Sök i Ratio Lex

Angående anslag till hospitalsbyggnader

1931-02-20 · 64 sidor, varav 64 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 64 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:140, Angående anslag till hospitalsbyggnader

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 140.

1

Nr 140.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till hospitalsbyggnader; given Stockholms slott den

20 februari 1031.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg erit en i statsrådet

å Stockholms slott den 20 februari 1031.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener. Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Larsson anför:

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 56, har Kungl.

Majit på min hemställan föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition

i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, dels till hospitalsbyggnader

för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av

6,400,000 kronor, dels ock beräkna, att av nämnda belopp 1,300,000 kronor

skulle utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Jag anhåller att nu få återkomma till denna fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 122 haft. (Nr 140.) 828 si 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majus proposition nr 140.

1928 ars

riksdag.

Inledning.

I propositionen nr 165 till 1928 års riksdag framlades en plan för anskaffande

av nya platser för den statliga sinnessjukvården, enligt vilken plan

den rådande bristen på vårdplatser å de statliga sinnessjukanstalterna skulle

fyllas medelst genomförande av ett i planen ingående byggnadsprogram.

Att en prövning av detta spörsmål i liela dess vidd då ansågs icke längre

böra undanskjutas, berodde bland annat därpå, att ett osedvanligt stort antal

förslag angående omfattande nybyggnader eller örn- och tillbyggnader av

sinnessjuk- och sinnesslöanstalten vid denna tidpunkt var beroende på Kungl.

Maj:ts prövning, samt att vissa frågor, som avsågo omändring av ledigblivna

kasernetablissement, av andra skäl, framför allt hänsyn till vederbörande

städer, omedelbart borde företagas till avgörande. Det ansågs

då nödvändigt, att man vid bedömande av nämnda förslag och vid deras

vägande mot varandra kunde se dem icke isolerade utan såsom led i en

gemensam plan.

Föredragande departementschefen underströk emellertid, att han icke ville

hava uttalat, att statsmakterna då skulle fatta avgörande ståndpunkt till

någon detaljerad plan för åstadkommande av nya sinnessjukplatser, utan

att avsikten endast vore, att statsmakterna skulle för sig klargöra det resultat,

som de ansåge inom viss tid böra vinnas, och att alltså den då och

i framtiden förestående prövningen av föreliggande byggnadsfrågor skulle

ske under vederbörligt hänsynstagande därtill.

Den sålunda framlagda planen för fyllande av platsbristen å hospitalen,

vilken i väsentliga delar överensstämde med ett av medicinalstyrelsen i skrivelse

den 21 oktober 1927 framlagt förslag, grundade sig på ett antagande,

att antalet sinnessjuka i behov av hospitalsvård i genomsnitt kunde beräknas

motsvara tre på varje tusental av befolkningen och att alltså platsantalet

borde, då planen genomförts, motsvara 3 pro mille av rikets folkmängd.

Med denna utgångspunkt och med beaktande jämväl av att de

tre största städerna enligt särskilda avtal åtagit sig att själva sörja för

sin sinnessjukvård hade medicinalstyrelsen beräknat, att antalet sinnessjukplatser

vid utgången av den närmaste tioårsperioden, d. v. s. vid 1937

års slut, borde uppgå till 5,282 mera än det vid tiden för planens uppgörande

hösten 1927 tillgängliga antalet. Detta antal hade uppskattats till 11,593,

därvid emellertid hänsyn tagits dels till redan fattade beslut örn platsökning

å vissa befintliga hospital, dels å andra sidan till avgången på grund av föreslagen

nedläggning av två äldre sinnessjukanstalter och dels slutligen därtill

att det beräknades, att de platser å hospitalen, som disponerades för

sinnesslöa, skulle bliva tillgängliga för sinnessjukvården. Av sistnämnda

anledning ansågs det utgöra ett nödvändigt led i planens genomförande,

att särskilda vårdplatser anskaffades för de sinnesslöa, som dittills vårdats

på hospitalen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Vid nyssnämnda uppskattning av platsbehovet hade medicinalstyrelsen

tagit med i beräkningen den uppskattade folkökningen under den tidsperiod,

inom vilken planen skulle genomföras. Föredragande departementschefen

ansåg sig emellertid kunna räkna med att stegringen i platsbehovet till

följd av folkökningen skulle vippvägas av vissa närmare angivna faktorer

och att man alltså kunde kalkylera platsbehovet efter nuvarande befolkningssiffra.

Med denna utgångspunkt och med beräknande av någon marginal

uppskattade departementschefen det platsbehov för sinnessjuka, som borde

fyllas, till omkring 4,800. Departementschefen betonade emellertid, att den

närmare bestämningen av platsbehovet icke hade någon omedelbar praktisk

betydelse. Ytterligare underströk departementschefen, att beräkningen byggde

på att särskilda vårdplatser anskaffades åt sinnesslöa, så att dessa ej vidare

komme att upptaga hospitalsplatser; men att i den föreliggande planen

ingående förslag icke helt fyllde detta önskemål. Med sistberörda uttalande

avsåg departementschefen det förhållandet, att i planen väl ingick förslag

rörande omhändertagande av de s. k. asociala imbecilla (vuxna, vanartade

sinnesslöa) men ej beträffande de svårskötta, obildbara sinnesslöa.

Det sålunda beräknade platsbehovet — något ökat på grund av föreslagen

nedläggning av vissa dittills nyttjade vårdplatser — skulle enligt den framlagda

planen fyllas genom dels omändring av ett antal på grund av 1925

års försvarsorganisation ledigblivna kasernetablissement till anstalter för

sinnessjuka och sinnesslöa, dels uppförande av vissa nya sinnessjukanstalter,

dels och utvidgning av en del befintliga hospital.

Planen jämte tillhörande approximativa kostnadsberäkningar tedde sig

på följande sätt:

Plats antal

Anstalt

Sinnes-

sjuka

Sinnes-

slöa

Kostnad

kronor

Utvidgning av Växjö hospital .................................

460

—

2,760,000

Nytt hospital i Tisby...............................................

200

—

2,200,000

Hospital vid Umeå ..................................................

800

-—

7,000,000

Upptagningspaviljong vid Umeåhospitalet ...........

100

—

560,000

Omändring av Vänersborgs kaserner .....................

572

286

2,525,000

Omändring av Jönköpings » ......................

1,200

—

6,000,000

Nya paviljonger vid Hälsingborgs hospital............

200

—

1,000,000

Nya platser vid äldre hospital.................................

