Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1931-01-03 · 58 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 55 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:11, Angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

1

Nr 11.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 3 januari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt under punkterna l:o—14:o.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning vissa ärenden angående försäljning av

kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar,

vilka ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt

anför härom följande:

'' l:o.

Egendomarna 2 V* mantal Ventholms kungsgård nr 1 och angränsande

lägenheten Ventholm nr 2, en kronoäng, gemenligen benämnd Ventholms

kungsäng nr 2, utgöra ett i Hilleshögs socken av Stockholms län beläget,

staten tillhörigt och under domänstyrelsens förvaltning stående ägokomplex.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)

Ventholms

kungsgård

nr 1 och Ventholm

nr 2 i

Stockholms

län.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomarna ligga på ett avstånd av cirka 33 kilometer från Drottning

holms slottsegendom och bilda jämte Venaholm nr 3, en kronopark, som

tillhör slottsegendomen, en i Mälaren utskjutande landtunga.

Såväl Ventholms kungsgård nr 1 som Ventholms kungsäng nr 2 hava

varit utarrenderade för tiden från den 14 mars 1917 till den 14 mars

1927, kungsgården enligt ett av domänstyrelsen den 17 september 1915

utfärdat kontrakt mot en årlig avgäld av 3,500 kronor och kungsängen

jämlikt styrelsens kontrakt den 1 oktober 1915 mot en årlig avgäld av

1,000 kronor.

Efter ovannämnda arrendeperiods utgång hava egendomarna, i avvaktan

på ordnandet av frågan örn deras framtida disposition, blivit ytterligare

upplåtna på arrende under kortare, ett å två år omfattande perioder.

För närvarande äro båda egendomarna utarrenderade till den 14 mars

1931, Ventholms kungsgård mot en årlig avgäld av 1,300 kronor och

Ventholms kungsäng mot en avgäld av 600 kronor per år. Ventholms

kungsgård är därvid, liksom fallet varit under näst föregående arrendeperiod

14 mars 1928—14 mars 1930, uppdelad i två arrendelotter, en omfattande

det väster örn Ventholms kronopark liggande området med torpet

Norrskog och en omfattande egendomen i övrigt.

Uppskattningsförrättningar å båda kronoegendomarna hava avslutats

under år 1929.

Av de därvid förda protokollen jämte tillhörande handlingar, däribland

en gemensam för egendomarna av distriktslantmätaren Herman

Lindahl år 1928 upprättad karta jämte beskrivning, ävensom yttranden

av vederbörande skogsstatstjänstemän inhämtas bland annat följande.

Kronoegendomen Ventholms kungsgård omfattar en areal av 292.490»

hektar, därav III.5420 hektar åker och tomt, fördelade i tre områden, samt

180.9480 hektar avrösningsjord. Avrösningsjorden är likaledes uppdelad

i tre områden, av vilka två äro från varandra skilda genom Ventholms

kronopark.

Egendomens åkerjord är jämförelsevis god. Skogsmarken är jämn och

av god beskaffenhet, huvudsakligen bevuxen med biandbestånd av tall

och gran.

Byggnaderna äro gamla och till större delen i dåligt skick; särskilt

bristfälliga äro arbetarbostäder samt ladugård.

Å egendomen finnas två torp, ovannämnda torpet Norrskog samt Elghorn.

Norrskog, med en areal av omkring I.0060 hektar, utgör såsom förut

nämnts tillika med torpet angränsande område från den 14 mars 1928

en särskild arrendelott med en årlig avgäld av 300 kronor och brukas

av Kurt Fredrik Karlsson, vilken under ett par år före nyssnämnda

tidpunkt innehaft torpet och området såsom brukare under huvudgården.

Elghorn, omfattande en areal av omkring 2.3360 hektar, har i över tjugu

år innehafts av Robert Frankenberg, som för torpet jämte det till kungsgården

hörande fiskevattnet till egendomens arrendator erlagt en årlig

avgäld av 450 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Båda torpen äro bebyggda med kronan tillhöriga boningshus samt ekonomibyggnader.

Å Norrskog finnas därjämte brukaren tillhöriga källare,

bodar samt ett större spannmålsmagasin.

Kronoegendomen Ventholms kungsäng omfattar en areal av 70.2900 hektar,

därav 27.4330 hektar åker och tomt, 9.8090 hektar äng och 33.0480 hektar

avrösningsjord.

Åkern är god men lider i likhet med ängsmarken av översvämning

vid inträffande högt vattenstånd i Mälaren. Skogsmarken består huvudsakligen

av lövängsbackar, där ek och al utgöra de övervägande trädslagen.

Å egendomen, som är utan torp, äger kronan inga andra byggnader

än en större, »kronokällaren» benämnd källarbyggnad, vilken byggnad

egentligen ingår i det Ventholms kungsgård tillhörande byggnadsbeståndet.

Övriga byggnader å egendomen, utgörande boningshus, ladugård med

sammanbyggd loge, fristående logbyggnad, bod samt svinhus, ägas av

C. G. Karlsson, vilken arrenderat egendomen sedan den 14 mars 1927.

Byggnaderna äro förfallna och av ringa värde.

I anslutning till det förslag till egendomarnas disposition, som i utlåtande

den 31 december 1926 framlagts av de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 30 april 1926 tillkallade sakkunniga för verkställande av utredning

rörande vissa kronoegendomars lämplighet för styckning till

mindre jordbruk (kronojordstyckningssakkunniga) efter ett av dem under

samma år avlagt besök å egendomarna, hava uppskattningsmännen

förordat båda egendomarnas försäljning efter uppdelning i huvudsaklig

överensstämmelse med en av distriktslantmätaren Lindahl uppgjord och

å kartan inlagd styckningsplan.

Uppskattningsmännen hava emellertid föreslagit, att Ventholms kungsgård

skulle, i stället för att i enlighet med ovanberörda styckningsplan

uppdelas i elva med litt. A—I betecknade lotter, styckas i tolv lotter, i

det att de styckningslotten litt. I tilldelade öarna Stora Gunnarsholmen

och Gunnarsskär ansågos böra bilda särskild styckningslott. Av styckningslotterna

omfattar lotten litt. D, som utlagts i två skiften, huvudgården,

litt. C torpet Norrskog och litt. K torpet Elghorn. Sagda lotter äro

bebyggda med kronan tillhöriga hus liksom även lotterna litt. E, F och

H; litt. E dock endast med statarbostad, litt. F med en tröskloge och litt.

H med en lada. Övriga lotter å egendomen äro obebyggda.

Ventholms kungsäng skulle delas i två, med litt. A och B betecknade

lotter. Av dessa är lotten litt. A obebyggd. Å lotten litt. B äro arrendatorns

byggnader belägna. Lotterna äro avsedda att tillsammans med

lotterna litt. A och B å kungsgården bilda två försäljningslotter, den

ena omfattande båda A-lotterna och den andra båda B-lotterna.

Samtliga de båda egendomarnas stycknings- och försäljningslotter

med arealer, arrende- och saluvärden, de sistnämnda beräknade såväl

med som utan återköpsrätt, framgå av omstående tabell.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Försäljningslott

Areal

hektar

Arrende-

värde

kronor

Saluvärde, kronor

Åker

och

tomt

Summa

för

skog

för hela

lotten

Äng

Afrös-

nings-

jord

utan

återköps-

rätt

med

åter-

köpa-

rätt

Litt. A, omfattande av

•

kungsgården, obebyggd

—

—

10.1260

)

och av kungsängen, obe-

> 42.6000

1 333: 89

6,516

15,591: eo

14,050

byggd ..................

14.8600

3.6690

13.9450

1

Litt. B, omfattande av

kungsgården, obebyggd

—

—

11.7700

och av kungsängen, be-

byggd med arrenda-

48.0900

7,687

16,117:50

14,500

torns hus samt en

5 + 1,000

+1,000

kronans källare ...

12.5730

6.1400

17.6070

3 312:86

å kungsgården

Litt. C eller Norrskog,

kronans byggnader...

11.0650

—

21.4850

32.5500

356: 95

9,785

19,673: 20

18,000

Litt. D eller huvudgården,

kronans och arrenda-

torns byggnader ......

34.4830

—

32.5480

67.0310

1,209: 4 9

7,550

36,680: 3 o

33,000

Litt. E, kronans bygg-

nåder .....................

17.6400

—

21.3600

39.0000

377: 80

8,864

18,917: 90

17,000

Litt. F, tröskloge.........

13.9740

—

18.6760

32.6500

304: 48

5,616

13,881: —

12,500

Litt. G, obebyggd.........

13.7440

—

4.6060

18.3500

299: 88

70

7,126: —

6,400

Litt. H, en utlada.........

10.3100

—

30.6840

40.9940

231: 20

5,587

12,663: -

11,400

Litt. I, obebyggd .........

9.6600

—

17.1900

26.S500

218: 20

3,627

9,273: 60

8,400

Litt. K, med Elghorn,

kronans byggnader...

0.6380

—

6.2120

6.8500

194: 14

1,244

4,820: —

4,300

Stora Gunnarsholmen o.

Gunnarskär............

—

—

3.8110

3.8110

—

—

4,000: -

3,600

138.94 70

9.8090

210.0200

358.7760

Därtill samfälligheter:

Kungsgården............

O.0280

—

2.4800

2.6080

Kungsängen ............

-

—

1.4960

1.4960

Uppskattningsmännen hava hemställt, att av ovanberörda försäljningslotter

tolkande skulle till föreslagna saluvärden hembjudas;

lotten litt. A, omfattande mark från båda kronoegendomarna, lantbrukaren

E. Gustafsson, som ägde en lotten angränsande mindre lägenhet;

lotten litt. B, likaledes omfattande mark från båda kronoegendomarna

arrendatorn ay Ventholms kungsäng, C. G. Karlsson, vilken enligt vad

ovan nämnts å denna lott ägde vissa byggnader;

lotten litt. C, omfattande torpet Norrskog, brukaren av detta torp, Kurt

Fredrik Karlsson, samt

1 Endast lör litt. A av kungsängen.

1 Endast för kungsängslotten.

3 För källare.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 5

lotten litt. K, utgörande torpet Elghorn, detta torps brukare, Robert

Frankenberg.

Uppskattningsmännen hava därjämte föreslagit, att samtliga försäljningslotter

skulle upplåtas med återköpsrätt för kronan. Däremot hava

uppskattningsmännen icke ansett sig böra föreslå upplåtelse under åborätt

för någon av lotterna. Därest sådan likväl skulle befinnas lämplig,

hava uppskattningsmännen beräknat erforderlig avgäld på sätt närmare

framginge av uppskattningsinstrumentet.

Länsstyrelsen har förklarat sig icke hava något att erinra mot uppskattningsmännens

förslag till egendomarnas uppdelning. Länsstyrelsen

hade emellertid funnit saluvärderingen i viss mån missvisande, enär

vid dess uppgörande hänsyn icke tagits till värdet av egendomen tillhörande

fiskevatten i Mälaren. Samtliga saluvärderade lotter, vilka

nådde fram till fiskevattnet och förty borde tillerkännas del i egendomarnas

fiske, hade enligt länsstyrelsens åsikt bort åsättas värde alltefter

det större eller mindre värdet av en var lotterna tillkommande

fiskerätt.

Dessutom har länsstyrelsen ansett, att vid åsättandet av värden å lotterna

litt. H, I och K bort beaktas, att ifrågavarande lotter delvis vore

att betrakta såsom tomtmark.

Överjägmästaren har i avgivet yttrande förordat, att lotten litt. F

på grund av den jämförelsevis ringa skogsarealen, som den erhållit vid

delningsförslaget, skulle sammanföras med lotten litt. G. Alternativt

har överjägmästaren, då han befarade svårigheter att erhålla köpare till

nämnda lotter, av vilka litt. F endast vore bebyggd med en lada och litt.

G obebyggd, förordat sammanförande till en försäljningslott av ifrågavarande

båda lotter jämte lotterna litt. D eller huvudgården och den med

statarbostad allenast bebyggda lotten litt. E. Vidare har överjägmästaren

framhållit, att lotterna litt. A, B, H, I och K besutte ett visst

tomtvärde utöver dem åsatt jordbruksvärde och med anledning av detta

förhållande föreslagit lotternas utbjudande å offentlig auktion för ernående

av förmånligare försäljningsresultat.

överlantmätaren har meddelat, att ur lantmäteriteknisk synpunkt hinder

icke förelåge för egendomarnas uppdelning på föreslaget sätt under

förutsättning av, dels att fastigheterna Ventholms kungsgård och Ventholms

kungsäng sammanlades i enlighet med stadgandena i 1926 års lag

örn sammanläggning av fastigheter på landet, och dels att lotterna litt.

F och G sammanfördes till en lott.

Ståthållarämbetet å Drottningholms slott har i avgivet yttrande förklarat

sig icke hava något att erinra mot kronoegendomarnas försäljning.

Ståthållarämbetet har emellertid anhållit, att vid upplåtelsen av

lotterna litt. C eller Norrskog och litt. A kronan måtte förbehållas rätt

att begagna den från Ventholm nr 3 eller kronoparken till Ölsta, över

Norrskog och den vid lotten litt. A ingående delen av Ventholms kungsäng

förande väg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Med skrivelse den 13 september 1930 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning samt därvid, jämte det styrelsen meddelat,

att styrelsen föranstaltat örn skötsel och vård av egendomarna i fråga

till den 14 mars 1932, för egen del anfört följande.

Den av uppskattningsmännen föreslagna delningen av egendomarna

funne styrelsen sig kunna i huvudsak godtaga.

Lotterna litt. D, E, F och G ansåge dock styrelsen böra av skäl, som av

overiagmastaren framhållits, sammanföras till en försäljningslott. Ifrågavarande

lott skulle därigenom komma att omfatta en areal av 157.o:uo

nektar, därav 79.84io hektar aker och 77.i9oo hektar avrösningsjord.

I distriktslantmätaren Lindahls styckningsförslag upptagna samfälligheter

örn O.0280 hektar åker och 3.9760 hektar avrösningsjord, utgörande

vägar, syntes böra fördelas å de lotter, över vilka vägarna fram gin ge

Egendomarna skulle således komma att uppdelas i allenast 8 lotter.

Lotten litt. K eller Elghorn hade styrelsen jämlikt gällande förordning

ansett sig böra hembjuda torpets brukare, Robert Frankenberg, till ett

saluvärde av 8,000 kronor. Frankenberg, som sedan många år innehaft

torpet, hade också förklarat sig villig att till förenämnda pris förvärva

ägolotten.

Övriga lotters saluvärden hade styrelsen, även örn styrelsen funnit dem

jämförelsevis låga, ansett sig böra godtaga, och syntes* dessa lotter, vilka

icke innehades av hembudsberättigade brukare, böra försäljas å offentlig

auktion till den högstbjudande.

Någon försäljning av lotterna med kronan förbehållen återköpsrätt

ansåge styrelsen icke böra ifrågakomma, liksom icke heller någon upplåtelse

av lägenheterna under åborätt. Skulle en försäljning med återköpsrätt

emellertid befinnas lämplig, borde nedsättning i angivna saluvärden

ske med 10 procent.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av

domänstyrelsen förordat. Saluvärdena å försäljningslotterna torde emellertid

böra avrundas till för litt. A 15,600 kronor, litt. B 17,100 kronor,

litt. C 19,700 kronor, litt. D + E + F + G 76,600 kronor, litt. H 12,700 kronor,

litt. I 9,300 kronor, litt. K 8,000 kronor samt Stora Gunnarsholmen

och Gunnarskär 4,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomarna Ventholms kungsgård nr 1

och Ventholm nr 2, en kronoäng, i Hilleshögs socken

av Stockholms län må försäljas på så sätt, att av dem,

sedan de jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning

av fastigheter å landet sammanförts till

en fastighet, lotten litt. K med ett saluvärde av 8,000

kronor försäljes jämlikt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § andra

stycket för Robert Frankenberg, att tillträdas den 14

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

mars 1932, samt övriga lotter eller lotterna litt. A,

B, C, D + E + F + G, H, I samt Stora Gunnarsholmen

och Gunnarskär utbjudas å offentlig auktion,

jämväl med tillträdesrätt den 14 mars 1932, enligt

stadgandena i 15 och 20 §§ av ovannämnda förordning,

börande vederbörande köpare av lotter förpliktas

att upplåta över lotterna förande vägar till allmänt

begagnande och kronan förbehållas rätt att

under två år efter tillträdesdagen å lotterna avverka

och därifrån bortföra eventuellt därstädes kvarvarande,

i köpet icke ingående utstämplade virkeskvantiteter.

2:o.

Kron oegendomen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1 samt kronoegendomen Önnert Önnerstad

stad nr 1 och 2, vartdera ett mantal, jämte Udden nr 1, ett torp, båda i Stigtomta

socken av Södermanlands län, äro utarrenderade för tiden till den

14 mars 1932 mot årliga arrenden av för Vaxhälla 1,030 kronor och för

Önnerstad 2,450 kronor.

Genom beslut den 31 december 1929 har ägodelningsdomaren i Nyköpings

domsaga förordnat, att kronohemmanen 3/4 mantal Vaxhälla nr 1, 1 mantal

Önnerstad nr 1 och 1 mantal Önnerstad nr 2 jämte kronojordlägenheten

Udden nr 1 och frälsejordlägenheten Fjällskär nr 2 i Stigtomta socken

skulle sammanläggas till en fastighet, och har kammarkollegium den 13

februari 1930 förordnat, att den nybildade fastigheten skulle benämnas

Önnerstad nr 3.

Sedan från domänintendenten i länet och egnahemsnämnden till domänstyrelsen

ingått upplysningar i de avseenden, varom förmälas i 1 § av

kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179) med tillämpningsföreskrifter till förordningen

samma dag (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m., hava på grund av domänstyrelsens förordnande egendomar

na under år 1929 varit föremål för uppskattningsförrättningar för försäljning

och besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga. Av instrumenten

över uppskattningsförrättningarna med därtill hörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätaren Gustaf Willén åren 1928—1929 över

egendomarna upprättad karta, samt de sakkunnigas utlåtanden, inhämtas

bland annat följande.

/. Kronoegendomen Vaxhälla.

Egendomen, som är belägen O.s mil från Larslunds och 0.6 mil från Stigtomta

järnvägsstationer samt 1.2 mil från Nyköping, har en areal av

65.19 hektar, varav 35.586 hektar tomt och åker, O.257 hektar äng, 0.66 hektar

odlingsmark, 14.984 hektar skogsmark och 13.703 hektar annan avrösningsjord.

Härtill kommer ett skogsskifte, som ej särskilt utmärkts å Widéns

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj-.ts proposition Nr 11.

karta,, men där redovisats under Önnerstad nr 1 och 2. Nämnda skifte är be
i

eV"ie,I\Clrka 200 “eter. bred remsa utefter rågången mot Fjällskär mellan

Källstugan och ägofigur 205 samt enligt skogsindelningsplan omfattande

19.63 hektar.

Egendomens åbyggnader befinnas i gott skick och äro för behovet tillräckliga.

Åkern består mestadels av godartad lerjord och till en mindre del av

angsmylla.

Stigtomta nya elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt Kungl.

Maj:ts resolution den 4 mars 1927 medgivits rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av

90 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 29,800 kronor för inägor och 10 900

kronor för skogsmark.

Uppskattning snämnden har saluvärderat egendomen i två lotter nämligen
lotten

litt. C— bebyggd med en loge —å kartan omfattande ägofigurerna

nr 467—412 med en areal av 34.76 hektar, varav 19.138 hektar tomt och

aker, (hira hektar äng, 0.66 hektar odlingsmark, 6.705 hektar skogsmark och

8.122 hektar annan avrösningsjord. Saluvärde: 14,700 kronor, varav 4 200

kronor för avrösningsjord och växande skog samt 900 kronor för kapitaliserad

allmänningsutdelning, och

„***»» D ~~tello bebyggd — å kartan omfattande ägofigurerna nr

413—45/ med en areal av 30.43 hektar, varav 16.448 hektar tomt och åker, O.122

e tar äng, 8.279 hektar skogsmark och 5.581 hektar annan avrösningsjord.

öaluvärde: 17,400 kronor, varav 5,000 kronor för avrösningsjord och växande

skog samt 900 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning.

’ id försäljning av lotterna litt. C och D tillsammans, varvid befintlig

åbyggnad bleve .tillräcklig, har uppskattningsnämnden, som tillstyrkt egendomens

försäljning i en lott, ansett, att saluvärdet för båda lotterna kunde

höjas till tillhopa 35,000 kronor.

Egendomen i dess helhet har arrendevärderats till 1,340 kronor

Uppskattningsnämnden har förklarat, att villkor örn återköpsrätt ej

borde föreskrivas men att vid sådant förbehåll saluvärdena borde minskas

med 10 procent.

Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.

