Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm

1931-02-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:113, Angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Magit» proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad

till den av telegrafverket disponerade fastigheten

nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm;

given Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Åke Holmbäck.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begeuten i

statsrådet å Stockholms slott den 20 februari 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel,

statsråden Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

T. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Holmbäck anför

efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:

Telegrafstyrelsens tjänstelokaler äro för närvarande huvudsakligen inrymda

i fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren med adress nr 2 vid Brunkebergstorg

i Stockholm. Denna fastighet inköptes år 1918 av telegrafverkets

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 97 haft. (Nr 113—114.) ioo 3i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 113.

dåvarande pensionsinrättning, vilken från och med den 1 juli 1920 övertogs

av statsverket och vars tillgångar från och med nämnda tidpunkt ingå i

telegrafverkets pensionsfond. Denna fond, som förvaltas av telegrafstyrelsen,

är alltså nu ägare till fastigheten. Redan då pension sinrättningen inköpte

fastigheten, var avsikten att telegrafstyrelsen skulle dit förlägga sina lokaler,

så snart därför erforderligt utrymme inom densamma kunde bliva disponibelt.

Sedan detta skett, inflyttade styrelsen i fastigheten sommaren 1924.

Dessförinnan hade ökade utrymmen där beretts genom vissa påbyggnadsarbeten,

till vilka Kungl. Maj:t genom beslut den 11 maj 1923 anvisat medel

av telegrafverkets pensionsfonds tillgångar. I förevarande fastighet disponeras

även avsevärda utrymmen av den under telefondirektören i Stockholm

lydande rikstelefonbyrån.

I skrivelse den 20 oktober 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning

örn beredande av medel ur pensionsfonden för utförande av en tillbyggnad

till omförmälda fastighet i och för anskaffande av ökade lokaler för styrelsen

samt för rikstelefonbyrån.

I denna skrivelse har styrelsen till en början beträffande behovet av

större utrymmen anfört följande:

De senare årens snabba utveckling på de områden, som beröra telegrafverkets

verksamhet, har medfört, att de utrymmen, som stå till buds inom

ifrågavarande fastighet, icke äro tillräckliga. Styrelsen får i sådant hänseende

erinra örn det internationella telefonnätets tillkomst med därav följande avsevärda

trafikökning, om omläggningen av den lokala telefontrafiken i de

största näten för automatisk drift med därav följande omfattande konstruktions-

och planeringsarbeten, vilka utföras i styrelsen, samt örn telefonnätets

våldsamma utveckling, som givetvis medfört ökat arbete och framtvingat

utökning av personalen även inom den centrala förvaltningen. Antalet telefonapparater

i telegrafverkets nät var exempelvis vid den tid år 1924, då

styrelsen inflyttade i sina nuvarande lokaler, cirka 398,000 mot omkring

510,000 den 1 oktober 1930. Rundradiorörelsens hastigt ökade omfattning

har vidare för därav berörda avdelningar medfört ökat arbete, och riksnätets

alltjämt fortgående kablifiering har framtvingat en ny organisation inom

styrelsen för detta arbetes planering och ledning.

De hyresgäster, som vid telegrafstyrelsens inflyttning i fastigheten tills

vidare tillätos kvarbo, hava också undan för undan uppsagts, och sådana

avdelningar inom styrelsen, som utan alltför stor olägenhet för arbetets behöriga

gång kunnat inrymmas på annat håll, hava avflyttat till andra telegrafverkets

fastigheter i Stockholm eller till förhyrda lokaler. Alltjämt

kvarstår emellertid lokalbristen inom fastigheten, och någon ytterligare utflyttning

kan icke ske utan allvarlig olägenhet för samarbetet de olika avdelningarna

emellan.

