Sök i Ratio Lex

Kungl. Majus proposition nr 131

1931-02-20 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:137, Kungl. Majus proposition nr 131

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 131.

1

Nr 137.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uppförande

av en brännoljecistern och anskaffande av

ett tankfartyq för flottan; alven Stockholms slott den

20 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå Riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

I skrivelse till Konungen den 17 december 1930 har marinförvaltningen

gjort framställning angående uppförande av en oljecistern och anskaffande

av ett tankfartyg för flottans räkning samt därvid anfört följande.

Av 1918 års riksdag hade medel beviljats för anläggande av en oljecistern

för motorbrännolja, avsedd för undervattensbåtar. 1927 ars riksdag hade

beviljat medel för anläggande av en oljecistern för pannbrännolja, avsedd

för ändra oljeeldade fartyg än undervattensbåtar. Cisternerna, som rymde

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 119 käft. (Nr 137.) 403 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr lill.

respektive cirka 1,000 och 2,000 ton olja, vore uppförda å ön Enhörningen

i Karlskrona skärgård. Utom dessa cisterner disponerade flottan endast

några mindre dylika vid flottans varv i Stockholm, rymmande tillsammans

cirka 150 ton motorbrännolja för undervattensbåtar.

X samband med äskande av medel till den sist aidagda cisternen hade

dåvarande departementschefen anfört bland annat (prop. 126/1927), att med

hänsyn till att de under byggnad varande jagarna Nils Ehrensköld och O. H.

Nordenskjöld, vilka beräknades bliva färdiga under loppet av år 1927, liksom

jägarna Wrangel och Wachtmeister vore inrättade för enbart oljeeldning,

frågan örn anläggande av ytterligare en brännoljecistern i Karlskrona icke

längre syntes kunna undanskjutas. Ifråga örn ''sättet för bestridande av

kostnaderna för uppförande av brännoljecisternen, beräknade till 161,700

kronor, syntes ej något vara att erinra mot marinförvaltningens förslag, att

härför foges i anspråk förefintlig behållning å de medel, som av 1918 års

riksdag beviljats för anläggande av en oljecistern i Karlskrona. Vidkommande

marinförvaltningens förslag att härjämte för ändamålet disponera

medel från de så kallade koltitlarna ville departementschefen erinra örn, att

riksdagen vid åtskilliga tillfällen beviljat särskilda medel för hållande avvisst

kolförråd för fredsbehov och med hänsyn till mobilisering. Sedan

numera oljeeldning införts å en del fartyg, hade marinförvaltningen, enligt

vad departementschefen inhämtat, hållit utlämningspriset å kol så, att icke

blott erforderligt kolförråd kunnat vidmakthållas utan tiven ett förråd av

brännolja kunnat uppläggas. Under åren 1920 och 1921, då kolprisen sjunkit

med stor hastighet i den allmänna marknaden, hade koltitlarna tillförts ett

extra kapital genom att utlämningspriserna sänkts endast i den män nya

upphandlingar av kol verkställts. På grund härav hade å koltitlarna uppstått

en kapitalbehållning, som möjliggjorde bekostandet av den ifrågasatta

nya oljecisternen i Karlskrona, även om man toge hänsyn till, att de av

olika förhållanden beroende fluktuationerna i kolprisen nödvändiggjorde, att

koltitlarnas penningtillgång höljes väsentligt högre, än som betingades avdagsprisen

å kolmarknaden. Departementschefen hade därför ansett sig

kunna biträda marinförvaltningens förslag även i detta avseende.

Utovér_ de fartyg, som omnämndes i ovannämnda yttrande, beräknades

nu ytterligare tvenne jagare, nämligen Klas Horn och Klas ITggla, bliva

färdiga under hösten 1931 respektive sommaren 1932, vartill sedermera

komme ytterligare flygplankryssaren Gotland samt 4 vedettbåtar, för vilkas

byggande riksdagen beviljat medel. Samtliga dessa fartyg vore konstruerade

för enbart oljeeldning.

