Sök i Ratio Lex

Angående anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

1931-02-26 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:138, Angående anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 138.

1

Nr 138.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till mejerihanteringens

förbättrande i organisatoriskt och merkantilt

hänseende; given Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Vid anmälan den 3 januari 1931 av frågor, tillhörande regleringen för

budgetåret 1931/1932 av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel,

framhöll jag under punkt 97 i huvudtiteln, att från den jämlikt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 18 juni 1928 tillsatta jordbruksutredningen vore

att emotse vissa förslag, vilkas genomförande torde komma att kräva understöd

från statens sida, samt att därvid, bland annat, torde böra räknas

Bihang (ill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

1930 års

riksdag.

2 Kungl. Majlis proposition Nr 138.

med, att anslag påkallades i fråga om åtgärder till förbättrande av mejerilianteringen

i organisatoriskt och merkantilt hänseende. I enlighet

med av mig under nämnda punkt gjord hemställan föreslog Kungl. Maj :t

riksdagen att, i avbidan på de framställningar i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagda, för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och

merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen

m. m. beräkna för budgetåret 1931/1932 ett belopp av 250,000

kronor.

Jag anhåller att nu få återkomma till detta anslagsärende, i vad det

avser frågan örn åtgärder på mejerihanteringens område.

Vid 1930 års riksdag fattades beslut örn åtskilliga åtgärder för mejerihanteringens

och smörexportens befrämjande. Besluten grundade sig i

huvudsak på i Kungl. Majlis proposition nr 226 i ämnet framställda förslag,

vilka i sin tur byggde på jordbruksutredningens den 6 februari 1930

avgivna betänkande och förslag angående vissa åtgärder för mejerihanteringens

och smörexportens befrämjande (statens offentliga utredningar

1930: 4). I anledning av nämnda proposition väcktes inom riksdagen

åtskilliga motioner.

I vissa av dessa motioner (1:305, 1:337, 1:328, 11:531, 11:537 och

II: 553) framställdes förslag örn åtgärder av olika slag till förbättring av

mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende, särskilt

med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör.

över nämnda proposition jämte i ämnet väckta motioner avgav särskilda

utskottet utlåtande, nr 3, vari utskottet i avdelningen B (sid. 36

—39) yttrade sig över nyss åsyftade förslag örn åtgärder till förbättring

av mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt hänseende. Efter

erinran, att jordbruksutredningen i sitt förenämnda betänkande framhållit,

att en vidgad samverkan mellan smörexportörerna måste anses

som en nödvändig förutsättning för en utveckling i riktning mot ökad

stabilitet och jämnhet på smörmarknaden, uttalade utskottet för egen del den

uppfattning, att ett trängande behov förelåge av åtgärder till förbättring

i organisatoriskt och merkantilt hänseende av exporthandeln med

smör. Härom anförde utskottet i huvudsak följande.

Det läge i sakens natur, att nu åsyftade åtgärder rätteligen närmast

borde ankomma på den enskilda företagsamheten och utgöra resultatet

av en på insikt örn det kooperativa arbetets betydelse grundad energisk

strävan till samgående och samarbete i merkantilt hänseende mellan andel

smejerierna. Varje försök att leda utvecklingen in i nu avsedd riktning

måste vara dömd att misslyckas, örn det icke kunde baseras på ett

framsynt pcb. målmedvetet gemensamt arbete inom hela den svenska mejerihanteringen

och på en fast vilja till uppoffring av lokala särintressen

och enskilda synpunkter till förmån för det helas bästa.

Redan inledningsvis i detta utlåtande hade utskottet framhållit angelägenheten

utav, att en mera allmänt utbredd sammanslutning mellan

mejerierna snarast åvägabringades. En av de viktigaste uppgifterna för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition Nr 138.

en dylik sammanslutning skulle uppenbarligen vara att verka för en sådan

kommersiell organisation på mejeriområdet, att förutsättningar, skapades

för en rationellt ordnad exporthandel med smör. En utveckling i

angivna riktning vore, enligt vad utskottet önskade framhålla, ett grundvillkor

för uppnående av full konkurrenskraft på exportmarknaden oell

tillfredsställande förhållanden i allmänhet i fråga örn smörexporten.

Såsom läget för närvarande vore och med hänsyn till den utomordentligt

stora betydelsen för jordbrukets ekonomi i allmänhet utav ett förbättrat

ekonomiskt utbyte av mjölkproduktionen hade ritskottet — i likhet

med motionärerna -—- funnit det väl motiverat, att från statens sida lämnades

ekonomiskt bidrag för påskyndande av utvecklingen i önskvärd

riktning.

Beträffande de ändamål, för vilka statsanslag skulle utgå, hade utskottet

sökt bilda sig en närmare uppfattning örn vilka åtgärder, som skulle

vara avsedda att inom den närmaste tiden komma till utförande. Däivid

hade till utskottet från ledningen inom Sveriges allmänna lantbrukssällskap,

på vars initiativ organisationsarbetet inom mejeriområdet

nyligen upptagits, lämnats i huvudsak följande upplysningar rörande det

pågående och planerade arbetet samt angående do ändamål, för vilka medel

skulle Aura behövliga.

