är ett utmärkt fodermedel även för hästar

och svin. I den mån man därför genom användning av foderrotfrukter

till dessa senare djurslag kan ersätta ett per foderenhet dyrare kraftfoder,

är det därför berättigat att räkna med ett motsvarande högre å-pris även

per fe rotfrukter. Med ett högre å-pris per fe rotfrukter blir emellertid

det ekonomiska resultatet av denna odling också gynnsammare än det ovan

beräknade.

Utgå vi emellertid från de i ovanstående kalkyler erhållna resultaten

samt ställa frågan vilket sockerbetspris, som erfordras för att denna odling

icke skall ge sämre nettoutbyte än med densamma konkurrerande

odlingar, och vidare antaga, att vid inskränkning av sockerbetsodlingen

1 har sockerbetor ersättes med 0.5 har foderrotfrukter, 0.5 har vall, kunna

vi uppställa följande beräkning.

Produktionskostnader per har sockerbetor .................... 769: — kr.

D:oper0.5 har foderrotfrukter .................................... 377: —

» »0.5 har vall ........................................................ 136: 5 o 513. 50 »

Minskade kostnader

255: 50 kr.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

121

Skördevärde:

0.5 har foderrotfukter.................................................... 315:5 0

0.5 härvall....................................................................... 159:— 474: 50 kr.

Erforderligt skördevärde per har sockerbetor 730: — kr

För att sockerbetsodlingen ander de givna förutsättningarna icke skall

ge sämre nettoresultat per har än foderrotfrukts- och vallodlingen, måste

alltså sockerhetsskörden betalas med 730 kronor per har eller vid en hektarskörd

av 278 dt med 2 kronor 62 öre per dt.

Tabell 2. Beräknade produktionskostnader per hektar rid nuvarande prisläge.

Foderrotfrukter

Korn

Vall.

kr.

kr.

kr.

Arbetslöner:

Ackordsarbete.....................

150

—

—

Manslimmar å 45 öre.........

155 mt

70

132 mt

59

70 mt

32

Driftsledning ....................

40

19

15

Dragarearbete:

Hästtimmar å 38 öre .........

306 ht

116

128 ht

49

69 ht

26

Utsäde.................................

17 kg.

34

198 kg.

32

14 kg.

28

Gödsel:

Gödselvärdeenheter å 1: 24...

129 ge

160

54 ge

67

37 ge

46

Kalk.................................

2

3

2

Övriga kostnader:

Bindgarn å 1:30 ...............

-

4,7 kg.

6

—

Tröskbränsle .....................

—

6

—

Manstimmar å 45 öre .........

48 mt

22

33 mt

15

24 mt

ii

Hästtimmar å 38 öre .........

12 ht

5

8 ht

3

7 ht

3

Övriga utgifter för inventarie-

underhåll m. m. ............

68

51

36

Ränteanspråk:

Fastighetskapital, 5 %.........

1,400 kr.

70

1,400 kr.

70

1,400 kr.

70

Döda inventarier, 6 %.........

154 »

9

100 s>

6

25 »

2

Förråd, 6 %.........

132 »

8

75 »

5

35 »

2

S:a kronor

754

391

273

Avgår avfall ........................

—

halm

24

—

Kostnad per har kronor;

754

367

273

Det här ifrågasatta utbytet av sockerbetor mot foderrotfrukter kan givetvis

genomföras omedelbart, under det att en utvidgning av vallarealen,

vilken utvidgning antagligen i huvudsak måste ske genom anläggning av

permanenta betesvallar eller lucernvallar, kräver en viss övergångstid.

Genom den här ifrågasatta förändringen i växtodlingen skulle foderskörden

ökas från 1,700 till 3,800 fe eller med 2,100 fe per har utbytt areal.

I den mån den ökade skörden av rotfrukter, hö och bete kan ersätta förut

inköpt kraftfoder bör realisationsvärdet per fe av dessa fodermedel bli

opaginerad Kontrollera mot PDF

122* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

högre och nettoresultatet av utbytet även bli gynnsammare än det ovan

beräknade. En viss utökning av kreatursantalet torde dock i flertalet fall

bli nödvändigt vid en mera omfattande inskränkning av sockerbetsodlingen.

Under de givna förutsättningarna skulle sockerbetsodlingen vid ett betpris

av 2 kronor 62 öre per dt ge samma nettoresultat, som örn hälften av

sockerbetsarealen ersatts med foderrotfrukter, hälften med vall. Sockerbetsodlingen

är emellertid avsevärt överlägsen de båda jämförda odlingarna

ur arbetsförtjänstsynpunkt. De beräknade arbetsinkomsterna per har

sockerbetor uppgå enligt tabell 1 till 433 kronor, men per 0.5 har foderrotfrukter

plus 0.5 har vall till 170 kronor. Alltså uppgår sockerbetsodlingens

överlägsenhet i detta hänseende till 263 kronor per har, en överlägsenhet

som dock reduceras något, i den mån kreatursantalet ökas i samband med

inskränkning av sockerbetsodlingen.

De här ovan gjorda jämförelserna kunna ge en viss orientering i fråga

örn sockerbetsodlingens konkurrenskraft gent emot de med denna jämförda

odlingarna. Det bör emellertid understrykas, att med växlande förutsättningar

i fråga örn det relativa skördeutbytet av ifrågavarande odlingar,

prisläget å ladugårdsskötselns produkter, egendomsstorleken, det ekonomiska

läget, möjligheterna att inskränka arbetareantalet m. fl. faktorer,

förskjutes också det jämviktspris per dt, sockerbetor, som erfordras för

att denna odling ej skall bli mindre lönande än de med densamma konkurrerande

odlingarna. Något generellt för alla förhållanden gällande

dylikt jämviktspris per dt sockerbetor kan därför icke fastställas lika

litet som ett generellt produktionskostnadspris för sockerbetorna.

Stockholm i december 1929.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

123

Bilaga litt. /.

Vissa historiska och statistiska uppgifter om den svenska sockerfabrikationen.

Av t. f. byråchefen i kontrollstyrelsen S. G. Almgren.

De första ansatserna till framställning av inhemskt socker ur vitbetor

gjordes i Sverige i slutet av 1830-talet. I Landskrona hade av ålder funnits

ett för raffinering av kolonialsocker inrättat sockerbruk, vilket vid nämnda

tidpunkt inköptes av ett skånskt bolag, bestående av ett flertal bland provinsens

godsägare, i avsikt att därstädes tillverka socker av vitbetor.. Även

i Malmö och Lund upptogs bearbetning av vitbetor för framställning av

socker. Resultatet av denna industris första framträdande blev emellertid

föga gynnsamt, vilket tillskrevs betornas dåliga beskaffenhet och den ytterst

ringa sockerutvinning, som med dåtida redskap kunde åstadkommas. Denna

sockerfabrikation nedlades till följd därav ganska snart och hade med utgången

av år 1845 alldeles upphört. Tillverkningen av råsocker under

dessa år har uppgivits till (i kilogram):

1838 1839 1840 1841 1842 1843 1844 1845

4,629 3,703 1,800 2,760 3,927 2,055 12,100 5,700

Emellertid började intresset för soekerfabrikation ur vitbetor ånyo framträda.

Vid riksdagen 1853—1854 väcktes förslag om att denna industri

borde genom skattefrihet, lån eller anslag på allt sätt understödjas, då därigenom

importen av råsocker kunde inskränkas och jordbruket i de traktei,

där betor bomme att odlas, skulle vinna en förbättrad ställning. Ett liknande

förslag framlades vid riksdagen 1862—1863. Dessa yrkanden blevo

emellertid avslagna. Såsom motivering anfördes, att, då den nya industrien

kunde förekomma allenast i vissa av landets provinser och anläggningarna

i fråga ej, som man då syntes anse, krävde större kapital, dess utveckling ej

borde påkalla understöd från det allmänna, samt vidare att, örn industrien

verkligen vore så förmånlig, som man uppgivit, svårigheterna borde reglera

sig själva. Det kan förtjäna omnämnas, att tullen a importerat socker ar

1857 utgjorde för raffinad 30.5 öre och för råsocker 18.8 öre per kilogram,

vilket alltså var det tullskydd, som vitbetsockerindustrien vid denna tid

åtnjöt.

Vid sockerfabriken i Landskrona, som år 1851 förvärvades av Skånska

sockerfabriksaktiebolaget, återupptogs betsockertillverkningen år 1854. Man

ägnade nu större omsorg åt betmaterialet och införde förbättrade metoder

för tillverkningen. Sedan betodlingen, som krävde långa förarbeten för att

lämna tillfredsställande resultat, började lämna rikligare skördar, kunde

tillverkningen drivas i allt större skala och i samma mån lämna även ett

ekonomiskt fördelaktigare utbyte.

Den stora utveckling, som betsockerindustrien i åtskilliga europeiska

länder antagit, och möjligen även framgången av Landskronafabriken,

framkallade mot slutet av 1860-talet en agitation för dess allmännare

Deri svenska

sockerindustriens

uppkomst och

utveckling.

a) Yitbetsockertillverkning.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

införande i landet. Betodlingsförsök anställdes på flera orter. I början

på 1870-talet inrättades ett flertal sockerfabriker, en vid Arlöv i Malmöhus

län, två i Östergötlands län, en i Halmstad oell en i Stockholm.

Men även denna ansats till en vitbetsockertillverkning i större omfattning

mötte svårigheter. Till dessa räknades, att 1869 års riksdag pålagt sockertillverkningen

en skatt, som började utgå den 1 juli 1873 och utgjorde en

femtedel av råsockertullen, som då var 23.5 öre per kilogram. Betodlingen tick

vidare ej den omfattning, som beräknats för att driften vid de med höga

kostnader anlagda fabrikerna skulle bliva lönande, oell beskaffenheten hos

betorna lämnade i allmänhet fortfarande mycket övrigt att önska. En annan

omständighet var den genom konkurrensen å världsmarknaden åstadkomna

fortgående nedgången i sockerpriset, som på ett 20-tal år minskats till

hälften. Till följd av i huvudsak dessa förhållanden nedlades driften undan

för undan vid fabrikerna, så att år 1878 betsockertillverkning ägde rum

allenast vid fabriken i Arlöv, vilken blev den enda bestående ända till år

1883. En ny fabrik började då sin verksamhet vid Säbyholm utanför

Landskrona. Den följande tiden medförde ett uppsving för betsockerindustrien

och flera nya fabriker tillkommo, i Staffanstorp år 1885, i Trälleberg

år 1888 samt i Hälsingborg och Örtofta år 1890. Intresset för betodlingen

växte, och man började komma till en allmännare insikt örn denna

odlings betydelse för jordbruket. Den med betor odlade jorden gav rikligare

skördar än annan. Därtill kommo de för jordbruket indirekta fördelarna,

bestående först och främst däri, att jorden genom den för betodlingen nödvändiga

bearbetningen så småningom kommer i en mycket hög växtkraft,

varigenom den lämnar bättre och framför allt säkrare skördar även av

övriga kulturväxter. Vid betsockertillverkningen erhålles därjämte en stor

mängd avfall, som dels i form av kreatursfoder och dels såsom gödningsämne

kommer jordbruket till godo.

Den svenska vitbetsockerindustriens utveckling under sitt första skede

belyses närmare av de uppgifter, som å den härvid fogade tabell I 1 äro

meddelade för tillverkningsåren 1854/55—1889/90.

Under 1890-talet fortgick råsockertillverkningen i Sverige i stegrat omfång,

så att få länder torde kunna uppvisa motstycke därtill. Är 1891 tillkommo

två nya fabriker, Jordberga och Kävlinge, år 1892 ytterligare två,

Ängelholms och Hököpinge, och åren 1893 och 1894 ej mindre än fyra,

Karpalunds, Köpingebro, Roma och Svedala, samt tre saftstationer, i Eslöv,

Teckomatorp och Klågerup, den sistnämnda nedlagd år 1919. År 1895 tillkom

Karlshamns råsockerfabrik samt år 1896 Hässlarps (Lyckåker). Betavverkningen

kampanjen 1896—1897 i 16 råsockerfabriker och 3 saftstationer

uppgick till ej mindre än 890,240 ton och tillverkningen av råsocker

till 105,556 ton. Utbytet, som på 1870-talet utgjorde allenast omkring

4 procent av betvikten, hade nu stegrats till 11.9 procent. Importen av

råsocker minskades till en obetydlighet, så att landets sockerbehov vid slutet

av 1890-talet praktiskt taget kunde tillgodoses med inhemsk vara. Under

första årtiondet på 1900-talet tillkommo ytterligare fem råsockerfabriker,

nämligen i Skivarp år 1901, Lidköping år 1904, Linköping år 1905,

Genevad år 1906 och Mörbylånga år 1907. En saftstation kom slutligen

år 1921 i gång vid Gärsnäs. Sammanlagt Annas för närvarande 21 råsockerfabriker

och 3 saftstationer. Av dessa anläggningar äro 1 belägen i

Östergötlands län, 1 i Gotlands län, 1 i Kalmar län, 1 i Blekinge län, 3 i

Kristianstads län och 1 i Skaraborgs län samt de övriga 16 i Malmöhus län.

Tillverkningsåret 1921—1922 har att uppvisa den största råsoekerti 11 verk^

s. 125 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

125

ning, som någonsin förekommit i vårt land. Betodling förekom år 1921 å

icke mindre än 48,752 hektar. Den avverkade hetmängden utgjorde

1,448,339 ton, varav utvanns en myckenhet råsocker av 234,771 ton, motsvarande

16.2 procent av betvikten. Sockerhalten i betorna i medeltal per

fabrik varierade mellan 17.i och 20.5 procent. Den tillverkade myckenheten

råsocker översteg sagda tillverkningsår med omkring 60,000 ton landets

sockerkonsumtion vid denna tid. För senare år kan betodlingen sägas

under normala förhållanden hava omfattat omkring 40,000 hektar, med en

betskörd av omkring 1 milj. ton och med en utvunnen myckenhet råsocker

av i runt tal 160,000 ton. Då sockerkonsumtionen i Sverige för närvarande

uppgår till omkring 240,000 ton i råsockervärde för år och alltjämt befinner

sig i stegring, kan landet alltså icke längre tillgodose sitt sockerbehov genom

inhemsk betsockertillverkning, såvida icke en väsentlig ökning i betodlingen

kommer till stånd.

Av bifogade tabell I 2 framgår tillverkningens omfattning vid råsockerfabrikerna

tillverkningsåren 1890/91—1928/29.

Avverkningen av betorna för råsockertillverkning tager i allmänhet sin

början i oktober månad. Tillverkningstidens längd vid råsockerfabrikerna,

vilken är beroende på den år från år växlande tillgången på betor men

som i allmänhet kan sägas årligen omfatta omkring sex veckor med en

kortare efterkampanj, belyses av följande tablå.

Til 1 vprk-

Betkampanj

Efterkampanj

Sammanlagt

J. il I* CI a

i genomsnitt

i genomsnitt

antal tillverk-

ningsar

per fabrik

per fabrik

ningsdygn

1924/25 .............

........ 38

10

990

1925/26 .............

........ 53

10

1,327

1926/27 .............

........ 32

9

163

1927/28 ............

47

9

1,163

1928/29 .............

........ 43

8

1,067

Vid ingången av tillverkningsåret 1906—1907 funnos i landet följande 10

sockerraffinaderier: Tanto i Stockholm, Gripen i Norrköping, Arlöv, Landskrona,

Hasslarp, Hälsingborg, Lund, Ystad, Göteborg och Lidköping. Av

dessa voro 3, Arlöv, Hälsingborg och Lidköping, tillika råsockerfabriker,

under det att Hasslarp tillverkade raffinad direkt ur betsaft. I samband

med koncentrationssträvandena inom sockerindustrien nedlade emellertid 5

av dessa raffinaderier sin verksamhet: Gripen i Norrköping år 1913, Hasslarp,

Hälsingborg och Lund år 1914 och Ystad år 1917, av vilka likväl fabrikerna

i Hasslarp och Hälsingborg alltjämt hava tagits i anspråk såsom råsockerfabriker.

För närvarande finnas alltså 5 sockerraffinaderier, nämligen Tanto

i Stockholm, Arlöv, Landskrona, Göteborg och Lidköping.

Tillverkningens omfattning vid sockerraffinaderierna tillverkningsåren

1906/07—1928/29 framgår av närslutna tabell I 3.

Såsom i det föregående framhållits, var vid slutet av 1890-talet landets

vitbetsockertillverkning praktiskt taget tillräcklig för att tillgodose sockerbehovet,

och så blev i stort sett även fallet under de närmaste årtiondena.

Enligt tillgängliga statistiska uppgifter har sålunda utländskt råsocker icke avverkats

i raffinaderierna under tillverkningsåren 1906/07 — 1918/19. Efter sistnämnda

tillverkningsår hava, framför allt till följd av den stegrade sockerkonsumtionen,

förhållandena ändrats därhän, att betydande myckenheter

utländskt råsocker bearbetats i vissa raffinaderier. Under tiden från och

med tillverkningsåret 1919—1920 hava i raffinaderierna intagits följande

myckenheter importerat råsocker:

Betkampanj.

b) Sockerraffinaderier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

c. Sockerindustriens

organisation.

Skatt och tull.

126* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Kilogram Kilogram

1919/20 ............................ 12,054,733 1924/25............................ 43,594,381

1920/21 ............................ 15,942,605 1925/26............................ 13,232,763

1921/22 ............................ — 1926/27............................ 149,905,998

1922/23 ............................ 343,000 1927/28............................ 68,962,690

1923/24 ............................ 15,047,086 1928/29............................ 91,326,850.

Den svenska betsockerindustriens stora uppsving under 1890-talet gjorde

frågan om överproduktion av inhemskt råsocker aktuell. Det medel, som

till en början tillgreps för att avvärja detta förhållande, var att minska

utbudet av råmateriel genom nedsättning av priset å vitbetor. Det är från

denna tid, som sammanslutningssträvandena inom sockerindustrien härleda

sig. Omkring år 1900 träffades överenskommelse mellan råsockerfabrikerna

örn enhetlig kontingentering av betarealen för varje år, och man blev på

så sätt i stånd att nöjaktigt reglera råsoekerproduktionen till förhindrande

av överproduktion. Med år 1907 genomfördes en fullständig koncentration av

sockerindustrien genom bildandet av Svenska sockerfabriksaktiebolaget, utgörande

en sammanslutning av alla de sockerfabriker, vilka dittills mer eller

mindre samarbetat. Bolaget äger alla sockerfabriker i Skåne samt sockerfabrikerna

i Roma, Karlshamn och Genevad. År 1914 bildades Mellersta

Sveriges sockerfabriksaktiebolag, till vilket sockerfabrikerna i Lidköping,

Linköping och Mörbylånga höra. På det förstnämnda bolaget komma drygt

:''/10 av landets sockerproduktion.

Vitbetsockerindustriens framträdande i vårt land föranledde redan på

1860-talet upptagande av frågan om en särskild beskattning av sagda industri.

Sockertullen utgjorde vid denna tid en viktig inkomstkälla för

staten. Tullavgifterna för socker och sirap voro per kilogram

för råsocker

år 1850 ................... 21 öre

» 1860 .................... 19 »

» 1870 .................... 23.5 »

för raffinad för sirap

35 öre 21 öre

31 » 9 »

33 » 9 »

Under motivering att tillverkningen av inhemskt råsocker hotade att

minska statsverkets inkomster av sockertullen, väcktes vid 1867 och 1868

års riksdagar motioner med förslag örn fastställande av accis å vitbetsockertillverkningen,

motsvarande råsockertullen, vilka förslag dock icke vunno

bifall. Vid 1869 års riksdag beslöts emellertid, att skatt å inhemskt socker

skulle påläggas från och med den 1 juli 1873 och under de tre första åren

utgå med en femtedel av den samtidigt gällande råsockertullen, 23.5 öre

per kilogram, under de följande tre åren med två femtedelar o. s. v., tills

skatten på detta sätt uppnått fyra femtedelar av nämnda tullsats. Skatten

skulle utgå efter de avverkade betornas vikt och under antagande av

ett råsockerutbyte av 6.25 procent. Till följd av sockerindustriens betryckta

läge dispenserade emellertid riksdagen från vidare skatteförhöjning från

den 1 juli 1879, och 1882 års riksdag beslöt slutligen, att principen örn den

successiva skatteprogressionen icke vidare skulle bibehållas, utan skulle

sockerskatten tillsvidare utgöra två femtedelar av råsockertullen. År 1891

höjdes sockerskatten att utgå med hälften av råsockertullen, som alltjämt

utgjorde 23.5 öre per kilogram. Nominellt gick tullskyddet ned till 11.75

öre men utgjorde i verkligheten omkring 16 öre för kilogram. Till följd

av nya framsteg i fabrikationsmetoderna kunde nämligen ovannämnda ut
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

127

bytestal 6.25 procent numera högst väsentligt överskridas. Till reglerande

av detta förhållande, genom vilket betydande skattebelopp undandrogos statsverket,

beslöto statsmakterna att övergå till ett successivt höjande av det

legala sockerutbytet. Vid 1893 års riksdag bestämdes alltså, att tillverkningsskatten,

som fortfarande skulle utgå med ett belopp, svarande mot

halva råsockertullen, skulle fastställas på grundvalen av ett sockerutbyte,

vilket intill tillverkningsåret 1894—1895 skulle beräknas till 7.5 procent,

intill tillverkningsåret 1895—1896 till 8.25 procent och därefter till 9 procent.

Sedermera höjdes utbytestalet år 1896 till 10.5, år 1901 till 11.5 och år

1902 till 12 procent av betvikten. För nyanlagda fabriker med viss belägenhet

hade medgivits särskilda skattelindringar. Under hägnet av dessa

tillkommo fabrikerna i Köpingebro, Karpalund, Roma och Karlshamn samt

senare även fabrikerna i Lidköping och Linköping.

Sockerskattens uttagande efter vikten av de avverkade betorna på grundval

av ett fastställt utbytestal hade utgjort en kraftig drivfjäder för industrien

att söka mer och mer förbättra tekniken för vinnande av största

möjliga utbyte ur betorna samt att uppbringa dessas sockerhalt, men någon

säker grund för beskattningen utgjorde den tillämpade metoden icke, enär

skatten drabbade fabrikerna olika. Detta föranledde statsmakterna att taga

införandet av en rättvisare beskattningsform i övervägande. Genom beslut

vid 1906 års riksdag infördes i stället produktskatt, d. v. s. skatt å den

färdiga varan, vilken skatt påfördes vid sockrets utlämnande till fritt bruk.

Skattesatsen bestämdes till 13 öre per kilogram. Då skatten även skulle

komma att åvila det importerade sockret, reviderades i detta sammanhang tullavgifterna,

vilka alltjämt hade utgjort 33 öre för raffinad och 23.5 öre för

råsocker. Sockertullen fastställdes till 17 öre för raffinad och 11.7 5 öre för

råsocker, vilka belopp alltså representera det då gällande tullskyddet.

Efter den rationella organisation av sockerindustrien, som dess koncentrering

till Svenska sockerfabriksaktiebolaget innebar och varigenom dess fortbestånd

och lugna utveckling ansågs tryggat, framkommo yrkanden om en

reglering av sockerskatt och sockertull i syfte att nedbringa produktionsvinsten

och även tillföra staten ökad inkomst av sockerskatt. Genom beslut

av 1908 års riksdag vidtogs en successiv höjning av sockerskatten, vilken

åren 1909—1911 skulle utgå med 15 öre, 1912 med 15.5 öre och från och

med år 1913 med 16 öre per kilogram. Sockerfabrikationen i öster- och

Västergötland samt på Öland beviljades nedsättningar i skatten med 3 å 4

öre per kilogram, vilka dock upphörde med 1921 års utgång. Samtidigt

med skattehöjningen nedsattes sockertullen, så att denna skulle för raffinad

utgöra under åren 1909—1911 15 öre, år 1912 14.5 öre och från och med

år 1913 14 öre per kilogram samt för råsocker respektive 10 öre, 9.5 öre

och 9 öre. Under motivering att det vore ett önskemål, att marknadspriset

å socker såsom en för befolkningen nödvändig konsumtionsartikel nedbringades,

beslöt 1913 års riksdag ytterligare minskningar i sockertullen

enligt följande program:

Tullsats för

raffinad råsocker

år 1914 .............................

............... ll.o öre

8.0 öre

» 1916 .............................

................ 10.5 »

7.5 »

» 1918 .............................

................ 10.0 »

7.o »

De tullavgifter å socker, som trädde i tillämpning år 1918, äro alltjämt

gällande. Tullavgiften å sirap och melass är 5 öre per kilogram.

opaginerad Kontrollera mot PDF

128:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Införsel och

utförsel av

socker.

Sockerkon
sumtionen.

Vad beträffar sockerskatten utgick denna sedermera med oförändrat belopp,

16 öre per kilogram, intill den 1 juli 1925, då den enligt bevillningsutskottets

hemställan nedsattes till 14 öre. I 1926 års statsverksproposition

föreslog Kungl. Majit sedermera minskning av sockerskatten till 10 öre per

kilogram. Bevillningsutskottet uttalade i anledning härav, att det tillfälle

till en allmän skattesänkning, som erbjöde sig, borde vad den indirekta

beskattningen anginge i främsta rummet begagnas till att lätta den synnerligen

höga skattebelastning på socker, som sockerskatten och sockertullen

utgjorde. Utskottet hade därför ansett synnerligen önskvärt, att sockerskatten

sänktes mera än Kungl. Maj:ts förslag innebure. Det vore nämligen

enligt utskottets mening av största betydelse ur folknäringens synpunkt

att befordra den ökade användning av det näringsrika sockret bland

mindre bemedlade folklager, vilken otvivelaktigt under senare år ägt rum.

Därtill komme ytterligare det skälet, att sockerskatten inom vårt beskattningssystem

vore den enda accis, som träffade en nödvändig livsförnödenhet,

varför dess fullständiga avskaffande, i den mån detta kunde efter hand

bliva möjligt, borde betraktas såsom synnerligen eftersträvansvärt. På

yrkande av utskottet sänkte 1926 års riksdag sockerskatten till 8 öre från

och med den 1 juli samma år. År 1928 fortgingo statsmakterna på den

inslagna vägen att lätta på skattebelastningen å socker och nedsatte sockerskatten

till 4 öre per kilogram från och med den 1 juli nämnda år, och

genom beslut vid 1929 års riksdag upphävdes sockerskatten från och med

den 1 juli 1929.