Pör närvarande vore fredsåtgången av pannbrännolja cirka 8,000 ton perdr,

under det att lagringsmöjlighet endast funnes för cirka 2,000 ton sådan

olja. Sedan ersättningsbyggnadsprogrammet för 10-årsperioden 1928—1938

blivit genomfört, beräknades fredsbehovet’ komma att uppgå till cirka 16,000

ton. På grund av- denna snabba utveckling av- oljeeldningen vore det oundgängligen

nödvändigt att ytterligare utöka lagringsmöjligheterna för pannbrännolja.

Främst gällde detta beträffande Karlskrona, varest handelslager

av brännolja ej funnes, utan där man vore uteslutande hänvisad till flottans

egna förråd. Marinförvaltningen ansåge det därför för närvarande viktigast

att ytterligare öka lagringsmöjligheterna för Karlskrona station och att för

ändamålet en cistern rymmande cirka 2,000 ton snarast byggdes därstädes.

Plats för en sådan cistern kunde beredas å ön Enhörningen, där de båda

andra oljecisternerna vore belägna. Kostnaderna för detta cisternbygge beräknades

uppgå till cirka 95,000 kronor.

För komplettering av pannbrännoljeförråden vid flottans varv i Stockholm

vöre fartygen och varvet uteslutande hänvisade till de privata firmornas

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 137. &

lager. Norr om Stockholm funnes inga privata oljeupplag av den omfattning,

att komplettering därifrån kunde äga rum. Mellan Stockholm och

Karlskrona funnes privata upplag endast i Nvnäsliamn och Oxelösund

och på kuststräckan Karlskrona—Göteborg endast i Malmö (Limhamn),

Hälsingborg oell Göteborg. Särskilt pa Sveriges ostkust vore således möjligheterna

för komplettering av kustflottans oljeförråd redan i fred och än

mera under krig synnerligen otillfredsställande. Det måste givetvis vid

manga tillfällen bliva olägligt och även oekonomiskt för fartygen vid övningar

på ostkusten att anlöpa någon av de inom en liten raven av nämnda

kust belägna oljehamnarna. Visserligen hade oljefirmorna åtagit sig att

leverera olja vid olika platser inom Stockholms skärgård och i Kalmarsund,

men svårigheter hade uppstått på grund av firmornas otillräckliga tankpråmstonnage,

på grund varav komplettering av kustflottans oljeförråd ej

kunnat ske i en omgång, vilket naturligtvis inverkat ofördelaktigt på övningarnas

bedrivande. Dessa svårigheter komme redan under de närmaste

två åren genom tillkomsten av de två nya jagarna att ytterligare ökas. Med

anledning härav ansåge marinförvaltningen det nödvändigt, att kronan snarast

anskaffade egna tankfartyg för att förse kustflottan med olja, speciellt

under dess övningar på ostkusten.

Högste befälhavaren över kustflottan hade också gjort upprepade framställningar

örn anskaffande av tanktonnage och i denna fråga, bland annat,

anfört, att det för tillgodoseende av kustflottans behov av brännolja vore

önskvärt att disponera antingen en pråm örn 1,200 tons lastförmåga eller

ännu bättre två pråmar om 600 tons lastförmåga vardera. Detta behov

vore beräknat motsvara halva brännoljeförrådet för sammanlagt 3 stycken

nuvarande Sverigeskepp, Gotland, 8 stycken Ehrensköldjagare och 8 stycken

nya vedettbåtar. Endast en pråm örn 600 tons lastförmåga beräknades

motsvara halva förrådet för sammanlagt Gotland, 4 stycken Ehrensköldjagare

och 4 stycken nya vedettbåtar. Två pråmar örn vardera omkring 600 tons

lastförmåga förordades, enär därigenom dels snabbare bränslefyllning kunde

göras, dels mindre risk för totalförlust uppstode vid eventuell grundstötning,

eldsvåda eller krigsförlust än med endast en stor pråm. Därest ej

två 600 tons pråmar kunde omedelbart anskaffas, borde därför åtminstone

en sådan pråm nu byggas. .

