Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av mtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms kungsgård i Västmanlands län

9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:139, Angående godkännande av mtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms kungsgård i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

1

Nr 139.

Kungl. Meatts proposition till riksdagen angående godkännande av

mtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms

kungsgård i Västmanlands län; given Stockholms slott den

26 februari 1931,

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför.

Jag anhåller att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan örn

dispositionen av visst område, tillhörande Strömsholms kungsgård och beläget

å den s. k. Borgåsudden i Kolbäcks socken av Västmanlands län.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 121 höft. (Ni 139) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Enligt i ärendet tillgängliga handlingar förklarade Kungl. Majit genom

beslut den 23 juli 1779, i anledning av påbörjad kanalgrävning från

sjön Barken ned till Strömsholms kungsgård och därifrån vidare till

Hammarviken av Mälaren, att Kungl. Majit åt direktionen över kanalgrävningen

och slussbyggnaden uppdroge att i närvaro av representant

för kungsgården samt tillkallade fullmäktige för städerna Västerås och

Köping utse en plats och lägenhet till »nödige factorie inrättningar med

kastningsbod och Bonings utrymme» samt därefter underställa förslaget

Kungl. Majlis prövning. Vid den till följd härav den 15 oktober 1779

verkställda syn ansågs hinder ej föreligga för nämnda städer att »få intaga

och nyttja ifrån Bårgås Broens norra ända både stranden och åsen»,

varå vissa byggnader vore belägna, och borde städerna överenskomma

med ägarna till husen på åsen antingen att flytta dem till de platser,

som kunde utvisas, eller tillhandla sig samma hus.

Genom brev den 17 april 1788 medgav härpå Kungl. Majit, att det av

vederbörande utsedda och på karta utmärkta området å den s. k. Borgåsudden

mellan sjön Freden och Hammarviken finge upplåtas till städerna

Västerås och Köping för inrättande av faktorier och våg för effekter och

varor, vilka »enär Strömsholms Slussvärks Canal blifver färdig, der kunna

komma, at till vidare transport upläggas.» Därjämte uppläts ett visst

markområde till »det av Vesterås magistrat särskilt anmälte Plantage

behof».

Nyss omförmälda karta hade 1781 upprättats av lantmätaren Pehr Billschier,

och det till städerna upplåtna område utgör enligt därå meddelad

beskrivning i areal 14 3/4 tunnland.

Till Kungl. Majit inkommo under åren 1922, 1923 och 1924 ett flertal

innehavare av tomtlägenheter å det i förenämnda brev den 17 april 1788

avsedda område med ansökningar att med äganderätt förvärva envar den

av honom innehavda lägenheten.

I ärendet infordrades genom remisser utlåtanden från vederbörande

myndigheter och ämbetsverk, däribland från kammarkollegium, som i utlåtande

den 1 oktober 1924 förklarade sig anse tiden vara inne antingen

för en avveckling av ifrågavarande gamla rättsförhållande kronan och

städerna emellan eller ock för en reglering av detsamma på ny grund.

Kollegium ansåg, att vare sig dispositionsfrågan vunne sin lösning efter

det ena eller andra av nyssberörda alternativ, förhandlingar örn saken

borde upptagas med städerna. Dessa förhandlingar liksom ock de rättsliga

åtgärder i övrigt, som omständigheterna kunde påkalla för tillvaratagande

av kronans rätt med avseende å här ifrågavarande jordegendom, kunde

enligt kammarkollegium lämpligen uppdragas åt kollega advokatfiskalsämbete.

