Sök i Ratio Lex

Angående pensionsålder för chefen för arméns underofficer sskola samt för musikdirektörer vid armén och marinen

1931-02-20 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:116, Angående pensionsålder för chefen för arméns underofficer sskola samt för musikdirektörer vid armén och marinen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

1

Nr 116.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pensionsålder

för chefen för arméns underofficer sskola samt för musikdirektörer

vid armén och marinen; given Stockholms slott den 20

februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1931.

N ärvar ande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anför

chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, följande:

Med skrivelse den 22 maj 1925 överlämnade 1921 års pensionskommitté

betänkande med förslag till militär tjänstepensionslag. Detta förslag

anslöt sig till försvarsväsendets dittillsvarande organisation.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 99 höft. (Nr 116 lil.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

Ang. pensionsålder

för

chefen för

arméns underofficersskola.

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

Sedan beslut år 1925 fattats angående omorganisation av försvarsväsendet,

uppdrog Kungl. Majit den 26 september samma år åt pensionskommittén

att verkställa den överarbetning av förslaget till militär

tjänstepensionslag, som med hänsyn, bland annat, till nämnda omorganisation

befunnes erforderlig. Med anledning härav avgav pensionskommittén

i skrivelse den 11 januari 1926 betänkande med nytt förslag till

militär tjänstepensionslag.

Frågan örn en allmän omreglering av det militära pensionsväsendet

föreligger ännu icke i det skick, att densamma kan upptagas till avgörande.

I avvaktan å sådan pensionsreglering hava, i överensstämmelse med

riksdagens beslut, genom kungörelse den 18 juni 1926 (nr 253) meddelats

vissa till följd av den nya försvarsorganisationens genomförande erforderliga

bestämmelser i avseende å den militära pensioneringens provisoriska

ordnande. Dessa bestämmelser innefatta dock icke föreskrift angående

pensionsålder för de nya eller i löneavseende omreglerade beställningarna

vid försvarsväsendet. Beträffande vissa av dessa beställningar

har riksdagen sedermera efter förslag av Kungl. Majit fastställt pensionsålder,

nämligen år 1928 för brigadchefer samt år 1929 för förrådsförvaltare,

flaggkorpraler och högbåtsmän vid marinen.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Majits prövning uppkomna

frågor angående pensionsålder för vissa andra beställningshavare vid

försvarsväsendet.

lio.

Med hänsyn därtill att nuvarande innehavaren av den enligt 1925 års

härordning nyinrättade beställningen såsom chef för arméns underofficersskola

under år 1932 uppnår den för hans militära tjänstegrad — överstelöjtnant

— stadgade pensionsåldern, torde frågan örn pensionsåldern

för nämnda beställning nu böra upptagas till avgörande.

1921 års pensionskommitté, vars betänkande den 11 januari 1926 innefattade

förslag även i fråga örn pensionsålder för de nya eller i löneavseende

omreglerade beställningarna vid försvarsväsendet, förordade för

chefen för arméns underofficersskola en pensionsålder av 60 år eller samma

pensionsålder, som gäller för cheferna för krigshögskolan, artillerioch

ingenjörhögskolan samt krigsskolan.

Jämväl direktionen över arméns pensionskassa, som i skrivelse den 28

november 1928 framlagt förslag rörande pensionsålder för innehavare

av vid armén och flygvapnet nytillkomna beställningar, har för chefen

för arméns underofficersskola förordat en pensionsålder av 60 år.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

Över direktionens över arméns pensionskassa nyssnämnda förslag kava

utlåtanden avgivits av arméförvaltningen den 8 december 1928, av chefen

för generalstaben den 24 januari 1929 samt av statskontoret den 7 februari

1929.

Arméförvaltningen bär i sitt utlåtande icke framställt någon erinran

mot direktionens förslag i förevarande del.

Chefen för generalstaben — vilken tidigare i ett till 1921 års pensionskommitté

avgivet yttrande för chefen för arméns underofficersskola föreslagit

en pensionsålder av 55 år — har i anledning av direktionens förslag

anfört, att han i annat sammanhang hade för avsikt att inkomma med

framställning angående pensionsålder och personalstater för officerare

och underofficerare å aktiv stat och å reservstat. Generalstabschefen

hade emellertid icke något att erinra mot att bestämmelser utfärdades i

enlighet med det framlagda förslaget att gälla tills vidare, intill dess

annorlunda kunde varda bestämt i anledning av hans sålunda avsedda

framställning.

Statskontoret har likaledes lämnat utan erinran direktionens förslag,

i vad det avser pensionsåldern för nu ifrågavarande beställningshavare.

Såsom jag förut anfört synes nu icke längre höra anstå med fastställandet

av pensionsålder för den genom 1925 års härordning nyinrättade

beställningen såsom chef för arméns underofficersskola.

Enligt vad den lämnade redogörelsen utvisar, hava 1921 års pensionskommitté

och direktionen över arméns pensionskassa föreslagit samt de

i ärendet hörda ämbetsverken tillstyrkt, att pensionsåldern för nämnda

befattning bestämmes till 60 år. Icke heller chefen för generalstaben har

i sitt utlåtande den 24 januari 1929 framställt erinran emot, att pensionsåldern

provisoriskt fastställes i enlighet med vad sålunda föreslagits.

Även jag har kommit till den uppfattningen, att för omförmälda beställningshavare

bör i avbidan på definitiv pensionsreglering bestämmas en

pensionsålder av 60 år. Detta torde lämpligen böra ske genom utfärdande

av föreskrift av innebörd, att en uppnådd levnadsålder av 60 år skall utgöra

förutsättning för rätt till fyllnadspension.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen besluta,

att chefen för arméns underofficersskola skall under

i övrigt gällande villkor äga att efter erhållet

avsked undfå fyllnadspension, därest han vid avskedstagandet

uppnått en levnadsålder av 60 år.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

2:o.

Äng.

pensionsålder

för musikdirektörer

vid

armén och

marinen.

Enär åtskilliga innehavare av de nyinrättade musikdirektörsbeställningarna

vid försvarsväsendet under de närmaste åren uppnå den för avgång

ur tjänsten enligt de för musikpersonal hittills gällande bestämmelser

föreskrivna levnadsålder, synes även för dessa beställningshavare

frågan örn pensionsålder böra tagas under omprövning.

Enligt beslut av 1925 och 1927 års riksdagar tillböra musikdirektörerna

vid armén och marinen numera andra lönegraden i löneplanen för

officerare. Med officerare i lönebänseende likställd musikpersonal förekom

icke dessförinnan. *

Pensionsåldern för musikpersonal är enligt de alltsedan år 1877 respektive

1876 gällande pensioneringsgrunderna för arméns och marinens befäl och

underbefäl med vederlikar 50 år vid armén och 55 år vid marinen.

1921 års pensionskommitté föreslog i sitt betänkande den 11 januari

1926 för musikdirektörer såväl vid armén som vid marinen en pensionsålder

av 60 år. Detta förslag tillstyrktes av direktionerna över arméns

och flottans pensionskassor i yttranden över pensionskommitténs betänkande.

I skrivelse den 21 september 1928 hemställde sedermera chefen för marinstaben,

att pensionskommitténs förslag, i vad det rörde bland annat

musikdirektörernas pensionsförhållanden, snarast möjligt måtte upptagas

till behandling.

I utlåtande den 14 december 1928 i anledning av chefens för marinstaben

nyssnämnda skrivelse anförde direktionen över flottans pensionskassa,

bland annat, att, enär kungörelsen den 18 juni 1926 (nr 253) med

vissa bestämmelser i avseende å den militära pensioneringens provisoriska

ordnande icke innehölle bestämmelse angående pensionsålder för

musikdirektör, frågan härom fortfarande kvarstode olöst samt att direktionen

i likhet med chefen för marinstaben funne det vara erforderligt,

att, intill dess föreliggande förslag till militär tjänstepensionslag blivit

slutligen prövat, frågan örn pensionsålder för musikdirektör vunne åtminstone

provisorisk lösning. För sin del ansåge direktionen, att frågan

örn musikdirektörs pensionsålder lämpligen borde lösas på så sätt, att

Kungl. Maj:t genom särskild kungörelse förordnade, att fyllnadspension

tills vidare skulle utgå till musikdirektör vid marinen, såvida han vore

berättigad till pension ur flottans pensionskassa och uppnått 60 levnadsår.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

5

Sedermera har direktionen över arméns pensionskassa i skrivelse den

28 november 1928, innefattande förslag rörande pensionsålder för innehavare

av vid armén och flygvapnet nytillkomna beställningar, för musikdirektör

på aktiv stat förordat en pensionsålder av 60 år. Detta förslag

har lämnats utan erinran av arméförvaltningen, chefen för generalstaben

och statskontoret i respektive den 8 december 1928, den 24 januari

1929 och den 7 februari 1929 över direktionens förslag avgivna utlåtanden.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 22 april 1980 dagtecknad skrift har

därefter styrelsen för Svenska militär musikdirektör stör eningen gjort

framställning i syfte att pensionsåldern för musikdirektörerna vid armén

och marinen måtte fastställas till 60 år.

Till stöd för framställningen har anförts följande:

En höjning av pensionsåldern för musikdirektörer till 60 år syntes

styrelsen vara en önskvärd och väl befogad reform. De anspråk, som

ställdes på en kompaniofficer beträffande förmåga att under svåra förhållanden

följa truppförbandet i fält, syntes knappast behöva ifrågasättas

för en musikdirektör, vilkens tjänstgöring såsom musikledare och

musiklärare för musikkåren vore av helt annan art och i fysiskt hänseende

mindre krävande. Vid marinen torde dessa rent militära fordringar

vara ännu mindre. Erfarenheten visade också, att flera musikdirektörer,

som i avvaktan på den nu genomförda omorganisationen kvarstått

i tjänst avsevärt över nu gällande pensionsålder, på ett förtjänstfullt

sätt kunnat sköta sina befattningar. I fråga örn mognad och erfarenhet

i sitt kall torde en musikdirektör vid femtioårsåldern stå på

höjdpunkten. Beklagligt nog tvingade nu gällande bestämmelser en sådan

tjänsteman att avgå, då han vore mest skickad att fylla sin uppgift.

Över nyssnämnda framställning hava utlåtanden avgivits av direktionen

över arméns pensionskassa den 14 maj 1930, av chefen för generalstaben

den 26 november 1930, av direktionen över flottans pensionskassa

den 30 maj 1930, av chefen för marinstaben den 30 juli 1930 samt av

statskontoret den 19 december 1930.

Direktionen över arméns pensionskassa har i sitt yttrande anfört, bland

annat, följande:

Då någon generell proposition örn fastställande av pensionsålder för innehavare

av de enligt 1925 års härordning nytillkomna beställningarna

väl icke vore att förvänta förrän i samband med en definitiv lösning av

de militära pensionsfrågorna och då vidare ett enhälligt önskemål från

musikdirektörernas sida att denna fråga måtte behandlas särskilt syntes

vara rådande, vore från direktionens sida intet att erinra mot att framställning

gjordes till riksdagen örn bestämmandet av pensionsåldern för

dessa beställningshavare till 60 år utan samband med pensionsåldersfrågan

för övriga innehavare av de enligt 1925 års härordning nyinrättade

beställningarna. Dock ansåge sig direktionen höra fästa Kungl. Majlis

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

uppmärksamhet på att, då musikpersonalen vid armén enligt de för densamma

med hänsyn till en pensionsålder av 50 år genom kungl, brevet

den 22 december 1927 fastställda stater, skulle utgöras av 25 musikdirektörer,

30 musikfanjunkare och 101 musiksergeanter, en förhöjning av pensionsåldern

till 60 år för musikdirektörerna måste, för att icke befordringsutsikterna

för musikpersonalen skulle försämras och möjligheten för

flertalet av musiksergeanterna att vid avgången tillförsäkras rätten till

fanjunkares pension omöjliggöras, komma att medföra en förändring i

de sålunda fastställda staterna för musikpersonalen vid armén.

Chefen för generalstaben har i anledning av förevarande framställning

anfört följande:

En höjning av musikdirektörernas pensionsålder från 50 till 60 år

skulle medföra, att ett stort antal av arméns nuvarande musiksergeanter,

vilka med nu gällande bestämmelser skulle kunna beräkna att vid uppnådd

pensionsålder erhålla minst fanjunkares pension, komme att berövas

denna möjlighet. Därtill komme, att den ifrågasatta åtgärden skulle

för återstoden av förenämnda musikunderofficerare innebära en med i

medeltal 3—4 år försenad befordran till högre beställning. En höjning

av pensionsåldern för musikdirektörer borde därför icke ske annat än i

samband med en ändring av de fastställda staterna för arméns musikpersonal.

En dylik ändring kunde för närvarande icke ifrågasättas, varför

framställningen tills vidare icke borde föranleda någon Kungl. Majrts

åtgärd.

Direktionen över flottans pensionskassa har i sitt utlåtande den 30 maj

1930 anfört, att de skäl som i omförmälda framställning andragits syntes

vara värda beaktande, samt i övrigt hänvisat till sitt tidigare yttrande i

den föreliggande frågan.

Chefen för marinstaben har under åberopande av sin framställning i

ämnet av den 21 september 1928 vidare anfört, bland annat, att i avvaktan

på ny militär tjänstepensionslag vore nödvändigt, att provisoriska

pensionsbestämmelser utfärdades jämväl för musikdirektörer, och syntes

det honom därvid vara ändamålsenligt, att pensionsåldern för ifrågavarande

beställningshavare i enlighet med 1921 års pensionskommittés och

styrelsens för Svenska militärmusikdirektörsföreningen förslag fastställdes

till 60 år.

Statskontoret har i sitt utlåtande anfört följande:

Statskontoret ville erinra, att 1921 års pensionskommitté i betänkande

med förslag till militär tjänstepensionslag förordat en pensionsålder av

60 år för musikdirektörer vid armén och marinen. Tidigare hade statskontoret

förklarat sig icke hava något att erinra häremot. Ingen av de

i förevarande ärende hörda myndigheter hade ansett, att en pensionsålder

av 60 år för musikdirektörer i och för sig skulle vara för hög. Chefen

för generalstaben hade emellertid med hänsyn till den försämrade

befordringsgång, som skulle inträda för musiksergeanter, därest pensionsåldern

höjdes för musikdirektörer, ansett, att förevarande framställning

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 116.

7

icke borde föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Under erinran att

förhållandet mellan antalet musikfanjunkare och musiksergeantbeställningar

numera ur befordringssynpunkt vore avsevärt gynnsammare än

före genomförandet av 1925 års försvarsorganisation, ville statskontoret

framhålla, att, därest musikdirektörer eljest ansåges lämpligen böra pensioneras

vid uppnådda 60 levnadsår, pensionsåldern syntes för dem böra

bestämmas härtill, oavsett örn befordringsgången för musiksergeanter

härigenom skulle bliva sämre, och att sålunda denna fråga icke borde utöva

inflytande på lösandet av föreliggande spörsmål.

Med hänsyn till de i ärendet åberopade omständigheterna synes pen- Departement*

sionsålder nu böra bestämmas för de å aktiv stat uppförda musikdirektörerna

vid armén och marinen, att gälla tills vidare i avbidan på en allmän

omreglering av det militära pensionsväsendet.

Vad avvägningen av pensionsåldern beträffar har jag ansett mig kunna

ansluta mig till det från olika håll framkomna förslaget örn pensionsålderns

bestämmande till 60 år, mot vilken ålder i och för sig invändning

icke blivit gjord av någon av de i ärendet hörda myndigheterna.

Liksom i det under föregående punkt omförmälda fall synes fastställandet

av pensionsåldern böra ske genom utfärdande av föreskrift av

innebörd, att en uppnådd levnadsålder av 60 år skall utgöra förutsättning

för rätt till fyllnadspension.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen besluta,

ätt å aktiv stat uppförd musikdirektör vid armén

och marinen skall under i övrigt gällande villkor äga

att efter erhållet avsked undfå fyllnadspension,

därest han vid avskedstagandet uppnått en levnadsålder

av 60 år.

Vad departementschefen ovan under punkterna

l:o)—2:o) hemställt, däri statsrådets övriga

ledamöter instämma, behagar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Kegenten bifalla samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Vid protokollet:

R. Borgström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:100 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsålder för chefen för arméns underofficersskola samt för musikdirektörer vid a s. 3 i texten
  2. BU 1931:25 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsålder för chefen för arméns underofficersskola samt för musikdirektörer vid armén och marin s. 6 i texten