Marin förvaltningen ansåge det vara av högsta vikt, att till att börja med

åtminstone ett dylikt tankfartyg rymmande 600 ton anskaffades. Ämbetsverket

hade därför infordrat preliminära kostnadsuppgifter för byggandet av

ett sådant fartyg från Aktiebolaget Götaverken, Kockums mekaniska verkstadsaktiebolag,

Kalmar varv och Aktiebolaget Finnboda varv. Enligt dessa

uppginge priset till 400,000 ä 425,000 kronor, vartill komme kostnaden för

kontroll och besiktning m. m. Marinförvaltningen ansåge därför ett belopp

av 450,(XX) kronor vara erforderligt. Härvid avsages anskaffandet av ett

sjövärdigt fartyg med motordrivet propellermaskineri och en fart av 9 10

knop på last, försett med ett kraftigt motordrivet pumpmaskineri, uppvärmningsanordning

för oljan och radioanläggning samt med inredning för befälhavare

och 5 ä 6 mans besättning.

Besparingarna på koltitlarna, som av marinförvaltningen, sedan de koleldade

fartygen reducerats, beräknats skola tagas i anspråk även för hällande

av erforderliga lager av motor- och pannbrännolja, lämnade tillgång till

bestridande av kostnaden för såväl en pannbrännoljecistern som ock för

byggande av ett tankfartyg. För bär nämnda ändamål skulle erfordras

95,000 + 450,000 kronor eller tillsammans 545,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde ämbetsverket, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen, att av de å förrådstitlarna för stenkol samt

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

motor- och pannbrännolja befintliga behållningarna måtte få tagas i anspråk

ett belopp av 545,000 kronor för uppförande av ytterligare en oljecistern

för pannbrännolja vid flottans station i Karlskrona samt för anskaffande av

ett tankfartyg.

Uti den 16 januari 1931 avgivet utlåtande i ärendet har rilcsräkensfeapsverket

anfört följande.

Sedan riksräkenskapsverket i skrivelse till marinförvaltningen den 25 juni

1930 anhållit örn uppgift å värdet av de persedlar och materialier etc., som

utöver de i förråd den 30 juni 1930 redan förefintliga kunde anses oundgängligen

erforderliga för marinens behov och vilkas anskaffningskostnader

skulle bestridas från bland annat förrådstitlarna för stenkol samt motoroch

pannbrännolja, hade marinförvaltningen i en den 19 december 1930 dagtecknad

skrivelse till riksräkenskapsverket avlämnat begärd uppgift. Till

nämnda skrivelse hade såsom bilaga fogats en av marinöverintendenten B.

Maijström den 11 november samma år avgiven promemoria angående förråden

av kol och brännoljor den 30 juni 1930, i vilken promemoria framhållits

bland annat följande.

Anslag å tillsammans 2,680,000 kronor hade under årens lopp beviljats av

riksdagen för hållande i förråd av 92,000 ton stenkol. I förråd funnes för

det dåvarande 50,467 ton. Det återstode alltså att anskaffa 41,533 ton fölen

kostnad av 25 kronor per ton eller tillsammans 1,040,000 kronor.

För närvarande utgjorde fredsbehovet cirka 8,000 ton pannbrännolja och

cirka 1,400 ton motorbrännolja per år. Efter det nu fastställda flottbyggnadsprogrammets

genomförande beräknades fredsbehovet av pannbrännolja komma

att uppgå till cirka 16,000 ton per år. Fredsbehovet av motorbrännolja

bleve ungefär detsamma som för närvarande eller cirka 1,400 ton per

år. Penningar borde således finnas för att kunna anskaffa minst dubbla

dessa kvantiteter, alltså, efter ett pris av 60 kronor per ton för pannbrännolja

och 70 kronor per ton för motorbrännolja, i runt tal 1,960,000 kronor

utöver värdet av den olja, som enligt vad i det föregående anförts funnes

i förråd.