Statsverkets årliga inkomster av sockerskatt och sockertull från och med

år 1900 framgå av bifogade tabell I 4.

Bifogade tabell, bilaga I 5, utvisar omfattningen av import och export i

Sverige av socker, åren 1915—1929.

Förbrukningen av socker var tidigare, då denna vara väsentligen betraktades

såsom en lyxartikel, ganska obetydlig, men allteftersom sockret vunnit

insteg såsom ett viktigt näringsmedel, har konsumtionen därav i hög grad

stegrats. Den årliga sockerkonsumtionen per invånare, rörande vilken en

beräkning återfinnes i bifogade tabell I 6, har i vårt land uppskattats sålunda:

Ärligen

Kilogram

1851—1860 ...............

3.7 9

1861—1870 ...............

............. 5.oo

1871—1880 ...............

............. 7.73

1881—1890 ...............

............. 10.60

1891—1895 ...............

............. 13.64

1896—1900 ...............

............. 18.3 7

1901—1905 ...............

............. 22.02

1906—1910 ..............

............. 25.26

1910 ...............

............. 25.31

1911 ...............

............. 26.78

1912 ...............

............. 26.97

1913 ...............

............. 27.39

1914 ...............

............. 28.71

1915 ...............

............ 31.36

Årligen

Kilogram

1916 .....................

................... 27.35

1917 .....................

................... 22.63

1918 .....................

................... 22.83

1919 ......................

.................. 32.60

1920 ......................

................... 33.15

1921 ......................

................... 29.58

1922 ......................

................... 31.10

1923 ......................

................... 33.24

1924 ......................

................... 33.6 4

1925 .....................

.............. 37.09

1926 .....................

.................. 36.79

1927 ......................

.................. 37.81

1928 ......................

.................. 39.83

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *129

Tabell 11. Tillverkningen vid r&sockerfabrikema under tiden 1864—1890.

1

2

s

4

6

Tillverkningsår

Antal

fabriker

Avverkade

betor,

ton

Utbyte av

råsocker,

ton

Utbyte av

råsocker i %

av betvikten

e 1864/55 .........................................

1 1855/56 ..........................................

1

2,847

128.7

4.5

1

3,935

231.6

5.9

1856/57 ..........................................

1

2,716

149.3

5.5

1857/58 .........................................

1

2,164

123.6

5.7

1858/59 ..........................................

1

3,441

271.2

7.9

1859/60 ..........................................

1

6,435

374.8

5.8

1860/61 ..........................................

1

6,915

407.8

5.9

1861/62 ..........................................

1

6,840

466.8

6.8

1862/63..........................................

1

6,981

468.0

6.7

1863/64 .........................................

1

8,640

501.2

5.8

1864/65 ..........................................

1

11,520

686.8

6.0

1865/66 ........................................

1

9,650

778.8

8.1

1866/67 ..........................................

1

15,510

992.9

6.4

1867/68 ..........................................

1

12,830

769.7

6.0

1868/69 ..........................................

1

11,520

822.5

7.1

1869/70 .........................................

1

14,290

979.2

6.9

1870/71 .........................................

3

21,620

1,432.5

6.6

1871/72 .........................................

3

23,340

1,639.0

7.0

1872/73 ..........................................

4

23,540

1,618.0

6.9

1873/74 ..........................................

5

31.090

2,174.6

7.0

1874/75 ..........................................

3

17,500

1,289.8

7.4

1875/76 .........................................

3

16,930

1,281.7

7.6

1876/77 ..........................................

2

11,530

753.6

6.5

1877/78 ..........................................

2

8,300

632.4

7.6

1878/79 ..........................................

1

7,030

523.9

7-5

1879/80 ..........................................

1

10,520

779.3

7.4

1880/81 ..........................................

1

19,290

1,454.8

7.5

1881/82 ..........................................

1

16,070

1,219.7

7.6

1882/83 .........................................

1

19,280

1,539.1

8.0

1883/84 .........................................

2

37,830

2,953.2

7.8

1884/85 ..........................................

2

47,170

4,298.8

9.1

1885/86 .........................................

3

43,260

3,919.0

9.1

1886/87 ..........................................

3

56,385

5,806.8

10.3

1887/88 ..........................................

3

83,605

9,176.1

11.0

1888/89 ..........................................

4

86,111

8,880.7

10.3

1889/90 ..........................................

4

136,813

14,625.6

10.7

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 64 höft. (Nr 32. Bilaga.) 9*

opaginerad Kontrollera mot PDF

130*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell I 2. Tillyerkningen vid räsockerfabrikerna ander tiden 1890—1929.

1

2

3

4

5

6

7

1 8

1 »

10

1 ii

Till-

verk-

nings-

år

Anta

fabri-

ker

(inkl.

saft-

statio-

ner)

Bet-

areal,

hektar

Av-

verkade

betor,

ton

Betornas

sockerhalt

i medeltal

per fabrik

Betpris1

per 100 kg.

i Utbyte av råsocker

Utbyte av

melass

lägst

%

högst

%

höst-

pris,

kr.

vinter-

pris,

kr.

ton

ton

per

hektar

i 1 %

av bet- vikten

ton

> %

av bet- vikten

1890/91

6

218,228

20,632

7,124

3.8

1891/92

8

260,064

t |

26,842

10.8

7,628

2.9

1892/93

10

277,443

\ 1

29,920

10.8

7,940

2.9

1893/94

10

373,962

43,167

11.6

9,539

2.6

1894/95

17

628,48C

11.4

14.5

1.85

2.10

72,890

11.6

17,515

2.8

1895/96

18

538,709

12.5

15.0

1.66

1.86

62,114

11.5

15,753

2.9

1890/97

19

890,240

12.4

14.2

1.66

1.85

105,556

11.9

25,179

2.8

1897/98

19

716,141

13.1

15.2

1.40

1.60

88,935

12.4

20,731

2.9

1898/99

19

480,931

13.2

14.9

1.60

1.70

59,316

12.3

13,154

2.7

1899/00

19

622,046

13.4

15.7

1.66

1.85

80,810

13.0

18,654

3.0

1900/01

19

875,911

13.4

15.2

1.75

1.95

114,734

13.1

17,441

2.0

1901/02

20

903,792

13.9

16.4

1.75

1.95

125,379

13.9

16,214

1.8

1902/03

20

505,017

14.8

16.3

1.75

1.95

72,444

14.3

8,237

1.6

1903/04

20

748,446

14.5

16.2

1.90

2.10

107,199

14.8

9,812

1.3

1904/05

21

556,881

14.2

17.1

2.10

2.30

84,037

15.1

6,861

1.2

1905/06

22

824,438

13.6

16.7

122,403

14.8

10,550

1.3

1906/07

22

31,477

1,029,323

15.0

17.8

162,396

5.2

15.8

12,542

1.2

Medelpris, kr.

1907/08

23

31,196

771,170

12.5

17.0

2.28

111,446

3.6

14.4

11,990

1-6

1908/09

24

32,075

900,935

15.7

17.4

2.85

130,694

4.3

15.2

11,909

1.3

1909/10

24

33,460

896,940

14.9

16.6

2.4 9

126,272

3.8

14.1

11,296

1.8

1910/11

24

35,134

1,105,113

16,2

17.8

2.56

173,921

4.9

15.7

13,466

1.2

1911/12

24

29,052

824,070

15.0

17.8

2.58

127,378

4.4

15.4

11,245

1.4

1912/13

24

27,092

836,508

14.9

17.9

2.65

131,961

4.9

15.8

12,435

1.5

1913/14

24

28,84f i

885,276

14.9

17.8

2.32

137,106

4.8

15.5

17,731

2.0

1914/15

24

32,460

974,409

16.2

18.1

2.54

154,114

4.7

15.8

22,413

2.8

1915/16

24

32,352

824,481

16.0

17.9

2.51

127,352

3.9

15.4

19 j 44

2.3

1916/17

24

37,170

911,722

15.0

17.3

2.66

137,395

3,7

15.1

19,652

2.2

1917/18

24

32,009

863,765

15.7

17.6

3.27

131,038

4.1

15.2

19,347

2.2

1918/19

24

30,501

818,171

15.0

17.8

5.76

127,494

4.2

15.6

17,027

2.1

1919/20

23

35,500

909,870

16.o

18.4

8.60

145,008

4.1

15.9

19,300

2.1

1920/21

23

45,686

1,007,449

16.1

19.0

8.74

164,210

3.6

16.8

22,312

2.2

1921/22

24

48,752

1,448,339

17.1

20.5

7.52

234,771

4.8

16.2

37,669

2.0

1922/23

12

16,752

441,765

16.0

18.5

3.97

72,126

4.3

16.3

9,560

2.2

1923/24

24

42,831

1,005,419

14.5

17.8

3.94

149,608

3.6

14.9

23,048

2.3

1924/25

24

41,231

891,097

13,6

17.5

3.52

135,277

3.s

15.2

20,831

2-3

1925/26

24

40,315

1,323,579

15.6

18.2

2.5 9

204.601

5.1

15''5

29,921

2.8

1926/27

4

4,417

135,760

15.3

17.2

2.68

20.871

4.7

15.4

3,161

2.3

1927/28

24

40,559

957,214

15.1

17.8

3.02

145,350

3.6

15.2

22,868

2.4

1928/29

24

42,616

1,061,872

13.8

17.5

2.60 j

160,885

3.8

15.1

25,819

2.4

1 För betor med redovisningsårets sockerhalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *131

Tabell I 3. Till verkningen vid sockerraffinaderierna under tiden 1906—1929.

1 1

2

3

1 ‘

1 *

6

! 7

1 8

1 8

10

Tillverk

ning

An-

Tillverk-

tal

Använt

R

a f f i n a

d

ningsår

fa-

råsocker

Matsirap

Melass

ker

Toppsocker

kaksocker

Krossocker

slag

Summa

kg-

kg-

kg-

kg-

kg-

kg.

kg.

kg.

1906/07

10

117,434,600

115,234,118

498,315

6,179,040

1907/08

10

113,939,013

105,520,239

95,701

6,011,410

1908/09

10

138,673,200

131,569,318

1,581,167

7,728,232

1909/10

10

131,584,422

121,814,397

2,027,708

6,429,300

1910/11

10

141,597,557

130,852,339

1,548,730

7,172,860

1911/12

10

134,584,700

32,046,467

38,807,886

52,192,644

116,027

123,163,024

3,28i,5i-0

6,804,907

1912/13

10

145,137,400

34,060,528

11,811,527

58,754,741

164,861

134,791,657

3,671,727

7,865,763

1913/14

9

137,081,900

28,411,014

40,096,928

57,916,50*

67,256

126,491,702

4,731,913

6,677,819

1911/15

6

157,346,500

28,816,340

54,850,515

53,128,984

55,551

136,851,390

11,591,706

8,070,297

1915/16

6

159,343,200

28,964,519

47,598,333

66,008,688

290,858

• 42,862,398

13,779,703

8,471,456

1916/17

6

134,162,900

24,829,260

41,765,768

49,699,711

100,812

116,395,551

12,534,948

6,536,897

1917/18

5

108,026,400

1,213,018

27,955,195

64,772,218

51,938

93,982,369

8,468,024

5,454,265

1918/19

5

133,130,663

—

48,980,625

71,424,268

—

120,404,893

3,189,649

7,168,288

1919/20

5

155,067,341

—

57,16 4,318

84,613,651

213,000

142,020,969

6,433,727

11,183,751

1920/21

5

158,391,892

—

73,470,079

71,418,845

—

144,888,924

1,966,814

11,491,764

1921/22

5

158,188,820

21,468,682

47,715,015

74,342,971

412,042

i43,938,710

229,439

11,688,613

1922/23

5

171,449,886

20,091,663

48,519,654

90,722,039

54,479

159,387,835

363,855

12,362,114

1923/24

5

165,405,700

20,531,256

53,088,530

79,212,325

66,369

152,898,480

410,250

11,393,928

1924/25 !

5

155,415,790

20,193,871

53,876,955

70,508,*72

53,921

144,633,019

178,055

11,026,052

1925/26

5

183,228,512

21,731,643

55,390,219

90,332,770

36,1 16

167,490,748

193,500

12,730,077

1926/27

5

198,534,008

16,654,44''

57,558,090

104,100,792

884,301

179,197,625

451,800

17,018,020

1927/28

5

178,730,342

15,701,558

51,810,880

92,938,088

1,743,487

162,194,013

500,600

13,951,612

1928/29 j

5

265,802,808122,607,197

77,249,935

142,824,624

1,449,998;244,131,754

440,000

20,007,578

Tabell 14. Statsverkets inkomst av sockerskatt och sockertnll under tiden 1907—1929.

Debi

/erad

Å r

tull

sockerskatt

kr.

å raffinerat

socker

kr.

å, oraffinerat

socker

kr.

Summa

kr.

1907.............................................

13,260,522

57,766

46,893

104,659

1908.............................................

18,179,896

415,343

62,007

477,350

1909 .............................................

14,828,934

158,541

39,193

197,734

1910.............................................

17,418,360

115,346

12,093

127,439

1911 .............................................

18,560,333

238,358

10,092

248,450

1912............................................

19,419,894

190,013

10,519

200,532

1913............................................

20,549,941

21,219,632

292,454

7,570

300,024

1914.............................................

244,798

12,541

257,339

1915.............................................

23,947,232

83,770

—

83,770

1916............................................

20,479,041

57,753

54

57,807

1917.............................................

12,722,330

770,583

2

770,585

1918...........................................

10,043,036

912,971

271,659

1,184,630

1919.............................................

19,170,183

748,687

184,760

933,447

1920............................................

26,974,445

3,005,640

2,353,311

5,358.951

1921 .............................................

22,436,108

740,825

1,1.44

741,969

1922.............................................

24,426,959

650,137

8

650,445

V»—80/e 1923 .................................

1923 ............................................

12,754,743

1 28,266.992

1,375,296

1,130,898

2,506,194

1924.............................................

1 29,768,557

3,789,485

3,064,799

6,854,284

1925 ..........................................

1 25,660,763

3,563,169

792,317

4,355,486

1926 .............................................

1 17,359,666

1,471,355

6,410,856

7,882,211

1927.............................................

1 17,678,912

1,191,629

7,095,429

8,287,058

1928 ...........................................

1 8,284,098

3,063,105

4,426,057

7,489,162

1929 (prelin!.).................................

—

1,973,670

8,652,373

10,626,043

1 Avser statsverkets behållna inkomst av sockerskatt för budgetår, som började den ''/t

opaginerad Kontrollera mot PDF

132*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 1 6. Import och export av socker onder tiden 1915—1929.

1

2

3

4

6

6

8

Råsocker

Raffinerat socker

Sirap och melass

ir

import

import

export

nettoimport

import

export

nettoimport

ke.

kg-

kg.

kg.

kg-

kg-

kg.

1915 ............

750,038

15,576,172

—14,826,134

7,460,587

1,011,872

6,448,715

1916 ............

700

263,659

15,277

248,382

7,825,393

1,756

7,823,637

1917 ............

6

7,106,383

41

7,106,342

702,767

—

702,767

1918 ............

2,536,932

9,013,876

851,492

8,162,384

5,467

—

5,467

1919 ............

1,847,592

7,589,352

82,218

7,507,134

16,760,628

588,324

16,172,304

1920 ............

31,459,985

29,964,901

305,990

29,658,911

4,588,882

207,109

4,381,773

1921 ............

7,690

6,835,967

3,697

6,832,270

12,328,404

5,076,456

7,251,948

1922 ............

75

6,504,367

467

6,503,900

17,442,641

112,491

17,330,150

1923 ............

11,308,982

13,752,958

726

13,752,232

16,354,881

619,242

15,735,639

1924 ............

36,216,720

37,894,846

704

37,894,142

18,090,494

1,839,700

16,250,794

1925 ............

8,820,782

35,631.684

1,134

35,630,550

24,388,639

29,706

24,358,933

1926 ............

91,498,854

14,713.556

3,661

14,709.895

20,505,932

6,191

20,499,741

1927 ............

101,363,263

11,916,283

11,740

11,904,543

20,062,090

282

20,061,808

19281............

63,308,641

30,602,955

25,316,772

19291............

123,610,000

19,713,000

19,131,000

1 Preliminära uppgifter.

Tabell 16. Beräkning av sockerkonsnmtionen onder tiden 1907—1928.1

Kalenderår

Från sockerfabr.

utlämnat tili fritt

bruk

Import

Förbruk- ning av

Summa

konsum-

Därav im

porterad

Konsum- tion per

år och

invånare

kg.

Raffinad

reducerad

till rå- socker

ton

Råsoc-

ker

ton

Raffinad

reducerad

till rå- socker

ton

Råsocker

ton

Sirap

reducerad

till rå- socker

ton

inhemsk

sirap

reduc. till

råsocker

tori

tion efter

reduktion

till rå- socker

ton

raffinad

och im- porterat

råsocker

ton

1907.........

129,908

381

399

7,888

249

138,825

780

25.91

1908.........

155,384

—

2,757

477

7,233

48

165,899

3,234

30.7 0

1909.........

110,806

—

1,194

375

7,278

790

120,443

1,569

22.08

1910.........

128,664

1,028

870

ilo

7,507

1,014

139,193

980

25''si

1911.........

136,593

1,658

1,786

95

7,516

774

148 422

1,881

26.78

1912.........

139,104

1,311

1,463

66

6,852

1,565

150,361

1,529

26.97

1913.........

142,956

1,646

2,302

83

4,934

2,083

154,004

2,385

27.39

1914.........

148,926

1,951

2,472

153

6.636

2,365

162,503

2,625

28.71

1915.........

166,003

2,316

839

—

3,725

5,748

178,631

839

31.30

1916.........

143,387

2,500

293

1

3,912

6,786

156,879

294

27.36

1917........

113,520

3,238

7,896

—

351

5,799

130,804

7,896

22.68

1918.........

113,357

3,251

10,015

2,537

3

3,399

132,562

12,552

22.88

1919.........

161,843

7,336

8,433

1.847

8,422

2,235

190,116

10,980

32.60

1920.........

186,340

3,891

“33,294

“31,460

2,294

2,239

“194.764

64,754

33.16

1921.........

160,441

482

7,596

8

6,164

68 n

175,376

7,604

29.68

1922.........

169,354

254

7,230

—

8,719

135

185,692

7,230

31.10

1923.........

173,910

227

15,280

“11,309

8,176

153

“199,336

26,589

33.24

1924.........

159,370

169

“42,106

“36,217

8,170

300

“202,543

78,323

33.64

1925.........

169,832

153

“39,591

“8,821

9,244

62

“224,216

48,412

37.09

1926.........

200 765

159

“16,348

“91,498

8,788

163

“223,083

107,846

36.7 9

1927.........

208,061

170

“13,240

“101,363

8,646

269

“229,948

114,603

37.81

1928..........

201,107

118

“34,003

“63,309

9,592

187

“242,802

97,312

39.88

1 Sockerkonsnmtionen ilar i Sverige beräknats motsvaras av den myckenhet socker och sirap, som

utlämnats till fritt bruk från sockerfabrikerna, samt av importen av dessa varor, i den mån de av

tullverket utlämnats till fritt bruk.

“ Av det importerade sockret hava följande myckenheter medelst tullförpassning sänts till raffinaderi

för omarbetning: år 1920 64,754 ton, år 1923 9,719 ton, år 1924 43,789 ton, år 1925 3,487 ton,

år 1926 94,637 ton, är 1927 101,801 ton samt år 1928 65,514 ton. Nu angivna kvantiteter ingå

icke i uppgifterna i kol. »Summa konsumtion etc.».

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82-

*133

Bilaga litt. J.

Kortfattad översikt rörande den svenska sockerindustriens ekonomiska

ställning och produktionsförhållanden.

Av kanslirådet C. Mannerfelt.

I det åt 1929 års sockersakkunnig*, givna uppdraget att utreda de

olika faktiska förhållanden, varav den svenska sockerfrågan är beroende,

ingår bland annat att utreda »ställningen inom den inhemska

sockerbetsodlingen och sockerfabrikationen» samt »betingelserna över

huvud för den svenska betodlingens och en på denna grundad sockerfabrikations

fortbestånd och dessa näringars möjligheter att härutinnan

genom ytterligare rationaliseringsåtgärder eller eljest bestå gent emot

den utländska konkurrensen».

Flertalet av de sockerkommissioner, som under senare tider nära nog

årligen tillsatts hava haft synnerligen brådskande uppgifter, vilka i

huvudsak begränsats till frågan örn tillfälliga åtgärder för att — oftast

på förhandlingsvägen — förebygga inställning eller minskning av visst

års betodling, samt hava därför i stort sett ej kunnat i sina utlåtanden

och rapporter ingå på sådana allmänna näringsekonomiska spörsmål,

som avses i de nyss återgivna utredningsdirektiven. Ehuru 1929 års

sockersakkunnigas utredningsarbete på hithörande viktiga och komplicerade

områden ännu ej slutförts, torde det dock vara möjligt att

härutinnan redan nu meddela vissa mera allmänna upplysningar och

framhålla några synpunkter, vilket här göres ifråga örn sockerindustrien

och särskilt Svenska sockerfabriksaktiebolaget.

Vad då angår sockerindustriens ekonomiska ställning och produktionsförhållanden,

finnes från tidigare sockerutredningar ett omfattande

siffermaterial samlat, avseende framför allt Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

som omspänner mera än nio tiondelar av landets sockerproduktion.

De från detta bolag utgivna årliga styrelseberättelserna innehålla

vidare åtskilliga uppgifter om bolagets ekonomiska ställning och

produktionsförhållanden. Därjämte ha vi vid nu förevarande utredning

berette tillfälle att direkt hos bolaget taga del av visst bokförings-

och statistiskt material för hithörande spörsmåls bedömande.

De uppgifter, som på olika sätt sålunda erhållits, avse i mångt och mycket

rent interna affärs- och produktionsförhållanden. Denna för offentligheten

avsedda redogörelse måste därför begränsas till sådana uppgifter,

som i huvudsak kunna inhämtas ur allmänt tillgängliga handlingar.

Vad här nedan sägs torde, trots denna begränsning, giva en

i det väsentliga belysande bild av Svenska sockerfabriksaktiebolagets ekonomiska

ställning och detta stora industriföretags förutsättningar för

framtiden.

Såsom ett totalomdöme i sistnämnda hänseenden torde redan från början

kunna sägas, att bolaget har en solid ekonomisk ställning samt att

dess produktionsförhållanden under den tid, bolaget ägt bestånd, (d. v. s.

opaginerad Kontrollera mot PDF

134''

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

från och med 1907) i hög grad rationaliserats ävensom att bolaget synes

vara väl rustat för fortsatt industriell verksamhet.1

Ett studium av balansräkningarna i styrelseberättelserna för de gångna

åren giver vid handen, att Svenska sockerfabriksaktiebolaget

kunnat på ett efter allmän industriell måttstock sett normalt sätt konsolidera

sig. Här nedan meddelas ett sammandrag över bolagets tillgångar

och skulder dels vid utgången av startåret 1907/1908, dels vid

bokslutet strax före världskriget (31 juli 1914), dels vid tiden strax före

upphörandet av de under krigs- och efterkrigsåren rådande statliga

regleringsåtgärderna (31 juli 1922), dels slutligen vid senaste bokslut

(31 juli 1929).

Svenska sockerfabriksnktiebolagets tillgångar och skalder vissa år.

a) Tillgångar (miljoner kronor).

31/7 1908

3lli 1914

sl/7 1922

31/7 1929

Sockerfabriker, saftstationer, inkl.

maskiner och inventarier ............

132.8

129.3

108.5

83.8

Andra fastigheter ...........................

6.7

7.0

7.2

6.8

Lager av sockerfabrikat och förbruk- ningsartiklar ....................................

31.5

25.7

75.0

31.1

Andra tillgångar ................................

20.i

18.4

30.9

59.2

Summa

191.1

180.4

221.6

180.9

b) Skulder (miljoner kronor).

sl/v 1908 sl/7 1914

31/v 1922

81/7 1929

Aktiekapital ........................................

133.9

135.0

135.0

135.0

Egna fonder och balanserad vinst

—

9.0

18.2

16.4

Lån och andra skulder samt pen- sionsfond ...........................................

48.4

28.8

61.2

25.3

Årets vinst............................................

8.8

7.6

7.2

4.2

Summa

191.1

180.4

221.6

180.9

Örn man bortser från årens vinst, som ju i stort sett, efter avdrag av

reservfondavsättningar, utdelats till aktieägarna, utgjorde bolagets eget

bokförda kapital

1 Vad här sagts om Svenska sockerfabriksaktiebolaget har i huvudsak tillämping även å

det mindre bolaget, Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolag. Ehuru närmare utredningar

rörande sistnämnda bolag nu ej medhunnits, torde dock kunna sägas, att detta bolag är

relativt sett ej mindre starkt konsoliderat än det större bolaget. Det mindre bolaget hade

vid senaste bokslutet den 31 mars 1929 följande:

a) tillgångar:

Sockerfabriker och maskiner ................................

Andra fastigheter ................................................

Fordringar, lager och övriga tillgångar ................

b) skulder:

Aktiekapital......................................................

Egna fonder och reserverad vinst .......................

(Därav avskrivningsfond 2.3 miljoner kronor.)

Verkliga skulder och pensionsfond ......................

Årets vinst .......................................................

7.6 miljoner kronor

O.t » »

11.6 » »

19.9 miljoner kronor.

5.1 miljoner kronor

8.3 » »

6.2 » »

0.8 » >

19.9 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*135

133.9 miljoner kronor, som ungefärligen täckte sockerfabriksanläggningarnas

bokförda värde,

144.0 » » , som motsvara dels sockerfabriksan
läggningarnas

bokförda värde, dels

andra egna tillgångar till ett bokfört

värde av 14.7 miljoner kronor,

.... 153.2 » » , som motsvara dels sockerfabriksan
läggningarnas

bokförda värde, dels

andra egna tillgångar till ett bokfört

värde av 44.7 miljoner kronor,

151.4 » » , som motsvara dels sockerfabriksan
läggningarnas

bokförda värde, dels

andra egna tillgångar till ett bokfört

värde av 67.2 miljoner kronor.

