Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och Göteborgs stad m. m

1931-02-13 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:110, Angående godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och Göteborgs stad m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av ett markbytesavtal mellan kronan och

Göteborgs stad m. m.; given Stockholms slott den

13 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg erit en i statsrådet

å Stockholms slott den 13 februari 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

Genom brev den 23 maj 1890 uppdrog Kungl. Maj:t åt arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement att genom Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Göteborgs och Bohus län låta på de av grosshandlaren J. J.

Ekman i avgivet anbud föreslagna villkor med honom träffa avtal örn förvärvande

av hans rättigheter till landeriet Kviberg invid Göteborg ävensom

vidtaga övriga för besittningsrättens överlåtande på kronan erforderliga åtgärder.

Enligt avhandling den 5 juli 1890 förvärvades i anledning härav

Bihang till riksdagens protokoll 1031. 1 sami. 05 haft. (Nr 110—lil.) susi 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition nr 110.

för kronans räkning från grosshandlaren Ekman för ett belopp av 323,000

kronor besittningsrätten till de åt honom av Göteborgs stad upplåtna landerierna

under nr 4, 5, 6, 7 och 8 i stadens tolvte rote, det sistnämnda

innefattande jämväl den därmed förenade mark av landeriet nr 9 i samma

rote, ävensom äganderätten till samtliga grosshandlaren Ekman tillhöriga

byggnader och förbättringar å nämnda länderier, varjämte i köpeavtalet,

enligt därå den 14 mars 1891 gjord påteckning, jämväl utan särskild betalning

ingick besittningsrätten till ett till grosshandlaren Ekman upplåtet,

landeriet nr 6 tillhörigt område av lägenheten nr 42 Storeborg om 1 tunnland

4 kappland. Köpeskillingen skulle av tillgängliga medel förskjutas för

att framdeles ersättas av influtna belopp för den s. k. kommendantsängen

vid skansen Kronan, vars försäljning riksdagen enligt skrivelse den 3 maj 1890

(nr 45) medgivit under förutsättning, att Kungl. Majit beslutade, att landeriet

Kviberg (omfattande förberörda områden) skulle av kronan inköpas för att användas

till förläggningsplats för ett nytt kasernetablissemang åt Göta artilleriregemente

ävensom till exercisplats åt samma regemente. Härutinnan fattade

Kungl. Majit ytterligare beslut den 21 november 1890.

Dessförinnan eller den 23 januari 1890 hade stadsfullmäktige i Göteborg

beslutat, att därest grosshandlaren Ekman på kronan överläte besittningsrätten

till ovannämnda länderier och tillökningar för egendomarnas användande

till nytt kasernetablissemang och övningsfält för Göta artilleriregemente,

stadsfullmäktige icke komme att i anledning av sådan överlåtelse

begagna sig av sin lösningsrätt till egendomarna; och den 28 april 1891

utfärdade stadens drätselkammare upplåtelsebrev till kronan å samma egendomar

eller landerierna nr 4, 5, 6, 7 och 8 i tolvte roten enligt den år 1769

för storskifte upprättade kartan över landeriet Kviberg, i areal innefattande

tillhopa 304 tunnland 1/2 kappland, och ovannämnda tillökningar till landerierna

nr 6 och 8, tillhopa 1 tunnland 27.7g kappland, under villkor, att

kronan skulle i årlig avgäld för landerierna med tillökningar utgöra dels i

spannmål, hälften råg och hälften korn, att lösas efter varje nästföregående

års markegångstaxa i länet, tillhopa 103 hektoliter 8 liter, dels ock dessutom

för landeriet nr 8 i penningar 32 kronor 43 öre, samt att kronan liärförutom

skulle utgöra utskylder och besvär, som vore eller kunde bliva för

landeriet ålagda, varibland ej mindre den vägliållningsskyldighet, som då

ålåge landerierna, än även det ytterligare deltagande i underhållet av stadens

allmänna vägar, som framdeles kunde varda fastställt.

Mot fullgörande av vad sålunda stadgats, skulle kronan äga obehindrad

besittnings- och nyttjanderätt till landerierna, men örn kronan framdeles

skulle vilja till annat ändamål än till kasernetablissemang och exercisfält

för Göta artilleriregemente använda eller till annan person avstå och överlåta

någondera eller alla egendomarna, ålåge det kronan att, enär grunden

vore staden tillhörig, till staden hembjuda den till annat användande eller

överlåtande ifrågasatta egendomen och förena sig med vederbörande myndighet

örn ersättning för kostnaderna av därå gjorda uppodlingar och förbättringar.

Örn det då icke prövades nödigt och nyttigt att för staden in
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl Majlis proposition nr 110.

lösa berörda uppodlingar oell förbättringar, ägde kronan bibehålla besittningsrätten

till sådan egendom för användande på uppgivet sätt eller avstå

och överlåta densamma på annan person, vilken dock vore skyldig att genast

därefter söka ny upplåtelse därå av drätselkammaren.

Den 19 maj 1891 beviljade rådstuvurätten i Göteborg lagfart för Kungl.

Majit och kronan å byggnaderna på de till kronan upplåtna landerierna.

Under tiden därefter hade Göteborgs stad så utvidgats i riktning mot

landeriet Kviberg, att nästan hela det därintill gränsande område, som omfattades

av stadens 20:e rote, var till byggnadsföretag utnyttjat. Detta förhållande

föranledde, för att icke stadens utvidgning skulle hämmas, stadens

myndigheter att söka förskaffa staden ytterligare byggnadsnämd med anslutning

till nämnda rote, och inledde stadens drätselkammare i sådant

syfte underhandlingar med chefen för Göta artilleriregemente angående förvärvande

från kronan och regementet av besittningsrätten till en del av

landeriet Kviberg. Dessa underhandlingar ledde till avslutandet, under förbehåll

av vederbörligt godkännande, av ett den 9 och den 24 januari 1922

dagtecknat bytesavtal mellan staden genom dess drätselkammare, å ena,

samt regementschefen å Kungl. Majlis och kronans vägnar, å andra sidan.

Sedan arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement hos Kungl.

Majit hemställt örn godkännande av berörda avtal, underställdes ärendet

riksdagens prövning (proposition nr 47 till 1923 års riksdag). I enlighet

med Kungl. Majits förslag bemyndigade riksdagen (skrivelse nr 94) Kungl.

Majit att godkänna avtalet. Detsamma blev härefter av Kungl. Majit den

27 april 1923 godkänt.

Detta avtal (bilagt nyssnämnda proposition nr 47) innebar, bland annat,

följande. Med den rätt, kronan enligt upplåtelsehandlingen den 28 april

1891 ägde till vissa delar av landeriet Kviberg, avstod kronan till staden

två å en avtalet bifogad karta med röd färg betecknade markområden, det

ena örn 575,400 kvm. och det andra örn 6,890 kvm., tillhopa 582,290 kvm.