Vid försäljning av egendomen i två lotter borde inventariefodret upp

delas i lika stora kvantiteter på vardera lotten.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att, då boningshuset vore

gammalt och kallt och uthusen befunne sig i medelgott skick och knappt

räckte för hela gårdens areal, egendomen borde för undvikande av kostnader

för nybyggnad försäljas, vilket lämpligen kunde ske genom försäljning

i två lotter, huvudgården örn 17 hektar åker och återstoden av inägorna,

bebyggd med en lada, i en lott.

Överjägmästären har tillstyrkt försäljning av egendomen i en lott, samt

föreslagit, att den egentliga skogen tillädes Sörby kronopark.

överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter

några hinder icke kunde anses förefinnas för avstyckning av berörda

lotter.

Egendomens arrendator, som innehaft egendomen å arrende sedan den

14 mars 1921, har förklarat att han icke önskade förvärva egendomen för

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 11.

det åsätta saluvärdet, och har i anledning härav domänintendenten föreslagit

egendomens försäljning å auktion i en lott.

11. Kronoegendomen Önnerstad.

Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Larslunds och 0.5 mil från Stigtomta

järnvägsstationer och 1.3 mil från Nyköpings stad, har en areal av

296.28 hektar, varav 111.038 hektar tomt och åker, 0.82 hektar äng, 0.068 hektar

odlingsmark, 147.305 hektar skogsmark och 37.049 hektar annan avrösningsjord.

I delina areal ingår förberörda område av Vaxhälla örn 19.63 hektar.

Egendomens åbyggnad är väl underhållen och för behovet tillräcklig.

Åkern består huvudsakligen av lättlera och ängsmylla på lerbotten.

Större delen av åkern ligger nära mangården, men resten har spritt läge.

Torpet Udden har besvärlig dikning.

Stigtomta elektriska distributionsförening u. p. a. har jämlikt ovanberörda

resolution medgivits rätt att hava elektriska ledningar framdragna

jämväl över denna egendom.

Egendomen har andel i allmänning med en beräknad årlig utdelning av

240 kronor.

Taxeringsvärdet å egendomen med undantag av torpet Udden utgör

70,100 kronor för inägor och 44,600 kronor för skogsmark, samt å Udden

16,400 kronor.

Uppskattning snämnden har föreslagit, att torpet Udden försäljes och

egendomen i övrigt utarrenderas med undantag av egendomens skog, som

borde undantagas från arrendet men ej förvaltas såsom kronopark, då arrendatorn

borde medgivas betesrätt å egendomens skog.

Torpet Udden, litt. B, omfattar ägofigurerna 281—366 å kartan med en

areal av 37.08 hektar, varav 20.833 hektar tomt och åker, O.025 hektar äng,

0.068 hektar odlingsmark, 6.253 hektar skogsmark och 9.901 hektar annan avrösningsjord,

har saluvärderats till 19,500 kronor, varav 1,000 kronor för

kapitaliserad allmänningsutdelning och 6,000 kronor för avrösningsjord och

växande skog. Torpet bär arrendevärderats till 670 kronor.

Villkor örn återköpsrätt ansåges ej böra förbehållas, men borde vid sådant

förbehåll saluvärdet minskas med 2,000 kronor.

Upplåtelse under åborätt har ansetts ej böra ifrågakomma.

Innehavaren av torpet, Alfred Helge Johansson, en son till egendomens

arrendator, borde vid försäljning av torpet tillerkännas hembudsrätt. Han

hade innehaft detsamma sedan våren 1922.

Vid försäljning av torpet Udden borde 20 procent av egendomens inventariefoder

tilldelas torpet.

Kronojordstyckningssakkunniga hava tillstyrkt försäljning av torpet

Udden med, förutom nödig skogsmark, cirka 20.8 hektar åker. Huvudgården

borde ånyo utarrenderas.

över jägmästaren har ej haft något att erinra mot försäljning av torpet

Udden under förutsättning att kronan förbehölles rätt till utfartsväg över

salulottens avrösningsjord.

Överlantmätaren har meddelat, att ur jorddelningslagens synpunkter

något ej vore att erinra mot den föreslagna försäljningen.

Innehavaren av torpet Udden har förklarat sig önska inköpa torpet för

det åsätta saluvärdet.

Med skrivelse den 10 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Styrelsen ansåge i likhet med uppskattningsnämnden, att av kronoegendomen

Önnerstad nr 3 lotterna litt. B, C och D borde försäljas med ovan

angivna arealer.

Beträffande försäljningen av lotterna litt. C och D ville styrelsen framhålla,

att styrelsen ej ville motsätta sig, att försök gjordes till försäljning

av den med endast en loge bebyggda lotten litt. C för sig. Dock syntes med

hänsyn till de negativa resultat, tidigare verkställda utbud av obebyggd

jord lämnat, något anbud å lotten litt. C icke vara att förvänta. Med hänsyn

härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke egendomen Vaxhälla

borde upplåtas i en lott.

Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra, dock

att desamma, sedan vid avstyckningsförrättning de olika lotternas andel

i fastighetens andel i häradsallmänning blivit fastställd, borde jämkas i enlighet

härmed.

Särskilda villkor angående lotternas användning eller örn återköpsrätt

ansåge styrelsen icke böra föreskrivas.

Då arrendatorn av fastigheten Vaxhälla förklarat sig icke vilja inköpa

lotterna litt. C och D lör det åsätta saluvärdet, föresloge styrelsen, att

lotterna måtte utbjudas till försäljning å auktion såsom en lott.

Beträffande lotten litt. B, Udden, ansåge styrelsen, att denna borde försäljas

med hembudsrätt för Alfred Helge Johansson.

Då riksdagens medverkan till försäljning av kronoegendomen Vaxhälla

syntes erfordras, ifrågasatte styrelsen, huruvida icke ärendet i dess helhet

borde underställas riksdagen.

Mot försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen förordat,

har jag intet att erinra. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Önnerstad nr 3 örn 2 3/4 mantal

i Stigtomta socken av Södermanlands län må med

tillträdesrätt den 14 mars 1932 försäljas jämlikt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

dels lotten litt. O + D enligt 15 § i förordningen med

ett saluvärde av 35,000 kronor med den jämkning, som

må föranledas av uppdelning av egendomens andel i

häradsallmänning,

dels ock lotten litt. B, torpet Udden, med en areal av

37.08 hektar och ett saluvärde av 19,500 kronor med den

jämkning, som må föranledas av uppdelning av egendomens

andel i häradsallmänning, samt med hembudsrätt

jämlikt 9 § andra stycket i förordningen för Alfred

Helge Johansson, varvid förbehåll skall göras därom,

att kronan skall äga rätt till utfartsväg över lotten;

med åliggande för domänstyrelsen, att, med avseende

å vad ovan anförts beträffande egendomens andel

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

i häradsallmänning, efter det avstyckning verkställts,

slutligen fastställa saluvärdena å lotterna,

samt med iakttagande av, att lotterna överlåtas i

det skick, de på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen

gällande arrendekontrakt skola av arrendatorerna

avlämnas, att köpare berättigas bekomma det

foder, som respektive arrendatorer hava att vid avträdadet

utan ersättning lämna, varvid beträffande torpet

Udden inventariefodret beräknas till 20 procent av

bela förutvarande egendomens Önnerstad nr 1 och 2

foder, att endast kronan tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna, samt att köpare skola

vara skyldiga att respektera Stigtomta elektriska

distributionsförening u. p. a. medgiven rätt att hava

elektriska ledningar framdragna över egendomen.

3:o.

Sedan genom Göta hovrätts den 9 juli 1926 meddelade och laga kraftvunna

dom i mål mellan Kungl. Majit och kronan, å ena, samt styrelsen

för Åkerbo häradsallmänning, å andra sidan, Kungl. Majit och kronan

framför häradsallmänningens delägare förklarats vara rätt ägare till två

å förutvarande kronoparken östra Malmskogen eller Rödjorna i Rystads

med flera socknar av Östergötlands län belägna sandtag, det ena örn 8

tunnland 6 kappland eller 4.0418 hektar, kallat västra sandtaget, och det

andra örn 4 tunnland 8 kappland eller 2.0980 hektar, kallat östra sandtaget,

samt allmänningsstyrelsen förpliktats att den 14 mars 1927 till Kungl.

Majit och kronan avträda ifrågavarande områden, har Kungl. Majit

den 9 december 1927 förordnat, att desamma skulle ställas under domänstyrelsens

vård och förvaltning. Jämlikt beslut av kammarkollegium

den 31 juli 1930 skola berörda områden upptagas i jordaboken för Rystads

socken såsom en fastighet bland kronoegendomar under allmän

disposition, jordlägenheter, under benämning i Malmskogen Östra nr 1.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av de av kronan återvunna områdena,

har på domänstyrelsens föranstaltande domänintendenten i länet

med biträde av uppskattningsmän samt vederbörande jägmästare

och distriktslantmätare år 1928 upprättat förslag till försäljning med

saluvärdering av de båda områdena. År 1930 har ny värdering verkställts

oell förslaget i övrigt kompletterats med hänsyn till ifrågasatt

ändring av saluområdenas uppdelning i lotter, ävensom i syfte att detsamma

måtto ansluta sig till bestämmelserna i förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Detta ärende har domänstyrelsen med utlåtande den 21 oktober 1930

underställt Kungl. Majits prövning, och har styrelsen därvid överläm
-

Malmskogen

Östra nr 1 i

Östergötlands

län.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

nät ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

E. C. Blombergsson över saluområdena år 1928 upprättad och år

1930 kompletterad karta med tillhörande beskrivning.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande:

Områdena äro belägna utmed allmänna landsvägen Linköping—Norrköping

på ett avstånd från Linköping av, det västra eller större sandtaget

omkring 5 kilometer och det östra eller mindre sandtaget omkring

6 kilometer.

Enligt förenämnda av distriktslantmätaren Blombergsson upprättade

karta omfatta områdena en areal av tillsammans 5.8993 hektar. Härav

belöper å västra sandtaget 4.iöso hektar och å östra sandtaget ljus

hektar. Sagda arealer överensstämma ej med de ytvidder, vilka finnas angivna

i ovan omförmälda av Göta hovrätt meddelade dom. Förhållandet

syntes åtminstone i viss mån vara beroende på att oklarhet råder rörande

rätta sträckningen av områdenas rågångar.

Åkerjorden består av dels sandmylla och dels lermylla på sand- eller

lerbotten. Skogsmarken är delvis av god beskaffenhet men utgöres

även av förutvarande grustag.

Områdena hava, enligt uppskattningsmännens förslag, fördelats på

tillsammans nio lotter. Västra sandtaget omfattar fyra lotter: litt. A, B,

H och I, samt östra sandtaget fem lotter: litt. C, D, E, F och G.

Samtliga lotter äro att anse såsom bostadslägenheter.

Litt. A.

l°mt ................................ 0.0785 hektar

avrösningsjord ......................O.3595 »

Summa 0.4380 hektar.

Lägenheten användes som tomtplats av Frans Ånström, som är ägare

av en angränsande, obebyggd lägenhet. Området ingår i arrendet av

västra sandtaget, till vars arrendator, trädgårdsmästaren Oskar Johansson,

Ånström erlägger en årlig avgift av 5 kronor. Å lägenheten befintliga

byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens behov, tillhöra

Ånström.

Litt. B.

tomt och åker .....................1.1640 hektar

avrösningsjord ...................... 2.1002 »

Summa 3.2702 hektar.

Lotten omfattar huvudsakligaste delen av västra sandtaget, som är utarrenderat

till förenämnde Johansson mot en årlig avgift av 150 kronor.

Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga för lägenhetens

behov, tillhöra arrendatorn. Lotterna litt. A, H och I ingå i det till Johansson

utarrenderade området.

Litt. C.

tomt och åker ...................... O.0718 hektar

äng ................................O.0055 »

Summa O.0773 hektar.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Lägenheten är utarrenderad till August Hansson mot en årlig avgäld

av 6 kronor. Hansson och före honom hans far hava innehaft lägenheten

sedan år 1879. Lägenheten är obebyggd. Hansson är ägare av en angränsande

bostadslägenhet.

Litt. D.

tomt och åker ...................... O.1145 hektar.

Lägenheten är utarrenderad till Anna Mathilda Petersson mot en årlig

avgift av 7 kronor 50 öre. Lägenheten är obebyggd. Den har sedan år

1879 brukats tillsammans med en angränsande, Petersson tillhörig bostadslägenhet.

........ 0.1648 hektar

........ O.8000 »

Summa 0.9648 hektar.

Lägenheten är utarrenderad till Ernst Melcher Sääv mot en årlig avgäld

av 12 kronor. Å lägenheten befintliga byggnader, vilka äro tillräckliga

för lägenhetens behov, tillhör arrendatorn.

Litt. F.

åker ................................O.0016 hektar

äng ................................ O.Q790 »

Summa 0.0806 hektar.

Lägenheten, som utgöres av ett förutvarande grustag och är obebyggd,

har förut ansetts tillhöra och därför brukats under angränsande egendomen

Vänge gård, som äges av hemmansägaren August Larsson.

Litt. G.

åker ................................ O.0711 hektar

avrösningsjord .............. O.4115 »

Summa 0.4826 hektar.

Lägenheten har utan avgift brukats under angränsande egendomen

Beatelund, som äges av godsägaren P. A. Berglund. Lägenheten är obebyggd

och utgöres till större delen av ett förutvarande grustag, som nu

användes till fårhage.

Litt. H.

åker ................................ O.2990 hektar

avrösningsjord ..................... 0.1898 »

Summa 0.4388 hektar.

Utgör del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade

lägenheten. Lotten, som är obebygd, angränsar en bostadslägenhet

Planterhagen, vilkens ägare, Axel Johansson, gjort särskild framställning

örn inköp av ett mindre område av Östra Malmskogen för erhållande

av betesmark. Lägenheten Planterhagen är belägen inom Linköpings

stads område och omfattar endast åker och tomt.

Litt. E.

tomt och åker

avrösningsjord

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Litt. 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

åker ................. O.0025 hektar

avrösningsjord ......................O.ooss »

Summa O.0110 hektar.

Utgör ävenledes del av den till trädgårdsmästaren Oskar Johansson utarrenderade

lägenheten. Lotten är obebyggd. Den angränsar fastigheten

Eklund 1\ en bostadslägenhet, vilkens ägare, August Ahlström, gjort

särskild framställning örn inköp av ett mindre område för utvidgning av

gårdsplanen till sistnämnda lägenhet.

Förutom här förut för de särskilda lotterna angivna arealer omfattar

östra sandtaget O.0215 hektar väg, belägen mellan lotterna litt. C och D.

Lägenheterna hava utarrenderats utan skriftligt avtal under ett år i

sänder.

Saluvärdena och arrendevärdena hava uppskattats till:

Lott Saluvärde Arrendevärde

kr. kr.

Litt. A ............................ 310 15

» B ............................ 3,450 150

» C ............................. 195 10

» D ............................. 280 15

» E ............................. 975 35

» F ............................. 95 5

» G ............................. 550 20

» H............................. 650 35

» I .............................. 40 3

Summa 6,545 288

Därest försäljning av lägenheterna förbindes med särskilda villkor angående

desammas användning samt förbehåll örn återköpsrätt, hava uppskattningsmännen

föreslagit sänkning av saluvärdena med 10 procent.

Uppskattningsmännen föreslå vidare, att lägenheterna försäljas, lotterna

litt. A, B, C, D och E med hembudsrätt för vederbörande brukare

samt lotterna H och I med hembudsrätt för de personer, vilka äro ägare

av angränsande lägenheter, och vilka hemställt örn inköp av sagda lägenheter

intilliggande områden. Beträffande lotterna F och G hava uppskattningsmännen

icke uttalat sig örn, huruvida desamma böra försäljas

till vederbörande brukare, vilka äro ägare av lägenheterna angränsande

egendomar och vilka anmält sig som köpare. Särskilda villkor angående

lägenheternas användning eller återköpsrätt böra vid försäljningen

icke föreskrivas. Förenämnda brukare jämte spekulanterna å

lotterna litt. H och I hava förklarat sig önska inköpa respektive lotter till

av uppskattningsmännen föreslagna pris, med undantag av hemmansägaren

Aug. Larsson, som för lotten litt. F är villig betala ett pris av endast

40 kronor.

Vederbörande överlcmtmätare anser, att lotterna litt. A, B, C, D, E, F,

G och H kunna avstyckas för bildande av självständiga fastigheter. Lotten

litt. I kan däremot, enligt överlantmätaren, avstyckas endast för sam
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 11. 15

manläggning med annan fastighet, och synes hinder ej möta för dess sammanläggning

med angränsande fastigheten Eklund l1.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare tillstyrka försäljning av

områdena.

Jämväl domänstyrelsen anser, att områdena, vilka icke äro belägna i

närheten av någon allmän skog eller av intresse för kronan att bibehålla,

höra försäljas. Styrelsen anför vidare i huvudsak följande.

Skäl förelåge ej att föreskriva särskilda villkor angående lägenheternas

användning, eller att förbehålla kronan återköpsrätt till desamma.

Då upplåtelse under åborätt i förevarande fall icke torde höra ifrågasättas,

hade värdering för sådan upplåtelse icke verkställts. Emot de

lägenheterna åsätta priserna hade styrelsen icke något att erinra. Av

lägenheterna, vilka samtliga vore att anse såsom bostadslägenheter, vore

lotterna litt. A, B och E bebyggda med vederbörande nyttjanderättshavare

tillhöriga, för lägenheternas behov tillräckliga byggnader. Nyttjanderättshavarna

vore därför berättigade till hembud enligt 10 § i förordning

nr 176/1929. Övriga lotter vore obebyggda. Lotterna litt. C,

D, H och I hade ifrågasatts att försäljas till ägarna av vissa, lotterna

angränsande bostadslägenheter i syfte att bereda dessa senare ökad areal.

Även örn sammanläggning ur jorddelningssynpunkt skulle kunna verkställas,

syntes ägarna av bostadslägenheterna icke kunna tillerkännas

hembud med hänsyn till lydelsen av 11 § i sagda förordning och enär på

grund av salulotternas obetydliga omfattning de genom sammanläggningen

bildade lägenheterna fortfarande vore att anse som bostadslägenheter.

Ej heller beträffande lotterna litt. F och G syntes de ifrågasatta köparna,

vilka vore ägare av angränsande jordbruksegendomar, vara berättigade

till hembud. Då lotten litt. I icke kunde avstyckas som självständig

fastighet utan endast för sammanläggning med annan fastighet,

vartill föreslagits fastigheten Eklund l1, syntes försäljning av sagda lott

kunna ske endast efter riksdagens hörande. Med anledning härav och då

det syntes styrelsen lämpligt, att jämväl övriga lotter försåldes till av

uppskattningsnämnden föreslagna personer eller de personer, vilka anmält

sig som köpare, torde ärendet i sin helhet böra underställas riksdagens

prövning. Med undantag för lotterna litt. A, B och E, vilka skulle

försäljas enligt meranämnda förordning den 6 juni 1929, syntes med hänsyn

till köpeskillingarnas storlek eller eljest anledning icke föreligga att

medgiva någon av köparna betalningsvillkor enligt samma förordning.

Av hemmansägaren Aug. Larsson erbjudet pris av 40 kronor för lotten litt.

F borde godtagas med hänsyn till att kostnaderna för ett utbud av lägenheten

icke skulle stå i rimlig proportion till lägenhetens värde.

Jag biträder domänstyrelsens förslag i detta ärande och hemställer

alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

att, sedan kronoegendomen Malmskogen Östra nr 1

i Rystads socken av Östergötlands län uppdelats i nio

å den av distriktslantmätaren E. C. Blombergsson år

1928 upprättade och år 1930 kompletterade kartan

med litt. A—I betecknade lotter, sagda lotter må till

åsätta saluvärden utom i fråga örn lotten litt. F, vars

saluvärde skall utgöra 40 kronor, och med tillträdesrätt

för respektive köpare den 14 mars 1932 samt med

skyldighet för köpare att underkasta sig de jämkningar

i gränserna och eljest, som må komma att bestämmas

vid områdenas avstyckning, försäljas,

dels, jämlikt förenämnda förordning den 6 juni 1929

(nr 176), lotterna litt. A, B och E med hembudsrätt

enligt 10 § i förordningen för Frans Ånström till lotten

litt. A, Oskar Johansson till lotten litt. B och Ernst

Melcher Sääv till lotten litt. E,

dels ock lotterna litt. C till August Hansson, litt. D

till Anna Mathilda Petersson, litt. F till August

Larsson, litt. G till P. A. Berglund, litt. H till Axel

Johansson samt litt. I till August Ahlström, den sistnämnda

lotten för sammanläggning med Ahlström

tillhöriga fastigheten Eklund l1, under villkor, att

respektive köpeskillingar kontant erläggas till länsstyrelsen

i länet, som utfärdar köpebrev å områdena,

samt att köpare ensam vidkännes kostnad för lagfart

och avstyckning samt övriga med köpet förenade utgifter.

4:o.

Östergöt3 Kronoegendomen 1 mantal Bossgård nr 3 i Östra Husby socken av Österön*.

län. götlands län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av

1,000 kronor.]