Anordnande av instruktionskurser planerades för personer, som skulle

anlitas i organisationsarbetet. Vidare skulle ett effektivt sådant arbete

upptagas inom skilda delar av landet såväl i vad gällde andelsmejerirörelsens

ordnande i allmänhet som utbildandet av en rationellt ordnad

smörexportorganisation. Än vidare skulle åtgärder vidtagas för det svenska

smörets inarbetande på exportmarknaden och för skapandet av en

bättre försäljningsorganisation utomlands. Detta skulle närmast ske medelst

noggranna undersökningar genom utsända representanter rörande

marknadsförhållandena, de fördelaktigaste förbindelserna för smörets av - sättning samt transport- och lagringsförliållandena m. m. Vidare skulle

en effektiv reklam för svenskt smör anordnas. För genomförande, av nu

antydda planer beräknades betydande penningbelopp vara behövliga.

Utskottet hade icke haft möjlighet att ingå på närmare prövning av detaljerna

i ifrågavarande organisations- och arbetsplaner samt förutsatte,

att, därest anslag för ändamålet bomme att anvisas, en ytterligare noggrann

prövning av de ifrågasatta åtgärdernas lämplighet och ändamålsenlighet

bomme att äga rum under nära samverkan med representanter

för mejerihanteringen och exporthandeln samt med personer, som besutte

på erfarenhet grundad insikt örn organisatoriska och merkantila förhållanden.

I enlighet med av utskottet gjord hemställan beslöt riksdagen att i anledning

av motionerna I: 328, II: 531 och II: 531 för budgetåret 1930/19<>1

under nionde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000

kronor, att ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att, efter närmare ut

redning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall, av Kungl. Majit disponeras,

i huvudsaklig överensstämmelse med de i särskilda utskottets utlåtande

nr 3 å sid. 36—39 angivna riktlinjer, såsom bidrag för vidtagande av

s. 4 Kontrollera mot PDF

Anslageis hittillsvarande

användning.

Sveriges allmänna

lantbrukssällskap

den 24 september

1930.

4 Kungl. Marits proposition Nr 138.

åtgärder, ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt

och merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av

exporthandeln med smör. I skrivelse den 11 juni 1930, nr 377, anmälde

riksdagen, bland annat, sitt nyss nämnda beslut.

Sveriges allmänna lantbrukssällskap anhöll i skrivelse den 24 september

1930, att av förenämnda anslag måtte anvisas 35,900 kronor till sällskapets

förfogande. Sällskapet meddelade i sin skrivelse, att sällskapet numera

tagit befrämjandet av föreningsrörelsen och jordbruksprodukternas avsättning

såsom sin förnämsta uppgift. Den sektion inom sällskapet, som

företrädde mejerihanteringen, hade beträffande nämnda uppgift kommit

längst. Inom denna sektion hade efter hörande av sakkunniga och erfarna

män från olika delar av landet utarbetats en generell plan för organisation

av mejerihanteringen samt avsättningen av mjölk och mejeriprodukter

genom andelsföreningar. De jordbruksutredningens ledamöter,

som speciellt arbetade med utredning beträffande mejerihanteringen och

andelsrörelsen, hade beretts tillfälle taga del av denna plan samt därom

yttra sin mening. Den hade sedan behandlats och godkänts av mejerisektionens

representantskap samt bringats till allmänhetens kännedom i

form av en av trycket utgiven publikation under titeln »Grundlinjer

för den svenska mejeri hante ringens organisation». Härur

må anföras bland annat följande.

Den svenska mejerihanteringen borde organiseras enligt andelsprincipen,

syftande till en rationalisering oell centralisering av såväl den egentliga

mejeridriften som försäljningen av mjölk och mejeriprodukter. Det

gällde dels att skapa de nödiga organen för erforderligt samarbete, i den

män de redan befintliga sammanslutningarna ej vore tillräckliga för

fyllande av de krav, som måste ställas på samverkan, dels ock att utforma

och i praktiken genomföra denna samverkan, så att målet — bästa

möjliga utbyte av mjölkproduktionen — uppnåddes.

De lokala mejeriföreningarna vore den grundval, på vilken mejeriorganisationen

måste byggas. Det gällde att göra dessa föreningar starka i

organisatoriskt och ekonomiskt hänseeende samt att överallt, där så ske

kunde, genom sammanslagning av mindre mejerier till större driftsenheter

utnyttja de fördelar med hänsyn till nedbringandet av driftkostnaderna

och rationalisering av produktionsmetoderna, som storföretagen

under nuvarande förhållanden erbjöde.

I vissa delar av landet erfordrades ännu ett betydande organisatoriskt

arbete för nybildning av mejeriföreningar och sammanslagning av småmejerier

till större driftsenheter. I vissa områden, där all överskottsmjölk

kunde avyttras till direkt konsumtion och egentlig mejerihantering

sålunda ej behövde drivas, kunde möjligen det nödiga samarbetet mellan

mjölkproducenterna tills vidare organiseras genom deras sammanslutning

till mjölkförsäljningsföreningar.

Det. rent primära organisationsarbetet inom mejerihanteringen vore

dock i stora delar av landet i huvudsak genomfört redan för årtionden

sedan, även om i dessa områden en hel del arbete ännu återstode för att få

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

jordbrukarna mangrant anslutna till do befintliga mejeriföreningaina.

