Sök i Ratio Lex

Angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

1931-02-20 · 16 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:125, Angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa befattningshavare i statens tjänst; given

Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter:

I årets statsverksproposition anförde jag vid anmälan av »För flera

huvudtitlar gemensamma frågor» — efter att hava lämnat en allmän

redogörelse för löne- och pensionsfrågornas läge och därvid utvecklat skälen

för att icke till 1931 års riksdag framlägga förslag i lönefrågan —

hurusom jag i ett avseende dock fann en justering erforderlig redan på

nuvarande tidpunkt, i det att beträffande statens befattningshavare på

de orter, där levnadsförhållandena ställa sig dyrast, en provisorisk anordning

med dyrortstillägg byntes böra komma till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 101 höft. (Nr 125.) •

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Majlis proposition Nr 125.

Vederbörande departementschefer gjorde ock i statsverkspropositionen

under de skilda huvudtitlarna framställningar om beräknande av anslag

för detta ändamål med följande belopp i

under andra

huvudtiteln ............................

kronor 65,000

» tredje

» ................... .........

........................... » 15,000

» fjärde

» ...........................

........................... » 250,000

, » femte

» .........’

........................... » 140,000

» sjätte

» .......

......................... » 25,000

» sjunde

» ..............

........................... » 225,000

» åttonde

» .....

, » nionde

» ............................

........................... » 60,000

» tionde

» .............

...........,............... » 70,000

eller tillhopa kronor 1,000,000.

För de affärsdrivande verken beräknades årskostnaderna uppgå till ett

något lägre belopp.

Sedan ärendet nu under medverkan av ordföranden i allmänna civilförvaltningens

lönenämnd, generaldirektör E. Stridsberg, undergått erforderlig

beredning inom finansdepartementet, anhåller jag att få framlägga

detsamma till Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt den för befattningshavare vid nyreglerade verk i allmänhet

gällande löneplanen utgår inom samma löneklass lönen med olika belopp

alltefter tjänstgöringsortens placering i högre eller lägre ortsgrupp.

Ortsgrupperna äro till antalet sju, betecknade A—G. För ortsgrupperingens

verkställande uträknar socialstyrelsen enligt av Kungl. Majit godkända

beräkningsgrunder ortsindextal för varje undersökt ort, utvisande

levnadskostnaderna å orten i förhållande till medelkostnaden för hela

riket, vilken betecknas med 1,000. Sedan ortsindextalen uträknats, fastställer

Kungl. Majit fördelningen av vederbörande orter mellan de föreskrivna

sju ortsgrupperna.

Med nuvarande gruppering, vilken fastställdes år 1925, hänföras

till

grupp A

orter med indextal

ej överstigande 930

» B

»

»

»

överstigande 930

men

ej

990

»

» C

»

»

» 990

»

»

1,050

»

» D

* 1,050

»

»

1,110

»

» E

»

»

»

» 1,110

»

»

1,170

»

» F

»

»

» 1,170

»

»

1,230

»

* G

»

»

» 1,230.

Genom socialstyrelsens försorg har under åren 1929 och 1930 verkställts

en förnyad undersökning av levnadskostnaderna i riket, avsedd att läggas

till grund för en reviderad ortsgruppering efter de ändrade dyrhetsförhållandena.

Enligt Kungl. Majlis beslut den 19 december 1930 skola

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

gränserna mellan de olika ortsgrupperna förläggas till samma indextal

som nyss angivits för den år 1925 fastställda fördelningen. Ett i överensstämmelse

härmed npprättat förslag till ny ortsgrnppering har av

socialstyrelsen avgivits den 5 januari 1931. Detta förslag är avsett att,

sedan ärendet blivit i vederbörlig ordning berett, underställas Kungl.

Maurts prövning.

Den av socialstyrelsen nu verkställda ortsundersökningen ger vid handen,

att de billigaste bland de undersökta orterna återfinnas vid in

dextal omkring 800, medan de dyraste orterna ligga mellan indextalen

1,300 och 1,350. Ortsindextalen för de billigaste orterna äga dock

endast begränsad giltighet, enär levnadskostnaderna å den rena landsbygden,

som det här närmast är fråga örn, äro svårare att siffermässigt

fastställa än levnadskostnaderna i samhällen med verklig

hyresmarknad och uteslutande penninghushållning. Ortsindextal,

som falla mera avsevärt under riksmedeltalet, kunna därför sägas vara

ganska osäkra, och något anmärkningsvärt ligger fördenskull icke i att

den lägsta ortsgruppen, A, omspänner en förhållandevis större del av

indexskalan än ortsgrupperna B—F, vilka omfatta vardera 60 enheter av

skalan.

Helt annorlunda te sig förhållandena i fråga örn den högsta dyrortsgruppen,

G. Såsom förut nämnts, omfattar densamma alla orter med indextal

över 1,230. Skulle vid avgränsningen tillämpas samma principer

som beträffande ortsgrupperna B—F, borde den översta gränsen för G

gruppen ligga 60 enheter högre än 1,230, eller vid 1,290.

Syftet med ortsgrupperingen är att åtminstone delvis kompensera

tjänstemännen å dyrare ort för de högre levnadskostnaderna därstädes.

