Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

1931-02-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:106, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

1

Nr 106.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper; given Stockholms slott den 20 februari

1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

2 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild

stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931

1 sami.

91 haft. (Nr 11)6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6

november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp

och byte av fondpapper1.

Härigenom förordnas, att 3 § 2 mom. förordningen den 6 november

1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper

skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade lydelse:

3 %.

2. Stämpelplikt äger icke rum i följande fall, nämligen:

e) vid utlämnande av här i riket utfärdad obligation, då antingen obligationen

skall enligt förordningen angående stämpelavgiften före utfärdandet

förses med särskild stämpel eller fråga är örn obligation, utfärdad

av landsting, kommun eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål

att idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen förordnar.

1 Senaste lydelse, se 1927: 225 och 1929: 260, jfr 263.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 106.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Enligt 8 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

skall obligation, som utfärdas här i riket, förses med stämpel

av 60 öre för belopp, ej överstigande 100 kronor, och därutöver 60 öre

för varje påbörjat hundratal kronor.

Frihet från sådan stämpel äger dock rum för svenska statens, landstings,

kommuners, Sveriges allmänna hypoteksbanks, konungariket Sveriges

stadshypotekskassas, Svenska bostadskreditkassans och Svenska

skeppshypotekskassans obligationer, så ock för obligationer, utfärdade av

svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom

eller tomträtt.

Stämpelfriheten för obligationer, utfärdade av landsting, kommuner

eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast

egendom eller tomträtt, har tillkommit år 1930.

I proposition den 14 mars 1930, nr 258, hemställde sålunda Kungl.

Maj:t — i anslutning till framställningar från Svenska stadsförbundets

finansråd, Svenska landstingsförbundets styrelse samt Stockholms intecknings

garanti aktiebolag m. fl. inteckningskreditaktiebolag — att riksdagen

måtte antaga sådan ändring i 8 § av förordningen angående stämpelavgiften,

att frihet från stämpel å obligation, som utfärdas här i riket,

skulle äga rum för dels landstings och kommuners obligationer, dels ock

obligationer, utfärdade av svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka

belåning av fast egendom eller tomträtt. Riksdagen biföll propositionen

enligt skrivelse den 3 juni 1930 (nr 339), varefter Kungl. Maj:t utfärdade

förordning i ämnet den 20 juni 1930 (nr 243).

Enligt 3 § 1 mom. förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående

en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper skall vid köp

av obligationer upprättad avräkningsnota förses med stämpel till belopp

av 10 öre, då de överlåtna obligationernas sammanlagda värde ej över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Martts proposition Nr 106.

stiger 100 kronor, och därutöver 10 öre för varje påbörjat belopp av 100

kronor. Är den ene kontrahenten fondhandlare och avslutas icke avtalet

för dennes räkning utan i kommission, utgår fondstämpeln med 5 öre, då

värdet ej överstiger 100 kronor, och därutöver 5 öre för varje påbörjat

belopp av 100 kronor; jämväl vid byte av obligationer utgår fondstämpel

med sistangivna belopp å det värde, som för dylikt fall skall i avräkningsnotan

upptagas.

Frihet från fondstämpel är enligt 3 § 2 mom. d) fondstämpelförordningen

medgiven vid köp av obligationer, som utfärdats eller garanterats av

.svenska staten, eller då vid överlåtelse av obligation den ene kontrahenten

är svenska staten eller svenska statsförvaltningen tillhörande allmänt

verk eller styrelse, riksdagens verk, Sveriges allmänna hypoteksbank,

konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan

eller Svenska skeppshypotekskassan.

Vidare utgår enligt samma paragraf mom e) ej stämpel vid utlämnande

av här i riket utfärdad obligation, då enligt förordningen angående stämpelavgiften

obligation skall före utlämnandet förses med särskild stämpel.

På grund härav hava före ikraftträdandet av omförmälda förordning

den 20 juni 1930 landsting, kommuner och förberörda inteckningskreditbolag

åtnjutit frihet från fondstämpel för av dem här i riket utfärdade

obligationer. Efter den genom sistnämnda förordning vidtagna ändringen

i förordningen angående stämpelavgiften är emellertid den återgivna

undantagsbestämmelsen i fondstämpelförordningen icke längre tilllämplig

å berörda slag av obligationer. Dessa skola alltså numera vid

utfärdandet beläggas med fondstämpel enligt 3 § 1 mom. fondstämpelförordningen.

I skrivelse den 9 december 1930 har Svenska stadsförbundets finansråd

hemställt örn sådan ändring i fondstämpelförordningen, att stämpelplikt

icke må äga rum vid utlämnande av obligation, utfärdad av landsting

eller kommun eller av svenskt aktiebolag, som har till ändamål att idka

belåning av fast egendom eller tomträtt. Finansrådet har till stöd för

framställningen framhållit, att statsmakterna icke förutsett, att friheten

från emissionsstämpel för obligationer, utfärdade av landsting, kommuner

och svenska aktiebolag, som hava till ändamål att idka belåning av

fast egendom eller tomträtt, automatiskt medfört, att ifrågavarande obligationer

i stället bleve underkastade fondstämpel. I 1930 års proposition

med förslag till ändring i förordningen angående stämpelavgiften hade

sålunda vid beräknande av de statsfinansiella följderna av den ifrågasatta

friheten från emissionsstämpel hänsyn icke tagits till någon nyinträdande

inkomst av fondstämpeln.