Därjämte överlät kronan äganderätten till de å nämnda områden befintliga

byggnaderna. Staden överlät till kronan med samma rätt, som kronan

enligt nämnda upplåtelsehandling ägde till återstoden av landeriet Kviberg,

två å kartan utmärkta markområden, det ena med gul färg örn 453,190 kvm.

och det andra med grön färg om 152,150 kvm., tillhopa 605,340 kvm. Vidare

överlät staden äganderätten till de å det med gul färg betecknade området

uppförda, staden tillhöriga byggnaderna. I stället för vissa byggnader, belägna

dels å en till staden överlåten, med nr 10 betecknad lägenhet, och

dels å förenämnda område om 6,890 kvm., skulle staden på platser, som

av kronan anvisades, uppföra eller bekosta motsvarande byggnader med

bostadslägenheter. Dessutom skulle staden bekosta dränerings- och planerings-

m. fl. arbeten å de till kronan upplåtna områdena, omläggning och

nyanläggning av vägförbindelser samt uppsättning och underhåll av stängsel

i gränslinjen emellan det till staden upplåtna större området och regementets

mark. Staden medgav regementet vissa rättigheter, såsom att fort
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 110.

farande förfoga över de till staden upplåtna byggnader oell därtill hörande

områden, till dess de byggnader, som skulle ersätta de tidigare, bleve färdiga.

Med sist angivna begränsning i fråga örn tillträdesdag blev denna i

övrigt å ömse sidor bestämd till den i januari 1927, eller tidigare enligt

överenskommelse mellan drätselkammarens andra avdelning och regementschefen.

Samma årliga avgäld, som kronan förut haft att till staden erlägga,

skulle efter bytet utgå.

En viss förändring ägde sedermera rum i avseende å formen för den

markupplåtelse, vilken enligt nyssberörda avtal skett till kronan. Med anledning

av att kronan ej kunde erhålla lagfart å de byggnader, som voro

belägna å de kronan genom avtalet tillbyta markområdena, avslöts mellan

chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare den

26 mars 1930 ett avtal av innebörd, att staden utan ersättning med äganderätt

— i stället för med ständig besittningsrätt — till kronan överlät de

ifrågavarande i 1922 års avtal avsedda områdena dock under villkor, bland

andra, att områdena skulle användas för Göta artilleriregementes behov,

samt att, därest kronan framdeles skulle vilja till annat än nyssnämnda

ändamål använda eller till annan person överlåta områdena, i fråga örn

kronans hembudsskyldighet och stadens lösningsrätt m. m. skulle gälla vad

1 sådant hänseende stadgats i upplåtelsehandlingen den 28 april 1891. I

ett annat likaledes den 26 mars 1930 mellan nämnda kontrahenter träffat

avtal stadgades, att det förra avtalet av samma dag icke i övrigt skulle föranleda

ändring i kronans och stadens rättigheter och skyldigheter enligt

1922 års bytesavtal. Ifrågavarande två avtal blevo, sedan desamma den 24

april 1930 godkänts av stadsfullmäktige i Göteborg, den 20 juni samma år

godkända av Kungl. Maj:t.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 29 januari 1931 hava arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement meddelat, att underhandlingar

sedan åtskilliga år tillbaka förts mellan kronans myndigheter och Göteborgs

stad angående ett nytt markbytesavtal. Sedan stadsfullmäktige i Göteborg

beslutit att från och med år 1927 avse ett område vid Kviberg till begravningsplats,

vari skulle ingå 12.5 hektar av Göta artilleriregementes övningsfält,

hade efter förhandlingar mellan chefen för nämnda regemente och stadens

drätselkammare under år 1927 träffats ett preliminärt avtal örn byte

av mark, varigenom begravningsplatsens utvidgning skulle möjliggöras. Detta

avtal hade emellertid av artilleri- och fortifikationsdepartementen på vissa

skäl icke ansetts böra föreslås till godkännande från kronans sida. Vid de

härefter mellan regementschefen och stadens drätselkammare förda underhandlingarna

uppstod fråga örn betydande utvidgningar av båda kontrahenternas

prestationer i förhållande till vad år 1927 avsetts.

De sålunda fortsatta förhandlingarna i ämnet hava resulterat i ett den

2 december 1930 dagtecknat avtal mellan chefen för Göta artilleriregemente,

å Kungl. Majits och kronans vägnar, å ena, samt Göteborgs stad genom

dess drätselkammare, å andra sidan. Detta avtal, som är giltigt endast

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 110.

under förutsättning, att detsamma godkännes av Kungl. Maj:t oell kronan

samt stadsfullmäktige i Göteborg före den 1 juli 1931, Ilar av stadsfullmäktige

godkänts den 18 december 1930. Avtalet torde få fogas såsom bilaga

(Bil. A) vid statsrådsprotokollet rörande detta ärende.

I nyssnämnda skrivelse den 29 januari 1931 hava arméförvaltningens

artilleri- och fortifikationsdepartement underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan

örn godkännande av berörda den 2 december 1930 träffade avtal samt därvid

rörande innebörden av detsamma och vad därmed äger samband anfört

följande.

Enligt avtalet överlämnade kronan till staden vissa av kronan enligt 1890

års upplåtelse med s. k. ständig besittningsrätt innehavda områden av landeriet

Kviberg m. m. norr och söder örn Kvibergsvägen med en areal av sammanlagt

39.9 1 hektar jämte å områdena söder örn Kvibergsvägen befintliga

kronan tillhöriga åbyggnader, bestående av 15 boningshus med tillhopa 91

eldstäder jämte uthus, en bad- och tvättinrättning och ett växthus. Vidare

skulle till staden överlåtas den genom regementets försorg tidigare anlagda

bron över Säveån, dock med kronan förbehållen rätt att nyttja densamma,

så länge den bibeliölles. Slutligen hade kronan i avtalet fritagit staden

från dess i 1922 års avtal påvilande skyldighet till flyttning av elektriska

kraftledningar från regementets övningsfält, uppsättande av hägnad mellan

vissa kronans och stadens områden, anläggning av en utom övningsfältet

liggande väg samt kompensation för åbyggnaderna å lägenheten nr 10 och

den s. k. Stallmästaregården, vilka överlåtits till staden genom 1922 års

avtal. Stadens fritagande från berörda skyldigheter utgjorde huvudsakligen

en följd av i avtalet införda övriga bestämmelser.

Staden överlämnade till kronan med äganderätt dels inom stadsdelarna

Kviberg och Utby i Göteborg belägna områden örn cirka 61.5 hektar och

dels ett inom stadsdelen Kviberg beläget område örn cirkaO.12 hektar. Områdena

örn cirka 61.5 hektar vore belägna invid samt norr och väster örn

regementets nuvarande övningsfält. Några staden tillhöriga byggnader

funnes ej å områdena. Genom dessa områden tillfördes regementet en betydande

övningsterräng, särskilt användbar för körövningar i terräng och

övningar av taktisk natur.

Från kronans sida hade under förhandlingarna ifrågasatts, att de ifrågavarande

områdena skulle till kronan överlämnas fria från varje inskränkning

i äganderätten, medan från stadens sida påyrkats den inskränkningen, att

områdena — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt i fråga örn

den år 1890 upplåtna marken — av kronan endast skulle få användas för

Göta artilleriregementes behov. Slutligen hade enighet vunnits, att områdena

skulle till kronan överlämnas med äganderätt men tillika med det

servitutet, att därå icke finge uppföras byggnader eller utföras anläggningar

för annat ändamål än försvarsändamål, varjämte stadgats vissa bestämmelser

om områdenas inlösen av staden eller servitutets avlösning av kronan, för

den händelse områdena icke längre skulle av kronan användas för det avsedda

behovet.

De sålunda avtalade överlåtelsevillkoren innebure en utvidgning av kronans

dispositionsmöjligheter i förhållande till vad gällt enligt 189Ö års bestämmelser.