Redan från början hava därvid tjänstemännen å de dyraste orterna på

grund av löneplanens begränsade spännvidd kommit att intaga en i viss

mån missgynnad ställning. Detta förhållande har de senare åren ytterligare

accentuerats. Av socialstyrelsens undersökningar framgår nämligen,

att skillnaden i levnadskostnader mellan de billigaste och de dyraste

orterna blivit alltmera utpräglad. För att såsom exempel taga den

mest framträdande dyrorten, Stockholm, var indexläget för denna stad

vid levnadskostnadsundersökningen 1919—1920 ungefär 1,250

» » 1924—1925........................ » 1,325

, » 1929—1930 ....................... » 1,350.

Såsom synes har Stockholm på tio år stigit 100 enheter å indexska

lan, varför tillräckliga skäl skulle föreligga för uppflyttning av huvud

staden i en högre dyrortsgrupp än G, örn en sådan funnes. Vad som

främst bidragit till att pressa upp levnadskostnaderna i Stockholm har

varit den kraftiga stegring, som bostadshyrorna undergått. Men även

vissa andra orter inom G-gruppen ligga numera så högt, att de med fog

skulle kunna hänföras till en högre dyrortsgrupp.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Nyreglerade

verk.

Ordinarie

personal.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Med hänsyn till nyss påpekade, betydande ökning i avståndet mellan

levnadskostnaderna å billigaste och dyraste orter inom landet synes det

vara med rättvisa och billighet överensstämmande att bereda statstjänstemannen

a de dyraste orterna någon kompensation för den i lönebänseende

oförmånliga ställning, i vilken de blivit försatta genom löneplanens

otillräckliga spännvidd. I avvaktan på den omarbetning av gällande

avlöningsförfattningar, som förutsatts skola komma till stånd i samband

med dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna, torde detta

lämpligast kunna ske i form av ett provisoriskt dyrortstillägg. Ett villier

för en sådan anordning, som förutsättes bliva av rent tillfällig natur,

måste vara, att den ej i något avseende får verka prejudicerande för

framtiden.

Provisoriskt dyrortstillägg bör, i anslutning till vad i det föregående

anförts, utgå å orter, vilka vid socialstyrelsens ortsundersökning beteck

näts med indextal överstigande 1,290 och som med hänsyn härtill kunna

sägas vara berättigade till högre placering än i ortsgrupp G. Hit äro

att hänföra Stockholms stad (med undantag av Fagersjö, Södertörns villastad

och Älvsjö) och förorterna Karlberg och Tomteboda utanför Stockholm

samt vidare Luleå stad (med undantag av Karlsvik, Karlshäll och

Notviken) ävensom slutligen Kiruna municipal- och gruvsamhällen i Jukkasjärvi

socken.

Vidkommande därefter frågan, i vilken utsträckning de ä nyssnämnda

dyrorter stationerade tjänstemännen böra komma i åtnjutande av provisoriskt

dyrortstillägg, vill jag från början hava framhållit, att det möter

stora svårigheter av såväl löneteknisk som annan art att skipa full rättvisa

olika befattningshavargrupper emellan. En allmän utgångspunkt

bör emellertid enligt min mening vara, att, där icke dyrortsfaktorn redan

beträffande den nu utgående avlöningen kommit till uttryck, löneförbättring

i form av provisoriskt dyrortstillägg ej bör ifrågakomma. Anordningens

tillfälliga karaktär och de relativt blygsamma belopp, vartill

dyrortstilläggen kunna tänkas komma att bestämmas, synas mig vidare

utgöra skäl mot att genom alltför invecklade föreskrifter söka undvika

varje tänkbar ojämnhet. Föreskrifterna örn provisoriskt dyrortstillägg

köra nämligen förlänas sådan enkelhet, att de vålla minsta möjliga besvär

och omgång vid tillämpningen.

Berättigade till dyrortstillägg torde i första hand böra vara sådana

statens ordinarie befattningshavare, vilka åtnjuta lön enligt något av

de till det s. k. kommunikationsverkens lönesystem hörande avlöningsreglementena.

De lönereglementen jag här närmast åsyftar äro följande

:

avlöningsreglementet den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk;

avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid stats
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

departement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen;

. , , ,

avlöningsreglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots
och

fyrstaten; samt

avlöningsreglementet den 20 maj 1927 för officerare och underofficerare

samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet.

Enligt samtliga nu nämnda avlöningsreglementen är det uteslutande

stationeringsortens dyrhet, som är avgörande för tjänstemännens fördelning

å de olika ortsgrupperna i löneplanen.

Vid avvägande av de belopp, varmed provisoriskt dyrortstillägg skulle

utgå, lärer böra iakttagas, att befattningshavarna icke genom dyrortstillägget

bringas upp i ett högre löneläge, än de skulle uppnå vid en utbyggnad

av den nuvarande löneplanen med en ny ortsgrupp. Härvid

må erinras, att nämnda plan är så konstruerad, att löneskillnaden mellan

två ortsgrupper alltid är konstant i en och samma löneklass, varför

det icke erbjuder någon svårighet att bedöma, med vilka belopp nuvarande

G-ortslöner böra ökas för att motsvara nyss angivna löneläge.

Lämpligt synes mig vara att med utgångspunkt härifrån bestämma det

provisoriska dyrortstillägget till ett belopp, motsvarande löneskillnaden

mellan två närliggande ortsgrupper i den löneklass tjänstemannen tillhör.