Genom beslut den 5 december 1924 anbefallde Kungl. Majit, som fann

de sålunda gjorda ansökningarna örn rätt till friköp av tomter å Borgås

udde icke föranleda någon Kungl. Maj :ts vidare åtgärd, kammaradvokat
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis proposition Nr 139.

fiskalsämbetet att, efter förhandlingar med städerna Västerås och Köping

i det av kollegium i dess nyssberörda utlåtande föreslagna syfte,

vidtaga do åtgärder för tillvaratagande av kronans rätt med avseende

å ifrågavarande områden, som kunde påkallas av omständigheterna, varefter

advokatfiskalsämbetet hade att, med anmälan örn vad av ämbetet

i saken åtgjorts, till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till den ytterligare

anstalt för områdenas disposition, vartill utgången av förhandlingarna

eller de av ämbetet eljest vidtagna åtgärderna kunde föranleda.

Till åtlydnad av nyssnämnda beslut har kam m aradvoka t fiskalsäm be t c l

i skrivelse den 25 februari 1930 meddelat, att ämbetet vid sammanträde

med representanter för de båda städerna ävensom med direktionen för

Strömsholms nya kanalbolag slutit ett avtal, som av kanalbolaget godkänts

den 22 november 1929, av Västerås stad den 28 november 1929 och

av Köpings stad den 19 december 1929, av följande lydelse: .*■

»Mellan Kungl. Majit och kronan, här nedan kallad kronan, städerna

Västerås och Köping, här nedan kallade städerna, samt direktionen för

Strömsholms nya kanalbolag, här nedan kallat bolaget, har denna dag

träffats följande

Avtal.

1. Städerna avsäga sig från och med den 1 januari 1930 all den städerna,

gemensamt eller var för sig, på grund av nådiga brevet den 17

april 1788 till riksrådet och överståthållaren baron Sparre angående plats

för faktorierne vid Strömsholm eller eljest nu tillkommande rätt till den

av städerna innehavda mark å Strömsholms kungsladugård vid Borgås

udde i Kolbäcks socken av Västmanlands län.

2. Städerna befrias den 1 januari 1930 från samtliga skyldigheter, som

på grund av nämnda nådiga brev få anses åligga städerna.

3. Bolaget åtager sig att från och med den 1 januari 1930 ansvara

för upprätthållandet av den utav städerna hitintills handhavda hamnrörelsen

å ifrågavarande plats i enlighet med nu gällande eller framdeles

i vederbörlig ordning meddelade föreskrifter.

4. Kronan upplåter åt bolaget till begagnande från och med förstnämnda

dag utan avgift för nyssnämnda hamnrörelses upprätthållande

och bedrivande den mark, som å ett av länsarkitekten Magnus Dahlander

i Säter i maj 1929 upprättat förslag till styckningsplan för Borgås udde.

utmärkts med ljusröd färg och siffrorna 2 och 4 i röd färg.

5. Städerna överlåta förstnämnda dag till kronan äganderätten till

samtliga för hamnrörelsens bedrivande nu nyttjade anläggningar med

allt vad därtill hörer i befintligt skick, dock skola de städerna tillhöriga

husbyggnader, vilka äro belägna å den mark, som omförmäles i mom. 4

här ovan, anses tillkomma bolaget med äganderätt, och medgiver kronan,

att nämnda anläggningar må av bolaget utan avgift disponeras för

det i samma moment omförmälda ändamål.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

6. Kronan överlåter till städerna nied full äganderätt att tillträdas

förstnämnda dag tomten till det å området befintliga så kallade ''Städernas

hus’, vilken tomt å Dahlanders sagda förslag angivits med dels ljusbrun

dels grön färg och siffra 1 inom det med siffra 3 i röd färg utmärkta

kvarteret, skolande städerna själva gälda kostnaderna för tomtens behöriga

avskiljande samt för lagfart och andra med äganderättsöverlåtelsen

förenade utgifter.

7. Fr. o. m. den 1 januari 1930 äger kronan uppbära all avkomst av

ifrågavarande av städerna avstådda mark, såsom från och med nämnda

dag till betalning förfallna avgälder med mera.

8. I och med detta avtal skola samtliga rättsförhållanden mellan kronan

och städerna, hänförande sig till denna sak, anses slutgiltigt reglerade.

