Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 angående patent

1931-02-26 · 16 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 12 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:136, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 angående patent

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

1

Nr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16

maj 1884 angående patent; given Stockholms slott

den 26 februari 1931.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag örn ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen

den 16 maj 1884 angående patent.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 1 sami. 118 käft. (Nr 136.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884

(nr 25) angående patent.

__ Härigenom förordnas, att 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 angående

patent, vilka lagrum ändrats, 5, 6 och 8 §§ genom lag den 9 maj 1902

(nr 45) och 7 § senast genom lag den 23 april 1920 (nr 162), skola — 7 § i

nedan intagen del — erhålla följande ändrade lydelse:

5 §.

Finner patentmyndigheten, att sökanden ej fullgjort vad enligt 4 § 1 mom.

honom ålegat, skall patentmyndigheten hålla sökanden till handa eller, örn

fullständig adress uppgivits, med posten till honom översända skriftlig underrättelse

därom med föreläggande för honom att inom viss tid skriftligen yttra

sig över anmärkningen och avhjälpa förefintlig brist.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid yttra sig i ärendet, skall patentmyndigheten

avföra ansökningen; ägande sökanden dock att återuppliva densamma

genom att inom fyra månader från utgången av förenämnda tid till

patentmyndigheten inkomma med yttrande och en avgift (återupplivningsavgift)

av tjugufem kronor.

Inkommer sökanden inom tid, som i första stycket sägs, med yttrande eller

inom tid, som i andra stycket stadgas, med yttrande och återupplivningsavgift,

men avhjälpes anmärkt brist icke inom föreskriven tid, äge patentmyndigheten

förklara ansökningen förfallen.

6 §.

Finner patentmyndigheten, att uppfinningens föremål icke är av sådan beskaffenhet,

att patent dära ma meddelas, eller att uppfinningen uppenbarligen

icke är ny, eller att sökande, vilken uppgivit annan såsom uppfinnare, ej visat,

att han är dennes rättsinnehavare, eller att sökande underlåtit att erlägga ansökningsavgift,

skall patentmyndigheten på sätt i 5 § sägs lämna sökanden

skriftlig underrättelse därom med föreläggande för honom att inom viss tid

skriftligen yttra sig över anmärkningen och avhjälpa förefintlig brist.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid yttra sig i ärendet, äge vad

i 5 § andra stycket stadgas motsvarande tillämpning.

Inkommer sökanden inom tid, som i första stycket sägs, med yttrande eller

inom fyra månader från utgången av sagda tid med yttrande och återupp
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

3

livningsavgift, men avhjälpes anmärkt brist icke inom föreskriven tid, åge paten

tmyndigheten avslå ansökningen.

7 8.

Åro ansökningshandlingarna fullständiga och har anledning ej förekommit

att, efter ty i 6 § sägs, avslå ansökningen, läte patentmyndigheten, efter underrättelse

därom till sökanden på sätt i 5 § sägs, i allmänna tidningarna införa

kungörelse örn ansökningen med uppgift å dess huvudsakliga innehåll; hålle

ock ansökningshandlingarna hos patentmyndigheten tillgängliga för en var,

som önskar därav taga kännedom.

Under-----patentansökningen.

Inom-----erlagts.

Efter-----avgörande.

Möter — — ---offentliggöras.

8 §.

Då genom beslut av patentmyndigheten, vilket ej givits å patentmyndighetens

besvärsavdelning, patentansökning förklarats förfallen eller blivit avslagen,

skall underrättelse örn beslutet med skälen därför skriftligen delgivas

sökanden på sätt i 5 § sägs.

Är sökanden missnöjd med beslutet, äge han att vid talans förlust inom två

månader från beslutets dag hos patentmyndighetens besvärsavdelning anföra

besvär. Vid besvären foge sökanden en avgift (besvärsavgift) av sjuttiofem

kronor, vid äventyr, om avgiften icke erlagts före nämnda tids utgång, att besvären

icke upptagas till prövning.

Patentmyndighetens besvärsavdelning skall bestå av patentmyndighetens

chef såsom ordförande samt tre av Konungen utsedda tekniskt kunniga ledamöter;

i handläggning och avgörande av ärende, vars beskaffenhet sådant påfordrar,

skall deltaga en av Konungen inom patentmyndigheten därtill förordnad

rättskunnig ledamot. Besvärsavdelningen är beslutför, när förutom patentmyndighetens

chef och i förekommande fall den rättskunnige ledamoten minst

två av de övriga ledamöterna äro tillstädes. Såsom besvärsavdelningens beslut

gäde den mening, varom flertalet förenar sig, eller vid lika röstetal den mening,

som biträdes av ordföranden. Besvärsavdelningen äge att till utredning i

ärende, som ankommer på dess prövning, låta vid allmän domstol höra vittnen.