Då det provisoriska dyrortstillägget bör anses som en del av lönen,

lärer dyrtidstillägg å detsamma böra i vanlig ordning beräknas.

Enligt löneplanen för ordinarie tjänstemän vid kommunikationsverken,

vilken överensstämmer med avdelning B av löneplanen för befatt
-

civila statsförvaltningen, skulle det provisoriska dyrortstillägget, exkli

dyrtidstillägg, komma att utgå med följande belopp:

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

Löneklass

Kronor

1

66

12

132

23

222

2

72

13

138

24

228

3

78

14

144

25

234

4

84

15

150

26

240

5

90

16

156

27

240

6

96

17

162

28

240

7

102

18

174

29

240

8

108

19

186

30

240

9

114

20

198

31

240

10

120

21

210

32

240

11

126

22

216

33

240

Utöver nu

angivna

trettiotre

löneklasser.

motsvarande

lönegra*

B 1—B 30, innehål le

statsdepartement m.

l ~ ---------^ —

fl. verk, tillhörande den civila statsförvaltningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Muj.ts proposition Nr 125.

under en särskild avdelning av löneplanen ytterligare fyra lönekassör,

1 # ^ ^ avsedda för tjänstemän i chefs- eller därmed jämförlig ställlung.

I betraktande av den relativt mindre betydelse, som ett lönetilllagg

av nu ifrågasatt storleksordning får anses hava för de högst avlönade

tjänstemännen, och då en utsträckning av dyrorts t illägget också

till dessa tjänstemannagrupper skulle medföra ur löneteknisk synpunkt

betänkliga konsekvenser, har jag stannat för den uppfattningen,

att provisoriskt dyrortstillägg icke bör utgå vare sig till

ue enligt A-planen avlönade chefstjänstemännen eller till de genom

1 örordnande på viss tid eller tills vidare tillsatta ordinarie tjänstemän,

vilka avlönas medelst särskilda arvoden, såsom vissa generaldirek

törel-, statssekreterare och expeditionschefer, byråchefer för lagärenUen

m. fl. Vid sådant förhållande bör naturligen dyrortstillägg ej heller

ifrågakomma beträffande statsråd eller för justitieråd, regeringsråd och

landshövdingar. Jag vill understryka, att den åtskillnad, vilken sålunda

göres mellan dessa befattningshavare och sådana inom B-planen, icke

ar av principiell natur och följaktligen, lika litet som anordningen med

provisoriska dyrortstillägg i övrigt, får anses prejudicerande för lönespörsmålens

fortsatta behandling.

Den för befattningshavare vid lots- och fyrstaten fastställda löneplanen

löreter vissa obetydliga avvikelser från kommunikationsverkens och allmänna

civilförvaltningens löneplan, i det att, bland annat, blott de lönegrader

upptagas, som äga tillämpning vid lots- och fyrstaten. Detta har

medfört en annan numrering av lönegrader och löneklasser. Själva lönebeloppen

överensstämma emellertid med den allmänna löneplanens siffror.

Befattningshavarna vid lots- och fyrstaten böra ock bliva delaktiga

av provisoriskt dyrortstillägg i samma utsträckning som flertalet övriga

nyreglerade befattningshavargrupper.

Avlönmgsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitara

beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet innehaller

tre löneplaner, en för officerare (O), en för underofficerare (Uo)

och en för civilmilitär personal m. fl. (C). Dessa löneplaner förete med

avseende a konstruktion och lönegradsnumrering vissa olikheter mot den

vid civilförvaltningen i allmänhet gällande löneplanen. Avvikelserna

bora dock icke föranleda någon rubbning av de grunder, som i det föregående

angivits for beräkning- av det provisoriska dyrortstillägget. Dyr

ortstillägget bör alltså utgå med belopp, motsvarande löneskillnaden mellan

två närliggande ortsgrupper i beställningshavarens löneklass. Givetvis

bör för här avsedda beställningshavare i högre löneställning iakt

tågås samma begränsning i fråga örn rätten till dyrortstillägg som av

mig föreslagits beträffande motsvarande tjänstemän vid civilförvaltnin

gen. Detta skulle innebära, att dyrortstillägg icke bör utgå till beställningshavare

inom lönegraderna O 6—0 8 samt C 15 och C 16.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125. 7

Enligt det för domänverket provisoriskt gällande avlomngsreglementet

av den 22 maj 1920 äro befattningarna vid lokalförvaltningen icke

grupperade endast efter dyrortsförhållanden, utan tjänsternas fördelning

å löneplanens olika »lönegrupper» är beroende aven av vissa andra faktorer

såsom bostadsortens belägenhet i kallt klimat i de nordligaste delarna

av landet (kallortsmomentet) eller ock i ödslig eller enslig tråk

(ödslighetsmomentet) samt beträffande vissa kategorier av befattningshavare

- jägmästare och Överjägmästare - den större eller mindre

svårighet, som är förenad med tjänstgöringens utövande, (svårskotthetsmomentet).

Befattningshavarna vid domänverkets centrala förvaltning,

domänstyrelsen, äro däremot alla placerade i samma ortsgrupp som tjänstemän

vid andra i huvudstaden förlagda verk.