Under år 192/ har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga.

Uppskattningsförrättning i vederbörlig ordning har vidare hållits

under år 1930. Av de sakkunnigas utlåtande, instrumentet över uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland

en av kommissionslantmätaren G. W. Muntzing år 1909 upprättad karta

med beskrivning jämte en av distriktslantmätaren B. E. Forssell den 8 februari

1930 upprättad beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Östra Husby järnvägsstation och 2.7

mil från Norrköping, innehåller 32.551 hektar, därav 18.901 hektar tomt

och åker, O.74 hektar äng, 11.876 hektar avrösningsjord och I.034 hektar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

17

Impediment. I denna areal liro icke inräknade de tidigare frånsålda lägenheterna

Skvättan nr 1 med Marielund och Finn eller Höktorpet nr 1.

Byggnaderna äro medelgoda men räcka ej för behovet.

Åkerjorden, som är fullständigt täckdikad, utgöres av lera och lermylla

på lerbotten.

över egendomen har Vikbolandets elektriska kraftaktiebolag en liögspänningsledning

framdragen enligt tillstånd i Kungl. Maj:ts resolution den 1

september 1922.

Egendomen har andel i häradsallmänning; och värderas utdelningen in

natura enligt uppgift av uppskattningsmännen till 120 kronor för år.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande: Egendomen bruka

des tillsammans med en vederbörande arrendator tillhörig intilliggande gård.

Gårdarna vore sammanbyggda. Kronans hus vore medelgoda men räckte

ej för behovet. Med hänsyn härtill och den till egendomen hörande jämförelsevis

ringa arealen ville de sakkunniga föreslå, att egendomen måtte

disponeras på följande sätt. A kronans mark funnes arrendatorn tillhöriga

boningshus, redskapshus och vedbod och vore å samma mark belägna ett

boningshus och en bod i kronans ägo. Arrendatorn borde av angivna anledning

beredas tillfälle inköpa tomtpianen för de egna byggnaderna, eller

den del av egendomen, som lage söder och sydväst om den genom ägorna

löpande landsvägen och innehölle 0.539 hektar åker och en mindre ängsmark.

Kronans byggnader å området borde medfölja vid försäljningen.

Å egendomen i övrigt funnes kronan tillhöriga ett mindre boningshus, stall

för 15 hästar, ett mindre stall samt logar och brygghus. Arrendatorn ägde

å området ett mindre boningshus och ett redskapslider. Denna del av egendomen

med sina ägor i ett samlat fält borde — med undantag av ett område

örn cirka 3 hektar, som lämpligen kunde utläggas till tomter, eventuellt

upplåtas till närboende mindre lägenhetsägare — försäljas i en lott. Lotten

komme att omfatta omkring 15 hektar åker.

Med biträdande av de sakkunnigas nämnda förslag hava uppskattnings

männen föreslagit egendomens försäljning i följande i förberörda beskrivning

av B. E. Forssell närmare beskrivna tre lotter, nämligen:

1) Lotten nr I, huvudgården (jordbrukslägenhet).

Areal 28.3 o i hektar, därav 15.0 4 5 hektar tomt och åker, 0.4 73 hektar äng,

11.8 7 6 hektar avrösningsjord och O.so? hektar impediment; saluvärde utan

återköpsrätt 21,665 kronor, därav 2,480 kronor för växande skog; arrendevärde

725 kronor.

2) Lotten nr 11 (jordbrukslägenhet).

Areal 3.5 6 hektar, därav 3.2 9 2 hektar åker, O.237 hektar äng och O.031

hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 3,000 kronor, vilket pris

ägaren till angränsande lägenheten Rönneholm örn 0.2674 hektar, distriktsveterinären

Ernst L. Carlsson, förklarat sig villig erlägga; arrendevärde

135 kronor. Därest lotten erhölle andel i skogsmark och allmänningsutsyniug,

borde saluvärdet undergå därav föranledd jämkning.

3) Lotten nr lil (bostadslägenhet).

Areal 0.6 9 hektar, därav 0.5 6 4 hektar tomt och aker, 0.o:s hektar äng

och 0,096 hektar impediment; saluvärde utan återköpsrätt 8,000 kronor.

Som köpare har anmält sig arrendatorn av egendomen, J. G. Philipson, vilken

äger angränsande fastigheten Bossgård nr 4 oell ett boningshus på området

samt förklarat sig villig erlägga det beräknade saluvärdet. Philipson har

innehaft kronoegendomen å arrende under tre år. Arrendevärde 920 kronor.

Vid försäljning av de tre områdena med återköpsrätt har föreslagits en

Pthang lill riksdagens protokoll Will. I sand. Ill hafi. (Xr II.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Majlis proposition Nr 11.

minskning av saluvärdena med 10 procent. Försäljning med dylik rätt

har emellertid avstyrkts.

Värderingen har verkställts, under förutsättning att lotterna överlämnades

i fullgott skick och att kronan betalade avstyckningskostnaden.

Länsstyrelsen har intet att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Överjägmästaren har meddelat, att ur skogssynpunkt icke funnes minsta

anledning yrka på vare sig egendomens bibehållande i kronans ägo eller

försäljning med återköpsrätt. Utöver den till 120 kronor per år värderade

allmänningsutdelningen, motsvarande enligt gällande hushållningsplan utgående

utdelning av 14.5 kubikmeter per mantal, utdelades enligt uppgift

50 kronor per mantal kontant, med vilket belopp arrendet alltså borde

höjas, varjämte saluvärdet borde höjas med 1,000 kronor.

Överlantmätaren har anfört bland annat följande. Mot avstyckning av

lotten nr III syntes intet vara att erinra. Lotten nr II uppgåves i förslaget

vara avsedd till jordbrukslägenhet. Jämlikt 19 kap. 3 § fjärde stycket

samt 12 § andra stycket jorddelningslagen skulle avstyckningslott, som vore

tjänlig till jordbruk, tilldelas dels erforderlig skog dels ock rätt till delaktighet

i allmänning och därmed likställd samfällighet. Med hänsyn till

den ringa skogstillgång, som funnes å förevarande hemman, syntes dock

hinder ej böra möta att göra lotten skoglös. Däremot kunde lotten icke

fråntagas rätten till delaktighet i allmänning, vilken omständighet ej syntes

hava beaktats av uppskattningsmännen. I övrigt syntes icke vara något

att erinra mot avstyckning av lotten nr II. Lotten nr I borde efter avstyckningen

utgöra stamfastighet. Vid upprättandet av den av distriktslantmätaren

B. E. Forssell gjorda beskrivningen, vilken legat till grund för

uppskattningsförrättningen, hade förrättningsmannen icke beaktat, att en

del av de i beskrivningen upptagna ägorna voro samfällda för samtliga

hemman i Bossgårds by. Härav föranleddes ändringar i saluvärdena för

huvudgården och lotten nr II.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 29 augusti 1930 underställt ärendet

Kungl. Majlis prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde försäljningsförslaget och hade icke funnit skäl till erinran

mot de vid värderingen använda å-prisen. Med anledning av vad överlantmätaren

anfört i fråga om fördelningen av egendomens andel i häradsallmänning

ifrågasatte emellertid styrelsen bemyndigande att, sedan avstyckningsförrättning

hållits och lotternas eventuella delaktighet i allmänningen

blivit fastställda, slutligen fastställa lotternas saluvärden. I anslutning

härtill och med beaktande av vad överjägmästaren och överlantmätaren i

övrigt anfört borde saluvärdena bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor.

för lotten nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg

av värdet av lott tillkommande del i hemmanets allmännigsanndel.

Lotten nr I syntes böra utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929

års förordning. Anledning syntes icke föreligga att motsätta sig en försäljning

av lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L. Carlsson och lotten

nr III till egendomens arrendator, hemmansägaren J. G. Philipson. Då en

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

•sammanläggning av lotten nr II med den Carlsson tillhöriga bostadslägenheten

Rönneholm icke avsåge en omläggning av lägenheten till jordbrukslägenhet

utan enligt uppgift av domänintendenten avsåge tillskapande av

en villafastighet, syntes hembudsrätt icke kunna ifrågakomma enligt 11 § i

1929 års förordning. Philipson torde komma att nyttja lotten nr lil i sambruk

med sitt eget intilliggande hemman Bossgård nr 4, vilken gård vore

av samma storlek som kronoegendomen. Styrelsen ville därför förorda, att

riksdagens medverkan utverkades till försäljning av sagda lotter till nu

omförmälda personer med skyldighet att erlägga köpeskillingarna kontant

vid tillträdet. I samband härmed syntes lämpligen ärendet i övrigt jämväl

böra underställas riksdagens prövning.

I avvaktan på slutligt beslut i försäljningsfrågan hade styrelsen ombesörjt

egendomens utarrendering till den 14 mars 1932.

Lika med domänstyrelsen anser jag egendomen böra försäljas i angivna

tre lotter. Under erinran, att frågan örn uppdelningen av hemmanets allmänningsandel

å lotterna avgöres enligt 19 kap. 12 § i lagen den 18 jim!

1926 örn delning av jord å landet, anser jag lika med domänstyrelsen, att

saluvärdena böra bestämmas till för lotten nr I 19,110 kronor, för lotten

nr II 3,000 kronor och för lotten nr III 8,000 kronor med tillägg av värdet

av lott tillkommande del i hemmanets allmänningsandel.

Jag hemställer alltså att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen'' 1 mantal Bossgård nr 3

i Östra Husby socken av Östergötlands län blivit i huvudsaklig

överensstämmelse med vad ovan angivits

genom avstyckning uppdelad i tre lotter,

dels lotten nr I må med ett saluvärde av 19,110

kronor med tillägg av värdet av lottens del i hemmanets

allmänningsandel utbjudas till salu enligt 15 § i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.,

dels ock lotterna nr II och III må var för sig försäljas,

lotten nr II till distriktsveterinären Ernst L.

Carlsson och lotten nr III till arrendatorn J. G. Philipson,

mot köpeskillingar av respektive 3,000 kronor

och 8,000 kronor med tillägg av värdet av den del i

hemmanets allmänningsandel, som må komma på respektive

lott, och under villkor i övrigt beträffande vardera

lotten, att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet

till länsstyrelsen i länet, som har att å lotten

utfärda köpebrev, samt att köparen ensam vidkännes

alla med lagfart å fånget och övriga med köpet förenade

kostnader;

med iakttagande beträffande samtliga försäljningar,

att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Äng ahly nr 25

i Kristianstads

län.

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna

i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola

av arrendatorn avlämnas, att kronan betalax avstyckningskostnaderna,

att endast kronoegendomen tillhöriga

byggnader och anläggningar ingå i försäljningarna samt

att köparna skola respektera den Vikbolandets elektriska

kraftaktiebolag medgivna rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

5:o.

Kronoegendomen °/s mantal An ga lag nr 8 och */-• mantal Kärragården

nr 3 i Hovs socken av Kristianstads län bär genom domänstyrelsens kontrakt

den 11 december 1908 mot en avgäld av 1,000 kronor utarrenderats

till den 14 mars 1929. Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen i avvaktan

på dispositionsfrågans ordnande ytterligare utarrenderat egendomen

till den 14 mars 1931 mot enahanda avgäld.

Uppskattningsförrättning har hållits å egendomen under år 1927. Av

instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet tillhörande

handlingar, däribland en över egendomen år 1926 av distriktslantmätaren

Gösta Warkander upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland

annat följande.

Egendomen är belägen omkring 9 kilometer från Grevie station å Västkustbanan

och fördelad i tre skiften, av vilka två tillhöra hemmanet

Ängalag och ett hemmanet Kärragården.

Av Ängalagsskiftena är endast hemskiftet i kronans ägo. Det andra

av dessa båda skiften är numera uppstyckat och försålt. Även Kärra

gårdsskiftet är till största delen avyttrat.

I kronans ägo kvarvarande del av egendomen omfattar en areal av

68.6900 hektar, därav 38.6ooo hektar åker och tomt, 20.2890 hektar ängs- och

odlingsmark, 8.0700 hektar skogsmark och I.7310 hektar impediment.

Åkerjorden är belägen på Ängalags hemskifte. Huvudparten av ängsmarken

ligger å Kärragårdsskiftet.

Åkern, vilken består av delvis sandmylla och delvis klapperstens jord,

är relativt god. Ängsmarken är medelmåttig. Skogsmarken är bevuxen

med lövskog, bestående av ek, bok, björk och al. Skogen har betydelse

som skyddsskog.

I den genom egendomen flytande bäcken finnes ett genom av en förutvarande

arrendator verkställd uppdämning uppkommet mindre fall. Bäckens

vattentillgång är emellertid ringa och vattenkraften utan större

värde. Torra somrar bliver bäcken helt uttorkad.

Kronans byggnader å egendomen äro dåliga och för jordbrukets behov

otillräckliga.

Från kronoegendomen har försålts ett flertal lägenheter.

I huvudsaklig anslutning till det förslag, som framlagts av kronojordstyckningssakkunniga

hava uppskattningsmännen förordat egendomens

uppdelning och försäljning.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomen skulle på sätt närmare framgår av en utav distriktslantmätaren

Warkander utarbetad och handlingarna hilagd plan uppdelas i 13

å kartan inlagda och med litt. E, Ea—El betecknade lotter, av vilka lotten

litt. E motsvarar huvudgården, lotterna litt. Ea och Eb utgöra obebyggda

jordbruksområden, lotten litt. Ec omfattar egendomens egentliga skogsmark

och lotterna litt. Ed—El bestå av mindre, obebyggda områden.

Lotternas arealer, salu- och arrendevärden framgå av nedanstående

tablå:

1

:

Area

1, h e

klar

Saluvärde,

kronor

Ar-

rende-

Litt.

i

J j

Köpare

åker

äng

odlad

mark

avrÖ3-

nings-

jord

summa

summa

därav

för skog

värde

kro-

nor

E huvudgården

Karl H. Petters- son

22.4935

1.6280

14.1555

0.5100

38.7870

31,690

3,949.-

950

Ea obebyggd

6.0350

0.1300

1.1 ISO

—

7.2800

5,050

518.—

180

Eb

*)

9.6550

0.3750

0.2990

O.ooeo

10.3350

7,500

109.—

287

Ec

Hovs kommun

—

0.0900

1.1050

8.0700

9.2650

13,800

13,013 —

—

Ed

P. Hj. Persson

0.2 0 5 0

--

—

—

0.2051''

820

—*

—

Ee »

•Iohn Johansson

—

—

0.0745

—

0.0 745

60

20.-

—

Ef

J ohannaJohans- son

_

_

0.0415

—

0.0415

30

io-

—

Eg

Adolf Grill

—

—

0.0346

—

0.0345

30

10.-

—

Eh

Carl Nilsson

—

—

0.1080

—

O.1080

64

10-

—

Ei

Karl Hallenborg

0.0855

—

—

—

0.0S55

86

—

Ej

Lars M. Bengts1

soli

0.052 0

—

—

—

0.0520

52

—

—

Ek

Carl Andersson

0.0600

—

—

—

0.0600

60

I ~

—

El »

Hovshembygds- | förening

0.0140

—

1.1330

-

1.1470

1 1,412

1,306.90

—

Samfällda ägor, vägar m. m

! —

—

—

1 —

1.2150

| _

.-

t! —

*) Bör säljas genom utbud.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att lotten litt. E eller huvudgården

skulle hembjudas egendomens arrendator, Karl R. Pettersson.

Denne hade visserligen icke innehaft egendomen längre än från den 14

mars 1923 men hade väl hävdat egendomen och vore ägare till en del

byggnader å densamma, bland annat ett boningshus.

Lotterna litt. Ea och Eb, som vore avsedda att bilda självständiga egnahemsjordbruk,

hava uppskattningsmännen föreslagit skulle upplåtas un

der hand.

Lotten litt. Ec skulle försäljas till Hovs kommun, som förklarat sig villig

erlägga den föreslagna köpesumman, 13,800 kronor.

Lotterna litt. Ed—Ek skulle försäljas till ovanberörda lägenheters respektive

innehavare, som hos uppskattningsmännen framfört önskemål

att inköpa områdena ifråga för utökande av sina ägande lägenheter, och

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen,

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

lotten litt. El avyttras till Hovs hembygdsförening, som inkommit med

ansökan att få förvärva området.

Kronoegendomens arrendator har förklarat sig önska till åsatt saluvärde

inköpa huvudgården.

Lotterna litt. Ea och Eh hava såsom obebyggda av uppskattningsmännen

förordats till försäljning med kronan förbehållen återköpsrätt mot

nedsättning i de för lotterna beräknade saluvärden till respektive 4,550

kronor och 6,750 kronor. Huvudgården skulle upplåtas utan återköpsrätt

för kronan. För den händelse vid försäljning av huvudgården återköpsrätt

emellertid skulle anses lämplig, hava uppskattningsmännen ifråga örn

denna lott likväl icke förordat någon nedsättning i saluvärdet. Beträffande

övriga obebyggda lotter har icke föreslagits förbehåll örn återköpsrätt.

Slutligen hava uppskattningsmännen uppgjort förslag till jordbrukslotternas

upplåtande under åborätt samt till avgälder därför.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra emot dispositionsförslaget,

mot vilket icke heller vederbörande överlantmätare framställt någon

anmärkning. En sammanläggning av hemmanen till en fastighet

vore dock nödvändig för styckningsplanens genomförande.

Sådan sammanläggning har numera ägt rum och skall den nybildade

fastigheten jämlikt kammarkollegii den 1 oktober 1930 fattade beslut benämnas

Ängalag nr 25.

Med utlåtande den 3 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Majrts prövning. Styrelsen, som föranstaltat örn egendomens

skötsel och vård till den 14 mars 1932, biträdde dispositionsförslaget

och ansåge i likhet med uppskattningsmännen, att huvudgården borde

hembjudas egendomens arrendator utan återköpsrätt för kronan. De båda

till egna hem avsedda jordbrukslotterna borde ufbjudas under hand, dock

utan den av uppskattningsmännen föreslagna återköpsrätten, varför nedsättning

i lotternas saluvärden icke vore behövlig.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant det blivit av domänstyrelsen

förordat, har jag intet att erinra. I likhet med domänstyrelsen anser

jag, att de båda jordbrukslägenlieterna böra säljas utan förbehåll örn återköpsrätt;

och torde anledning saknas till föreskrivande av dylikt förbehåll

vid försäljning av övriga obebyggda lotter. Det å egendomen befintliga

vattenfallet har vid uppskattningsförrättningen icke åsatts särskilt

värde.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 Ve mantal Ängalag nr

25, förut Ängalag nr 8 och Kärragården nr 3, i Hovs

socken av Kristianstads län blivit uppstyckad i ovanberörda

av distriktslantmätaren Gösta Warkander år

1926 upprättade kartan inlagda och med litt. E, Ea—

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mårds proposition Nr 11. 23

El betecknade lotter, av nämnda lotter må med angivna

områden och till åsätta saluvärden samt med till

trädesrätt för blivande köpare den 14 mars 1932 försäljas
dels

lotten litt, E jämlikt 9 § första stycket ay förordningen

den 6 juni 1929 (nr 1<6) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt

för egendomens nuvarande arrendator Karl

K. Pettersson,

dels lotterna litt. Ea och Eb såsom egnahemslägenlieter

enligt 13 § i förenämnda förordning,

dels ock lotterna litt. Ec till Hovs kommun, litt. Ed

till P. Hj. Persson, litt. Ee till John Johansson, litt.

Ef tili Johanna Johansson, litt. Eg till Adolf Grill,

litt. Eh till Carl Nilsson, litt. Ei till Karl Hallenborg,

litt. Ej till Lars M. Bengtsson, litt, Ek till Carl Andersson

och litt. El till Hovs hembygdsförening, sistnämnda

10 lotter under villkor,

att köpeskillingarna kontant erläggas vid tillträdesdagen

till länsstyrelsen i Kristianstads län, som utfärdar

köpebrev å lotterna,

att köpare skola ansvara för ägolotterna författningsenligt

efter tillträdesdagen åvilande onera, samt

att köpare vidkännas alla lagfarts- och andra med

köpet förenade utgifter ävensom kostnaderna för avstyckning.

6:o.

Kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp nr 4 i Finja socken av Kristianstads

län, som genom kontrakt den 1 mars 1907 varit upplåten å arrende

till den 14 mars 1927 mot en avgäld av 1,500 kronor, har genom domänstyrelsens

försorg till den 14 mars 1931 upplåtits mot samma arrendeavgäld.

Efter sistnämnda tidpunkt har domänstyrelsen föranstaltat om egendomens

skötsel till den 14 mars 1932.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Därvid var tillgänglig

en från 1903 års karta över nämnda kronoegendom av distriktslantmätaren

Oscar Hobroh år 1924 kopierad och kompletterad karta. Av

det över förrättningen uppgjorda instrumentet jämte tillhörande handlingai

och berörda karta inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen omkring 2 kilometer från Finja station a Hässleholm—Hälsingborgs

järnväg. . ... .