150

—

525,000

Övertagande av s. k. länsplatser vid äldre hospital

325

—

1,137,500

Psykiatrisk klinik i Lund.........................................

102

—

724,000

Kliniker i Stockholm och Uppsala .......................

200

—

2,000,000

Omändring av Sala kaserner..................................

—

380

1,264,000

Omändring av Örebro kaserner ..............................

—

360

1,354,000

Tillbyggnad av Piteå hospital .................................

148

—

2,200,000

Hospital i Gävleborgs län .......................................

600

—

4,800,000

Större omändringsarbeten .......................................

—

—

3,500,000

Stimma 5,057

1,026

39,549,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Från antalet platser för sinnessjuka.................................................... 5,057

avginge till indragning avsedda platser å

Malmö asyl .................................................................................... 124

Visby hospital................................................................................... 63

Vadstena hospital ........................................................................... 66 253

Härefter återstode nyanskaffning av platser för sinnessjuka 4,804

Sammanlagda antalet hospitalsplatser för sinnessjuka skulle efter förslagets

genomförande komma att uppgå till omkring 16,500.

Såsom framgår av den återgivna uppställningen, ingick i planen ett belopp

på 3.5 miljoner kronor för »större omändringsarbeten». Därmed avsågs att

täcka sådana kostnader för större ombyggnader av eller tillbyggnader till äldre

hospital, som enligt erfarenheten regelmässigt förekomme och vilka ej kunde

bestridas av det dåvarande ordinarie anslaget till hospital och asyler. Det erforderliga

beloppet hade uppskattats till i genomsnitt 350,000 kronor örn året.

Vad angår den tid, inom vilken denna plan skulle genomföras, förklarade

departementschefen sig anse det vara i och för sig önskvärt, att platsanskaffningen

med hänsyn till den trängande beskaffenheten av det aktuella

platsbehovet ävensom på grund av vissa med övergångsbestämmelserna till

fattigvårdslagen sammanhängande omständigheter skedde så hastigt som möjligt.

För ett snabbt tempo talade också vissa preliminärt avslutade avtal med

de städer, varest kaserner skulle omändras till vårdanstalter. I sista hand

avgörande för tiden för planens genomförande borde emellertid vara det

uppskattade kostnadsbeloppet, vilket som nyss nämnts skulle uppgå till nära

40 miljoner kronor. Med hänsyn till samtliga å frågan inverkande omständigheter

ansåg departementschefen, att man tills vidare borde eftersträva platsbehovets

fyllande inom en tid av 10 år. Då det emellertid icke vore meningen,

att statsmakterna skulle definitivt binda sig för en plan i ena eller

andra hänseendet, saknade jämväl denna fråga omedelbar betydelse, i det att

senare jämkningar givetvis borde kunna ske, därest förhållandena det påfordrade.

— I och för sig vore det visserligen önskvärt, att utgifterna under den

kommande byggnadsperioden kunde förbliva ungefär lika stora år från år.

Emellertid skulle det av praktiska orsaker och på grund av att en stor del

av arbetena komme att koncentreras till början av perioden icke låta sig

göra att hålla anslagen vid jämna belopp. Visserligen skulle det anslag, som

komme att begäras för budgetåret 1928 1929, ungefär motsvara en tiondel

av summan av de beräknade kostnaderna, men för de därefter närmast följande

budgetperioderna syntes det icke kunna undvikas, att anslagen komme

att stiga över medeltalet, medan de under slutet av perioden skulle bliva lägre

än detsamma.

I riksdagens skrivelse i frågan (nr 287 år 1928) uttalades, att det icke

längre borde anstå med vidtagande av mera planmässiga åtgärder för fyllande

av den starka bristen på platser för sinnessjuka å de statliga sinnessjukanstalterna,

liksom ej keller med ordnande av frågan rörande vården av vuxna,

vanartade sinnesslöa. Arbetet med ökande av antalet platser för nämnda

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majis proposition nr 140.

vårdbehövande borde sålunda energiskt fortsättas oell därvid bedrivas efter

en enhetlig plan. I fråga om tiden för planens genomförande yttrade riksdagen,

att med hänsyn till det trängande behovet av ökat antal hospitalsplatser

anskaffningen av dessa borde ske inom sa kort tidsperiod, som omständigheterna

medgåve, samt att därför, oaktat de stora kostnader som

åsamkades statsverket för planens genomförande, tidsperioden syntes, så vitt

då kunde bedömas, i enlighet med vad departementschefen förordat böra

bestämmas till 10 år. Yad sedan angår grunddragen i det framlagda förslaget

rörande sättet för platsanskaffningen anförde riksdagen, att riksdagen,

såvitt då kunde bedömas, icke funnit anledning till erinran däremot. Kiksdagen

funne sig emellertid sakna anledning att närmare ingå pa vad departementschefen

yttrat i förevarande hänseende.

Det anslag, som för planens genomförande i enlighet med propositionens

förslag beviljades för budgetåret 1928/1929, uppgick till 3,500,000 kronor.

Detta belopp var enligt propositionen avsett att användas på följande sätt,

nämligen dels till fortsättning av den av 1927 års riksdag beslutade utvidgningen

av Piteå hospital och asyl m. m., dels för påbörjande av omändring

av det av Västmanlands trängkår tidigare disponerade kasernetablissem entet

i Sala till en anstalt för manliga asociala imbecilla och av det av Svea

trängkår tidigare disponerade kasernetablissementet i Örebro till en anstalt

för kvinnliga asociala imbecilla, dels för omändring av Västgöta regementes

kasernetablissement i Vänersborg till en för sinnessjuka och sinnesslöa

avsedd anstalt, dels och slutligen till påbörjande av ett hospital i Västerbottens

län.

Riksdagen biföll med obetydliga jämkningar förslagen rörande anstalter

i Sala, Örebro och Vänersborg. Däremot avslog riksdagen förslaget angående

hospital i Västerbotten och begärde ny utredning i vissa hänseenden

av frågan därom. Som skäl för att riksdagen det oaktat beviljade hela det

begärda anslaget åberopade riksdagen önskvärdheten av att den av riksdagen

godtagna tioåriga byggnadsplanen måtte kunna förverkligas genom utförandet

under den närmaste tiden av andra i planen ingående arbeten.

Genom beslut den 22 juni 1928 fördelade Kungl. Majit det anvisade anslagsbeloppet

å 3. B miljoner kronor på de skilda ändamålen. Denna fördelning

skedde på följande sätt, nämligen

Kronor.

till fortsättande av utvidgning av Piteå hospital.............................