Ensamt genom lokala, var för sig självständigt arbetande mejeriföreningar

— huru välskötta dessa än vore — vore det emellertid omöjligt för

jordbrukarna att erhålla det nödiga greppet över marknaden.

Det steg, som ytterligare måste tagas, vore uppbyggandet av ett organiserat

samarbete mellan mejeriföretagen inbördes, att skapa starka

mejer isammanslutning ar. Mejeriföreningarna måste givetvis bilda grundvalen

i dessa sammanslutningar, i vilka dock, då så befunnes lämpligt,

även andra mejeriföretag kunde upptagas.

Mejerirörelsen ■—- och särskilt utbuden pa marknaden måste centraliseras,

örn mejerihanteringen skulle på ett tillfredsställande sätt fylla

sina uppgifter i jordbrukets tjänst. Denna centralisering av mejerihanteringen

måste uppbyggas distriktsvis, i det att mejeriföretagen inom ett

naturligt produktions- och avsättningsområde sammanslöte sig till fast

organiserad samverkan eller genom sammanslagming uppginge i en större

enhet. Dessa distriktssammanslutningar borde sedan sins emellan samärbotä
Att

nu söka direkt sammanföra landets samtliga mejerier i en enda

ekonomisk riksorganisation kunde däremot icke anses som ändamålsenligt.

Endast beträffande smörexportens handhavande kunde det ifrågasättas,

att den kommersiella ledningen direkt koncentrerades hos ett enda

organ. Att under ett centralt organ förlägga hela den inhemska försäljningen

av konsumtionsmjölk och mejeriprodukter skulle däremot erbjuda

oöverstigliga svårigheter.

Det kommersiella samarbetet på detta marknadsområde organiserades

därför lättare genom sammanslutningar distriktsvis efter lämpligt avgränsade

marknadsområden, varefter det vidare samarbetet mellan

distriktssammanslutningarna borde uppbyggas i den omfattning och utsträckning,

som erfarenheten visade vara erforderligt och ändamålsenligt.

Rent psykologiska faktorer och omöjligheten av att under nuvarande

förhållanden få de skilda mejeriföretagen direkt samlade under en

hela landet omfattande kommersiell ledning talade även för en distriktsvis

genomförd organisation.

Däremot erfordrades en ideell riksorganisation för mejerihanteringen,

där de ledande krafterna på detta område kunde samlas, organisationsarbetet

utformas och denna föreningsrörelses allmänna intressen befrämjas

och tillvaratagas såväl utåt som inåt.

Vid den distriktsvis genomförda centraliseringen _ stöde två vägar till

buds, nämligen mejerifusions- och mejeriförbundslinjen.

Mejerifusioner. Samtliga mejerier i ett område kunde sammanföras till

en enda ekonomisk enhet, en fusion. En dylik sammanslagning av skilda

mejeriföreningar till en enda stor förening innebure såväl driftsekonomisk

som kommersiell centralisering. De olika mejerierna i fusionen skulle stå

linder gemensam ledning och uppträda som en enhet pa marknaden samt

hava gemensam driftsekonomi.

Mejeriförbund. Den andra vägen vore, att mejeriföreningarna fortfore

såsom driftsekonomiska enheter men bildade ett mejeriförbund, som

handhade försäljningen av produkter och inköpen av driftsförnödenheter

för do anslutna mejeriföreningarnas räkning. Denna sammanslutning

betydde sålunda en enbart kommersiell centralisering av mejeridriften.

Mejeriförbunden i här anförd mening vore emellertid o/förvsa ruman slut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 13S.

nindal och skulle icke förväxlas med de i vissa län förekommande ideella

mejeriförbunden eller mejeriidkareförcmingarina, vilkas ändamål huvudsakligen

vöre att sammanföra sina medlemmar »för att diskutera uppställda

fi ägor, utbyta tankar och. meddela rön och erfarenheter som

samlats».

. I Publikationen framlades därefter bland annat normalstadgar för mejeriföreningar,

mejerifusioner och mejeriförbund samt diskuterades

grundlinjerna for mejerisammanslutningarnas samarbete på marknaden.

X sin skrivelse framhöll lantbrukssällskapet vidare, att uppbyggandet

av nya och fullkomnandet av befintliga organisationer på mejeriområdet

givetvis icke kunde ske utan aktivt deltagande — såväl vid förberedelserna

som vid genomförandet — från producenterna själva, samt att det enligt

sällskapets förmenande vore lyckligast, örn producenterna själva kunde

taga frågan om hand. Enligt sällskapet skulle dock mejeriorganisationens

genomförande i hög grad befrämjas, örn stöd härför erhölles från

statens sida, enär arbetet vore förenat med icke ringa kostnader. Sällskapet

fann det \ idare vara av största vikt, att strävandena i organisationsarbetet

koncentrerades och inriktades mot bestämda mål, att enhetlighet,

såvitt förhållandena medgåve, eftersträvades samt att kraftödande splittring

och stridigheter förebyggdes. Ur anförda synpunkter vore det emellertid

enligt sällskapets förmenande angeläget, att statsmakternas understöd

av mejerihanteringens organisationssträvanden lämnades efter sådana

linjer, att dylik enhetlighet och planmässighet i organisationsarbetet

befrämjades och säkerställdes. Sällskapets mejerisektion hade utarbetat

en »plan för mejeriorganisationsarbetets bedrivande».