Att åter erhålla fulla exploateriugsmöjligheter beträffande områdena

hade för kronan icke varit möjligt, då staden för ett medgivande i

sådant hänseende ifrågasatt en mycket betydande nedsättning i sina övriga

prestationer. Även örn det i och för sig varit önskvärt, att kronan redan

Arraéförvalfcningens

artilleri-

och fortifikation

a»lepartcment.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 110.

nu erhållit oinskränkta dispositionsmöjligheter för framtiden beträffande

områdena, hade detta således kommit att uppvägas av en ekonomisk uppoffring,

som icke för närvarande och knappast ens inom en överskådlig

framtid kommit att lända kronan till motsvarande vinst. Det stadgade

servitutet medgåve nämligen områdenas fulla utnyttjande för försvarsändamål

eller det enda ändamål, som för närvarande behövde tillgodoses, och

de i samband med servitutet avtalade bestämmelserna, för den händelse det

angivna ändamålet skulle upphöra, syntes vara skäliga och för kronans del

fullt tillfredsställande.

Arméförvaltningens ombudsman hade i ett den 16 januari 19151 avgivet

memorial anfört, att avtalet icke gåve anledning till någon erinran från ombudsmannens

sida.

Stadens övriga förpliktelser enligt avtalet bestode i följande prestationer:

a) dränering under år 1931, alternativt under åren 1931 och 1932, av den

öster örn kasernbyggnaderna och norr örn Kvibergsvägen belägna delen av

regementets övningsfält;

b) uppförande å den inom regementets område mellan Kvibergsvägen och

Säveån belägna s. k. Bellevuehöjden av ett för regementspersonal avsett

bostadshus av trä, inrymmande tre lägenheter örn resp. 5, 4 och 3 rum och

kök m. m., samt anläggande, jämväl inom regementets område, av inhägnad

trädgård kring huset, vägförbindelse från Kvibergsvägen till huset ävensom

för detta erforderliga ledningar för vatten, avlopp (jämväl för w. c.) gas och

elektricitet; och skulle samtliga dessa arbeten vara slutförda till den 1 oktober

1933;

c) uppförande inom ett väster örn regementets kasernbyggnader beläget

område, som regementet efter ikraftträdandet av avtalet komme att helt

disponera, av sju, likaledes för regementspersonal avsedda, dubbelhus av trä,

inrymmande sammanlagt tjugotvå 2-rums-, två 1-rums- och två 3-rumslägenheter

med kök m. m., anläggande av inhägnade trädgårdar för husen, gatuförbindelse,

i enlighet med uppgjort preliminärt förslag till stadsplan, över

staden tillhörig mark från Kvibergsvägen till bostadsområdet samt för detta

erforderliga ledningar för vatten, avlopp (jämväl för w. c.), gas och elektricitet

ävensom bortledande av en genom området flytande bäck, vilka samtliga

arbeten skulle vara slutförda till den 1 oktober 1933;

d) nyanläggning före den 1 oktober 1932 av två 5-meter breda vägar örn

resp. c:a 130 och 320 meters längd inom regementets område öster örn kasernbyggnaderna

;

e) avgrusning före den 1 juni 1932 av den över regementets område

mellan Kvibergsvägen och förut omnämnda bron över Säveån framdragna

vägen;

f) underhåll av sistnämnda väg å bron över Säveån;

g) övertagande av den kronan såsom innehavare av mark utmed Kvibergsvägen

eventuellt åliggande renhållningen av nämnda väg;

h) utbetalning den 1 oktober 1931 av en ersättning å 1,000 kronor till

arrendatorn av den inom regementets område söder örn Kvibergsvägen belägna

lägenheten Bellevue för stadens tillträde den 1 oktober 1931 av genom

avtalet till staden återlämnade delar av den till den 1 november 1945 utarrenderade

lägenheten; och

i) utbetalning den 1 oktober 1931 till kronan av en kontant ersättning å

570,730 kronor.

Avtalets ekonomiska innebörd och värdet av kontrahenternas prestationer

framginge av nedanintagna översikt. I denna vore markens värde beräknat

i enlighet med ett av överlantmätaren Karl Svanbom på kronans vägnar

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avgivet värderingsutlåtande av den 4 mars 1930, utom i fråga örn ett pär

vid Kvibergsvägen belägna områden örn tillhopa c:a 0.87 hektar, som genom

kungl, brev den 26 november 1897 avgiftsfritt npplatits till staden för uppförande

av en folkskolebyggnad. Med hänsyn till denna redan lämnade

upplåtelse hade det av Svanbom angivna värdet av 8 kronor per kvadratmeter

ansetts böra reduceras till 2 kronor per kvadratmeter. Vidare kunde

anmärkas, att något värde å den till staden överlåtna bron ej medtagits, då

kronan vunne fördelen att slippa brons underhåll.

Det av staden enligt avtalet gjorda övertagandet av kronans eventuella

renhållningsskyldighet beträffande del av Kvibergsvägen hade i översikten

ej upptagits till något särskilt värde, då, enligt vad gjorda undersökningar

visat, dylik skyldighet, åtminstone för närvarande,. icke torde föreligga.

Anmärkas borde ytterligare, att kostnaderna för i översikten såsom stadens

prestationer upptagna väg-, gatu- och ledningsarbeten upptagits på grundval

av kostnadsförslag, upprättade av gatuchefen Arth. Hultman den 5 oktober

1928, av förre vattenledningschefen T. Glosemeijer den 6 oktober 1928, av

överingenjören vid gasverket A. T. Hall den 10 oktober 1928 och av överingenjören

vid elektricitetsverket G. H. Grauers den 12 oktober 1928.

Även borde påpekas, att inga kostnader för gasledningar liksom endast,

såvitt anginge blivande gatumark, de delar av de elektriska, ledningskostnaderna,

som avsåge gatubelysningen, tillgodoräknats staden vid jämförelsen

mellan dess och kronans prestationer.

Slutligen finge framhållas, att de i vissa fall, då stadens prestationer

enligt avtalet konnae att tjäna även andra ändamål än kronans, gjorda beräkningarna

av de belopp, som skulle vid avtalet tillgodoräknas staden såsorn

utgifter enbart för kronans behov, verkställts efter undersökningar och

förslag från stadens byggnadskontor.

Kronans prestationer:

A) Markområden...................................................................

B) Byggnader (enligt stadsbyggmästaren E. B. Håkansons

värderingsutlåtande av den 5 mars 1928)...................

C) Befrielse för staden från skyldighet att bortflytta kraft
ledningar

..........................................................................

D) D:o d:o att uppsätta hägnad .............................................

E) D:o d:o att omlägga väg..........................- ......................

E) D:o från kompensation för åbyggnader å lägenheten nr

10 och Stallmästaregården (enligt stadsbyggmästaren

Håkansons kostnadsförslag av den 20 december 1929)

kronor 1,228,400

» 236,800

» 7,900

» 2,500

» 6,000

70,600

Summa kronor 1,552,200

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 110.

Stadens prestationer:

Beräknad

totalkostnad

Kostnad,

sora borde

tillgodoräknas

staden såsom

prestation

till kronan

Anmärkningar.

Kronor.

Kronor.

t

28,450

28,450

103,050

9,765

5,220

1,260

1,080

3,400

103,050

9,765

5,220

1,260

1,080

447,650

38,535

9,765

8,190

52,815

6,825

9,820

2,000

447,650

23,550 \

3,250 /

8,190

550

6,825

2,050

2,000

JKomme framdeles

I att delvis betjäna

\ även annan än av

I kronan disponerad

l mark.

j Behövlig bl. a. för

1 den blivande be- | gravningsplatsen

1 vid Kviberg.

f Betjänade även an- 1 nan mark äu bo- [ stadsområdet.