9. Uppstår tvist angående tolkningen av detta avtal, skall tvisten hänskjutås

till avgörande av skiljemän, utsedda enligt lagen örn skiljemän

den 14 juni 1929.

10. Förestående avtal skall i fråga örn sin giltighet vara beroende av

godkännande av Kungl. Majit, städerna och bolaget.

11. Av detta avtal äro fyra exemplar upprättade, av vilka en var av de

avtalande parterna erhåller ett.

Stockholm den 28 september 1929.

För kammaradvokatfiskalsämbetet

Arvid Wachtmeister.

För Strömsholms Nya Kanalbolag

Carl Agrell

Folke Winbladh.

Egenhändiga namnteckningarna bevittna

Carl Killander. G. A. Vestman.»

Enligt uppgift, införskaffad från vederbörande länsarkitekt, utgöra de

i punkt 4 av avtalet nämnda, med siffrorna 2 och 4 betecknade områden

det förra 0.314 hektar och det senare 1.266 hektar samt den i punkt 6 nämnda

tomt 0.185 hektar.

I skrivelse till kammaradvokatfiskalsämbetet den 3 januari 1930 har

länsstyrelsen i Västmanlands län dels upplyst, att besvär icke till länsstyrelsen

inkommit över de av stadsfullmäktige i nämnda städer fattade

beslut örn godkännande av ifrågavarande avtal, dels ock förklarat sig

som eget utlåtande tillstyrka godkännande av avtalet.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har i sin förenämnda skrivelse den 25

februari 1930 vidare överlämnat till Kungl. Majit ställda ansökningar

dels från vägstyrelsen i Snevringe härad, dels ock från tio enskilda personer

örn tillstånd att förvärva jordområden å nu ifrågavarande mark.

För Västerås stad

Theofil Öberg.

För Köpings stad

Alfred Stärner.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Från länsstyrelsen i Västmanlands län liava jämväl till Kungl. Majit

överlämnats ansökningar från vissa personer ävensom nämnda vägstyrelse

örn förvärv av områden därstädes, varjämte ett flertal personer till

Kungl. Majit ingivit dylika ansökningar.

Domänstyrelsen Ilar den 9 januari 1931 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet samt därvid fogat, jämte övriga handlingar i ärendet, skrivelser

från överlantmätaren i Västmanlands län av den 17 oell den 18 december

1930, den förra ställd till domänstyrelsen och den senare till länsstyrelsen,

samt från länsstyrelsen av den 22 december 1930.

Av överlantmätarens nyssnämnda skrivelser inhämtas bland annat följande.

I gällande jordebok för Kolbäcks socken upptoges en fastighet Strömsholm

nr 7, en lastageplats, angående vilken funnes följande anteckning.

»Donerad till Västerås och Köpings städer genom kungl, brev den 17 april

1788.» Över denna fastighet upprättades kartor åren 1781 och 1793. Förstnämnda

karta torde vara den i 1788 ars kungl, brev åsyftade. D 93 års

karta vore försedd med följande påskrift i »Gillas. Drottningholms Slott

den 18 oktober 1793. Under Min Allernådigste Konungs och Herres minderårighet

Carl.» De i lantmäterikontoret förvarade exemplar av dessa

kartor upptoge emellertid endast vad som upplåtits till städerna gemensamt.

Det område »å andra sidan örn den ifrån Bokstäfverne A och B

gående skiljelinjen», som enligt 1788 års brev skulle upplåtas till Västerås

stad för dess plantagebehov, funnes ej utmärkt. _

överlantmätaren omtalar vidare ett över en år 1809 påbörjad uppmätning

av alla ägorna till Strömsholms kungsgård fört förrättningsprotokoll

för den 13 november 1811, som avslutas med följande anteckning i

»Litt. E Betecknar det utrymme på Södra Åsen, som Kongl. Maijit vid

avslående av Westerås Stads giorde påstående at sträcka Lineen A och B

öfver Storängen neder i Sjön til Lii D, Nådigst bevilliat Westerås Stad

til plantage behof för Factoriet vid Borgås udde. utgörande nämde utrymme

med Jordpäronstäppan Nio 75 Tre Tunland.» Nämnda litt. E utgjordes

av ett fyrsidigt område norr örn det å 1793 års karta upptagna. Del

område, över vilket länsarkitekten Dahlander upprättat styckningsplan

utgjordes av lastageplatsen enligt 1793 års karta jämte ovannämnda litt.