I denna plan betonades, att ett betydande arbete i landets

olika delar måste företagas, örn en tillfredsställande organisation av mejerihanteringen

skulle kunna uppbyggas.

Enligt planen skulle för de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden

tillsättas organisationskommittéer för omhänderhavande av det

lokala organisationsarbetet. För upplysnings- och organisationsarbetets

bedrivande i de särskilda orterna skulle anlitas organisatörer, för vilka

instruktionskurser borde anordnas. Ledningen av organisationskommitteemas

arbeta skulle omhänderhavas av ett av lantbrukssällskapets mejerisektion

tillsatt arbetsutskott.

Det av sällskapet äskade beloppet 35,900 kronor skulle disponeras för

tiden intill den 1 juli 1931 enligt följande grunder. För envar av två

instruktionskurser, vilka torde böra förläggas till Stockholm och pågå

a 10 dagar samt omfatta omkring 15 deltagare, beräknades till reseoch

traktamentskostnader för deltagare 3,450 kronor, till lärararvoden

P1™. “era 2’0°0 kronor och till övriga utgifter såsom lokalhyra med mera

1,000 kronor eller sålunda för varje kurs 6,450 kronor. För påbörjande

av organisationskommittéernas verksamhet erfordrades ett förhandsansiag

av o00 kronor till varje kommitté eller tillhopa 13,000 kronor. Till

1J1one1i1Sektl0n?Mi arbetsutskott beräknades för sammanträdeskostnader

4,200 kronor, till sekreterarn rvode under 9 månader 4,500 kronor samt till

mformationsresor 1,300 kronor eller sålunda tillhopa 10,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Muj:ts proposition Nr 138.

I yttrande den 10 oktober 1930 över lantbrukssällskapets förenämnda

framställning anförde jordbruksutredningen i huvudsak följande.

Beträffande mejerihanteringen vore det angeläget, att bättre anordningar

i organisatoriskt och merkantilt hänseende snarast bleve vidtagna.

LTr denna synpunkt vore det tillfredsställande, att lantbrukssällskapet nu

ii gnat denna fråga stort intresse.

Vid granskning av den inom lantbrukssällskapets mejerisektion utarbetade

plan till organiserande av mejerihanteringen hade jordbruksutredningen

icke ansett sig böra fästa avseende vid detaljer, då dessa vid behov

lätt torde kunna ändras under arbetet med organisationens praktiska,

förverkligande. Beträffande den rent principiella uppläggningen av själva

organisationen hyste väl jordbruksutredningen den uppfattningen, att

syftet med en sådan organisation sannolikt skulle hava bättre främjats,

örn planen för verksamhetens uppbyggando fått en något annorlunda utformning,

men då tillfrågade representanter för mejerihanteringen, vilka

närmast hade att taga ansvaret för planens genomförande, givit det nu

föreliggande organisationsförslaget sin anslutning, ansåge jordbruksutredningen

sig icke böra göra erinran mot detsamma.

Vad därefter anginge den av lantbrukssällskapet framlagda planen för

organisationsarbetets bedrivande föranledde de förslag till åtgärder, för

vilkas genomförande statsbidrag nu äskades, ingen erinran från jordbruksutredningens

sida.

I anslutning till det anförda tillstyrkte jordbruksutredningen, att det

begärda beloppet av 35,900 kronor ställdes till lantbrukssällskapets förfogande.

I infordrat yttrande den 18 oktober 1930 förklarade statskontoret, att

lantbrukssällskapets framställning örn statsbidrag å 35,900 kronor ej givit

statskontoret anledning till annat uttalande, än att bestämmelse borde

meddelas örn skyldighet för sällskapet att till lantbruksstyrelsen avgiva

redogörelse rörande användningen av de medel, som kunde komma att

ställas till sällskapets förfogande.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Maj:t till Sveriges allmänna lantbrukssällskaps

förfogande under budgetåret 1930/1931 ett belopp av 35,900

kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med i sällskapets ovanberörda

plan angivna riktlinjer användas för vidtagande av åtgärder, ägnade

att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt

hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att föra särskilda räkenskaper

över medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla

räkenskaperna med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för

ändamålet utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsens bestämmande

ersätta eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet,

samt att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva

redogörelse rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma

använda medel.

I skrivelse den 27 september 1930 anhöll Kopparbergs läns hushållningssällskap

genom sitt förvaltningsutskott örn bidrag å 10,000 kronor från

förenämnda av riksdagen anvisade anslag. Förvaltningsutskottet åbero

Jordbruksutredningen

den

10 oktober

1930.

Statskontoret

den 18 oktober

1930.

Kungl. JIaj:t

den 24 oktober

1930.

Visst bidrag

till Kopparbergs

läns

hushållningssällskap.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Martts proposition Nr 138.

Sveriges allmänna

lantbrukssällskap

den 9 februari

1931.

pade därvid, bland annat, en av länskommittén för mejerihanteringens

omorganisation inom nämnda län den 18 september 1930 avgiven redogörelse,

varav inhämtas bland annat följande.

