Angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm
1931-02-20 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1931:113, Angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm
Dokumentets text
Kungl. Magit» proposition nr 113.
1
Nr 113.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnad
till den av telegrafverket disponerade fastigheten
nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm;
given Stockholms slott den 20 februari 1931.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Åke Holmbäck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begeuten i
statsrådet å Stockholms slott den 20 februari 1931.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel,
statsråden Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,
Hansén, Rundqvist.
T. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Holmbäck anför
efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet:
Telegrafstyrelsens tjänstelokaler äro för närvarande huvudsakligen inrymda
i fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren med adress nr 2 vid Brunkebergstorg
i Stockholm. Denna fastighet inköptes år 1918 av telegrafverkets
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 97 haft. (Nr 113—114.) ioo 3i
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 113.
dåvarande pensionsinrättning, vilken från och med den 1 juli 1920 övertogs
av statsverket och vars tillgångar från och med nämnda tidpunkt ingå i
telegrafverkets pensionsfond. Denna fond, som förvaltas av telegrafstyrelsen,
är alltså nu ägare till fastigheten. Redan då pension sinrättningen inköpte
fastigheten, var avsikten att telegrafstyrelsen skulle dit förlägga sina lokaler,
så snart därför erforderligt utrymme inom densamma kunde bliva disponibelt.
Sedan detta skett, inflyttade styrelsen i fastigheten sommaren 1924.
Dessförinnan hade ökade utrymmen där beretts genom vissa påbyggnadsarbeten,
till vilka Kungl. Maj:t genom beslut den 11 maj 1923 anvisat medel
av telegrafverkets pensionsfonds tillgångar. I förevarande fastighet disponeras
även avsevärda utrymmen av den under telefondirektören i Stockholm
lydande rikstelefonbyrån.
I skrivelse den 20 oktober 1930 har telegrafstyrelsen gjort framställning
örn beredande av medel ur pensionsfonden för utförande av en tillbyggnad
till omförmälda fastighet i och för anskaffande av ökade lokaler för styrelsen
samt för rikstelefonbyrån.
I denna skrivelse har styrelsen till en början beträffande behovet av
större utrymmen anfört följande:
De senare årens snabba utveckling på de områden, som beröra telegrafverkets
verksamhet, har medfört, att de utrymmen, som stå till buds inom
ifrågavarande fastighet, icke äro tillräckliga. Styrelsen får i sådant hänseende
erinra örn det internationella telefonnätets tillkomst med därav följande avsevärda
trafikökning, om omläggningen av den lokala telefontrafiken i de
största näten för automatisk drift med därav följande omfattande konstruktions-
och planeringsarbeten, vilka utföras i styrelsen, samt örn telefonnätets
våldsamma utveckling, som givetvis medfört ökat arbete och framtvingat
utökning av personalen även inom den centrala förvaltningen. Antalet telefonapparater
i telegrafverkets nät var exempelvis vid den tid år 1924, då
styrelsen inflyttade i sina nuvarande lokaler, cirka 398,000 mot omkring
510,000 den 1 oktober 1930. Rundradiorörelsens hastigt ökade omfattning
har vidare för därav berörda avdelningar medfört ökat arbete, och riksnätets
alltjämt fortgående kablifiering har framtvingat en ny organisation inom
styrelsen för detta arbetes planering och ledning.
De hyresgäster, som vid telegrafstyrelsens inflyttning i fastigheten tills
vidare tillätos kvarbo, hava också undan för undan uppsagts, och sådana
avdelningar inom styrelsen, som utan alltför stor olägenhet för arbetets behöriga
gång kunnat inrymmas på annat håll, hava avflyttat till andra telegrafverkets
fastigheter i Stockholm eller till förhyrda lokaler. Alltjämt
kvarstår emellertid lokalbristen inom fastigheten, och någon ytterligare utflyttning
kan icke ske utan allvarlig olägenhet för samarbetet de olika avdelningarna
emellan.