10,680

5,200

1,050

D:o.

23,730

23,730

500

500

1,000

1,000

768,935 |

669,170

A) Dränering (enligt vid avtalet fogat kostnadsförslag

m. m. samt av jordbruks

konsulenten Folke Haegermark i övrigi

verkställd utredning) ..........................

i IA k anson s kostnadsförslag av den

april 1929) ..................................

2) Vägförbindelse för huset.............

3) Vattenledning för d:o .................

4) Avlopp för d:o.............................

5) Elektrisk luftledning till d:o ........

6) Gasledning till d:o .......................

C) 1) Uppförande av 7 bostadshus (dubl

hus) å område väster örn kasernen

(enligt stadsbyggmästaren Håkansons

kostnadsförslag den 18 april 1929)

2) Föreslagen gatuförbindelse för bost

området ... .................................

3) Gatuavlopp för d-.o.....................

4) Särskilt avlopp för clio.....................

5) Förbindelseledning i blivande gata från

ovannämnda gatuavloppsledning till

huvudavloppsledning.......................

6) Bortflyttning av en genom bostads

området flytande bäck ....................

7) Vattenledning i blivande gata för bo

stadsområdet...................................

8) Vattenledningar inom d:o.................

9) Elektrisk jordledning i blivande gata

för d:o............................................

10) Gasledning i d:o för d:o

D) Nyanläggning av vägar öster örn kasernbyggnaderna

.......................................

E) Avgrusning av väg mellan Kvibergs
vägen

och bro över Säveån (enligt gatuchefen

Hultmans kostnadsförslag).........

F) Ersättning till arrendatorn av lägenheten

Bellevue ............................................

Summa

Lades till summan i andra kolumnen i översikten rörande stadens prestationer

det enligt förutnämnda grunder beräknade värdet av stadens marköverlåtelser

eller 312,BOO kronor, utgjorde summan 981,470 kronor.

Då, såsom översikten utvisade, kronans prestationer värderats till 1,552,200

kronor, motsvarade skillnaden mellan dessa belopp den i avtalet angivna

kontanta ersättningen till kronan av 570,730 kronor.

Beträffande avtalet ur ekonomisk synpunkt finge artilleri- och fortifikationsdepartementen

anföra, att de i det föregående berörda, till grund för

avtalet liggande ekonomiska kalkylerna icke givit departementen anledning

till erinran. Departementen ansåge sålunda avtalet ekonomiskt sett innebära

en i och för sig skälig uppgörelse mellan kronan och Göteborgs stad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 110.

Vidkommande härefter avtalet ur synpunkten av därmed förknippade fördelar

för lantförsvaret och särskilt Gröta artilleriregemente borde följande

bemärkas.

Som ersättning för de av personal, tillhörande regementet, bebodda bostadsbyggnader,

vilka jämlikt avtalet skulle tillfalla staden, hade staden

åtagit sig att på sin bekostnad låta uppföra åtta nya bostadshus för samma

ändamål på mark, som skulle förbliva i kronans ägo. Mot de av staden

uppgjorda ritningarna och beskrivningarna funnes intet att erinra, och syntes

det lämpligt, att de nya bostadsbyggnadernas uppförande skedde genom

stadens försorg. Genom dessa fullt moderna byggnader, vartill ritningarna

granskats av fortinkationsdepartementets arkitekt, vunnes fördelen av bättre

bostäder för regementets personal. Det avträdande av mark och byggnader

samt det avstående från av staden tidigare åtagna förpliktelser, vartill kronan

genom avtalet förbunde sig, kompenserades även i övrigt ur kronans synpunkt

mer än till fullo av de nya markområden, som staden tillliandahölle,

av de särskilda arbeten, som staden genom avtalet åtoge sig, samt av det

penningbelopp å 570,730 kronor, till vars utgivande staden förpliktade sig.

Härtill komine, att det sistnämnda beloppet bleve tillgängligt för ändamål

av synnerligen trängande beskaffenhet, som nedan komme att närmare beröras.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen förordade sålunda avtalets godkännande

från Kungl. Maj:ts och riksdagens sida.

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement övergå härefter

till frågan örn användningen av ovannämnda penningbelopp, 570,730 kronor,

samt anföra härutinnan:

Å den mark, som skulle avträdas till staden, vore beläget Göta artilleriregementes

tyganstalts ammunitionsförråd, omfattande apteringsverkstad

(laboratorium), projektilmagasin, kruthus m. 11. byggnader.

Samtliga dessa byggnader vore föråldrade och, utom laboratoriet, uppförda

av trä, vilket icke vore tillrådligt beträffande byggnader för explosiva

varor. Enligt avtalet berättigades kronan att till den 1 oktober 1933 avgiftsfritt

hava dessa byggnader kvarstående. Vid sistnämnda tidpunkt borde

byggnaderna således vara bortförda. Itivningskostnaderna beräknades kunna

täckas av värdet utav vid rivningen erhållna materialier. Före nyssnämnda

tidpunkt måste nya tidsenliga byggnader för sagda ammunitionsförråd färdigställas.

Frågan örn anläggandet av nytt ammunitionsförråd vore alltså en ofrånkomlig

konsekvens av avtalet. Beträffande härför erforderliga byggnader

hade fortifikationsdepartementet efter samråd med artilleridepartementet

låtit uppgöra ett förslag, slutande å en kostnad av 300,000 kronor, varvid

förrådet vore avsett att förläggas å det öster örn kasernetablissemanget belägna

Blåsås. Dessa kostnader ansåge departementet böra utgå av den

inflytande kontanta ersättningen enligt det föreliggande avtalet. För att i

rätt tid kunna färdigställa de nya ammunitionsförrådsbyggnaderna vore det

av vikt, att arbetena med desamma kunde få påbörjas redan under år 1931.

Vad beträffade återstoden av den inflytande ersättningen enligt avtalet

eller 270,730 kronor, hade chefen för Göta artilleriregemente i skrivelse till

fortifikationsdepartementet den 5 januari 1931 föreslagit, att dessa medel

måtte användas till ordnande av förläggningen å Tånga hed.

Såsom arméförvaltningen upprepade gånger vid angivande av lantförsvarets

medelsbehov för Kungl. Majit anmält, vore förläggningsförhållandena

å Tånga hed i trängande behov av förbättring. De anordningar, som nu

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 110.

funnes därstädes för såväl personalens förläggning oell utspisning som

hästarnas uppställande, vore nämligen i huvudsak oförändrade sedan den

tid, då regementet hade sina övningar förlagda till högsommaren. Personalen

vore sålunda förlagd i tält oell hästarna uppstallade i öppna stallar. Med

övningstidens förläggande till hösten — för närvarande cirka 3 veckor i september

och oktober samt 2 ä 3 veckor i augusti — motsvarade denna förläggning

icke på minsta sätt de fordringar, som måste uppställas å en sådan.