Länskommittén, som tillsatts vid möte i Borlänge den 19 november 1929,

hade utarbetat stadgeförslag för ett hela länet omfattande mejeriförbund,

vilket förslag vid sammanträde den 7 maj 1930 med mejeri- och mjölkföreningar

samt vissa större mjölkproducenter i länet preliminärt godkänts. För

frågans slutliga ordnande erfordrades emellertid upplysningsföredrag och

närmare utredning av vissa organisationsfrågor. För kostnadernas bestridande

hade hushållningssällskapet förskjutit ett belopp av 2,000 kronor i

avbidan på att ovanberörda av riksdagen anvisade anslag skulle bliva tillgängligt.

Länskommittén beräknade kostnaderna för arbetet till 10,000

kronor, därav för redan utfört arbete 2,400 kronor.

Till följd av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits den

10 oktober 1930 av jordbruksutredningen och den 18 oktober 1930 av statskontoret.

Den 24 oktober 1930 anvisade Kungl. Majit till Kopparbergs läns hushållningssällskaps

förfogande under budgetåret 19301931 ett belopp av

7,500 kronor, att användas för genomförande av åtgärder, ägnade att verksamt

förbättra mejerihanteringen inom länet i organisatoriskt och merkantilt

hänseende; därvid det skulle åligga sällskapet att tillse, att hithörande

organisationsarbete bedreves i samarbete med Sveriges allmänna

lantbrukssällskaps mejerisektion, att föra särskilda räkenskaper över

medlens användning, att för fortlöpande granskning tillhandahålla räkenskaperna

med verifikationer åt ett av lantbruksstyrelsen för ändamålet

utsett granskningsombud, att enligt lantbruksstyrelsen bestämmande ersätta

eventuellt uppkommande kostnader för granskningsombudet, samt

att senast den 1 september 1931 till lantbruksstyrelsen avgiva redogörelse

rörande ifrågavarande verksamhet och för densamma använda medel.

I skrivelse den 9 februari 1931 har Sveriges allmänna lantbrukssällskap

härefter hemställt, att Kungl. Majit för fortsatt organisationsarbete för

mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

måtte ställa till sällskapets förfogande ett belopp av 84,221 kronor,

att disponeras i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som angivas

i en vid skrivelsen fogad, av sällskapets mejerisektion den 6 februari

1931 uppgjord P. M. angående erforderliga statsanslag till mejeriorganisationskommittéerna.

Av mejerisektionens P. M. inhämtas i sammandrag följande.

Sedan mejerisektionen hos samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott

hemställt, att dessa ville sammankalla representanter från mejeriföreningarna

och mejerihanteringen i övrigt inom området till ett allmänt

möte för överläggning örn behövliga åtgärder för mejerihanteringens organisation

samt utseende av en mejeriorganisationskommitté, hade dylika

möten hållits och mejeriorganisationskommittéer utsetts.

Flertalet mejeriorganisationskommittéer hade sedan, på mejerisektio
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

nens hemställan, inkommit med. specificerad redogörelse för inom varje

område föreliggande organisationsnppgifter och beräkning över de för

organisationsarbetets bedrivande erforderliga kostnaderna.

Från 17 organisationskommittéer hade äskats tillhopa 154,646 kronor,

varav 110,446 kronor för tiden intill den 1 juli 1931.

Från vissa län hade beräkningar över kostnaderna för organisationsarbetet

ännu ej inkommit.

Under framhållande av att det för närvarande endast kunde komma

i fråga, att statsanslag anvisades inom ramen av det för budgetåret

1930/1931 av riksdagen anvisade anslaget, har mejerisektionen. — på

grundval av do inkomna specificerade uppgifterna och av mejerisektionen

inhämtade upplysningar i övrigt angående organisationsarbetets omfattning

samt med nödig hänsyn till såväl det organisationsarbete, som

redan vore utfört och skäligen kunde hinna utföras före utgången av

innevarande budgetår —• föreslagit, att statsanslag nu måtte beviljas ifrågavarande

17 organisationskommittéer för budgetåret 1930/1931 med belopp

av ytterligare 76,221 kronor.

Tillsammans med det till sällskapet redan anvisade beloppet av 35,900

kronor samt det till organisationskommittén i Kopparbergs län anvisade

belopp av 7,500 kronor skulle alltså med beviljandet av ovannämnda summa

76,221 kronor av ifrågavarande anslag å 200,000 kronor bliva disponerat

sammanlagt (35,900 + 7,500 + 76,221) = 119,621 kronor, vadan sålunda

80,379 kronor skulle återstå att disponeras för do organisationskommittéer,

vilka ännu ej inkommit med anslagsäskanden, samt för direkta åtgärder

för smörexportens befrämjande.

De medel, som komma att ställas till organisationskommittéernas förfogande,

borde få tagas i användning för följande ändamål:

1) för kommittémedlemmarnas direkta resekostnader (III klass å järnväg)

samt dagtraktamenten (å 12 kronor) vid kommittésammanträden och

för resor i organisationssyfte;

2) för bestridandet av särskilda kostnader för erforderliga utredningar

och undersökningar angående organisationsarbetet samt för nödig avlöning

till sekreterare i kommittén;

3) för avlöning av organisatörer med högst 400 kronor per månad eller

motsvarande dagarvode jämte reseersättning för dessa enligt samma

grunder som för hushållningssällskapens vandringsrättare;

4) för trycksaker, porton och annonser, som vore direkt erforderliga för

organisationsarbetets bedrivande.