Närmare bestämmelser örn besvärsavdelningens verksamhet meddelar Konungen.

Angående underrättelse örn beslut, enligt vilket patentmyndighetens besvärsavdelning

funnit patentansökning icke kunna bifallas, gälle vad i första

stycket sägs.

över sådant beslut äge sökanden att vid talans förlust inom två månader

från beslutets dag hos Konungen anföra besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931 men äger icke tillämpning i fråga

örn förelägganden och beslut, som av patentmyndigheten givits före nämnda

dag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Gällande

rätt.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regentcn i statsrådet

å Stockholms slott den 13 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, fråga örn ändrad lydelse av

5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent samt

anför:

»Chefen för handelsdepartementet har förut denna dag, i samband med frågan

angående stat för patent- och registreringsverket, föreslagit viss omorganisation

av detta ämbetsverk. Förslaget ansluter sig till ett av generaldirektören

K. Levinson i egenskap av ekonomisakkunnig med biträde av filosofie

doktorn A. R. Lindblad och professorn vid tekniska högskolan E. H. W. Weibull

efter granskning av verkets organisation och arbetssätt den 16 oktober

1930 avgivet betänkande i ämnet. Såsom redan erinrats av chefen för handelsdepartementet,

förutsätter ett genomförande av organisationsförslaget vissa

ändringar i patentförordningen.

Enligt 4 § 1 mom. i nämnda förordning skall den, som vill erhålla patent,

till patentmyndigheten ingiva eller i betalt brev insända skriftlig ansökan

samt därvid foga beskrivning över uppfinningen och de ritningar, som erfordras

för att tydliggöra beskrivningen, ävensom, där sådant behöves, modeller,

varuprov och dylikt. Ansökningen skall innehålla uppgift örn sökandens

namn, yrke och postadress samt uppfinningens benämning. Beskrivningen

skall vara så tydlig och fullständig, att sakkunnig person bör kunna med

ledning därav utöva uppfinningen. Däri skall bestämt angivas vad sökanden

anser vara det nya i uppfinningen. År sökanden ej boende inom riket,

skall han vid ansökningen foga jämväl fullmakt för ett inom riket bosatt ombud

att i allt vad patentet angår svara för honom. Sökes patent å flera uppfinningar,

skola särskilda ansökningshandlingar för vardera ingivas.

I 2 mom. föreskrives, att sökande, som uppgivit annan såsom uppfinnare,

skall förete handling, som visar, att han är dennes rättsinnehavare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186. "

Enligt 3 mom. i samma paragraf åligger det därjämte sökanden att bifoga

en avgift (ansökningsavgift) av femtio kronor.

I patentförordningens 5 § stadgas, att, örn patentmyndigheten finner, att

sökanden ej fullgjort vad enligt 4 § 1 mom. alegat honom, skriftlig underrättelse

härom skall hållas sökanden tillhanda eller, örn fullständig adress

uppgivits, med posten översändas till honom. Därest sökanden ej inom viss

av patentmyndigheten bestämd tid fullgör vad som brister, äger patentmyndigheten

förklara ansökningen förfallen.

Enligt 6 § i patentförordningen äger patentmyndigheten genast avslå ansökningen,

därest uppfinningens föremål icke är av sådan beskaffenhet, att

patent därå må meddelas, eller uppfinningen uppenbarligen icke är ny, eller

där sökande, vilken uppgivit annan såsom uppfinnare, icke har visat, att han

är dennes rättsinnehavare, eller sökande har underlåtit att erlägga ansökningsavgift.

Emellertid har praxis så utvecklat sig, att även i fall, som avses i 6 §,

underrättelse (föreläggande) alltid meddelas sökanden och att eventuellt avslag

således icke sker förrän efter den förelagda tidens utgång.

I 7 § meddelas föreskrifter angående förfaringssättet för den händelse ansökningshandlingarna

äro fullständiga och anledning ej förekommit att, efter

ty i 6 § sägs, genast avslå ansökningen.

Slutligen föreskrives i 8 §, att, örn patentansökning förklarats förfallen eller

blivit avslagen, underrättelse örn beslutet med skälen därför skall skriftligen

delgivas sökanden så som i 5 § stadgas för där avsedda fall. År sökanden

missnöjd med beslutet, äger han att vid talans förlust innan klockan tolv å

sextionde dagen från beslutets dag anföra besvär däröver hos Konungen.

Över patents meddelande får däremot besvär ej anföras, utan den, som anser

sin rätt vara genom patentet förnärmad, har att vid domstol föra talan örn

patentets ogillande (18 §).