» omändring av Västmanlands trängkårs kasernetablissement i

Sala ...... ..............................................................-m

» omändring av Svea trängkårs kasernetablissement i Örebro.....

» omändring av Västgöta regementes kasernetablissement i

Vänersborg ........................................................................

1,200,000

600,000

400,000

1,275,000

Av anslagsbeloppets återstod, 25,OCX) kronor, anvisades 10,000 kronor för

underhåll av byggnader vid kasernetablissementen i Sala, Örebro och Vä
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

1929 års

riksdag.

1930 års

riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

narsborg; det därefter resterande beloppet reserverades till Kungl. -Majda

disposition.

Genom proposition nr 220 till 1929 års riksdag framlade Kungl. Majit

förslag till fortsatta åtgärder för den godkända hospitalsbyggnadsplanens

genomförande. För sådant ändamål begärdes för budgetåret 1929/1930 ett

anslag av 4.1 miljoner kronor. Med detta anslag avsågs framför allt dels att

fortsätta och slutföra utvidgningen av Piteå hospital och asyl och omändringen

av kasernetablissementet i Vänersborg, dels att fortsätta de påbörjade

byggnadsföretagen i Sala och Örebro, dels och att påbörja två nya sinnessjukanstalter,

den ena belägen i Umeå socken och avsedd för 918 vårdplatser

och den andra förlagd till det av Jönköpings regemente tidigare

disponerade kasernetablissementet i Jönköping och avsedd för 1,220 vårdplatser.

Slutligen avsågs att med anslaget utföra vissa omändringsarbeten

inom Uppsala hospital och asyl och Vänersborgs hospital vid Kestad.

Riksdagen biföll förevarande proposition i alla delar (riksdagens skrivelse

nr 288).

Genom beslut den 20 juni 1929 fördelade Kungl. Majit sedermera det

anvisade anslagsbeloppet å 4.1 miljoner kronor på följande sätt, nämligen

till fortsättande av utvidgning av Piteå hospital.................. kronor 1,000,000

till fortsättande av omändringen av Västmanlands trängkårs

kasernetablissement i Sala......................................... » 550 000

till fortsättande av omändringen av Svea trängkårs kasernetablissement

i örebro......................................................... » 650,000

till fortsättande av omändringen av Västgöta regementes

kasernetablissement i Vänersborg....................................... » 1,387,000

till uppförande av sinnessjukanstalt i Umeå socken............ » 200,000

till omändring av Jönköpings regementes kasernetablissement

i Jönköping................................................................. » 160,000

till utvidgning av bagerilokalerna vid Vänersborgs hospital

och asyl vid Kestad . ........................................................ » 50,000

till anordnande av w. c.-anläggning inom vissa byggnader

vid Uppsala hospital och asyl............................................. » 60,000

Av anslagsbeloppets återstod, 43,000 kronor, anvisades 16,000 kronor för

underhåll av byggnader i Sala, Örebro, Vänersborg och Jönköping. Resten

reserverades till Kungl. Majits disposition.

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag angående anslag till hospitalsbyggnader

föreslogos vissa ändringar i 1928 års plan för anskaffande av

nya platser för den statliga sinnessjukvården. Såsom framgår av jämförelse

med en vid propositionen fogad översikt över beräknade kostnader för nyanskaffning

av hospitalsplatser m. m. under budgetåren 1928/1929—1937/1938

skulle 1928 års plan efter de föreslagna ändringarna te sig påföljande sätt:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj-.ts proposition nr 140.

7

\

Platsantal

Anstalt

Utvidgning av Växjö hospital ................................

Nytt hospital i Visby................................................

Hospital vid Umeå ...................................................1

Upptagningspaviljong vid Umeåhospitalet ............j

Omändring av Vänersborgs kaserner .....................

Omändring av Jönköpings * .....................

Nya paviljonger vid Hälsingborgs hospital...........

Nya platser vid äldre hospital.................................

Övertagande av s. k. länsplatser vid äldre hospital

Psykiatrisk klinik i Lund .......................................

Kliniker i Stockholm och Uppsala ........................

Omändring av Sala kaserner..................................

Omändring av Örebro kaserner ........... .................

Tillbyggnad av Piteå hospital ...............................

Hospital i Gävleborgs län ...................................••••

Omändring av Vaxholms kasern (eller motsvarighet)

........................................................................

Omändring av Lunds kaserner................................

Större omändringsarbeten:

Vänersborgs hospital.............................................

Uppsala hospitals w. c.-anläggning.....................

» » köks reparation .....................

Vadstena hospitals vattenledning m. m. ............

Första klass paviljonger vid Lunds hospital......

Övriga................................................................

Summa

Sinnes-

Sinnes-

Kostnad

sjuka

slöa

kronor

480

—

3,807,600

200

—

2,515,300

918

—

7,650,000

587

283

2,662,000

1,220

—

6,750,000

200

—

1,000,000

150

—

525,000

303

—

1,060,500

102

—

724,100

200

—

2,000,000

—

370

1,367,000

—

350

1,409,000

170

—

2,200,000

518

—

4,144,000

_

305

2,025,650

—

612

4,200,000

_

50,000

—

—

234,500

—

—

116,300

—

—

1,458,350

—

—

209,000

—

—

2,100,000

, 5,048

1,920

48,208,300

Platsantalet för sinnessjuka har alltså i förhållande till motsvarande platsantal

enligt 1928 års ursprungliga plan minskats med 9 platser. A andra

sidan må dock framhållas, att enligt förslag, som i sistnämnda proposition

framlades för förra årets riksdag, minskningen av platser å Vadstenaanstalten

— tidigare beräknad till 66 — skulle begränsas till 36.

Den betydelsefullaste ändringen av 1928 års plan utgjordes emellertid

av, att planen utökades med två byggnadsföretag, avseende det ena omändring

av Vaxholms kasern (eller motsvarighet) och det andra ©mandring

av det i Lund belägna, påbörjade kasernetablissementet. Dessa byggnadsföretag

avsågo uppförandet av anstalter för svårskötta, obildbara sinnesslöa.