E eller med andra ord alla ägor till jordeboksenheten Strömsholm nr 7.

Från sistnämnda jordeboksenhet hade för Oxelösund—Flen—Västmanlands

järnväg exproprierats dels mark för järnvägen genom området

jämte plats för banvaktsstuga, dels ock ett grustag, omfattande bland annat

största delen av nyssnämnda område, som upplåtits till Västerås stad

för dess plantagebehov. Lagfart hade meddelats för järnvägsbolaget

dels den 17 oktober 1878, § 54, av Snevringe häradsrätt, dels ock beträffande

själva järnvägsområdet, den 17 oktober 1881 av Stockholms rådstuvurätt.

I den areal, varå rådstuvurätten meddelat lagfart, ingingo ej

nämnda grustag.

Den genom förenämnda expropriation bildado fastigheten hade vid införing

i jordregistret åsatts beteckningen Strömsholm 72. Från denna

fastighet hade på begäran av Oxelösund—Flen—Västmanlands järnvägsaktiebolag

avstyckats ett område, beläget å förenämnda grustag, vilket

område bolaget enligt uppgift i styckningsprotokollet hade för avsikt att

försälja till fru Tyra Finny. Den genom nämnda avstyckning bildade

fastigheten hade vid införing i jordregistret åsatts beteckningen Ströms
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

holin nr 7\ Någon annan fastighetsbildning inom området hade såvitt

hos överlantmätaren tillgängliga handlingar utvisade icke ägt rum.

Den karta, sorn legat till grund för den av länsarkitekten uppgjorda

planen till områdets ordnande, syntes, åtminstone vad gränserna mellan

de olika lägenheterna beträffade, vara upprättad med ledning av äldre kartor.

Vid undersökning, som överlantmätaren varit i tillfälle utföra på

platsen, hade emellertid utrönts, att åtskilliga tomtgränser icke hävdades

pa marken i enlighet med dessa äldre kartor. Exempel på sådana avvikelser

hava av överlantmätaren lämnats.

Vid eventuella friköp av nyttjanderättslägenlieterna inom området

borde givetvis ej möta hinder att, där så befunnes önskvärt och lämpligt,

avvika från de gränser, som funnes bestämda i nyttjanderättskontrakten!

Det syntes över lantmätaren av närmare anförda orsaker lämpligast, att,

örn hinder icke mötte med hänsyn till den uppgjorda styckningsplanen

eller ur synpunkten av områdets lämpliga indelning i fastigheter, nyttjanderättsinnehavarna

finge friköpa de områden, vederbörande för närvarande

innehava. Med anledning därav hemställde överlantmätaren

att, innan frågan avgjordes, ny och fullständig karta över området måtte

upprättas, varjämte han anmärker, att, i händelse av bifall till ansökningarna,

sådan karta i varje fall måste upprättas i och för områdenas

avstyckande.

Upplysningsvis ville överlantmätaren meddela, att hela kvarteret nr 9

samt kvarteret nr 8 med undantag av den västligaste tomtraden utgjorde

en del av en mäktig grusås, vilken omedelbart norr örn nämnda kvarter

vöre genombruten. Av_ de å styckningsplanen angivna höj dsiffrorna

framginge, att denna as a dess nordligaste krön hade en höjd över vägarna

öster och väster örn densamma av omkring 14 meter. Givetvis representerade

denna grusås ett betydande värde, men örn det med hänsyn till

den . nyttjanderättsupplåtelse, som skett, och värdet av å åsen uppförda

enskilda personer tillhöriga hus kunde befinnas lämpligt att behålla marken

i kronans ägo syntes böra göras till föremål för särskild ekonomisk

utredning.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har dels i fråga örn Snevringe härads

vägstyrelses förberörda framställning tillstyrkt densamma i viss omfattning

och med vissa förbehåll, dels ock beträffande ärendet i övrigt

anfört huvudsakligen följande.