Egendomen, som bildar en sammanhängande figur, innehåller oberaknat

från egendomen försålda 66.525 hektar en sammanlagd areal av 297.8440

hektar, därav 101.853 hektar åker, 9.2«a hektar äng, 183.248 hektar skogsoch

betesmark samt 2.7u4 hektar impediment.

Svertingstorp

nr 4 i Krist ianstads

län.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition Nr 11.

tili4bete°rden be''Står aV mycket mager s;lnd-i°1''d> av viken en del är utlagd

deruT brukande! ^ huVudgården äro 1 gott stånd och tillräckliga för går
^

• ege?.dom®n fm«as sex lägenheter, därav fyra äro belägna å utmarken

t ^enheter a.ro bebyggda med innehavarna tillhöriga hus.

t n w- ,fvailgl; Maj:ts resolution den 20 december 1929 har Sydsvenska

ö™iSÄ*lillsländ e“trisba ******* «*»-

poStionsföisLetd uPPfkattnings förrättning uppgjorda disposi
positions!orslaget

skulle fran egendomen avstyckas och försäljas de två å

inagoomradet belägna med litt. C och J) ä kartan betecknade lägenheterna

samt tre obebyggda områden, å kartan betecknade med litt. E, F och G

”“fl6*’ a kartaQ beteeknad med litt. B- skulle jämte de därå be‘

agna lagenheterna avsattas till kronopark. Egendomen i övrigt skulle ånyo

S£ÄJärheten“liit c d «« ‘-ä

, kronojorästyckningssakkunniga besökt egendomen och i utlåtande

ar 1926 forordat försäljning av förberörda fem lotter samt tillika hemställt

örn försäljning av huvudgården, å kartan betecknad med litt. A, samt av

en a utmarken belägen, intill inägoområdet gränsande mindre lägenhet,

etecknad med litt. H, föranstaltade domänstyrelsen örn förnyad uppskattning

av egendomen. Sådan verkställdes år 1927.

Uppskattningsmännen hava därvid föreslagit,

aWsIre “ed ntt- ,A betecknade området eller huvudgården med en areal

av 78.119 hektar och ett saluvarde av 36,100 kronor, därav 10,658 kronor

irrenVdatord Gustef hembjadas tiU inköP av egendomens nuvarande

arrendato!, Gustaf Johansson, vilken innehaft arrendet sedan 1 september

i ion *ägenbete“ litt. C med en areal av 7.5 6 2 hektar och ett saluvärde av

byggnad™?01- måtte t0rSaIjaS U11 Betty Lareson, som ä lägenheten har egna

avat4 200gRklrnnnn ° Trf ?“ areal av 12.16 85 hektar och ett saluvärde

Adol4f2Tönssnn «nmdaT 8 , +kr°Tr fÖr vaxande sk°S- mätte försäljas till

Adol! Jonsson, som a lagenheten har egna byggnader,

1 060 kronor“ areal av 4-s43 bektar och ett saluvärde av

till ^ 136 kr0m,r145 öre för växande skog, måtte försäljas

tU1 fristina Saiomonsson, som å lägenheten har egna byggnader,

defs litt 3F med 1 yggdf °mffen ™ätte utbjudas tiU Säljning, nämligen

nnr d" ^ arf;al av 16-039 hektar och ett saluvärde av 5,670 kro
nor

därav 790 kronor för växande skog, dels litt. F med en areal av 15.«is

skog oc°hhdofs iSa UVarde av 5’350 kronor, därav 328 kronor för växande

2,130 kronor 1 1 ^ G med ®n areal av lh52 hektar och ett saluvärde av

samt att återstoden av egendomen, å kartan betecknad med litt. B, med

till kronopark.141''"775 med därå varande lägenheter avsättas

inna inb?rdrade yttranden har egendomens arrendator förklarat sig villig

opa huvudgården litt. A samt innehavarna av lägenheterna litt. C, D

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Martts proposition Nr II. 25

och H likaledes villiga att inköpa sina respektive innehav mot åsätta saluvärden.

För upplåtelse av lotterna under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit

viss avgäld, beräknad efter sist fastställda medelmarkegångspris.

Uppskattningsmännen hava förordat lotternas försäljning utan rätt för

kronan till återköp.

Vederbörande domänintendent har ansett återköpsrätt ej böra förbehållas

men förklarat, att örn sådant förbehåll komma att göras, skogsvärdet å lotten

litt. A borde nedsättas med 20 procent och saluvärdet förty jämkas till 33,950

kronor, varemot saluvärdet å övriga lotter jämväl i sådant fall borde bibehållas.

Vid försäljning av lotterna litt. A och H borde kronan enligt domänintendenten

förbehålla sig rätt att för transporter till och från kronoparken

litt. B begagna markvägen nr 104, som berörde dessa båda lotter,

ävensom beträffande samtliga lotter att framdraga elektrisk ledning, därest

elektrisk energi skulle erfordras för förädling av kronoparken skogsprodukter.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskatta!ngsmännens förslag örn egendomens

försäljning i sex lotter.

Vederbörande Överjägmästare har icke haft något att erinra mot värderingen

av skogen å försäljningslotterna eller mot förslaget att avsätta egendomens

utmark till kronopark. Däremot har han ansett egendomens åkerjord

vara så dålig, att jorden bättre ägnade sig till skogsbruk än till jordbruk

samt att egnahemsjordbruk i varje fall ej borde utläggas å annan jord än

möjligen å viss jord vid floddiket mot angränsande fastigheten Gunnarstorp.

Överlantmätaren har icke haft något att erinra mot det år 1927 upprättade

styekningsförslaget.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1930 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid anfört följande.

Styrelsen förordade försäljningsförslaget.

Kronoegendomens nuvarande arrendator, Gustaf Johansson, vilken av uppskattningsmännen

föreslagits till erhållande av hembudsrätt vid lottens

litt. A försäljning, hade endast innehaft arrendet av egendomen sedan den

1 september 1922 och uppfyllde följaktligen ej de fordringar i avseende

å tiden, sorn enligt 9 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. fastställts för erhållande

av hembud. Styrelsen ville dock, trots detta förhållande, föreslå, att Johansson

pä grund av det stora arbete och nit, han nedlagt vid egendomens

brukande, komme i åtnjutande av hembudsrätt vid försäljning av lotten

i fråga.

Brukarna av lotterna litt. C, D och H, vilka enligt de vid uppskattningstilllållet

gällande författningar varit berättigade till hembud såsom ägare av

de å lägenheterna befintliga hus, syntes också böra tillerkännas hembudsrätt

å sina respektive lägenheter.

I en till domänstyrelsen efter uppskattningsförrättningen insänd ansökning

hade en av innehavarna av de å utmarken belägna lägenheterna, vilka

enligt styekningsförslaget skulle bibehållas i kronans ägo, Tilda Månsson,

anhållit att få friköpa sin lägenhet. Såväl vederbörande jägmästare som

domänintendent hade avstyrkt ansökningen, och finge jämväl domänstyrelsen

i anslutning till vad ort.smyndigheterna anfört avstyrka densamma.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

JJep&rtementschefen.

Några särskilda föreskrifter om lotternas användning vid deras försäljning

ansåge styrelsen icke vara behövliga. Något villkor om återköpsrätt

från kronans sida påkallades icke.

Av handlingarna i ärendet framgår, att åkerjorden å de till försäljning

ifrågasatta lotterna är synnerligen svag. Över jägmästaren ifrågasätter, huruvida

det kan vara lämpligt att till jordbruk sälja vissa av lotterna. Emellertid

hava samtliga övriga myndigheter, som yttrat sig i ärendet, förordat styckning

och försäljning. Med hänsyn härtill anser jag mig böra, ehuru med

viss tvekan, biträda förslaget örn ifrågavarande lotters försäljning. Förbehåll

örn återköpsrätt torde ej böra stadgas. På sätt domänintendenten föreslagit,

torde vid försäljning av lotterna litt. A och H förbehåll böra göras

örn rätt för kronan att för transporter till och från kronoparken litt. B

begagna markvägen nr 104 å förenämnda karta. Ägarna av den mark, varöver

Sydsvenska kraftaktiebolagets förberörda kraftledningar dragits eller

kan komma att, jämligt nämnda resolution den 20 december 1929 dragas,

torde böra vid blivande försäljning tillförbindas respektera bolagets rätt i

sådant hänseende. Tilda Månssons av myndigheterna avstyrkta ansökan

torde icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans

liand kvarvarande delen av egendomen torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 2 mantal Svertingstorp

nr 4 i Finja socken av Kristianstads län uppdelats i åtta

å den i ärendet företedda kartan med litt. A — H betecknade

lotter, av dessa lotter må till åsätta saluvärden och

med tillträdesrätt för respektive köpare den 14 mars

1932 försäljas,

dels lotterna litt. A, C, D och H jämlikt stadgandena

i 9 § av förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., med

hembudsrätt å lotten litt. A för egendomens nuvarande

arrendator Gustaf Johansson, å lotten litt. C för Betty

Larsson, å lotten litt. D för Adolf Jönsson och å lotten

litt. H för Kristina Salomonsson samt under villkor i

fråga örn försäljning av lotterna litt. A och H, att kronan

förbehålles rätt att för transporter till och från den

med litt. B å kartan betecknade lotten begagna den med

nr 104 betecknade markväg,

dels ock lotterna litt. E, F och G såsom egnahemslägenheter

enligt § 13 av ovannämnda förordning;

börande dessutom vid försäljning av lotter, som be
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

röras eller komma att beröras av Sydsvenska kraftaktiebolagets

jämlikt berörda resolution den 20 december 1929

framdragna kraftledningar, köpare tillförbindas att respektera

bolagets rätt att hava ledningarna framdragna

över lotten.

7:o.

I proposition (nr 251, punkt 10) till 1930 års riksdag framlade Kungl.

Maj:t förslag till försäljning från kronoegendomen % mantal Västra

Värlinge nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län av ett område örn 825

kvadratmeter till smedsmästaren Olof Ekstrand mot en köpeskilling av

825 kronor och under vissa villkor i övrigt. I skrivelse den 3 juni 1930

(nr 341) har riksdagen sedermera meddelat sitt godkännande av försäljningsförslaget

i fråga. Av det vid propositionen fogade utdraget ur

statsrådsprotokollet för den 14 mars 1930 framgår bland annat följande.

Egendomen, som är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig

avgäld av 1,515 kronor, är belägen 9 kilometer från staden Trälleberg,

4 kilometer från Håslövs järnvägsstation och 3 kilometer från Skegrie

järnvägsstation samt innehåller 23.92 hektar, därav 23.3X5 hektar tomt,

åker och dylikt, O.o? hektar äng och O.517 hektar impediment.

Till vederbörande uppskattningsmän hade inkommit ansökningar från

innehavarna av två egendomen angränsande lägenheter, nämligen förenämnde

smedsmästaren Olof Ekstrand och vagnmakaren Anders Persson,

vilka anhållit att få inköpa något mindre område för utökning av sina

bostads- och hantverkslägenheter. Perssons lägenhet, gatehuset nr 15,

hade ansetts tillräckligt stor för den av honom bedrivna verksamheten,

varjämte ett frånskiljande av mark från kronoegendomen för utvidgning

av Perssons väl avgränsade fastighet skulle förorsaka kronoegendomen

visst intrång. Perssons ansökning hade därför avstyrkts. I

I en till domänstyrelsen iukommen ansökning har nu Persson anmält,

att det vid en av distriktslantmätaren B. Malmberg den 11 juli 1929 företagen

gränsbestämning till gatehuset nr 15 visat sig, att norra och östra

gränserna icke sammanfölle med de av ålder hävdade, i det att enligt

gränsutstakningen norra delen av det till gatehuset hörande byggnadskomplexet

kommit att ligga å förenämnda kronoegendom; och har Persson

med anledning härav och då han för utövande av sitt yrke behövde

disponera hela det markområde, som av ålder ansetts höra till gatehuset,

anhållit att av egendomen få köpa det mellan gatehusets norra gränslinje

och en linje strax norr örn byggnaderna liggande området ävensom

ett mindre triangelformigt område öster örn gatehuset. Vid ansökningen

var fogad kopia av en av bemäldo Malmberg år 1929 upprättad karta

över Västra Värlinge nr 15. Över ansökningen hava tillstyrkande yttranden

avgivits av vederbörande domänintendent och kronoarrendator

Västra Värliruje

nr 14

i 2Malmöhus

län.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

samt länsstyrelsen i länet. Arrendatorn har som villkor uppställt fordran

på att utfartsvägen från huvudgården lämnades fullkomligt fri.

På av domänstyrelsen given anledning har domänintendenten sedermera

på sökandens bekostnad verkställt saluvärdering av de till inlösen

ifrågasatta områdena. Områdena liro såsom litt. A och B med gröna

begränsningslinjer utmärkta ä en av distriktslantmätaren 11. Malmberg

1930 upprättad karta över »förslag till försäljning till ägaren av V. Värlinge

la1 av områdena litt. A oell B å kartan från kronoegendomen 5/s

mantal V. Värlinge 14''» samt innehålla tillhopa 225 kvadratmeter. Saluvärdet

bär uppskattats till 255 kronor att erläggas vid tillträdet med

skyldighet för köparen att dessutom betala alla med köpet förenade avstycknings-,

lagfarts- och stämpelkostnader. Detta förslag har av sökanden

godtagits.

Distriktslantmätaren Malmberg har i en dea 2 juni 1930 upprättad

beskrivning över förslag till avstyckning av områdena i fråga framhållit

bland annat: Vid avstyckningen borde områdena tillerkännas rätt att

som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda vägen väster

därom, dels i 6.7 meter breda området av stamfastigheten, vilket är beläget

intill och norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det område

av stamfastigheten, som är beläget väster örn sagda område litt. A.

Detta sistnämnda område hade redan tagits i bruk för samfällda allmänna

vägen till Bodarp.

överlantmätaren har meddelat, att något hinder ur jorddelningslagens

synpunkter mot den föreslagna försäljningen ej syntes föreligga. Områdets

omfång och belägenhet syntes dock vara sådant, att avstyckning

av detsamma borde ske för sammanläggning med Västra Värlinge 151

jämlikt lagen den 18 juni 1926 örn sammanläggning av fastigheter å landet.

Med skrivelse den 19 september 1930 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Det syntes enligt styrelsens mening vara rimligt, att Persson medgåves

förvärva de områden av kronoegendomen, som hitintills brukats till hans

lilla lägenhet och som måste anses nödvändiga för utövande av hans yrke.

Enär det ansetts olämpligt att förbinda försäljningen av ovanberörda område

örn 825 kvadratmeter med förbehåll örn rätt för kronan till återköp,

syntes anledning jämväl saknas att vid överlåtelsen av nu ifrågavarande

område örn 255 kvadratmeter göra förbehåll örn sådan rätt. Skulle

likväl sådan rätt ifrågasättas, borde saluvärdet såsom föreslagits beträffande

området örn 825 kvadratmeter nedsättas med 25 procent.

_ Vid försäljningen borde köparen förpliktas tåla den aktiebolaget Vällingeortens

elektricitetsverk medgivna rätten att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen.

Såsom framginge av kartan inkräktade områdena icke på den frän

huvudgården ledande utfartsvägen.

Då Perssons lägenhet även efter eu utökning med områdena litt. A

och B otvivelaktigt fortfarande vore att anse såsom bostads- eller hantverkslägenhet

samt vid sådant förhållande med hänsyn till lydelsen av

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Martts proposition Nr 11.

11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. hembud av området till Persson icke torde

kunna ske, syntes ärendet böra underställas riksdagens prövning.

Styrelsen, som vidtagit åtgärder för utarrendering av egendomens huvudgård

från den 14 mars 1931, hade därvid låtit från arrendet undantaga

områdena litt. A och B.

På i ärendet anförda skäl anser även jag, att ifrågavarande med litt. Departement*-

chefen.

A och B betecknade områden böra med äganderätt överlåtas å Persson.

Mot det föreslagna priset och villkoren i övrigt för försäljningen har jag

intet att erinra.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att av kronoegendomen % mantal Västra Värlinge

nr 14 i Bodarps socken av Malmöhus län må till vagnmakaren

Anders Persson för sammanläggning med

honom tillhöriga Västra Värlinge 151 försäljas omförmälda

områden litt. A och B örn tillhopa 255 kvadratmeter

mot en köpeskilling av 255 kronor att vid tillträdet,

räknat från den 14 mars 1931, kontant erläggas

till länsstyrelsen i länet, som utfärdar köpebrev å

området, därvid såsom villkor för försäljningen skall

gälla, att områdena försäljas i det skick, de vid tillträdet

befinnas, att områdena tillförsäkras rätt att

som väg begagna dels stamfastighetens andel i samfällda

vägen väster därom, dels i 6.7 meter breda området

av stamfastigheten, vilket är beläget intill och

norr örn området litt. A:s norra gräns, och dels det

område av stamfastigheten, som är beläget väster örn

sagda område litt. A, att ägaren av områdena är

pliktig tåla den aktiebolaget Vällingeortens elektricitetsverk

medgivna rätten att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen, att köparen skall

svara för de å områdena å tiden efter tillträdesdagen

belöpande enern och utskyld»-, samt att köparen en

sam vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning

samt övriga med köpet förenade utgifter.

8:o.

Genom brev den 27 juni 1927 medgav Kungl. Majit med riksdagen Amundebyn

(prop. nr 215/1927 punkten 23; R. skr. nr 327/1927), att fem i statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden den 4 mars 1927 omförmälta områden,

nämligen torpet Solbacken samt tomterna nr T. IT. lil och TV, skulle var för

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sig med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas från kronoegendomen

3/i mantal Amundebyn nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län enligt då

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Ovannämnda områden hava alla med undantag av tomten nr II blivit

försålda i enlighet med bestämmelserna i förberörda brev. Tomten nr

II, som åsatts ett saluvärde av 500 kronor, har utbjudits till försäljning

ej mindre än tre gånger utan att något köpeanbud avgivits å densamma.

Tomten ifråga har under sistförfluten arrendeår varit utarrenderad mot en

årlig avgift av 2 kronor.

I en till domänstyrelsen insänd ansökning har Tossbo härads vägstyrelse

anhållit örn upplåtelse av ett å en ansökningen bifogad skiss närmare angivet

område från ovannämnda kronoegendom för uppförande av en garagebyggnad

samt till upplagsplats för materialier m. m.

På förslag av förutvarande domänintendenten i länet, R. Carlson, har

vägstyrelsen senare ändrat sin ansökning på så sätt, att vägstyrelsen anhållit

få inköpa förberörda tomtområde nr II till det tomten åsätta saluvärdet

500 kronor.

Såväl nuvarande domänintendenten i länet Carl Faust som länsstyrelsen

hava tillstyrkt ansökningen.

Domänstyrelsen har i utlåtande den 20 juni 1930 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt hemställt örn proposition rörande den ifrågasatta

försäljningen.

Departements- Med tillstyrkande av försäljningsförslaget får jag hemställa, att Kungl.

chefen. mätte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda till kronoegendomen ^mantal Amundebyn

nr 1 i Tösse socken av Älvsborgs län hörande tomtområde

nr II må till Tossbo härads vägstyrelse försäljas

mot en köpeskilling av 500 kronor under villkor

i övrigt, att köpeskillingen erlägges senast å tillträdesdagen

och inbetalas till länsstyrelsen i länet, att köparen

skall svara för de området författningsenligt efter tillträdet

åliggande utskylder, samt att köparen ensam skall

vidkännas lagfarts- och andra med köpet förenade utgifter.

9:o.

Högsböla ari Ren i Bergs socken av Skaraborgs län belägna kronoegendomen s/4 mani

‘^Skaraborgs ta^ Högsböla nr 1 Sörgården jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och

län. Sävalyckan nr 1, ett soldattorp, är av domänstyrelsen genom kontrakt den

11 september 1925 för tio års tid från den 14 mars 1926 utarrenderad med

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

undantag av dels en med ägofiguren nr 54 ä en av distriktslantmätaren

Tor Hjertquist 1924 upprättad karta över egendomen betecknad tomtplats

örn 0.14 hektar, som jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 12 juni 1925 försålts,

dels oek ett område, bestående av obrutet kalkberg och enligt en av bemälde

Hjertquist 1924 över området upprättad karta omfattande en areal av 1.5 2

hektar, vilket område av domänstyrelsen särskilt för sig utarrenderats järn

väl under 10 år från den 14 mars 1926. I arrende för sistnämnda upplåtelse

skall betalas 95 öre per kubikmeter under tilländagånget arrendeår

brutet kalkberg, dock minst 1,000 kronor. Årliga arrendeavgiften för egendomen

i övrigt utgör 1,000 kronor.

Under 1927 anhöll egendomens arrendator Hobert Samuelsson att enligt

ansökningen åtföljande ritningar och kostnadsförslag, slutande å 14,941

kronor, få mot ersättning genom arrendeavdrag nybygga egendomens ladugårdshus,

som vore av ålder så slitna, att fara förelåge för deras instörtande,

samt därjämte obekväma.