Av fastighetens nyttiga utrymme, som — örn källarlokalerna, vilka helt

disponeras för arkiv, förråd och maskinrum, frånräknas — uppgår till cirka

8,600 kvm., disponerar telegrafstyrelsen för närvarande omkring 6,000 kvm.

och telefondirektören i Stockholm huvudsakligen för rikstelefonbyrån omkring

2,600 kvm. Även för rikstelefonbyråns del framträder för närvarande

ett starkt behov av utvidgade lokaler bland annat beroende på den kraftiga

tillväxten av antalet telefonapparater i Stockholm. Antalet telefonapparater

inom Stockholms redovisningsområde var sålunda den 1 januari 1925 125,700

och den 1 oktober 1930 över 160,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113. 3

Beträffande sättet för tillgodoseende av styrelsens behov av utvidgade

lokaler innehåller skrivelsen huvudsakligen följande:

Såsom styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 24 maj 1928 framhållit,

är det styrelsens önskan att i framtiden för telegrafverkets räkning förvärva

de delar av kvarteret Fyrmörsaren, som återstå efter en till följd av Hamngatans

breddning och Sveavägens framdragning erforderlig stadsplanereglering.

Marken äges dels av kronan, som äger tomterna 6 och 7, vilka disponeras

av gymnastiska centralinstitutet, dels av Stockholms stad. Sedan telegrafverket

förvärvat kvarteret, skulle där uppföras byggnader för telegrafstation

och eventuellt telefonstation samt för ytterligare utvidgning av styrelsens

och rikstelefonbyråns lokaler.

Omorganisationen av gymnastiska centralinstitutet samt särskilt stadsplaneändringarna

synas emellertid draga så långt ut på tiden, att telegrafstyrelsen

icke för utvidgningen av sina lokaler kan avvakta dessa frågors

lösning.

En möjlighet för telegrafstyrelsen att jämförelsevis snart kunna utvidga

sina lokaler skulle emellertid kunna erhållas genom en tillbyggnad av pensionsfondens

förenämnda fastighet Brunkebergstorg 2 utmed Beridarebansgatan.

Härför skulle av de av centralinstitutet innehavda tomterna behöva

tagas i anspråk ett markområde utmedo Beridarebansgatan, å vilket för närvarande

endast är uppfört ett skjul. Å nyssnämnda karta är området markerat

med rött, vilket betecknar att denna del av tomten icke kommer att

beröras av de tillämnade stadsplaneändringarna.

För telegrafstyrelsen är det ett oavvisligt behov att utan uppskov få utföra

tillbyggnaden. Telegrafstyrelsen har därför under hand tillsport direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, huru direktionen skulle ställa sig

till ett förslag örn utförande redan nu av den behövliga tillbyggnaden, varvid

direktionen förklarat, att direktionen icke skulle motsätta sig genomförandet

av telegrafstyrelsens förevarande planer, örn och så snart beslut

bleve fattat av statsmakterna örn uppförande av lokaler åt institutet å annat

håll. Härigenom bleve nämligen direktionen förvissad örn att de olägenheter,

som ett avstående av ifrågavarande markstycke medförde för institutet,

vore av övergående natur.

Därest ersättning för markupplåtelsen skulle anses böra utgå av telegrafverkets

medel, lärer Kungl. Majit uppdraga åt kronans fastighetskommission

att bestämma denna ersättning i samband med reglerandet av de ekonomiska

frågor, som komma under kommissionens handläggning rörande kvarteret

Fyrmörsaren. I varje fall torde den föreslagna markupplåtelsen icke

böra uppehållas av frågan örn den eventuella ersättningen därför.

Styrelsen omnämner härefter, att kostnaden för tillbyggnaden, som skulle

sträcka sig cirka 30 meter utmed Beridarebansgatan och uppföras till samma

bredd och höjd som den förutvarande byggnaden, har beräknats till 530,000

kronor. Styrelsen föreslår, att detta belopp — såsom tidigare skett i fråga

örn förenämnda påbyggnadsarbeten enligt Kungl. Maj.ts beslut den 11 maj

1923 — skulle utgå av pensionsfondens medel, åtminstone tills vidare, tills

eventuellt medel kunna beredas å riksstaten för övertagandet av byggnaden

från pensionsfonden i sammanhang med de ytterligare krav på anslag till

uppförande av nybyggnader inom kvarteret för telegrafverkets räkning, som

ingå i styrelsens planer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 113.