Omhändertagandet av dylika sinnesslöa ansågs i propositionen bora ankomma

på staten, och inredandet av anstalter för dem borde ingå som ett

led i hospitalsbyggnadsplanen. Uppförandet av Lundaanstalten skulle

emellertid enligt nämnda kostnadsöversikt icke taga sin början förrän under

budgetåret 1933/1934 och uppförandet av anstalt å Vaxen eller motsvarighet

härtill först under budgetåret 1935/1936.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

De ändamål, för vilka anslag begärdes i 1930 års proposition, voro huvudsakligen

dels. fortsättande och avslutande av byggnadsarbetena beträffande

anstalterna i Sala och Örebro samt av vissa ombyggnadsarbeten vid Uppsala

hospital och asyl, dels fortsatta arbeten med omändringen av kasernetablissementet

i Jönköping och med uppförandet av ett sinnessjukhus vid

Umeå. dels ock slutligen påbörjande av ombyggnad av första klasspaviljongerna

vid Lunds hospital och asyl, av vissa ombyggnads- och ändringsarbeten

vid Vadstena hospital och asyl och av ny- och ombyggnadsarbeten

vid Växjö hospital. Därutöver beräknades ett mindre belopp för bestridande

jZ kostnader för underhåll av byggnader vid anstalterna i Sala, Örebro och

Jonkoping, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen begärt 9,000 kronor, samt

tor vissa utredningar m. m. Sammanlagda anslaget ansågs i propositionen

bora beräknas till 4,700,000 kronor.

Riksdagen godkände de anslagsförslag, som Kungl. Maj:t sålunda framlagt,

och anvisade för innevarande budgetår det äskade beloppet. Därjämte

fann. emellertid riksdagen, som biträdde den i propositionen uttalade uppfattningen

såväl i avseende å statens skyldighet att omhändertaga de svårskotta,

obildbara sinnesslöa som beträffande de för dessa avsedda anstalternas inordnande

under hospitalsbyggnadsplanen, att Lundaanstalten borde färdigstallås

^ snarast möjligt och att förberedelser härför borde vidtagas utan

dröjsmål. Medlen för dessa förberedande arbetens igångsättande ansåg riksdagen

kunna för innevarande budgetperiod begränsas till 100,000 kronor,

vilket belopp syntes kunna utgå av reservationer å dittills för hospitalsbyggnader

anvisade anslag.

Slutligen uttalade riksdagen i samband med att riksdagen godkände förslaget

örn medels anvisande för ombyggnad av första klass paviljongerna vid

Lunds hospital och asyl önskvärdheten därav, att vid eventuellt uppkommande

ytterligare krav å renoveringsarbeten vid sinnessjukhusen en plan

framlades för riksdagen för belysande dels av omfattningen av sådana arbeten

och dels av den ordning, i vilka arbetena borde ifrågakomma.

Moto de föreslagna ändringarna i 1928 års hospitalsbyggnadsplan gjordes

icke någon erinran i riksdagsskrivelsen. Ej heller föranledde den vid propositionen

fogade översikten, som innefattade ett förslag till hur planen i

sitt utvidgade skick borde i sina huvuddrag fullföljas, någon annan anmärkning

från riksdagens sida än den, som följer av beslutet rörande sinnesslöanstalten

i Lund.

Genom beslut den.27 juni 1930 fördelade Kungl. Majit det anvisade anslagsbeloppet

å 4.7 miljoner kronor på följande sätt, nämligen

till fortsättande av omändringen av Västmanlands trängkårs

kasernetablissement i Sala.................................................. kronor

till fortsättande av omändringen av Svea trängkårs kasernetablissement

i Örebro........................................................ »

till fortsatta arbeten med anordnande av w. c.-anläggning

inom vissa byggnader vid Uppsala hospital och asyl...... »

217.000

359.000

174,500

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

till fortsatta arbeten med utvidgning av köksbyggnaden vid

Uppsala hospital och asyl ................................................... kronor 116,300

till fortsättande av uppförandet av ett sinnessjukhus i Umeå

socken .......................................................................... » 1,200,000

till fortsättande av omändringen av Jönköpings regementes

kasernetablissement i Jönköping .................................... » 2,100,000

till ombyggnad av första klasspaviljongerna vid Lunds hospital

och asyl ................................................................. » 100,000

till ny- och ombyggnadsarbeten vid Växjö hospital ........... » 200,000

till ombyggnads- och ändringsarbeten vid Vadstena hospital

och asyl ............................................................................. » 200,000

Av anslagsbeloppets återstod, 33,200 kronor, anvisades 12,000 kronor för

underhåll av byggnader i Sala, Örebro och Jönköping. Kesten kvarstår tills

vidare till Kungl. Maj:ts förfogande.

I samband med fördelningen av det för innevarande budgetår beviljade

anslaget till hospitalsbyggnader vidtogs åtgärd för genomförande av riksdagens

beslut angående sinnesslöanstalt i Lund. Kungl. Majit förordnade

nämligen, att det belopp å högst 1,387,000 kronor, som genom brevet den

20 juni 1929 anvisats till fortsättande av omändringen av Västgöta regementes

kasernetablissement i Vänersborg att utgå av det för budgetåret

1929/1930 beviljade anslaget till hospitalsbyggnader, skulle minskas till högst

1.287.000 kronor, och att för verkställandet av vissa förberedande arbeten

för omändring och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet i

Lund till en anstalt för svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön ett belopp

motsvarande den sålunda företagna minskningen • eller alltså högst

100.000 kronor skulle utgå av befintliga reservationer å det för budgetåret

1929/1930 anvisade anslaget till hospitalsbyggnader.

Ytterligare anbefallde Kungl. Majit i samband med fördelningen av ifrågavarande

medel medicinalstyrelsen att uppgöra och till Kungl. Majit inkomma

med fullständig plan rörande de renoveringsarbeten av större betydelse, som

ansåges böra under tiden till och med utgången av budgetåret 1937/1938

vidtagas vid statens sinnessjukhus. I planen skulle angivas ej mindre omfattningen

av och den beräknade kostnaden för ifrågavarande arbeten än

även den ordning, i vilken desamma ansåges böra komma till utförande.

I den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition fogade kostnadsöversikten,

som förut omnämnts, beräknades, att medel för budgetåret 1931/1932 skulle

erfordras dels till fortsättande och avslutande av ändringsarbetena å sinnessjukanstalterna

i Lund (S:t Lars sjukhus i Lund) och Vadstena (Birgittas

sjukhus i Vadstena), dels ock till fortsatta arbeten med de nya anstalterna i

Jönköping (Byhovs sjukhus i Jönköping) och vid Umeå (Umedalens sjukhus

vid Umeå) ävensom med omändringen av anstalten vid Växjö (S:t Sigfrids

sjukhus vid Växjö). Enligt översikten kunde det erforderliga anslaget för

nämnda budgetår beräknas komma att uppgå till 5,990,000 kronor.