Kronojordstyckningssakkunniga, för vilka domänintendenten i länet under

deras besiktningsresor i länet 1927 omförmält nämnda ansökning och att

arrendatorn förklarat sig villig avstå från arrendet, örn han finge inköpa

egendomen i befintligt skick, hava med anledning härav besiktigat egendomen

och därvid funnit sig böra på grund av byggnadernas i allmänhet

mindre goda beskaffenhet förorda försäljning till arrendatorn redan under

nu löpande arrendeperiod av egendomen, dock med undantag av förberörda

kalkfyndighet.

Sedan domänintendenten i avgivet yttrande över ansökningen om nybyggnad

vid egendomen framhållit, att det syntes förmånligare för kronan

att försälja egendomen i befintligt skick än att låta utföra det ifrågasatta

byggnadsarbetet, samt föreslagit saluvärdering av egendomen med förenämnda

undantag, i vilket förslag länsstyrelsen i länet instämde, har domänstyrelsen

i brev till länsstyrelsen den 28 oktober 1927 anbefallt dylik

förrättning.

Av handlingarna rörande förrättningen, däribland infordrat yttrande av

vederbörande Överjägmästare samt ovanberörda karta med beskrivning, inhämtas

biand annat följande.

Egendomen är belägen 19 kilometer från Skövde och 4 kilometer från

Timmersdala järnvägsstation.

Egendomen innehåller en areal av 76.15 hektar, därav 28.7 5 8 hektar åker

och tomt, 4.54 6 hektar äng, 41.9 6 3 hektar skogs- och hagmark samt 0.8 83

hektar impediment. I denna areal äro inbegripna de från arrendet undantagna

områdena, och av samma areal belöper på det i arrendet^ingående

omkring 6.5 kilometer från huvudgården belägna skogsskiftet å Klyftamon

7.9 5 hektar skogsmark jämte väg.

Trädgården är mindre och vårdad. Åkerjorden består av svart- och sandmylla

å grus- och bergbotten samt är till stor del stenig och till en del

grund. Ängs- och betesmarken lämnar gott bete för ungdjur, men kan pa

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition, Nr 11.

grund av växande lökväxter ej användas för mjölkkor. Skogen lämnar 25

kubikmeter i ärlig utsyning.

Egendomens åbyggnad är i allmänhet, med undantag av svinhuset, äldre

och sliten, ladugarden särskilt dålig och tarvar snar ombyggnad.

Torp och backstugor finnas ej vid egendomen.

Egendomen har andel i en mindre byallmänning och i Östra Stöpens

häradsallmänning.

Över egendomen är med vederbörligt tillstånd framdragen en elektrisk

högspänningsledning, tillhörig Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag.

Egendomens taxeringsvärde är 29,900 kronor, därav 6.000 kronor för skog

och skogsmark.

Uppskattningsmännen hava, då arrendatorn mycket väl vårdat egendomen,

som av honom och hans fäder delvis stenbrutits, samt nybyggt svinhus —

det enda förbättringsarbete, som ålegat arrendatorn — tillstyrkt hans ansökning

att fä inköpa egendomen, men ansett att från denna försäljning

borde undantagas dels det område, innehållande kalkfyndighet, som särskilt

utarrenderats, utökat till storleken så att det komme att omfatta det

å kartan med litt. A betecknade området med en areal av 2.8 0 6 hektar,

därav O.os hektar åker och 2.776 hektar avrösningsjord, varigenom fyndigheten,

därå under nuvarande arrendeperiod ingen brytning skett, kunde för

framtiden utnyttjas, dels ock, eventuellt, efter skogsstatstjänstemännens bestämmande

skogsskiftet å Klyftamon.

Upplåtelse under åborätt har ansetts på grund av egendomens storlek ej

kunna ifrågakomma. Någon förfrågan örn annat inköp av jord från egendomen

bär ej skett. I trakten funnes ej efterfrågan å obebyggd jord.

Med förberörda undantag har egendomen saluvärderats till 44,670 kronor,

varav för skogsmark med växande skog 20,000 kronor.

Skiftet å Klyftamon har åsatts ett saluvärde av 5,830 kronor, varav omkring

,?\55.0 kronor för växande skog, vadan, därest detta skifte skulle ingå

i försäljningen av egendomen, förstberörda saluvärde ökades till 50,500

kronor.

Egendomen med undantag av kalkfyndigheten har arrendevärderats till

1,000 kronor.

På förekommen anledning har domänintendenten den 12 februari 1930

anfört bland annat: I händelse egendomen skulle försäljas enligt 1929 års

förordning, borde det för egendomen föreslagna saluvärdet minskas med 12

procent, örn försäljningen skulle ske med 10-årig amortering av köpeskillingen

jämte ränta. Skulle återköpsrätt föreskrivas, vilket domänintendenten

ej kunde tillstyrka, borde saluvärdet minskas med ytterligare 10 procent.

Länsstyrelsen har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag örn försäljning

till arrendatorn av egendomen i dess helhet, dock med undantag av kalkfyndighetsområdet

litt. A, samt framhållit att, örn förslaget vunne bifall,

beslut borde fattas rörande dispositionen intill den 14 mars 1936 av det

område örn 1.2 8 6 hektar, som nu tillhörde den arrenderade egendomen men

av uppskattningsmännen avses att tilläggas kalkfyndigheten.

överjägmästaren har förklarat sig icke havn" något att erinra mot försäljning

av egendomen i dess helhet med skogsskiftet å Klyftamon, vars

bibehållande kronans ägo överjägmästaren bestämt avstyrkt och därvid

■iberopat den ståndpunkt, domänstyrelsen intagit beträffande andra kronoegendomar

tillhörande mindre skogsskiften därstädes. Vad anginge skogsvärderingen

Ilar överjägmästaren, med hänsyn därtill att viss realisationstid borde

beräknas för den äldre skogen och att motsvarande avdrag å det ovan an
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

33

givna skogsvärdet borde göras, efter verkställd beräkning av detta avdrag,

ansett nedsättning böra ske av saluvärdet för skiftet å Klyftamon till i runt

tal 5,700 kronor och av saluvärdet å skogsmark och skog å den till försäljning

föreslagna egendomen i övrigt till i runt tal 19,500 kronor.

Genom de av överjägmästaren förordade nedsättningarna sänkes saluvärdet

för egendomen till 49,870 kronor.

Egendomens arrendator har i skrivelse den 8 februari 1930 förklarat

sig villig inköpa egendomen med skiftet å Klyftamon men med undantag

av det föreslagna området för kalkfyndigheten för en köpeskilling av 49,870

kronor att erläggas med en sjättedel om året utan ränta å ogulden del därav.

Skulle annat betalningssätt föreskrivas, önskade arrendatorn, att motsvarande

avdrag å köpeskillingen gjordes.

Egendomen har innehafts på arrende från 1912 av nuvarande arrendatorn

och därförut från 1873 av hans fader samt enligt uppskattningsmännens

vitsordande väl vårdats.

Ordföranden i kommunalnämnden i Bergs socken har underrättats örn

försäljningsförslaget men icke låtit sig avhöra inom förelagd tid.

Med skrivelse den 7 mars 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget örn försäljning av egendomens huvuddel på

sätt av uppskattningsmännen förordats. Vid upplåtelse av egendomen med

köpeskillingens erläggande i enlighet med bestämmelserna i 21 § och 22 § B)

i 1929 års förordning ansåge styrelsen en köpeskilling av 44,400 kronor

skälig. Tillstånd för Nykvarn-Tidans kraftaktiebolag att hava förberörda

elektriska ledning framdragen över egendomen hade meddelats genom Kungl.

Maj:ts resolution den 31 januari 1919. Innehavaren av kalkbergsområdet

borde förbehållas rätt att begagna erforderlig utfartsväg över salulotten.

I fråga örn ovanberörda område örn 1.2 8 6 hektar torde det ankomma på

styrelsen att föranstalta om dess skötsel och vård till arrendeperiodens utgång

den 14 mars 1936.

Jag ansluter mig till domänstyrelsens nu framlagda förslag örn försälj- Departementsning

av ifrågavarande kronoegendom med angivna undantag. Salu- «*«/««•

värdet torde böra bestämmas till 44,400 kronor samt försäljningen ske

utan förbehåll örn återköpsrätt. Tillträdet bör bestämmas till den 14 mars

1932.

Till frågan örn dispositionen under återstående del av arrendeperioden

av området örn 1.2 8 6 hektar torde jag framdeles få återkomma, då riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen :1/4 mantal Högsböla nr 1 Sörgården

jämte Sörgårdslyckan nr 1, en åker, och Sävalyckan

nr 1, ett soldattorp, i Bergs socken av Skaraborgs

län må — med undantag av det jämlikt Kungl.

Maj:ts med riksdagen meddelade beslut den 12 juni 1925

försålda området örn 0.14 hektar samt det område örn

2.806 hektar, som å den av distriktslantinätaren Tor

Hjertquist 1924 upprättade kartan utmärkts med litt. A

Bihang lill riksdagens protokoll

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Vädbjörntorp

nr 1 i Skaraborgs

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

— försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

mot en köpeskilling av 44,400 kronor, att erläggas jämlikt

bestämmelserna i 21 § och 22 § B) i nämnda förordning,

med hembudsrätt enligt 9 § första stycket i

samma förordning för egendomens nuvarande arrendator

Robert Samuelsson och med tillträde för köpare den 14

mars 1932, då nu gällande arrendekontrakt örn egendomen

skall upphöra att gälla, samt med iakttagande i

övrigt vid försäljningen, att fastigheten överlåtes i det

skick, vari den på grund av bestämmelserna i sagda

arrendekontrakt skall av arrendatorn överlämnas, att

innehavaren av det med litt. A utmärkta området må

äga rätt att använda utfartsväg över fastigheten, samt

att det skall åligga köparen att respektera NykvarnTidans

kraftaktiebolag jämlikt resolution den 31 januari

1919 medgiven rätt att hava elektrisk ledning framdragen

över fastigheten.

10 :o.

Kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp; nr 1 i Fridene socken av

Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av

1,900 kronor.

År 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och har år 1928 uppskattningsförrättning å densamma hållits i vederbörlig

ordning, varjämte uppskattningsnämnden år 1929 uppgjort förnyat förslag

till försäljning av egendomen. Av de sakkunnigas utlåtande, instrument

över uppskattningsförrättningen, protokoll vid uppgörandet av det

förnyade försäljningsförslaget ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar,

däribland en av extra lantmätaren Lars Kökeritz år 1927 upprättad

karta över egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 20 kilometer från Hjo, 16 kilometer från

Tidaholm och 4 kilometer från Fridene järnvägsstation, har enligt förberörda

beskrivning en areal av 251.695 hektar, därav 91.13 hektar tomt och

åker, 19.746 hektar äng, 5.916 hektar betesmark, 132.6 hektar skogsmark samt

2.303 hektar impediment.

Å egendomen finnas torpet Nolängen, för vilket erlägges 275 kronor i

årligt arrende, samt utgårdarna Kvarnängen och Knäppet, för vilka i årliga

avgälder erläggas respektive 575 kronor och 725 kronor.

Åkerjorden består huvudsakligen av sand- och något lermylla på lerbotten

av knappt medelgod beskaffenhet, lidande av väta och i behov av

dränering.

Av byggnaderna vid huvudgården, vilka samtliga äro äldre, erfordrar

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

ladugården en genomgående reparation. Boningshusen å Kvarnängen

och Nolängen behöva snarast ombyggas. Nyare byggnader finnas endast

å Knäppet.

Samfällighet, vari egendomen har del, saknas.

Taxeringsvärdet utgör för jordbruksfastigheten 77,500 kronor och för

skogsmarken med växande skog 30,600 kronor.

Kronojordstyckningssakknnniga hava framhållit, att egendomens ägofigur

vore långsträckt och åkerjorden av svag beskaffenhet. Med hänsyn

härtill och då åbyggnaderna delvis vore äldre, kunde med fog ifrågasättas,

huruvida det icke borde vara fördelaktigare för statsverket att avhända

sig egendomen. Lämpligen kunde egendomen upplåtas i fyra var för sig

bebyggda lotter, nämligen huvudgården, Nolängen, Kvarnängen och

Knäppet med vissa förslagsvis angivna inägoarealer, vartill borde komma

nödig areal skogsmark.

U ppskattnin g snämnden har vid 1928 års förrättning upplyst, att ansökningar

örn förvärv av jord från egendomen inkommit från huvudgårdens

arrendator och innehavarna av de bebyggda lägenheterna. Då egendomen

med sin långsträckta figur samt sina slitna och delvis dåliga hus väl lämpade

sig för styckning, borde den försäljas i förut berörda fyra lotter, sedan

huvuddelen av skogen undantagits för att förvaltas såsom kronopark.

Det förslag, som uppskattningsnämnden i sådant hänseende uppgjort, redovisas

här nedan såsom »grundförslaget», därvid lotterna betecknats huvudgården

med litt. A, Kvarnängen med litt. B, Knäppet med litt. C och Nolängen

med litt. D. Den till kronopark avsedda delen av egendomen har

å kartan utmärkts med litt. E. Lotterna, som å kartan äro skilda från

varandra medelst heldragna röda linjer och närmare beskrivna i av extra

lantmätaren Lars Kökeritz i augusti 1928 upprättade arealuppgifter, borde

hembjudas, lotten litt. A egendomens arrendator, S. A. Nilsson, som brukat

egendomen sedan år 1902, lotten litt. B Oskar Johansson, som brukat lotten

sedan 1921, lotten litt. C Edvin Karlsson, som brukat lotten sedan 1907, och

lotten litt. D V. J. Andersson, som brukat lotten sedan 1908. Köpeskillingarna

för lotterna litt. A och C borde få erläggas räntefritt under loppet av

sex år, och borde köpeskillingarna för de två återstående lotterna få erläggas

enligt egnahemsgrunderna.

I ett över detta förslag den 14 januari 1929 avgivet yttrande anförde

överlantmätaren följande. De till avstyckning föreslagna lotterna innehölle

otvivelaktigt aker, äng eller därtill odlingsbar mark av den omfatta

ning, att de blevo tjänliga till jordbruk. Med hänsyn därtill och då stamfastigheten

hade en efter förhållandena inom länet stor tillgång till skogsmark,

måste jämlikt stadgandet i 19 kap. 3 § fjärde stycket jorddelningslagen

tillses, att samtliga försäljningslotter i mån av tillgång erhölle för

deras nyttjande för jordbruk erforderlig skog. Enligt de principer, som i

likartade fall blivit anlagda inom länet, skulle för de olika försäljningslotterna

erfordras husbehovsskog i följande omfattning: för litt. A 40

kubikmeter, för litt. B 25 kubikmeter, för litt. C 30 kubikmeter och för litt.

D 18 kubikmeter eller tillhopa 113 kubikmeter, allt fast mått. Av försälj

ningslotterna vore det endast lotten litl. A, vilken tillagts skogsmark i sådan

omfattning att, därest den årliga tillväxten kunde beräknas uppgå lill

3 kubikmeter per hektar, dess behov av husbehovsskog kunde anses vara

tillgodosett. TJr jorddelningslagens synpunkt torde följaktligen någon befogad

anmiirkning icke kunna göras i fråga örn avstyckning av denna lott.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Beträffande de övriga försäljningslotterna åter vore det erforderligt, att

de bereddes tillgång till husbekovsskog i ungefär ovan angiven omfattning.

Med anledning av vad överlantmätaren anfört hemställde länsstyrelsen

den 16 januari 1929 örn ny utredning angående omfattningen av försäljningslotterna.

Överjägmästaren har i yttrande den 24 januari 1929 förklarat sig icke

hava något att erinra emot förslaget till försäljning av lotterna litt. A, B.

C och D samt bibehållande i kronans ägo såsom kronopark av lotten litt. E.

Vad överlantmätaren anfört angående den föreslagna tilldelningen av

utmark till lotterna litt. B, C och D torde få anses riktigt, särskilt beträffande

lotten litt. B. Mot överlantmätarens beräkning torde emellertid

kunna erinras, dels att det nödiga husbehovsvirkets kvantitet, 113 kubik

meter för samtliga 4 försäljningslotter, syntes onödigt högt upptagen —

den årliga utsyningen hittills hade varit endast 60 kubikmeter och denna

hade enligt jägmästarens uppgift varit tillräcklig — dels att den av överlantmätaren

beräknade årliga tillväxten, 3 kubikmeter per hektar, syntes

väl låg och borde kunna höjas till 4 kubikmeter eller åtminstone 3.5 kubikmeter

per hektar. Härigenom skulle utmarksarealen kunna avsevärt nedbringas,

varigenom ock den till kronopark återstående arealen ej skulle

behöva allt för mycket reduceras. I fråga örn skogsvärderingen syntes de

''åsätta värdena å samtliga sortiment vara väl höga och borde nedsättas

med 10 procent; och hade dessutom för all skog över 60 år reducering av

värdet bort göras med omkring 10 procent med hänsyn till en erforderlig

realisationstid av omkring 5 år.

Vid den förnyade uppskattningsförrättningen, som på av domänstyrelsen

given anledning hållits den 12 juli 1929, har uppskattningsnämnden

anfört: Såväl revirförvaltaren som arrendatorn hade vitsordat, att den nu

enligt gällande arrendekontrakt tillämpade skogsutsyningen vid egendomen

av sammanlagt 60 kubikmeter per år vid förståndig och sparsam användning

visat sig fullt motsvara behovet. Vid förrättningen 1928 bade

hänsyn tagits till såväl det behov av skogsprodukter, som kunde föreligga,

som ock till det skogsbestånd, som i varje fall tilldelades respektive styckningslott,

samt även till det å ängs- och betesmarken växande skogsbeståndet,

liksom till samma marks möjlighet att för framtiden kunna producera

husbehovsvirke. En årlig tillväxt av minst 3.5 kubikmeter per hektar ansåge

nämnden med säkerhet kunna beräknas. Särskilt kunde härvid påpekas,

att den salulotten B tilldelade betesmarken örn 4.46 hektar beräknats

lämna ej obetydlig vedbrand. Ur praktisk synpunkt och efter överläggning

med vederbörande spekulanter hade även hänsyn tagits till att ej för

stora arealer halvgammal skog. som värderades relativt högt, men ej de

närmaste för köparen svåraste åren utan att ur forstlig synpunkt olämpligt,

till och med enligt skogsvårdslagen otillåtet uttag kunde lämna någon

avkastning, tilldelats respektive salulotter.

Nämnden hade vid uppgörandet av förslag till styckningen å kronoegendomen

utgått från, att därigenom skulle beredas dugliga och arbetsamma

jordbrukare, i första hand gamla innehavare av kronans jord, möjligheter

att till skäligt pris skaffa sig ett eget hem, och hade den härvid sökt på ett

genomförbart praktiskt sätt tillämpa gällande lag och förordningar.

Nämnden, som funne, att såväl den föreslagna mängden av husbehovsvirke

vore för högt beräknad som ock att en tillämpning av jorddelningslagen

i förevarande fall på sätt överlantmätaren föreslagit ej vore lämplig,

har emellertid, för att ej ytterligare fördröja ärendet, uppgjort två

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

alternativa förslag till styckningslotternas förseende nied nödig skogsmark,

det ena, alternativ A, i enlighet med överlantmätarens anvisningar och å

kartan utmärkt med streckade röda linjer, oell det andra, alternativ B, i enlighet

med nämndens egen uppfattning och å kartan utmärkt med gröna

linjer. Dessa förslag hava beskrivits i av distriktslantmätaren E. O. Janson

den 10 oktober 1929 upprättade beskrivningar och redovisas närmare

här nedan. _

Romme alternativ A att tillämpas, borde lotten litt. B utbjudas a offentlig

auktion, då nämnden ansåge, att mindre bemedlad person saknade möjlighet

att övertaga densamma. Nuvarande innehavaren saknade i varje

fall ekonomiska resurser att inträda som köpare. Lotterna litt. C och D

borde hembjudas vederbörande innehavare under förut angivna betalningsvillkor.

Tillämpades alternativ B, borde lotterna litt. C och D på

samma sätt erbjudas innehavarna och lotten litt. B hembjudas dess innehavare,

vilken nämnden — på grund av ekonomiska orsaker — endast med

största tvekan förordade som köpare.

Nämnden tillstyrkte en försäljning enligt alternativ B. Skulle betalning

för lotterna litt. A och C erläggas med en tiondel örn året under tio år

med ränta, borde köpeskillingarna minskas med 12 procent å jordvärdet

(ej skogsvärdet). ... .....

I yttrande den 4 april 1930 har över jägmästaren forordat en försäljning

enligt alternativ B, dock att tvekan syntes kunna råda, örn den lotten litt.