Domänstyrelsens tjänstemän böra givetvis bliva berättigade till provisoriskt

dyrortstillägg. Vad angår skogsstatens tjänstemän synes det

rimligt, att, ehuru hänsyn till dyrortsförhållanden endast till en del spelat

in vid befattningarnas fördelning å lönegrupper, aven dessa fanste

män komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg enligt samma

grunder som flertalet övriga befattningshavare med nyreglerad avlo

mpör förste provinsialläkare och provinsialläkare gäller ett särskilt avlöningsreglemente

av den 21 maj 1926. Löneplanen i detta reglemente

upptager två avdelningar, den ena, A, för förste provinsialläkare, med

ortsgrupper och lönebelopp helt överensstämmande med 30:e lönegraden

i löneplanen för allmänna civilförvaltningen och kommumkationsverken;

den andra, B, för provinsialläkare, omfattande fyra löneklasser och upp

delad i sju »lönegrupper», i vilka provinsialläkarna inplacerats med hänsyn

väsentligen tagen till distriktets svårskötthet och den inkomst av

läkarpraktik, som beräknats för varje distrikt. Däremot har orternas

dyrhet endast i ringa grad påverkat fördelningen å lönegrupperna iBplanen.

Detta framgår redan av den omständigheten, att provinsialläk.!

ren i Stockholms distrikt hänförts till lönegrupp II, motsvarande närmast

ortsgrupp B i den allmänna löneplanen. Praktikinkomsten ar här

det utjämnande momentet. Något provisoriskt dyrortstillägg synes med

hänsyn till nu antydda förhållanden icke vara påkallat, vad provinsialläkarna

angår. Till förste provinsialläkarna bör däremot dyrortstillägg

En grupp ordinarie befattningshavare, som icke synes böra komma

i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg, utgöres av lärare vid karolinska

mediko-kir ur giska institutet. Deras löneförmåner regleras ge

nom kungörelsen den G juni 1925 angående villkor och bestämmelser be

träffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet. Ehuru

Uppsala och Lund enligt gällande dyrortsgruppering äro att hänföra till

lägre ortsgrupp än Stockholm, utgå lönerna till professorer och övriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

lärare vid karolinska institutet med samma belopp som lönerna till motsvarande

befattningshavare vid universiteten. Någon anledning att vid

nu ifrågasatta provisorium rubba denna likställighet lärer icke förefinnas.

Enligt de av mig förut angivna grunderna skulle dyrortstillägget, inberäkna!

dyrtidstillägg efter nu gällande procenttal (12), för helt år räknat

belöpa till:

for befattningshavare i 5:e lönegraden — expeditionsvakt, brevbärare,

stationskarl, banvakt — lägst 102 kronor och högst 126 kronor;

för befattningshavare i 7:e lönegraden — förste expeditionsvakt, kanslibiträde,

reparatör — lägst 114 kronor och högst 150 kronor;

för befattningshavare i 12:e lönegraden — tullkontorist, linjeförman,

lokomotivförare — lägst 156 kronor och högst 180 kronor;

för befattningshavare i löre lönegraden — postassistent, telegrafassistent,

stationsskrivare, ritare — lägst 174 kronor och högst 210 kronor;

för befattningshavare i 21:a lönegraden — andre kanslisekreterare,

notarie, aktuarie — lägst 234 kronor och högst 252 kronor.

Från och med 26:e löneklassen skulle, såsom nyss angivits, det provisoriska

dyrortstillägget, oberäknat dyrtidstillägg, utgå med 240 kronor i

alla löneklasser. Dyrtidstillägget å detta belopp utgör för närvarande

28 kronor. Bestämmelsen örn dyrtidstilläggens maximering vid ett inkomstläge

av 800 kronor i månaden skulle emellertid medföra, att dyrtidstillägg

endast komme att utgå å en mindre del av dyrortstillägget i

28:e löneklassen och icke alls å dyrortstilläggen i högre löneklasser.

Vid försvarsväsendet skulle dyrortstillägget efter samma beräkningsmetoder

utgöra:

för sergeant lägst 114 kronor och högst 162 kronor;

för löjtnant lägst 168 kronor och högst 210 kronor;

för kapten lägst 234 kronor och högst 264 kronor o. s. v.

ÄVGn ,le.llyregleradR erkens icke-ordinarie personal torde i viss omfattning

böra göras berättigad till provisoriskt dyrortstillägg.

I första hand komma här i betraktande de icke-ordinarie befattningshavare,

vilkas avlöning utgår enligt löneklass i den för ordinarie tjänstemän

vid vederbörande verk gällande löneplanen, ehuru deras tjänster

icke blivit uppförda å ordinarie stat. Ifrågavarande tjänstemän, av vilka

flertalet torde utgöras av s. k. befattningshavare å extra stat, böra givetvis

aven erhålla den särskilda dyrortskompensation, som är avsedd att

beredas de ordinarie tjänstemän, med vilka de närmast äro likställda.