Nu till

behandling

föreliggande

förslag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition nr 140.

I årets statsverksproposition framhöll jag, att medel för nästkommande

budgetår nu erfordrades för de arbeten, som nyss nämnts, ävensom till den

av riksdagen beslutade sinnesslöanstalten i Lund. Jag anförde vidare

följande.

För sinnesslöanstalten i Lund hade för nästa budgetperiod beräknats en

summa av 1,300,000 kronor. Sammanlagda beloppet av de anslag, som för

de nu angivna ändamålen av medicinalstyrelsen respektive byggnadsstyrelsen

ansetts erforderliga för nästa budgetår, uppginge, däri inberäknat

visst mindre belopp för underhåll av byggnader vid Jönköpingsanstalten,

till i det närmaste 7,300,000 kronor. Därjämte hade medicinalstyrelsen

ifrågasatt anslag för följande nya arbeten, nämligen vatten- och

avloppsledning till bostadshus vid sinnessjukhuset vid Uppsala, reparation

av köksbyggnad och värmeledning samt nytt ångpannehus vid sinnessjukhuset

i Lund, nytt bostadshus för betjäning samt reparation av köket

vid Restads sjukhus vid Vänersborg, nytt bostadshus för betjäning vid

Kristinehamns sinnessjukhus samt ersättning åt Malmöhus läns landsting i

anledning av övertagande av den landstinget tillhöriga, vid sinnessjukhuset i

Lund anordnade upptagningsanstalten för sinnessjuka. Summan av de belopp,

som för dessa nya ändamål begärdes för nästa budgetår, uppginge till

1,055,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt medicinalstyrelsens och

byggnadsstyrelsens förslag behöva beviljas omkring 8,350,000 kronor.

Härefter förklarade jag, att det av allmänna budgethänsyn icke syntes bliva

möjligt att för nästa budgetår bereda så stort anslag, som skulle erfordras,

därest alla de berörda ändamålen nu skulle tillgodoses. En avsevärd beskärning

bleve alltså erforderlig. Viss begränsning syntes också kunna företagas

på grund därav, att, enligt vad jag inhämtat, reservationer kunde beräknas

uppstå på för tidigare budgetår beviljade anslagsbelopp. Det belopp, som

syntes böra begäras för nästa budgetår, syntes mig efter den förberedande

prövning, som med tillgängligt material dittills kunnat företagas, ur angivna

utgångspunkter tills vidare kunna beräknas till 6,400,000 kronor.

Ytterligare uttalade jag, att jag med hänsyn till det statsfinansiella läget

ville ansluta mig till riksdagens uppfattning, att anslag till sinnesslöanstalten

i Lund borde under vissa förhållanden beredas av medel, som fonderats

av rusdrycksinkomster.

I skrivelse den 13 februari 1931 har medicinalstyrelsen nu förklarat, att

styrelsen med hänsyn till vad i statsverkspropositionen uttalats angående

nödvändigheten att begränsa anslagen till hospitalsbyggnader funnit sig

icke för närvarande böra framlägga förslag till uppförande av nytt bostadshus

för personal samt reparation av köket vid Restads sjukhus vid Vänersborg

eller till uppförande av nytt bostadshus för personal vid Kristinehamns

hospital (Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn). Dessa arbeten vore

nämligen icke så trängande nödvändiga, att de icke kunde anstå till ett

följande år.

Med anledning av det av medicinalstyrelsen ifrågasatta anslaget till vattenoch

avloppsledning till bostadshus vid sinnessjukhuset i Uppsala vill jag

erinra, att Kungl. Majit genom beslut den 25 juli 1930 bemyndigat medicinalstyrelsen

att med visst biträde verkställa och till Kungl. Majit inkomma

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

med utredning och förslag rörande omändrings- och utvidgningsarbeten vid

nämnda sjukhus. Vidare torde jag på grund av samma anslagsäskande här

få meddela, att medicinalstyrelsen i skrivelse den 3 oktober 1930 till chefen

för socialdepartementet beträffande den redan beslutade w. c.-anläggningen

vid ifrågavarande sjukhus anfört följande.

Under vidtagande av förberedande åtgärder för igångsättande av arbetena

med den beslutade w. c.-anläggningen och vid förhandlingar, som förts

med vederbörande under vid sjukhuset verkställda inspektioner, hade det

visat sig, att det skulle vara både praktiskt och ekonomiskt fördelaktigt, att

denna anläggning och de eventuella omändrings- och utvidgningsarbeten,

som kunde bliva beslutade med anledning av Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 25 juli 1930, finge utföras i ett sammanhang. Medicinalstyrelsen hade

därför beslutat att icke ännu igångsätta arbetena med w. c.-anläggningen

utan låta därmed anstå i avvaktan på resultatet av den åt styrelsen uppdragna

utredningen rörande ombyggnads- och utvidgningsarbeten vid sjukhuset.

Samma skäl, som sålunda .tala för att arbetet med den beslutade w. c.- anläggningen bör anstå tills vidare, torde också böra föranleda, att ej heller

det nu ifrågasatta arbetet med vatten- och avloppsledning till bostadshus

vid nyssnämnda sinnessjukhus bör för närvarande komma till utförande.

Av de utav medicinalstyrelsen enligt statsverkspropositionen till erhållande

av anslag ifrågasatta nya arbetena återstår härefter blott reparation av köksbyggnad

och värmeledning samt nytt ångpannehus vid S:t Lars sjukhus i

Lund, varjämte till behandling återstår frågan örn ersättning åt Malmöhus

läns landsting i anledning av statens övertagande av den landstinget tillhöriga,

vid samma sjukhus anordnade upptagningsanstalten för sinnessjuka.

Härtill skulle komma de arbeten, beträffande vilka i den vid 1930 års hospitalsproposition

fogade kostnadsöversikten medel beräknades bliva erforderliga

under nästa budgetår.

Emellertid torde anslag för nästa budgetår böra beräknas för ytterligare

ett företag, nämligen för utvidgning av vattenledningsverket vid Sundby

sjukhus vid Strängnäs. Och vidare torde jag jämte frågan örn ersättning

åt Malmöhus läns landsting i anledning av statens övertagande av landstingets

upptagningsanstalt för sinnessjuka få till prövning upptaga motsvarande,

jämväl aktuella fråga beträffande Älvsborgs läns landstings upptagningsanstalt

för sinnessjuka.