D tilldelade utmarksarealen vore tillräckligt stor för att avstyckning skulle

IV linnel Olve. #

Överlantmätaren Ilar i yttrande den 2 maj 1930 framhållit, att örn hänsyn

toges till överjägmästarens uppgifter angående den årliga skogstillväxten

och de av uppskattningsnämnden framhållna omständigheterna det borde

kunna anses försvarligt att tillåta lotten litt. B:s avstyckning i enlighet

med alternativ B. Beträffande lotterna litt. C och D funnes däremot ingen

anledning att frångå alternativ A, enligt vilket lotterna tillförsäkrades

skogsmark i den omfattning, som överlantmätaren med. hänsyn till jorddelningslagens

bestämmelser ansett erforderlig. Dock ville överlantmätaren

förorda den jämkningen, att gränsen mellan lotterna litt. C och E

vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177 droges rak, som överlantmätaren

å kartan med blyerts angivit. Det syntes vidare lämpligast, att den

till arealen största lotten litt. E finge utgöra stamfastighet med bibehållande

av hemmanets mantal.

De tre olika förslagen till egendomens uppdelning åskådliggöras här

nedan. Skogens värden enligt grundförslaget hava därvid upptagits med

de jämkningar, som av överjägmästaren ifrågasatts. Arealen för lotten

litt. C enligt alternativ A är beräknad i överensstämmelse med av överlantmätaren

förordad jämkning vid ägofigurerna å kartan nr 173, 174 och 177;

och har lottens skogsvärde nedbringats därigenom att lotten enligt grundförslaget

tillagt område, bevuxet med äldre skog, överförts till den i kronans

hand kvarvarande delen av egendomen och lotten i stället tillagts större

skogsmarksareal, bevuxen med yngre och mindre värdefull skog.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majlis proposition Nr 11.

Litt

å

i

j Benäm- ning

Areal i hektar

Saluvärde i kronor

Arrende-

kar-

tan

grund-

förslaget

alt. A

alt. B

grund-

förslaget

alt. A

alt. B

värne

i

kronor

A

Huvud-

gården

åker

43.5 2 5

=grund-

egrund-

44,350,

= grund-

= grund-

1,200

äng

18.074

förslaget

förslaget

därav 6,850

förslaget

förslaget

avr.

14.400

för avr. mec

imp.

0.475

skog

S:a

76.474

B

Kvarn-

åker

16.358

16.358

18.353

15,825,

26,025,

21,975,

655

ängen

äng

4.460

4.460

4.460

därav 3,550

därav 13,750

därav 9,700

avr.

1.350

7.143

4.286

för avr. med

för avr. med

föravr.med

imp.

0.1 02

0.10 2

0.1 02

skog

skog

skog

S:a

22.265

28.058

25.201

C

Knäppet

åker

22.4 6 7

22.457

22.457

31,950,

27,950,

25,450,

850

äng

0.5 0 7

0.507

0.507

därav 11,800

därav 7,800

därav 5,300

avr.

4.950

8.942

6.285

för avr. med

för avr. med

för avr.med

imp.

0.256

0.256

0.266

skog

skog

skog

S:a

28.170

32.162

29.505

D

Nolängen

åker

8.216

8.215

8.215

8,180,

8,510,

8,150,

370

äng

2.090

2.090

2.090

därav 530

därav 860

därav 500

avr.

3.050

5.143

2.857

för avr. med

för avr. med

för avr.med

imp.

0.040

0.040

0.04 0

skog

skog

skog

S:a

13.395

15.488

13.202

E

Krono-

åker

0.5 80

0.580

0.5 8 0

park

äng

0.050

0.050

0.050

avr.

108.350

96.842

104.272

S:a

108.980

97.47 2

104.90 2

Förbehåll om återköpsrätt har ej ansetts böra ifrågakomma. Skulle sådant

förbehåll göras, hava vissa jämkningar beträffande saluvärdena av

uppskattningsnämnden föreslagits.

Länsstyrelsen har i yttrande den 16 maj 1930 biträtt uppskattningsnämndens

förslag med den jämkning överlantmätaren förordat.

Med skrivelse den 25 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört. I

I likhet med samtliga i ärendet hörda vederbörande ansåge styrelsen, att

egendomens jordbruk borde försäljas. En avstyckning å egendomen syntes

icke kunna genomföras med mindre lotterna erhöllo den av överlantmätaren

fordrade minimitilldelningen av skogsmark. Lotten litt. B borde sålunda

upplåtas enligt alternativ B, under det att lotterna litt. C och D borde

upplåtas enligt alternativ A. Vid en försäljning av lotterna litt. A och

C enligt 1929 års bestämmelser borde saluvärdena, som för dessa lotters

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

39

utägor beräknats under förutsättning att köpeskillingarna finge erläggas

räntefritt under loppet av sex år, nedsättas till för lotten litt. A 40,225 kronor

och för lotten litt. C 25,735 kronor. Saluvärdena för övriga lotter utgjorde

för litt. B 21,975 kronor och för litt. D 8,510 kronor. Anledning att

förvägra lotternas nuvarande innehavare hembudsrätt syntes icke föreligga.

Enligt arrendekontraktet om egendomen vore arrendatorn skyldig att

året före egendomens avträdande, därest icke med tillträdaren annorlunda

överenskommes, verkställa i enlighet med fastställd kulturplan eller den

tillämpade växtföljden, trädesbruk samt höstplöjning, gräs-, frö- och höstsädessådd

mot ersättning av tillträdaren, vilken ersättning i händelse av

tvist bestämdes i den ordning, som stadgas i 2 kap. 8 § lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom. Av praktiska skäl och efter samråd med domänintendenten

ville styrelsen föreslå, att köpare ålades ansvara för ersättningen

för honom sålunda tillkommande förmåner. Vidare ålåge det arrendatorn

att vid egendomens avträdande utan ersättning tillhandahålla

tillträdaren stråfoder till följande belopp, nämligen 13 ton hö, 13 ton vårsädeshalm

och 13 ton höstsädeshalm. I enlighet med förslag av domänintendenten

under hand borde detta foderparti tillförsäkras köpare av hu
-

vudgårdslotten. . 1 .. u 1 +

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 19 januari 1923 har aktiebolaget

Svenska Lyxmöbelfabriken medgivits rätt att hava elektriska ledningar

framdragna över egendomen. .. ,

Styrelsen hade i avvaktan på statsmakternas beslut ombesorjt egendomens

utarrendering under ett år från den 14 mars 1931. _

De särskilda lotternas innehavare hade beretts tillfälle yttra sig, huruvida

de önska förvärva lotterna till de föreslagna saluvärdena, men hade

några yttranden till styrelsen då icke inkommit.

Med skrivelse den 5 december 1930 har domänstyrelsen överlämnat förklaringar

från lotternas innehavare, att de önskade förvärva respektive

lotter till åsätta saluvärden. Innehavaren av lotten litt. D, Kolängen, har

emellertid hemställt örn utverkande av rätt för honom att tillträda lotten

redan den 14 mars 1931.

Det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget till egendomens disposition

finner jag mig kunna biträda.

Vad däremot angår styrelsens förslag, att köpare av huvudgården skulle

åläggas ansvara för ersättning för av arrendatorn verkställt trädesbruk

med mera, synas skäl ej föreligga att nu frångå den genom 1929 års

upplåtelsegrunder godtagna principen, att de anspråk, som härflyta ur

ett köp av kronoegendom, skola ordnas mellan kontrahenterna i detta

rättsförhållande. Såsom tillträdesdag för samtliga lotter torde böra bestämmas

den 14 mars 1932.

Till frågan örn dispositionen efter sistnämnda dag av den i kronans

hand kvarvarande lotten litt. E torde jag få återkomma, da riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vänsjö nr 1

Skaraborgs

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Vädbjörntorp nr

1 i Fridene socken av Skaraborgs län må försäljas enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

dels lotten litt. A örn 76.474 hektar med ett saluvärde

av 40,225 kronor och med bembudsrätt för S. A. Nilsson,

dels lotten litt. B enligt uppskattningsnämndens alternativ

B med en areal av 25.201 hektar och ett saluvärde

av 21,975 kronor samt med hembudsrätt för

Oskar Johansson,

dels ock lotterna litt. C och D enligt uppskattningsnämndens

alternativ A, med av överlantmätaren förordad

jämkning beträffande lotten litt. C vid ägoAgurerna

a kartan nr 173, 174 och 177, med arealer örn

respektive 32.162 hektar och 15.488 hektar och saluvärden

a\ respektive 25, <35 kronor och 8,510 kronor samt med

hembudsrätt för Edvin Karlsson till lotten litt. C och

för V. J. Andersson till lotten litt. D;

med iakttagande i övrigt beträffande lotten litt. A

att köparen berättigas att bekomma det foder, som

arrendatorn har att vid avträdet utan ersättning lämna,

samt beträffande samtliga lotter att lotterna må

tillträdas den 14 mars 1932, att endast kronoegendomen

tillhöriga, å lotterna befintliga hus och anläggningar

ingå i försäljningen av lotterna, att lotterna

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skola av arrendatorn avlämnas, samt att innehavare

av elektriska ledningar förbehållas rätt hava dylika

ledningar framdragna över lotterna.

ll:o

Kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö socken av Skaraborgs

län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende av

1,700 kronor. Under 1928 har uppskattningsförrättning hållits å egendomen

i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren

Gunnar Linde 1927 upprättad karta över egendomen med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen är belägen 25 kilometer från Lidköping med en obekväm och

dålig utfartsvag, som vid högre vattenstånd i Vänern är ofarbar, samt har

en areal av 253.06 hektar, därav 84.215 hektar tomt och åker samt 168.845

hektar annan mark.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. proposition Nr 11.

Å egendomen linnas torpen Röret, Nytorp och Skogvaktaretorp. Härjämte

finnas tre lägenheter, nämligen agenten Oskar Gustafssons lägenhet, bebyggd

med Gustafsson tillhöriga boningshus och uthus, Johan Larssons lägenhet,

bebyggd med Larsson tillhörigt boningshus, som delvis är beläget å angränsande

hemmanet Sunnegata Sunnerstagården 317 tillhörig mark, och vid

torpet Skogvaktaretorp, Anna Svenssons lägenhet, bebyggd med Anna Svensson

tillhörigt äldre boningshus.

Kronans hus äro i allmänhet gamla och slitna, vid huvudgården tillräckliga

men vid torpen små och trånga.

Kronojordstyckningssakkunniga, som 1927 besiktigat egendomen, hava

på grund av den mindre goda åbyggnaden och då jorden mycket lede av

Vänerns översvämningar föreslagit, att egendomen måtte försäljas i fyra

lotter med följande ungefärliga inägoarealer, nämligen huvudgården om

33.5 hektar åker och 13.5 hektar äng, torpet Röret örn 11.5 hektar åker och

3.5 hektar äng, torpet Nytorp örn 14.5 hektar åker och 2.5 hektar äng, samt

torpet Skogvaktaretorp örn 9 hektar åker och 7 hektar äng. Lotterna borde

tilldelas lämplig areal skogsmark, och borde den huvudsakliga delen av

samma mark med fördel kunna bibehållas åt skogsstaten.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Av åkerjorden lede en stor

del av högre vattenstånd i sjön Vänern. Huvudgården hade genom föregående

arrendators försorg invallats och försetts med pumpverk men vore

denna anläggning dåligt planerad och illa underhållen, varför den ej^ gagnade

sitt ändamål. Torpen vore tillsammans med en hel del andra gårdar

delaktiga i ett äldre invallningsföretag med pumpstation vid Drevviken.

Även detta företag vore omodernt och kunde trots dryga pumpningskostnader

ej i svåra år hålla vattnet ute. Såväl huvudgårdens som torpens

invallning vore därför i behov av ombyggnad och modernisering, vilket

måste bliva ganska dyrbart. Under senare regniga år hade en stor del av

egendomens gröda förstörts och huvudgården hade under flöden legat på

en ö, vartill väg saknats. Egendomen med sina dåliga byggnader komme

därför som arrendegård under den närmaste tiden ej att lämna någon inkomst,

varför den enligt nämndens mening borde försäljas i en större huvudgård,

fyra mindre jordbruksfastigheter och en bostadslägenhet. Huvuddelen

av skogen borde bibehållas i kronans hand som kronopark att förvaltas

tillsammans med annan inom socknen belägen kronan tillhörig skog. De

av nämnden till försäljning förordade lotterna vöre å kartan utmärkta med

röda och rödstreckade linjer samt beskrivna i en av extra lantmätaren Lars

Kökeritz i augusti 1928 uppgjord arealuppgift och hade värderats med de

jämkningar i arealerna för här nedan omförmälda lotterna litt. B, C och D,

som föreslagits av distriktslantmätaren O. Söderpalm i ett av honom den

15 augusti 1929 i ärendet avgivet yttrande. Det av uppskattningsnämnden

uppgjorda försäljningsförslaget har följande utseende, därvid dock av överjägmästaren

i Västra distriktet föreslagen reducering av värdena å växande

skog iakttagits.

Lotten litt. A, huvudgården:

Areal 83.898 hektar, därav 42.551 hektar tomt och åker samt 41,347

hektar annan mark. Saluvärde 36,690 kronor, därav 13,600 kronor för

växande skog oell 500 kronor för andel i fiske; arrendevärde 1,000 kronor.

Egendomens nuvarande arrendator, Erik Andersson, som övertog arrendet

av egendomen år 1928, hade icke någon rätt till hembud vid försäljningen.

Som spekulant å lotten hade anmält sig spårvägstjänstemannen

Einar Larsson i Göteborg, som vore född å ett under egendomen lydande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

torp. Denne hade sedermera återkallat sin härutinnan gjorda ansökning.

Lotten borde därför försäljas å auktion.

Lotten litt. B:

Areal 9.ioi hektar, därav 5.248 hektar tomt och åker samt 3.943 hektar

annan mark. Saluvärde 3,630 kronor, därav 490 kronor för annan mark

med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 125

kronor.

Som köpare av denna lott hade anmält sig förenämnde agenten Oskar

Gustafsson, vilkens boningshus och uthus vore belägna å denna lott. Gustafsson

hade tidigare disponerat tomtområdet och avrösningsjorden däromkring

samt av arrendatorn av huvudgården fått slåtter på skilda ställen vid egendomen

men ej brukat den jord, som nu tilldelats styckningslotten. Då

byggnaderna vore mycket lämpliga för egnahemsbildningen och fördelaktiga

vitsord lämnats om Gustafsson, hade den av Gustafsson gjorda ansökningen

örn förvärv av lotten tillstyrkts.

Lotten litt. C, bostadslägenhet:

Areal 0.087 hektar, därav O.032 hektar tomt och åker samt O.055 hektar

annan mark. Saluvärde 40 kronor; arrende värde 3 kronor.

Ägaren av boningshuset å lotten, förenämnde Johan Larsson, hade muntligen

anhållit att få köpa lotten. Denna anhållan hade tillstyrkts. Köpeskillingen

borde erläggas kontant vid tillträdet.

Lotten litt. D, torpet Röret:

Areal 21.6 9 1 hektar, därav 12.12 9 hektar tomt och åker samt 9.5 6 2

hektar annan mark. Saluvärde 7,900 kronor, därav 1,400 kronor för annan

mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde

360 kronor,

Då innehavaren Gustaf Larsson väl brukat torpet under 45 år, hade

dennes ansökning örn förvärv av torpet tillstyrkts.

Lotten litt E, torpet Nytorp:

Areal 18.2 6 1 hektar, därav 8.5 0 4 hektar tomt och åker samt 9.75 7 hektar

annan mark. Saluvärde 7,175 kronor, därav 2,000 kronor för annan mark

med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde 350

kronor.

Torparen Robert Wallroth, vilken den 14 mars 1931 komme att hava innehaft

torpet under sex år, hade anhållit att få köpa lotten. Då han väl

brukat torpet samt örn honom lämnats goda vitsord, hade hans ansökning

härutinnan av nämnden tillstyrkts. På förfrågan från domänstyrelsen,

huruvida andra omständigheter, som enligt 9 § andra stycket i 1929 års

förordning kunde anföras som skäl för medgivande av hembudsrätt åt

Wallroth, förelåge, har nämnden understrukit, att Wallroth vore en lämplig

småbrukare, som med intresse och flit brukat sitt torp.

Lotten litt. F, torpet Skogvaktaretorp:

Areal 25.075 hektar, därav 12,716 hektar tomt och åker samt 12.359

hektar annan mark. Saluvärde 13,400 kronor, därav 6,450 kronor för annan

mark med växande skog och 100 kronor för andel i fiske; arrendevärde

620 kronor.

Lotten borde hemb judas innehavaren Karl Johansson, vilken under de

tolv år han brukat torpet visat sig vara en samvetsgrann och dugande

jordbrukare, som åtnjöte det bästa anseende. Förenämnda Anna Svensson

hade avflyttat från den henne tillhöriga å lotten befintliga stugan och sedan

sökt hyra ut den till såväl ur fattigvårdssynpunkt som i andra hänseenden

mindre tilltalande, från andra håll vräkta personer, vilka vållat inne
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

havaren av torpet obehag. Ur angivna synpunkt och då stugan läge på

torpets tomtplats, hade förslag till försäljning särskilt för sig av området

kring stugan icke ansetts böra ifrågasättas. För den händelse Anna Svensson

själv skulle vilja bebo stugan, hade nämnden velat bereda henne möjlighet

därtill och för sådant ändamål föreslagit, att vid försäljningen av

lotten litt. F förbehåll gjordes örn rätt för Anna Svensson att under sin

livstid hava boningshuset kvarstående å lotten.

Den till kronopark avsedda delen av egendomen har å kartan utmärkts

med litt. G och innehåller 91.5 3 0 hektar, därav 3.0 3 5 hektar tomt och åker

samt 88.495 hektar annan mark.

Egendomens andel i fiske borde vid avstyckningsförrättningen uppdelas

så, att för lotten litt. A utlades viss del utanför lottens strand och för

lotterna litt. B-F ett gemensamt område vid egendomens västra strand.

Någon önskan att få lott upplåten under åborätt bar ej framställts och

har i anslutning härtill sagda upplåtelseform av nämnden avstyrkts.

Särskilda villkor eller återköpsrätt hava ej ansetts behöva ifrågakomma.

Romme likväl återköpsrätt att föreskrivas, borde de beräknade saluvärdena

sänkas med 15 procent.

Distriktslantmätaren O. Söderpalm har anfört bland annat, att lotternas

behov av utfartsvägar måste tillgodoses vid avstyckningen, att det borde

kunna överlämnas åt kronans ombud vid förrättningen att efter samråd

med förrättningsmannen träffa närmare bestämmelser därom ävensom örn

möjligen behövliga undantag för andra allmänna behov, och att det uppgjorda

styckningsförslaget syntes böra fullständigas med bestämmelser angående

hemmanets vattenområde och fiske.

Jägmästaren har framhållit, att den till bibehållande åt kronan avsedda

skogsmarken borde tilläggas och benämnas »vänsjöskiftet» av kronoparken

Kållandsö. Förslaget att vid kronoparkens blivande strand avsätta gemensamt

fiske för lotterna litt. B—F syntes jägmästaren olämpligt. Ett uppdelande

av fiskevatten till dessa lotter borde lämpligen kunna ske i Vänsjöviken

öster örn lotten litt. A. Jägmästaren hade intet att erinra mot att

det med ägofiguren nr 346 å kartan utmärkta åkerområdet tillädes kronoparken,

då området vore vattensjukt och tidvis översvämmat. Sedan Vänern

definitivt blivit reglerad, torde området helt komma att stå under vatten.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot nämndens förslag.

Överjägmästaren har i fråga örn förslaget att för lotterna litt. B F utlägga

ett gemensamt fiskeområde vid egendomens västra strand framhållit,

att hela denna strand tillhörde den utmark, som skulle avsättas till kronopark,

och att allvarliga olägenheter i avseende på bevakningen, fara för

skogseld, olaga jakt med mera skulle uppkomma, om fiskerätten vid kronoparkens

stränder disponerades av enskilda personer; och har överjägmästaren

förty i likhet med jägmästaren på det bestämdaste avstyrkt detta förslag

och hemställt, att fiskerätten vid kronoparkens stränder måtte helt tillhöra

kronan.

Överlantmätaren bär anfört, att ur de synpunkter, som jorddelningslagen

föreskreve såsom villkor för att avstyckning finge ske, enligt hans mening

intet funnes att erinra mot förslaget till egendomens uppdelning. Vid den

avstyckningsförrättning, som för lotternas avskiljande till särskilda fastigheter

måste företagas, borde, innan någon försäljning bomme till stånd,

följande iakttagas: Den i förslaget såsom lotten litt. A betecknade huvudgården

borde betraktas såsom stamfastighet med bibehållande av hemmanets

mantal, övriga lotter borde sålunda avstyckas. I överensstämmelse med

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Majlis proposition Nr 11.

distriktslantmätare)! Söderpalms förslag borde det överlämnas åt kronoombudet

vid avstyckningen att efter samråd med förrättningslantmätaren träffa

närmare bestämmelser angående behovet av utfartsvägar ävensom örn möjligen

behövliga undantag för andra allmänna behov.