Styrelsen framhåller vidare, att definitiva ritningar till tillbyggnaden ännu

icke utarbetats men att styrelsen redan nu velat inlämna framställning i

ärendet, för den händelse det skulle anses nödvändigt att bringa frågan

under riksdagens prövning.

Slutligen upplyser styrelsen, att pensionsfondens kapitalbehållning den

31 december 1929 utgjort 21,720,770 kronor 43 öre.

På grund av det anförda har styrelsen anhållit, att Kungl. Hajd måtte

medgiva, att för uppförande av en tillbyggnad till telegrafverkets pensionsfonds

fastighet nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren erforderlig del av de kronan

tillhöriga tomterna nr 6 och 7 i nämnda kvarter måtte få tagas i anspråk och

att för bestridande av kostnaderna för tillbyggnaden må användas medel av

telegrafverkets pensionsfond till ett belopp av högst 530,000 kronor.

I ett över telegrafstyrelsens framställning avgivet utlåtande den 24 oktober

1930 har riksräkenskapsverket anfört följande:

Mot telegrafstyrelsens förslag att för uppförande av en tillbyggnad till

telegrafverkets pensionsfonds fastighet må tagas i anspråk erforderlig del av

kronan tillhörig mark ooli att för bestridande av kostnaderna för tillbyggnaden

må användas medel ur telegrafverkets pensionsfond, har riksräkenskapsverket

med hänsyn till att anordningen är avsedd att endast vara av

provisorisk natur icke funnit skäl till erinran. Fastställandet av eventuell

ersättning för markupplåtelsen synes under förliandenvarande omständigheter

kunna anstå till tidpunkten för det slutliga reglerandet av markfördelningen

i det kvarter, inom vilket fastigheten är belägen. Aven örn anslagsmedel

sålunda icke behöva omedelbart äskas, synes frågan likväl vara av beskaffenhet

att böra underställas riksdagen.

Infordrat utlåtande i ärendet har vidare avgivits den 26 november 1930

av direktionen över gymnastiska centralinstitutet, som anfört följande:

Den planerade byggnaden är avsedd att uppföras å institutets gård å den

del, som ligger utefter Beridarebansgatan och där ett för friluftsgymnastik

avsett skjul nu är beläget. Detta skjul upptager en yta av omkring 8 X 22 m.

och är byggt i en våning.

Telegrafverkets planerade byggnad skulle komma att upptaga en yta av

ungefär 13 X 25 m. och byggas, i sex våningar. Dess mot institutet vettande

gavel kommer att ligga å endast 4 meters avstånd från den närmaste av institutets

byggnader och täcka för tre av de fem fönstren i vardera av de i

denna byggnad inrymda gymnastiksalarna. Dess nordöstra hörn kommer

att ligga 5 ä 6 m. från "det fjärde fönstret. Det är sålunda tydligt, att

bygget kommer att hava en synnerligen ofördelaktig inverkan å belysningsförhållandena

i dessa salar. Den nedre salen, redan nu mörk, torde efter

byggets tillkomst ej kunna användas utan artificiell belysning.

Byggnaden kommer vidare att minska utrymmet å institutets gård med

omkring 100 kvadratmeter, under byggnadstiden med betydligt mera. Gården

användes höst och vår för lek och idrott och är redan nu för sitt ändamål

i allra minsta laget. Gården är emellertid lin tämligen ljus, då den — bortsett

från nyssnämnda skjul — är öppen åt Beridarebansgatan. En högbyggnad

å skjulets plats kommer att giva den karaktären av en mörk bakgård.

Telegrafverkets planerade tillbyggnad kommer således att för institutet

medföra synnerligen betydande olägenheter av den beskaffenhet, att det är

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majus proposition nr 113.

otänkbart att institutet skulle utan allvarlig skada för sin verksamhet under

längre tid kunna foga sig i desamma.