Bolaget hade alltså vid senaste bokslut (utöver de verkliga skulderna)

ett eget kapital enligt officiellt bokslut, som kan sägas bestå i alla

sockerfabriksanläggningarna med tillhörande maskiner och inventarier

jämte 67.2 miljoner kronor i andra tillgångar, varav innemot hälften utgjordes

av sockerlager och dylikt samt återstoden av banktillgodohavanden

(vilka användas såsom rörelsekapital särskilt vid kampanjen m. m.),

aktier i vissa betjärnvägar, jordegendomar, betfröanstait m. m. Därjämte

må framhållas, att bolaget under alla åren verkställt utdelningar

till aktieägarna, vilka utdelningar dock varit begränsade till lägst 3

procent (år 1929) och högst 7 procent (1920) samt uppgå i medeltal för

alla åren till obetydligt över 5 procent.

Genom att bolaget såsom ovan visats — på ett förtänksamt sätt —

konsoliderat sin ställning har i fråga örn produktionsförhållanden bland

annat den fördelen ernåtts, att medan bolaget förut haft sitt rörelsekapital

anskaffat genom upplåning och därför måst vidkännas verkliga

utgiftsräntor, bolaget numera äger andra tillgångar (än fabrikerna)

överstigande skulderna, vilket medför, att räntekontots saldo nu i stället

påverkar inkomstsidan i vinst- och förlusträkningen.

Av det förestående framgår också, att bolaget nedbringat det bokförda

värdet å fabriksanläggningarna från 132.8 miljoner kronor år 1907 till

83.8 miljoner kronor vid senaste bokslut, d. v. s. med 49 miljoner kronor.

Såsom strax skall nämnas, torde fabrikerna hava ungefär dubbelt

så stor tillverkningsförmåga (per dygn) nu som 1907. De under

årens lopp gjorda avskrivningarna hava enligt styrelseberättelserna uppgått

till drygt 90 miljoner kronor, men å andra sidan hava nyinvesteringar

skett till ungefär 44 miljoner kronor, varav huvudparten (33 mil

joner kronor) hänför sig till de tio sista åren. De under senare år företagna

avskrivningarna pläga uppgå till ungefär 6 miljoner kronor årligen.

De företagna nyinvesteringarna bestå huvudsakligen i rationaliseringsåtgärder

beträffande sockerfabrikerna och vad härmed sammanhänger.

Det är alltså fråga örn produktiva åtgärder. En del av de sålunda vidtagna

åtgärderna hava i väsentlig grad redan nu medfört ett nedbringande

av bolagets produktionskostnader vid såväl råsockerfabriker som

raffinaderier. Andra investeringar äro vidtagna rätt nyligen — såsom

en pågående elektrifiering av fabrikerna, vilken drager i engångskostnad

l.o å 1.5 miljoner kronor för fabrik och hittills genomförts vid 8

år 1908....

» 1914..

» 1922.

» 1929.

opaginerad Kontrollera mot PDF

136* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

fabriker samt pågår för 2. Fördelarna i produktionskostnadshänseende

av dessa senare åtgärder torde beräknas komma att successivt inträda.

De redan vidtagna investeringarna och övriga rationaliseringsåtgärder

hava till stor del bestått i införande av arbetsbesparande maskiner och

anordningar av skilda slag. Detta har givetvis medfört, att industriens

näst betinköpen största utgiftspost, avlöning skontot, kunnat per produktionsenhet

avsevärt nedbringas under årens lopp. Medan tillverkningskvantiteten

per år sedan 1907 höjts med inemot 50 procent och timlönerna

med icke mindre än 162 procent, har hela avlöningskontoi ökats med endast

33 procent.

En annan viktig utgiftspost, bränsle och energi, har i avsevärd grad

påverkats i gynnsam riktning genom bolagets rationaliseringsåtgärder.

Totala årsutgiften härför ligger nu lägre än för 20 år sedan, trots att

varutillverkningen ökats med inemot 50 procent och kolpriserna ligga

något högre än då. Värmebehovet inom sockerfabrikerna torde nu vara

reducerat till ungefär 60 procent mot vad det tidigare varit.

Genom tekniska förbättringar bär sörjts för, att sockerförlusten från

betorna så vitt möjligt inskränkas vid förarbetningen i fabrikerna. Medan

sockerförlusten, angiven i procent i medeltal å den avverkade betvikten,

år 1907 var I.25 procent, är samma förlust numera blott O.73 procent.

Detta innebär, att sockerfabrikerna kunna ur en årsskörd av t. ex.

1,000,000 ton betor vid oförändrad sockerhalt numera utvinna ungefär

0.5 procent eller cirka 5,000 ton mera socker (i form av råsocker och

socker i biprodukterna) än förr.

Även på vissa andra områden torde bolaget hava rationaliserat och

moderniserat driften (ävensom sin försäljningsorganisation), varigenom

särskilt de produktiva fabriksutgifterna nedbringats per tillverkningsenhet

och näringens bärighet ökats.

En annan omständighet, som i väsentlig mån bidragit till produktionsförhållandenas

utveckling i gynnsam ekonomisk riktning, är det förhållande,

att tillverkning skvantitet en ökats. Detta har skett såväl i avseende

å myckenheten av i råsockerfabrikerna avverkade betor som än mera

beträffande den insmälta råsockerkvantiteten i raffinaderierna, där numera

— på grund av den starkt stegrade konsumtionen — även importerat

råsocker i regel förarbetas. Genom att den avverkade betmängden

vid full odling numera är avsevärt större än under bolagets första år,

kunna bolagets s. k. improduktiva eller fasta kostnader (såsom avskrivningar,

skatter, centralförvaltning, brandförsäkringar m. m., ävensom aktiekapitalets

förräntning) utslås på en vida större tillverkningskvantitet än

eljest. Då kapitalkostnaderna vid en säsongindustri sådan som sockerfabrikationen

utgöra en relativt stor del av totala utgifterna, är detta

givetvis i hög grad ägnat att minska produktionskostnaden per tillverkningsenhet.

För den svenska sockerindustriens och även indirekt för den

svenska betodlingens förräntningsmöjligheter är det därför av mycket

stor ekonomisk betydelse, att tillverkningskvantiteten i sockerfabrikerna

hålles uppe i största möjliga storlek. Vad angår den nu sist anförda

synpunkten, är det visserligen så, att bolaget vid minskad tillgång på

inhemska betor har möjlighet att i sina raffinaderier uppehålla tillverkningen

av raffinad i full utsträckning genom att importera och förarbeta

utländskt råsocker. Vissa preliminära undersökningar härom giva vid

handen, att dylik raffinering av importerat råsocker kan ställa sig ekonomiskt

lönande för bolaget, men torde de ekonomiska fördelarna för

s. 137 Kontrollera mot PDF

137

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

bolaget härav — så vitt nu har kunnat utredas — i regel ej uppväga

de driftsekonomiska nackdelarna för bolaget av väsentligt nedsatt tillgång

på svenska betor, medförande stängning av vissa råsockerfabriker

och inskränkt drift vid andra. Förhållandena härutinnan ställa sig dock

något olika vid skilda prislägen för socker, sockerbetor m. m., varjämte

vissa andra omständigheter kunna spela in. Hithörande rätt komplicerade

spörsmål å ena sidan örn betydelsen för fabrikernas ekonomi av

stor avverkning i råsockerfabrikerna av svenska betor samt å andra sidan

örn det ekonomiska utbytet i raffinaderierna vid förarbetning av importerat

råsocker torde emellertid bliva föremål för fortsatta undersökningar.

I detta sammanhang må meddelas, att sockerbolagets tillverkningskapacitet

— trots att inga nya råsockerfabriker anlagts och trots att

raffinaderiernas antal minskats från 9 vid bolagets tillkomst 1907 till numera

4 _ genom rationaliseringsåtgärder väsentligt ökats under de gångna

åren. Då bolaget bildades, kunde de 18 råsockerfabrikerna jämte 3

saftstationer tillhopatagna avverka 13,657 ton sockerbetor per dygn mot

21,877 ton per dygn under år 1928. Under åren 1925 och 1928 voro råsockerfabrikerna

uppe i ungefär sistnämnda siffra. Skulle bolagets alla

råsockerfabriker kunna hålla en till längden såsom lämplig ansedd kampanj

av t. ex. 70 dygn (från första veckan i oktober tills strax före jul)

skulle ungefär 1,500,000 ton betor kunna härvid avverkas.1 Beträffande

raffinaderiernas kapacitet må nämnas, att medan de 9 raffinaderierna

1907 hade en daglig insmältningsförmåga av tillhopa endast 5,500 deciton

råsocker, de numera kvarvarande 4 raffinaderierna hava en daglig insmältningsförmåga

av 8,500 å 9,000 deciton råsocker.

Denna summariska översikt över sockerbolagets ekonomiska ställning

och driftsförhållanden torde jämväl böra innehålla några ord örn det ekonomiska

resultatet under de allra senaste åren, då sockerpriset på grund

av världsmarknadsläget varit osedvanligt lågt samt då ett i stort sett

kontinuerligt prisfall rått under försäljningsperioderna. Medan bolaget

betalar betodlarna det dem enligt kontraktet tillkommande grundpris å

betor på basis av genomsnittspriset på krossad melis (K. 5) under tidsperioden

från 1 februari det år, odlingen äger rum, till 1 februari året därpå,

tillverkas råsocker ur dessa betor först på senhösten av odlingsåret,

och det erhållna sockret säljes icke förrän under loppet av det efterföljande

kalenderåret. Då bolagets bokföringsår avser tiden 1 augusti odlingsåret

till 31 juli året därpå, ingå alltså för visst räkenskapsår såsom

utgift betinköpen på hösten, varför kostnaden baseras huvudsakligen på

en svunnen tids sockerpris, samt såsom inkomst sockerförsäljningen under

en något senare tid. Till belysning av vad åsyftade förhållanden

innebära under en tid med fallande sockerpris, må följande ur bolagets

priskuranter uträknade noteringar å krossad melis här meddelas.

1 Då Mellersta Sveriges sockerfabriksaktiebolags tre råsockerfabriker hava en kapacitet

örn tillhopa 3,200 ton sockerbetor per dygn, skulle alltså under nyss angiven förutsättning

cirka 225,000 ton betor kunna avverkas av detta bolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

138*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Medelnoteringen å

K. 5 (öre per kg. ’)

under perioden för

betprisets beräkning

(1 februari odlingsåret—3

i januari

året därpå)

Medelnoteringen å

K. 5 löre per kg.1)

under räkenskapsåret

(1 augusti odlingaåret—3

1 juli

året därpå)

42.55

35.88

1927 års kampanj........ 45.4 7

1928 » » ........ 39.3 6

1929 » » ........

m. lSft 1929) 33.9 5 (t. o. m. “/j 1929)

Av dessa senare siffror (och om hänsyn därjämte tages till grossistrabatten)

tramgår alltså, att sockerbolaget under tillverkningsäret 1927/1928 —

pä grund av pnsfallsföreteelsen — måst sälja sockret till ett pris, som med

ungefär 2.8 öre per kilogram understeg det sockerpris, varpå hetpriset

grundats. Motsvarande siffra för året 1928/1929 är ungefär 3.3 öre per kilogram

korsalt socker. Trots dessa högst avsevärda, av prisfallet förorsakade,

olagenheter för bolaget, blev bolagets ekonomiska utbyte under de två

aren, sa vitt framgår av de offentliggjorda boksluten, icke så ogynnsamt,

som man kanske haft skäl förvänta. Under tillverkningsåret 1928/1929,

da betskörden var av ungefär normal storlek eller kanske något däröver

men raffinadtillverkningen osedvanligt stor, kunde bolaget å ena sidan

under året vid sockerförsäljningen hålla ett genomsnittligt noteringspris

a K. 5 av endast 35.88 öre per kilogram (exkl. sockerskatten), medan bolaget

a andra sidan fick betala sockerbetorna efter ett pris av 2 kronor 44 öre

för 100 kilogram 16 procentiga betor, vartill kommer tillägg för högre sockerhalt.

Enligt styrelseberättelsen kunde bolaget det året dock verkställa

avskrivningar å 5.2 miljoner kronor samt erhöll en årsvinst härutöver

å 4.2 miljoner kronor, vilken vinst emellertid är lägre än den bolaget

i regel haft andra år samt medgav allenast 3 procent utdelning. Till

årsresultatet kan givetvis i ena eller andra riktningen hava bidragit _

förutom den osedvanligt stora raffinadtillverkningen — värdesättningarna

å in- och utgående lager av socker m. m., men intet finnes som

giver vid handen, att bolaget vid bokslutet 1928/1929 haft sina lagervärden

^ögt bokförda i förhållande till det verkliga prisläget.

Så vitt kan bedömas av de utredningar, för vilka här ovan redogjorts,

samt av de undersökningar på området, som nu i övrigt företagits, torde

Svenska sockerfabriksaktiebolaget alltså kunna anses intaga en i såväl tekniskt

som ekonomiskt hänseende hög ställning. Förutsättningarna för

bolagets framtida utveckling synas ävenledes — icke minsta tack vare de

vidtagna och pågående rationaliseringsåtgärderna — vara goda.

1 Exklusive sockerskatten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*139

Bilaga litt. K
-

Några preliminära uppgifter angående sockerbetsodlingens och sockerindustriens

betydelse för beredande av arbetstillfällen.

Av byråchefen Bertil Nyström.

1. Undersökningens syftemål och räckvidd.

De enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1929 inom jordbruksdepartementet

tillkallade sockersakkunniga hava fått i uppdrag bl. a.

att undersöka sockerbetsodlingens och sockerindustriens betydelse för beredande

av arbetstillfällen och särskilt verkningarna av betodlingens inskränkning

under odlingsåret 1929—1930. Med anledning därav hava under ledning av

byråchefen Bertil Nyström igångsatts vissa arbetsstatistiska undersökningar

på grundval av särskilda frågeformulär, vilka tillställts såväl sockerfabriksbolagen

och en del betodlare som vissa grupper av sockerbetsskötare och

kampanjarbetare. På grund av den knappa tid, som för ändamålet stått

till buds, hava emellertid ifrågavarande utredningar måst starkt begränsas

såväl vad angår de uppställda frågepunkterna som särskilt beträffande undersökningsområdet,

liksom man åtminstone tillsvidare måst avstå från att

genom särskilt utsända undersökare kontrollera och komplettera de genom

direkta förfrågningar vunna, delvis rätt ofullständiga resultaten. Oaktat

de sålunda gjorda inskränkningarna synes dock genom de verkställda undersökningarna

hava erhållits ett material, ägnat att ur åtskilliga synpunkter

belysa sockerbetsodlingens och sockerindustriens betydelse ur arbetsmarknadssynpunkt

m. m.

Ehuru ifrågavarande material ännu icke fullständigt inkommit och blott

i viss utsträckning hunnit granskas och bearbetas, har det ansetts önskvärt

att redan nu lämna en preliminär översikt över undersökningens

huvudresultat, i den mån dessa på nuvarande stadium kunna överblickas

och med någorlunda säkerhet fastställas. När så skett i det följande,

må starkt understrykas, att de meddelade siffrorna äro preliminära och

alltså sannolikt något avvika från de definitiva siffror, som sedermera

skola framläggas. De nu framlagda uppgifterna avse icke hela den svenska

sockerindustrien, utan blott Svenska Sockerfabriks A.-B:s verksamhetsområde,

och vad betodlingen beträffar har materialet insamlats från allenast vissa

delar av Skåne.

2. Sockerbetsarealens minskning hos större och mindre betodlare.

Uppgifter rörande den under åren 1928 och 1929 tecknade och odlade

sockerbetsarealen har av Svenska Sockerfabriks A.-B. lämnats för samtliga

dess 18 råsockerfabriker och kunna sammanfattas som följer:

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

År 1928......{a“tal

År 1929......|“tal

Redovisade

Därav odlare med en sockerbetsareal

av .....

sockerbets-

under

1.0 —

2.0-

3.0—

5.0—

lo.o—

20.0 och

odlare

1.0

1.9

2.9

4.9

9.9

19.9

däröver

19,056

9,348

4,390

1,883

1,666

1,249

379

141

lOO.o

49.i

23.0

9.9

8.7

6.6

2.0

0.7

18,075

11,264

4,051

1,556

1,089

527

134

54

lOO.o

60.3

21.7

8.3

5.9

2.8

0.7

0.3

Förskjutningen mot mindre odlingsarealer är sålunda i ögonenfallande.

Hur ifrågavarande arealminskning gestaltat sig bland större och bland

mindre betodlare samt inom olika bygder belyses av nedanstående tabell 1:

Tabell 1. Sockerbetsarealens minskning hos större och mindre betodlare 1928—1929.

Därav odlare, vilka år 1929

Antal

socker-

minskat sin odling

icke minskat

sin odling

upphört med

odlingen (el.

uppgift

saknas)

bets-

odlare

1928

med hälften

med mindre

än hälften

antal

o/

/o

antal

%

antal

%

antal

%

Odlare med en sockerbets- areal år 1928 av

under 2 har............

2 har och däröver ...

tillhopa • ■ .............

13,738

5,318

19,056

3,724

3,071

6,795

27.1

57.7

35.6

4,440

1,659

6,099

32.3

31.2

32.0

5,168

296

5,464

37.6

5.6

28.7

406

292

698

3.0

5.5

3.7

Därav od- lare som

leverera

till fabr. i

Malmöhus län ...

Kristianstads län

Hallands län ...

Blekinge län.....

Gotlands län......

13,212

1,941

550

770

2,583

4,239

981

362

500

713

32.1

50.5

65.8

65.0

27.6

5,273

400

12

37

377

39.9

20.6

2.2

4.8

14.6

3,331

383

120

195

1,435

25.2

19.8

21.8

25.3

55.6

369

177

56

38

58

2.8

9.1

10.2

4.9

2.2

Bortser man från den lilla grupp av jordbruk, där betodlingen på grund

av övergång till annan ägare, ettårskontrakt e. d. helt lagts ned, fördela

sig övriga odlare på frenne grupper av inbördes icke alltför avvikande

storlek. Av dessa innefattar den första dem, som helt utnyttjat sin kontraktsenliga

rätt att från år 1928 till år 1929 minska sin sockerbetsodling

med hälften, och den andra sådana, vilka ävenledes reducerat betodlingen

ehuru i mindre omfattning, medan den tredje omfattar de odlare, vilka

upprätthållit odlingen i full utsträckning.

Uppdelar man emellertid betodlarna i större och mindre med gränsen

satt vid en sockerbetsodling av 2 har — en areal för vars skötsel i regel

torde krävas särskilt lejd arbetskraft — befinnes, att inom dessa båda storleksgrupper

de nyssnämnda frenne odlingsgrupperna äro företrädda i mycket

växlande proportion. Medan av de större betodlarna nära tre femtedelar

minskat sin odling med hälften och blott en sjuttondel fortsatt den i

full utsträckning, bliva motsvarande tal för de mindre odlarna föga över

en fjärdedel, respektive nära två femtedelar.

Småodlarna, vilka utgöra drygt två tredjedelar av samtliga, betrakta

tydligen betodlingen ur delvis andra synpunkter än de större, affärsmässigt

kalkylerande jordbrukarna. Medan de senare så gott som uteslutande driva

s. 141 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

141

betskötseln med lejd arbetskraft, ombesörjes vid småbruken betornas rensning

och upptagning av familjemedlemmarna, ej minst kvinnor och barn,

för vilka det eljest är svårt att finna förtjänstarbete. Visserligen har ingen

särskilt enquéte anordnats i syfte att få del av opinionen i dessa kretsar,

men några uttalanden i ämnet föreligga från de icke få betodlare, vilka

tillika äro betskötare åt andra. Det klagas här allmänt över betodlingens

minskade avkastning, men framhålles tillika denna grödas betydelse att

snabbt och säkert ge en »samlad penning» till hjälp i en skuldsatt småbrukares

bekymmer för räntor och utskylder. Ofta framlyser en oro för

sockerbetsodlingens nedläggande, såsom skedde år 1926. »Det året» skriver

en skånsk småbrukarhustru, »gav en kännbar förlust, enär vi bruka kunna

sälja betor för omkring 700—800 kronor, som säkra egnahemslånet 500 kronor

om året; därtill kommer det foder, som vinnes genom blasten». Hon tillägger:

»Min man driver slakterirörelse, men av den blir ingen säker inkomst. Jag

känner mig mest tryggad vid lantbruket, fast ekonomien har blivit mycket

mörk detta år.»

3. Arbetstillfällenas minskning för betodlingsarbetare.

Upplysningar rörande detta spörsmål lia lämnats från tillhopa 750 lantegendomar

med en sockerbetsodling överstigande 2 har, vilka besvarat ett

särskilt frågeformulär, som utsänts till 1,228 dylika gårdar inom leveransområdena

till Hässlarps, Staffanstorps, Hököpinge och Köpingebro sockerfabriker.

Å nämnda 750 egendomar hade från år 1928 till år 1929 sockerbetsodlingen

minskats med hälften på 310 (41.3 %) och med mindre del på 391

(52.i %) gårdar, medan 49 (6.6 %) fortsatt odlingen i samma utsträckning

som förut. Jämföras dessa siffror med motsvarande i tabell 1, finner man,

att å de redovisade egendomarna sockerbetsodlingen fullföljts i något större

utsträckning än förhållandet i allmänhet varit inom motsvarande storleksgrupp.

Tillhopa odlades å ifrågavarande gårdar sockerbetor å 4,511 har år 1928

och 2,703 har år 1929, sålunda en minskning med 1,808 har eller 40. i %.

Minskningen inom Köpingebro fabriks leveransområde (40.6 °„) sammanföll

med den genomsnittliga, medan mindre nedgång konstateras omkring Hasslarp

(34.5 %) och Hököpinge (36.i %) men större vid Staffanstorp (47.0 %).

Till närmare en tredjedel motväges den minskade sockerbetsarealen genom

att odlingen av foderrotfrukter vid de redovisade 750 gårdarna ökats med

tillhopa 581 har eller 36.5 %.

Storleken av den särskilt lejda arbetskraft, som, oberäknat odlarens

familjemedlemmar och gårdens fasta arbetare, omhänderhade sockerbetsodlingen

åren 1928 och 1929, framgår av tabell 2, avseende de 659 gårdar,

som lämnat fullständiga uppgifter i detta avseende. Å dessa gårdar voro

år 1928 för sommarskötseln anställda 1,576 män och 3,134 kvinnor (och

barn) eller tillhopa 4,710 personer, motsvarande 15—20 % av totalantalet

dylika arbetare i Skåne. Till år 1929 hade å de redovisade gårdarna antalet

betskötare nedgått med en dryg tredjedel (34.2 %) eller till 3,098,

nämligen 955 män och 2,143 kvinnor. I fråga om upptagningen har framkommit

en minskning från 4,835 (2,112 män och 2,723 kvinnor år 1928)

till 3,119 (1,202 män och 1,917 kvinnor) år 1929 eller med 35.5 Att

nedgången härvidlag varit större än i fråga örn sommarskötseln torde

sammanhänga med, att väderleksförhållandena voro vida gynnsammare vid

betupptagningen 1929 än året förut. I överensstämmelse med arealminsk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

142* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 2. Arbetskraft vid sockerbetsodlingen & vissa egendomar 1928 och 1929.

i

;

1

1 Antal

egen- domar

Antal särsk

betsi

1928

ilt anställda

ötare

1929

Procentuell minskning

1928—1929

m.

kv.

| m.

kv.

m.

kv.

till-

hopa

1) Sommarskötsel.

i

Egendomar med en åkerareal av

under 10 har ........................

8

7

17

3

6

57.1

64.7

62.5

10— 20 » ........................

103

116

210

61

144

47.4

31.4

37.1

20— 50 » ........................

376

758

1,356

450

917

40.6

32.4

35.3

50—100 » ........................

107

310

757

194

535

37.4

29.3

31.7

100 har och däröver ................

65

385

794

247

541

35.8

31.9

33.2

Samtliga

6.59

1,676

3,184

955

2,143

39 4

31.6

342

Därav levererande till

( Hässlarps sockerfabrik ...............

46

189

413

135

314

28.6

24.0

25.4

i Staffanstorps » ...............

184

433

719

231

475

46.7

33.9

38.7

Hököpinge » ...............

201

476

942

318

689

33.2

26.9

29.0

1 Köpingebro » ...............

228

478

1,060

271

665

43.3

37.3

39.1

2) Upptagning.

! Egendomar med en åkerareal av

under 10 har ........................

8

12

13

5

9

58.3

30.8

44.0

10— 20 » ........................

103

149

189

85

139

43.0

26.5

33.7

20— 50 » ........................

376

915

1,225

527

856

42.4

30.1

35.4

50-100 » ........................

107

401

656

251

470

37.4

28.4

31.8

100 har och däröver ..................

65

635

640

334

443

47.4

30.8

39.1

Samtliga

6S9

2,112

2,723

1,202

1,917

43.1

29.6

355

Därav levererande till

Hässlarps sockerfabrik ...............

46

338

358

208

286

38.5

20.1

29.0

Staffanstorps » ...............

184

669

558

343

390

48.7

30.1

40.3

Hököpinge » ...............

201

544

876

356

639

34.6

27.1

29.9

Köpingebro » ..............

228

561

931

295

602

47.4

35.3

39.9

ningen har även arbetskraftinskränkningen varit mindre omkring Hasslarp1

och Hököpinge än vid Köpingebro och Staffanstorp.

I fråga örn 3,883 (2,007 män och 1,876 kvinnor) av de å ifrågavarande

egendomar år 1928 anställda sockerbetsskötarna lia detaljerade uppgifter

lämnats örn respektive arbetares personliga och ekonomiska förhållanden,

speciellt huruvida de under år 1929 beretts arbete å gården med sockerbetsskötsel

eller arbete av annat slag.

Såsom av tabell 3 framgår, uppges så vara förhållandet med 1,867 arbetare

eller 51.8 % av 1928 års betskötare. Denna nedgång med omkring hälften får

dock ej fattas så, att arbetsstyrkan verkligen reducerats i sådan proportion.

Till en del har nämligen avgången uppvägts genom anställning av nya

arbetare. Vissa siffror rörande betskötarantalets faktiska nedgång har

lämnats i det föregående.