Såsom överlantmätaren i sitt yttrande anfört, utgjordes en del av det

område, som vederbörande nu önskade förvärva, av en mäktig gi-usås,

innehållande grus av utmärkt beskaffenhet. Länsstyrelsen ansåge det icke

lämpligt, att kronan nu avhände sig detta område, utan borde avhändande

ske endast i den mån där befintligt grus tillvaratagits för det allmannas

räkning. På grund härav avstyrkte länsstyrelsen upplåtelse till

enskilda av tomter å den av överlantmätaren omförmälda grusåsen. Emot

upplåtelse av övriga delar av nu ifrågavarande område hade länsstyrel???

n^got att erinra. Det ville dock synas som örn, innan sådan upplåtelse

skedde, tomterna borde, på sätt överlantmätaren uttalat, kartläggas

med hänsyn tagen till de yrkanden örn lösningsrätt, som nu framställts,

i den mån dessa yrkanden dels överensstämde med hävden å marken

och dels kunde godkännas med hänsyn till stadsplanens lämpliga utformning.

Emellertid erfordrades för sådant ändamål, att penningar förskotterades,

tills köpeskillingarna inflöte. Länsstyrelsen hemställde därför

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 7

att domänstyrelsen ville utverka, att Kungl. Majit för ändamålet ställde

lämpligt förskott till länsstyrelsens förfogande, förslagsvis 2,000 kronor,

att användas till uppmätning och kartläggning av nu ifrågavarande område,

med hänsyn tagen till ovan anförda synpunkter. Emellertid vore

det enligt länsstyrelsen av vikt, att principbeslut fattades redan nu om

försäljning av området i fråga. Länsstyrelsen har därför hemställt örn

åtgärder för att av riksdagen utverka bemyndigande att besluta örn försäljningen,

sedan omförmälda förberedande åtgärd vidtagits, mot ett

pris, som bestämmes av tre gode män, utsedda, en av länsstyrelsen, en av

Kolbäcks kommunalfullmäktige och en av domaren i orten, dock att priset

icke finge sättas lägre än 75 öre per kvadratmeter.

Domänstyrelsen har i infordrat utlåtande den 9 janauri 1931 anfört i

huvudsak följande.

Vad först anginge det mellan kammaradvokatfiskalsämbetet å kronans

vägnar, städerna Västerås och Köping samt direktionen för Strömsholms

nya kanalbolag träffade förberedande avtalet, hade styrelsen funnit detta

icke föranleda någon styrelsens erinran. Enligt avtalet vöre tiden för

områdenas överlåtande angiven till den 1 januari 1930. Det kunde med

hänsyn till den redan framskridna tiden ifrågasättas, huruvida icke dagen

för överlämnandet borde framflyttas till den 1 januari 1931. Emellertid

skulle för en sådan ändring erfordras, att avtalet på nytt behövde

underställas städerna och direktionen för kanalbolaget. Styrelsen hade

under hand satt sig i förbindelse med en av underhandlarna vid avtalets

ingående, rådmannen Alfred Stärner i Köping, och hade denne upplyst,

att man hade för avsikt att i vanlig ordning indriva avgälder för upplåtna

lägenheter och att tillsvidare utöva den befattning med området,

som hitintills ålegat städerna; och vore man beredd att, när avtalet vunnit

riksdagens gillande, till kronan överlämna inlevererade avgifter

efter avdrag av eventuella kostnader för indrivningen och förvaltningen.