Uppförandet av den planerade byggnaden synes representera ett viktigt

statsintresse, varför direktionen ej vill motsätta sig påbörjandet av bebyggandet,

så snart beslut fattats i institutets egen byggnadsfråga och tiden för byggandets

igångsättande fixerats.

Då det emellertid med all sannolikhet måste bliva nödvändigt att under

de härigenom förutsatta övergångsåren — då institutet kvarstannar i sina

nuvarande lokaler, medan byggnadsverksamheten för telegrafverket pågår —

träffa vissa provisoriska anordningar för avhjälpande av genom byggnadsverksamheten

uppkomna olägenheter för institutet, synes det direktionen

naturligt att kostnaderna för dessa, vilka på förhand icke kunna närmare

angivas, få bestridas av telegrafverkets medel.

Med anledning av vad direktionen sålunda yttrat har telegrafstyrelsen

genom remiss anbefallts att ånyo yttra sig i ärendet. I utlåtande den 8

december 1930 har styrelsen till följd av denna remiss uttalat följande:

Direktionen har ifrågasatt, att kostnaden för vissa provisoriska anordningar

för avhjälpande av genom byggnadsverksamheten uppkommande

olägenheter för institutet måtte bestridas av telegrafverkets medel. Enligt

vad styrelsen under hand erfarit avses härmed kostnaderna för artificiell

belysning av vissa utrymmen samt förhyrande under vissa tider av en särskild

plats för lek och idrott. Dessa kostnader, vilka, såsom direktionen

anfört, icke kunna närmare angivas, torde dock bliva relativt obetydliga,

varför telegrafstyrelsen är beredd att, såsom direktionen ifrågasatt, gälda

desamma.

Gent emot direktionens påstående, att den planerade byggnaden skulle

giva institutets gård karaktären av en mörk bakgård, får styrelsen framhålla,

att gårdens belysningsförhållanden även efter den ifrågavarande byggnadens

tillkomst torde bliva relativt tillfredsställande, då gården blir på två sidor

omgiven av hus med efter Stockholmsförhållanden jämförelsevis obetydlig

höjd.

Kronans fastighetshommission av år 1925, som avgivit utlåtande den 16

december 1930, har uttalat sig på följande sätt:

Kommissionen har icke något att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens

hemställan att få för en sin nybyggnad taga i anspråk viss del av. den

kronans tomtmark inom kvarteret Fyrmörsaren, som för närvarande disponeras

av gymnastiska centralinstitutet. På sätt telegrafstyrelsen anfört i

ärendet, torde styrelsen, därest den avsedda nybyggnaden kommer till stånd,

böra förpliktas bekosta erforderliga provisoriska anordningar till avhjälpande

av de genom nybyggnaden för gymnastiska centralinstitutet uppkommande

olägenheter. Fastställandet av övrig ersättning att utgå av telegrafverkets

medel för ianspråktagandet av ifrågavarande mark torde däremot böra ansta

till tidpunkten för den slutliga regleringen av de kronans och Stockholms

stads markfrågor, vilka beröra kvarteret Fyrmörsaren.

1 ämnet har vidare utlåtande avgivits den 15 januari 1931 av byggnadsstyrelsen.

Detta utlåtande är av följande innehåll:

Med hänsyn till den omfattande stadsplanereglering inom kvarteret Fyrmörsaren,

som är att förvänta i samband med förestående vidgning av

Hamngatan och framdragandet av Sveavägen, borde nybyggnad inom kvarteret

helst icke få komma till utförande innan dylik stadsplanereglering

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

vidtagits. Då emellertid den nu föreslagna nybyggnaden kommer att ligga

på relativt stort avstånd från de av kvarterets gränslinjer, som i första liand

torde komma att beröras av stadsplaneregleringen, och då telegrafstyrelsens

behov av ökat lokalutrymme torde vara synnerligen trängande, synes den

nu avsedda nybyggnaden dock böra få komma till utförande, även örn det

framdeles skulle komma att visa sig nödvändigt att för byggnadens lämpliga

anslutning till den blivande bebyggelsen inom kvarterets övriga delar vidtaga

någon förändring av byggnaden i fråga. Byggnadsstyrelsen vill således

icke motsätta sig att här avsedda mark tages i anspråk för det planerade

byggnadsföretaget, dock under de av direktionen över gymnastiska centralinstitutet

i dess utlåtande den 26 november 1930 angivna förutsättningar.