Mejerisektionen förutsatte, att största möjliga sparsamhet iakttoges vid

ifrågavarande medels användning samt att alla utbetalningar styrktes

med behöriga verifikationer.

Mejeriorganisationskommittéernas arbete för mejeridriftens centralisering

samt mejeriernas sammanförande i starka ekonomiska distriktsammanslutningar,

mejeriförbund och mejerifusioner, vore enligt mejerisektionens

uppfattning ett nödvändigt lod i och en ofrånkomlig förutsättning

för en bättre organisation även av smörexporten. Sektionen hade emellertid

även upptagit direkt arbete för åstadkommandet av en förbättring

nv smörexporten i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Redan i

juni 1930 upptogos sålunda på sektionens initiativ överläggningar med representanter

för landets smörexportföreningar i och för åstadkommandet

av ett organiserat samarbete på smörexportmarknaden. En av .mejerisektionen

och styrelserna för de tre sydsvenska smörexportföreningarna

Bihang lill riksdagens protokoll Will. 1 sami. 120 hafi. (Sr Ilis.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

Jordbruksutredningen

den 12 februari

1931.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

tillsatt kommitté, bade i november 1930 framlagt ett förslag med tillhörande

stadgar, avseende bildandet av ett svenskt smörexportförbund, i

vilket förbund smörexportföreningarna samt mejeriförbund och mejerifusioner,

efter hand som sådana bildades, skulle ingå som medlemmar.

En organisationskommitté med uppgift att närmare utforma grunderna

för detta samarbete trädde i verksamhet i januari 1931. I denna smörexportorganisationskommitté

hade Skånska smörexportföreningen, Sydsvenska

smörexportföreningen, smörexportföreningen Södra Sverige, Gotlands

smör- och äggexportförening, Mjölkcentralen, Örebroortens mejeriförening

och mejerisektionen utsett vardera två medlemmar. Mejerisektionen

hemställde, att av merbemälda anslag å 200,000 kronor för mejerihanteringens

förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende medel

måtte anvisas för bestridande även av ifrågavarande kommittéers

verksamhet och att för täckandet av kostnaderna för kommittémedlemmarnas

resor och dagtraktamenten samt för erforderliga utredningar och

undersökningar för smörexportorganisationskommitténs räkning måtte anvisas

ett belopp av 8,000 kronor.

Smörexportorganisationskommittén hade för avsikt att snarast möjligt

inkomma med förslag angående direkta åtgärder för det svenska smörets

inarbetande på den utländska marknaden och i samband härmed erforderliga

undersökningar och propaganda m. m. samt att i anslutning till dessa

förslag även anhålla örn för ändamålet erforderliga medels utanordnande.

För övrigt hade det visat sig taga avsevärd tid att på ett tillfredsställande

sätt ordna samarbetet beträffande smörexporten. Smörexportföreningarna

kunde sålunda först vid sina i mars—april 1931 hållna föreningsstämmor

taga slutlig ställning till de föreliggande förslagen och i

anslutning härtill vidtaga erforderliga ändringar i föreningarnas stadgar.

Enligt sektionens uppfattning vore det emellertid först sedan en centralisering

av smörexporten organiserats, som ett framgångsrikt arbete kunde

upptagas för ett bättre inarbetande av vårt exportsmör å den utländska

marknaden. På grund av de angivna förhållandena torde av det förbemälda

anslaget av 200,000 kronor endast sammanlagt 30,000 kronor, däri

inbegripet nyssnämnda belopp av 8,000 kronor, kunna komma till användning

för smörexportens direkta främjande under budgetåret 1930/1931.

I skrivelse den 12 februari 1931 har jordbruksutredningen hemställt, att

Kungl. Majit måtte föreslå 1931 års riksdag att för budgetåret 1931/1932

anvisa ett anslag av 156,000 kronor, att ställas till Kungl. Majlis förfogande

för att, efter närmare utredning örn anslagsbehovet i varje särskilt fall,

av Kungl. Majit disponeras såsom bidrag för vidtagande av åtgärder, ägnade

att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och merkantilt

hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln

med smör.

I sin framställning har utredningen inledningsvis anfört följande.

De anslagsmedel, varom här vore fråga, vore avsedda att befrämja organisationssträvandena

på ett område av central ekonomisk betydelse

för jordbruket, och det syntes jordbruksutredningen uppenbart, att en effektivt

och ändamålsenligt ordnad merkantil organisation på förevarande

område utgjorde en grundförutsättning för uppnående av förbättrat

ekonomiskt utbyte av mjölkhushållningen. Med hänsyn härtill hade jord
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

bruksutredningen ansett angeläget att dels följa och medverka vid ifrågavarande

organisationsarbete, dels till prövning upptaga frågan om åtgärder

för dess fortsatta stödjande från det allmännas sida.

Därefter meddelar jordbruksutredningen, att utredningen för att erhålla

närmare upplysning rörande fortgången av ifrågavarande organisationsarbete

samt rörande storleken av de statsanslag, som kunde beräknas erforderliga

för arbetets bedrivande under innevarande och nästkommande

budgetår, vänt sig till Sveriges allmänna lantbrukssällskap, vars mejenséktion

enligt jordbruksutredningens skrivelse härom meddelat bland annat

följande.