Av tabellen synes framgå, att vid arbetskraftens reducering större hänsyn

1 Det bör anmärkas, att den S femårskontrakten tecknade arealen är jämförelsevis låg

beträffande Hasslarp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *143

Tabell 3. HemortsförhfUlandena för sockerbetsskötare å risse egendomar.

Antal

socker- bets- skötare

med upp- given

hemort

Därav arbetar

e fri

n

Annat

län

Malmöhus län

Kristianstads

län

Ble-

kinge

län

socken

där egen- domen

ligger

andra

sock-

nar

till-

hopa

socken

där egen- domen

ligger

andra

sock-

nar

till-

hopa

(4928 .........

1,792

537

344

881

246

317

563

147

201

Män i därav kvar

" 1 1929 ......

822

281

152

433

134

114

248

60

81

{% av 1928..

45.9

52.8

44.2

49.1

54.5

36.0

44.0

40.8

40.3

fl 928 .........

1,813

995

301

1,296

242

183

425

36

56

Kvinnor) därav kvar

(o. barn)! 1929 ......

1,045

617

159

776

148

86

234

13

22

{% av 1928..

57.6

62.0

52.8

59.9

61.2

47.0

55.1

36.1

39.3

tagits till hemortens folk än till de från mera avlägsna orter tillresta betskötarna,

liksom man även behållit kvinnorna i större utsträckning än männen.

_ I vad mån betskötarnas yrkesförbållanden härvidlag spelat in belyses av

siffrorna i tabell 4. Det förefaller, som örn man varit angelägnare att under

1929 års säsong giva arbete åt småbrukare samt deras hustrur och döttrar

än åt jordbruksarbetare och annat mera löst folk.

Härmed stämma rätt väl uppgifterna i tabell 5, enligt vilka, åtminstone

vad männen angår, de av 1928 års säsongarbetare, som erhållit förnyad anställning

på samma gård påföljande år, i genomsnitt synas varit äldre och

ha flera personer att försörja än de, vilka fått se sig örn efter annat arbete.

Tabell 6 ger ett nytt belägg för betodlarnas nyss framhållna benägenhet

att vid återanställning ge ett visst företräde åt personer, som tillhöra jordbruksbefolkningen

eller äga eget hem.

Det är ju att vänta, att minskningen av sockerbetsarealen och reduceringen

av betpriset även skall återverka på de ackordspris, som gälla för betskötseln.

Under år 1928 tillämpades, såsom tabell 7 utvisar, i allmänhet

de i betodlareföreningarnas normalkontrakt angivna arbetsprisen, nämligen

50 kronor för sommarskötsel och 75 kronor för upptagning eller tillhopa

125 kronor per tunnland (250 kronor per har) i »helackord». Under år

1929 synes det, åtminstone inom de av undersökningen berörda områdena,

blott varit en mindre del av betodlarna, som bibehållit fjolårets arbetspris.

I regel ha dessa reducerats med 10—20 procent, så att »helackordet» under

1929 års säsong merendels utgjort 100—115 kronor per tunnland. På grund

av gynnsammare väderleksförhållanden var dock betarbetet sistnämnda år

väsentligt mindre krävande än året förut.

Den faktiska arbetsinkomsten per betskötare synes ha minskats i starkare

proportion än arbetspriset, sannolikt beroende på en lättförklarlig benägenhet

att låta så många betskötare som möjligt erhålla arbete och inkomst.

Enligt uppgifter från de undersökta egendomarna uppburo 1928

års betskötare i genomsnitt cirka 230 kronor per man och 170 kronor per

kvinna, medan för dem av dessa, vilka återkommo 1929, säsongförtjänsten i

medeltal utgjorde respektive 170 och 130 kronor eller omkring tre fjärdedelar

mot året förut.

I syfte att erhålla närmare upplysningar rörande hetskötarnas ekonomiska

ställning nu och tidigare — särskilt år 1926, då betodlingen, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

144* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 4. Yrkesförhållandena för sockerbetsskötare å vissa egendomar.

Antal bet-

Sedvanlig sysselsättning då ej upptagna av betskötsel

skötare,

för vilka

yrkes- uppgifter

lämnats

Små-

bru-

kare

Fiska-

re,

sjömän

Jord-

bruks-

arbe-

tare

Hant-

verkare

och

repara-

törer

Andra

nä-

rings-

idkare

Indu- striar- betare

o. d.

Grov- och di- verse- arbe- tare

Andra

yrken

(inkl.

allmän

tjänst)

Pensio- närer o.

under- stöds- tagare

A. Manliga arb.

a) Arbetare an- ställda som socker- betsskötare både

1928 och 1929(lntal

\/o •••

461

100.O

56

12.2

6

1.8

171

37.1

32

7.0

14

3.0

30

6.5

138

29.9

12

2.6

2

0.4

b) Arbetare an- ställda som socker- betsskötare 1928 och

tor annat arbete å

gården 1929 ! a?^a*

37

lOO.o

5

13.6

1

2.7

21

56.8

_

2

5.4

8

21.6

_

_

c) Arbetare endast

anställda som soc- kerbetsskötare

1928............|a“tal

\ /o • • •

553

100.0

39

7,

17

3.1

236

42.7

42

7.6

17

3.1

25

4.5

168

30.4

8

1.4

1

0.2

Hustrur

eller döttrar till

Jord-

Söm-

Hjälp- och di- verse-

arbe-

terskor

Pensio-

Små- bru- kare,

fiskare

o. d.

Jord-

bruks-

arbe-

tare

Hant-

verkare

o. a.

när.-

idkare

Indu- stri- arbe- tare

o. d.

Grov- och di-

verse-

arbe-

tare

bruks- arb.,

mjöl- kerskor

o. d.

mer- skor,

tvätter- skor

o. d.

närer

och

under-

stöds-

tagare

B. Kvinnliga arb.

(inkl. barn)

a) Arbetare an- ställda som socker- betsskötare både

1928 och 1929|a“tal

549

lOO.o

162

29.5

75

13.6

19

3.5

29

5.3

46

8.4

89

16.2

56

10.2

67

12.2

6

l.l

b) Arbetare an- ställda som socker- betsskötare 1928 och

tor annat arbete å

gården 1929

45

lOO.o

7

j 15.5

4

8.9

3

6.7

2

4.4

3

6.7

17

37.8

1

2.2

8

17.8

—

c) Arbetare endas!

anställda som soc- kerbetsskötare

1928............[antal

230

lOO.o

42

| 18.3

23

10.0

11

4.8

12

5.2

9

3.9

45

19.6

25

10.8

62

27.0

1

0.4

förut antytts, var nästan helt inställd — utsändes med ledning av adressuppgifter

tillhandahållna av förenämnda 750 större betodlare ett särskilt

frågeformulär till omkring 3,500 manliga och kvinnliga betodlingsarbetare.

Hittills har dock föga över en fjärdedel av formulären återkommit i besvarat

skick. Denna omständighet i förening med de erhållna svarens art och av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*145

Tabell 5. Åldersfördelning: och försörjningsplikt för sockerbetsskötare &

vissa egendomar.

b) Arbetare anst. som soc-j

kerbetsskötare 1928 ochl

för annat arbete å går-f

den 1929 .....................)

c) Arbetare endast anst. som

sockerbetsskötare 1928

Antal

Uppeivet

Antal bet- skötare,

Därav

åldern

redovi- sade bet- skötare

antal per

söner att

försörja1

för vilka

lämnats

uppgift

om ålder

under

18 år

18—60

år

över 60

år

antal

%

antal

%

antal

%

män • • •

795

980

568

33

5.8

453

79.8

82

14.4

kv. (o-

barn)

1,037

417

799

27

3.4

729

91.2

43

5.4

män ••

49

47

41

6

14.6

25

61.0

10

24.4

kv. (o.

barn)

56

12

41

1

2.4

3a

92.7

2

4.9

män-.

1,123

787

734

29

4.0

668

91.0

37

5.o

kv. (o.

barn)

665

212

441

26

5.9

382

86.6

33

7.5

Tabell 6. Jordbrukare och fastighetsägare bland sockerbetsskötare å vissa egendomar.

M

ä n

K

v i n

n o

r (och barn)

Antal

betskö- tare,

för

vilka

uppg.

läm- nats i

detta

av-

seende

Därav arbetare, som

Övriga

arbe-

tare

Antal

betskö-

tare,

för

vilka

uppg-

läm- nats i

detta

av-

seende

Därav arbetare, som

Övriga

arbe-

tare

bo å jordbruks- fastighet, som äges

eller brukas av

äga

annan

fastig-

het

bo å jordbruks- fastighet, som äges

eller brukas av

ar

ga

nan

stig-

et

arbetaren

själv

föräldrar

el. svär- föräldrar

arbetaren föräldrar

själv (el. el. svär- make) föräldrar

fa

1

an-

tal

%

än-

tå!

%

an-

tal

%

an-

tal

%

an-

tal

%

an-

tal

%

an-

tal

%

an-

tal

%

Arbetare anställda

som sockerbetsskö-

tare både 1928 och

1929 ..................

795

182

22.9

63

7.9

90

11.8

460

57.9

1,037

140

13.5

89

8.6

172

16.6

636

61.3

Arbetare anställda

som sockerbetsskö-

lare 1928 och för

annat arbete å går-

den 1929 ............

49

12

24.5

7

14.3

5

10.2

25

5i.o

56

8

14.3

9

16.1

5

8.9

34

60.7

Arbetare endast an-

ställda som socker-

betsskötare 1928...

1,123

133

11.9

115

10.2

92

8.2

783

69.7

665

61

9.2

59

8.9

62

9.3

483

72.6

fattning bestyrker det kända förhållandet, att man här har att göra med

en samhällsgrupp, vilken har mycket svårt för att uttrycka och framföra

sina uppfattningar och bekymmer. Ehuru gruppen är talrik — enbart

inom den skånska betodlingen torde under normala förhållanden sysselsättas

inemot 30,000 särskilt lejda betskötare — utgöres den av inbördes mycket

olikartade element. De förut meddelade ålders-, yrkes- och hemortsuppgifterna

visa, att det bland betskötarna finnes åldringar och barn såväl som

1 Arbetaren själv oberäknad.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 64 haft. (Nr 82. Bilaga.)

10''

opaginerad Kontrollera mot PDF

146* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 7. Arbetsprisens nedgång vid sockerbetsskötseln 1928—192!),

1) Sommarskötsel.

Egendomar meden

åkerareal av

under 10 har ■ ■

10— 20 har......

20— 50 » ......

50—100 » ......

100 har o. däröver

Samtliga

därav

levererande till

Hässlarps sockerfat»-.

.............

Staffanstorps sockerfat»-.

.........

Hököpinge socker
täbr.

...............

Köpingebro sockerfabr.

.........

2) Upptagning.

Egendomar med en

åkerareal av

under 10 har •••

10— 20 har......

20— 50 » ......

50-100 » ......

100 har o. däröver

Samtliga

därav

levererande till

Hässlarps socker
fabr.

...............

Staffanstorps sockerfat.

........

Hököpinge sockerfat.

...........

Köpingebro sockerfat.

.........

Antal egendomar

niet

fullständiga

uppgifter
-

o

80

349

102

69

605

47

170

206

182

5

80

349

102

69

605

47

170

206

182

1928 Egend. med ett ackordspris

-

per tunnland

av

Genom-

1

snittligt

under

över

ackords-

50

kr

50

kr.

pr. per

an-

an-

an-

o/

kr. ’

tal

/o

tal

7o

tal

/o

5

100. o

50. oo

5

6.2

70

87.6

5

6.2

51.16

16

4.6

316

90.6

17

4.9

50.23

3

2.9

98

96.1

1

1.0

49.93

K

8.7

60

87.0

3

4.3

49.94

30

5.0

549

90.7

26

4.3

50.27

1

2.1

44

93.6

2

4.3

50.09

3

1.8

157

92.3

10

5.9

50.53

3

1.4

195

94.7

8

3.9

50.88

23

12.7

153

84.0

6

3.3

49.3 7

under

över

75

kr.

75

kr.

75

kr.

1

20. o

4

80. o

—

—

74.00

12

15.0

62

77.6

6

7.5

72.94

32

9.2

302

86.5

15

4.3

74.08

19

18.6

81

79.4

2

2.0

73.36

13

18.8

5f;

81.2

—

—

73.7 8

77

12.7

505

83.5

23

38

73 7 7

2

4.3

41

87.2

4

8.6

76.06

19

11.2

138

81.2

13

7.6

74.20

9

4.4

192

93.2

5

2.4

75.28

47

25.8

134

73.6

i

0.6

71.07

1929 Egend. med ett ackordspris

per tunnland

av

Genomsnitt-

ligt ackordspr.

under

50 kr.

50

kr.

över

50 kr.

per tunni.

an- 1 tal

%

an-

tal

%

an-

tal

/O

kr

% av

1928

3

60. o

2

40. o

45.0 0

90.0

72

90.0

7

8.8

i

1.2

43.5 s

85.2

305

87.4

43

12.8

i

0.3

44.18

88.0

81

79.4

21

20.6

—

44.7 4

89.6

45

65.2

24

34.81 —

—

45.46

91.o

506

83.7

97

160

2

03

44 35

88.2

12

25.6

35

74.5

—

—

48.7 9

97.4

00

87.0

21

12.4

1

0.6

44.52

88.1

187

90.8

18

8.7

1

0.5

45.88

89.1

159

87.4

23

12.6

—

—

41.93

84.9

under

över

75

kr.

75

kr.

75

kr.

3

60. o

2

40. o

—

—

64.oo

86.5

76

95.o

3

3.8

1

1.2

62.88

86.2

336

96.8

11

3.1

2

0.6

62.53

84.4

94

92.1

7

6.9

i

1.0

63.38

86.3

60

87.o

9

13.0

—

—

62.4 9

84.7

569

94.0

32

5 3

4

0.7

62.72

85.0

27

57.4

18

38.3

2

4.3

70.6 6

92.9

164

96.5

6

3.5

—

—

62.16

83.8

202

98.0

i 2

1.0

2

1.0

65.6 7

87.2

176

96.7

6

3.3

—

—

57.86

81.4

fullgoda manliga och kvinnliga arbetare, småbrukare och husmän såväl

som löst folk av olika slag, invånare på skånska slättbygden såväl som tillresande

säsongarbetare från skogsbygderna i norra Skåne, Blekinge och

Småland.

Det är under sådana förhållanden naturligt, att arbetstillfällenas minskning

genom betodlingens inskränkning skall hava olika verkningar för olika

grupper av betskötare. Detta kommer också ganska väl fram i vissa av de

erhållna uttalandena.

Ser man först på svaren från betodlingsdistrikten, framhalles i torsta

rummet betodlingens betydelse för sådana personer, vilka på grund av ålder

eller nedsatt arbetsförmåga ej kunna utföra regelmässigt eller tyngre arbete.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

147

»Betor är enda arbetsinkomsten för äldre och barn innan konfirmationsåldern»,

heter det. Iietförtjän,sterna äro även av stor betydelse för de vuxna

söner och döttrar, vilka nödgats stanna kvar i hemmet för att sköta detta

och det lilla jordbruket mot ringa eller ingen kontant ersättning. Vidare

utgör betskötseln ett gott stöd för landsbygdens säsongarbetare, särskilt enär

den i så hög grad kan utföras av hustrun och barnen. »Min man är tegelbruksarbetare,

men det är mest säsongarbete, varför vi varit tvungna att

ha betor till hjälp; så lia vi kunnat reda oss själva och sluppit ligga

kommunen till last», skriver en arbetarhustru. Av särskild betydelse är

betskötseln för småbrukare och egnahemsägare, vilka härav i förening med

egen betodling i stor utsträckning synas få medel till betalningen av skuldräntor,

utskylder o. d Visserligen finnes det uppgiftslämnare, som bittert

klaga över betackordens allmänna nedsättning under år 1929 och ifrågasätta,

örn det kan vara affär att för sådan betalning förstöra kläder och

riskera hälsan i leråkrarna. Men det synes vara en allmän mening, att

det i alla fall är bättre att få något än intet som år 1926. »Skulle sockerbetsodlingen

läggas ned, då vore här många småbrukare, som bleve ruinerade»,

är ett belysande uttalande. Ett annat: »Skall sockerbetsodlingen

läggas ned och den enda brödbiten tagas från lantarbetaren, så återstår

intet annat än att fara landsvägen och tigga». Ett tredje, som visar, att

man inser sambandet mellan betpris och betackord: »Låt betodlarna få statshjälp,

så kunna vi också vara med».

Uttalandena från de skogsbygder, varifrån betskötare vår och höst regelmässigt

pläga draga till de skånska betfälten, ge uttryck åt liknande synpunkter,

låt vara att svaren få sin särskilda prägel genom arbetsförhållandena

i dessa magra bygder. En ung flicka, som sköter ett litet ställe åt

sina åldriga föräldrar, skriver: »Den största skada de kunna göra en stor

del av dem, som leva i de knappaste omständigheterna här i landet, är att

omöjliggöra sockerbetsodlingen. Vad gagnar oss den myckna skolundervisningen,

örn ej samtidigt möjlighet beredes oss att kunna leva?» — En grovarbetare

meddelar: »År 1929 fick jag soekerbetsskötsel, men arbetslönen var

låg, endast 100 kronor per tunnland på helackord. Det märks för en arbetare,

när en enda hundralapp blir borta, och ändå värre skulle det komma

att kännas, örn sockerbetsodlingen rent av skulle läggas ner». — En annan:

»År 1926 hade jag såväl som nästan alla grovarbetare här i denna trakten

nästan inget arbete, ty betskötseln är den bästa inkomstkällan. Men nu de

senaste åren har priset varit för lågt för såväl betorna som skötseln». I

ett svar från en av Kristianstads läns talrika egnahemsägare heter det:

»Betodlingen har hjälpt mig och många till ett eget hem. Skulle betodlingen

upphöra, så bleve det svårt för oss småbrukare och lantarbetare.

Gör ert bästa för betodlingens beståndande!»

Från Småland skriver en hemmason: »Jag hjälper mina föräldrar hemma

vid jordbrukets skötsel, men emedan vi äro många syskon, behöver jag förtjäna

något, enär jordbruket icke lämnar något överskott till lön åt mig.

Och i denna arbetslöshetens tid kan man ju här på landet inte få något

arbete, örn man icke en månads tid på hösten kan få betupptagning.» —

En arbetare från samma län meddelar: »Enär här på orten saknas alla

utsikter till arbetsförtjiinst, är sockerbetsförtjänsten den viktigaste arbetsinkomst

jag har under året.» — En annan: »Enär här på orten är ganska

ont örn arbetstillfällen vid tiden för bet- och sockerkampanjerna på hösten,

är det givetvis ganska många, både arbetare och mindre jordbrukare, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

148* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 8. Entledigade sockerfabriksarbetare fördelade efter hemort.

Antal

redo- visade

arbe- |

tare |

Därav

sådana

med

boningsort inom

Malmöhus län

Kristianstads län

Blekinge län

And-

ra

län

fabr.-

kom-

mune-

övr.

kom-

muner

till-

tiopa

fabr.-

kom

milner

övr.

kom-

muner

till-

hopa

fabr.-

kom-

muner

övr.

kom-

muner

till-

hopa

A.

Arbetare, som år 1929 be-

retts arbete vid annan socker-

fabrik eller tilldelats pension

eller understöd.

1.

Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin verk-

samhet ........................

in

45

7

52

23

9

32

8

16

24

3

därav

på landsbygden ...........

22

15

6

21

—

—

— j

—

—

—

1

i städer .....................

89

30

1

31

23

9

32

8

16

24

2

2.

Arbetare vid vissa andra

fabriker (å landsbygden''

4

—

2

2

—

2

2

—

—

—

—

115

45

9

54

23

11

34

8

16

24

3

Tillhopa*} o

l 7o

loui)

39.1

7.8

46.»

2o.o

9.6

29.6

7.0

13.»

20.»

2.6

B. Övriga arbetare.

1.

Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin verk-

1,191

425

250

675

77

171

248

48

172

220

48

därav

på landsbygden ............

207

62

140

202

—

3

3

—

—

—

2

984

363

110

473

77

168

245

48

172

220

46

2.

Arbetare vid vissa andra

fabriker ,å landsbygden!

67

13

26

39

—

16

16

—

1

1

11

1258

438

276

714

77

187

264

48

173

221

59

Tillhopa-;

lOuo

34. s

2t.»

56.7

6.1

I4.i)

21.o

3.»

13.8

17.6

4.7

söka anställning där, men med nuvarande sänkta ackordspris vid betskötseln

är det mindre lönande.»

4. Arbetstillfällenas minskning för sockerfabriksarbetare.

Vid Svenska Sockerfabriks A.-B:s samtliga fabriker ha under senare år

i genomsnitt sysselsatts cirka 2,000 årsarbetare, varav omkring hälften vid

raffinaderierna. Under den egentliga sockerkampanjen i oktober—december

anställas 5,000—6,000 kampanjarbetare, så gott som uteslutande manliga,

av vilka cirka två tredjedelar sysselsättas allenast omkring två månader, medan

återstoden arbetar längre tid. Dessa sistnämnda arbetare, vilka utgöra en

övergångsform till de årsanställda, sysselsättas under längre eller kortare

perioder mellan de egentliga kamDanjerna med reparations- och byggnadsarbeten

o. d. Utöver nu redovisade arbetare förefinnes en personal på 700—

800 man vid betvågarna här och där på landsbygden.

Vad nu sagts gäller år med normal drift. År 1926, då sockerbetsodlingen

var så gott som nedlagd, sysselsatte bolaget utöver de årsanställda allenast

ett tusental extra arbetare. Under 1929 års kampanj medförde betodlingens

reducering nedläggande av fem råsockerfabriker, vilka eljest under säsongen

sysselsatt cirka 1,500 arbetare, varav några hundra vörö fast anställda. Av

dessa senare bereddes ett betydande antal anställning vid andra sockerfabriker

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *149

Tabell 9. Entledigade sockerfabriksarbetare fördelade efter yrke.

Anini

''

Sedvanlig

sysselsättning

mellan

kampanjerna

arb., för

vilka

lord-

bru-

Fiska-

Jord-

bruks-

Hant-

Andra

Indu-

Grov-

Andra

Pensio-

yrkes-

re,

ver-

kan,

nä-

stri-

o. di-

yrken

(inkl.

närer o.

under-

upp-

gifter

lämnats

kare

sjö-

män

arb.

repara-

törer

rings-

idkare

arb o.

dyl.

verse-

arb.

allmän

tjänst)

stöds-

tagare

A. Arbetare, som år 1929

bereus arbete vid annan

sockerfabrik elter tilldelats

pension eller understöd.

1. Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin

100

i

i

14

19

i

ii

49

i

3

därav

i

6

på landsbygden........

15

—

—

6

—

—

—

2

i städer .............

85

i

i

8

19

i

10

43

i

1

2. Arbetare vid vissa andra

3

fabriker (å landsbygden)

3

—

—

—

—

—

—

—

—

103

i

i

14

19

i

11

52

i

3

Tillhopa! 0/

lOO.o

1.0

1.0

13.6

18.4

1.0

10.7

50.4

1.0

2.9

B. Övriga arbetare.

1. Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin

1,116

33

57

208

94

30

97

565

30

2

därav

171

7

1

54

11

7

21

65

5

945

26

56

154

83

23

76

500

25

2

2. Arbetare vid vissa andra

fabriker (å landsbygden)

58

5

—

9

2

—

23

15

3

1

/antal

1,174

38

57

217

96

30

120

580

33

3

Tillhopa^ y

100.0

3.2

4.9

18.5

8.2

2.6

10.2

49.3

2.8

0.3

eller tilldelades pension eller understöd, medan kampanjarbetarna i huvudsak

hänvisades till att reda sig själva.1

Närmare upplysningar örn dessa sockerfabriksarbetare, som förlorat sin anställning

genom sockerfabrikationens inskränkning meddelas på grundval av

från sockerbolaget lämnade uppgifter i förestående tabeller. Av tabell 8

framgår bland annat, att det hundratal entledigade sockerfabriksarbetare, som

av arbetsgivaren bereus annat arbete eller understöd, i större utsträckning

än de övriga varit bosatta i de kommuner, där de nedlagda fabrikerna äro

belägna. Tabell 9 framlägger arbetarnas yrkesfördelning, varvid ett starkt

inslag av hantverkare och reparatörer framträder inom gruppen av »omhändertagna»

arbetare. Dessa bo på jordbruksfastigheter i något mindre

utsträckning än kampanjarbetarna, men äga förhållandevis oftare eget hus.

De äro oftare än kampanjarbetarna försörjningspliktiga, men per försörjare

synes antalet beroende personer i genomsnitt vara mindre.

De ekonomiska förluster, som de entledigade sockerfabriksarbetarna lidit,

belysas i viss mån av tabellerna 11 och 12. Nämnas må i detta samband, att

de arbetare, vilka beietts pension eller annan anställning, i genomsnitt icke

uppburit mer än hälften till tre fjärdedelar av sin förutvarande inkomst.

1 Krån Svenska Sockerfabriks A.-B. har meddelats, att medelantalet anställda under 1928

års kampanj utgjorde 6,617 i oktober och 7,902 i november, medan år 1929 motsvarande

siffror voro respektive 5,566 och 6,155. Högsta antalet anställda nåddes år 1928 den 2 november

med 8,237, medan år 1929 siffran för samma tidpunkt var 6,357.

opaginerad Kontrollera mot PDF

150* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 10. Entledigade sockerfabriksarbetare fördelade efter försörjningsplikt och

fas tighets innehar.

Därav

arbetare

Arbetare, som

Antal

redo-

visade

med försörj- ningsplikt

bo å jordbruksfastighet

som äges el. brukas av

äga annan

Övriga

arbetare

arbe-

tare

antal

arbe-

antal per- söner att

ai betaren

själv

föräldrar el.

svärföräldrar

fastighet

tare

försörja 1

antal

%

antal

%

antal

%

antal

o/

''O

A. Arbetare, som år 1929

herdis arbete vid annan

sockerfabrik eller tilldelats

pension eller understöd.

1. Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin

verksamhet...............

lil

83

180

9

8.1

41

36.9

61

55.o

därav

på landsbygden .........

22

18

27

4

18.2

6

27.3

12

54.5

i städer ..................