Den 30 juni 1930 hade funnits en kontant behållning

å koltitlarna av .............................................................. kronor 4,149,408: —

För ytterligare anskaffning av kol

erfordrades................................... kronor 1,040,000: —

För ytterligare anskaffning av oljor

erfordrades ............................. » 1,960,000: — >? 3,000,000: -

Återstode kronor 1,149,408: —

Marinförvaltningen hade beslutat göra framställning örn att av detta

belopp få använda cirka 600,000 kronor för anskaffande av en oljetankpråm

för kustflottan och för uppförande av ytterligare en cistern för pannbrännolja

i Karlskrona. Vidare hade riksdagen medgivit, att ett belopp

av 60,000 kronor finge användas för fortsatt försöksdrift vid Kinnekulleverken,

varjämte ytterligare 32,000 kronor anvisats för vissa förrådskostnader

i Karlskrona och Stockholm. Återstående belopp uppginge alltså till

[1,149,408 —- (600,000 + 60,000 + 32,000)J 457,408 kronor. Detta belopp utgjorde

cirka 15.25 % av den summa, 3,000,000 kronor, som erfordrades för

uppkomplettering av kol- och oljeförråden, och torde erfordras som marginal

för fluktuationer i priserna på kol- och oljemarknaden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majus proposition nr 137.

Dessutom finge erinras om, att marinförvaltningen i sKri\else till Kungl.

Mart elen 11 oktober 1927 föreslagit, att av behållningen å bränsletitlarna

mätte få användas ett belopp av 1,160,000 kronor för inköp av egendomen

Gustafshög i Nacka socken till kol- och oljeupplag för flottans station i

Stockholm. Denna framställning hade föranlett proposition (nr lo6/1928) till

riksdagen, varigenom kunde anses fastslaget, att Kungl. Maut gillat, att

överskottet å bränsletitlarna finge användas för anordnande av bransledepa.

Riksdagen hade emellertid ansett, att frågan örn bransledepån ej varit tillräckligt

utredd. Särskilda sakkunniga hade tillsatts för att verkställa utrednin°''

och resultatet hade tillsvidare blivit, att marinförvaltningen bemyndigats

förhyra Gustafshög till den 1 oktober 1934. Efter kontraktstidens

utgång måste frågan örn anordnande av bränsledepå för flottans station i

Stockholm avgöras, och torde då kostnaderna för en sådan depå sannolikt

drabba bränsletitlarna.

Emot de i promemorian framförda synpunkterna hade mannior\ altnmgen

intet haft att erinra. .. .. , .

Av de av marinöverintendenten framlagda kalkylerna över användningen

av behållningarna å bränsletitlarna framginge, att efter bränsleförrådens

komplettering skulle återstå en behållning å 1,149,408 kronor. Sedan fran

nämnda summa fråndragits de av riksdagen redan medgivna dispositionerna

a respektive 60,000 kronor och 32,000 kronor, skulle av behållningen kvarsta

1,057 408 kronor. Detta belopp vore, såsom framginge av mannövenntendentens

promemoria, avsett att utgöra täckning för dels de kostnader, som

kunde uppkomma på grund av fluktuationer i priserna på kol- och oljemarknaden,

dels uppförande av ytterligare en cistern vid flottans station i

Karlskrona och anskaffande av ett tankfartyg, dels ock inköp av markområde

att användas till kol- och oljeupplag för flottans station i Stockholm.

I marinförvaltningens för yttrande nu remitterade framställning hade den

i förenämnda promemoria angivna kostnaden för uppförande av den föreslagna

oljecisternen vid flottans station i Karlskrona och för anskaffande av

•dt”tankfartyg preciserats till 545,000 kronor.

Vid bifall till sistnämnda framställning och efter godtagande av i promemorian

verkställda kalkyler rörande kompletteringsbehovet av kol och

olja skulle med iakttagande av erforderlig kostnadsmargmal för fluktuationerna

i priserna på kol- och oljemarknaden återstående behållningen a

bränsletitlarna uppenbarligen bliva otillräcklig för bestridande av inköp av

upplagsplats för kol och brännoljor för Stockholms station.

Därest Kungl. Majit i allt fall ansåge, att berörda framställning borde

bifallas, oaktat frågan örn kolupplagsplats för Stockholms station ännu icke

slutligt avgjorts, borde de 545,000 kronor, som skulle tagas i anspråk av

bränsletitlarnas behållning för uppförande av oljecistern och anskaffande av

tankfartyg, rätteligen tillföras budgetens inkomstsida samt motsvarande belopp

uppföras såsom anslag under fjärde huvudtiteln. En förenkling av

detta förfaringssätt skulle kunna åstadkommas på så sätt, att ifrågavarande

belopp såsom särskilda uppbördsmedel tillgodofördes ett i riksstaten redan

uppfört anslag, närmast anslaget IV 3 G 2, Flottans ersättmngsbyggnad.

Krän nämnda anslag skulle uppförande- och anskaffningskostnaderna sedermera

bestridas. Att låta nu ifrågavarande kostnader utgå direkt fran bransletitlarnäs

behållning skulle däremot stå i mindre god överensstämmelse med

riksdagens tidigare gjorda uttalanden i anledning av statsrevisoiernas anmärkningar

mot, att riksstatsmedel genom redovisning såsom fonder undandroges

elen allmänna budgetredovisningen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kungl. Majus proposition nr 137.

Slutligen Ilar statskontoret, som den 31 januari 1931 avgivit utlåtande i

ärendet, anfört, att då det torde få anses lämpligt, att ifrågavarande utgift

för nybyggnader för flottan bomme till synes i budgetredovisningen, statskontoret

funnit sig böra biträda det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget,

att de för utgiftens bestridande erforderliga medlen, 545,000 kronor,

såsom särskilda uppbördsmedel tillgodofördes reservationsanslaget till flottans

ersattningsbyggnad, oell att kostnaden för nybyggnaderna finge gäldas anderta

anslag.

Såsom av marinförvaltningens förevarande framställning framgår, har

flottans behov av pannbrännolja under de senare åren starkt stegrats, till

följd av att åtskilliga av flottans fartyg numera äro inrättade för enbart

oljeeldning; oell detta behov kommer under de närmaste åren att än ytterligare

okas, i den mån det av riksdagen fastställda programmet för ersättningsbyggnad

av krigsfartygsmateriel för flottans räkning hinner genomföras.

Redan nu uppgår den årliga förbrukningen av dylik olja till cirka 8,000

ton. Vid utgången av budgetåret 1937/1938 beräknas åtgången hava stigit

till 16,000 ton per år. För lagring av erforderligt förråd av pannbrännolja

äger flottan för närvarande endast en, vid flottans station i Karlskrona uppförd

cistern, rymmande 2,000 ton. Med hänsyn till vad här förut anförts

angående de kvantiteter pannbrännolja, som åtgå för tillgodoseende av flottans

behov, torde det vara nödvändigt att bereda ökade lagringsmöjligheter för

dylik olja. Särskilt gäller detta beträffande Karlskrona, där några privata

oljeupplag icke finnas, utan flottan uteslutande är hänvisad till egna förrådsutrymmen.

På grund härav har jag funnit mig böra tillstyrka marinforvaltmngens

förslag örn uppförande i Karlskrona av en cistern* rymmande

cirka 2,000 ton olja, Emot de av marinförvaltningen för cisternens byggande

beräknade kostnaderna, 95,000 kronor, har jag icke något att erinra.

Aven det av marinförvaltningen framlagda förslaget örn anskaffande av ett

tankfartyg för marinens räkning sammanhänger med den ökade användning,

som oljeeldningen numera erhållit å flottans fartyg. Enligt vad marinförv

altningen meddelat, beräknas pannbrännoljeåtgången efter tillkomsten av

de fartyg, som ingå i de redan beslutade ersättningsbyggnaderna, komma

att uppgå till 7,200 ton under den tid av året, då kustflottan hålles rörlig

och av denna anledning icke kan komplettera sina förråd direkt från upplagsplatserna,

För närvarande levereras olja under kustflottans övningar av de privata

oljefirmorna, men till följd av dessa firmors otillräckliga tankpråmstonnage

har kompletteringen av kustflottans oljeförråd icke kunnat ske i en omgång.

Detta förhållande Ilar medfört försening och svårigheter för övningarnas rationella

bedrivande. Ur militär synpunkt måste det fördenskull och med

hänsyn till flottans stridsberedskap anses vara av stor vikt, att flottan åtminstone

i viss utsträckning förses med eget tankpråmstonnage, så att oljetillförseln

till stridsfartyg^!! i erforderlig grad säkerställes.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 137.

Aven ur ekonomisk synpunkt synes anskaffandet av ett tankfartyg komma

att medföra vissa fördelar. Enligt vad marin överintendenten meddelat,

uppskattas drifts- och underhållskostnaderna för ett dylikt fartyg till 19,000

ä 21,000 kronor för den tid av året, då fartyget beräknas vara i gång, under

det att fraktkostnaderna för det under kustflottans övningar för framtiden

behövliga oljeförrådet — 7,200 ton — beräknas efter oljefirmornas priser

uppgå till omkring 43,000 kronor. Härtill kommer, att innehavet av ett

tankfartyg gör de marina myndigheterna mera oberoende av oljefirmorna

och de villkor dessa uppställa för sina oljeleveranser.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner jag mig böra tillstyrka marinförvaltningens

förslag örn anskaffande av ett tankfartyg för flottans räkning.

I likhet med ämbetsverket anser jag, att fartygets storlek bör begränsas,

så att dess lastförmåga blir cirka 600 ton. Kostnaderna för fartygets byggande

har av marinförvaltningen beräknats till 450,000 kronor, ett belopp

som synes mig kunna godtagas.

Med anledning av marinförvaltningens hemställan, att för bestridande av

kostnaderna för såväl uppförandet av en brännoljecistern som byggandet av

ett tankfartyg, tillhopa 545,000 kronor, måtte fa tagas i anspråk besparade

medel å förrådstitlarna för stenkol samt motor- och pannbrännolja, far jag

erinra örn, att enligt den av riksräkenskapsverket lämnade utredningen i

ämnet å nämnda titlar förefinnes en behållning av 1,057,408 kronor utöver

de belopp, som erfordras för hållande av fullt fredsförråd av kol och olja.

Då nämnda behållning sålunda väl förslår till täckande av nu ifrågavarande

kostnader, anser jag mig kunna biträda marinförvaltningens förslag även i

detta hänseende. På det att de utgifter, varom här är fråga, må komma

till synes i budgetredovisningen, torde emellertid det för oljecisternens och

tankfartygets byggande erforderliga beloppet icke böra utgå direkt ur förutnämnda

förrådstitlar utan först såsom särskilda uppbördsmedel tillgodoföras

ett i riksstaten under fjärde huvudtiteln redan uppfört anslag, varifrån

byggnadskostnaderna sedermera böra bestridas. Bestämm elser härom torde

i sinom tid böra utfärdas av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att för uppförande av en brännoljecistern vid flottans station i Karlskrona

samt för anskaffande av ett tankfartyg för flottans räkning må tagas i anspråk

ett belopp av 545,000 kronor av å förrådstitlarna för stenkol samt

motor- och pannbrännolja besparade medel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:103 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av en brännoljecistern och anskaffande av ett tankfartyg för flottan. a1 i texten
  2. SU 1931:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående uppförande av en brännoljecistern och anskaffande av ett tankfartyg för flottan. s. 1 i texten