Huvudgruppen bland icke-ordinarie befattningshavare omfattar de

extra ordinarie tjänstemännen. Enligt de av Kungl. Maj:t utfärdade

avlöningshestämmelserna för icke-ordinarie befattningshavare vid olika

nyreglerade förvaltningsområden gäller för de extra ordinarie tjänstemännen

i huvudsak samma lönesystem som för de ordinarie. Lönen utgår

enligt fastställd löneplan med lönegruppering efter dyrort (utom vid

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

domänverkets lokalförvaltning). Alla skäl synas mig därför tala för att

även extra ordinarie tjänstemän inom de förvaltningsgrenar, vid vilka

provisoriskt dyrortstillägg medgivits för ordinarie personal, komma i åt

njutande av dylikt lönetillägg. Enär den officiella terminologin i fråga

örn olika slag av icke-ordinarie befattningshavare ännu icke vunnit fast

burskap, utan termen »extra ordinarie tjänstemän» ofta användes för ati

beteckna även vissa s. k. extra befattningshavare, torde för undvikande

av oklarhet böra uttryckligen angivas, att provisoriskt dyrortstillägg är

avsett att komma endast sådana extra ordinarie tjänstemän till del, som

åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan. Under dessa förutsättningar

bör dyrortstillägg utgå jämväl till amanuenser med s. k.

halvtidstjänstgöring, givetvis med ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen

reducerat belopp.

Beträffande övriga kategorier av icke-ordinarie befattningshavare vid

de nyreglerade förvaltningsgrenarna synes icke provisoriskt dyrorts

tillägg böra ifrågakomma. De växlande grunder, efter vilka avlönin

gen utgår, skulle i allmänhet ej erbjuda tillräckliga hållpunkter för bestämmande

av storleken av ett dylikt tillägg. Särskilt gäller detta ickeordinarie

befattningshavare, som åtnjuta arvode, enär arvodena i regel

utmätts utan den hänsyn till dyrortsförhållanden, som fått sitt uttryck

i lönernas differentiering efter olika ortsgrupper. För ett stort antal

arvodesbefattningar gäller dessutom, att arbetstiden icke står i bestämt

förhållande till den för ordinarie personal fastställda, vilket i sin tur

ytterligare försvårar en jämförelse.

Från 1925 års tillfälliga officerskommitté, vissa pensionerade m. fl.

officerare vid armén med tjänstgöring i Stockholm samt svenska underofficersförbundet

hava till Kungl. Majit ingivits framställningar örn att

även pensionerade officerare och underofficerare i arvodesbefattningai

måtte inbegripas bland de befattningshavare i statens tjänst, vilka äro

avsedda att komma i åtnjutande av provisoriskt dyrortstillägg. Med hänsyn

till den allmänna ståndpunkt jag funnit mig böra intaga med avseende

å arvodesbefattningar kan jag icke tillstyrka bifall till dessa fram

ställningar.

Det torde knappast heller finnas tillräcklig anledning att bereda asp!

ranter och extra tjänstemän sådant provisoriskt lönetillskott, som ansetls

böra komma den mera fast anställda personalen till del. I den mån verken

själva bestämt storleken av erättningsbeloppen för den extra perso

nalén, lära de vara oförhindrade att, där så kan befinnas av omständig

heterna påkallat, inom ramen av tillgängliga medel bereda samma personal

en mot det provisoriska dyrortstillägget svarande avlöningsförbättring.

Sammanfattar jag vad i det föregående anförts rörande befattnings

havare med nyreglerad avlöning, skulle alltså berättigade till provisoriskt

dyrortstillägg vara:

Sammanfatt
ning.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Oreglerade

verk.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—80 enligt löneplanen i avlöningsreglementet

den 19 juni 1919 för tjänstemän vid postverket, telegrafverket,

statens järnvägar oell statens vattenfallsverk;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna B 1—B 30 enligt löneplanen i av

löningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—13 enligt löneplanen i avid

ningsreglementet den 9 juni 1922 för befattningshavare vid lots- och fyr

staten;

beställningshavare, tillhörande lönegraderna O 1—0 5, Ilo 1—Ilo 4 samt

1—C 14 enligt löneplanerna i avlöningsreglementet den 20 maj 1927

för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare

på aktiv stat m. fl. vid försvarsväsendet;

tjänstemän, tillhörande lönegraderna 1—15 enligt löneplanen i avlöningsreglementet

den 22 juni 1920 för tjänstemän vid domänverket;

förste provinsialläkare med avlöning enligt avlöningsreglementet den

21 maj 1926 för förste provinsialläkare och provinsialläkare;

icke-ordinarie befattningshavare, vilkas avlöning på grund av Kungl.

Maj:ts beslut utgår enligt någon av förut angivna löneplaner, under förutsättning

att ordinarie innehavare av befattning i motsvarande lönegrad

eller löneklass är berättigad till provisoriskt dyrortstillägg;

extra ordinarie tjänstemän inom de förvaltningsgrenar, vid vilka provisoriskt

dyrortstillägg medgivits för ordinarie personal, under förutsättning

att avlöning utgår enligt av Kungl. Maj:t fastställd löneplan.

Slutligen anser jag mig böra uttala, att befattningshavare å indragningsstat

utan tjänstgöringsskyldighet icke synas böra erhålla provisoriskt

dyrortstillägg.

Vad härefter angår tjänstemän med oreglerad avlöning, har dyrortsgruppering

i vanlig mening icke blivit för dem genomförd. I en

del fall förekomma emellertid ortstillägg vid sidan av lönen, varjämte

t samband med beviljande av tillfällig löneförbättring och provisorisk aviöningsförbättring

till lärarpersonal vid det statliga undervisningsväsendet

hänsyn i viss utsträckning tagits till dyrortsfaktorn. Även örn man

begränsar det provisoriska dyrortstillägget tili dem, för vilka avlöningen

redan i en eller annan form är dyrortsbestämd, möta likväl avsevärda

svårigheter att finna en i allo lämplig formel för ett provisoriskt dyrortstillägg.