89

65

153

5

5.6

—

—

35

39.3

49

55.1

2. Arbetare vid vissa andra

fabriker (å landsbygden)

4

3

6

—

—

—

—

2

50.o

2

50. o

Tillhopa

115

86

186

9

7.8

—

—

43

37.4

63

54.8

B. Övriga arbetare.

1. Arbetare vid 5 fabriker,

som 1929 nedlagt sin

verksamhet...............

1,191

679

1,766

88

7.4

14

1.2

239

20.0

850

71.4

därav

på landsbygden.........

207

lil

255

32

15.5

3

1.4

54

26.1

118

57.0

i städer ............

984

568

1,511

56

5.7

11

1.1

185

18.8

732

74.4

2. Arbetare vid vissa andra

fabriker (å landsbygden)

67

32

83

7

10.4

6

9.0

9

13.4

45

67.2

Tillhopa

1,258

711

1,849

95

7.6

20

1.6

248

19.7

895

71.1

Vid sockerfabrikerna gälla kollektivavtal, enligt vilka i Skåne — i Stockholm

och Göteborg tillämpas högre lönesatser — timlönerna för arbetarnas

huvudmassa, manliga arbetare över 19 år, utgjorde 0.8 5 kronor på landsbygden

och O.ho kronor i städerna till sommaren 1928, då de höjdes med

7 öre till respektive 0.92 och O.97 kronor. För reparatörer o. d. yrkesarbetare

ökas timavlöningen upp till l.io kronor vid landsbygds- och I.15

kronor vid stadsfabriker.2

Tabell 11 visar, att på grund av ackordsarbete o. d. de faktiska arbetsförtjänsterna

äro högre än kollektivavtalslönerna, jämväl vad kampanjarbetarna

beträffar. För dem uppgår enligt tabell 12 genomsnittliga inkomsten

för ett par månaders kampanj till 400—500 kronor. Det torde

vara omkring dubbelt så mycket, som en betskötare kan förtjäna på ungefär

lika många dagsverken. Visserligen drivas sockerfabrikerna under kampanjen

dag och natt i varandra avlösande skift, men dessa äro sedan 1920

års arbetstidsreform ej längre än 8 timmar, medan ute på betfälten den

normala 10-timmarsdagen under ackordsarbetets sporrande inflytande ej

sällan torde pressas upp till 12 timmar och däröver.

1 Arbetaren själv oräknad.

1 De vid vågstationerna anställda ha lägre avlöning, enligt uppgift omkring 0.70 kr. per timme.

opaginerad Kontrollera mot PDF

*151

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 11. Tlmförtjänster för sockerfabriksarbetare (män över 19 år) 1925-1929.

Medelinkomst per timme i kronor lör

j Råsockerbruk (18, inkl. 1

I kombinerad fabrik samt

3 saftstationer)

| Malmöhus län...........

därav landsbygden ••

» städerna .....

i Kristianstads län........

därav landsbygden ■

» städerna .....

; Hallands län (landsbygden)

...............

Blekinge län (stad)

den) .............

Raffinaderier (3)

» ».Göteborg •••

» » Stockholm

Samtliga fabriker • ••

årsarbetare

kampanjarbetare

mellankampanjarbetare o. d-

192511926 1927 1928|l929

1925; I926|t927| 1928

1925

1926 1927

1928 1929

1.05

1.08

1.06

1.13

1.14

0.97

0.98

0.97

1.03

0.9 7

1.18

1.01

1.08

1.00

1.05

1.08

1.05

1.13

1.13

0.97

0.98

0.97

1 08

0.95

lii

1.00

1.03

0.97

1.11

1.20

1.30

1.20

1.22

0-98

—

1.01

1.02

1.05

1.21

1.09

1.04

1.06

1.06

1.18

1.05

1.14

1.86

0.96

—

0.94

1.06

0.87

—

0.89

1.01

1.08

1.03

l.n

0.99

1.04

] .19

0.94

—

0.90

1.03

10.88

—

0.87

0.9 7

—

1.09

1.24

1.21

1.27

1.56

0.98

—

1.00

1.12

0.86

—

0.90

1.01

1-08

1.10

0.9O

0.90

1.81

1.21

0.8 9

_

0.92

0.95

0.89

1.24

1.08

1.01

0.99

1.08

—

—

1.38

1.39

0.9 0

—

1.05

1.03

0.9 7

1.31

1.06

1.02

1.10

0.97

0.99

0.99

1.04

1.03

0.87

0.87

0.89

0.93

0.89

0.8 6

0.92

0.99

0.93

1.17

1.19

1.19

1.22

1.23

—

—

—

—

1.02

1.06

1.07

1.09

1.10

112

1.15

1.13

1.18

1.16

—

—

—

1.02

1.05

1.07

1.09

1.10

1.15

1.16

1.17

1.18

1.21

—

—

—

—

—

—

—

—

1.32

1.32

1.32

1.38

1-36

—

—

—

|| -

—

—

—

1.10

1.15

1.1(1

1.18

1.18

0.96

0.97

0 87

1.03

0.96

lis

1.02

1.03

1.02

Tabell 12. Ira-, respektive kampanjförtjänster för sockerfabriksarbetare (män över

19 år) 1925-1928. _

—

—

1

Medelinkomst i kronor

per

år, respektive

kampanj för

årsarbetare

kampanjarbetare

mellankampanjarbetare o.d.

1925 |

1926 |

1927 |

1928

1925:1926

19271

1928

1925| 1926

1927 11928

Råsockerbruk (18, inkl- 1

1

kombinerad fabrik samt

3 saftstationer)

Malmöhus län ............

2,517

2,407

2,470

2,386

546

(863)

518

542

2,108

1,866

2,011

2,323

därav landsbygden •

2,501

2,406

2,465

2,345

547

(863)

534

553

2,026

1,712

1,921

2,289

» städerna.........

2,642

2,820 2,976

2,863

542

—

425

439

2,580

2,719

2,520

2,448

Kristianstads län.........

2,660

2.585 2,540

2,687

394

—

292

337

2,423

—

1,242

1,896

därav landsbygden ...

2,669

2,336

2,366

2,225

431

—

328

396

2,145

—

455

3yo

» städerna.........

2,654

2,823

3,051

3,363

356

—

253

275

2,621

—

2,160

2,992

Hallands län (landsbyg-

2,715

2,252

2,252

3,219

386

—

286

312

2,205

2.992

2,645

2,503

Blekinge län (stad) ......

2,497

—

—

3,132

348

—

244

247

1,906

2,824

2,387

2,288

Gotlands län (landsbyg-

den).....................

2,215

2,217

2,285

2,444

284

(110)

283

301

2,241

1,659

2,201

y,6ö7

Raffinaderier (3) .........

2,550

2,872

2,861

2,873

—

—

—

2,260

2,202

2,589

2,306

därav i Malmöhuslän

2,594

2,475

2,820

3,010

—

—

—

—

2,260

2,202

2,589

2,306

» » Göteborg......

2,350

3,062

2,766

2,855

» » Stockholm •••

3,036

3,049

3.122

2,7?2

Samtliga fabriker........

2,534

2,687

2 680

2,657

489

657)

445

471

2,125

1,974

2,072

2,323

Det är under sådana förhållanden naturligt, att landsbygdens arbetare

o. d. skola föredraga kampanjarbetet framför betskötseln, när valet står

dem fritt. Kampanjarbetarna torde också i genomsnitt stå på en högre

ekonomisk och social nivå än betskötarna. Därom vittna även svaren på

de frågeformulär, vilka, i syfte att utröna de ekonomiska konsekvenserna

av sockerfabrikationens inskränkning, tillställts nära 500 entledigade sockerfabriksarbetare

och av dem hittills besvarats till ett antal överstigande 200.

opaginerad Kontrollera mot PDF

152''

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Liksom förhållandet var bland betodlarna och betskötarna, har även bland

sockerfabriksarbetarna arbetstillfällenas minskning haft växlande betydelse

för olika grupper och individer. Här nedan anföras några belysande omdömen.

Följande uttalanden hörröra från förutvarande kampanjarbetare vid en

nedlagd fabrik i stad: »Undertecknad, som varit med i barndomsåren

såsom betskötare och senare vid fabrikerna under betkampanjerna, har varje

gång betodlingen blivit inställd fått försämrad ekonomi. Det är mycket

svårt att under oktober och november månad erhålla något arbete på landet,

utan därest betodlingen upphör, blir det att gå arbetslös». — »Den normala

betodlingen har stor betydelse för min ekonomi. Nu när det är så

stor arbetsbrist året örn, får man vara nöjd med en säsong på året, men

när den också tar slut, är det sorgligt. Så betodlingen har stor betydelse

för alla sockerbruksarbetare». — »Undertecknad, som varit anställd vid H.

sockerfabrik fyra somrar som kampanjarbetare (svetsare), kan vitsorda, att

det är svårare för sockerfabriksarbetare att erhålla annan anställning nu än

1926; det finnes arbetare, som gått arbetslösa sedan permitteringen skedde

den 1 maj 1929.» -— »Jag är ägare av ett litet lantbruk, som föder 2 kor,

så jag måste hava extra arbete borta för att få debet och kredit att gå ihop.

Därför har det varit så bra att få arbete på sockerfabriken.» —.»Genom

dikningar och nyodlingar har jag haft stora utgifter för mitt jordbruk, men

tack vare min extra förtjänst vid sockerbruket har jag kunnat göra dessa

förbättringar.»

Från f. d. kampanjarbetare vid en fabrik ute på landsbygden skrives

bland annat följande: »Jag har varit kampanjarbetare vid K. sockerfabrik

sedan 1911 (icke 1926 och 1929) samt tillika banarbetare vid en järnväg

sedan 1920. På grund av betodlingens nästan totala inställande 1926 och

därav minskad transport vid banan, vid vilken ligga fem sockerfabriker,

hade jag då endast 2 månaders arbete och förtjänade 300 kronor mot annars

900 kronor.» — »På grund av inställd sockerbetsodling hade jag inget arbete

och var i behov av arbetslöshetsunderstöd, men på grund av mitt jordbruk örn

27S tunnland fick jag ej något.» — »Nu som år 1926 får man gå sysslolös på

grund av att inget arbete är att få, därför att ingen lantman har råd att

våga på något arbete utan det allra nödvändigaste. Så jag anser, att betodlingen

är av största betydelse för min existens.» - »Såväl nu som år

1926 är det endast små tillfälliga arbeten man kan få än här och än där;

nu sedan vägkassan övertagit vägarnas underhåll finnes inget vinterarbete

för s. k. lösa arbetare. Därför anser jag, att betodlingen är av största betydelse

för vårt ekonomiska bestånd». — »Genom sockerbetsodlingens upphörande

1926 förlorade jag 600 kronor, för 1929 har jag förlorat 400 kronor

genom att sockerfabriken icke kom i gång.» — »På grund av att sockerfabriken

ej gått har jag haft 500 kronor mindre inkomst än vanligt, varför

det vore lyckligt, örn sockerfabriken kom i rörelse nästa år.» — »Min

ekonomiska ställning år 1929 är betydligt sämre än något föregående år,

t. o. m. sämre än 1926. Och jag anser orsaken vara den inställda driften

vid sockerfabriken, där jag annars haft min huvudinkomst». — »På grund

av att jag ej fick arbete som kampanjarbetare år 1926 och ej erhöll

något annat arbete, kom jag i dålig ekonomisk ställning, så att jag bland

annat måste låna penningar att omsätta egnahemslånet. Detsamma är förhållandet

för mig i år.»

Stockholm den 17 januari 1930.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

153

Bilaga litt. L.

Vissa uppgifter rörande de med råsockerfabrikationen sammanhängande

järnvägstransporterna.1

Av chefen för Järnvägsstyrelsens statistiska kontor Lars Akselsson.

Sockerkommissionen tillskrev den 14 oktober 1926 39 enskilda järnvägar,

vid vilka betodling brukar äga rum, med anhållan örn vissa uppgifter,

erforderliga för utredning rörande omfattningen och den ekonomiska betydelsen

av de med råsockerfabrikationen sammanhängande järnvägstransporterna.

Uppgift begärdes örn vikt och inkomst av de viktigaste varutransporterna

till och från råsockerfabriker och saftstationer, således vitbetor till och

vitbetmassa från fabrikerna samt råsocker därifrån och till raffinaderier,

vidare slamkalk och melass från fabrikerna samt övriga transporter till och

från dessa — de sistnämnda huvudsakligen omfattande stenkol och kalksten.

(Under i frågeformulären upptagna rubriker sockersnitsel och sockersaft

hava inga transporter blivit uppgivna.)

Vidare begärdes uppgift för ifrågavarande varuslag dels örn fraktsatser

enligt av Kungl. Majit fastställd taxa, inberäknat provisoriska tilläggsavgifter,

dels ock örn de faktiskt tillämpade fraktsatserna, med redogörelse för

tillämpade fraktnedsättningars art och villkor.

Vidare begärdes, för så vitt en ungefärlig uppskattning med någon grad

av tillförlitlighet kunde göras, uppgift örn person- och godstrafik samt

inkomst därav, som utan att ingå i råsockerfabrikationens angivna direkta

transporter dock kunde beräknas bortfalla, örn fabrikationen nedlades (i godstrafik

t. ex. på grund av minskad handelsrörelse i fabrikationsorten).

Slutligen anhölls om ett allmänt uttalande örn ifrågavarande transporters

betydelse för järnvägens ekonomi och finansiella förhållanden.

Samtliga uppgifter begärdes för år 1925, dock örn möjligt med vissa

viktigare uppgifter meddelade även för tidigare år.

För statens järnvägar hava motsvarande sifferuppgifter utarbetats vid

järnvägsstyrelsens statistiska kontor; de äro delvis av approximativ karaktär.

Huvudresultaten angivas i efterföljande tabeller L 1, L 2 och L 3.

Tabellerna L 1 och L 2 angiva transportmängder i ton respektive inkomster

i kronor av ifrågavarande trafik, och i tabellernas sista kolumner har

summan för varje järnväg ställts i procentisk relation till järnvägens totala

godstrafikmängd respektive totala godstrafikinkomst och totala bruttoinkomst.

Enär vikten av en transport, som går över flera banor, räknas å var och

en av dessa, uppstår en viss dubbelräkning vid summering av vikterna å

olika banor. Längst ned i tabell L 1 ha emellertid angivits viktsummor för

betor, betmassa och råsocker utan sådan dubbelräkning; dessa summor

1 Upprättade för 1920 urs sockerkominission.

opaginerad Kontrollera mot PDF

154*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

skola alltså angiva de totala å järnväg fraktade mängderna av nämnda

varuslag.

Tabell L 3 innehåller för det ekonomiska bedömandet erforderliga uppgifter

örn banornas hela godstraflkinkomst, bruttoinkomst, utgifter och vinst, vid

sidan varav till jämförelse ställts den i tabell L 2 erhållna inkomsten av

råsockerfabrikationens transporter. Härvid bör anmärkas, att utgifterna

omfatta icke blott egentliga driftkostnader utan även avsättningar till förnyelsefond

(där sådana skett), skatter m. m. samt räntor men däremot

givetvis icke de erforderliga låneamorteringarna. De anförda uppgifterna

örn vinst böra icke förväxlas med de i den allmänna järnvägsstatistiken

ävenledes förekommande uppgifterna örn nettoinkomst av järnvägsdriften,

vilka uträknas utan hänsyn till räntor m. m.

Av tabellernas slutsummor framgår, att godstransporterna till och från

råsockerfabriker och saftstationer inalles uppgå till nära 2 miljoner ton med

en fraktinkomst för järnvägarna av nära 5 miljoner kronor. Härav kommer

något mindre än en fjärdedel (såväl av vikt som av inkomst) på statens

järnvägar och återstoden eller drygt tre fjärdedelar på enskilda järnvägar.

Inkomstsumman är för statens järnvägar l.i och för enskilda järnvägar

3.8 miljoner kronor.

Transporterna av vitbetor uppgå till 1,177,000 ton med en inkomst av

2.765.000 kronor, av betmassa till 417,000 ton och 764,000 kronor eller tillsammans

för betor och betmassa 1,594,000 ton och 3,529,000 kronor. Vidare

ger råsocker 151,000 ton och 854,000 kronor, slamkalk och melass 47,000 ton

och 192,000 kronor, samt övriga transporter till och från fabrikerna 155,000

ton och 387,000 kronor. Således utgöra betor och betmassa det viktigaste

transportobjektet och lämna omkring 70 procent av hela ifrågavarande

inkomst.

Med undvikande av ovannämnda dubbelräkning av vikten uppgå transporterna

av vitbetor, betmassa och råsocker till 1,010,000, 353,000 och

116.000 ton, som alltså skall angiva de totala å järnväg transporterade

mängderna av dessa varuslag.

De för statens järnvägar angivna uppgifterna under rubrikerna »slamkalk

och melass» samt »övriga» äro approximativa, enär svårighet mött att

noggrant fastställa, vilka transporter i ifrågakommande stationsförbindelser,

som verkligen hänföra sig till råsockerbruken. Möjligen äro uppgifterna i

dessa kolumner något osäkra även för en del enskilda järnvägar.

Uppgifterna hänföra sig, såsom ovan anförts, till år 1925. Enligt den

officiella årsväxtstatistiken har totala skörden av sockerbetor utgjort

Skörden och därmed även järnvägstransporterna få följaktligen anses år

1925 hava varit icke oväsentligt större än genomsnittligt.

För många av de enskilda järnvägarna äro råsockerfabrikationens transporter

av synnerligen stor ekonomisk betydelse, såsom tydligt framgår av

de i tabell L1 och L 2 meddelade relationstalen i förhållande till totala trafiken

i medeltal år 1915—1924 ....

1921

1922

1923

1924

1925

930.000 ton

1.485.000 »

456.000 »

1.042.000 »

914,000 »

1,323,000 »

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *155

och inkomsterna samt av den i tabell L 3 gjorda jämförelsen med årets vinstresultat.

För följande 21 enskilda järnvägar, där transporterna hava relativt eller

absolut stor betydelse, meddelas följande förkortade sammandrag av tabellernas

uppgifter:

Ystad—Eslöv ...............................................

Malmö—Ystad...............................................

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof................................

Börringe—Östratorp ......................................

Malmö—Simrisham.........................................

Malmö—Trälleberg.........................................

Trelleborg — Rydsgård......................................

Vellinge —Skanör—Falsterbo ............................

Malmö—Genarp .........................................

Kävlinge—Barsebäck ......................................

Landskrona—Lund—Trälleberg .......................

Landskrona och Hälsingborg ..........................

Ängelholm—Klippan ......................................

Östra Skånes ................................................

Södra Ölands .............................................

Gotlands ....................................................

Slite—Roma ..................................................

Klintehamn —Roma........................................

Sydvästra Gotlands.......................................

Mellersta Östergötlands...................................

Väderstad—Skänninge—Bränninge....................

Summa

Procent av banans hela

kronor

gods-

mängd

godstrafik-

inkomst

brutto-

inkomst

297,000

39

29

19

233,000

35

25

14

303,000

73

68

55

166,000

78

74

61

170,000

23

14

9

332,000

65

52

32

344,000

78

70

59

17,000

56

37

12

38,000

27

15

11

54,000

80

75

55

337,000

44

38

22

296,000

42

29

16

26,000

19

21

11

214,000

27

13

9

190,000

77

62

39

192,000

34

31

20

22,000

37

37

19

50,000

60

59

41

9,000

53

31

21

110,000

32

21

10

23,000

36

32

12

3,423,000

Av sammanställningen framgår, att råsockerfabrikationens transporter för

fyra banor lämna mer än hälften av årets hela bruttoinkomster (Ystad—

Gärsnäs—S:t Olof, Börringe—Östratorp, Trälleberg—Rydsgård och Kävlinge

— Barsebäck). Även för banor med så stor allmän betydelse som Malmö—

Ystad, Ystad—Eslöv, Malmö—Simrishamn och östra Skånes spela här ifrågavarande

transporter så stor roll, att de lämna omkring 10 å 20 procent av

hela bruttoinkomsterna. En sådan marginal i omsättningssumman kan

givetvis ha avgörande betydelse för det ekonomiska nettoresultatet.

Det är tydligt, att betodlingens och råsockerfabrikationens eventuella nedläggande

för åtskilliga av banorna skulle kunna leda till mycket allvarliga

ekonomiska konsekvenser, antingen så att förräntning och amortering av

låneförbindelser bleve omöjlig, alltså finansiell insolvens, eller i de värsta

fallen t. o. m. så att icke ens de rena driftkostnaderna kunde täckas och att

driften rent av måste nedläggas. I detta sammanhang bör givetvis ihågkommas,

dels att många av ifrågavarande järnvägar redan vid bibehållen

betodling hava en mycket svag ekonomi och flera även uppvisa förlust å

rörelsen (se tabell L 3), dels ock att dessa rena slättbygdsbanor i huvudsak

sakna de tunga transporter (särskilt trä, trämassa m. m.), som vid andra

banor kunna stödja rörelsen, och på grund härav och på grund av de merendels

korta distanserna äro utsatta för en synnerligen stark konkurrens från

biltrafiken, varigenom de redan förlorat mycket trafik och berövats förhoppningarna

om en mera avsevärd trafiktillväxt för framtiden. Deras

ekonomiska ställning är således i flera avseenden vansklig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

156*

Kungl. Majrts proposition Nr 82.

För en uttömmande ekonomisk bedömning bör hänsyn tagas icke blott

till de i tabellerna angivna direkta transporterna till och från råsockerbruken

utan även till å ena sidan annan person- och godstrafik, som med

betodlingens nedläggande skulle bortfalla på grund av minskad allmän

rörelse och penningtillgång i orten, samt å andra sidan dels den minskning

i driftkostnaderna, som kan följa av minskad trafik, och dels den trafik av

annat slag, som kan uppkomma, örn betodlingen nedlägges oell annan verksamhet,

t. ex. spannmålsodling, upptages. Vidare bör hänsyn tagas till de

kapitalinvesteringar i järnvägarna, som skett för bettransporternas skull

och bliva värdelösa, örn dessa upphöra.

Ett definitivt avgörande i dessa spörsmål torde erbjuda mycket stora

svårigheter. De från järnvägarna ingångna meddelandena lämna dock vissa

vägledande upplysningar.

Beträffande trafik, som, förutom de direkta transporterna till och från

råsockerbruken, skulle bortfalla vid betodlingens nedläggande, framliålles i

allmänhet i de inkomna meddelandena, att det är svårt att göra en siffermässig

uppskattning; för några banor, som försökt en uppskattning, stannar

det uppskattade inkomtsbeloppet vid några få procent av inkomsten av råsockerfabrikationens

direkta transporter. En del andra banor uppgiva däremot,

utan att angiva ett sifferbelopp, att nedgången i den allmänna trafiken

skulle bliva avsevärd på grund av minskat välstånd, minskad penningtillgång

och minskad handelsrörelse i orten. Särskilt betonar Södra Ölands

järnväg, att betodlingen i hög grad stimulerat resandetrafiken och andra

befraktningar av jordbruksprodukter och köpmansgods, så att t. ex. transporter

av spannmål ökat, trots den minskade areal som stått till spannmålsodlingens

förfogande, samt att transporter av smör och fläsk m. m.

nästan fördubblats. Bland annat har även Mellersta Östergötlands järnvägar

haft påtaglig erfarenhet örn att de penningbelopp, som omsättas genom

betodlingen, avsevärt påverka järnvägens allmänna trafik.

Det torde vara tydligt, att det välstånd, som skapas genom betodlingen,

i många orter kan avsevärt påverka järnvägens ekonomi, ehuru en siffermässig

uppskattning icke kunnat erhållas. I orter, som även i övrigt äro

ekonomiskt väl utvecklade, gör sig dock denna sida av saken givetvis mindre

märkbar.

Beträffande andra slag av transporter, t. ex. spannmål, som skulle kunna

uppkomma i stället, örn betodlingen nedlades, innehålla de inkomna meddelandena

i allmänhet icke några uttalanden. I ett fall uttalas, att betodlingen

troligen skulle ersättas med odling av korn för foderändamål, varigenom

järnvägen knappast skulle erhålla några transporter utan tvärtom

förlora kraftfodertransporter, som förut förefunnits. — Även örn betodlingen

skulle ersättas med veteodling, är det dock övervägande sannolikt, att järnvägarna

icke därav skulle kunna erhålla ens tillnärmelsevis lika stora trafikinkomster

som genom betodlingen. Ty dels lämnar spannmålen vida

mindre viktsutbyte per arealenhet och dels har spannmålen icke samma

karaktär som betorna av tungt, för järnvägstransport lämpat massgods

utan skulle troligen i stor utsträckning framföras på bil, i synnerhet som

ju transportdistanserna merendels äro mycket små.

Beträffande återigen möjligheten för järnvägarna att vid eventuellt bortfallande

av råsockerfabrikationens transporter minska driftkostnaderna,

framgår det av de ingångna meddelandena, att flertalet järnvägar anse, att

endast en jämförelsevis ringa besparing av driftkostnaderna skulle kunna

vinnas, utöver vad som uppnåtts genom de senaste årens intensiva och

s. 157 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

157

genomgripande driftsförenklings- och besparingssträvanden. Man synes sålunda

anse, att den angivna minskningen av bruttoinkomsterna ganska nära

skulle komma att motsvaras av minskning i nettoinkomst.

Slutligen bör erinras, att åtminstone några banor torde hava tillkommit

väsentligen för bettrafikens skull, samt att vid flertalet övriga banor med

större bettrafik avsevärda kapitalinvesteringar måst ske för tillgodoseende

av denna trafiks behov, avseende utvidgningar av bangårdar, i några fall

förstärkning av överbyggnaden samt vidare anskaffning av lokomotiv och

vagnar o. s. v. Dessa utvidgningar anses värdelösa, om bettrafiken skulle

försvinna, och det nedlagda, oftast upplånade, kapitalet förlorat. Att så

verkligen är fallet beträffande bangårdsanläggningar och dylikt torde vara

tydligt, men beträffande rullande materiel kunde kanske en annan användning

för eget behov eller en realisation, örn ock till förlustbringande pris,

vara tänkbar.