De ändringar i patentförordningen, som de sakkunniga ansett betingade av

omorganisationen, hava av dem sammanfattats i ett utkast till ändringai i

förordningen den 16 maj 1884 angående patent, vilket torde fa som bilaga åtfölja

detta protokoll.

De föreslagna författningsändringarna innefatta dels föreskrift om obligatoriskt

avförande i vissa fall av patentansökningar med rätt för den, vars ansökning

sålunda avförts, att inom viss tid kunna fa ärendet återupplivat för

vidare behandling, dels ock införandet av en ny instansordning i patentärenden.

För närvarande förekommer det mycket ofta, att den patentsökande underlåter

att fullgöra patentmyndighetens föreläggande d. v. s. uraktlåter att svara

eller ock inlämnar en svarsskrivelse, i vilken han, vanligen utan närmare motivering,

överlämnar ärendet till avgörande. I dylika fall företager patentmyndigheten

en ny provning av ärendet. Någon gang resulterar denna prövning i

att ansökningen trots det givna föreläggandet godkännes i befintligt skick

eller att ett nytt, annorlunda avfattat föreläggande gives och att patent till

sist kan beviljas, men i regel befinner sig ärendet i sadant skick, att av
-

De sakkunnigas

ändringsförslag.

Avförande

med återn

p p 1 i v
ningsrätt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Instans
ordning
inom
verket.

Anmälnings
avdel
ningarna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

slags- eller förfallobeslut följer. Ett sådant beslut måste emellertid föregås

av en ganska omständlig handläggning. Vederbörande tekniske ledamot har

först att inför den byråchef, som förestår avdelningen, verkställa en förberedande

föredragning av ärendet. Den slutliga föredragningen sker sedermera

inför generaldirektören och avdelningschefen. Är fråga om förfallobeslut eller

sådant avslagsbeslut, som grundar sig på juridiska skäl, skall jämväl byrådirektören

på administrativa avdelningen i egenskap av rättskunnig närvara

och deltaga i beslutet. Finner generaldirektören ärendets beskaffenhet

kräva flera ledamöters hörande, äger han tillkalla sådana. Beslut fattas enligt

flertalets mening med utslagsröst för generaldirektören. — Beslut örn ansöknings

godkännande till kungörande eller örn meddelande av patent kan däremot

fattas av avdelningschefen, den föredragande tekniske ledamoten och i

förekommande fall den rättskunnige ledamoten, därest de äro örn beslutet ense.

De flesta avslagna och förfallna ärenden tillhöra den kategori, där föreläggande

icke besvarats eller där. ärendet, på sätt nyss nämnts, av sökanden överlämnats

till avgörande. Anledningen till att svar ej avgives lärer ofta vara

den, att sökanden ej vill underkasta sig det besvär, som är förenat med ett

formellt återtagande^ ansökningen. Det kan också inträffa, att vederbörande

ombud ej lyckas erhålla besked från sökanden, huruvida och i vad mån ansökningen

skall fullföljas. Om i dylika fall ombudet skulle återtaga ansökningen och

ärendet följaktligen avföras, förelåge icke någon annan möjlighet för sökanden

att få detsamma återupptaget än genom ingivande av ny ansökan. Den nya

ansökningsdagen bleve då avgörande vid bedömande av uppfinningens nyhet.

Om däremot ombudet, i stället för att återtaga ansökningen, underlåter att

svara eller överlämnar ärendet till beslut, blir påföljden visserligen i regel

avslag eller förfalloförklaring, men möjligheten att anföra besvär — eventuellt

med omskrivna patentanspråk — står då sökanden öppen. Det är helt

naturligt, att denna för sökanden mera bekväma och samtidigt mera gynnsamma

men för patentverket vida mer tyngande utväg i regel av sökandena

anlitas.

. ^ syfte aft vinna rättelse i detta omständliga och för ämbetsverkets arbete

hindrande förfaringssätt i fråga örn ärenden, som sökandena i regel själva

betrakta som övergivna, hava de sakkunniga föreslagit, att, därest sökanden

underlåter att inom föreskriven tid avgiva infordrat yttrande, ansökningen

skulle — i likhet med vad som redan nu tillämpas på sina håll i utlandet —

avföras men med rätt för sökanden att inom en tid av 120 dagar från tidsfristens

utgång på begäran få ansökningen återupplivad. För återupplivning

skulle erläggas en särskild avgift, förslagsvis 50 kronor.

De ändringar i patentförordningen, som de sakkunniga ansett införandet

av förenämnda ordning påkalla, framgå av 5, 6 och 7 §§ i det av dem upprättade

utkastet.