Efter denna inledning anhåller jag att få övergå till behandling av var

och en av de frågor, som i överensstämmelse med det nyss anförda nu torde

böra underställas Kungl. Maj:ts prövning. Dessförinnan torde jag dock få

lämna en redogörelse för det läge, i vilket frågan om uppförandet av en

anstalt för svårskötta, obildbara sinnesslöa å Vaxön nu befinner sig.

Ifrågasatt uppförande a Vaxön av anstalt för värd av vuxna, svårskötta,

obildbara sinnesslöa av kvinnligt kön.

Med skrivelse den 27 februari 1929 framlade kasernkommittén förslag,

enligt vilket bland annat det av Svea ingenjörskårs kustingenjörskom
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majda proposition nr "140.

pani disponerade kasemetablissementet å Vaxén skulle tagas i anspråk till

en statlig anstalt för vård av vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av

kvinnligt kön. För sinnesslöanstalten skulle, enligt förslaget, användas

större delen av den mark, som varit upplåten såsom kasern- och övningsområde

för kustingenjörskompaniet. Då den befintliga kasernbyggnaden

icke kunde inrymma mer än något över 100 vårdplatser men för ändamålet

erfordrades ett platsantal av omkring 300, skulle återstående antal vårdplatser

anskaffas genom nybyggnad. Inalles skulle uppföras fem nya byggnader.

Enligt förslaget skulle anstalten komma att rymma 314 vårdplatser.

Kostnaderna beräknades av kommittén till 1,761,000 kronor, motsvarande

ungefär 5,600 kronor per vårdplats, vartill skulle komma vissa belopp för

inköp och reparation av en del enskilda personer tillhöriga byggnader.

Över förslaget avgav medicinalstyrelsen, efter samråd med byggnadsstyrelsen,

den 29 november 1929 infordrat utlåtande. Medicinalstyrelsen anförde

däri bland annat följande.

Styrelsen ansåge. sig böra framhålla, att uppförandet för det föreliggande

ändamålet av särskilda paviljonger, förslagsvis en paviljong örn ett hundratal

platser vid var och en av tre av statens sinnessjukhus, syntes erbjuda

en i flera avseenden lämpligare lösning av vårdfrågan än den av kasernkommittén

föreslagna.

Från sjukvårdssynpunkt vore sålunda följande att beakta.

I och för sig vore läkarens arbete i den sjukvård, det här gällde, skälig611

tröstlöst, och en kombination med annan läkarverksamhet därför

önskvärd. Vid en sinnesslöanstalt med endast 300 platser vore en dylik

kombination särskilt påkallad, på den egrund att arbetet näppeligen kunde

giva full sysselsättning för en läkare. Å andra sidan krävde läkarens sjukvårdsarbete,

i förening med den honom påvilande administrativa ledningen

av anstalten, förutom speciell kompetens, att han dagligen måste ägna tid

åt detsamma och vara relativt lätt anträffbar vid förefallande behov av hans

ingripande. Den förut nämnda kombinationen läte sig därför svårligen anordna,

med mindre tjänsten kunde förenas med läkartjänst vid annan anstalt

i närheten eller med enskild praktik inom närliggande rayon. Sådana

förutsättningar förelåge icke vid den föreslagna förläggningen av anstalten.

Förlädes däremot smärre paviljonger för sinnesslöa vid sinnessjukhus,

skulle den erforderliga läkarvården givetvis ingå som ett led i de vid sinnessjukhuset

anställda läkarnas övriga göromål och de antydda svårigheterna

helt undgås.

Ekonomiskt skulle den ifrågasatta förläggningen av vårdplatserna till nya

paviljonger vid några av sinnessjukhusen erbjuda avsevärda fördelar. Att

driftkostnaderna med en sådan anordning skulle förbilligas vore påtagligt.

Huruvida även anläggningskostnaderna kunde nedbringas under det direkta

utgiftsbeloppet för Vaxöanstaltens inrättande, kunde icke utan närmare utredning

bedömas. Anslutningsmöjligheterna till befintliga administrationsoch

ekonomicentraler gåve dock sannolikhet för att så bleve fallet.

Vidare innebure en uppdelning av vårdplatserna å anstalter i skilda delar

av landet med hänsyn till patienttransporter och anhörigas besök en icke

ringa fördel i jämförelse med vårdplatsernas sammanförande till en enda

anstalt.

Medicinalstyrelsen framhöll därjämte i sin nyssnämnda skrivelse att,

för den händelse den föreslagna anstalten det oaktat ansåges böra komma

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 140.

till stånd, viss ytterligare utredning vore nödvändig, samt förordade under

denna förutsättning en del ändringar i förslaget. Kostnaderna beräknade

styrelsen komma att uppgå till 2,025,650 kronor, vilket belopp, då enligt

styrelsen omkring 3 procent av det totala platsantalet borde beräknas som

reservplatser oell då följaktligen den effektiva platssiffran borde minskas till

305, motsvarade ett belopp av omkring 6,640 kronor per vårdplats.

I förra årets hospitalsbyggnadsproposition uttalade min företrädare i

ämbetet, efter att i korthet hava redogjort för kasernkommitténs förenämnda

förslag och medicinalstyrelsens utlåtande däröver, att han ställde sig tveksam

till frågan, huruvida någon anstalt av avsedd storlek och beskaffenhet

borde komma till stånd å berörda område, desto mera som flera andra sätt

att lösa vårdfrågan kunde tänkas. Bland annat syntes det av medicinalstyrelsen

framförda förslaget böra tagas under övervägande vid sidan av

kasernkommitténs förslag. Därest emellertid sistnämnda förslag skulle i

princip godtagas, borde dock i anledning av framställda anmärkningar

undersökas, huruvida icke en ur olika synpunkter lämpligare förläggning

av de till uppförande planerade byggnaderna skulle kunna erhållas. Hela

frågan syntes alltså erfordra ytterligare utredning. Under sådana förhållanden

vore departementschefen icke för det dåvarande beredd att taga närmare

ställning till densamma. Ett uppskov med ställningstagandet syntes också

utan olägenhet kunna ske vid det förhållandet att de erforderliga byggnadsarbetena

med hänsyn till andra företag, som ansåges böra äga företräde,

under alla omständigheter icke syntes kunna påbörjas under de närmaste

åren.

I skrivelse den 28 november 1930 till chefen för socialdepartementet

angående utredning rörande förslag till plats m. m. för sinnessjukhus inom

Gävleborgs län berörde härefter medicinalstyrelsen åter kasernkommitténs

förslag. Styrelsen anförde därvid bland annat, att styrelsen icke funnit anledning

frångå vad styrelsen i utlåtandet den 29 november 1929 föreslagit

rörande beredande av vård åt vuxna, obildbara sinnesslöa. Tillika framhöll

styrelsen, att, förutom andra omständigheter, denna vårdfrågas ordnande

inverkade på det antal platser, som borde beräknas för Gävleborgssjukhuset.