Styrelsen vill endast framhålla, att nybyggnaden, med hänsyn till Beridarebansgatans

bredd, enligt gällande stadsplan icke torde böra givas större

höjd än 20.5 meter.

Då ritningar till byggnadsföretaget icke föreligga, är byggnadsstyrelsen

icke i tillfälle att göra något närmare uttalande rörande byggnadskostnaderna.

Styrelsen vill endast framhålla, att det enhetspris av 50 kronor per kubik

meter byggnadsvolym, som synes hava legat till grund för beräknandet av

den av telegrafstyrelsen angivna kostnadssumman å 530,000 kronor, enligt

styrelsens mening bör kunna godtagas.

Slutligen tillåter sig byggnadsstyrelsen framhålla, att den del av den för

nybyggnadens uppförande avsedda mark, som ligger inom tomten nr 7, utgör

ofri grund (jämför utredningar rörande statens mark och tomter i Stock

holm, verkställda genom riksarkivet, del Y, sidan 146). Såvitt styrelsen

kan finna torde emellertid nämnda omständighet icke utgöra hinder för nybyggnadens

uppförande.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen yttrat har förnyat utlåtande infordrats

från telegrafstyrelsen. I detta utlåtande, som är dagtecknat den 14

februari 1931, har styrelsen anfört bland annat följande:

Det har framkastats, att byggnadsföretaget skulle kunna anstå ett år, så

att stadsplanefrågan komme närmare sin lösning. Häremot torde icke utan

skäl kunna invändas, att denna fråga på ett år icke gärna kan komma sin

lösning så nära, att då kunde föreligga fullstiindig plan för kvarterets bebyggande,

vilket väl närmast skulle motivera uppskovet. Det måste ifrågasättas,

om ens linjerna för kvarterets blivande gränser i öster och norr,

vilka intimt sammanhänga med frågan örn Sveavägens framdragning och

därmed förbundna vidlyftiga trafikproblem, skulle kunna bliva klarlagda till

dess. Enligt vad styrelsen erfarit, kommer pristävlan att utlysas rörande

ordnandet av frågan örn Sveavägens framdragning. Att de förslag, vilka

därvid framkomma, skulle hinna slutligen prövas och ett avgörande träffas

inom ett år härefter, anser styrelsen icke troligt.

Den tilltänkta tillbyggnaden är emellertid avsedd att uppföras å ett avsnitt

av kvarteret, som icke beröres av en blivande reglering av kvarteret,

varför tillbyggnaden icke heller skulle komma att föregripa övriga stadsplaneregleringar

i trakten.

Allt tyder sålunda på, att ett uppskov icke skulle vara till någon verklig

nytta, under det att å andra sidan, vid det förhållande att telegrafverkets

behov av utvidgade ämbetslokaler är synnerligen trängande, ett uppskovskulle

för styrelsen medföra mycket allvarliga olägenheter.

Att den mark, varå byggnaden skulle uppföras, delvis är ofri tomt, har

styrelsen sig viii bekant. En inom styrelsen härutinnan tidigare verkställd

utredning Ilar, såsom även av byggnadsstyrelsen vitsordats, ådagalagt att

tomternas delvis ofria karaktär icke utgör något hinder för deras bebyggande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 113. <

Yad höjden av tillbyggnaden beträffa!- anser styrelsen sig böra meddela,

att höjden av tillbyggnaden är tilltagen så, att den blir lika med höjden av

den nuvarande flygeln, till vilken ritningarna godkänts av Kungl. Majit den

11 maj 1923. Ifrågavarande länga bildar alltså enligt förslaget en arkitektonisk

enhet.