Jämförd med förläggningarna vid övriga skjutfält tedde sig, även örn avsevärda

brister förelåge viel sistnämnda förläggningar, förläggningen vid Tånga

hed såsom ytterligt primitiv. På sätt regementschefen i sin nyssberörda

skrivelse framhölle, utgjordes de förläggningsanordningar, som för närvarande

stöde till buds å Tånga hed, av en byggnad, vars nedre botten innehölle

kök och matsal, den senare även använd till lektionsrum för officerare, och

en övre våning med rum för regementsexpeditionen samt för 4 regementsofficerare,

av kokinrättning jämte mathallar för manskap och mindre marketenteribyggnad

för underofficerare och manskap, öppna sommarstallar jämte

några förrådsbyggnader. Personalen, vilken under repetitionsövningarna

kunde beräknas till omkring 50 officerare, 40 underofficerare och 800 man,

vore, såsom nämnts, förlagd i tält, och anstalterna för sjukvård vore synnerligen

primitiva. Särskilt under höstens ofta svåra väderleksförhållanden med

regn och kyla verkade en sådan förläggning nedsättande på truppens kondition.

Kommittén rörande vissa trygghetsåtgärder för värnpliktiga hade även

i sitt år 1928 avgivna betänkande (sid. 64 och 112) vitsordat bristen i hygieniskt

avseende. Hädande missförhållande hade påtalats jämväl av generalfältläkaren.

Materielvården försvårades dessutom, varför munderings- m. fl.

persedlar hårt sletes. Själva tältens underhåll och ersättande bleve även i

längden ekonomiskt ogynnsammare än om förläggningen ordnades i baracker.

Sedan riksdagen bifallit Kungl. Majlis uti 1928 års statsverksproposition

framlagda förslag angående utvidgning av vissa skjutfält, komme Tånga hed

att fortfarande användas som förläggningsplats för Göta artilleriregemente

under övningar å Remmene skjutfält. Till följd härav bleve förläggning å

Tånga hed för bedrivande av skarpskjutningar och i samband därmed stående

övningar allt framgent i betydande utsträckning nödvändig. Önskvärt

vore därjämte, örn, i den mån förhållandena det medgåve, Tånga hed—

Remmene skjutfält kunde utnyttjas i större utsträckning än vad nu skedde.

Ett sådant mera utsträckt utnyttjande vore dock under nuvarande förläggningsförhållanden

uteslutet under den kallaste årstiden, detta i motsats till

vad som gällde i fråga örn vissa andra skjutfält, där övningar kunde äga

rum mitt i vintern.

Chefen för västra arméfördelningen hade i avgivet yttrande över regementschefens

berörda framställning av den 5 januari 1931 uttalat, att arméfördelningschefen

tidigare framhållit, att överskottsmedlen å förevarande avtal

i första hand borde användas för iståndsättande av Göta artilleriregementes

etablissemang i Göteborg, men att, örn medel härför kunde anskaffas på

annat sätt, arméfördelningschefen icke hade något att erinra mot, att överskottsmedlen

åtminstone delvis användes på av regementschefen föreslaget sätt.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen hade för sin del kommit till den

uppfattningen, att ett tidsenligt ordnande av förläggningen å Tånga hed utgjorde

ett mera trängande önskemål än moderniseringsarbeten m. m. vid

kasernetablissemanget i Göteborg, varå erforderliga förbättringar syntes kunna

verkställas successivt och i huvudsak med anlitande av ordinarie underhållsmedel.

Beträffande det av regementschefen ujrpgjorda förslaget till förläggningens

ordnande å Tånga hed finge artilleri- och fortifikationsdepartementen,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

efter att i vad avsåge för inredning upptaget belopp å 21,000 kronor hava

samrått med intendentsdepartementet, förorda förläggningsfrågans lösning

på detta sätt.

Under åberopande av det anförda hava artilleri- och fortifikationsdepartementen

hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels bemvndiga Kungl. Majit att godkänna ifrågavarande den 2 december

1 930 mellan chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare

ingångna avtal (Bil. A),

dels ock medgiva, att den ersättning å 570,730 kronor, som enligt samma

avtal skulle av staden till kronan utbetalas, finge disponeras sålunda, att

därav toges i anspråk 300,000 kronor för uppförande av nya byggnader för

ammunitionsförråd vid Kviberg samt 270,730 kronor för ordnande av förläggningsförhållandena

å Tånga hed.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, innebär det mellan chefen

för Göta artilleriregemente och Göteborgs stad träffade preliminära bytesavtalet,

i huvudsak, att kronan till staden avstar mark till en sammanlagd

areal av omkring 39.91 hektar samt befriar staden fran vissa skjldiglietei

enligt bytesavtalet av den 9 och den 24 januari 1922, mot det att staden lämnar

kronan vederlag dels i mark till en sammanlagd areal av cirka 61.6 2 hektar,

dels genom utförande av vissa byggnads-, väg- och andra arbeten för iegementets

behov, dels ock i penningar, i den mån värdet av stadens övriga

vederlag understiger värdet av kronans prestationer; i sistnämnda hänseende

har förutsatts, att staden skall till kronan erlägga en till 570,730 kronor

bestämd mellangift. Avtalet har, såsom förut nämnts, den 18 december

1930 godkänts av staden.

Enligt vad av utredningen framgår, tillföres Göta artilleriregemente genom

det föreslagna bytet ökad, för övningar särskilt lämplig terräng. Aven ur

andra synpunkter synes mig avtalet vara för kronan tillfredsställande.

Ilen mark, som kronan genom bytet erhåller, överlämnas av staden med

äganderätt, men är denna rätt såtillvida inskränkt, att kronan icke äger a

området uppföra byggnader eller utföra anläggningar för annat ändamål än

försvarsändamål. Enligt min mening bör, därest kronan skall biträda avtalet,

detta jämkas därhän, att kronan erhåller rätt att utan stadens medgivande

använda sistnämnda område även för andra statliga ändamål än

försvarsändamål. För staden synes anledning saknas att motsätta sig en

dylik jämkning, vilken torde böra verkställas pa det sätt, att det å tv a

ställen i moment G:o) i avtalet använda ordet »försvarsändamål» utbytes mot

uttrycket »kronans eget behov».

Vid beräkning av värdet per ytenhet av den till byte föreslagna marken

bär — med undantag för ett område örn cirka 0.8 7 hektar — följts ett av

överlantmätaren Karl Svanbom avgivet värderingsutlåtande av den 4 mars

1930. Skälet för frångåendet av Svanboms värdering i fråga örn nämnda

område har av artilleri- och fortifikationsdepartementen angivits vara, att

området av kronan redan år 1897 avgiftsfritt upplåtits till staden för att

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 110.

disponeras för en folkskolebyggnad. Efter tagen del av Svanboms värderingsutlåtande

och sedan jag vid besök å Kviberg förskaffat mig närmare kännedom

örn markförhallandena därstädes, Ilar jag kommit till den uppfattningen,

att någon anmärkning mot grunderna för uppskattningen av markvärdena

icke med fog kan göras. Vid av mig verkställd granskning av de lämnade

arealuppgifterna hava emellertid vissa av dessa befunnits felaktiga. Såvitt

nu kan bedömas, skulle sålunda arealen av den mark, kronan överlåter å

staden, vara något större än man vid beräknandet av parternas prestationer

utgått ifrån. Jag anser därför nödvändigt, att de i bytet ingående markområdena

underkastas förnyad uppmätning. Och jag förutsätter, att båda

kontrahenterna underkasta sig den ändring i den nu till 570,730 kronor

fixerade mellangiften, som föranledes av den utav mig ifrågasatta nymätningen.

Jag tillstyrker alltså, att det föreliggande avtalsförslaget godkännes av

kronan under förutsättning, dels att moment 6:o) i avtalet jämkas på sätt

jag nyss föieslagit, dels ock att Göteborgs stad —- liksom ock givetvis

kronan — underkastar sig den ändring av den i avtalet stipulerade mellangiften,

som föranledes därav, att vid blivande uppmätning av markområdena

dessas areal fastställes till andra siffror än de, vilka ligga till grund för de

i avtalsförslaget gjorda beräkningarna av kontrahenternas prestationer.