Från några banor hava uppskattningar lämnats rörande storleken av de

kapitalinvesteringar, som kunna anses gjorda för betindustriens skull. Så

t. ex. beräknas för Ystadsbanornas grupp tillsammans cirka 2 miljoner kronor,

för Landskrona och Hälsingborgs järnväg 400,000 kronor, för Kalmar

—Torsås 100,000 kronor, för Södra Ölands 400,000 kronor och för Mellersta

Östergötlands 700,000 kronor. Många andra järnvägar angiva utan direkt

sifferuppgift, att avsevärda kapitalinvesteringar skett för denna trafiks skull.

Man anser sålunda, att järnvägarna, om betodlingen nedlades, skulle vara

utrustade till allt för hög trafikkapacitet eller vara »överdimensionerade»,

varav utom förlust av kapital, varå ränta måste erläggas, även följa ökade

årliga underhållskostnader.

De av järnvägarna själva uppgivna ekonomiska konsekvenserna av betindustriens

nedläggande torde bär böra i största korthet refereras: Ystad —

Gärsnäs—S:t Olof och Börringe —Östratorp skulle icke kunna existera, ekonomiskt

sett. Ystad—Eslöv och Malmö—Ystad skulle föra en tynande tillvaro,

av allt att döma utan möjlighet att förränta och amortera sina lån.

För Malmö—Simrishamn skulle uppstå ren driftsförlust, och järnvägen

skulle ej kunna fullgöra sina ekonomiska förpliktelser till statsverket och

enskilda. För Malmö—Trälleberg bleve det järnvägens ruin. Trälleberg—

Rydsgård skulle icke ha existensberättigande. Vellinge—Skanör—Falsterbo

skulle nödgas upphöra med driften. Västra Klagstorp—Tygelsjö skulle råka

i trångmål, Malmö—Genarp skulle ej i längden kunna fullgöra sina förbindelser.

Bjärred—Lund—Harlösa skulle se sin årliga förlust ökad; betodlingen

är ett järnvägens livsintresse. Landskrona—Lund—Trälleberg

skulle få drifts förlust. Landskrona och Hälsingborgs torde kunna undgå

drifts förlust. (Hälsingborg—Hässleholm intet uttalande). Ängelholm—Klippan:

järnvägens undergång, östra Skånes skulle iråka trångmål, och det

vore ovisst, om järnvägen kunde fullgöra sina förbindelser. (Kristianstad

—Hässleholm intet uttalande.) Blekinge kustbanors ekonomi bleve rubbad

och utdelningen kanske omöjliggjord, östra Blekinge: otänkbart att betala

statslåneräntan. Kalmar—Berga: ej stor betydelse. Kalmar—Torsås är

synnerligen beroende av bettrafiken. Södra Ölands: driften skulle knappast

kunna upprätthållas. Gotlands: driften måste omläggas, de finansiella förpliktelserna

kunde ej uppfyllas, och driftsförlust kunde sannolikt ej undgås.

Slite—Roma, som tillkommit på initiativ av sockerbolagets ledning, har

även med bettrafik alltid fört en tynande tillvaro. Klintehamn—Roma och

Sydvästra Gotlands bleve dödsdömda. Mellersta Östergötland skulle ej kunna

förränta sina lån. Väderstad—Skänninge—Bränninge: det bleve synnerligen

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

svårt att ens vid tertiär drift täcka driftkostnaderna, och då är det ovisst,

om statsmakterna vilja upprätthålla driften. För Mjölby—Hästholmen och

östra Centralbanan är betodlingen av ringa betydelse.

I flera fall framliålles, att städer och kommuner icke blott innehava stora

aktieposter utan även tecknat borgen för lån, som icke kunde förräntas, örn

betodlingen nedlades. Örn vissa järnvägar framhålles, att de knappast kunna

existera utan bettraflken, men att å andra sidan de dock omöjligen kunna

undvaras för bygdens övriga behov, vilka icke kunna tillgodoses enbart

genom biltrafik.

Som sammanfattning rörande betydelsen för järnvägarnas ekonomi torde

kunna anföras följande:

För ett stort antal järnvägar utgöra råsoekerfabrikationens transporter en

mycket avsevärd del av hela godstrafiken och av den totala trafikinkomsten,

och de hava jämväl föranlett avsevärda kapitalinvesteringar för ändamål,

som bleve utan värde, örn ifrågavarande transporter bortfölle. Transporternas

bortfallande skulle i varje fall innebära en djupgående förändring i

järnvägens ekonomiska fundamenter, i åtskilliga fall av rent revolutionerande

art. De flesta av de berörda järnvägarna torde anse, att den bortfallna

bruttoinkomsten tämligen nära skulle motsvaras av minskad nettoinkomst,

och i så fall bleve det, som av tabell L 3 framgår, för de flesta

omöjligt att täcka sina driftkostnader och åliggande rån teförpliktelser; för

åtskilliga torde, frånsett räntor, ej ens driftkostnaderna täckas. — Ett slutgiltigt

omdöme örn den ekonomiska effekten av ifrågavarande transporters

bortfallande, torde knappast vara möjligt utan en ingående undersökning

av varje bana för sig, varvid med beaktande av banans driftsekonomi och

ortens allmänna ekonomiska förhållanden hänsyn skulle tagas även till de

svårbedömbara faktorer rörande möjligheten att minska driftkostnaderna och

att, trots bilkonkurrensen, förvärva annan trafik, t. ex. spannmål, såsom

ersättning. Till en dylik djupgående och arbetskrävande undersökning av

varje särskild bana torde i sakens nuvarande läge knappast finnas anledning.

I varje fall torde dock det nu förebragta utredningsmaterialet, och särskilt

storleksordningen av ifrågavarande transportinkomster i förhållande

till järnvägens hela rörelse, göra det fullt tydligt, att — då andra trafikinkomster

av ens tillnärmelsevis samma storleksordning knappast skulle

kunna påräknas som ersättning — ett flertal järnvägar skulle möta finansiell

insolvens. Uppgifterna i tabellerna L 1—3 ge i detta avseende tydliga

anvisningar. I åtskilliga, kanske de flesta fallen, skulle resultatet bliva

kapitalförlust för staten som långivare samt för kommuner och andra som

horgenstecknare. I en del fall torde det gå så långt, att, sedan alla kapitalförpliktelser

avskrivits, icke ens driftkostnaderna kunna täckas, och

ehuru järnvägens nedläggande i allmänhet icke skulle kunna ske utan stor

skada för orten, vore det under sådana förhållanden givetvis synnerligen

ovisst, örn järnvägsrörelsen skulle kunna upprätthållas förmedelst direkt

subventionering i en eller annan form.

Från järnvägarna hava även meddelats uppgifter örn fraktsatser. Av

dessa framgår, att de av de enskilda järnvägarna under år 1925 tillämpade

fraktsatserna för betor och betmassa nästan undantagslöst varit väsentligt

lägre än de, som kunnat utgå enligt av Kungl. Majit fastställd taxa jämte

medgivna provisoriska tilläggsavgifter. Nedsättningarna hava merendels

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *159

uppgått till 20 å 40 procent eller t. o. m. 50 procent och i enstaka fall

däröver.

Tariffsättningen synes vara mycket oenhetlig och olikartade tariffskalor

tillämpas vid olika järnvägar. Vid de enskilda banorna har frakten för

vitbetor i allmänhet legat för 10 kilometer vid 24 å 28 öre, för 20 kilometer

vid 30 å 34 öre och för 30 kilometer vid 37 å 40 öre, allt per 100

kilogram, men även högre och lägre fraktsatser förekomma, och i några

fall har ingen eller ringa olikhet i fraktsatserna tillämpats för olika avstånd

inom ett större intervall. För vitbetmassa äro fraktsatserna allmänt

lägre, i regel omkring 10 å 20 procent lägre än för vitbetor. Vid statens

järnvägar hava de ordinarie fraktsatserna för vitbetor och vitbetmassa utgjort

för 10 kilometer 21 respektive 19 öre, för 20 kilometer 27 respektive

22 öre och för 30 kilometer 37 respektive 27 öre. Även vid statens järnvägar

hava nedsättningar förekommit.

De från järnvägarna inkomna uppgifterna innesluta material även för

mera detaljerade undersökningar av olika slag, t. ex. örn transporternas fördelning

på olika råsockerbruk och örn deras geografiska fördelning i övrigt.

I sakens nuvarande läge torde emellertid en bearbetning av dylika detaljer

icke vara erforderlig.

Ovanstående utredning innehåller icke uppgifter för den helt korta Säbyholms

järnväg eller för den numera av staten övertagna Kävlinge—Sjöbo

järnväg.

Anmärkas bör slutligen, att utredningen endast omfattar de järnvägstransporter,

som äga samband med råsockerfabrikationen, men ej transporter

av raffinerat socker. De sistnämnda torde få antagas fortgå i ungefär

oförändrad omfattning, även örn den inhemska råsockerfabrikationen skulle

nedläggas. I vad mån i sådant fall transporter av utländskt råsocker skulle

tillföras järnvägarna bar här lämnats utom räkning såsom varande på

längre sikt skäligen svårbedömligt.

Föreliggande P. M. är utarbetad på Sockerkommissionens uppdrag.

Stockholm den 10 januari 1927.

opaginerad Kontrollera mot PDF

160* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Tabell 11. Räsockerf.ibrikationens järnvägstransporter. Kvantiteter t ton 1926.

i

I I Vit-

I betor

1

Bet-

massa

Rå-

socker

Slam- ma! k,

melass

Övriga

Summa

D:o i %

av hela

gods- mängden

Ystad —Eslöv........................

42,162

16,089

21,643

3,279

17,298

100,471

39.2

Malmö—Ystad ....................

56,998

22,324

7,045

1,660

5,787

93,814

35.4

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof ......

79,292

32,061

—

2,226

750

114,259

72.9

Ystad—Brösarp ......... ..........

2,282

1,141

—

38

75

3,536

12.0

Börringe —Östratorp...............

51,463

13,739

7,226

3,590

7,460

83,478

78.0

S:a Ystadsbanorna

232,127

85 354

35,914

10,793

31,370

395,558

48.6

Malmö—Simrishamn...............

44,819

19,487

1,661

6,116

72,083

23.s

Malmö—Trälleberg ...............

113,703

34,740

17,253

2,165

13,982

181.843

65.3

Trälleberg—Rydsgård ............

80,273

24,596

12,613

2,823

19,520

139,925

78.t

Vellinge—Skanör—Falsterbo ■■■

6,888

2,924

—

8

3

9,823

55.8

Västra Klagstorp -Tygelsjö......

2,580

516

—

610

154

3,860

13.7

S:a Malmöbanorna

248,263

82,263

29,otte

7,267

39,775

407,534

50.1

Malmö—Genarp.....................

17,082

6,025

—

—

—

23,107

26.7

Malmö—Limhamn..................

599

145

—

—

160

904

1.2

Bjärred—Lund—Harlösa.........

16,581

4,729

—

—

—

21,310

19.1

Kävlinge—Barsebäck ............

14,276

5,646

—

45

144

20,111

80.4

Ländsk.—Lund—Träleborg •••

71,931

29,657

13,076

4,409

8,727

127,800

44.4

Landskrona & Hälsingborg......

66,191

30,607

8,773

—

580

106,151

42.1

Hälsingborg—Hässleholm ......

26,290

11,433

—

587

6,397

44,707

7.

Ängelholm—Klippan ..............

5,192

1,911

—

364

3,680

7,467

18.9

Östra Skånes .....................

52,049

20,373

6,496

643

83,241

26. s

Kristianstad —Hässleholm ......

16,955

5,278

—

15

—

22,248

8.1

S:a övriga Skånebanor

287,146

115,804

28,345

6,063

19,688

457,046

22. S

Blekinge kustbanor ...............

24,392

9,546

—

966

311

35,215

9.4

Östra Blekinge .....................

6,698

2,674

82

257

9,711

14.3

Kalmar—Torsås.....................

6,298

2,141

6

—

8,445

12.0

Kalmar—Berga .....................

1,238

392

—

6

—9

1,636

l.G

Södra Ölands.......................

41,708

13,100

477

1,08

56,374

76.6

Gotlands ...........................

31,471

7,220

5,730

389

4,27”

49,086

34.3

Slite—Roma ........................

3,370

1,148

280

32

843

5,673.

37.1

Klintehamn-Roma................

10,334

2,062

1,445

83

—

13,924

60. o

Sydvästra Gotlands ...............

3,809

810

—

85

—

4,654

53.2

S:a för Blekinge—Gotland

129,318

39,093

7,455

2,076

6,776

184,718

21.o

Mellersta Östergötland............

24,454

8,147

—

323

1,320

34,244

32.3

Väderstad — Skänninge—Bränn.

6,870

2,300

—

102

25

8,797

35.8

M jölby—Hästholmen.............

657

235

—

—

—

892

6.0

Östra Centralbanan ..............

102

161

—

—

—

263

0.2

S:a Östgötabanor

31,583

10,843

—

425

1,345

44,196

15.6

Lidköping—Håkantorp ...........

834

231

1,200

100

342

2,707

6.8

Lidköping—Kålland...............

1,614

707

—

358

2,679

31.6

Kinnekulle—Lidköping............

2,593

1,132

—

130

—

3,855

7.0

Södra Kinnekulle ..................

894

357

—

—

—

1,251

8.6

Västergötland -Göteborg........

444

117

1,200

146

342

2,249

0.8

Lidköping—Skara—Stenstorp

2,426

711

-

147

—

3,284

5.9

S:a Västgötabanor

8,805

3,255

2,400

881

684

16 025

3.4

S:a ifrågav. enskilda järnvägar

937,242

336,612

104,080

27,505

99,638

1,505,077

28. s

Statens järnvägar ..................

239,700

80,100

47,300

19,100

56,000

442,200

S:a summarum

1,176,942

416,712

151,380

46,605

155,638

1,947,277

D:o utan dubbelräkning.........

1,009,730

352,760

116,241

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 82. *161

Tabell 1 2. Rnsockerfnbrikationens järnvägstransporter. Inkomster i kronor år 1925.

Vitbetor

Bet-

massa

Rå-

socker

S lam- kalk,

melass

Övriga

Summa

liro i

tiods-

trafik-

inkomst

docent

v

Brutto-

inkomst

Ystad—Eslöv ....................

106,702

30,259

107,342

10,112

42,999

297,414

29.0

19.3

Malmö—Ystad .....................

131,682

42,737

34,450

3,190

20,865

232,924

24.8

14.4

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof......

222,296

69,718

—

7,161

3,453

302,628

67.8

54.6

Ystad—Brösarp ..................

3,812

1,586

—

212

326

5,936

4.5

2.7

Börringe—Östratorp ............

97,229

17,915

31,599

4,075

15,544

166,362

74.3

61.4

S:a Ystadsbanorna

561,721

162,215

173,391

24,750

83,187

1,005,264

36.3

23 9

Malmö—Simrishamn ............

107,825

36,180

—

4,800

21,247

170,052

13.7

9.1

Malmö—Trälleborg...............

198,340

49,003

45,692

5,197

33,366

331,598

52.1

31.9

Träleborg—Rydsgård............

144,775

32,498

110,416

5,186

50,755

343,630

70.4

59.0

Vellinge —Skanör—Falsterbo .

13,151

4,163

—

34

25

17,373

37.0

11.7

Västra—Klagstorp—Tygelsjö ...

2,955

415

—

705

517

4,592

14.4

12.1

S:a Malmöbanorna

467,046

122,259

156,108

15,922

105,910

867,245

35.5

23.6

Malmö—Genarp ..................

29,631

8,154

—

—

—

37,785

14.8

10.6

Malmö—Limhamn ...............

1,205

292

—

—

320

1,817

1.3

1.2

Bjärred—Lund—Harlösa ......

21,624

5,340

—

—

—

26,964

13.8

7.3

Kävlinge—Barsebäck ............

41,615

11,718

—

72

288

53,693

74.6

54.8

Landskrona—Lund—Tralle-

borg ..............................

156,156

49,181

103,813

7,657

19,759

336,566

37.9

22.0

Landskrona & Hälsingborg ...

163,642

59,920

72,181

—

1,043

296,786

29.5

15.8

Hälsingborg —Hässleholm ......

67,309

23,529

—

1,190

10,520

102,548

4.7

3.1

Ängelholm—Klippan ............

20,000

5,254

—

877

26,131

21.1

11.5

Östra Skånes.....................

114,656

40,178

44,491

2,238

12,766

214,329

13.4

8.7

i Kristianstad—Hässleholm......

39,345

11,241

—

36

—

50,622

4.2

2.8

S:a övriga Skånebanor

655,183

214,807

220,485

12,070

44.696

1,147,241

15.0

9.4

Blekinge kustbanor..............

77,782

21.267

—

3,757

1,655

104,461

7.5

4.0

Östra Blekinge.....................

16,479

3,906

—

279

598

21,262

9.1

5.2

Kalmar—Torsås ..................

17,879

4,138

—

44

—

22,061

8.4

4.5

Kalmar—Berga.....................

2,785

998

—

30

—

3,813

0.8

0.4

Södra Ölands .....................

153,174

27,012

—

3,245

6,400

189,831

62.0

39.4

Gotlands ...........................

112,460

18,971

39,639

3,349

17,618

192,037

31.5

20.5

Slite—Roma......................

14,300

1,666

1,939

276

3,479

21,660

37.3

19.3

Klintehamn—Roma ............

35,493

4,099

10,006

782

—

50,380

59.3

41.3

Sydvästra Gotlands...............

7,452

1,057

—

258

—

8,767

31.3

20.9

S:a tor Blekinge—Gotland

437,804

83,114

51,584

12,020

29,750

614,272

17.«

10.1

Mellersta Östergötlands.........

81,973

21,704

—

1,558

4,649

109,884

20.7

10.1

Väderstad—Skänninge—Bränn.

17,003

5,046

—

304

203

22,556

31.8

11.7

Mjölbv—Hästholmen ...........

1,270

298

—

—

—

1,568

1.9

l.o

Östra Centralbanan...............

302

421

—

—

—

723

0.1

O.o

S:a Östgötabanor

100,548

27,469

—

1,862

4,852

134,731

8.2

4.5

Lidköping—Håkantorp .........

2,963

728

2,653

378

724

7,446

4.7

1.8

Lidköping—Kålland ............

6,060

2,289

—

1,431

—

9,780

22.2

9.9

Kinnekulle—Lidköping .........

7,905

3,038

—

547

—

11,490

6.8

4.3

Södra Kinnekulle..................

2,077

715

—

—

—

2,792

8.7

8.5

Västergötland—Göteborg ......

689

153

6,890

472

1,766

9,970

0.4

0.3

Lidköping—Skara — Stenstorp..

8,289

2,122

—

627

—

11,038

4.0

2.1

S:a Västgötabanor

27,083

9,045

9,543

3,455

2,490

52,516

1.8

ii

S:a ifrågav. cnsk. järnvägar

2,250.285

618,909

611,111

70079

270,885

8,821,269

18.2

11 2

Statens järnvägar ...............

515,000

145,000

243,000

122,000

116 000

1,141,000

1.0

0.6

Summa summarum

2,765,285

763,909

854,111

15)2,079

386,885

4,962,269

Ritning lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. (ii haft. (Nr S2. Bilaga.) 11*

opaginerad Kontrollera mot PDF

162* Kungl. Majlis proposition Nr 82.

Tabell L 3. Ekonomiska uppgifter för 1925 rörande respektive banor.

Km.

Godstrafik-

inkomster

Brutto-

inkomster

Utgifter

Vinst

Inkomst av

råsocker- fabrika- tionens

transporter

i Ystad—Eslöv .....................

76

1,027,000

1,545,000

1,346,000

199,000

297,414

1 Malmö—Ystad .....................

63

936,Otto

1,622,000

1,458,000

164,000

232,924

j Ystad — Gärsnäs—S:t Olof......

42

446,000

554,000

517,000

37,000

302,628

Ystad—Brösarp ..................

30

132,000

218,000

279,000

— 61,000

5,936

Börringe —Östratorp ............

22

224,000

271,000

223,000

48,000

166,362

S:a Ystadsbanorna

233

2,767 000

4,210,000

3,823,000

387,000

1,005,264

j Malmö—Simrishamn ............

121

1,241,000

1,874,0.00

1 1,957,000

— 83,000

170,052

| Malmö—Trälleberg...............

33

636,000

1,040,000

2 971,000

69,000

331,598

Trälleberg —Bydsgård.......

35

488,000

582,000

508,000

74,000

343,630

Vellinge — Skanör — Falsterbo •• •

17

47,000

148,000

164,000

— 16,000

17,373

Västra Klagstorp—Tygelsjö

4

32,000

38,000

58,000

— 20,000

4,592

S:a Malmöbanorna

210

2,444,000

3,682,000

3,658,000

24,000

867,245

1 Malmö —Genarp ...............

29

255,000

357,000

355,000

2,000

37,785

Malmö—Limhamn ...............

5

143,000

157,000

150,000

7,000

1,817

Bjärred —Lund — Harlösa ......

35

195,000

370,000

390,000

— 20,000

26,96-1

Kävlinge—Barsebäck .........

16

72,000

98,000

95,000

3,000

53,693

Landskrona - Lund—Trälleberg

74

887,000

1,531,000

1,397,000

134,000

336,566

Landskrona & Hälsingborg ..

59

1,005,000

1,876.000

1,540,000

336,000

296,786

Hälsingborg—Hässleholm ......

122

2,165,000

3,303,000

3,028,000

275,000

102,548

Ängelholm—Klippan .........

27

124,000

227,000

242,000

— 15,000

26,131

Östra Skånes........................

187

1,604,000

2,454,000

2,469,000

— 15,000

■ 214,329

Kristianstad—Hässleholm ......

116

1,196,000

1,834,000

1,740,000

94,000

50,622

S:a övriga Skånebanor

670

7,646,000

12,207,000

11 406,000

801,000

1,147,241

Blekinge kustbanor...............

166

1,397,000

2,606,000

2,457 000

149,000

104,461

| Östra Blekinge.....................

70

233,000

409,000

422,000

— 13,000

21,262!

Kalmar —Torsås ..................

40

262,000

493,000

493,000

—

22,061

Kalmar — Berga.....................

77

508,000

850,000

797,000

53,000

3,813

! Södra Ölands .....................

96

306,000

482,000

500,000

— 18,000

189.831

| Gotlands .............................

116

609,000

937,000

842,000

95,000

192,037

1 Slite —Roma ........................

33

58,000

112,000

135,000

— 23,000

21,660

Klintehamn—Roma...............

23

85,000

122,000

124,000

— 2,000

50,380

Sydvästra Gotlands...............

27

28,000

42,000

59,000

— 17,000

8,767

S:a för Blekinge—Gotland

648

3,486,000

6,053 000

5,829,000

224000

614,272

Mellersta Östergötlands.........

125

531,000

1,089,000

1,094,<’00

— 5,000

109,884

Väderstad — Skänninge—Bränn.

44

71,000

193,000

207,000

— 14,000

22,556

Mjölby—Hästholmen ...........

31

82,000

151,000

206,000

— 55,000

1,568

Östra Centralbanan ............

141

961,000

1,585,000

1,578,000

7,000

723

S:a Östgötabanor

341

1,645,000

3,018,000

3,085,000

— 67,000

134,731

1 Lidköping—Håkantorp .........

28

157,000

424,000

405,000

19,000

7,446

'' Lidköping—Kålland .........

28

44,000

99,000

136,000

— 37,000

9,780

Kinnekulle - Lidköping ...

29

168,000

267,000

257,0H0

10,000

11,490

Södra Kinnekulle.................

9

32,000

33,000

38,000

— 5,000

2,792

Västergötland—Göteborg —

255

2,313,000

3,520,000

3,376,000

144,000

9,970

Lidköping—Skara—Stenstorp .

50

273,000

518,000

511,000

7,000

11,038

S:a Västgötabanor

399

2,987,000

4,861 000

4,723,000

138,000

52,516

S:a ifrågav. ensk. järnvägar

2501

20.975,000

34,031,000

32,524,000

1.507,000

3,821,269

Statens järnvägar.................

5,974

113 507,000

186,653,000

155.602,000

31,051,000

1,141,000

Frånsett 76,000 kronor utgift för upptagande av obligationslån,

Frånsett 96,000 kronor utgift för annan banas konkurs.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 82.

163

Bilaga litt. M.

Ekonomiska uppgifter rörande vissa järnvägar, vid vilka betodling äger rum.1

Järnväg

År

Km

Ton-

km

pr

ban-

km

Tu-

sental

Godstra-

fikin-

komster

Kr.

Brutto-

inkomster

Kr.

Utgifter

Kr.

Vinst

Kr.

Inkomster

av rå- socker- fabrika- tionens

transpor- ter

Kr.

Ystad—Eslöv...............

1925

76

78.7

1,027,000

1,545,000

1,346,000

199,000

297,414

1926

76

71.0

798,000

1,284,000

1,206,000

78,000

1927

76

76.7

825,000

1,292,000

1,235,000

57,000

1928

76

85.7

902,000

1,347,000

1,277,000

70,000

Malmö—Ystad ............

1925

63

85.1

938,000

1,622,000

1,458,000

164,000

232,924

1926

63

98.6

885,000

1,538,000

1,398,000

140,000

1927

63

86.6

843,000

1,479,000

1,396,000

83,000

1928

63

100.8

881,000

1,550,000

1,457,000

93,000

Ystad—Gärsnäs—S:t Olof

1925

42

42.8

446,000

554,000

517,000

37,000

302,628

1926

42

17.1

156,000

253,000

413,000

— 160,000

1927

42

33.9

322,000

412,000

437,000

— 25,000

1928

42

38.2

342,000

428,000

448,000

— 20,000

Ystad—Brösarp...........

1925

30

16.6

132,000

218,000

279,000

— 61.000

5,936

1926

30

18.6

134,000

214,000

267,000

— 53,000

1927

30

19.1

128,000

207,000

257,000

— 50,000

1928

30

18.o

115,000

210,000

242,000

— 32,000

Börringe—Östratorp......

1925

22

30.6

224,000

271,000

223,000

48,000

166,362

1926

22

21.7

112,000

157,000

211,000

— 54,000

1927

22

25.5

146,000

188,000

194,000

— 6,000

1928

22

36.3

183,000

224,000

220,000

4,000

Summa Ystadbanorna

1925

233

61,4

2,767,000

4,210,000

3,823,000

387,000

1,005,264

1926

233

57.8

2,085,000

3,446,000

3,495,000

— 49,000

1927

233

59.4

2,264,000

3,578,000

3,519,000

59,000

1928

233

67.7

2,423,000

3,759,000

3,644,000

115,000

Malmö—Simrishamn......