Styrelsen ville därför tillstyrka godkännande av avtalet i det skick, vari

det nu förelåge.

Vidkommande härefter förslaget till försäljning av mark från området,

torde enligt styrelsens mening anledning knappast föreligga att på sätt

länsstyrelsen ifrågasatt tillskapa ett särskilt institut för försäljning av

bostadstomter från kronojord. Sedan riksdagen godkänt avtalet, torde

Kungl. Majit böra förordna, att den fasta egendom, som enligt avtalet

överlämnades till kronan, skulle ställas under domänstyrelsens vård och

förvaltning för att av styrelsen utarrenderas i överensstämmelse med

do för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner fastställda grunder.

Domänstyrelsen hade därefter att föranstalta örn uppgörande av karta

över området och örn uppskattningsförrättning i enlighet med reglerna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 17G) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m., därvid förslag till upplåtelse av tomter borde

uppgöras i den utsträckning, som vid den närmare undersökningen kunde

befinnas lämplig. Att ytterligare underställa ärendet riksdagen

vore icke erforderligt, utan torde Kungl. Majit därefter kunna fastställa

försäljningsplanen. Vad vägstyrelsens ansökning beträffade, vore frågan

härom icke så utredd, att denna nu kunde avgöras. Även denna fråga

borde övervägas i samband med uppgörandet av förslaget till lägenhetsupplåtelser.

Kammarkollegium har i infordrat utlåtande den 7 februari 1931 anfört följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Kollegium funne det upprättade preliminära avtalet innebära en praktisk

och, såsom det ville synas ämbetsverket, lör alla parter godtagbar

reglering av den föreliggande frågan: Vid ett genomförande av denna

reglering komma den sedan länge bestående oklarheten med avseende å

kronans respektive städernas rättsliga ställning till de av uppgörelsen berörda

markområdena att på ett definitivt sätt avlägsnas. De skyldigheter

beträffande upprätthållande av hamnanläggning å platsen, som hittills

ålegat städerna, bomme att övertagas av kanalbolaget, vilket, såsom

speciellt intresserat av sjötrafikförhållandena därstädes, finge anses

väl skickat att omhänderhava nämnda bestyr. Och jämväl för tomtinnehavarna

å platsen, vilka på sätt franninge av handlingarna i ärendet

i stor utsträckning framställt begäran att få friköpa sina lägenheter,

måste den föreslagna regleringen innebära en påtaglig fördel.

Kollegium hade tidigare uttalat sig rörande förutsättningarna för en

återvinning till kronan på rättslig väg av den fulla dispositionsrätten

över nu ifrågavarande mark. Den träffade godvilliga uppgörelsen enligt

preliminäravtalet förutsatte nu en viss uppoffring från kronans sida,

nämligen dels avståendet till städerna av visst tomtområde till det s. k.

»Städernas hus», dels en vederlagsfri upplåtelse till kanalbolaget av nyttjanderätten

till vissa andra områden. Det hade synts kollegium som örn

dessa motprestationer från kronans sida icke skulle vara större än att de

uppvägdes av den jämväl för kronan väsentliga fördelen av de ifrågakomna

mellanhavandenas reglering i godo.

På sätt av domänstyrelsen i dess i ärendet avgivna utlåtande anmärkts,

vore tiden för do ifrågakomna områdenas överlämnande till kronan ävensom

verkställigheten i övrigt av avtalets bestämmelser angiven till numera

förfluten tid eller den 1 januari 1930. Med hänsyn till vissa av styrelsen

närmare åberopade omständigheter hade densamma funnit sig

kunna tillstyrka avtalets godkännande utan ändring av sagda tidsbestämmelse.

Kollegium vore för sin del böjt för att antaga, att större reda vid

avvecklingen av de av avtalet berörda rättsförhållandena skulle vinnas,

örn tidsfristen framskötes, förslagsvis till den 1 januari 1932. Kollegium

trodde, att den fördel, som därmed ernåddes, övervägde den framhållna

olägenheten av ärendets förnyade hänskjutande till städerna och bolaget.