På grund av sistnämnda skrivelse uppdrog Kungl. Majit på min hemställan

genom beslut den 30 januari 1931 åt medicinalstyrelsen att verkställa utredning

rörande uppförande av särskilda paviljonger för vård av kvinnliga

vuxna, obildbara sinnesslöa vid vissa av statens sinnessjukhus samt att till

Kungl. Majit inkomma med det förslag och de kostnadsberäkningar, som

kunde föranledas av utredningen.

Såsom jag anförde till statsrådsprotokollet den 30 januari 1931 vid förordande

av nyssnämnda uppdrag åt medicinalstyrelsen, är jag liksom min

företrädare tveksam, huruvida den ifrågasatta sinnesslöanstalten å Yaxön

bör komma till stånd. Slutlig ståndpunkt till detta spörsmål synes icke

böra tagas, förrän å ena sidan man erhållit kännedom örn de möjligheter,

som kunna finnas, att disponera kasernetablissementet för andra ändamål,

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 140.

och å andra sidan frågan om beredande av vård av kvinnliga vuxna, obildbara

sinnesslöa i särskilda paviljonger vid statens sinnessjukhus föreligger

i sådant skick, att den kan närmare bedömas ur sjukvårds- och ekonomisk

synpunkt. Beträffande sistnämnda spörsmål pågår, såsom framgår av vad

jag nyss anfört, nu särskild utredning, och även frågan örn kasernetablissementets

användning är för närvarande föremål för ny prövning. Först sedan

berörda båda spörsmål närmare undersökts, lärer frågan örn lämpligaste sättet

för fyllande av vårdbehovet för kvinnliga vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa

böra företagas till slutlig prövning.

Umedalens sjukhus vid Umeå.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag framlades förslag örn uppförande

för en beräknad kostnad av högst 7,650,000 kronor av en för 918

vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt vid Umeå.

Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa

till nyssnämnda proposition, blev av riksdagen bifallet (skrivelse nr 288).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1929/1930 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 215,000 kronor för

påbörjande av arbetena m. m. med ifrågavarande sinnessjukanstalt, därav

15,000 kronor avsågos till täckande av kostnaderna, för 1928 års studiedelegation

för vissa hospitalsbyggnadsfrågor m. m.

Genom brev den 20 juni 1929 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen

att — under förutsättning att vissa överenskommelser bleve träffade med

kommunalfullmäktige i Umeå landskommun och Umeå socknemän — låta

uppföra sinnessjukanstalten i enlighet med riksdagens beslut.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för uppförande — under angivna förutsättning

— av nämnda sinnessjukanstalt till medicinalstyrelsens förfogande

ett belopp av högst 200,000 kronor av det för budgetåret 1929/1930 anvisade

anslaget till hospitalsbyggnader.

Sedermera träffades sådana överenskommelser med kommunalfullmäktige

i Umeå landskommun och Umeå socknemän, som enligt Kungl. Maj:ts

nyss berörda brev skulle utgöra förutsättning för uppförandet av ifrågavarande

sinnessjukanstalt.

I överensstämmelse med beräkningen i förra årets hospitalsbyggnadsproposition

av medelsbehovet under innevarande budgetår för fortsättande

av byggnadsarbetena å ifrågavarande sinnessjukhus, vilken beräkning godkändes

av riksdagen, ställde Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1930

för berörda ändamål till medicinalstyrelsens förfogande — utöver genom

brevet den 20 juni 1929 anvisat belopp av högst 200,000 kronor — ett belopp

av högst 1,200,000 kronor av det för budgetåret 1930/1931 anvisade anslaget

till hospitalsbyggnader.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har medicinalstyrelsen nu hemställt, att för

nästa budgetår måtte för fortsatt uppförande av ifrågavarande sinnessjukhus

— vilket enligt Kungl. Majits beslut den 31 oktober 1930 skall från och

med den 1 januari 1931 benämnas Umedalens sjukhus vid Umeå — i en
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr 140.

ligliet med den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition fogade kostnadsöversikten

anvisas 2,300,000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat torde det med hänsyn till bestämmelser i ingångna

entreprenadkontrakt icke vara uteslutet, att det av medicinalstyrelsen

för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål äskade anslagsbeloppet

kan komma att överskridas. Huruvida och i vad män sådant överskridande

— vilket ytterst skulle föranledas av det i och för sig gynnsamma förhållandet

att byggnadsarbetet fortskridit och kan väntas komma att fortskrida snabbare

än man tidigare beräknat — må komma att äga rum kan dock för

närvarande icke bedömas. Då inemot budgetårets slut möjlighet sannolikt

kommer att förefinnas att täcka ett eventuellt överskridande därigenom att

temporärt motsvarande minskning vidtages i medlen för ett eller annat av

de med hospitalsbyggnadsanslaget avsedda ändamålen, har jag, om än med

tvekan, ansett mig kunna tillstyrka, att anslagsposten beräknas på sätt från

medicinalstyrelsens sida ifrågasatts. Jag förordar alltså, att under anslaget

till hospitaisbyggnader för budgetåret 1931/1932 för fortsättande av byggnadsarbetena

å Umedalens sjukhus vid Umeå beräknas ett belopp av 2,300,000

kronor.

Ryhovs sjukhus i Jönköping.

I propositionen nr 220 till 1929 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

rörande omändring för en beräknad kostnad av högst 6,750,000 kronor -—

däri inräknade utgifter för inlösen av vissa Kungl. Majit och kronan icke

tillhöriga byggnader och annan egendom — av det av Jönköpings regemente

tidigare disponerade kasernetablissementet i Jönköping till en för

1,220 vårdplatser avsedd sinnessjukanstalt.

Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa

till nyssnämnda proposition, bifölls av riksdagen (skrivelse nr 288).

Av det till hospitaisbyggnader för budgetåret 1929/1930 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 160,000 kronor för

bestridande av kostnaderna för ifrågavarande omändringsarbetens fortsatta

beredande m. m.

Genom brev den 20 juni 1929 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att låta omändra förenämnda kasernetablissement till sinnessjukanstalt

i enlighet med riksdagens beslut.

Samtidigt föreskrev Kungl. Majit, att omändringsarbetena skulle så bedrivas,

att den avsedda anstalten kunde efter färdigställande tagas i bruk

före den 1 juli 1934.