Till egendomen hörde icke endast andel i fisket i Vänern, beträffande

vars disposition olika meningar framhållits, utan även andel i vatten och

grund i samma sjö utanför dess strand enligt 12 kap. 4 § jordabalken. Såvitt

överlantmätaren kunde finna, hade något förslag beträffande dispositionen

av sistnämnda andel icke framlagts. Det torde emellertid vara ofrånkomligt,

att beslut i båda dessa hänseenden fattades vid avstyckningen.

Beträffande vattenområdet i sjön syntes det enligt överlantmätarens mening

vara lämpligast, att ägolotterna litt. E, A och G, vilka vore de enda som

gränsade intill sjön, tillerkändes äganderätt till vatten och grund i sjön utanför

respektive ägolotters strand.

Vidkommande fisket hade i det vid arrendeuppskattningen förda protokollet

föreslagits, att för lotterna litt. B—F skulle utläggas ett gemensamt

område vid egendomens västra strand. Detta förslag vore emellertid, då

det här gällde en hemmanets ideella andel, icke möjligt att genomföra.

Sagda ägolotters rätt till fiske i sjön kunde nämligen icke på det sättet

begränsas, utan det torde böra ske genom viss utsatt procent i den hemmanet

tillhörande andelen. Förslaget hade också mött motstånd hos överjägmästaren,

som framhållit, att vissa vådor skulle uppstå, örn fiskerätten

vid kronoparken stränder skulle disponeras av enskilda personer. Emellertid

torde ett beslut, varigenom enligt överjägmästarens förslag fiskerätten

vid ägolottens litt. G stränder skulle helt tillhöra denna, icke vara rätt

förenligt med innehållet i 19 kap. 12 § andra stycket jorddelningslagen.

Egendomens andel i fisket i Vänern kunde visserligen fördelas emellan ägolotterna

litt. E, A och G, som gränsade intill sjön, på det sätt att vardera

lotten tillerkändes viss i procent uttryckt delaktighet. De övriga ägolotterna

skulle därigenom uteslutas från all delaktighet i fisket. Det vore emellertid

enligt överlantmätarens mening icke klokt att så förfara, alldenstund

det, när det gällde fastigheter inom här ifrågavarande socken, vore av en

viss vikt, att fastigheternas ägare ägde rätt att fiska i sjön. De av överjägmästaren

uttalade farhågorna skulle enligt överlantmätarens mening till

stor del avlägsnas, därest ägolotterna tillerkändes rätt att såsom båt- och

nätplats använda ett visst begränsat område å lämplig plats antingen å

styckningslotten litt. A eller å styckninglotten litt. G, exempelvis å ägofig.

340 -342 å förstnämnda lott eller å ägofig. 341—343 å sistnämnda ägolott.

Det syntes överlantmätaren emellertid icke vara nödvändigt att i anledning

av hans sålunda gjorda påpekande företaga någon ändring i det uppgjorda

styckningsförslaget. Då avstyckning först måste företagas, innan

någon försäljning kunde äga rum, syntes det överlantmätaren nämligen

vara tillräckligt att föreskriva, att vid avstyckningen skulle dels utses lämpligt

område å endera av ägolotterna litt. A eller G, som styckningslotterna

ägde rätt att använda till båt- och nätplats, samt dels varje styckningslott

tillerkännas delaktighet i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i

Vänern enligt det procenttal, som vid förrättningen kunde befinnas lämpligt.

Med utlåtande den 30 maj 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte förevarande förslag till egendomens disposition och

hade intet att erinra mot saluvärdena, sådana de ovan upptagits. Lotten

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

45

litt. A borde utbjudas till salu under hand enligt 15 § i 1929 års förord

ning saint lotten litt. C upplåtas som bostadslägenhet med hembudsratt enligt

10 § i samma förordning för Johan Larsson. Övriga till försäljning föreslagna

lotter borde upplåtas såsom jordbrukslägenheter. Av innehavarna

av sistnämnda lotter ägde enligt 9 § andra stycket i förordningen Gustaf

Larsson hembudsrätt till lotten litt. D och Karl Johansson hembudsratt till

lotten litt. F. Däremot syntes Oskar Gustafsson, som aldrig innehaft den

lotten litt. B tilldelade jorden, och Robert Wallroth, som den 14 mars 1932,

intill vilken dag styrelsen ombesörjt egendomens utarrendenng, innehaft

lotten litt E under endast 7 år, icke med stöd av reglerna i nyssnämnda

författning kunna tillförsäkras sådan rätt. Då det måste anses obilligt mot

Gustafsson, som å lotten litt. B ägde för egnahemsbildnmgen mycket lampliga

byggnader, att till salu utbjuda området till en större krets av spekulanter,

ville styrelsen föreslå, att Gustafsson tillerkändes hembudsratt vid

försäljningen. För ett beslut härutinnan torde riksdagens medverkan vara

erforderlig. Det syntes styrelsen lämpligt, att hembudsrätt i samband darmed

utverkades för Robert Wallroth till lotten litt. E, och borde ärendet i

dess helhet lämpligen underställas riksdagens prövning. Tr..

Före en eventuell försäljning borde avstyckningsförrättmng hallås. Vid

denna borde i enlighet med över lantmätarens förslag närmare bestämmelser

träffas angående behovet av utfartsvägar och samfälligheter, angående ratt

till vattenområde i Vänern, varjämte borde dels utses lämpligt område a

endera av ägolotterna litt. A eller G, som lotterna skulle aga ratt att

använda till båt- och nätplats, samt dels varje lott tillerkännas delaktighet

i den till stamfastigheten hörande andel i fisket i Vänern enligt det procenttal,

som kunde befinnas lämpligt. Då anledning kunde komma att föreligga

till jämkning i saluvärdena med hänsyn till vad vid förrättningen förekommit,

borde styrelsen bemyndigas att efter avstyckningen slutligen fastställa

saluvärdena.

Vad domänstyrelsen sålunda anfört, har icke givit mig anledning till

erinran.

Till frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans

hand kvarvarande lotten litt. G torde jag få återkomma, sedan riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger. _

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Vänsjö nr 1 i Kållandsö

socken av Skaraborgs län må i huvudsaklig överensstämmelse

med det av domänstyrelsen förordade förslaget

försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929

(nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m.

lotten litt. A enligt 15 § i förordningen,

lotten litt. C såsom bostadslägenhet med hembudsrätt

för Johan Larsson enligt 10 § i förordningen, samt

lotterna litt. B, D, E och F var för sig såsom jordbrukslägenheter

med hembudsrätt för Oskar Gustafsson

till lotten litt. B, för Gustaf Larsson till lotten litt. D,

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Solberg nr 1

% Värmlands

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

för Robert Wallroth till lotten litt. E och för Karl

Johansson till lotten litt F;

nied iakttagande i övrigt att lotterna må tillträdas

den 14 mars 1932, att lotterna överlåtas i det skick,

vari de på grund av bestämmelserna i örn egendomen

gällande arrendekontrakt skola av arrendatorn

avlämnas, och att Anna Svensson förbehålles rätt att

under sin livstid hava henne tillhörigt boningshus kvarstående

å lotten litt. F;

åliggande det domänstyrelsen att, efter det avstyckningen

verkställts, slutligen fastställa saluvärdena å

lotterna.

12 :o.

Kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i Grava socken av Värmlands

län var till den 14 mars 1929 utarrenderad mot en årlig avgäld av 860

kronor. Domänstyrelsen har efter nämnda tid ombestyrt egendomens skötsel

och vård till den 14 mars 1932.

Under år 1926 hava kronojordstyckningssakkunniga besiktigat egendomen,

varjämte uppskattningsförrättning hållits. Av de sakkunnigas

utlåtande, instrument över uppskattningsförrättningen ävensom övriga

ärendet tillhörande handlingar, däribland en över egendomen av distriktslantmätaren

E. Högdahl ar 1925 upprättad karta med två beskrivningar,

inhämtas följande.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Karlstad och 3.5 kilometer

från Skåre järnvägsstation, har en sammanlagd areal av 333.92 hektar,

därav 106.83 hektar tomt och åker, 6.988 hektar äng, 35.207 hektar hag- och

odlingsmark, 179.985 hektar avrösningsjord och 4.91 hektar impediment.

Egendomens skogsbestånd är betydande och av god beskaffenhet.

. Vid egendomen finnas tre torp, Djupdalen, Fallet och Kjällåsen, samtliga

bebyggda med kronan tillhöriga hus, samt en lägenhet Stenåsen, vars

åbyggnader tillhöra kronoegendomens arrendator.

Egendomens nordliga, obebyggda inägoområden benämnas Bäck, Bäckängen

och Bäckkroken.

Åbyggnaderna vid egendomen äro delvis gamla, delvis nyuppförda efter

en å egendomen för cirka tio år sedan timad eldsolycka, därvid de flesta

av egendomens ekonomihus nedbrunno. Ladugård och lada saknas vid

egendomen.

På grund av den ofrånkomliga kostnaden för nybyggnad av ladugård

och lada hava kronojordstyckningssakkunniga ifrågasatt, huruvida det

icke vore med kronans fördel förenligt att egendomen försåldes. De sakkunniga

hava föreslagit egendomens uppdelning i fem lotter, nämligen

torpen 1) Fallet och 2) Djupdalen med tillägg av jorden vid Kjällåsen,

3) jorden vid Bäckängen med tillägg av jord vid Bäck, 4) återstående de
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 11.

len av jorden vid Bäck jämte någon jord från huvudgården samt 5) huvudgården

i övrigt. Den tillgängliga ängsmarken och avrösningsjorden

borde enligt de sakkunniga på lämpligaste sätt fördelas mellan lotterna.

Vid uppskattningsförrättningen å egendomen hava lipp skattning smännen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag, upprättat

ett styckningsförslag med fem försäljningslotter, därvid huvudgården,

å förberörda karta betecknad med nr I, utlagts i två skiften.

I olikhet med de sakkunniga hava uppskattningsmännen ansett, att

egendomens egentliga skogsmark, som vore av synnerligen god beskaffenhet,

med det därå belägna torpet Fallet skulle bibehållas i kronans ägo

och avsättas till kronopark. Ifrågavarande område, innehållande 81.626

hektar, har å kartan betecknats med nr VI.

Såväl över jägmästaren i Bergslagsdistriktet som vederbörande jägmästare

hava tillstyrkt uppskattningsmännens förslag.

De fem försäljningslotterna hava med nedan angivna arealer åsatts

följande arrende- och saluvärden.

Namn och heteckning; å

kartan

Are

al i hektar

Arrende- värde i

kronor

Saluvärde

i kronor

tomt

och

åker

äng

od-

lings-

mark

avrös-

nings-

jord

summa

summa

därav för

växande

skog

I Huvudgården............

56.718

1.42

8.017

39.162

105.302

1,600

71,200

28,200

II Bäckkroken...............

15.S19

0.448

12.851

10.36

39.468

240

19,400

11,600

III Bäck eller Bäckängen

14.306

2.233

6.8

19.62

42.959

240

31,400

23,600

IV Kjällåsen..................

8.846

1.291

1.873

18.695

30.604

230

14,000

8,100

V Djupdalen ...............

10.046

1.68

2.885

12.59

27.10

250

16,250

10,000

För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en

avgäld, beräknad efter ett 20-årigt medelmarkegångspris, å

lotten nr I av 48 hektoliter råg, 48 hektoliter havre och 51 kilogram smör

» » II » 7 » »7 » » »9 » »

» y> lil » 7 » » 7 » » » 9 * *

» » IV » 7 » »7 » » » 6.5 y> »

n » V » 8 » »7 » » » 7 » » •

Innehavarna av torpen Djupdalen, Arv. Hallqvist, och Kjällåsen, E. M.

Boström, hava förklarat sig vilja förvärva sina respektive torpområden

med äganderätt.

Länsstyrelsen har tillstyrkt försäljningsförslaget.

Med utlåtande den 28 februari 1929 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del tillstyrkt

det av uppskattningsmännen upprättade dispositionsförslaget. Beträffande

sättet för styckningslotternas försäljning ansåge styrelsen, att lotterna

nr H_V borde försäljas enligt då gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter samt lotten nr I antingen hembjudas egendomens

nuvarande arrendator Carl Adolfson, som innehaft arrendet sedan år

1913 samt ägde byggnader å huvudgården till ett sammanlagt brandför
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

48 Kuoigl. Maj:ts proposition Nr 11.

säkringsvärde av 11,500 kronor ock samtliga byggnader å den i försäljningslotten

ingående lägenheten Stenåsen, brandförsäkrade till inalles

4,600 kronor, eller, därest denne icke skulle begagna sig av det föreslagna

medgivandet att förvärva lotten ifråga, försäljas å offentlig auktion. Mot

de åsätta saluvärdena bade styrelsen intet att erinra.

Sedermera bar domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 14 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat

yttranden av vederbörande uppskattningsmän oell överlantmätare.

Uppskattning smännen anse annan bestämmelse rörande försäljningslotternas

användning än att de skola fortfarande användas för jordbruk

ej erforderlig samt avstyrka förbehåll örn återköpsrätt, som endast skulle

avhålla spekulanter från tävlan örn områdena. Skulle emellertid dylikt

förbehåll göras i fråga örn någon försäljningslott, borde saluvärdet sänkas

med 15 procent.

överlantmätaren anser hinder ej möta för avstyckning i enlighet med

förslaget.

Domänstyrelsen bar i anledning av uppskattningsmännens yttrande intet

att erinra ejler tillägga. Då emellertid kronoegendomens arrendator

Adolfson på framställd förfrågan meddelat, att ban icke önskade förvärva

huvudgården, föreslår styrelsen nu, att denna lott skall utbjudas å

offentlig auktion jämlikt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. övriga till försäljning

avsedda lotter borde, sedan även Arv. Hallqvist, vilken vid tid

punkten för uppskattningsförrättningen jämlikt då gällande författningägde

hembudsrätt till lägenheten Djupdalen, förklarat sig icke önska efter

hembud förvärva lägenheten, utbjudas under band såsom egnahemslägenheter

enligt 13 § i förordningen.

Slutligen bar domänstyrelsen, till följd av remiss, den 4 april 1930 ånyo

utlåtit sig i ärendet, därvid styrelsen meddelat, att styrelsen intet bade

att erinra mot att jämväl de med II, III och V betecknade lotterna var

för sig med åsätta saluvärden utbjödos å offentlig auktion till den högstbjudande.

Mot uppskattningsmännens förslag till egendomens styckning och disposition,

sådant detsamma av domänstyrelsen slutligen förordats, bär jagintet

att erinra, liksom ej heller mot de åsätta saluvärdena.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av i kronans band kvarvarande

del av egendomen torde framdeles bliva föremål för Kungl.

Maj:ts prövning.

Jag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva.

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Solberg nr 1 i

Grava socken av Värmlands län blivit genom av
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl, Marits proposition Nr 11.

styckning fördelad i sex lotter i huvudsaklig'' överensstämmelse

med uppskattningsmännens ovanintagna

förslag, lotterna nr I—V må med åsätta saluvärden

och med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1932

utbjudas till försäljning å offentlig auktion jämlikt

15 § i ovannämnda förordning den 6 juni 1929 (nr 176).

13:o.

Kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i Gällersta socken av Örebro

län är genom domänstyrelsens kontrakt den 18 mars 1910 upplåten på arrende

för tiden från den 14 mars nämnda år till den 14 mars 1930. Arrendeavgälden

har till den 14 mars 1920 utgjort 1,900 kronor. Från sistnämnda

tidpunkt utgår arrendet med 1,020 kronor årligen.

Arrendevärdering har i vederbörlig ordning hållits å egendomen under

år 1927. Av instrumentet över nämnda förrättning med därtill hörande

handlingar, däribland två kartor jämte beskrivningar, upprättade den

ena år 1901 av förste lantmätaren Ernst Fjellman över egendomens inägor

och den andra år 1927 av distriktslantmätaren Athos Eckerbom över

samtliga egendomens ägor, inhämtas bland annat följande.

Egendomen är förlagd i sex skiften, hemskiftet och fem utskiften: skogsskiftet

med därå befintliga, förut särskilt brukade men numera nedlagda

och rivna torpet Amerika, Mosjöbottenstegen, Mosjö strandteg samt norra

och södra utängarna, de håda sistnämnda utskiftena angränsande bebyggda,

mindre lägenheter å andra hemman.

Egendomen innehåller en areal av 110.884 hektar, därav 38.348 hektar

åker, 1.849 hektar äng och odlingsmark, 15,987 hektar hag- och betesmark,

53.870 hektar skogsmark och 0.830 hektar impediment. I arealerna medräknas

en i samband med utrivning av dammarna för Mosjöåns vattenavledningsföretag

enligt vederbörande häradsrätts utslag den 29 september

1913 och den 20 juli 1915 avsöndrad och frånsåld lägenhet, betecknad Utmålet,

med ett ägoinnehav av O.112 hektar åker.

Egendomens åker, vars huvuddel ligger å hemskiftet, är i övrigt uppdelad

å fyra av utskiftena. Den egentliga ängsmarken å egendomen är

obetydlig. Som äng användes det vid Mosjöns sänkning som hag- och

betesmark betecknade området.

Kronan tillhöriga bebyggda torp och lägenheter finnas icke a egendomen.

1 , ,

Egendomens åbyggnader äro samtliga med undantag av en loge, som

ligger å skogsskiftet, belägna å hemskiftet. Kronans byggnader äro till

större delen gamla och i behov av ombyggnad.

Med hänsyn till den omfattande nybyggnad, som för egendomens upplåtande

på ytterligare arrende måste anses ofrånkomlig, hava uppskattningsmännen

funnit det vara för statsverket oförmånligt att bibehålla

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.) 4

nr 7

län.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

egendomen och förordat dess försäljning efter styckning i enlighet med

ett av distriktslantmätaren Eckerbom år 1927 uppgjort styckningsförslag.

Enligt nämnda förslag skulle egendomen uppdelas i fem å distriktslantmätaren

Eckerboms karta inlagda och med litt. A—E betecknade lotter.

Av dessa lotter motsvarar emellertid den med litt. E betecknade den från

egendomen redan avsöndrade och försålda lägenheten Utmålet. De till

försäljning avsedda områdena utgöras av lotterna litt. A—D. Lotten litt.

A omfattar huvudgården. I lotten litt. B, som består av hela den öster

om landsvägen belägna delen av skogsskiftet jämte östra delen av det

väster örn landsvägen belägna området av samma skifte intill en å kartan

angiven, med blåkrita uppdragen gränslinje, ingår torpet Amerika. Lotterna

litt. C och D motsvara norra och södra utängarna.

Lotten litt. A är bebyggd, medan övriga lotter med undantag av litt.

B, varå finnes den förut omnämnda logbyggnaden, äro utan bus.

Försäljningslotternas arealer och av uppskattningsmännen föreslagna

saluvärden framgå av nedanstående tabell.

Försäljningslott

Areal, hektar

Mark- och

ungskogs- värde

kronor

Värdet

av äldre

skog

kronor

Summa

saluvärde

kronor

åker

äng

hag-

mark

skogs-

mark

impedi-

ment

summa

Litt. A, huvudgården

Litt B ..................

28.496

7.441

1.199

1.100

1.561

0.288

11.807

4.180

32.2 4 4

21.626

0.524

0.194

0.112

1

74.6321

33.7 29

1.811

l.iooj

34,284.94

6,655.76

1,438.80

1,430.—

24,075.—

8,817.-

58,500.—

15,000.—

1,450.—

1,430.—

T.itt c, ..................

Litt. D ..................

Saluvärdena å lotterna litt. A och B, i vilkas områden ingår skogsmark,

hava av uppskattningsmännen beräknats efter av dem vidtagen reducering

av de utav vederbörande jägmästare respektive lotter åsätta skogsvärdena.

Värdet å den äldre skogen å lotten litt. A bar sålunda av uppskattningsmännen

nedsatts från 32,073 kronor, av jägmästaren beräknat

värde, till 24,075 kronor och å lotten litt. B från det av jägmästaren angivna

värdet 10,315 kronor 50 öre till 8,817 kronor. Därjämte bar för båda

lotterna värdet å växande ungskog tillika med värdet av byggnaderna

inberäknats i värdet av åkerjorden.

Uppskattningsmännen hava hemställt, att lotten litt. A måtte försäljas

med hembudsrätt för egendomens nuvarande arrendator, F. Oskar Pettersson,

som väl hävdat egendomen, och vilkens släkt sedan år 1884 innehaft

egendomen å arrende, samt lotterna litt. B, C och D enligt då gällande

grunder för egnahemsupplåtelser, därvid lotten litt. C borde försäljas

till hemmasonen Erik Ragnar Tapper från den lotten angränsande fastigheten

Gryt nr 1 i Gällersta socken.

För upplåtelse under åborätt hava uppskattningsmännen föreslagit en

avgäld, beräknad efter ett tioårigt medelmarkegångspris, å lotten litt. B

å 41.48 hektoliter råg, å lotten litt. C å 4.oi hektoliter råg och å lotten litt.