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement hava, i enlighet

med vad chefen för Göta artilleriregemente hemställt, föreslagit, att det

kronan enligt avtalet tillkommande kontanta vederlaget måtte få användas

föi uppförande av ett nytt artilleriammunitionsförråd för regementet vid

Kviberg samt för ordnande av förläggningsförhållandena å Tånga hed.

Enär, såsom artilleri- och fortifikationsdepartementen påpekat, regementets

nuvarande ammunitionsförrådsbyggnader skola vara utrymda och bortförda

den 1 oktober 1933, mäste ett nytt ammunitionsförråd uppföras före sagda

dag. Kostnaderna för det nya förrådet anser även jag lämpligen böra bestridas

av den från staden inflytande kontanta ersättningen. Då emellertid

det för ifrågavarande nybyggnader av fortifikationsdepartementet beräknade

beloppet, 300,000 kronor, synes alltför högt, bör medelsbehovet för ändamålet

underkastas förnyad utredning och därvid undersökning ske, huruvida icke

vissa i byggnadsplanen ingående arbeten möjligen kunna, såsom icke oundgängligen

behövliga, uteslutas, ävensom huruvida de beräknade kostnaderna

kunna genom vidtagande av förenklingar eller på annat sätt nedbringas.

Yad härefter angår Tånga hed, har jag vid personligt besök varit i tillfälle

att konstatera, att de anmärkningar, som riktats mot förläggningsförhallan

delia därstädes, äro fullt berättigade. Anordningarna för personalens

förläggning äro i hög grad otidsenliga och därtill synnerligen bristfälliga;

härvid bör särskilt understrykas det otillfredsställande uti, att kronan för

personalens inkvartering under de perioder, regementet under de årliga

repetitionsövningarna förlägges till heden, icke tillhandahåller annat än tält.

Vidare synas anordningarna för manskapets utspisning samt för hästarnas

uppställande vara i trängande behov av förbättring. Jag har under dessa

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Martts proposition nr 110.

förhållanden funnit det angeläget, att åtgärder nu vidtagas i syfte att de

mera påtagliga bristerna i fråga om förläggningen komma att avhjälpas.

Mot att kostnaderna härför bestridas av omförmälda ersättningsbelopp från

Göteborgs stad har jag icke något att erinra. Emellertid håller jag före,

att kostnaderna för förläggningens ordnande böra kunna väsentligt nedbringas

i förhållande till den av myndigheterna angivna summan, 270,730

kronor.

Eegementschefen har beträffande anordningarna för personalens förläggning

väckt ett förslag, som går ut på, att för detta ändamål skulle uppföras

flyttbara barackbyggnader av korrugerad plåt, invändigt försedda med träklädsel

och golv ävensom kaminer. Förslaget synes beaktansvärt och skulle

möjliggöra byggnadernas utnyttjande på annan plats, i händelse att förläggningen

till Tånga hed framdeles av en eller annan anledning skulle komma

att upphöra.

Den från Göteborgs stad erhållna mellangiften torde, i den mån den icke

visar sig erforderlig för omförmälda byggnads- m. fl. arbeten, böra tillgodoföras

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att godkänna omförmälda den 2 december

1930 mellan chefen för Göta artilleriregemente och Göteborgs stads drätselkammare

ingångna preliminära avtal under förutsättning, att staden godkänner

de av mig föreslagna jämkningarna i detsamma;

dels medgiva, att den kronan tillkommande mellangiften må, efter Kungl.

Majits beprövande, i mån av behov disponeras för uppförande av nya byggnader

för ammunitionsförråd vid Kviberg samt för ordnande av förläggningsförhållandena

å Tånga hed;

dels ock medgiva, att blivande överskott å berörda mellangift må tillgodoföras

lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 110.

Bil. Å.

Emellan Kungl. Majit oell kronan genom chefen för Kungl. Göta artilleriregemente,

här nedan benämnd kronan, samt Göteborgs stad genom dess

drätselkammare, å andra avdelningen, här nedan benämnd staden, träffas

härmed följande

A v t a 1.

l:o) Med den rätt, kronan genom drätselkammarens upplåtelsehandling

av den 28 april 1891 erhållit till landeriet Kviberg m. m. i stadens tolfte

rote, avstår kronan till staden de områden, i areal innehållande tillhopa

omkring 39.91 hektar, av nämnda landeri m. m., som å härvid fogade karta

»I» äro utmärkta med röd färgläggning, mot det att staden till kronan med

äganderätt överlåter dels de inom stadsdelarna Kviberg oell Utby i Göteborg

belägna områden örn tillhopa omkring 61.6 hektar, som å härvid fogade

karta »II» äro angivna med grön färgläggning, och dels det inom stadsdelen

Kviberg belägna området örn cirka 0.12 hektar, som å kartan »II» är utmärkt

med gul färgläggning; varande bytet förenat med följande emellan

kontrahenterna träffade överenskommelser:

2:o) Överlåtelsen till staden av de mellan Kvibergsvägen och Säveån belägna

områdena omfattar även därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader.

Åbyggnaderna å övriga till staden överlåtna områden ingå däremot icke

i överlåtelsen.

3:o) De till staden överlåtna områdena, som av kronan överlämnas fria

från inteckningar och annat ointecknat intrång än att vissa delar av de

mellan Kvibergsvägen och Säveån belägna områdena äro utarrenderade till

längst den 1 november 1935, tillträdas av staden den 1 oktober 1931 eller

den tidigare dag, som kan mellan regementschefen och drätselkammarens

andra avdelning överenskommas, dock med följande inskränkningar:

a) staden äger icke tillträda kronan tillhöriga åbyggnader å mellan Kvibergsvägen

och Säveån belägna områden jämte till dessa byggnader hörande

befintliga tillfartsvägar och planteringsland förrän den 1 april eller den 1

oktober, som först infaller näst efter det staden färdigställt de i moment

10:o) d) här nedan omförmälda bostadshusen jämte de därför erforderliga i

moment 10:o) e) angivna gatu- och ledningsarbeten; skolande emellertid

nämnda inskränkning i stadens rätt till tillträde till tillfartsvägarna bortfalla,

därest staden i deras ställe på sin bekostnad ställer andra ändamålsenliga

tillfartsvägar till förfogande;

b) innehavaren av de växthus, av vilka en del är belägen å den för Kvibergsvägens

vidgning avsedda, å kartan »I» med röd färgläggning utmärkta

marken, berättigas att hava samma del av växthusen avgiftsfritt kvarstående

till den 1 november 1945, dock sker härigenom ingen inskränkning i den

staden lagligen tillkommande rätt att efter expropriation få ifrågavarande

del av växthusen avröjd;

c) kronan berättigas att till den 1 oktober 1933 avgiftsfritt innehava de

i moment 2:o), andra stycket, här ovan avsedda byggnaderna med därtill

hörande inhägnade områden och planteringsland samt nu befintliga tillfartsvägar

eller i dessa senares ställe andra ändamålsenliga tillfartsvägar, som

staden eventuellt kan komma att ställa till kronans förfogande;

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

(1) de å kartan »I» med röd färgläggning oell gul kantfärg utmärkta områden

med i moment 3:o) c) Ilar ovan omnämnda undantag tillträdas av

staden den 1 oktober 1932 eller, för den händelse de i moment 10:o) a) här

nedan omförmälda dräneringsarbetena då icke skulle vara slutförda och godkända,

å den senare dag, då sådant godkännande lämnats.