Den behandling, som nämnda intressenter därvid skulle hava att ägna

avtalsfrågan, torde endast bliva av formell natur.

På grund av det anförda hemställde kollegium örn avlåtande av proposition

till riksdagen örn godkännande av det ifrågavarande preliminära

avtalet med den jämkning med avseende å tidpunkten för avtalsbestämmelsernas

tillämpning, som ovan av kollegium föreslagits.

I händelse av riksdagens bifall härtill torde Kungl. Maj:t vilja inhämta

städernas och kanaldirektionens godkännande av den nämnda tidsfristsjämkningen.

Vad härefter anginge spörsmålet örn behandlingen av de i ärendet gjorda

framställningarna örn rätt att förvärva mark å nu ifrågavarande områden

biträdde kollegium vad domänstyrelsen härutinnan anfört och

föreslagit.

Det mellan kammaradvokatfiskalsämbetet å Kungl. Maj:ts och kronans

vägnar, städerna Västerås och Köping samt direktionen för Strömsholms

nya kanalbolag träffade avtal avser att ersätta en av äldre tiders samhällsförhållanden

betingad nyttjanderättsupplåtelso med en uppgörelse,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 9

som formellt oell reellt bättre motsvarar tidens krav. De uppoffringar,

staten underkastar sig genom upplåtelse av nyttjanderätt samt avstående

av äganderätt till viss mark, synas ej vara större, än att de uppvägas av

fördelarna för det allmänna av de ifrågavarande förhållandenas reglering

i godo. I sådant avseende är att märka, att ansvaret för hamn- och kanalrörelsen

förenas på en hand hos kanalbolaget; att kronan blir ägare av

samtliga nämnda städer hittills tillhöriga, för hamnrörelsens bedrivande

nu nyttjade anläggningar med allt vad därtill hörer med de i avtalet angivna

undantag; att kronan får uppbära all avkomst av ifrågavarande av

städerna avstådda mark; samt att rättsliga förutsättningar skapas för en

tidsenlig planering av området, avsöndring av tomter till egna hem samt

ett mera tillfredsställande bebyggande, än vad de osäkra rättsförhållandena

hittills medgivit.

I betraktande särskilt av den i punkt 6 av avtalet nämnda upplåtelse av

viss tomt med äganderätt torde riksdagens medgivande erfordras för avtalets

godkännande.

Avtalets bestämmelser föranleda icke någon erinran från min sida.

Vad angår de av Snevringe härads vägstyrelse samt av vissa enskilda

personer gjorda ansökningar örn inlösen eller friköp av mark, synes, särskilt

med hänsyn till de av överlantmätaren i ärendet anförda skäl, något

avgörande härutinnan för närvarande icke böra träffas. Någon anledning

att föregripa en enhetlig och tillförlitligare utredning rörande tomtgränser,

behovet av mark för det allmänna samt övriga på frågan örn

markupplåtelse inverkande omständigheter föreligger synbarligen icke.

På sätt domänstyrelsen framhållit torde åtgärder härutinnan — efter

eventuellt ikraftträdande av förberörda avtal och sedan Kungl. Maj:t,

på sätt domänstyrelsen föreslagit, förordnat, att den fasta egendom, som

enligt avtalet överlämnas till kronan, skall ställas under domänstyrelsens

vård och förvaltning — ankomma på domänstyrelsen.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovan omförmälda mellan kammaradvokatfiskalsämbetet för Kungl.

Majit och kronan, städerna Västerås och Köping samt direktionen för

Strömsholms nya kanalbolag träffade avtal må godkännas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

bifall samt förordnar, att proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet!

Rune Thygesen.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 121 hafi. (Nr 139.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:274 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms kungsgård i Vä a1 i texten
  2. JoU 1931:38 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal rörande disposition av viss mark under Strömsholms kungsgård i Västmanlands län s. 8 i texten