1925

121

79.0

1,241,000

1,874,000

8 1,957,000

— 83,000

170,052

1926

121

80.8

1,290,000

1,893,000

1,909,000

— 16,000

1927

121

76.8

1,212,000

1,798,000

1,869,000

— 71,000

1928

121

80.7

1,217,000

1,804,000

1 809,000

— 5,000

Malmö—Trälleberg ......

1925

33

87.7

636,000

1,040,000

3 971,000

69,000

331,598

1926

33

67.2

416,OnO

794,000

899,000

— 105,000

1927

31

H8.4

506,000

868,000

896,000

— 28,000

1928

34

95.8

653,000

1,031,000

953,000

78,000

T röneborg — Rydsgård •. •

1925

35

51.2

488,000

582,000

508,000

74,000

343,630

1926

35

29.0

234,000

317,000

460,000

— 143,000

1927

35

44.o

338,000

423,000

487,0''i0

— 64,000

Vellinge—Skanör—Fal-

1928

35

50.8

363,000

449,000

442,000

7,000

sterbo .....................

1925

17

12.8

47,000

148,000

164,000

— 16,000

17,373

1926

17

7.1

31,000

136,000

157,000

— 21,000

1927

17

9.9

43,000

145,000

165,000

— 20,000

1928

17

10.7

40,000

146,000

148,000

— 2,000

1 Det bör anmärkas, att ovanstående siffror över de bokförda utgifterna och vinsterna för olika år ej alltid

äro rättvisande. Det förekommer nämligen, att under ogynnsamma år sådana åtgärder, medförande ökade

utgifter, sorn då bort företagas, i viss utsträckning uppskjutas till följande år. Med hänsyn därtill kan resultatet

av den under 1926 inskränkta betodlingen lia varit ogynnsammare, än siffrorna i och för sig utvisa.

8 Frånsett 76,000 kr. utgift för upptagande av obligationslån.

8 t> 96,000 » » » annan banas konkurs.

s. 164 Kontrollera mot PDF

164

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

Järnväg

År

Km

Ton-

km

pr

ban-

km

Tu-

sental

Godstra-

fikin-

komster

Kr.

Brutto-

inkomster

Kr.

Utgifter

Kr.

Vinst

Kr.

Inkomster

av rå- socker- fabrika- tionens

transpor- ter

Kr.

Västra Klagstorp—Tygel-

sjö...........................

1925

4

28.2

32,000

38,000

58,000

— 20,000

4,592

1926

4

26.0

29,000

38,000

55,000

— 17,000

1927

4

13.4

18,000

20,000

44,000

— 24,000

1928

4

12.4

14,000

16,000

34,000

— 18,000

Summa Malm (»hallorna

1925

210

69.8

2,444,000

3,682,000

3,658,000

24,000

867,245

1926

210

62.6

2,000,000

3,178,000

3,480,000

— 302,000

1927

211

62.9

2,117,000

3,254,000

3,461,000

— 207,000

1928

211

70.9

2,287,000

3,446,000

3,386,000

60,000

Malmö—Genarp............

1925

29

37.6

255,000

357,000

355,000

2,000

37,785

1926

29

31.3

198.000

291,000

305,000

— 14,000

1927

29

21.8

173,000

260,000

278,000

— 18,000

1928

29

24.6

175,000

262,000

254,000

8,000

Malmö—Limhamn.........

1925

5

89.1

143,000

157,000

150,000

7,000

1,817

1926

5

96.6

155,000

171,000

163,000

8,000

1927

5

88.1

137,000

150,000

150,000

—

1928

5

85.2

129,000

140,000

140,000

—

Bjärred—Lund—Harlösa

1925

35

26.3

195,000

370,000

390,000

— 20,000

26,964

1926

35

26.4

165,000

346,000

366,000

— 20,000

1927

35

28.9

185,000

343,000

382,000

— 39,000

Landskrona—Lund—

1928

35

34.3

217,000

358,000

389,000

— 31,000

Trälleberg ..............

1925

74

75.1

887,000

1,531,000

1,397,000

134,000

336,566

1926

74

71.7

737,000

1,342,000

1,246,000

96,000

1927

74

63.6

723,000

1,285,000

1,191,000

94,000

1928

74

65.7

745,000

1,334,000

1,213,000

121,000

Landskrona & Hälsingb.

1925

59

84.7

1,005,000

1,876,000

1,540,000

336,000

296,786

1926

59

70.4

763,000

1,933,000

1,646,000

287,000

1927

59

89.2

883,000

1,720,000

1,465,000

255,000

1928

59

97.3

922,000

1,761,000

1,473,000

288,000

Hälsingborg—Hässleholm

1925

122

150.6

2,165,000

3,303,000

3,028,000

275,000

102,548

1926

122

154.2

2,179,000

3,308,000

2,918.000

390,000

1927

122

153.1

2,065,000

3,213,000

2,951,000

262,000

1928

122

153.8

2,034,000

3,195,000

2,958,000

237,000

Ängelholm—Klippan......

1925

27

17.8

124,000

227,000

242,000

— 15,000

26,131

1926

27

14.2

97,000

199,000

263,000

— 64,000

1927

27

18.6

109,000

202,000

202,000

—

1928

27

19.5

102,000

201,000

201,000

—

Östra Skånes ...............

1925

187

55.4

1,604,000

2,454,000

2,469,000

— 15,000

214,329

1926

186

53.4

1,445,000

2,246,000

2,312,000

— 66,000

1927

187

59.8

1,479,000

2,239,000

2,383,000

— 144,000

1928

187

56.3

1,326,000

2,071,000

2,233,000

— 162,000

Kristianstad—Hässleholm

1925

116

68.0

1,196,000

1,834,000

1,740,000

94,000

50,622

1926

116

58.6

1,057,000

1,672,000

1,610,000

62,000

1927

116

64.2

1,072,000

1,690,000

1,619,000

71,000

Summa övriga Skåne-

1928

116

65.3

1,038,000

1,677,000

1,606,000

71,000

banor .....................

1925

654

76.6

7,574,000

12,109,000

11,311,000

798,000

1,093,548

1926

653

73.1

6,796,000

11,508,000

10,829,000

679,000

1927

654

76.8

6,826,000

11,102,000

10,621.000

481,000

1928

654

77.0

6,688,000

l 0,999,000

10.467.000

532.000

s. 165 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

165

Järnväg

År

Km

Ton-

km

pr

ban-

km

Tu-

sental

Gods tra- fikin- komster

Kr.

Brutto-

inkomster

Kr.

Utgifter

Kr.

Vinst

Kr.

Inkomster

av rå- socker- fabrika- tionens

transpor- ter

Kr.

Blekinge kustbanor inkl.

Bredåkra—Tingsryd

1925

207

54.7

1,585,000

2,892,000

2,742,000

150,000

104,461

1926

207

52.9

1,472,000

2,745,000

2,622,000

123,000

1927

207

62.7

1,561,000

2,838,000

2,639,000

199,000

1928

207

63.1

1,555,000

2,808,000

2,638,000

170,000

Östra Blekinge ...........

1925

70

21.7

233,000

409,000

422,000

— 13,000

21,262

1926

70

20.9

209,000

368,000

367,000

1,000

1927

70

34.4

246,000

421,000

409,000

12,000

1928

70

45.1

278,000

446,000

437,000

9,000

Kalmar—Torsås ............

1925

40

38.7

262,000

493,000

493,000

—

22,061

1926

40

34.9

257,000

485,000

485,000

—

1927

40

39.8

266,000

482,000

482,000

—

1928

40

39.1

260,000

471,000

471,000

—

Kalmar—Berga ............

1925

77

55.7

508,000

850,000

797,000

53,000

3,813

1926

77

60.7

527,000

867,000

854,000

13,000

1927

77

68.4

541,000

875,000

825,000

50,000

1928

77

66.2

542,000

867,000

808,000

59,000

Ölands järnvägar (Södra

Ölands + Borgholm—

Böda) ....................

1925

151

13.6

377,000

662,000

685,000

— 23,000

189,831

1926

151

5.9

206,000

472.000

599,000

— 127,000

1927

151

12.7

340,000

575,000

598,000

— 23,000

1928

151

12.7

332,000

540,000

540,000

—

Gotlands .....................

1925

116

26.3

609,000

937,000

842,000

95,000

192,037

1926

116

20.7

494,000

808,000

749,000

59,000

1927

116

25.6

567,000

884,000

774,000

110,000

1928

116

26.1

573,000

901,000

808,000

93,000

Slite —Roma ...............

1925

33

6.6

58,000

112,000

135,000

— 23,000

21,660

1926

33

8.3

53,000

113,000

97,000

16,000

1927

33

9.3

52,000

96,000

96,000

—

1928

33

8.6

52,000

92,000

1 91,000

1,000

Klintehamn—Roma inkl.

Sydvästra Gotlands ...

1925

50

12.6

112,000

164,000

183,000

— 19,000

59,147

1926

50

8.2

76,000

124,000

181,000

— 57,000

1927

50

10.1

96,000

141,000

232,000

— 91,000

1928

50

11.8

98,000

145,000

185,000

— 40,000

Summa för Blekinge—

Gotland ...............

1925

744

33,i

3,744,000

6,519,000

6,299,000

220,000

614,272

1926

744

30.2

3,294,000

5,982,000

5,954,000

28,000

1927

744

37.6

3,669,000

6,312,000

6,055,000

257,000

1928

744

38.0

3,690,000

6,270,000

5,978,000

292,000

Mellersta Östergötlands

1925

125

22.3

531,000

1,089,000

1,094,000

— 5,000

109,884

1926

125

12.8

384,000

914,000

992,000

— 78,000

1927

125

19.6

443,000

952,000

976,000

— 24,000

Väderstad—Skänninge—

1928

125

20.6

429,000

894,000

954,000

- 60,000

Bränninge ...............

1925

44

8.4

71,000

193,000

207,000

— 14,000

22,556

1926

44

4.0

43,000

93,000

187,000

— 94,000

1927

44

6.1

52,000

100,000

166,000

— 66,000

1928

44

6.4

50,000

93,000

173,000

— 80,000

1 Fransett 368,231 kr. avskrivningar, vilka möjliggjorts därigenom att staten efterskänkt cirka 650,000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

166*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Järnväg

År

Km

Ton-

km

pr

ban-

km

Tu-

sental

Godstra-

fikin-

komster

Kr.

Brutto-

inkomster

Kr.

Utgifter

Kr.

Vinst

Kr.

Inkomster

av rå- socker- fabrika- tionens

transpor- ter

Kr.

Mjölby—Hästholmen ...

1925

31

9.9

82,000

151,000

206,000

— 55.000

1,568

1926

31

8.9

74,000

138,000

197,000

— 59,000

1927

31

9.1

75,000

139,000

139,000

_

1928

31

9.5

74,000

133,000

133,000

—

Östra Centralbanan ......

1925

141

53.1

961,000

1,585,000

1,578,000

7,000

723

1926

141

51.9

952,000

1,561,000

1,555,000

6,000

1927

141

55. s

958,000

1,556,000

1,574,000

— 18,000

1928

141

60.9

999,000

1,571,000

1,559,000

12,000

Summa Östgötabanor

1925

341

32.1

1,645,000

3,018,000

3,085,000

— 67,000

134,731

1926

341

27.5

1,453,000

2,706,000

2,931,000

— 225,000

1927

341

31.9

1,528,000

2,747,000

2,855,000

— 108,000

1928

341

34.4

1,552,000

2,691,000

2,819,000

— 128,000

Lidköping—Håkantorp...

1925

28

35.2

157,000

424,000

405,000

19,000

7,446

1926

28

36.5

151,000

403,000

386,000

17,000

1927

28

41.8

156,000

394,000

378,000

16,000

1928

28

47.6

176,000

425,000

407,000

18,000

Lidköping—Kålland ......

1925

28

6.8

44,000

99,000

136,000

— 37,000

9,780

1926

28

6.3

39,000

88,000

136,000

— 48.000

1927

28

5.7

37,000

79,000

99,000

— 20,000

1928

28

5.8

37,000

69,000

73,000

— 4,000

Kinnekulle —Lidköping...

1925

29

44.2

168,000

267,000

257,000

10,000

11,490

1926

29

36.7

140,000

237,000

237,000

—

1927

29

46.1

154,000

243,000

243,000

—

1928

29

38.3

146,000

234,000

234,000

—

Södra Kinnekulle .........

1925

9

11.3

32,000

33,000

38,000

— 5,000

2,792

1926

6

8.9

25,000

28,000

37,000

— 9,000

1927

5

21.0

29,000

30,000

39,000

— 9,000

1928

4

29.3

25,000

26,000

26,000

—

Västergötland—Göteb. ...

1925

255

99.6

2,313,000

3,520,000

3,376,000

144,000

9,970

1926

255

101.2

2,336,000

3,486,000

3,311,000

175,000

1927

255

119.4

2,397,000

3,521,000

3,324,000

197,000

lidköping—Skara—

1928

255

116.1

2,314,000

3,411,000

3,266,000

145,000

Stenstorp .............

1925

50

28.0

273,000

518,000

511,000

7,000

11,038

1926

50

25.2

245,000

469,000

468,000

1,000

1927

50

28.1

241,000

466,000

466,000

—

1928

50

24.7

217,000

430,000

430,000

—

Summa Västgötabanor

1925

399

73.6

2,987,000

4,861,000

4,723,000

138,000

52,516

1926

396

74.4

2,936,000

4,711,000

4,575,000

136,000

1927

395

87.7

3,014,000

4.733,000

4,549,000

184,000

1928

394

85.3

2,915,000

4,595,000

4,436,000

159,000

Summa ifrågavarande

ensk. järnvägar......

1925

2,581

55.s

21,161,000

34,399,000

32,899,000

1,500,000

3,767,576

1926

2,577

52.6

18,564,000

31,531,000

31,264,000

267,000

1927

2,578

58.4

19,418,000

31,726,000

31,060,000

666,000

1928

2,577

60.2

19,555,000

31,760,000

30,730,000

1,030,000

Statens järnvägar......

1925

5,974

395.4

113,507,000

186,653,000

155,602,000

31,051,000

1,141,000

1926

6,108

401.1

117,116,000

191,259,000 158,399,000

32,860,000

1927

6,228

422.8

119,116,000

195,189,000 159,102,000

36,087,000

1928

6,3öt)

327.4

108,586,000

186,451,000 158,464,000

27,987,000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 82.

*167

Bilaga litt. N.

Om betydelsen för Sveriges handelsbalans av den inhemska betodlingen

och den därpå grundade sockerindustrien.

Av förste amanuensen hos kommerskollegium Nils Malmfors.

Betodlingen i Sverige liksom även den därpå grundade råsockerindustrien

är ju uteslutande hänvisad till hemmamarknaden för produktionens avsättning.

Samtidigt användas inom deras drift jämförelsevis ringa kvantiteter

varor av utländskt ursprung. Vid en undersökning av den inhemska betodlingens

och råsockerindustriens betydelse för Sveriges handelsbalans blir

därför uppgiften närmast att söka utreda, vilka följder ett nedläggande av

nämnda produktionsgrenar skulle hava på varuutbytet mellan Sverige och utlandet.

Det ligger i sakens natur, att en dylik utredning måste bygga på

mer eller mindre lösa antaganden, som under nyssnämnda förutsättning

göras beträffande den framtida utvecklingen av vårt lands utrikeshandel,

och att därför resultatet därav blir i hög grad osäkert. De beräkningar,

som nedan framläggas till frågans belysning, äro följaktligen att anse endast

som ett försök att i stora drag ange, vilka förskjutningar som under angivna

förutsättningar sannolikt komma att inträda i Sveriges utrikeshandel

samt den ungefärliga omfattningen därav.

Beräkningarna örn utrikeshandelns förskjutningar måste i första hand

grundas på vissa antaganden örn produktionen och konsumtionen inom landet.

Ehuru dessa till sitt omfång i stort sett torde böra förutsättas förbli oförändrade,

lärer man likväl ej kunna undgå att taga hänsyn till åtskilliga

däri inträdande förskjutningar. En nedläggning av betodlingen kommer

nämligen att följas av en omläggning av jordbruket i därav berörda trakter

av landet. Jämsides därmed frigöras produktiva krafter, som för närvarande

äro sysselsatta i råsockerindustrien och jämväl i betodlingen,1 och

överföras så småningom till andra produktionsgrenar.

För att ens tillnärmelsevis kunna bedöma, huru ett dylikt överförande

av arbetskraft m. m. kommer att ske, erfordras givetvis en mycket ingående

undersökning. Någon anledning att nu utföra en sådan har ej förelegat.

Om storleken av de produktiva krafter, varom här är fråga, erhåller man

dock för råsockerindustriens vidkommande ett visst begrepp av det förhållandet,

att denna industris tillverkningsvärde för året 1927/1928 enligt

den officiella statistiken efter avdrag av de inköpta betornas värde uppgick

till ungefär 20 miljoner kronor, vilket belopp sålunda kan anses motsvara

råsockerindustriens manufaktureringskostnader, inklusive vinst, samma år.

Till dessa kostnader äro emellertid att hänföra ränteutgifter för industriens

fasta fabriksanläggningar med i runt tal 4 miljoner kronor, varför,

om man antager att värdet av dessa anläggningar under angiven förutsättning

borde helt avskrivas, det av manufaktureringsvärdet skulle återstå

drygt 15 miljoner kronor. Detta belopp torde, frånsett kostnaden för täc
1

I)ct bör nämligen erinras om att behovet av bl. a. arbetskraft är väsentligt större vid

betodling än vid annan odling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

168* Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

kande av industriens behov av kol och koks, vilken kostnad kan beräknas

till högst 2 miljoner kronor, i allt väsentligt motsvaras av årsutgifter för

inhemskt arbete och kapital, som genom råsockerindustriens nedläggning

frigöras och så småningom överföras till andra näringsgrenar.

Även ifråga örn huru omläggningen inom jordbruket kommer att verkställas

råder helt naturligt stor osäkerhet. Enligt den i de sakkunnigas

yttrande antydda uppfattningen rörande den sannolika utvecklingen av

jordbruket i av betodlingen berörda trakter, därest denna nedlades, skulle

med all sannolikhet den animaliska produktionen i så fall stiga. Örn man

i överensstämmelse därmed och på basis av de antaganden, vilka direktören

i Sveriges allmänna lantbrukssällskap L. Nanneson angivit i sina beräkningar

över produktionskostnaderna vid betodling (Bilaga litt H.), förutsätter,

att å hälften av den genom betodlingens upphörande lediga jorden odlas

foderrotfrukter samt att återstoden utlägges till vall, skulle detta på sätt

nedan framgår medföra en ökad produktion av fodermedel och ett minskat

behov av konstgödsel.

I genomsnitt under åren 1923/1924, 1924/1925, 1925/1926, 1927/1928 och

1928/19291 odlades 41,510 hektar med sockerbetor samt erhölls en skörd av

1,047,836 ton betor. För enkelhetens skull räknas emellertid i det följande

med en medelareal av 41,000 hektar och en medelskörd av 1 miljon ton betor.

Utgår man från att som biprodukt vid betodlingen erhålles av blast och

betmassa 6.1 foderenheter per deciton betor, skulle av en medelskörd av

sockerbetor erhållas 61.o miljoner foderenheter i dylika fodermedel. Samtidigt

erfordras konstgödsel till ett värde av 87 kronor per hektar eller för

hela sockerbetsarealen 3.6 miljoner kronor.

Örn i stället å hälften av arealen odlas foderrotfrukter, varav erhållas

5,050 foderenheter per hektar, och andra hälften utlägges till vall, som ger

2,540 foderenheter per hektar, skulle produktionen av fodermedel i sådant

fall å hela arealen uppgå till 155.6 miljoner foderenheter. Till konstgödsel

åtginge samtidigt 87 kronor per hektar å den ena hälften av arealen (till

foderrotfrukterna) och 46 kronor per hektar till gödsel å den andra hälften

(till vallen) eller tillhopa för hela arealen 2.7 milj. kronor.

Genom en dylik omläggning ökas sålunda produktionen av fodermedel

med 155.6 miljoner—61.o miljoner = 94.6 miljoner eller drygt 90 miljoner

foderenheter samt minskas konstgödselbehovet med 3.6 miljoner—2.7 miljoner

= 0.9 miljoner eller knappt en miljon kronor.

De svårigheter, som mött, när det gällt att i stora drag ange de förändringar,

som komma att inträda i landets produktion vid en nedläggning av

betodlingen och råsockerindustrien, framträda givetvis än starkare, när man

går att undersöka verkningarna å utrikeshandeln av en dylik nedläggning.

Därjämte tillkommer, att en viss osäkerhet vidlåder en dylik undersökning

jämväl i det hänseendet, att priserna å de olika varuslagen kunna

röna inflytande av de förändringar i produktionen, som enligt vad ovan

utvecklats, äro att förvänta. Visserligen torde med hänsyn till de jämförelsevis

begränsade kvantiteter, varom här är fråga, varken importeller

exportpriserna beröras därav, men däremot synes ej uteslutet, att å

hemmamarknaden rubbningar i varupriserna kunna inträda, vilka ytterligare

komplicera läget. Någon som helst hänsyn därtill har dock ej kunnat

1 1926—1927 var betodlingen som bekant praktiskt inställd. Någon hänsyn till detta albar

därtör ej tagits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82. *169

tagas. I detta sammanhang bör möjligen även framhållas, att nedanstående

kalkyler utgå från det prisläge, som för närvarande kan anses i stort

sett gälla. Emellertid är det uppenbart med hänsyn till den instabilitet,

som på senare tid kännetecknat marknaden för såväl socker som jordbruksprodukter

i allmänhet, att betydande prisförskjutningar redan inom en snar

framtid äro möjliga.

Verkningarna å Sveriges utrikeshandel av betodlingens och råsockerindustriens

bortfallande lärer i första hand bestå däri, att importen av råsocker

kommer att stiga. Under förutsättning att nuvarande råsockertull bibehålies,

torde importökningen komma att ungefär motsvara den bortfallna

inhemska råsockerproduktionen. Denna utgjorde i medeltal under åren

1923/1924, 1924/1925, 1925/1926, 1927/1928 och 1928/1929 159,144 ton eller

i runt tal 160,000 ton. Efter ett pris av 17 öre per kilogram råsocker eif

svensk hamn skulle sålunda importens värde komma att ökas med 27.2 miljoner

kronor. Toges däremot råsockertullen bort och samtidigt tullen å raffinerat

socker nedsattes i motsvarande grad, komme med hänsyn till den sannolikt

inträdande stegringen i sockerkonsumtionen importen av råsocker att ökas.

Givetvis är det dock omöjligt att härom göra några beräkningar.

Till ovannämnda belopp 27.2 miljoner kronor skola läggas 2.5 miljoner

kronor, motsvarande värdet av den till följd av råsockerfabrikationens nedläggande

uteblivna produktionen av omkring 24,500 för melass, vilket torde

nödvändiggöra en motsvarande ökning i melassimporten. Samtidigt bör

emellertid från samma belopp dragas värdet av den årliga förbrukningen

vid sagda fabriker av kol och koks eller cirka 2.0 miljoner kronor. Så

långt man alltså nu kunnat siffermässigt beräkna, skulle genom råsockerproduktionens

upphörande — under angivna antaganden — handelsbalansen

försämras med ungefär 28 miljoner kronor.

Vad därefter beträffar frågan i vad mån den ovan angivna omläggningen

av jordbruket från betodling till ökad animalisk produktion skulle påverka

Sveriges handelsutbyte med utlandet, har efter samråd med direktören Nanneson

följande beräkningar verkställts. Ökningen i fodermedelsproduktionen

med 90 miljoner foderenheter kan antagas med 30 miljoner foderenheter

minska vår import av saftfoder och med 60 miljoner foderenheter bidraga

till att öka vår animaliska produktion, varvid dock för att dessa senare

foderenheter (avseende främst saftfoder) skola kunna utnyttjas en ökad

import av vissa slags kraftfoder med cirka 20 miljoner foderenheter erfordras.

Resultatet skulle sålunda bli, att kraftfoderimporten nedsattes med

10 miljoner foderenheter och att till ökad animalisk produktion åtginge 80

miljoner foderenheter.

Av sistnämnda kvantitet antagas 75 % bidraga till mjölkproduktionens

stegring och 25 % användas för uppfödning av ungdjur. Vidare förutsättes,

att av en foderenhet erliålles 1.3 kilogram mjölk, att för erhållande av ett

kilogram smör erfordras 25 kilogram mjölk, samt att för uppfödning av

slaktdjur med 500 kilograms levande vikt behövas 4,000 foderenheter. Detta

skulle innebära, att av ovan omnämnda 80 miljoner foderenheter erhölles

3,100,000 kilogram smör samt

dels x 80,000,000 x 4 qqq =] 5,000 stycken slaktdjur.

Gör man det antagandet, att hela denna ökning i den animaliska produk
-

dels

75 1 s

i00 X 80’00°’000 X 25 =

opaginerad Kontrollera mot PDF

170*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

tionen inom landet medför motsvarande exportökning, samt beaktas den

minskade införseln av fodermedel och konstgödsel1, skulle följaktligen omläggningen

av jordbruket påverka vår handelsbalans på följande sätt.

Exporten skulle ökas med:

3,i miljoner kilogram smör a 3 kronor........................ 9.3 miljoner kronor

5,000 slaktdjur å 250 kronor............................................ 1.2 » »

Summa 10.5 miljoner kronor.

Importen skulle minskas med:

E miljoner foderenheter a 15 öre................................... 1,5 miljoner kronor

konstgödsel till ett värde av ............................................ l.o » »

Summa 2.5 miljoner kronor

Genom den förutsatta omläggningen av jordbruket skulle således den

ovan siffermässigt angivna försämringen av handelsbalansen till följd av

råsockerindustriens nedläggning, 28 miljoner kronor, minskas med 13 miljoner

kronor, varför alitsa en nettoförsämring av handelsbalansen med 15

miljoner kronor skulle återstå. Det torde emellertid böra erinras örn att

därvid hänsyn ej tagits till de produktiva krafter, vilka, såsom förut framhållits,

genom nedläggandet av råsockerindustrien och delvis betodlingen,

frigöras och så småningom överföras till andra näringsgrenar och därigenom

med all sannolikhet kunna förväntas påverka handelsbalansen i gynnsam

riktning.