Det bör nämligen tillses, å ena sidan, att de belopp, som kunna

komma i fråga, stå i passande relation till de för befattningshavare med

reglerad avlöning beräknade dyrortstilläggen och, å andra sidan, att

icke vissa oreglerade befattningshavare bliva orättvist gynnade i jämförelse

med andra, varjämte måste iakttagas, att icke en blivande lönereglering

på någon punkt föregripes.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition Nr 125.

Bland oreglerade befattningshavare å orter, där provisoriskt dyrorts- Undeni*-

tillägg enligt förslaget skulle utgå, äro lärarna vid det statliga undervis^ ™9™*>endet

ningsväsendet den utan jämförelse talrikaste personalgruppen. Nyss antyddes,

hurusom vid bestämmandet av lärarnas avlöningsförmåner hänsyn i

viss utsträckning tagits till dyrortsförhållanden. Sålunda har en — låt vara

tämligen schematisk -— lönegradering efter dyrort åstadkommits genom

provisoriska åtgärder i avvaktan på en blivande lönereglering. Alltsedan

budgetåret 1925/1926 utgår nämligen den tillfälliga löneförbättringen,

i motsats till vad som gäller andra befattningshavare, för lärarpersonalen

med olika belopp å olika orter i enlighet med fastställd dyrortsgruppering.

Ännu mera markerad framträder önskan att bereda lärarna å dyrare

orter kompensation för de högre levnadskostnaderna därstädes genom

den provisoriska avlöningsförbättring, som riksdagen på förslag a\

Kungl. Majit (prop. nr 181) beviljade år 1929. Denna avlöningsförbättring

utgår endast till lärare å F- och G-orter och kan fördenskull sägas

utgöra just ett sådant provisoriskt dyrortstillägg, varom nu är fråga. Det

naturliga synes mig även vara att bygga vidare på den provisoriska avlöniugsförbättringens

grund och sålunda låta det lönetillskott, som skulle

beredas statens befattningshavare å de dyraste G-orterna, för lärarnas

vidkommande utgå i form av förhöjd provisorisk avlöningsförbättring.

Enligt kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 240) med däri den 9 maj 1930

(nr 183) gjorda ändringar utgår den provisoriska avlöningsförbättringen

till vid nedan uppräknade undervisningsanstalter anställda, å F- eller

G ört tjänstgörande ordinarie lärare ävensom extra och vikarierande ämneslärare

med tjänstgöringsskyldighet i samma omfattning som åligger

lektor eller adjunkt vid allmänt läroverk. Avlöningsförbättringen är bestämd

till följande belopp, för helt år räknat:

vid de allmänna läroverken:

till lektor, manlig .......................................................

» » , kvinnlig ....................................................

» adjunkt, manlig ..................................•;.................

» » , kvinnlig samt ämneslärarinna med

ad j unktskompetens

» annan ämneslärarinna ........................................

» lärare i övningsämne...........................................

» extra och vikarierande ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet:

till lektor, manlig .......................................................

» » , kvinnlig ...................................................

» adjunkt, manlig ...................................................

» » , kvinnlig samt ämneslärarinna med

adjunktskompetens ...........................

» annan ämneslärarinna ................................5.....

» övningsskol lärare ..............................................

» lärare i övningsämne ..........................................

» extra och vikarierande ämneslärare

kronor 300

» 240

» 300

» 240

» 180

» 120

» 180

» 300

» 240

» 300

» 240

» 180

» 180

* 120

» 180

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

vid statens skolköksseminarium och hushållsskola:

till lärarinna i hushållsgöromål..................................................

» » i handarbete ..........................................................

vid folkskoleseminarierna:

till lektor, manlig ..........................................................

» » , kvinnlig ................................................................

» övningsskollärare..............................................................

» lärare i övningsämne.........................................................

» extra och vikarierande ämneslärare ..................................

vid statens småskoleseminarier:

till ämneslärare ............................................

» övningsskollärare.......................................................

vid de tekniska läroverken (tekniska elementarskolor,

gymnasier):

till lektor.................................................................

* extra och vikarierande ämneslärare

vid sjökrigsskolan:

till lektor ..........................................................

vid navigationsskolorna:

till lärare ...................................................

vid folkskolinspektionen:

till folkskolinspektör .......................................................

» nomadskolinspektören....................................................

Dyi tidstillägg utgår icke å den provisoriska avlöningsförbättringen.

Såsom allmän regel gäller dessutom, att befattningshavare, som åtnjuter

fri bostad eller ersättning därför, icke äger uppbära provisorisk

avlöningsförbättring. Befattningshavare, som är tjänstledig på grund

a\ sjukdom, får behålla två tredjedelar av den provisoriska avlöningsförbättringen

men är vid annan ledighet skyldig att avstå densamma

helt. Jag förutsätter, att dessa grunder skola oförändrade gälla även

i fråga örn de förhöjda belopp, varmed den provisoriska avlöningsförbättringen

skulle komma att utgå till befattningshavare å de dyraste

orterna.