Flertalet av de i länen utsedda organisationskommittéerna ^hade påbörjat

organisationsarbetet, och i vissa län hade detta redan pågått i flera

månader. Från 17 kommittéer hade till lantbrukssällskapet inkommit beräkning

över erforderliga anslag för verksamhetens fullföljande under

innevarande och nästkommande budgetår, slutande på ett sammanlagt

anslagsbehov av 154,646 kronor. För övriga områden med undantag a"s

Kopparbergs län, varför redan anvisats 7,500. kronor, uppskattades motsvarande

anslagsbehov av mejerisektionen till omkring 62,000 kronor.

Inklusive det för Kopparbergs län anvisade beloppet skulle alltså totala

anslagsbehovet för organisationskommittéernas verksamhet rinder innevarande

och nästkommande budgetår uppgå till i runt tal 222,000 kronor.

Organisationsarbetets centrala ledning, för vilken under budgetåret

1930/1931 ett belopp av 10,000 kronor, beräknat för tiden den 1 oktober 1930

—30 juni 1931, anvisats lantbrukssällskapet, beräknades för budgetåret

1931/1932 kräva anslag av omkring 12,000 kronor.

Av det för 1930/1931 beräknade behovet av medel för smörexportens kommersiella

ordnande, vilket behov av mejerisektionen tidigare uppskattats

till 100,000 kronor, torde under 1930/1931 endast 30,000 kronor behöva ''tagas

i anspråk samt återstående 70,000 kronor erfordras först under budgetåret

1931/1932.

Mejerisektionen meddelade nedanstående sammandrag av dess beräkningar

över anslagsbehoven å ifrågavarande område under budgetåren

1930/1931 och 1931/1932.

Anslagsbehov (kronor)

1930/1931 1931/1932

Instruktionskurser för organisatörer 12,900

Organisationsarbetets centralledning........... 10,000 12,000

Organisationskommittéernas verksamhet .... 147,100 74,900

Smörexportens organisation 30,000 70,000

Summa kronor 200,000 156,900

För egen del har jordbruksutredningen framhållit följande.

Det läge i sakens natur, att ovan anförda uppgifter och beräkningar

rörande behovet av statsbidrag för mejerihanteringens merkantila organisation

under innevarande och nästkommande budgetår, såsom i huvudsak

grundade på verkställda uppskattningar, icke kunde vara av mera

exakt natur. Jordbruksutredningen hade emellertid under överläggningar

med representanter för lantbrukssällskapet rörande arten av de behov,

Tillhopa

12,900

22,000

222,000

100,000

356,900.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

som skulle fyllas genom ifrågavarande statsanslag, samt grunderna förmedlens

deponering, kommit till den uppfattningen, att i berörda avseenden

anledning till erinran i stort sett icke förelåge. Under sådana förhållanden

syntes mejerisektionens förevarande beräkningar böra godtagas

såsom grund för bestämmande av anslagsbeloppet för budgetåret 1931/1932.

Med avseende på lämpligheten och behovet av anslag för ifrågavarande

ändamål, torde, då frågan så nyligen som i fjol övervägts av riksdagen,

icke erfordras någon utförligare motivering. Jordbruksutredningen ville

endast beträffande frågan örn anslag även för nästa budgetår anföra, att

den kraftiga hjälp, som i fjol beviljades för att underlätta det första uppbyggandet

av mejeriorganisationen, syntes böra fullföljas även under budgetåret

1931/1932, då det här gällde ett organisationsarbete av den krävande

och omfattande art, att det allmännas stöd erfordrades under längre

tid än ett år. Å andra sidan torde uttryckligen böra framhållas, att mejenorgamsationen

efter erhållande av den starthjälp, varom här vore

fråga, borde lita uteslutande till egna medel och att för här berörda organisationsarbete

statsbidrag utöver vad här föresloges icke syntes böra

ifrågakomma.

d™%°tbru- ÖVei'' j°rdbruksutredningens förevarande framställning har statskontor;

1931. ret den 18 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört följande.

Att ingå i sakligt bedömande av föreliggande ärende torde ligga utanför

statskontorets verksamhetsområde. Under framhållande härav finge statskontoret

anmäla, att, då av den i ärendet förebragta utredningen syntes

framgå, att det förefunnes behov av ytterligare understöd av statsmedel

till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende,

särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln med smör,

statskontoret icke ansåge sig böra göra någon erinran mot bifall till den

av jordbruksutredningen gjorda framställningen örn anslag för ifrågavarande

ändamål jämväl för budgetåret 1931/1932, under förutsättning

att icke därigenom komme att -—• åtminstone i avsevärd mån —- överskridas

det belopp av 250,000 kronor, Kungl. Majit i förslaget till riksstaten för

sagda budgetar beräknat för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt

och merkantilt hänseende av mejerihanteringen samt ägg- och fläskproduktionen

m. m. Ämbetsverket ville endast ifrågasätta, örn icke det anslag,

som för nu omhandlade ändamål kunde varda beviljat, i likhet med

motsvarande anslag för innevarande budgetår borde erhålla beteckningen

reservationsanslag.