Med hänsyn till styrelsens meromnämnda trängande behov av utvidgade

tjänstelokaler bör emellertid icke en eventuell meningsskiljaktighet beträffande

höjden hos den planerade tillbyggnaden få stå hindrande i vägen för ett

avgörande av byggnadsfrågan vid årets riksdag. Denna detalj i förslaget

torde lämpligen sedermera kunna underställas Kungl. Maj:ts avgörande. En

lägre byggnadsliöjd medför emellertid minskat antal vaningar och således

minskat utrymme.

Vid styrelsens sistnämnda utlåtande har fogats avskrift av en från stadsplanedirektören

i Stockholm avlaten skrivelse i ämnet, vari bekräftats vad

telegrafstyrelsen anfört därom, att den avsedda tillbyggnaden icke skulle

komma att föregripa blivande stadsplaneregleringar i trakten, samt uttalats,

att från stadsplanekontorets sida hinder icke förelåge för byggnadens uppförande

under förutsättning att den planlades på sådant sätt, att Beridarebansgatan

framdeles utan olägenhet kunde sänkas i anslutning till en eventuell

framtida sänkning av terrängen vid Klarabergsgatan och HamngatanMot

den föreslagna hushöjden har i denna skrivelse icke framställts erinran.

Vid ifrågavarande utlåtande har styrelsen vidare fogat av arkitekten

N. G. Friberg upprättade förslagsskisser till tillbyggnaden ävensom av Friberg

verkställd approximativ kostnadsberäkning. Denna kostnadsberäkning utvisar

att — såsom i telegrafstyrelsens skrivelse den 20 oktober 1930 anförts

— tillbyggnaden skulle kunna med av styrelsen föreslagen hushöjd

uppföras för en kostnad av 530,000 kronor.

M ed avseende å den i stadsplanedirektörens skrivelse berörda sänkningen

av Beridarebansgatan har telegrafstyrelsen i utlåtandet den 14 februari 1931

yttrat, att ett aktgivande på vad härutinnan förutsatts icke syntes medföra

nämnvärd ökning av den beräknade kostnaden för tillbyggnaden.

Av utredningen i ärendet framgår, att den hastiga utveckling, som statens

telefon väsende under senare år undergått, medfört ett starkt behov av ökade

lokaler för telegrafstyrelsen samt för rikstelefonbyrån. Vad telegrafstyrelsen

i ämnet anfört samt vad jag vid personligt besök i de nuvarande lokalerna

inom fastigheten nr 2 vid Brunkebergstorg varit i tillfälle att iakttaga har

bibragt mig den uppfattningen, att detta behov är av den trängande art, att

åtgärder för dess tillgodoseende snarast möjligt böra vidtagas

För en lämplig lösning av denna lokalfråga synes mig någon annan utväg

icke stå till buds än att, såsom telegrafstyrelsen föreslagit, en tillbyggnad

till nyssnämnda, av telegrafverket disponerade fastighet vid Brunkebergstorg

uppföres å viss] till ifrågavarande fastighet gränsande del av kronans för

närvarande till gymnastiska centralinstitutet upplåtna mark inom kvarteret

Fyrmörsaren. Med hänsyn till förestående stadsplaneregleringar inom nämnda

kvarter kunde det visserligen, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, synas

Departements
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majus proposition nr 113.

ensidigt, att tillbyggnadens uppförande kunde anstå intill dess full klarhet

vunnits rörande utformningen av dessa regleringar. Jag erinrar i detta

sammanhang, att kronans fastiglietskommission av år 1925 erhållit uppdrag

att med Stockholms stad förhandla angående ömsesidiga markförvärv inom

kvarteret i samband med breddning av Hamngatan och andra ändringar i

stadsplanen. Då emellertid å ena sidan ett dylikt uppskov synbarligen

skulle för telegrafverket innebära allvarliga olägenheter och å andra sidan

tillbyggnaden i fråga skulle uppföras å en del av kvarteret, som enligt vad

i ärendet framhållits icke synes bliva berörd av en blivande stadsplanereglering,

har jag i likhet med samtliga de hörda myndigheterna funnit mig

icke behöva av nu nämnd anledning ifrågasätta uppskov med byggnadsföretaget.