Beträffande storleken av den nu ifrågasatta höjningen av den provisoriska

avlöningsförbättringen har jag ansett försiktigheten bjuda att icke

räkna med större höjning än som motsvarar två tredjedelar av de nuvarande

beloppen. Denna beräkningsgrund synes mig även lämpligt avvägd i förhållande

till omfattningen av den för lärarna hittills genomförda dyrortsdifferentieringen

och lärer icke heller kunna i prejudicerande riktning

påverka det definitiva ordnandet av lärarnas lönefråga i annan mån än

genom att ytterligare framhäva behovet av en efter moderna principer

genomförd dyrortsgruppering även för lärarnas vidkommande.

kronor 120

* 120

» 300

» 240

» 180

» 120

» 180

* 180

» 180

fackskolor och

kronor 300

* 180

» 300

» 300

» 300

* 300.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Nu utgående provisorisk avlöningsförbättring skulle sålunda å örtet

med indextal överstigande 1,290 höjas på följande sätt:

för manliga lektorer och adjunkter samt övriga befattningshavare,

som nu åtnjuta avlöningsförbättring med 300 kronor, till kronor 500

för kvinnliga lektorer och adjunkter samt övriga befattningshavare,

som nu åtnjuta avlöningsförbättring med 240 kronor,

för övningsskollärare, extra och vikarierande ämneslärare

samt övriga befattningshavare, som nu åtnjuta avlöningsförbättring

med 180 kronor, till....................................................................

för lärare i övningsämne samt övriga befattningshavare, som

nu åtnjuta avlöningsförbättring med 120 kronor, till ................

allt under i övrigt oförändrade villkor.

Under åttonde huvudtiteln, punkt 315, i statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag har Kungl. Majit på hemställan av chefen för

ecklesiastikdepartementet framlagt förslag till provisorisk avlöningsförbättring

för budgetåret 1931/1932, grundande sig på de bestämmelser i

ämnet, som för närvarande gälla, och för detta ändamål föreslagit riksdagen

anvisa ett extra förslagsanslag av 227,000 kronor. Under samma

huvudtitel, punkt 317, har Kungl. Majit vidare, såsom jag i det föregående

erinrat, föreslagit riksdagen att i avvaktan på den i utsikt ställda

propositionen angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst beräkna ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor

för bestridande av de med dyrortstillägget förenade utgifterna. I nämnda

belopp ligga även de beräknade kostnaderna för provisoriskt dyrortstilllägg

åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

Vid ett godkännande av förslaget att bereda lärarpersonalen å dyraste

orter ett mot det provisoriska dyrortstillägget svarande lönetillskott

genom höjning av den provisoriska avlöningsförbättringen — en anordning,

som icke minst ur synpunkten av redogörarnas arbete måste anses

vara enklast och innebära minst omgång — erfordras en omräkning av

de under nyss omförmälda punkter i statsverkspropositionen äskade anslagsbeloppen.

Jag återkommer härtill i samband med beräkningen Elkostnaderna

för förslaget i dess helhet.

Återstående, å dyraste orter stationerade befattningshavare med oreglerad

avlöning, vilka kunna tänkas ifrågakomma till provisoriskt dyrortstillägg,

äro endast ett ringa fåtal. Jag förutsätter alltjämt, att dylikt

lönetillägg bör medgivas endast örn hänsyn till dyrortsförhållanden kommit

till uttryck vid nuvarande lönesättning. Så är fallet beträffande

viss fögderipersonal, en i Stockholm bosatt fattigvårdskonsulent å extra

stat, i Stockholm stationerade distriktslantmätare samt en registrator pä

övergångsstat i försäkringsinspektionen, vilka tillerkänts särskilda ortstillägg.

varierande mellan 500 och 200 kronor.

Övriga oreglerade

befattni

ngs havare.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Kostnadsbe
räkning.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Enär distriktslantmätarna vid sidan av lönen uppbära gottgörelse för

verkställda lantmäteriförrättningar enligt särskild taxa, lärer anledning

icke förefinnas att bereda dem provisoriskt dyrortstillägg.

Övriga här avsedda befattningshavare — tillhopa sex personer — torde

däremot böra tillerkännas dyrortstillägg. Lämpligaste formen härför synes

mig vara att vidtaga en procentuell höjning av den tillfälliga löneförforbättring,

som för närvarande ingår i deras avlöningsförmåner. En

höjning med förslagsvis tjugo procent skulle innebära ett årligt lönetillskott

av högst 240 kronor och lägst 150 kronor, oberäknat härå belöpande

dyrtidstillägg. Visserligen kan mot denna beräkningsgrund invändas,

att de ifrågavarande befattningshavarna skulle erhålla något större

provisoriskt tillägg än som föreslagits beträffande lärarna, samt att dyrtidstillagg

skulle utgå i det ena fallet men icke i det andra. Emellertid

är att märka, hurusom den för lärarna med avseende å tillfällig löneförbättring

och provisorisk avlöningsförbättring redan genomförda dyrortsdifferentieringen

försatt dem i ett delvis gynnsammare utgångsläge

än den personal, varom nu är fråga.