Av fastighetens nyttiga utrymme, som — örn källarlokalerna, vilka helt
disponeras för arkiv, förråd och maskinrum, frånräknas — uppgår till cirka
8,600 kvm., disponerar telegrafstyrelsen för närvarande omkring 6,000 kvm.
och telefondirektören i Stockholm huvudsakligen för rikstelefonbyrån omkring
2,600 kvm. Även för rikstelefonbyråns del framträder för närvarande
ett starkt behov av utvidgade lokaler bland annat beroende på den kraftiga
tillväxten av antalet telefonapparater i Stockholm. Antalet telefonapparater
inom Stockholms redovisningsområde var sålunda den 1 januari 1925 125,700
och den 1 oktober 1930 över 160,000.
Kungl. Maj:ts proposition nr 113. 3
Beträffande sättet för tillgodoseende av styrelsens behov av utvidgade
lokaler innehåller skrivelsen huvudsakligen följande:
Såsom styrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 24 maj 1928 framhållit,
är det styrelsens önskan att i framtiden för telegrafverkets räkning förvärva
de delar av kvarteret Fyrmörsaren, som återstå efter en till följd av Hamngatans
breddning och Sveavägens framdragning erforderlig stadsplanereglering.
Marken äges dels av kronan, som äger tomterna 6 och 7, vilka disponeras
av gymnastiska centralinstitutet, dels av Stockholms stad. Sedan telegrafverket
förvärvat kvarteret, skulle där uppföras byggnader för telegrafstation
och eventuellt telefonstation samt för ytterligare utvidgning av styrelsens
och rikstelefonbyråns lokaler.
Omorganisationen av gymnastiska centralinstitutet samt särskilt stadsplaneändringarna
synas emellertid draga så långt ut på tiden, att telegrafstyrelsen
icke för utvidgningen av sina lokaler kan avvakta dessa frågors
lösning.
En möjlighet för telegrafstyrelsen att jämförelsevis snart kunna utvidga
sina lokaler skulle emellertid kunna erhållas genom en tillbyggnad av pensionsfondens
förenämnda fastighet Brunkebergstorg 2 utmed Beridarebansgatan.
Härför skulle av de av centralinstitutet innehavda tomterna behöva
tagas i anspråk ett markområde utmedo Beridarebansgatan, å vilket för närvarande
endast är uppfört ett skjul. Å nyssnämnda karta är området markerat
med rött, vilket betecknar att denna del av tomten icke kommer att
beröras av de tillämnade stadsplaneändringarna.
För telegrafstyrelsen är det ett oavvisligt behov att utan uppskov få utföra
tillbyggnaden. Telegrafstyrelsen har därför under hand tillsport direktionen
över gymnastiska centralinstitutet, huru direktionen skulle ställa sig
till ett förslag örn utförande redan nu av den behövliga tillbyggnaden, varvid
direktionen förklarat, att direktionen icke skulle motsätta sig genomförandet
av telegrafstyrelsens förevarande planer, örn och så snart beslut
bleve fattat av statsmakterna örn uppförande av lokaler åt institutet å annat
håll. Härigenom bleve nämligen direktionen förvissad örn att de olägenheter,
som ett avstående av ifrågavarande markstycke medförde för institutet,
vore av övergående natur.
Därest ersättning för markupplåtelsen skulle anses böra utgå av telegrafverkets
medel, lärer Kungl. Majit uppdraga åt kronans fastighetskommission
att bestämma denna ersättning i samband med reglerandet av de ekonomiska
frågor, som komma under kommissionens handläggning rörande kvarteret
Fyrmörsaren. I varje fall torde den föreslagna markupplåtelsen icke
böra uppehållas av frågan örn den eventuella ersättningen därför.
Styrelsen omnämner härefter, att kostnaden för tillbyggnaden, som skulle
sträcka sig cirka 30 meter utmed Beridarebansgatan och uppföras till samma
bredd och höjd som den förutvarande byggnaden, har beräknats till 530,000
kronor. Styrelsen föreslår, att detta belopp — såsom tidigare skett i fråga
örn förenämnda påbyggnadsarbeten enligt Kungl. Maj.ts beslut den 11 maj
1923 — skulle utgå av pensionsfondens medel, åtminstone tills vidare, tills
eventuellt medel kunna beredas å riksstaten för övertagandet av byggnaden
från pensionsfonden i sammanhang med de ytterligare krav på anslag till
uppförande av nybyggnader inom kvarteret för telegrafverkets räkning, som
ingå i styrelsens planer.