4:o) Alla för eventuell lagfart å stadens i moment l:o) och 2:o) omförmälda

fång erforderliga kostnader betalas av staden.

5:o) De i moment l:o) Ilar ovan angivna, till kronan överlåtna områden

tillträdas av kronan den 1 oktober 1931, därvid områdena överlämnas fria

från åbyggnader, inteckningar och ointecknat intrång med de undantag härutinnan,

att vissa fastigheter, av vilka delar ingå i de å kartan »II» med

grön färgläggning utmärkta områden, besväras av en av Askims m. fl. häradsrätt

den 1 september 1913, § 38, beviljad inteckning, Kungl. Maj:t och

kronan tillhöriga Trollhätte Strömmar och därinyid belägna fastigheter uti

Trollhättans och Vassända-Naglums socknar i Alvsborgs län till säkerhet

för rätt att framdraga och för ali framtid bibehålla en högspänningsledmng

från statens transformatorstation vid Marieholm till Jonsered m. m., och

att ett inom å kartan »II» med grön färgläggning betecknat område belägen

areal örn cirka 0.54 hektar, å kartan inramad med röd kantfärg, är utarrenderad

för tiden till och med år 1934 och bebyggd med arrendatorn tillhöriga

hus. .......

6:o) Till förmån för Göteborgs stad såsom ägare av den i stadsdelarna

Gamlestaden och Kviberg belägna begravningsplatsen medgiver kronan,

att å de genom detta avtal till kronan överlåtna områden icke må uppföras

byggnader eller utföras anläggningar för annat ändamål än försvarsändamål.

Därest kronan framdeles skulle finna sig icke längre behöva nyttja omradena

eller del av dem för försvarsändamål, åligger det staden att på anfordran

av kronan tillösa sig sådan för nämnda ändamål obehövlig mark jämte därå

vid tillfället befintliga, kronan tillhöriga byggnader mot en ersättning till

kronan, motsvarande värdet av byggnaderna ifråga jämte å marken under

kronans innehav av densamma gjorda uppodlingar och förbättringar. I händelse

av tvist rörande storleken av nyssnämnda ersättning skall densamma

bestämmas av skiljemän i enlighet med vid tillfället gällande lag örn skiljemän.

Vad staden sålunda tillöser sig, skall av kronan överlämnas till staden

fritt från annan inteckning och annat ointecknat intrång än som i moment

5:o) här ovan och i detta moment, l:a stycket, nämnes.

Skulle kronan i stället för att påfordra fullgörandet av stadens nyssberörda

lösningsskyldighet vilja upphäva det i första stycket av detta moment

angivna servitutet, äger kronan rätt härtill, mot det att kronan till staden

erlägger det belopp, som utgör skillnaden mellan det värde marken vid den

tid, då servitutet ifråga skall upphävas, har, och värdet av vid tillfället

befintliga, under kronans innehav av områdena gjorda uppodlingar och förbättringar,

därvid eventuella åbyggnaders värde sålunda icke skall medräknas.

Därest tvist skulle uppstå örn storleken av det ersättningsbelopp,

som sålunda skulle tillkomma staden, skall denna tvist avgöras genom

skiljemän i enlighet med vid tillfället gällande lag örn skiljemän.

Innan kronan tillträder de genom detta avtal till kronan överlåtna områden,

skall, för utrönande av deras beskaffenhet, syn hållas av tre personer, utsedda

på sätt nu gällande lag örn skiljemän föreskriver. Protokoll skall

hållas över syneförrättning och biläggas detta avtal.

Kostnader för syneförrättning skola gäldas av kronan och staden till

hälften vardera.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majus proposition nr 110.

7:o) För lagfart å. kronans i moment l:o) Ilar ovan omförmälda fång

erforderliga avstycknings- eller andra mätningsförrättningar bekostas av

staden.

8:o) Kronan överlåter till staden äganderätten till den genom Kungl.

Göta artilleriregementes försorg omkring 300 meter söder örn regementets

kasernetablissement uppförda bron över Säveån.

Regementet förbeliålles emellertid rätt att utan ersättning till staden

nyttja bron, så länge densamma bibehålies.

9:o) Staden frituges från fullgörande av följande i bytesavtal emellan

staden oell kronan av den 9 och den 24 januari 1922 angående mark omkring

Kungl. Göta artilleriregementes kasern föreskrivna prestationer, nämligen

:

a) _ den i till nyssnämnda bytesavtal hörande och i dess moment 8:o) a)

omförmälda Bil. 2 föreskrivna bortflyttningen från regementets övningsfält av

elektriska kraftledningar;

b) den i bytesavtalets moment 9:o.) omförmälda skyldigheten att uppsätta

hägnad mellan vissa av regementet och staden disponerade områden;

c) den i moment 12:o) i bytesavtalet omförmälda skyldigheten för staden

i visst fall till omläggning av väg, i samband varmed jämväl övriga bestämmelser

i samma moment upphävas;

d) kompensation i penningar respektive genom nybyggnad jämlikt bytesavtalets

moment 3:o) och 4:o) för åbyggnaderna å lägenheten nr 10 och i

det senare momentet omförmälda området örn cirka 6,890 kvadratmeter, i

samband varmed staden berättigas tillträda sagda genom bytesavtalet till

staden överlåtna lägenhet och område, å kartan *1» utmärkta med grön

färgläggning, med åbyggnader å den 1 april eller den 1 oktober, som först infaller,

näst efter det staden färdigställt det i moment 10:o) b) här nedan

omförmälda bostadshuset jämte de därför erforderliga, i moment 10:o) c) angivna

väg- och ledningsarbeten.

10:o) Staden åtager sig att på sin bekostnad utföra följande arbeten för

Kungl. Göta artilleriregementes behov, nämligen:

a) dränering av delar av regementets övningsfält i huvudsaklig överensstämmelse

med den av kronan härigenom godkända dräneringsplan, som

finnes återgiven i härvid fogade, av lantbruksingenjören C. B. Carlson den

10 februari 1928 avgivna promemoria med tillhörande ritning och kostnadsförslag

samt påskrift den 15 april 1928 av Kungl, arméförvaltningens f.

domäntjänsteman Bernh. Grill. Arbetet skall av staden påbörjas under år

1931 och vara avslutat under år 1932. Därest icke hela arbetet verkställes

under år 1931, bör åtminstone den södra hälften av det till dränering avsedda

området dräneras under nämnda år och återstoden under år 1932.

Det åligger drätselkammarens andra avdelning att minst fjorton dagar före

arbetets påbörjande därom underrätta chefen för Kungl. Göta artilleriregemente;

skolande denna underrättelse tillika innehålla meddelande örn den

uppdelning av arbetet, som eventuellt kan ifrågakomma;

b) uppförande å den s. k. Bellevuehöjden mellan Kvibergsvägen och Säveån

a plats, som å härtill hörande karta »I» utmärkts med brun färgläggning,

av ett för regementets personal avsett bostadshus av trä med 3 lägenheter

om resp. 5, 4, 3 rum med jungfrukammare, hallar och kök jämte badrum,

w. c. och värmeledning samt inhägnad trädgårdsanläggning i huvudsaklig

överensstämmelse med härvid fogade, av arkitekten Axel Forssén i maj

1928 uppgjorda skissritningar med tillhörande beskrivning;

n c) iordningställande, resp. nyanläggning av en cirka 200 meter lång och

o meter bred väg till det under moment 10:o) b) här ovan upptagna bostadshuset

samt anläggande av för detsamma erforderliga ledningar för vatten,

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avlopp (bland annat för w. c.), gas oell elektricitet i huvudsaklig överensstämmelse

med kostnadsförslag, upprättade den 5 oktober 1928 av gatucliefen

Artin Hultman, den 6 i nämnda månad av dåvarande vattenlednmgschefen

T. Glosemeijer, den 10 i samma månad av överingenjören A. T. Hall

och den 12 i samma månad av överingenjören G. H. Grauers, jämte till de

tre förstnämnda kostnadsförslagen hörande ritningar.