I statsverkspropositionen har jag under rubriken »För flera huvudtitlar

gemensamma frågor», punkt 5, anmält, att frågan örn tillfällig löneförbättring

för viss personal inom den civila statsförvaltningen då ännu

ej förelåge i det skick, att den kunde underställas Kungl. Maj:ts slutliga

prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kunde föreläggas

årets riksdag. De smärre jämkningar med avseende å den tillfälliga

löneförbättringens belopp, som skulle erfordras vid ett bifall till mitt här

förut skisserade förslag, torde lämpligen böra beslutas samtidigt med

prövningen av det förslag örn tillfällig löneförbättring, som jag senare

denna dag kommer att framlägga för Kungl. Majit.

De beräknade kostnaderna för det provisoriska dyrortstillägget framgå

av nedanstående sammanställning, utvisande i avrundade tal kostnadernas

fördelning å riksstatens huvudtitlar samt å de olika af färsdrivande

verken.

Andra huvudtiteln........

Tredje » .........

Fjärde » .........

Femte » ..........

Sjätte » .........

Sjunde » ..........

Åttonde »

Nionde »

Tionde » ..........

Säger för andra—tionde

Ordinarie

personal

Kronor

53.000

10,500

215.000

75.000

12.000

165.000

60,000

45.000

35.000

huvudtitlarna 670;500

Icke-ordinarie

personal

Samma

Kronor

Kronor

12,000

65,000

6,500

17,000

35,000

250,000

65,000

140,000

13,000

25,000

35,000

200,000

20,000

80,000

15,000

60,000

10,000

45,000

211,500

882,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma}:ts proposition Nr 125. 15

Ordinarie Icke-ordinarie Summa

personal personal

Kronor Kronor Kronor

Postverket........... 223,000 32,000 255,000

Telegrafverket .............................- 202,000 23,000 225,000

Statens järnvägar.................................... 425,000 25,000 450,000

Statens vattenfallsverk 25,000 25,000

Domänverket........................................ 11,000_____________10>0QQ 21,000

Säger för affärsverken 886,000 90,000 976,000.

, I sammanställningen äro icke medräknade kostnaderna för provisorisk!

dyrortstillägg åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen, spar

banksinspektionen, stuteriöverstyrelsen, patent- och registreringsverket,

försäkringsinspektionen och statens pensionsanstalt samt åt vägingenjörei

och biträdande vägingenjörer. Dessa kostnader, som beräknats till sammanlagt

omkring 30,000 kronor, torde böra utgå av de medel, av vilka

verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, och sålunda

icke belasta något särskilt för dyrortstillägg uppfört anslag å riksstat^.

Vidkommande därefter kostnaderna för en förhöjning av den provisoriska

avlöningsförbättringen åt viss lärarpersonal hava dessa beräknats

uppgå till 63,000 kronor. Med detta belopp bör det nyssnämnda i statsverks

propositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 315, äskade extra förslagsanslaget

av 227,000 kronor till provisorisk avlöningsförbättring för

lärare vid de allmänna läroverken m. fl. ökas, och sålunda anslaget i

fråga uppföras i riksstaten med 290,000 kronor. Erinras må, att kostnaderna

för provisorisk avlöningsförbättring åt lektor vid sjökrigsskolan och

lärare vid navigationsskola bestridas från anslag under fjärde respektive

tionde huvudtitlarna.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl. Hemställa#.

Majit måtte, med återkallande av det i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln, punkt 315, gjorda anslagsäskandet, avseende provisorisk

avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna läroverken m. fl., föreslå

riksdagen

dels besluta

att provisoriskt dyrortstillägg ät vissa befattningshavare

i statens tjänst må under budgetåret 1931/

1932 utgå i enlighet med av mig föreslagna grunder;

att Kungl. Majit må äga utfärda de närmare före

- skrifter, vilka för sagda dyrortstilläggs åtnjutande

böra lämnas; samt

att, enligt vad av mig i det föregående anförts, till

viss lärarpersonal må under budgetåret 1931/1932 utgå

förhöjd provisorisk avlöningsförbättring;

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

dels anvisa

ej mindre till provisoriskt dyrortstillägg åt vissa

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret

1931/1932 såsom extra förslagsanslag

under andra huvudtiteln

» tredje »

» fjärde »

» femte »

» sjätte »

» sjunde »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 65,000

» 17,000

* 250,000

* 140,000

» 25,000

» 200,000

» 80,000

» 60,000

» 45,000

än även under åttonde huvudtiteln till provisorisk

avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna läroverken

m. fl., i stället för det i statsverkspropositionen

äskade anslaget, ett extra förslagsanslag av

290,000 kronor;

dels ock besluta, att utgifterna för det provisoriska

dyrortstillägget skola avföras:

vid de affärsdrivande verken, bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, stuteriöverstyrelsen, patent-

och registreringsverket, försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt å de medel, av vilka verkets

eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

beträffande vägingenjörer och biträdande vägingenjörer

å statens automobilskattemedelsfond samt

i fråga om andra befattningshavare å de anslag i

riksstaten, som äro avsedda för provisoriskt dyrortstillägg.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

slesbo. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

9 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (9)

9 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:321 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst jämte en i ämn s. 9 i texten
  2. Rskr. 1931:332 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Martts ;proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst jämte en i ä s. 2 i texten
  3. SU 1931:168 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 124 gjorda framställning angående anslag till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid navigati s. 14 i texten
  4. Rskr. 1931:249 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet s. 8 i texten
  5. JoU 1931:92 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisoriskt dyrortstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motione s. 4 i texten

Visa alla 9