4
Kungl. Majus proposition nr 113.
Styrelsen framhåller vidare, att definitiva ritningar till tillbyggnaden ännu
icke utarbetats men att styrelsen redan nu velat inlämna framställning i
ärendet, för den händelse det skulle anses nödvändigt att bringa frågan
under riksdagens prövning.
Slutligen upplyser styrelsen, att pensionsfondens kapitalbehållning den
31 december 1929 utgjort 21,720,770 kronor 43 öre.
På grund av det anförda har styrelsen anhållit, att Kungl. Hajd måtte
medgiva, att för uppförande av en tillbyggnad till telegrafverkets pensionsfonds
fastighet nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren erforderlig del av de kronan
tillhöriga tomterna nr 6 och 7 i nämnda kvarter måtte få tagas i anspråk och
att för bestridande av kostnaderna för tillbyggnaden må användas medel av
telegrafverkets pensionsfond till ett belopp av högst 530,000 kronor.
I ett över telegrafstyrelsens framställning avgivet utlåtande den 24 oktober
1930 har riksräkenskapsverket anfört följande:
Mot telegrafstyrelsens förslag att för uppförande av en tillbyggnad till
telegrafverkets pensionsfonds fastighet må tagas i anspråk erforderlig del av
kronan tillhörig mark ooli att för bestridande av kostnaderna för tillbyggnaden
må användas medel ur telegrafverkets pensionsfond, har riksräkenskapsverket
med hänsyn till att anordningen är avsedd att endast vara av
provisorisk natur icke funnit skäl till erinran. Fastställandet av eventuell
ersättning för markupplåtelsen synes under förliandenvarande omständigheter
kunna anstå till tidpunkten för det slutliga reglerandet av markfördelningen
i det kvarter, inom vilket fastigheten är belägen. Aven örn anslagsmedel
sålunda icke behöva omedelbart äskas, synes frågan likväl vara av beskaffenhet
att böra underställas riksdagen.
Infordrat utlåtande i ärendet har vidare avgivits den 26 november 1930
av direktionen över gymnastiska centralinstitutet, som anfört följande:
Den planerade byggnaden är avsedd att uppföras å institutets gård å den
del, som ligger utefter Beridarebansgatan och där ett för friluftsgymnastik
avsett skjul nu är beläget. Detta skjul upptager en yta av omkring 8 X 22 m.
och är byggt i en våning.
Telegrafverkets planerade byggnad skulle komma att upptaga en yta av
ungefär 13 X 25 m. och byggas, i sex våningar. Dess mot institutet vettande
gavel kommer att ligga å endast 4 meters avstånd från den närmaste av institutets
byggnader och täcka för tre av de fem fönstren i vardera av de i
denna byggnad inrymda gymnastiksalarna. Dess nordöstra hörn kommer
att ligga 5 ä 6 m. från "det fjärde fönstret. Det är sålunda tydligt, att
bygget kommer att hava en synnerligen ofördelaktig inverkan å belysningsförhållandena
i dessa salar. Den nedre salen, redan nu mörk, torde efter
byggets tillkomst ej kunna användas utan artificiell belysning.
Byggnaden kommer vidare att minska utrymmet å institutets gård med
omkring 100 kvadratmeter, under byggnadstiden med betydligt mera. Gården
användes höst och vår för lek och idrott och är redan nu för sitt ändamål
i allra minsta laget. Gården är emellertid lin tämligen ljus, då den — bortsett
från nyssnämnda skjul — är öppen åt Beridarebansgatan. En högbyggnad
å skjulets plats kommer att giva den karaktären av en mörk bakgård.
Telegrafverkets planerade tillbyggnad kommer således att för institutet
medföra synnerligen betydande olägenheter av den beskaffenhet, att det är
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Kungl. Majus proposition nr 113.
otänkbart att institutet skulle utan allvarlig skada för sin verksamhet under
längre tid kunna foga sig i desamma.
Uppförandet av den planerade byggnaden synes representera ett viktigt
statsintresse, varför direktionen ej vill motsätta sig påbörjandet av bebyggandet,
så snart beslut fattats i institutets egen byggnadsfråga och tiden för byggandets
igångsättande fixerats.
Då det emellertid med all sannolikhet måste bliva nödvändigt att under
de härigenom förutsatta övergångsåren — då institutet kvarstannar i sina
nuvarande lokaler, medan byggnadsverksamheten för telegrafverket pågår —
träffa vissa provisoriska anordningar för avhjälpande av genom byggnadsverksamheten
uppkomna olägenheter för institutet, synes det direktionen
naturligt att kostnaderna för dessa, vilka på förhand icke kunna närmare
angivas, få bestridas av telegrafverkets medel.
Med anledning av vad direktionen sålunda yttrat har telegrafstyrelsen
genom remiss anbefallts att ånyo yttra sig i ärendet. I utlåtande den 8
december 1930 har styrelsen till följd av denna remiss uttalat följande:
Direktionen har ifrågasatt, att kostnaden för vissa provisoriska anordningar
för avhjälpande av genom byggnadsverksamheten uppkommande
olägenheter för institutet måtte bestridas av telegrafverkets medel. Enligt
vad styrelsen under hand erfarit avses härmed kostnaderna för artificiell
belysning av vissa utrymmen samt förhyrande under vissa tider av en särskild
plats för lek och idrott. Dessa kostnader, vilka, såsom direktionen
anfört, icke kunna närmare angivas, torde dock bliva relativt obetydliga,
varför telegrafstyrelsen är beredd att, såsom direktionen ifrågasatt, gälda
desamma.
Gent emot direktionens påstående, att den planerade byggnaden skulle
giva institutets gård karaktären av en mörk bakgård, får styrelsen framhålla,
att gårdens belysningsförhållanden även efter den ifrågavarande byggnadens
tillkomst torde bliva relativt tillfredsställande, då gården blir på två sidor
omgiven av hus med efter Stockholmsförhållanden jämförelsevis obetydlig
höjd.
Kronans fastighetshommission av år 1925, som avgivit utlåtande den 16
december 1930, har uttalat sig på följande sätt:
Kommissionen har icke något att erinra mot bifall till telegrafstyrelsens
hemställan att få för en sin nybyggnad taga i anspråk viss del av. den
kronans tomtmark inom kvarteret Fyrmörsaren, som för närvarande disponeras
av gymnastiska centralinstitutet. På sätt telegrafstyrelsen anfört i
ärendet, torde styrelsen, därest den avsedda nybyggnaden kommer till stånd,
böra förpliktas bekosta erforderliga provisoriska anordningar till avhjälpande
av de genom nybyggnaden för gymnastiska centralinstitutet uppkommande
olägenheter. Fastställandet av övrig ersättning att utgå av telegrafverkets
medel för ianspråktagandet av ifrågavarande mark torde däremot böra ansta
till tidpunkten för den slutliga regleringen av de kronans och Stockholms
stads markfrågor, vilka beröra kvarteret Fyrmörsaren.
1 ämnet har vidare utlåtande avgivits den 15 januari 1931 av byggnadsstyrelsen.
Detta utlåtande är av följande innehåll:
Med hänsyn till den omfattande stadsplanereglering inom kvarteret Fyrmörsaren,
som är att förvänta i samband med förestående vidgning av
Hamngatan och framdragandet av Sveavägen, borde nybyggnad inom kvarteret
helst icke få komma till utförande innan dylik stadsplanereglering
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
vidtagits. Då emellertid den nu föreslagna nybyggnaden kommer att ligga
på relativt stort avstånd från de av kvarterets gränslinjer, som i första liand
torde komma att beröras av stadsplaneregleringen, och då telegrafstyrelsens
behov av ökat lokalutrymme torde vara synnerligen trängande, synes den
nu avsedda nybyggnaden dock böra få komma till utförande, även örn det
framdeles skulle komma att visa sig nödvändigt att för byggnadens lämpliga
anslutning till den blivande bebyggelsen inom kvarterets övriga delar vidtaga
någon förändring av byggnaden i fråga. Byggnadsstyrelsen vill således
icke motsätta sig att här avsedda mark tages i anspråk för det planerade
byggnadsföretaget, dock under de av direktionen över gymnastiska centralinstitutet
i dess utlåtande den 26 november 1930 angivna förutsättningar.
Styrelsen vill endast framhålla, att nybyggnaden, med hänsyn till Beridarebansgatans
bredd, enligt gällande stadsplan icke torde böra givas större
höjd än 20.5 meter.
Då ritningar till byggnadsföretaget icke föreligga, är byggnadsstyrelsen
icke i tillfälle att göra något närmare uttalande rörande byggnadskostnaderna.
Styrelsen vill endast framhålla, att det enhetspris av 50 kronor per kubik
meter byggnadsvolym, som synes hava legat till grund för beräknandet av
den av telegrafstyrelsen angivna kostnadssumman å 530,000 kronor, enligt
styrelsens mening bör kunna godtagas.
Slutligen tillåter sig byggnadsstyrelsen framhålla, att den del av den för
nybyggnadens uppförande avsedda mark, som ligger inom tomten nr 7, utgör
ofri grund (jämför utredningar rörande statens mark och tomter i Stock
holm, verkställda genom riksarkivet, del Y, sidan 146). Såvitt styrelsen
kan finna torde emellertid nämnda omständighet icke utgöra hinder för nybyggnadens
uppförande.
I anledning av vad byggnadsstyrelsen yttrat har förnyat utlåtande infordrats
från telegrafstyrelsen. I detta utlåtande, som är dagtecknat den 14
februari 1931, har styrelsen anfört bland annat följande:
Det har framkastats, att byggnadsföretaget skulle kunna anstå ett år, så
att stadsplanefrågan komme närmare sin lösning. Häremot torde icke utan
skäl kunna invändas, att denna fråga på ett år icke gärna kan komma sin
lösning så nära, att då kunde föreligga fullstiindig plan för kvarterets bebyggande,
vilket väl närmast skulle motivera uppskovet. Det måste ifrågasättas,
om ens linjerna för kvarterets blivande gränser i öster och norr,
vilka intimt sammanhänga med frågan örn Sveavägens framdragning och
därmed förbundna vidlyftiga trafikproblem, skulle kunna bliva klarlagda till
dess. Enligt vad styrelsen erfarit, kommer pristävlan att utlysas rörande
ordnandet av frågan örn Sveavägens framdragning. Att de förslag, vilka
därvid framkomma, skulle hinna slutligen prövas och ett avgörande träffas
inom ett år härefter, anser styrelsen icke troligt.
Den tilltänkta tillbyggnaden är emellertid avsedd att uppföras å ett avsnitt
av kvarteret, som icke beröres av en blivande reglering av kvarteret,
varför tillbyggnaden icke heller skulle komma att föregripa övriga stadsplaneregleringar
i trakten.
Allt tyder sålunda på, att ett uppskov icke skulle vara till någon verklig
nytta, under det att å andra sidan, vid det förhållande att telegrafverkets
behov av utvidgade ämbetslokaler är synnerligen trängande, ett uppskovskulle
för styrelsen medföra mycket allvarliga olägenheter.
Att den mark, varå byggnaden skulle uppföras, delvis är ofri tomt, har
styrelsen sig viii bekant. En inom styrelsen härutinnan tidigare verkställd
utredning Ilar, såsom även av byggnadsstyrelsen vitsordats, ådagalagt att
tomternas delvis ofria karaktär icke utgör något hinder för deras bebyggande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 113. <
Yad höjden av tillbyggnaden beträffa!- anser styrelsen sig böra meddela,
att höjden av tillbyggnaden är tilltagen så, att den blir lika med höjden av
den nuvarande flygeln, till vilken ritningarna godkänts av Kungl. Majit den
11 maj 1923. Ifrågavarande länga bildar alltså enligt förslaget en arkitektonisk
enhet.
Med hänsyn till styrelsens meromnämnda trängande behov av utvidgade
tjänstelokaler bör emellertid icke en eventuell meningsskiljaktighet beträffande
höjden hos den planerade tillbyggnaden få stå hindrande i vägen för ett
avgörande av byggnadsfrågan vid årets riksdag. Denna detalj i förslaget
torde lämpligen sedermera kunna underställas Kungl. Maj:ts avgörande. En
lägre byggnadsliöjd medför emellertid minskat antal vaningar och således
minskat utrymme.
Vid styrelsens sistnämnda utlåtande har fogats avskrift av en från stadsplanedirektören
i Stockholm avlaten skrivelse i ämnet, vari bekräftats vad
telegrafstyrelsen anfört därom, att den avsedda tillbyggnaden icke skulle
komma att föregripa blivande stadsplaneregleringar i trakten, samt uttalats,
att från stadsplanekontorets sida hinder icke förelåge för byggnadens uppförande
under förutsättning att den planlades på sådant sätt, att Beridarebansgatan
framdeles utan olägenhet kunde sänkas i anslutning till en eventuell
framtida sänkning av terrängen vid Klarabergsgatan och HamngatanMot
den föreslagna hushöjden har i denna skrivelse icke framställts erinran.
Vid ifrågavarande utlåtande har styrelsen vidare fogat av arkitekten
N. G. Friberg upprättade förslagsskisser till tillbyggnaden ävensom av Friberg
verkställd approximativ kostnadsberäkning. Denna kostnadsberäkning utvisar
att — såsom i telegrafstyrelsens skrivelse den 20 oktober 1930 anförts
— tillbyggnaden skulle kunna med av styrelsen föreslagen hushöjd
uppföras för en kostnad av 530,000 kronor.
M ed avseende å den i stadsplanedirektörens skrivelse berörda sänkningen
av Beridarebansgatan har telegrafstyrelsen i utlåtandet den 14 februari 1931
yttrat, att ett aktgivande på vad härutinnan förutsatts icke syntes medföra
nämnvärd ökning av den beräknade kostnaden för tillbyggnaden.
Av utredningen i ärendet framgår, att den hastiga utveckling, som statens
telefon väsende under senare år undergått, medfört ett starkt behov av ökade
lokaler för telegrafstyrelsen samt för rikstelefonbyrån. Vad telegrafstyrelsen
i ämnet anfört samt vad jag vid personligt besök i de nuvarande lokalerna
inom fastigheten nr 2 vid Brunkebergstorg varit i tillfälle att iakttaga har
bibragt mig den uppfattningen, att detta behov är av den trängande art, att
åtgärder för dess tillgodoseende snarast möjligt böra vidtagas
För en lämplig lösning av denna lokalfråga synes mig någon annan utväg
icke stå till buds än att, såsom telegrafstyrelsen föreslagit, en tillbyggnad
till nyssnämnda, av telegrafverket disponerade fastighet vid Brunkebergstorg
uppföres å viss] till ifrågavarande fastighet gränsande del av kronans för
närvarande till gymnastiska centralinstitutet upplåtna mark inom kvarteret
Fyrmörsaren. Med hänsyn till förestående stadsplaneregleringar inom nämnda
kvarter kunde det visserligen, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, synas
Departements
chefen.
8
Kungl. Majus proposition nr 113.
ensidigt, att tillbyggnadens uppförande kunde anstå intill dess full klarhet
vunnits rörande utformningen av dessa regleringar. Jag erinrar i detta
sammanhang, att kronans fastiglietskommission av år 1925 erhållit uppdrag
att med Stockholms stad förhandla angående ömsesidiga markförvärv inom
kvarteret i samband med breddning av Hamngatan och andra ändringar i
stadsplanen. Då emellertid å ena sidan ett dylikt uppskov synbarligen
skulle för telegrafverket innebära allvarliga olägenheter och å andra sidan
tillbyggnaden i fråga skulle uppföras å en del av kvarteret, som enligt vad
i ärendet framhållits icke synes bliva berörd av en blivande stadsplanereglering,
har jag i likhet med samtliga de hörda myndigheterna funnit mig
icke behöva av nu nämnd anledning ifrågasätta uppskov med byggnadsföretaget.
Mot ett omedelbart ianspråktagande av det område, som för tillbyggnaden
skulle erfordras, har från direktionen över gymnastiska centralinstitutet rests
vissa invändningar med hänsyn till institutets intressen. Även örn det icke
kan bestridas, att den föreslagna åtgärden skulle medföra vissa olägenheter
för institutets verksamhet, synas likväl dessa olägenheter icke vara av den
art och omfattning, att de böra stå hindrande i vägen för förslagets genomförande.
Med hänsyn härtill finner jag icke erforderligt att, såsom direktionen
ifrågasatt, uppskjuta tillbyggnadsföretagets igångsättande i avvaktan
på beslut i fråga om nybyggnad för institutet. I anslutning till vad från
institutets sida förutsatts och telegrafstyrelsen medgivit utgår jag härvid
ifrån att de särskilda kostnader, som till följd av tillbyggnadens uppförande
kunna uppstå för institutet, komma att gäldas av telegrafverkets medel enligt
grunder, som i brist på åsämjande mellan styrelsen och direktionen fastställas
av Kungl. Majit.
Med avseende å den föreslagna tillbyggnadens utformning föreligga ännu
endast preliminära skissritningar. Enligt dessa skulle höjden av tillbyggnaden
avvägas till överensstämmelse med den nuvarande byggnadens flygel
åt Beridarebansgatan, vilket skulle innebära större höjd än den av byggnadsstyrelsen
med hänsyn till Beridarebansgatans bredd angivna. På denna
punkt lärer den föreliggande utredningen icke möjliggöra ett bestämt ståndpunktstagande,
utan denna detaljfråga synes få av Kungl. Majit, i samband med
Provning av definitivt ritningsförslag, längre fram upptagas till avgörande.
Telegrafstyrelsen har föreslagit, att kostnaderna för tillbyggnadsföretaget
skulle bestridas av telegrafverkets pensionsfonds tillgångar. Då huvudfastigheten
för närvarande äges av denna fond, finner jag intet vara att häremot
erinra. I likhet med riksräken skap sverket anser jag emellertid, att frågan bör
underställas riksdagens prövning. På sätt telegrafstyrelsen antytt torde
längre fram, sedan en slutlig reglering av markfördelningen inom kvarteret
Fyrmörsaren ägt rum, få tagas under övervägande frågan örn beredande av
medel för telegrafverkets övertagande av pensionsfondens fastighet. I samband
därmed lärer också spörsmålet örn eventuell ersättning för upplåtelse
av mark, varom nu är fråga, få upptagas till prövning.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 113
Deri approximativt uppskattade kostnadssumman för tillbyggnadsföretaget,
530,000 kronor, synes — såvitt för närvarande kan bedömas — icke giva
anledning till erinran. I samband med prövning av definitivt ritningsförslag
torde en närmare kostnadsberäkning böra underkastas granskning. I detta
sammanhang må framhållas att, därest tillbyggnaden skulle komma att utföras
till lägre höjd än vad telegrafstyrelsen förutsatt, härigenom torde komma
att uppstå viss kostnadsbesparing. I anslutning till vad nu anförts synes
riksdagens medgivande böra äskas därtill, att för ändamålet i fråga må av
pensionsfondens tillgångar användas högst nyssnämnda belopp 530,000 kronor.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen medgiva,
att för tillbyggnad till den telegrafverkets pensionsfond tillhöriga
fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockholm
må av pensionsfondens medel användas ett belopp av högst
530,000 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
lämna bifall samt förordnar, att proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall
avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1931:110 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis proposition angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmör a1 i texten
- SU 1931:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående tillbyggnad till den av telegrafverket disponerade fastigheten nr 3 i kvarteret Fyrmörsaren i Stockh a1 i texten