Slutligen bör även framhållas, att därest betodlingen och råsockerindustrien

skulle nedläggas men råsockertullen bibehållas oförändrad som finanstull,

kommer genom den antagna ökningen i råsockerimporten av 160,000

ton ett belopp örn ej mindre än 11.2 miljoner kronor att inflyta i statskassan.

Som minskningen i konstgödselbehovet efter omläggningen framför allt hänför sig till

chilesalpeter, torde den ha till följd en motsvarande nedgång i importen av konstgödsel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*171

1927-1931.

Bilaga litt, O.

KONTRAKT

angående leverans av sockerbetor

till

Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets

Fabrik i ....................................................

Undertecknad............................................................................................................

förbinder sig härmed att i enlighet med omstående kontraktsbestämmelser

för betkampanjerna 1927, 1928, 1929, 1930 och 1931 å....................................

odla och till Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget i ...................................

leverera sockerbetor från ........................ hektar. Leveransen sker vid

.. den .................................... 19.....

Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget.

genom ...........................................

Bevittnas av:

Kontraktsbestämmelser.

Betornas odling.

§ 1.

Betodlaren får icke under någon som helst förevändning å samma egendom

odla sockerbetor till annan än Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget.

§ 2.

För sådden erforderligt väl rengjort frö av hög grobarhet levereras av

Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget kostnadsfritt till en kvantitet av,

örn möjligt, 24 kilogram pr hektar med lägst 75 % grobarhet. Fröets

grobarhet får kontrolleras av betodlareföreningen och lägre grobarhet än

75 % utjämnas genom ökad frökvantitet. Kan bolaget på grund av hinder

för fröimport eller annan force majeure icke tillhandahålla samtliga betodlare

minst 20 kilogram sockerbetsfrö pr hektar av hela den till bolaget

kontraherade arealen, är varje betodlare skyldig, efter meddelande från

bolaget, minska sin tecknade odlingsareal i proportion till bolagets förmåga

att leverera alla odlare frö efter en utsädeskvantitet av 20 kg. pr

hektar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

172!

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Skulle betskorden icke komma att levereras till bolaget, skall, såvida ej

naturhinder eller omöjlighet att erhålla arbetskraft till skäligt pris vari+

orsaken därtill odlaren betala erhållet frö efter bolagets självkostnadspris.

Sockerbetor odiade efter annat frö än det fabriken lämnat, mottagas ej.

Betodlare!oreningen skall aga rättighet att låta taga generalprov av betIroet,

sa fort detsamma anlänt till fabriken.

§ 3.

.Betblasten får icke före skörden avtagas eller avbetas. Vid upptagningen

skola betorna väl befrias från jord och blast

Betor, som ej ordentligt befriats från blast, mottagas ej av fabriken

Betorna skola efter upptagningen noga skyddas mot frost.

Kontrollmätning- ay betfälten.

§ 4.

Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget förbehåller sig rättighet att när

som helst låta besiktiga och uppmäta betfälten samt att taga prov å

växande betor. Uppmätningen kommer att äga rum genom ombud, utsedda

av bolaget, och gälla därför följande bestämmelser:

a) Förrättningsmannen kommer att vid uppmätningen anmäla sig å

vederbörande gård eller egendom, och äger odlaren eller hans ombud närvara

vid uppmätningen. Odlaren är skyldig att för förrättningsmannen

anmäla alla fält, å vilka han odlar betor.

b) Uppmätningen kommer att göras i hektar, men skall icke mindre

brakdelar an tiondels hektar upptagas, dock på så sätt att, örn en odlare

har mera än ett sockerbetsfält, dessas areal sammanslås, innan nämnda

bråkdelar uteslutas. Skulle hela arealen enligt ett kontrakt vara mindre

än Vio hektar, räknas den dock som fullt Vio hektar.

c) Resultatet av uppmätningen kommer att delgivas de betodlare, vilkas

areal befunnits oriktig, så tidigt som möjligt, dock senast den 1

september.

d) Skulle odlare anse, att felmätning ägt rum, äger han genom behörig

lantmätare eller annan fullt kompetent person, som av bolaget godkännes,

före den 25 september styrka detta, i vilket fall kostnaden för

denna förrättning betalas av bolaget, men i motsatt fall av betodlaren själv.

e) Har odlaren icke före den 25 september inlämnat bevis örn den genom

ny uppmätning utrönta arealen, äger den av bolaget verkställda uppmätningen

vitsord.

leverans.

§ 5.

För sockerbetor, som levereras till sockerfabriken, betalar fabriken halva

frakten från den järnvägs- eller vågstation, där leveransen skett, till

.......................... järnvägsstation, dock högst 15 öre pr dt.,

resterande frakt påföres leverantören att av honom gottgöras, och lägges

därvid den invägda bruttovikten (d. v. s. betvikten utan avdrag av smuts

etc.) till grund. Örn smutsprocenten överstiger 10 % men icke 20 % av

betornas bruttovikt, är leverantören skyldig att ensam betala hela frakten

för överskjutande jord. Örn smutsprocenten överstiger 20 %, är betodlaren

skyldig att ensam betala frakten för all jord.

s. 173 Kontrollera mot PDF

173

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Viktnota jämte uträkning: av den verkliga nettovikten å verkställd

betleverans skall om möjligt tillhandahållas betodlaren senast inom två

dagar efter den, då betorna lossats.

Levereras betorna å järnvägsvagn direkt till fabriken, skall tiden för

viktnotas avlämnande beräknas från vagnens ankomst till fabriken.

Sker betleverans å tid, då fabrikens betvågar icke äro öppna, eller å

ställe, där fabriken icke har betvåg, vare levarantören skyldig lasta betorna

å järnvägsvagn att tillställas bolagets fabrik i hela vagnslaster.

Enär bolaget icke mottager betor å upplag vid vågstationerna, skola

därstädes avlämnade betor av leverantören direkt upplastas i järnvägsvagn.

Bolaget vare dock skyldigt att, i händelse järnvägsvagn saknas,

utan onödigt dröjsmål ställa upplagsplats till förfogande för avlastning

av de betor, som enligt uppgjord leveransplan skola levereras och redan

äro under transport.

Hava planenligt levererade betor ej vederbörligen mottagits, skall vågmästaren

ovillkorligen härom göra anteckning i på vågstationen befintlig

liggare för anteckningar. I denna liggare skall också antecknas med vågmästarens

godkännande mellan leverantörer gjort leveransbyte eller annan

av vågmästaren medgiven ändring i leverans. Liggaren får när som

helst granskas av leverantörer eller deras ombud, då vågstationen hålles

öppen.

Leverans enligt leveransplan får ske å vilken tid på dagen som helst, då

vågen hålles öppen, men bör tillses, att mottagningen i görligaste mån fördelas

över hela dagen efter överenskommelse med vågmästaren.

§ 6.

Betorna få vid leveransen ej vara grodda eller uppblandade med andra

rotfrukter, jord, halm, tång, gräs, betblast eller dylikt. Påträffas i leverans

sten eller skämda betor eller betor, som varit frusna och upptinade,

äger bolaget rätt att avvisa leveransen.

Sker leverans av frusna betor, skall detta anmälas vid leverans vid fabriksvågen

eller vågstation före lossningen till vederbörande vågmästare

och vid leverans i hel järnvägsvagn direkt till fabriken med uppgift

örn järnvägsvagnens nummer.

§ 7.

Odlaren är skyldig att å dagar, som av fabriken bestämmas, avlasta betorna

i bettius, å järnvägsvagn eller upplagsplats, efter anvisning av fabrikens

ombud, dock bör tillses, att överansträngning av dragare vid dessa

platser ej må förekomma, ävensom att fordran ej utan tvingande skäl

framställes, att betorna vid upplag skola uppkastas högre än 21U meter.

Därest väderleks- eller trafikförhållanden eller inträffad arbetsnedläggelse

eller annan forre majeure utgöra hinder för betornas mottagande,

vare leverantören skyldig uppskjuta leveransen, till dess hindret upphört.

Fabriken vare i alla händelser skyldig mottaga betleveransen senast före

den 15 januari.

Därest betodlaren av enahanda anledning blir hindrad att verkställa

sin leverans enligt uppgjord leveransplan, är bolaget i varje fall skyldigt

emottaga leveransen vid närmaste fabrik, där kampanjen fortfarande är

i gång, utan annat fraktbidrag från bolaget än det, som skulle tillkomma

betodlaren vid leverans till den fabrik, med vilken betodlingen kontraherats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

174*

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Sedan odlaren levererat 50 % av sin betkvantitet, äger bolaget, i händelse

brist å upplagsplats eller dylikt hindrar mottagningen, inställa

leveransen tills hindret upphör. Varar sådant inställande mer än sammanlagt

3 dagar och varder därigenom leverans, som sker med skjuts

direkt till fabrik, fördröjd till efter den 15 november, skall — där

ej force majeure vållat inställandet — bestämmelsen örn täckningsersättning

även vid leverans direkt till fabrik tillämpas för odlare, vars

leverans sålunda blivit fördröjd, på det sätt att odlarens totala leverans

delas med antalet mottagningsdagar vid fabriken och den myckenhet, som

sålunda faller på varje dag, anses vara den, som odlaren skulle hava

levererat under varje dag, som hans leverans varit inställd utöver 3 dagar.

Skulle bolaget så önska, är odlaren skyldig leverera betorna till annan

bolaget tillhörig fabrik än den ovannämnda, varvid såväl sockerhalt som

frakter för betor, betmassa och sockersnitsel regleras med hänsyn till den

fabrik, dit betorna kontralierats, men är betodlaren skyldig att mottaga

berörda biprodukter från den fabrik, vid vilken betorna avverkats.

Pris.

§ 8.

För i enlighet med förestående bestämmelser levererade, fullständigt

rengjorda sockerbetor, vilkas nettovikt blivit utrönt genom verkställd

provtvättning, utgår betalning beräknad på följande sätt:

Till grund för prisberäkningen lägges medelpriset å 1 kg. K 5 enligt

Svenska Sockerfabriks Aktiebolagets priskurant vid försäljning till engrossister

under tiden från den 1 februari det år, betorna odlas, till den 31

januari nästföljande år, sedan därifrån dragits dels sockerskatten och dels

den i noteringen ingående engrossrabatten — f. n. 4 % av bruttopriset.

Det sålunda framräknade effektiva krossmelispriset utgör grundtalet för

betprisberäkningen. För 100 kg. sockerbetor med 16 % sockerhalt utgör

priset 6.5 gånger ovannämnda grundtal (= grundpriset).

För varje Vio % ökning eller minskning i medelsockerhalten röner betpriset

ett tillägg eller avdrag av 1 öre pr 100 kg. betor.

För sockerbetor, som per järnväg levereras efter den 15 november, betalar

bolaget såsom ersättning för extra täckningskostnader ett tilläggspris

av 20 öre per 100 kg. Detta tilläggspris utgår dock icke för den

betkvantitet, som odlaren enligt av fabriken för varje år upprättad leveransplan

varit oförhindad att leverera senast den 15 november, ej heller

för betor, som vid inlastning i järnvägsvagnen äro skadade av frost. —- Uppgöres särskild till dagskvantiteten bestämd leveransplan för direkt

till fabrik framkörda betor i likhet med vad som gäller för järnvägsbetor,

utgår även för dessa betor nyss sagda tilläggspris av 20 öre per 100 kg.

vid leverans efter den 15 november under enhanda förutsättningar.

Under leveranstiden betalas för levererade betor å conto ett belopp, som

motsvarar genomsnittspriset å krossad melis under tiden den 1 februari—

den 1 oktober, med avdrag av 10 % och med rätt för bolaget att, örn

bolaget finner prisförhållandena på socker å världsmarknaden därtill giva

anledning, öka detta avdrag. Betprisets slutreglering skall ske snarast

möjligt efter den 31 januari och senast den 28 februari. Tilläggspriset för

extra täckningskostnader och för högre sockerhalt än 16 %, där sådant

skall utgå, utbetalas samtidigt. Till grund för beräkningen av betpriset

tjäna för övrigt följande närmare bestämmelser:

Mom. 1. Undersökningen av medelsockerhalten göres å de betor, som i

s. 175 Kontrollera mot PDF

175

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

fabriken avverkas från kampanjens början intill december månads utgång,

eller, örn kampanjen redan dessförinnan avslutats, från kampenjens början

till dess slut.

Skulle på grund av strejk arbetet vid fabriken icke komma att företagas

under nämnda tid och undersökning av medelsockerhalten sålunda icke

kunna utföras, skall såsom medelsockerhalt gälla det medeltal, som uträknas

för närmast liggande i gång varande tre fabriker.

Mom. 2. Betodlarna äga rätt att för kontroll av undersökningarna

rörande sockerhalten tillsätta kompetent kemist, som av fabriken kan

godkännas.

Mom. 3. Örn betornas sockerhalt understiger 12 %, mottagas de icke

av fabriken.

Mom. 4. Betalningen för levererade betor erlägges å fabrikens kontor.

Mom. 5. Skulle av kontrollmätningen framgå, att överodling föreligger,

är odlaren skyldig att till bolaget leverera betskörden jämväl från den

överodlade arealen, och betala bolaget för så stor procent av totala betkvantiteten,

som över odlingen utgör av totalarealen, ett pris av kronor 1:50

per 100 kg. betor utan tilläggspris. Skulle däremot av mätningen framgå,

att odlaren utan att kunna styrka force majeure, omedelbart anmäld till

fabriken, underlåtit att odla sockerbetor på hela årets kontraktsenliga

areal eller någon del därav, är odlaren skyldig att till bolaget betala ett

skadestånd av 250 kronor per hektar felande areal. Detta skadestånd kan

efter bolagets val antingen avdragas å odlaren möjligen tillkommande

likvider för levererade betor eller utkrävas till betalning 14 dagar efter

uppsägning. Arealbrist, som vid kontraktsenlig areal av resp. över 20

har, 10—20 har och under 10 har icke överstiger resp. 3 %, 4 % och 5 %,

föranleder icke skadeståndsskyldighet; arealstorleken skall här, därest

flera brukningsdelar föreligga, räknas för varje brukningsdel.

Mom. 6. Skulle tullsatserna å socker eller melass ändras under avtalstiden,

delas ändringen lika mellan bolaget och betodlarna. — Tvist örn

tolkning och tillämpning av denna bestämmelse avgöres av den i § 14

här nedan omförmälda kommissionen.

Biprodukter.

§ 9.

All betmassa från fabriken tillhandahålles, väl pressad, fabrikens betodlare,

en var i proportion (c:a 50 %) till de av honom levererade betornas

vikt, till ett pris av 25 öre per 100 kg. i mån av tillgång samt under

förutsättning, att betmassan å de tider fabriken bestämmer uttages under

kampanjen eller, beträffande vid fabriken å vagn avhämtad massa, senast

14 dagar efter kampanjens slut.

För att tillförsäkra sig denna förmån har betodlaren att skriftligen

senast före oktober månads utgång göra anmälan till fabrikskontoret.

Uttager betodlaren mera betmassa, än honom enligt ovan angivna fördelningsgrund

tillkommer, erlägges för överskottet ett pris av kronor 2: —

per 100 kg.

Vid de fabriker, där det s. k. Steffenska förfarandet för saftens framställning

ur betorna tillämpas, lämnar fabriken för varje levererade 100

kg. betor 4 kg. sockersnitsel till ett pris av 5 öre per kg.

Uttagning av sockersnitsel skall ske successivt under pågående betkampanj

senast omedelbart efter det varje odlare avslutat sin betleverans.

s. 176 Kontrollera mot PDF

176

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

Bestämmelser för övrigt.

§ 10.

Betodlarna äga rätt att genom utsedda ombud utöva kontroll över

provtagning, provtvättning och vägning.

§ 11.

Fabrikens vågmästare har befälet vid vågstationerna.

För utrönande av betornas smutsprocent skall uttagas genomsnittsprov

av betorna och provtvättning ske i särskilt därför avsedda tvättar, så

konstruerade, att betorna icke vid tvättningen onödigt skadas.

Betprov uttages efter anvisning av fabrikens ombud för varje leverantör

så ofta som kan medhinnas, dock örn möjligt minst ett prov från ett

lass av fyra och, då flera lass komma samtidigt, örn möjligt något ur

varje lass till provet. Vid betleverans per järnväg skola två prov tagas

ur varje vagn. Där vid mottagandet lossning sker med vattenspolning,

skall den fastställda smutsprocenten ökas med 1 %. Sker mottagandet

genom tippning av lastbil, skall den fastställda smutsprocenten ökas med

1 %, örn den ej överstiger 10, men eljest med 2 %.

Betprov bör väga c:a 50 kg. men får icke väga mindre än 45 kg.

och skall vid handlossning tagas under pågående lossning med betgrep

samt vägas så fort som möjligt efter provtagningen. Vid vägning av

betprov skola användas plåtkorgar, som rengöras och tareras efter varje

prov.

Tvättning av provet får icke försiggå så länge, att slitning av betorna

äger rum.

Före vägningen av det tvättade provet skola ännu kvarsittande smärre

sidorötter av intill en vanlig blyertspennas tjocklek avlägsnas.

Provens medelsmutsprocent gäller för varje leverantör för hela dagens

leverans och lägges till grund för jordavdraget.

I övrigt skall den största samvetsgrannhet och rättvisa å ömse sidor

iakttagas samt av bolaget och Skånes Betodlares Centralförening gemensamt

uppgjord instruktion noga följas.

§ 12.

Förskottslikvider å betleveranser enligt detta kontrakt, fakturabeloppen

för de gödningsämnen, som odlaren erhåller genom bolagets förmedling,

ävensom för biprodukter och andra varor, som betodlaren mottagit av bolaget,

äger bolaget vid likviden av betorna innehålla.

§ 13.

Örn betodlaren under kontraktstiden genom i laga ordning skedd över

låtelse avstår den egendom, varå enligt detta kontrakt betor skola odlas,

till annan innehavare, är detta kontrakt hävt, den nye innehavaren av

egendomen dock obetaget att övertaga kontraktet örn odlingen, såvida han

så önskar; dock skall den nye innehavaren i detta fall ansvara för den förutvarandes

skulder till bolaget för betfrö, betmassa, melass, snitsel samt

förskott.

§ 14.

önskar enskild odlare att för något av kontraktsåren minska den areal,

han enligt kontraktet förbundit sig att odla, är han härtill berättigad för

ett år i sänder, för så vitt minskningen avser intill 50 % av sagda areal

opaginerad Kontrollera mot PDF

*177

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

samt han härom gör skriftlig anmälan till fabriken genom att före den 15

mars det år, sådan minskning avses skola ske, lämna uppgift angående

storleken av den areal, å vilken han för nästkommande kampanj ämnär

odla sockerbetor, vilken areal blir för det året bindande.

För den händelse under något av kontraktsåren sådant särskilt förhållande

för enskild odlare inträffar, att han finner sig hava verkligt grundade

skäl förutsätta, att fortsatt sockerbetsodling i mellan honom och bolaget

kontraherad omfattning under det närmast följande kontraktsåret måste

komma att medföra för honom oöverkomliga svårigheter, och han på

grund härav önskar för året minska sin odling med mera än 50 % eller

helt inställa densamma, må han för det året påkalla medgivande av sådan

minskning eller eventuellt inställande av sin kontrakterade odling

genom att före den 1 februari samma år göra skriftlig hemställan därom

hos fabriken med angivande av dels det eller de skäl, som motivera minskningen,

resp. inställandet, och dels storleken av den areal, å vilken han föråret

önskar odla sockerbetor. Senast tre veckor efter mottagandet av sådan

hemställan skall fabriken giva odlaren besked, huruvida densamma

godtages. Därest sådant godtagande ej lämnas, äger odlaren inom en

vecka efter mottagandet av fabrikens meddelande anmäla förhållandet

för den under september—november 1926 fungerande av Kungl. Majit

tillsatta medlingskommissionen, som har att med för båda parterna

bindande verkan senast inom en månad i ärendet träffa slutligt

avgörande. Därest ersättare erfordras för någon av kommissionens ledamöter,

skall anhållan göras hos Kungl. Majit att omedelbart utse ersättare.

Den kostnad, som genom dylikt förfarande kan komma att åsamkas

Skånes Betodlares Centralförening, skall odlare, som påkallat förfarandet

vara skyldig ersätta föreningen. Är förfarandet gemensamt för flera

odlare och har ej i avgörandet utsatts, hur stor del av kostnaden belöper

på varje odlare, skola odlarna sinsemellan dela kostnaderna efter tecknad

betareal.

§ 15.

Enskild odlare är berättigad att för särskilt kontraktsår med intill

10 % öka den areal, han enligt kontraktet förbundit sig att odla, för så

vitt han därom gör skriftlig anmälan till fabriken före den 15 mars det

år ökningen avser.

I händelse av överproduktion av socker äger bolaget rätt minska den

kontrakterade arealen med högst 20 % pro rata parte av all kontraherad

areal, inberäknat bolagets egen; och skall tillkännagivande härom göras

före den 1 januari. I det fall att bolaget begagnar sig av denna rätt,

bortfaller odlarens rätt till ökning av arealen.

§ 16.

Endast för det fall, att för någon fabrik betarealen nedgår under 80

% av den till fabriken 1924 tecknade arealen eller för fabrik i Skåne

under 1 200 har, må bolaget inställa driften vid råsockerfabrik.

Vill odlare, som tecknat odling till fabrik, som på grund av denna bestämmelse

ej igångsättes, leverera till annan fabrik, örn vilken överenskommelse

träffats mellan bolaget och odlaren, skall så anses, som om

odlingen tecknats till denna andra fabrik.

IUhang lill riksdagens protokoll 1930. 1 sami. 6b hafi. (Nr 82. inlaga.)

12*

opaginerad Kontrollera mot PDF

178»

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

§ 17.

Skulle under kontraktstiden någon omständighet omöjliggöra sockernäringens

fortsättning under i detta kontrakt förutsatta villkor, skola

ombud för sockerfabriksaktiebolaget och betodlarnas centralförening sammanträda

för att överlägga om. eventuellt upphävande av kontraktet.

§ 18.

Där ej ovan annat föreskrives, skall varje tvist, som på grund av detta

kontrakts innehåll uppstår, avgöras av skiljemän enligt lag, dock att, om

enighet angående val av tredje skiljeman icke uppnås, denne utses av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där sockerbetsodlingen enligt

detta kontrakt skall fullgöras.

I övrigt gälla för odling enligt detta kontrakt de villkor, örn vilka

överenskommelse träffats eller kommer att träffas mellan Skånes Betodlares

Centralförening och bolaget.

Av detta kontrakt äro tvenne likalydande exemplar upprättade.

Exempel på betalningssystemets verkningar:

Pris i kr. per 100 kg. betor.

Sockerpris

Procent

socker

betorna

Sockerpris

Procent

socker i betorna

öre per kg.

(K5)

16 %

16.6 %

ii %

17.5 %

18 %

öre per kg.

(K5)

16 %

16.5 %

17 %

17.5 %

18 %

37

2.29

2.34

2.39

2.44

2.49

47

2.91

2.96

3.01

3.06

3.li

38

2.34

2.39

2.44

2.4 9

2.54

48

2.97

3.02

3.07

3.12

3.17

39

2.41

2.46

2.51

2.56

2.61

49

3.04

3.09

3.14

3.19

3.2 4

40

2.48

2.53

2.5S

2.68

2.68

50

3.io

3.16

3.20

3.25

3.30

41

2.54

2.59

2.64

2.69

2.74

51

3.16

3.21

3.26

3.31

3.86

42

2.60

2.65

2.70

2.75

2.80

52

3.22

3.27

3.8 2

3.37

3.42

43

2.G 6

2.71

2.7 6

2.81

2.86

53

3.2 9

3.34

3.39

3.44

3.49

44

2.7 2

2.7 7

2.82

2.87

2.92

54

3.35

3.40

3.45

3.50

3.55

45

2.79

2.84

2.89

2.94

2.99

55

3.41

3.46

3.51

3.56

3.61

46

2.85

2.90

2.95

3.00

3.0 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 82.

*179

Inn ehållsförteckning

till 1929 års soekersakkunnigas yttrande den 28 januari 1930.

Sid.

Sakkunnigas skrivelse till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet

................................................................................................................ *1

Bilagor till skrivelsen:

Litt. A. Rörsockerproduktionens nuvarande läge och framtid........................ *21

Litt. B. Den internationella sockermarknaden 1928/29 ................................ *32

Litt. C. Nationernas Förbunds åtgärder i sockerfrågan ................................ *45

Litt. D. Tabeller rörande den internationella sockermarknadens utveckling

och nuvarande läge ....................................................................... *49

Litt. E. Den svenska sockerbetsodlingen ........................................................ *56

Litt. F. Sockerbetsodlingens betydelse ur växtföljdssynpunkt........................ *107

Litt. G. Sockerbetsodlingens betydelse för jordbruket.................................... *112

Litt. H. Produktionskostnaderna vid sockerbetsodling.................................... *115

Litt. I. Vissa historiska och statistiska uppgifter om den svenska sockerfabrikationen

.................................................................................... *123

Litt. J. Kortfattad översikt rörande den svenska sockerindustriens ekonomiska

ställning och produktionsförhållanden ................................ *133

Litt. K. Några preliminära uppgifter angående sockerbetsodlingens och

sockerindustriens betydelse för beredande av arbetstillfällen .... *139

Litt. L. Vissa uppgifter rörande de med råsockerfabrikationen sammanhängande

järnvägstransporterna .................................................... *153

Litt. M. Ekonomiska uppgifter rörande vissa järnvägar, vid vilka betodling

äger rum........................................................................................... *163

Litt. N. Örn betydelsen för Sveriges handelsbalans av den inhemska bet
odlingen

och den därpå grundade sockerindustrien .................... *167

Litt. O. Formulär till kontrakt mellan Svenska Sockerfabriksaktiebolaget

och betodlarna angående leverans av sockerbetor till bolaget *171

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1930:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motion a1 i texten
  2. BevJoU 1930:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetsodlingens uppehållande jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten