Sök i Ratio Lex

Angående avslående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark

1931-02-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:122, Angående avslående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.

1

Nr 122.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avslående i vissa

fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till sådan mark; given Stockholms

slott den 6 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

, , B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,

ecklesiastik- och handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet von Stockenström:

I skrivelse den 21 maj 1930, nr 247, har riksdagen anmält, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Majit i proposition den 14 mars 1930, nr 228, föreslagit

angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller

upplåtande av nyttjanderätt oller servitutsrätt till sådan mark. Riksliihang

till riksdagens protokoll 1931. I sami. 10t< hafi. (Nr 122.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition Nr 122.

dagens sålunda fattade beslut bär Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen.

den 13 juni 1930 (sv. förf.-saml. nr 213) meddelat styrelsen oell

övriga vederbörande till kännedom.

Nämnda beslut innebär, jämte annat, att, där fråga är örn anläggande

av allmän väg och där så prövas lämpligt, medgivande må, med

visst undantag, lämnas ej mindro därtill att mark, som står under kronans

omedelbara disposition eller tillhör någon av de under bruk och

bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de

genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke

upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller

Vadstena krigsmanshusfond, må avstås eller upplåtas utan annan ersättning

till kronan än att, därest och i den mån å marken växande skog ingår

i överlåtelsen och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning

för sådan skog skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande;

än även att för anläggningen må, där så prövas lämpligt, kostnadsfritt

begagnas sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott

samt grustäkter, som kunna vara disponibla.

Det jämlikt riksdagens ovan nämnda beslut givna bemyndigandet gäller

för tiden intill den 1 juli 1931. Bemyndigande i ämnet torde nu böra

hos riksdagen äskas för ytterligare ett års tid. Därvid torde emellertid

vissa ändringar i bemyndigandet böra vidtagas.

I samband med beredningen av ett på Kungl. Majits prövning beroende

ärende angående avstående av kronan tillhörig mark för allmän väg har

uppstått tvekan, huruvida bemyndigandet örn avgiftsfri upplåtelse för vägändamål

är begränsat att allenast avse mark för nyanläggning av väg

eller örn det jämväl omfattar mark för omläggning eller annan förändring

av väg. Med hänsyn till de förhållanden, som åberopats till stöd

för införandet av avgiftsfria upplåtelser för vägändamål —- vägarnas

allt större betydelse för samfärdseln, förmånen för en fastighet av

goda kommunikationer m. m. — synes det skäligt, att avgiftsfri upplåtelse

må kunna äga rum jämväl då fråga är örn omläggning eller annan

förändring av väg. Det må framhållas, att med nu pågående omfattande

verksamhet för breddning, rätande eller eljest omändring

av vägar, dylika vägföretag torde förekomma i betydligt större an

tal fall lin nyanläggning av väg. Jag vill följaktligen ifrågasätta sådan

ändring av förevarande bemyndigande, att avgiftsfri markupplåtelse

uttryckligen må kunna omfatta jämväl förändring av allmän väg.

Förenämnda av 1930 års riksdag givna bemyndigande bär icke avseende

å de i 1 kap. 14 och 18 §§ lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbild

ning i stad berörda fall. Dessa lagrum stadga under vissa förhållanden

rätt eller plikt för stad att lösa gatumark och tomtdel och äro tillämpliga

även å kronan tillhörigt område. Uti det förslag till ny stadsplanelag,

som Kungl. Majit tidigare denna dag beslutat förelägga innevarande

års riksdag, hava upptagits bestämmelser örn marks avstående, vilka

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majrid proposition Nr 122.

bestämmelser gälla även kronojord. Då den nya stadsplanelagen är avsedd

att träda i kraft den 1 januari 1932, synes nu ifrågavarande bemyndigande

böra erhålla sådan avfattning, att därifrån uteslutas icke

blott de fall, som avses i omförmälda lagrum i fastighetsbildningslagen

utan oek sådana, dur rätt eller plikt att lösa kronan tillhörig mark följer

av bestämmelse i den nya stadsplanen, som kan bliva av riksdagen antagen.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för tiden intill den 1 juli 1932

dels medgiva att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande

lag annan än kronan kan förpliktas att efter expropriation avstå

fastighet eller upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras,

att kronan tillhörig mark tages i anspråk, förordnande örn avstående av

marken eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma

må, utan riksdagens hörande i varje särskilt fall, meddelas:

a) av Kungl. Majit, där fråga är om avstående eller upplåtande avmark

för järnväg eller elektrisk anläggning, eller där jordområde, som

skall avstås eller vartill särskild rätt skall upplåtas, är bebyggt eller

överstiger fem hektar eller i värde uppgår till mera än tvåtusen kronor;

samt

b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under vars vård

och inseende fastigheten står;

dels ock besluta:

1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller, upplåtes,

lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter ty i

lagen örn expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas

a) i de fall, då Kungl. Majit beslutat om markens avstående eller upplåtande,

såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt förordna örn ersättningens

bestämmande av sådan nämnd, som omförmäles i lagen örn expropriation,

av tre gode män, av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var

för sig, utse en och domaren i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget

att, då fråga är allenast örn begagnande av mark för ändamål som

förut nämnts, utan att marken avstås, besluta örn ersättningens bestämmande

på sätt, Kungl. Majit prövar lämpligt, samt

b) ifråga örn sådan mark eller särskild riitt, örn vars avstående eller

upplåtande central förvaltningsmyndighet förordnat, av samma myndighet;
2)

att i fråga örn mark, som är avsedd att användas för framdragande

av elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas jämväl föreskrifterna

i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser örn elektriska

anläggningar, skola lända till efterrättelse;

3) att, där Kungl. Majit lämnat kommun, enskild person eller bolag

tillstånd att inom riket anlägga järnväg eller där fråga är örn anläggande

eller förändring av allmän viig, medgivande ina, ilar så prövas lämpligt,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 122.

lämnas ej mindre därtill att mark, som står under kronans omedelbara

disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna allmänningar eller någon av de genom domänstyrelsens

försorg utarrenderade kronoegendomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena lcrigsmanshusfond,

må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan

jin att, därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen

och det icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog

skall utgå efter vederbörande myndighets bestämmande; än även därtill

att för företaget i fråga må kostnadsfritt begagnas sådana å kronans

ägor belägna kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara

disponibla; samt

4) att vad sålunda stadgats icke bär avseende å de fall, då rätt eller

plikt att liisa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i allmän lag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i

iimnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

slote:. Stockholm, Isaac Marens Boktryckeri-Aktiebolag, 1931

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:208 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt e s. 4 i texten
  2. JoU 1931:42 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servituts s. 18 i texten