BrSSTh S-å8°m 6tt -ed blaUd dC åtgärder’ vilka vid 1930 års riksdag beslötos för

mejerihanteringens och smörexportens befrämjande, ingick bland annat

anvisandet till Kungl. Maj:ts förfogande av ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor, att användas såsom bidrag för vidtagande av åtgärder,

ägnade att verksamt förbättra mejerihanteringen i organisatoriskt och

merkantilt hänseende, särskilt med hänsyn till ordnandet av exporthandeln

med smör. Från riksdagens sida framhölls angelägenheten av, att en allmänt

utbredd sammanslutning mellan mejerierna snarast åvägabringades

ävensom att en av en dylik sammanslutnings viktigaste uppgifter

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 138.

13

skulle vara att verka för en sådan kommersiell organisation på mejeriom

rådet, att förutsättningar skapades för en rationellt ordnad exporthandel

med smör.

Efter riksdagens sålunda fattade beslut Ilar ett livaktigt organisationsarbete

igångsatts på mejerihanteringens område. Detta har huvudsakligen

letts av Sveriges allmänna lantbrukssällskap genom sällskapets

mejerisektion. Arbetet bär till en början inriktats på uppbyggandet av

sammanslutningar mellan mejerierna. Enligt en av sektionen upprättad

plan hava inom de olika hushållningssällskapens förvaltningsområden

tillsatts organisationskommittéer. För upplysnings- och organisationsarbetet

i orterna anlitas organisatörer, för vilka instruktionskurser givas.

För startandet av ifrågavarande organisationsarbete har Kungl.

Maj:t den 24 oktober 1930 anvisat medel ur förberörda anslag, nämligen

35,900 kronor till Sveriges allmänna lantbrukssällskap. Samma dag anvisades

för liknande ändamål 7,500 kronor till Kopparbergs läns hushållningssällskap.

Mejerisektionen har vidare, såsom framgår av förestående redogörelse,

upptagit arbete för åstadkommande av en förbättring av smörexporten

i organisatoriskt och kommersiellt hänseende. Ett förslag föreligger örn

bildandet av ett svenskt smörexportförbund. Vidare har en av åtskilliga

smörexportörer jämte mejerisektionen tillsatt smörexportorganisationskommitté

trätt i verksamhet i syfte att utarbeta förslag till åtgärder för

det svenska smörets inarbetande på den utländska marknaden m. m.

Såsom framgår av den förestående redogörelsen har Sveriges allmänna

lantbrukssällskap hemställt, att för fortsatt organisationsarbete under innevarande

budgetår för mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt

och merkantilt hänseende måtte ur förberörda anslag å 200,000 kronor

ställas till sällskapets förfogande ett belopp av 84.221 kronor, därav 76,221

kronor för det inre organisationsarbetet inom 17 hushållningssällskapsområden

samt 8,000 kronor för igångsättande av den del av organisationsarbetet,

som direkt hänför sig till smörexporten. Sedan myndigheternas

yttranden avgivits över framställningen i fråga, torde jag få återkomma

till densamma. Vid eventuellt bifall till framställningen skulle av förberörda

anslag å 200,000 kronor återstå disponibelt något över 70,000 kronor.

Från jordbruksutredningen föreligger nu framställning, att ytterligare

anslag för ändamålet måtte äskas av riksdagen. Utredningen uppgiver,

att för ifrågavarande organisationsarbete, vilket beräknas komma att behöva

pågå även under nästa budgetår, skulle erfordras tillhopa 356,900

kronor, därav 100,000 kronor för smörexportens organisation. Då detta

belopp med i avjämnat tal 156,000 kronor överstiger det för ändamålet

å riksstaten för innevarande budgetår anvisade anslaget, har utredningen

hemställt, att ett belopp av 156,000 kronor måtte hos riksdagen äskas för

budgetåret 1931/1932. Statskontoret har ifrågasatt, att jämväl det nya anslaget

gives reservationsanslags natur.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 120 hafi. (Nr 138.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 138.

För egen del finner jag det vara en angelägenhet av stor vikt, att xnejerihanteringen

ytterligare förbättras i organisatoriskt och merkantilt

hänseende. Ett förbättrat utbyte av mjölkproduktionen är av mycket

stor betydelse för jordbrukets ekonomi. På hithörande område torde genom

målmedvetet arbete för mejeridriftens centralisering och mejeriernas

sammanförande i lämpliga sammanslutningar mycket kunna vinnas. Att

i anslutning härtill särskild uppmärksamhet hör ägnas smörexportens organisation

synes mig vara uppenbart. Jag vill alltså i anslutning till de

av fjolårets riksdag i ämnet anförda synpunkter samt i enlighet med jordbruksutredningens

nu förevarande förslag tillstyrka, att staten lämnar sin

medverkan till ifrågavarande organisationsarbetes fortsättande. Mot det

av jordbruksutredningen ifrågasatta beloppet har jag ingen annan erinran,

än att detsamma torde böra avjämnas nedåt till 150,000 kronor, att å

riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföras såsom extra reservationsanslag.

I likhet med vad som gäller rörande det för löpande budgetår anvisade

anslaget, torde det höra få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta

örn anslagets närmare användning.

Såsom av jordbruksutredningen framhållits synes mejerihanteringen

efter erhållande av den starthjälp, varom nu är fråga, böra lita uteslutande

till egna medel.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att för åtgärder till förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende

av mejerihanteringen anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 150,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kunglig Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition i

ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

310552. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:211 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende a1 i texten
  2. JoU 1931:56 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till mejerihanteringens förbättrande i organisatoriskt och merkantilt hänseende. s. 1 i texten