Mot ett omedelbart ianspråktagande av det område, som för tillbyggnaden

skulle erfordras, har från direktionen över gymnastiska centralinstitutet rests

vissa invändningar med hänsyn till institutets intressen. Även örn det icke

kan bestridas, att den föreslagna åtgärden skulle medföra vissa olägenheter

för institutets verksamhet, synas likväl dessa olägenheter icke vara av den

art och omfattning, att de böra stå hindrande i vägen för förslagets genomförande.

Med hänsyn härtill finner jag icke erforderligt att, såsom direktionen

ifrågasatt, uppskjuta tillbyggnadsföretagets igångsättande i avvaktan

på beslut i fråga om nybyggnad för institutet. I anslutning till vad från

institutets sida förutsatts och telegrafstyrelsen medgivit utgår jag härvid

ifrån att de särskilda kostnader, som till följd av tillbyggnadens uppförande

kunna uppstå för institutet, komma att gäldas av telegrafverkets medel enligt

grunder, som i brist på åsämjande mellan styrelsen och direktionen fastställas

av Kungl. Majit.

Med avseende å den föreslagna tillbyggnadens utformning föreligga ännu

endast preliminära skissritningar. Enligt dessa skulle höjden av tillbyggnaden

avvägas till överensstämmelse med den nuvarande byggnadens flygel

åt Beridarebansgatan, vilket skulle innebära större höjd än den av byggnadsstyrelsen

med hänsyn till Beridarebansgatans bredd angivna. På denna

punkt lärer den föreliggande utredningen icke möjliggöra ett bestämt ståndpunktstagande,

utan denna detaljfråga synes få av Kungl. Majit, i samband med

Provning av definitivt ritningsförslag, längre fram upptagas till avgörande.

Telegrafstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för tillbyggnadsföretaget

skulle bestridas av telegrafverkets pensionsfonds tillgångar. Då huvudfastigheten

för närvarande äges av denna fond, finner jag intet vara att häremot

erinra. I likhet med riksräken skap sverket anser jag emellertid, att frågan bör

underställas riksdagens prövning. På sätt telegrafstyrelsen antytt torde

längre fram, sedan en slutlig reglering av markfördelningen inom kvarteret

Fyrmörsaren ägt rum, få tagas under övervägande frågan örn beredande av

medel för telegrafverkets övertagande av pensionsfondens fastighet. I samband

därmed lärer också spörsmålet örn eventuell ersättning för upplåtelse

av mark, varom nu är fråga, få upptagas till prövning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 113

Deri approximativt uppskattade kostnadssumman för tillbyggnadsföretaget,

530,000 kronor, synes — såvitt för närvarande kan bedömas — icke giva

anledning till erinran. I samband med prövning av definitivt ritningsförslag

torde en närmare kostnadsberäkning böra underkastas granskning. I detta

sammanhang må framhållas att, därest tillbyggnaden skulle komma att utföras

till lägre höjd än vad telegrafstyrelsen förutsatt, härigenom torde komma

att uppstå viss kostnadsbesparing. I anslutning till vad nu anförts synes

riksdagens medgivande böra äskas därtill, att för ändamålet i fråga må av

pensionsfondens tillgångar användas högst nyssnämnda belopp 530,000 kronor.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att för tillbyggnad till den telegrafverkets pensionsfond tillhöriga

fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm

må av pensionsfondens medel användas ett belopp av högst

530,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmör a1 i texten
  2. SU 1931:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockh a1 i texten