Vid övervägande av spörsmålet örn det ändamålsenligaste systemet för patentärendenas

handläggning hava de sakkunniga i syfte att öka ledamots avverkningskapacitet

föreslagit, att at ledamoten -— vilken utför granskning och

meddelar förberedande beslut samt alltså handlägger ärendena från första bör
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136. •

jan — uppdroges att självständigt meddela patent i sådana ärenden, där invändning

icke blivit framställd. Därjämte hava de sakkunniga i enahanda

syfte föreslagit, att ärenden, däri avslags- eller förfallobeslut ifrågasättes

vilka ärenden, såsom förut nämnts, nu föredragas av den tekniske ledamoten inför

avdelningschefen och därefter, i närvaro av den senare jämte i förekommande

fall den administrative byrådirektören, inför generaldirektören — skulle

föredragas av ledamoten inför avdelningschefen och, där ärendena så pafordrade,

verkets sekreterare såsom rättskunnig ledamot samt avgöras av avdelningschefen.

Den kollegiala behandlingsformen borde dock enligt de sakkunniga

icke övergivas, med mindre — under bibehållande av regeringsrätten såsom

högsta instans i samma omfattning som för närvarande inom patentverket

inrättades en särskild mellaninstans, besvärsavdelningen, för prövning

av besvär över avslags- och förfallobeslut. Ärende, vari invändning framställts,

skulle ävenledes handläggas och avgöras i sistnämnda ordning, dock

att, om avdelningschefen funne ärendet trots invändningen böra leda till patent,

ärendet skulle underställas besvärsavdelningen. Till skillnad från besvärsavdelningen

skulle de avdelningar, som i första hand hade att taga befattning

med patentärendena och i vissa fall fatta beslut, benämnas anmäl
ningsavdelningarna.

o

Besvärsavdelningen skulle bestå av verkets chef såsom självskriven ordförande

samt tre tekniska ledamöter ävensom, där ärendets beskaffenhet sådant

påfordrade, den administrative byrådirektören såsom rättskunnig ledamot.

Besvärsavdelningens åligganden skulle, såsom nyss angivits, i första

hand bestå i handläggning av från anmälningsavdelning genom besvär fullföljda

avslags- och förfalloärenden, varjämte besvärsavdelningen skulle underställningsvis

pröva sådana ärenden, i vilka anmälningsavdelning funnit inkomna

invändningar böra lämnas utan avseende. Till besvärsavdelningens åligganden

skulle ytterligare höra att avgiva utlåtanden i besvärsmål, som från regeringsrätten

remitterats till ämbetsverket för yttrande, ävensom att avgiva yttranden,

som av domstolar begärts i mål rörande upphävande av patent, meddelande

av tvångslicens eller intrång i patent. Slutligen borde besvärsavdelningen

hava att handlägga ärenden, som anginge författningar rörande patent. För beslutförhet

skulle erfordras närvaro av förutom ämbetsverkets chef eller den

rättskunnige ledamoten minst två tekniska ledamöter. Beslut skulle fattas

i enlighet med flertalets mening med utslagsröst för ordföranden. Muntliga

förhandlingar borde kunna förekomma, men därjämte syntes avdelningen böra

erhålla befogenhet att till utredning av visst ärende påkalla förhör med vittnen

och sakkunniga inför domstol. Den, som till besvärsavdelningen fullföljde ett

patentärende, skulle enligt de sakkunnigas förslag erlägga en särskild avgift

av 75 kronor. .

Den ändring i patentförordningen, som de sakkunniga ansett besvärsavdeiningens

inrättande påkalla, framgår av 8 § i det av dem upprättade utkastet.

över de sakkunnigas organisationsförslag jämte utkast till ändringar i patentförordningen

hava kommerskollegium samt patent- och registreringsverket

avgivit utlåtanden. Tillfälle till yttrandes avgivande har av kommers
-

Bes varsårdelningen.

Avgivna

yttranden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

kollegium beretts samtliga handelskamrar i riket, Sveriges industriförbund,

fullmäktige i jernkontoret och svenska teknologföreningen samt av patent- och

registreringsverket svenska uppfinnareföreningen, svenska patentombudsföreningen,

svenska föreningen för industriellt rättsskydd samt patent- och registreringsverkets

tjänstemannaförening.

Bada ämbetsverken jämte de organisationer, som inkommit med yttranden,

äro ense örn behovet av de ifrågasatta åtgärderna och hava jämväl i det stora

hela lämnat förslaget, sa vitt nu är i fråga, utan erinran.

.1 fraga om Patentärendenas avförande i vissa fall med rätt till återupplivmng

har dock i några yttranden anmärkts, dels att avförandet icke borde göras

obligatoriskt och dels att återupplivningsavgiften borde sänkas till 25 kronor.