Arbetena under moment libo) b) och c) här ovan skola så bedrivas, att

bostadshuset kan tagas i anspråk för sitt ändamål den 1 oktober 1933, till

vilken dag sålunda jämväl nyssnämnda väg- och ledningsarbeten skola vara

slutförda;

d) uppförande inom ett väster örn regementets kasernbyggnad beläget, å

kartan »I» med blå färgläggning utmärkt område av 7 för regementets personal

avsedda dubbelhus av trä, d. v. s. 14 hus, som sammanbyggts två

och två, innehållande sammanlagt 22 lägenheter örn 2 rum och kök, två

lägenheter om 1 rum och kök och två lägenheter örn 3 rum och kök, samtliga

försedda med badrum, värmeledning och w. c. samt inhägnad trädgårdsanläggning.

Husen skola uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med härvid fogade,

av arkitekten Forssén i april 1928 uppgjorda skissritningar med tillhörande

beskrivning, utom ifråga om däri intagna kostnadsberäkning;

e) utläggning till 6.5 meters bredd, därav 4.5 meter till körbana och 2

meter till gångbana, av en i preliminärt förslag till stadsplan till delvis 22

och delvis 28 meters bredd upptagen trädplanterad gata från Kvibergsvägen

till det under moment 10:o) d) här ovan angivna bostadsområdet samt för

anläggande av för detta erforderliga ledningar för vatten, avlopp (bland

annat för w. c.), gas och elektricitet ävensom bortflyttning av en bäck från

området i huvudsaklig överensstämmelse med de i moment 10:o) c) här ovan

omförmälda kostnadsförslag och ritningar.

Arbetena under moment 10:o) d) och e) här ovan skola så bedrivas, att

bostadshusen kunna tagas i anspråk för sitt ändamål den 1 oktober 1933,

till vilken dag sålunda jämväl i sistnämnda moment angivna gatu- och ledningsarbeten

skola vara slutförda.

I detta moment avsedda ledningar bliva, i den mån de komma att framdragas

över staden tillhörig, av kronan icke disponerad mark, stadens egendom

och underhållas av staden;

f) nyanläggning inom regementets område öster örn kasernbyggnaderna

av två 5 meter breda vägar örn respektive cirka 130 och 320 meters längd,

å kartan »I» utmärkta med svart färgläggning, enligt av gatachefen Artin

Hultman den 5 oktober 1928 upprättat kostnadsförslag med tillhörande ritning,

vilket arbete skall vara slutfört före den 1 oktober 1932;

g) avgrusning före den 1 juni 1932 mellan Kvibergsvägen och den i moment

8:o) omförmälda bron över Säveån befintliga vägen;

li) underhåll av nyssnämnda bro ävensom, sä länge densamma bibehålies,

av den i moment g) omförmälda vägen mellan Kvibergsvägen och

bron; och

i) den kronan såsom innehavare av mark utmed Kvibergsvägen eventuellt

åliggande renhållning av nämnda väg.

Ilai) Anmärkningar, som från kronans sida kunna komma att göras mot

utförandet av de staden enligt moment 10:o) a)—g) här ovan åliggande arbeten,

skola av regementschefen skriftligen framställas hos drätselkammarens

andra avdelning, beträffande de i moment 10:o) a) omförmälda dräneringsarbetena

inom två år och beträffande övriga arbeten senast inom ett år efter

det respektive arbete enligt detta avtal skolat vara färdigställt eller, örn arbetet

ej slutförts inom sålunda bestämd tid, senast inom två respektive ett

år efter det arbetet avslutats.

Bihang till riksdagens protokoll 1001. 1 sami. 05 haji. (Nr 110—lil.) 374 si ‘2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 110.

Besked i anledning av anmärkning skall av avdelningen lämnas regementschefen

inom två månader efter det anmärkning kommit avdelningen tillhanda.

Godkännes anmärkning av avdelningen, skola sålunda erforderliga kompletteringsarbeten

av staden under samråd med regementschefen verkställas,

så snart lämpligen kan ske, dock senast inom ett år efter anmärkningen

kommit avdelningen tillhanda.

Därest avdelningen däremot icke skulle linna anmärkning befogad, skall

eventuell tvist härom avgöras av skiljemän, utsedda i enlighet med vid

tillfället gällande lag örn skiljemän.

12:o) Staden förbinder sig vidare att till kronan den 1 oktober 1931

utbetala en kontant ersättning av femhundrasjuttiotusensjuhundratrettio

(570,730) kronor.

Beloppet insättes å Kungl, arméförvaltningens giroräkning hos riksbanken.

13:o) Såsom särskild ersättning för tillträdet till de vid Kvibergsvägens

vidgning avsedda, å kartan med röd färgläggning betecknade delarna av

lägenheten Bellevue skall staden till lägenhetens nuvarande arrendator utgiva

ettusen (1,000) kronor. Beloppet utbetalas i stadskassan den 1 oktober

1931.

14:o) För de delar av landeriet Kviberg m. m. i stadens 12 rote, som

kronan efter ikraftträdandet av detta avtal innehar på grund av i moment

l:o) här ovan omförmälda upplåtelsehandling av den 28 april 1891, skall

fortfarande utgå samma avgäld oavkortad, som stadgats i nämnda upplåtelsehandling,

varför någon avgäld icke skall utgå för den mark, som genom

särskilt avtal av den 26 mars 1930 emellan kronan och staden utan ersättning

överlåtits till kronan.

15:o) Staden förbinder sig att vid antagande av förslag till särskilda

stadsplanebestämmelser för användande av de å kartan »I» med röd färgläggning

och gul kantfärg utmärkta områden tillse, att de föreslagna bestämmelserna

icke komma att medgiva områdenas utnyttjande för industriella

ändamål.

16:o) Detta avtal är giltigt endast under förutsättning, att detsamma

godkänts av Kungl. Majit och kronan samt stadsfullmäktige i Göteborg

före den 1 juli 1931.

Av detta avtal äro upprättade två likalydande exemplar, av vilka chefen

för Kungl. Göta artilleriregemente samt Göteborgs drätselkammares andra

avdelning erhållit ett vardera.

Göteborg den 2 december 1930.

OSCAK OSTERMAN.

Chef för Kungl. Göta artilleriregemente.

/G. Harald Spens.

Göteborg i drätselkammaren, å andra avdelningen, den 2 december 1930.

AUG. ÅKESSON.

C. O. Forselius. Anders Nylén. Knut Petersson.

Julius Holm. Ragnar Andersson. Patrik Rydbeck.

/Fr. Gustafson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:341 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och Göteborgs stad m. m. s. 7 i texten
  2. SU 1931:155 Utlåtande i anledning av Kungl. Majas proposition angående godkännande av ett markbytesavtal mellan kronan och Göteborgs stad m. m. s. 1 i texten