D å 3.95 hektoliter råg.

Den kronan tillhöriga logbyggnaden å lotten litt. B bar av uppskattningsmännen

värderats till 600 kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Uppskattningsmännen hava förordat, att vid försäljningen av lotterna

litt. C och D de nya ägarna skulle tillförbindas att ansvara för de å respektive

lotter fallande delarna av egendomen åvilande odlingslån.

En framställning till uppskattningsmännen av provinsialläkaren A. E.

Ekblom, ägare till en skogsskiftet angränsande större egendom, att för

arrondering av sina ägor få av skogsskiftet inköpa den öster örn den skiftet

genomlöpande landsvägen liggande del, har av uppskattningsmännen

ansetts icke förtjäna avseende.

Emot uppskattningsmännens dispositionsförslag har från länsstyrelsens

sida icke framställts någon egentlig erinran. Länsstyrelsen har dock ansett,

att det borde tagas under övervägande, huruvida icke de av landsvägen

avskilda delarna av den till försäljning föreslagna lotten litt. B

eller den så kallade Amerikalotten lämpligare skulle kunna försäljas var

för sig, därvid det väster örn vägen belägna området kunde upplåtas såsom

eget hem och den öster örn samma väg liggande delen, så gott som

uteslutande bestående av skogsmark, utbjudas å offentlig auktion, detta

helst som spekulant å sistnämnda område, ovannämnde provinsialläkare

Ekblom, anmält sig.

Ifråga örn den av uppskattningsmännen föreslagna fördelningen av det

egendomen åvilande odlingslånet har länsstyrelsen funnit sig av praktiska

skäl böra hemställa, att vid försäljning av huvudgården lånet i dess helhet

skulle åvila denna, och att huvudgårdens köpare skulle ikläda sig betalningsansvaret

härför.

Kronojordstyckningssakkunniga, vilka under år 1927 besiktigat egendomen,

liava i likhet med uppskattningsmännen förordat egendomens försäljning

och uppdelning i huvudgården, norra eller den så kallade Amerikalotten

och de tvenne obebyggda ängsskiftena.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har biträtt förslaget örn egendomens

försäljning efter fördelning i lotter. Överjägmästaren har dock förklarat

sig icke kunna godkänna av uppskattningsmännen vidtagna reduceringar

av skogsvärdena beträffande lotterna litt. A och B.

Vederbörande överlantmätare har uttalat, att lotterna litt. B, C och D

borde frånskiljas egendomen genom avstyckning.

Med anledning av länsstyrelsens framställning örn uppdelning av jordbrukslotten

litt. B har domänstyrelsen föranstaltat örn närmare utredning.

Styrelsen meddelar härom följande.

Det hade visat sig, att det åt lotten litt. B anslagna, väster örn vägen

belägna skogsområdet vore för litet för att tillsammans med de å samma

sida om vägen belägna inägorna bilda ett till eget hem avsett jordbruk.

Utöver denna skogsmark måste ytterligare mark tillföras egnahemslotten

från det i lotten litt. A ingående, med äldre och värdefull skog bevuxna

området å skogsskiftet, och skulle egnahemslotten därigenom komma att

betinga ett saluvärde, endast obetydligt understigande det lotten litt. B

åsätta värdet. Med hänsyn härtill och då därjämte det i den tillämnade

egnahemslotten ingående obetydliga inägoområdet syntes vara det för

småbruk minst lämpliga av skogsskiftets inägoareal, hade styrelsen an
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

sett sig icke böra fullfölja länsstyrelsens förslag, utan funnit sig böra biträda

det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget örn

egendomens uppdelning i fem, med litt A—E betecknade lotter, av vilka

lotterna litt. A—D vore avsedda att försäljas.

Med utlåtande den 16 februari 1929 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen funne i likhet med uppskattningsmännen lotten litt. A böra

bembjudas egendomens arrendator, F. Oskar Pettersson eller, därest denne

icke önskade förvärva lotten, utbjudas å auktion samt lotterna litt. B, C

och D böra upplåtas såsom egnabemslägenbeter. Mot de av uppskattningsmännen

lotterna litt. C och D åsätta saluvärden bade styrelsen intet

att erinra. Uppskattningsmännens saluvärden å lotterna litt. A och B

ansåge styrelsen däremot väl låga på grund av den alltför kraftiga reducering

av dessa lotters skogsvärden. Värdet av äldre skogen å lotten

litt. A hade styrelsen funnit böra upptagas till 30,000 kronor och å lotten

litt. B till 12,000 kronor, till följd varav saluvärdena å ifrågavarande lotter

skulle komma att belöpa sig till i runt tal 64,300 kronor och 18,660

kronor.

Egendomen åvilande odlingslån hade styrelsen, i likhet med länsstyrelsen,

ansett böra i sin helhet vid försäljning av huvudgården påföras

denna.

Genom beslut den 7 november 1929 har Kungl. Majit medgivit, att

den mark av ifrågavarande kronoegendom, som erfordrades för omläggning

av allmänna vägen Almbro—Mosås, i huvudsaklig överensstämmelse

med en i ärendet företedd planskiss, finge tills vidare och så länge marken

användes för sagda ändamål upplåtas till Sköllersta härads vägstyrelse

mot en avgift av 500 kronor och vissa villkor i övrigt.

Sedermera har domänstyrelsen, till följd av remiss, inkommit med förnyat

utlåtande i ärendet av den 21 februari 1930 samt därvid tillika överlämnat

yttrande av vederbörande uppskattningsmän samt skrivelser från

domänintendenten i länet.

Uppskattningsmännen hava ej ansett anledning föreligga att förbinda

försäljningen av ifrågavarande lotter med villkor örn sättet för lotternas

användning eller örn rätt för kronan till återköp men föreslagit att, därest

dylikt förbehåll örn återköp ändock komme att i något fall göras, respektive

saluvärde måtte sänkas med 10 procent. Den av domänstyrelsen

föreslagna höjningen av skogsvärdena å lotterna litt. A och B skulle

emellertid, enligt uppskattningsmännens förmenande, helt säkert ljumma

att medföra, att lotterna bleve osålda. Genom 1929 års försäljningsgrunder

hade införts skyldighet för köpare av jordbruksfastighet att gälda

ränta å ogulden köpeskilling, och då därtill åkerarealen till lotten litt.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

A genom ovannämnda markupplåtelse för väg komme att minskas samt

köpare av lotten skulle ensam ansvara för det liela egendomen förut åvilande

odlingslånet, borde saluvärdet å lotten litt. A sänkas till 56,000

kronor. Lotten litt. B borde, då den vore bebyggd med endast en mindre

loge, sättas i värde av 14,000 kronor. Värdet å lotterna litt. C och D

kunde emellertid bibehållas oförändrat på grund av den rådande starkare

efterfrågan på dylika mindre lotter. Till lotten litt. C, vilken Erik Ragnar

Tapper såsom numera ägare av angränsande mindre jordbruk i Gryt

önskade förvärva, ägde denne enligt 1929 års försäljningsgrunder hembudsrätt.

Domänintendenten bär meddelat, att huvudgårdens arrendator för närvarande

ej önskade begagna sig av eventuellt medgiven hembudsrätt till

lotten litt. A samt att den Tapper tillhöriga fastigheten i Gryt innehöll

9 hektar åker.

Domänstyrelsen, som föranstaltat örn egendomens skötsel till den 14

mars 1932, har i förberörda utlåtande den 21 februari 1930 för sin del biträtt

uppskattningsmännens förslag örn nedsättning av saluvärdet å lotten

litt. A till 56,000 kronor men anser nedsättning i fråga örn lotten litt.

B ej erforderlig. Då Pettersson numera ej önskade förvärva lotten litt. A,

borde denna försäljas å auktion. Lotterna litt. B och D borde upplåtas

såsom egnahemslägenheter, medan lotten litt. C borde hembjudas ovannämnde

Tapper enligt 11 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. I likhet med uppskattningsmännen

anser styrelsen, att inga villkor örn lotternas användande

eller förbehåll örn återköpsrätt för kronan syntes påkallade samt att

försäljning under dylika villkor och förbehåll borde medföra sänkning

av respektive saluvärde med 10 procent.

Mot föreliggande försäljningsförslag, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen

slutligen förordat, har jag ej annan erinran, än att jag i

likhet med uppskattningsmännen anser, att saluvärdet för lotten litt. B

bör sättas till 14,000 kronor. Förbehåll örn återköpsrätt torde icke böra

föreskrivas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 mantal Attersta nr 7 i

Gällersta socken av Örebro län blivit fördelad i ovan

omförmälta, å den av distriktslantmätaren Athos

Eckerbom år 1927 över egendomens samtliga ägor

upprättade kartan med litt. A—E betecknade lotter,

lotterna litt. A—D må försäljas enligt ovannämnda

förordning den 6 juni 1929 (nr 176) och med tillträdes
-

Departements
chefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

Åsby ra 1 i

Västmanlands

län.

rätt för köpare den 14 mars 1932, lotten litt. A med ett

saluvärde av 56,000 kronor enligt 15 § i förordningen

å offentlig auktion med skyldighet för köpare att ensam

ansvara för annuiteterna för det egendomen i dess

helhet åvilande odlingslånet samt att tåla ovan omför - mälda vägomläggning, lotterna litt. B och D såsom

egnahemslägenheter enligt 13 § i förordningen med

saluvärden av respektive 14,000 kronor och 1,430 kronor

samt lotten litt. C med ett saluvärde av 1,450 kronor

och med hembudsrätt enligt 11 § i förordningen

för Erik Ragnar Tapper.

14: o.

Kronoegendomen 1 mantal Åsby nr 1 i Rytterne socken av Västmanlands

län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot en årlig avgift av

930 kronor för tiden till den 14 mars 1931 och 1,090 kronor för sista arrendeåret.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt

huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 27 augusti

1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig

ordning. Av handlingarna i ärendet, däribland en av överlantmätaren

Werner Nordenstedt 1929 sammanställd karta över alla ägorna

till egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 kilometer från Strömsholms järnvägsstation^

och från ångbåtshamn vid Borgåsund samt 19 kilometer från

Västerås, innehåller enligt ett av distriktslantmätare!! Ragnar Grebius

den 26 oktober 1929 uppgjort förslag till avstyckning från egendomen —

förutom andel i soldattorp och andra samfälligheter, såsom diken och

vägar — en areal av 85.723 hektar, därav 26.702 hektar tomt och åker, 1.802

hektar äng och 57.219 hektar avrösningsjord och impediment. Egendomen

åtnjuter från Snevringe härads allmänning en årlig utdelning av 14

kubikmeter virke fast mått.

Kronans åbyggnad är i gott stånd med undantag för svinhuset, som

är dåligt och förfallet. Utrymmet för förvaring av redskap och spannmål

har ansetts icke tillräckligt. Å egendomen befintlig elektrisk anläggning

tillhör kronan. Arrendatorn, änkefru Elsa Silfverstolpe, äger ett

större boningshus å egendomen, brandförsäkrat för 40,000 kronor, ävensom

ett brygghus och en bodbyggnad.

Taxeringsvärdet å egendomen är 22,000 kronor för den utarrenderade

jordbruksdelen och 12,500 kronor för utmarken.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att den befintliga

åbyggnaden i stort sett vore bra och fullt tillräcklig för bela arealen och

att egendomen lämpligen kunde antingen ånyo utarrenderas under en

period av förslagsvis tio år eller ock ostyckad försäljas.

Domänintendenten bar anfört, att egendomen borde fortfarande utarrenderas.

Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd bar uttalat,

att en utäga mot sjön Freden örn cirka 4 hektar åker kunde avstyckas

men att det dock syntes bäst, att egendomen bibehölles ostyckad. Efterfrågan

hos egnahemsnämnden å egnahemslotter vore för närvarande liten,

men torde detta delvis kunna bero därpå, att tillgången å lägenheter på

sista tiden varit ringa.

Sedan änkefru Silfverstolpe under hand bos domänstyrelsen gjort förfrågan

angående utsikterna att kunna köpa egendomen med tillträde före

utgången av innevarande arrendeperiod, uppdrog styrelsen åt uppskattningsnämnden

att vid den å egendomen anbefallda uppskattningsförrättningen

överväga möjligheterna för egendomens försäljning med minsta

möjliga skogstilldelning ävensom att uppgöra förslag till sådan försäljning.

Till uppskattning snämnden hava framställningar örn åtkomst från

egendomens ägoinnehav av jord för bildande av bostads- eller mindre

jordbrukslägenheter icke ingått. Med hänsyn till befintliga brister å

egendomens åbyggnad, egendomens ringa åkerinnehav och därav följande

förhållandevis mindre betydande avkomst har nämnden ifrågasatt,

huruvida icke en försäljning av egendomen vore att föredraga framför

en förnyad utarrendering. Med anledning härav och i anslutning till

en av änkefru Silfverstolpe gjord ansökning örn förvärv av egendomen

till dea omfattning, vartill frågans omprövning kunde föranleda, har

nämnden föreslagit försäljning av egendomen med undantag av två å

kartan genom blyertslinjer från egendomen i övrigt avgränsade, med

litt. Aa1 och Aa2 betecknade ägoskiften örn respektive 16.7ir. och 18.820 hektar

eller tillhopa 35.53» hektar, därav 0.127 hektar åker och 35.40S hektar avrösningsjord,

vilka sistnämnda områden borde avstyckas till en skogsbrukslott.

Ett för Åsby by gemensamt soldattorp vore beläget inom gränserna

för lotten litt. Aa; hemmanets andel i torpet syntes därför böra

tilläggas samma lott. Eotten borde härjämte erhålla servitutsrätt att

för tillträde till skiftet Aa2 taga väg över stamfastigheten.

Den till försäljning avsedda delen (stamfastigheten) innehåller i areal

50.188 hektar, varav I.004 hektar tomt, 25.571 hektar åker, 1.802 hektar äng

samt

till 34,640 kronor, varav för växande skog 9,734 kronor och för kapitaliserad

allmänningsandel 1,400 kronor. Skulle vid försäljningen hembudsrätt

tillerkännas arrendatorn, vilken anordning förordades, då änkefru

Silfverstolpe jämte sin man väl brukat egendomen sedan år 1882, Ilar

saluvärdet med biinsyn till bristande gottgörelse åt arrendatorn för verkställd

täckdikning under arrendetiden ansetts böra nedsättas till 33,795

kronor.

Någon orsak till bestämmelser örn egendomens användning eller örn

förbehåll örn återköpsrätt för kronan har nämnden icke funnit föreligga.

Vid tillämpning av sådan rätt har saluvärdet ansetts skäligen böra sättas

till 28,490 kronor.

Därest egendomen skulle utan hembud försäljas, har föreslagits ett

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 11.

saluvärde av 35,340 kronor, vilket utgör en höjning av 700 kronor, motsvarande

kostnaden för svinhusets iståndsättande, som ålåge arrendatorn.

Förbundes försäljningen med villkor örn återköpsrätt för kronan,

borde saluvärdet utgöra 30,005 kronor.

Egendomens arrendevärde har beräknats till 1,045 kronor.

Egendomens arrendator har anhållit att få med hembudsrätt inköpa

den till försäljning föreslagna delen av egendomen för en köpeskilling

av 33,795 kronor, motsvarande det beräknade saluvärdet för sådant fall,

samt förklarat sig önska, med annullerande den 14 mars 1931 av arrendekontraktet,

med äganderätt övertaga egendomen sistnämnda dag. Därest

tillträde komme att beviljas före arrendeperiodens slut, varemot nämnden

icke hade något att erinra, borde emellertid ökat avdrag å hembudsvärdet

icke ifrågakomma.

Jägmästaren har föreslagit, att skogsbrukslotterna litt. Aa måtte bibehållas

för att tilläggas Strömsholms kronopark.

Enligt överlantmätarens mening lägga jorddelningslagens bestämmelser

icke hinder i vägen för genomförande av egendomens styckning i

enlighet med förslaget.

Över jägmästaren i Bergslagsdistriktet har ansett olämpligt att behålla

de två skogsskiftena litt. Aa. Skiftena, som vore belägna 500—700 meter

från varandra, hade en ringa utmarksareal och en nöjaktig skötsel, vård

och bevakning av så små enheter komme att draga oproportionerligt

stora förvaltnings- och bevakningskostnader; skiftena borde därför var

för sig försäljas i samband med egendomens avyttring i övrigt. I

I skrivelse den 17 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört.

Styrelsen hade intet att erinra mot en försäljning av huvudgården och

ansåge, att de två skogsskiftena kunde bibehållas i kronans ägo och förvaltas

tillsammans med Strömsholms kronopark. Saluvärdet för huvudgården,

34,640 kronor, vilket såsom framginge av vad ovan anförts hänförde

sig till gården i befintligt skick, syntes vara fullt godtagbart. Anledning

att förvägra arrendeinnehavaren hembudsrätt vid försäljningen

förelåge icke. I anslutning till bestämmelsen i 9 § tredje stycket förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) har nämnden för arrendatorns kostnader

för täckdikningsarbete, för vilka arrendatorn under arrendetiden

icke ansetts hava erhållit gottgörelse, vid försäljning med hembudsrätt

till arrendatorn föreslagit en nedsättning av saluvärdet med 845 kronor

till 33,795 kronor. Mot en sådan anordning borde framhållas, att arrendatorn

genom nu örn egendomen gällande arrendekontrakt ålagts utföra

täckdikningsarbetet i fråga inom utgången av år 1930 mot viss angiven

ersättning och att vid arrendeavgäldens bestämmande hänsyn måste

hava tagits till angivna skyldigheter. På av styrelsen given anledning

hade nu också arrendatorn i skrivelse den 18 juli 1930 förklarat sig villig

för försäljningslotten erlägga en köpeskilling av 34,640 kronor, att

utgå enligt bestämmelserna i 1929 års förordning. Något utbjudande av

lotten till fri tävlan syntes vid sådant förhållande icke böra komma i

fråga. Skulle lotten komma att utbjudas, syntes den enligt uppskattningsnämndens

förslag böra försäljas i det skick, vari den på grund av

bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt skall av

arrendatorn avlämnas, och då med ett saluvärde av 35,340 kronor. Av

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11. 57

praktiska skäl syntes det emellertid vara lämpligare att för sådant fall

utbjuda lotten i befintligt skick med samma saluvärde som vid hembudsrätt

till arrendatorn.

Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 11 juli 1919 hade Strömsholms

elektriska distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava vissa

elektriska ledningar framdragna över egendomen. Vid denna rätt borde

föreningen bibehållas även efter försäljningen. Vidare hade Kungl.

Majit den 3 december 1926 medgivit, att ett markområde, som för breddning

och omläggning av landsvägen Kvicksund—Horn—Löpdal i huvudsaklig

överensstämmelse med en av vägkonsulenten kaptenen S. Bäckman

i oktober samma år uppgjord plan erfordrades av egendomen, finge

tillsvidare och så länge marken användes för ändamålet, utan ersättning

till kronan, upplåtas till Snevringe härads vägstyrelse. under vissa villkor.

Med hänsyn till bestämmelserna i lagen den 16 maj 1930 (nr 141) örn

vågrätt, vilken lag träder i kraft den 1 januari 1931, lärer något förbehåll

vid försäljningen beträffande vägmärken icke vara erforderligt.

Då arrendeavgiften för arrendeåret 1931—1932 överstege 1,000 kronor

och det uppskattade arrendevärdet jämväl överstege sistnämnda belopp,

syntes riksdagens medverkan till försäljningens genomförande vara erforderlig.

Även jag tillstyrker förslaget örn försäljning av egendomens huvudgård

med hembudsrätt för nuvarande arrendatorn, och torde försälj

ningen böra ske utan förbehåll örn återköpsrätt.

Till frågan örn dispositionen av återstående delen av kronoegendomen

torde jag få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Asby nr 1 i Rytterne

socken av Västmanlands län må, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad domänstyrelsen förordat,

försäljas egendomens huvudgård örn 50.188 hektar enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett

saluvärde av 34,640 kronor och med hembudsrätt enligt

9 § första stycket i förordningen för änkefru Elsa

Silfverstolpe samt under villkor i övrigt, att lotten må

tillträdas den 14 mars 1932 eller med arrendatorns

medgivande den 14 mars 1931, varvid det örn egendomen

gällande arrendekontraktet skall upphöra att

gälla, att lotten överlåtes i befintligt skick, att Strömsholms

elektriska distributionsförening u. p. a. bibehålies

vid den jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den

11 juli 1919 medgivna rätt att hava elektriska ledning
-

Departemente
chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 10 höft. (Nr 11.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maurts proposition Nr 11.

ar framdragna över lotten, samt att innehavare av

skogsskiftena litt. Aa1 och Aa2 förbehålles rätt till väg

över lotten.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen lämnar bifall till vad departementschefen

hemställt samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

302499. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:57 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar a1 i texten
  2. JoU 1931:7 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande ax lägenheter från sådana egendomar. s. 10 i texten