I anledning av dessa anmärkningar har patent- och registreringsverket anfört:
-

Avsikten vöre, att endast sådant ärende, i vilket svar å föreläggande helt

u eblmt skulle avföras samt att den nuvarande möjligheten att erhålla anstånd

med besvarandet av ett föreläggande skulle bibehållas. För vinnande i full

utsträckning av önskvärd enkelhet med ty åtföljande tidsbesparing vore det av

+-ii r avforan.det skedde sa att saga automatiskt. En viss motsvarighet

härtill funnes redan enligt gällande patentförordning (7 § 3 stycket) för det

tall, att en sökande ej inom föreskriven tid erlade stadgad utfärdnings- och

stämpelavgift. Det föreliggande utkastet borde dock så till vida jämkas, att

iorutsattmngen^for lagbudets tillämpning komme till otvetydigt uttryck _

Att bestämma återupplivningsavgiften till allenast 25 kronor syntes ämbetsverket

näppeligen av förhållandena motiverat, men en dylik sänkning skulle

icke heller mera avsevärt inverka på ämbetsverkets ekonomi.

I fråga örn besvärsavdelningen har i vissa yttranden anmärkts, dels att avdelningen

borde förstärkas med utom verket stående sakkunniga inom teknikens

olika grenar och dels att jämväl invändare borde tillerkännas rätt att hos

avdelningen anföra besvär.

Patent- och registreringsverket har härom anfört:

Väl skulle det kunna ifrågasättas, huruvida ej utomstående sakkunniga borde

hava sate och stamma i besvärsavdelningen, för vilken händelse denna möi''- ugen kunde Junkas såsom sista instans. Dock funne sig ämbetsverket icke nu

bora gora någon hemställan i denna riktning. Anordningen med underställmng

av ärende, i vilket invändning framställts men avdelningschefen funne

patent bora meddelas, ansåge ämbetsverket — under förutsättning att i verkets

instruktion nödiga garantier uppställdes för behörigt iakttagande av invaiTareas

ra^ ~ vara att föredraga framför ett sådant ordnande av saken

att besvarsratt tillerkändes invändaren. Givetvis borde emellertid underställmng

med därav följande tidsutdräkt ej ifrågakomma för sådana fall, där invandaren

t. ex. endast påfordrat strykande av visst patentanspråk och sökanden

i anledning därav avstatt från detta anspråk.

Angående organisationsförslagets närmare innebörd och innehållet i övrigt

i de däröver avgivna yttrandena tillåter jag mig hänvisa till den redogörelse

härför, som chefen för handelsdepartementet i dag lämnat vid behandlingen av

den på nämnda departement ankommande frågan örn stat för patent- och registreringsverket

m. m.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

9

Frågan om revision av patentlagstiftningen i dess helhet har sedan länge Departostått

på dagordningen utan att ännu hava kunnat bringas till sin lösning, mentschefen.

Med hänsyn härtill kunde det måhända anses mindre lämpligt att, såsom nu

blivit ifrågasatt, vidtaga ändringar i patentförordningen på enstaka punkter.

De föreslagna författningsändringarna synas mig dock vara av sådan natur,

att de kunna genomföras oberoende av den pågående revisionen. Mot förslaget

örn patentansöknings avförande med återupplivningsrätt har jag intet

att erinra. Vad angår den föreslagna besvärsavdelningen lärer en sådan vara

nödvändig för omorganisationsförslagets genomförande. Visserligen torde det

hittills icke hava förekommit, att i vårt land inom samma institution inrymmas

två instanser, men i förevarande fall få dock betänkligheterna vika för de

fördelar, som den nya besvärsinstansens inrättande inom verket självt medför.

Då tillbörlig hänsyn vid bestämmelsernas utformning tagits såväl till de patentsökandes

som till allmänhetens berättigade intressen, är jag beredd att i

huvudsak tillstyrka det framlagda förslaget till författningsändringar.

I några av de inkomna yttrandena har, såsom nämnts, anmärkts, att det

föreslagna avförandet av vissa patentärenden icke borde göras obligatoriskt. I

anslutning till vad chefen för handelsdepartementet härom anfört finner jag

dock tillräcklig anledning icke föreligga att frångå de sakkunnigas förslag

härutinnan. Det synes mig emellertid skäligt, att lättnad så till vida beredes

i villkoren för avfört ärendes återupplivning, att återupplivningsavgiften sänkes

till 25 kronor. Då även chefen för handelsdepartementet funnit en dylik

sänkning önskvärd, har jag i detta avseende ändrat författningsutkastet.

I fråga om den utomstående sakkunskapens medverkan å besvärsavdelningen

vill jag erinra, att § 4 mom. 2 i den för patent- och registreringsverket gällande

instruktionen stadgar, att, då för utredning av förekommande ärenden

finnes erforderligt inhämta yttrande från sakkunnig, som ej är hos ämbetsverket

anställd, verket äger att i sådant hänseende anlita den eller de

personer, vilka i varje fall finnas lämpliga. Det behov av utomstående sakkunskap,

som kan göra sig gällande för mellaninstansen, synes mig, åtminstone

tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet härutinnan, kunna tillgodoses på

den väg, instruktionen för ämbetsverket redan nu öppnar. Jag anser mig därför

böra förorda den föreslagna sammansättningen av besvärsavdelningen. Beträffande

frågan om besvärsrättens utsträckning jämväl till den, som i patentärende

gjort invändning, anser jag lika med patent- och registreringsverket den

föreslagna anordningen med underställning av ärende, i vilket invändning framställts

men avdelningschefen funnit patent böra meddelas, vara att föredraga

framför ett sådant ordnande av frågan, att besvärsrätt tillerkännes invändaren.

De sakkunnigas utkast till ändringar i patentförordningen har förtydligats

i fråga om reglerna för beslutförhet i besvärsavdelningen samt kompletterats

med en bestämmelse örn rätt för sökanden att, därest besvärsavdelningens beslut

i underställt invändningsärende gått honom emot, fullfölja talan hos Kungl.

Maj :t. I överensstämmelse med vad numera är brukligt har besvärstiden angivits

i månader i stället för i dagar. Därjämte hava vissa jämkningar av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

huvudsakligen formell natur vidtagits. Sålunda har, bland annat, tydligare

utmärkts, att avförande endast får ske, då svar å föreläggande helt uteblivit.

De av mig nu förordade författningsändringarna böra träda i kraft den 1

juli 1931, från och med vilken dag den föreslagna nya organisationen för

patent- och registreringsverket är avsedd att träda i tillämpning. I fråga örn

förelägganden och beslut, som av ämbetsverket givits före nämnda dag, torde

emellertid nu gällande bestämmelser fortfarande böra gälla.»

Föredraganden uppläser härefter det sålunda överarbetade förslaget till lag

om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 (nr 25)

angående patent av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, samt

hemställer, att lagrådets yttrande över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 1S6.

11

Bilaga.

Förslag

till

Lag

örn ändrad lydelse ar 5, 6, 7 och 8 förordningen den 16 maj 1884

(nr 25) angående patent.

Härigenom förordnas, att 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 angående

patent, vilka lagrum ändrats, 5, 6 och 8 §§ genom lag den 9 maj 1902

(nr 45) och 7 § senast genom lag den 23 april 1920 (nr 162), skola — 7 och

8 §§ i nedan intagna delar — erhålla följande ändrade lydelse:

5 §-

Finner patentmyndigheten, att sökanden ej fullgjort vad enligt 4 § 1 mom.

honom ålegat, skall patentmyndigheten hålla sökanden till handa eller, örn

fullständig adress uppgivits, med posten till honom översända skriftlig underrättelse

därom med föreläggande för honom att inom viss tid skriftligen yttra

sig över anmärkningen och avhjälpa förefintlig brist.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid yttra sig i ärendet, skall patentmyndigheten

avföra ansökningen såsom återtagen; ägande sökanden dock att

återuppliva densamma genom att inom fyra månader från utgången av förenämnda

tid till patentmyndigheten inkomma med yttrande och en avgift (återupplivningsavgift)

av tjugufem kronor.

Inkommer sökanden inom tid, som i första stycket sägs, med yttrande eller

inom tid, som i andra stycket stadgas, med yttrande och återupplivningsavgift,

men avhjälpes anmärkt brist icke inom föreskriven tid, äge patentmyndigheten

förklara ansökningen förfallen.

6 §■

Finner patentmyndigheten, att uppfinningens föremål icke är av sådan beskaffenhet,

att patent därå må meddelas, eller att uppfinningen uppenbarligen

icke är ny, eller att sökande, vilken uppgivit annan såsom uppfinnare, ej visat,

att han är dennes rättsinnehavare, eller att sökande underlåtit att erlägga ansökningsavgift,

skall patentmyndigheten på sätt i 5 § sägs lämna sökanden

skriftlig underrättelse därom med föreläggande för honom att inom viss tid

skriftligen yttra sig över anmärkningen och avhjälpa förefintlig brist.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid yttra sig i ärendet, äge vad

i 5 § andra stycket stadgas motsvarande tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 186.

Inkommer sökanden inom tid, som i första stycket sägs, med yttrande eller

inom fyra månader från utgången av sagda tid med yttrande och återupplivningsavgift,

men avhjälpes anmärkt brist icke inom föreskriven tid, äge patentmyndigheten

avslå ansökningen.

7 §.

Åro ansökningshandlingarna fullständiga och har anledning ej förekommit

att, efter ty i 6 § sägs, avslå ansökningen, läte patentmyndigheten, efter underrättelse

därom till sökanden på sätt i 5 § sägs, i allmänna tidningarna införa

kungörelse örn ansökningen med uppgift å dess huvudsakliga innehåll; hålle

ock ansökningshandlingarna hos patentmyndigheten tillgängliga för en var,

som önskar därav taga kännedom.

Under-----patentansökningen.

Inom-----erlagts.

Efter-----avgörande.

Möter-----offentliggöras.

8 §.

Har-----fall.

År sökanden missnöjd med beslutet, äge han att vid talans förlust inom två

manader från beslutets dag hos patentmyndighetens besvärsavdelning anföra

besvär. Vid besvären foge sökanden en avgift (besvärsavgift) av sjuttiofem

kronor, vid äventyr, örn avgiften icke erlagts före nämnda tids utgång, att besvären

icke upptagas till prövning.

Patentmyndighetens besvärsavdelning skall bestå av patentmyndighetens

chef såsom ordförande samt tre av Konungen utsedda tekniskt kunniga ledamöter;

i handläggning och avgörande av ärende, vars beskaffenhet sådant påfordrar,

skall deltaga en av Konungen inom patentmyndigheten därtill förordnad

rättskunnig ledamot. Besvärsavdelningen är beslutför, när förutom patentmyndighetens

chef och i förekommande fall den rättskunnige ledamoten minst

två av de övriga ledamöterna äro tillstädes. Såsom besvärsavdelningens beslut

gälle den mening, varom flertalet förenar sig, eller vid lika röstetal den mening,

som biträdes av ordföranden. Besvärsavdelningen äge att till utredning i

ärende, som ankommer på dess prövning, låta vid allmän domstol höra vittnen.

Närmare bestämmelser örn besvärsavdelningens verksamhet meddelar Konungen.

Angående underrättelse örn beslut, enligt vilket besvärsavdelningen funnit

patentansökning icke kunna bifallas, galle vad i första stycket sägs.

över sådant beslut äge sökanden att vid talans förlust inom två månader

från beslutets dag hos Konungen anföra besvär.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931 men äger icke tillämpning i fråga

örn förelägganden och beslut, som av patentmyndigheten givits före nämnda

dag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

13

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Matris lagråd den 24 februari

1931.

N ärvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 13 februari 1931, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets yttrande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen

den 16 maj 1884 (nr 25) angående patent. I samband därmed hade till lagrådet

för kännedom vid förslagets granskning överlämnats utdrag av protokollet

över handelsärenden, hållet i statsrådet samma den 13 februari, rörande

patent- och registreringsverkets organisation. ^ _

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av revisionssekreteraren William Hemberg.

Lagrådet yttrade: .

Då efter föreläggande, som i 5 § första stycket avses, sökanden underlåter

att inom föreskriven tid yttra sig i ärendet, skall patentmyndigheten enligt

stadgandet i andra stycket avföra ansökningen »såsom återtagen», varvid dock

återupplivningsrätt finnes. Som återupplivning av en återtagen patentansökan

ej skall kunna äga rum, torde ur det föreslagna stadgandet orden »såsom

återtagen» böra utgå. Då återupplivningsrätt i det i 7 § tredje stycket angivna

fall icke föreligger, är motsvarande ändring där ej erforderlig.

Med den lydelse 8 § första stycket äger, kommer där att avses beslut, som i

5 § sista stycket och 6 § sista stycket sägs, så ock avslagsbeslut, som jämlikt

7 § meddelats efter kungörelse. Såsom framgår av departementschefens yttrande

kan beslut av sistnämnda slag komma att efter underställning givas av

patentmyndighetens besvärsavdelning. Då ett efter underställning av nämnda

avdelning meddelat beslut skall överklagas hos regeringsrätten och således omfattas

av det i 8 § näst sista stycket upptagna stadgandet, får lagrådet hemställa

om sådan jämkning i första styckets lydelse, att där endast kommer att

avses beslut av patentmyndigheten, vilket ej givits å besvärsavdelnmgen. Denna

jämkning är av betydelse främst med hänsyn till avfattningen av andra stycket.

Vid bifall till sistnämnda hemställan kräves ändring i förslagets ingress.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråde,

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson^

Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, lagrådets den 24 februari

1931 avgivna utlåtande över det den 13 i samma månad till lagrådet remitterade

förslaget till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den

16 maj 1884 angående patent.