Vidare hava Stockholms intecknings garanti aktiebolag och Aktiebolaget

Stockholms tomträttskassa i skrivelse den 16 december 1930 — under

hänvisning till att inteckningskreditbolagens hemställan örn befrielse

från stämpelavgiften å obligationer resulterat i att de visserligen erhållit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr loa. 5

frihet från själva emissionsstämpeln men i stället automatiskt ålagts en

annan stämpelplikt, som de förut icke haft och från vilken industri- och

trafikbolag vore befriade — hemställt, att de måtte varda befriade från

fondstämpel vid utlämnande av egna obligationer.

Statskontoret, bank- och fondinspektionen samt fullmäktige i riksgäldskontoret

hava efter remiss avgivit utlåtanden i ärendet samt därvid förordat

vidtagande av ändring i fondstämpelförordningen uti det i framställningarna

angivna syftet. Bank- och fondinspektionen har anfört

bland annat:

Den befrielse från emissionsstämpel, som tillerkänts kommuner och

landsting för deras obligationer, hade tillkommit i första rummet för att

bereda dessa en ekonomisk lättnad vid fyllandet av de nya, den statliga

verksamheten kompletterande uppgifter, som under de senaste åren pålagts

dem och för vilkas lösande de i betydande utsträckning varit hänvisade

till att anskaffa medel genom upptagande av obligationslån. Inteckningskreditbolagen

åter hade ansetts böra komma i åtnjutande av

samma frihet från obligationsstämpel, som genom särskild bestämmelse

i stämpelförordningen tillerkänts konungariket Sveriges stadshypotekskassa

och Svenska bostadskreditkassan, vid sidan av vilka halvstatliga

inrättningar inteckningskreditbolagen ansetts hava en uppgift att fylla.

I den utredning, som legat till grund för författningsändringen, hade icke

förekommit någon antydan örn avsikten att i samband med befrielsen

från emissionsstämpeln ålägga stämpelplikt enligt fondstämpelförordningen

vid obligationernas emitterande. Anledningarna till stämpelbefrielsen

syntes fastmera utesluta dylik avsikt.

Vid dessa förhållanden och då kommuner, landsting och inteckningskreditbolag

icke skäligen borde åläggas större skatteplikt enligt fondstämpelförordningen

än industri- och trafikbolag, vilka enligt fondstämpelförordningen

vore fria från stämpelplikt vid obligationsemissioner,

syntes det påkallat, att stämpelfrihet bereddes dem genom ändring i

fondstämpelförordningen. Vad särskilt inteckningskreditbolagen beträffade

vore att märka, att stadshypotekskassan och bostadskreditkassan,

med vilka de i emissionshänseende jämställts, genom en särskild bestämmelse

i 3 § 2 mom. d) i fondstämpelförordningen vore befriade från fondstämpelavgift

icke blott vid emitterandet av egna obligationer utan alltid,

då sådan kassa vid överlåtelse av aktie eller obligation stöde såsom

kontrahent i överlåtelseavtalet. Såsom i inteckningskreditbolagens

framställning angåves, borde den nu avsedda stämpelfriheten för inteckningskreditbolagen

liksom ock för kommuner och landsting allenast gälla

sådan överlåtelse, genom vilken egen obligation emitterades.

Då vid föregående års riksdag beslut fattades örn sådan ändring av Departementsförordningen

angående stämpelavgiften att frihet från stämpel skall CÄe/«»!

äga ram för obligationer, som utfärdas av landsting, kommuner och

vissa inteckningskreditbolag, inträdde på grund av avfattningen av 3 §

1 morn. b), d) och f) sami 2 mom. c) fondstämpelförordningen i stället

stämpel plikt enligt sistnämnda förordning. Enär, på sätt i ärendet framhållits,

denna konsekvens av den vidtagna ändringen i förordningen an

gående stämpelavgiften näppeligen varit avsedd, får jag, under åberopan
Bihang

tilt riksdagens prnlnkoll Will. 1 sami. 01 haft. (Nr 100.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ls proposition Nr 106.

de jämväl av vad bank- och fondinspektionen, i övrigt i sitt yttrande anfört,

tillstyrka sådan ändring av 3 § 2 mom. fondstämpelförordningen, att

stämpelplikt icke skall äga rum vid utlämnande av obligation, utfärdad

av landsting, kommun eller svenskt aktiebolag, som har till ändamål att

idka belåning av fast egendom eller tomträtt.

Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen

den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift

vid köp och byte av fondpapper samt hemställer, att Kungl. Majit måtte

genom proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att proposition av

den lydelse, .bilaga vid detta protokoll utvisar, skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

»10499. Stockholm, Isaac Mateus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:87 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908 a1 i texten
  2. BevU 1931:18 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 § 2 mom. förordningen den 6 november 1908 s. 6 i texten