. föredraganden redogör för utlåtandet samt hemställer, att, sedan de av lagrådet

förordade ändringarna i förslaget vidtagits, detsamma måtte, jämlikt

§ 87 regeringsformen, genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att til] riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

15

Bilaga.

Utkast

till

ändringar i förordningen den 16 maj 1884 ang. patent.

(Avgivet av de sakkunniga.)

5 §.

Finner patentmyndigheten, att sökanden ej fullgjort vad enligt 4 § 1 mom.

honom ålegat, skall patentmyndigheten hålla sökanden till handa eller, örn

fullständig adress uppgivits, med posten till honom översända skriftlig underrättelse

därom med föreläggande för sökanden att inom viss tid skriftligen

yttra sig med anledning av sålunda framställd anmärkning och avhjälpa förefintlig

brist.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid avgiva infordrat yttrande, skall

patentmyndigheten avföra ansökningen såsom återtagen; ägande sökanden

emellertid att återuppliva densamma genom att inom 120 dagar från utgången

av förenämnda tid till patentmyndigheten inkomma med dylikt yttrande, varvid

skall fogas en avgift (återupplivningsavgift) av 50 kronor, vid äventyr,

om avgiften icke erlagts före den sålunda stadgade tidens utgång, att yttrandet

icke upptages till prövning.

Avgiver sökanden inom tid, som i första stycket sägs, eller, med bifogande

av återupplivningsavgift, inom tid, som i andra stycket stadgas, infordrat yttrande,

men underlåter han därvid avhjälpa anmärkt brist, äge patentmyndigheten

förklara ansökningen förfallen.

6 §.

Finner patentmyndigheten, att uppfinningens föremål icke är av sådan beskaffenhet,

att patent därå må meddelas, eller att uppfinningen uppenbarligen

icke är ny, eller att sökande, vilken uppgivit annan såsom uppfinnare, ej visat,

att han är dennes rättsinnehavare, eller att sökande underlåtit att erlägga avgift,

som i 4 § 3 mom. sägs, skall patentmyndigheten så som i 5 § stadgas

för där avsedda fall delgiva sökanden skriftlig underrättelse därom med föreläggande

för sökanden att inom viss tid skriftligen yttra sig med anledning

av sålunda framställd anmärkning och, där sådant icke med hänsyn till beskaffenheten

av anmärkt brist är uteslutet, avhjälpa bristen.

Underlåter sökanden att inom föreskriven tid avgiva infordrat yttrande, äge

vad i 5 § andra stycket för där avsedda fall stadgas motsvarande tillämpning.

Avgiver sökanden inom tid, som i första stycket sägs, eller, med bifogande

av återupplivningsavgift, inom 120 dagar från utgången av förenämnda tid

infordrat yttrande, men underlåter han därvid avhjälpa anmärkt brist, äge

patentmyndigheten avslå ansökningen.

7 §•

Åro ansökningshandlingarna fullständiga och har anledning ej förekommit

att, efter ty i 6 § sägs, avslå ansökningen---tryck offentliggöras.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

8 §•

Har patentansökning---avsedda fall.

Är sökanden missnöjd med beslutet, åge han att vid talans förlust innan

klockan 12 å 60:de dagen från beslutets dag hos patentmyndighetens besvärsavdelning

anföra besvär, varvid skall bifogas en avgift (besvärsavgift) av

75 kronor, vid äventyr, om avgiften icke erlagts före nämnda tids utgång, att

besvären icke upptagas till prövning.

Patentmyndighetens besvärsavdelning skall bestå av patentmyndighetens

chef såsom ordförande samt tre av Konungen utsedda tekniskt kunniga ledamöter;

varjämte i handläggning av ärende, vars beskaffenhet sådant påfordrar,

skall deltaga en av Konungen inom patentmyndigheten därtill förordnad rättskunnig

ledamot. Besvärsavdelningen är beslutför, när förutom patentmyndighetens

chef eller den rättskunnige ledamoten minst två av de övriga ledamöterna

äro tillstädes. Besvärsavdelningen äge att till utredning i på dess prövning

ankommande ärende lata vid allmän domstol avhöra vittnen eller sakkunniga.

Närmare bestämmelser örn besvärsavdelningens verksamhet meddelas

av Konungen.

över beslut, varigenom besvärsavdelningen ogillat eller icke till prövning

upptagit hos densamma anförda besvär, äge sökande att vid talans förlust

innan klockan 12 å 60:de dagen från beslutets dag hos Konungen anföra besvär.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

310549

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:239 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 1884 angåen a1 i texten
  2. 1LU 1931:22 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 5, 6, 7 och 8 §§ förordningen den 16 maj 18M angående patent. s. 1 i texten