Därjämte ställde Kungl. Majit till byggnadsstyrelsens förfogande från det

för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget till hospitaisbyggnader ett belopp

av högst 160,000 kronor att användas till omändringsförslagets genomförande.

Av särskild anledning torde jag dessutom få erinra, att Kungl. Majit

genom samma brev uppdrog åt byggnadsstyrelsen att i samråd med medicinalstyrelsen

och arméförvaltningens vederbörande departement verkställa

närmare utredning rörande möjligheterna att inom nu förevarande anstalt

utföra tvätt åt Smålands artilleriregemente ävensom att från anstalten till

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

samma regemente leverera elektrisk energi och ånga till en ångcentral samt

till Kungl. Majit inkomma med det förslag jämte tillhörande kostnadsberäkningar

och eventuellt erforderliga ritningar, vartill utredningens resultat

syntes böra föranleda.

I överensstämmelse med beräkningen i förra årets liospitalsbyggnadsproposition

av medelsbehovet under innevarande budgetår för fortsatta arbeten

med förenämnda kasernetablissements omändring till sinnessjukhus, vilken

beräkning godkändes av riksdagen, ställde Kungl. Majit genom beslut den 27

juni 1930 för berörda ändamål till byggnadsstyrelsens förfogande — utöver

genom brevet den 20 juni 1929 anvisat belopp av högst 160,000 kronor —

ett belopp av 2,100,000 kronor av det för budgetåret 1930/1931 anvisade

anslaget till hospitalsbyggnader.

I skrivelse den 7 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen gjort framställning

örn beredande av medel för nästa budgetår för omändringsarbetenas fortsättande.

Styrelsen har därvid anfört väsentligen följande.

Ifrågavarande arbeten hade fortskridit i enlighet med den därför uppgjorda

planen. Grundläggningsarbetena till tre nya vårdpaviljonger vore i allt väsentligt

fullbordade, och murningsarbetena för en av dessa byggnader hade

igångsatts.

Den beräknade totalkostnaden för byggnadsföretaget utgjorde 6,750,000 kronor.

Sammanlagt hade hittills anvisats 2,260,000 kronor. Då byggnadsstyrelsen

beräknade att kunna färdigställa byggnadsföretaget under loppet av

hösten 1933, borde återstoden av byggnadskostnaderna, (6,750,000— 2,260,000)

4,490,000 kronor, lämpligen fördelas med 2,100,000 kronor på vart och ett

av budgetåren 1931/1932 och 1932/1933 samt med 290,000 kronor för budgetåret

1933/1934.

Med anledning av det styrelsen genom Kungl. Majits brev den 20 juni

1929 lämnade uppdraget att verkställa utredning i vissa frågor örn leverans

av tvätt m. m. från förevarande anstalt ville styrelsen meddela, att genom

styrelsens försorg utredningar i dessa frågor verkställts, och att styrelsen

förväntade, att förslag i ämnet inom kort skulle kunna underställas Kungl.

Majits prövning. Huru Kungl. Majits beslut i dessa frågor än kunde utfalla,

syntes detta emellertid icke komma att medföra någon ändring av det

förut angivna medelsbehovet för budgetåret 1931/1932.

Under åberopande av det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt, att

till fortsättande av omändringen av Jönköpings regementes förutvarande

kasernetablissement i Jönköping till sinnessjukhus måtte för budgetåret

1931/1932 anvisas ett belopp av 2,100,000 kronor.

I häröver infordrat, den 12 september 1930 avgivet utlåtande har medicinalstyrelsen

förklarat sig icke hava funnit något att erinra mot framställningen.

Enligt Kungl. Majits beslut den 31 oktober 1930 skall sinnessjukanstalten,

som i enlighet med det föregående nu är under uppförande, benämnas Ryhovs

sjukhus i Jönköping.

Enligt den vid propositionen nr 150 till förra årets riksdag fogade, i det

föregående omförmälda kostnadsöversikten skulle för nästkommande budgetår

till fortsättande av de arbeten, örn vilka här är fråga, böra beräknas ett

belopp av 2,100,000 kronor, eller alltså samma belopp, varom byggnadsstyrelsen

nu gjort framställning. Vid förhandlingar med representanter för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majus proposition nr 140.

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen i syfte att utröna möjligheten att

med hänsyn till det statsfmansiella läget begränsa anslagsbeloppen för de

särskilda byggnadsföretagen har jag emellertid erfarit, att vid utgången av

innevarande budgetår en reservation å för ändamålet redan anvisade medel

av omkring 450,000 kronor kan beräknas förefinnas. Denna reservation skulle,

därest det nu begärda anslagsbeloppet anvisades, icke, enligt vad samtidigt

uppgivit^, behöva tagas i anspråk under nästa budgetår. Vid sådant förhållande

lärer för de fortsatta arbetena med ifrågavarande kasernetablissements

omändring till sinnessjukhus ej för nästa budgetår behöva beräknas högre belopp

än (2,100,000 — 450,000) 1,650,000 kronor.

Härutöver torde jag i detta sammanhang få meddela, att förslag ännu

icke inkommit i anledning av det byggnadsstyrelsen den 20 juni 1929 givna,

i det föregående berörda särskilda uppdraget.

Vissa arbeten vid S:t Lars sjukhus i huud.

S:t Lars sjukhus i Lund består av två från varandra genom Höje å skilda

delar. Den äldre delen — förutvarande hospitalet — benämnes numera

östra sjukhuset. Den nyare delen — förutvarande asylen — kallas västra

sjukhuset. Genom en bro över vattendraget äro de båda delarna förbundna

med varandra.

Vid östra sjukhuset äro byggnaderna fördelade i två grupper, belägna på

något avstånd från varandra.

Den större av dessa grupper — centralgruppen — omfattar huvudsakligen

dels A-, B- och C-paviljongerna, två av varje slag, dels två länspaviljonger och två

nervpaviljonger, dels ock administrationsbyggnad, köksbyggnad och tvätthus.

Till den mindre gruppen höra två första klass paviljonger samt chefsläkarbostad

(förutvarande överläkarbostad) ävensom bostad åt överläkaren av

tredje klass (förutvarande hospitalsläkarbostad).

I västra sjukhuset, där byggnaderna utgöra ett enda byggnadskomplex,

finnas väsentligen dels sex paviljonger, dels ock administrationshus. Hit

hör även, bland annat, ett pannhus.

I östra sjukhuset finnes en central pann- och maskinanläggning, vars lokaler

äro sammanbyggda med köksbyggnaden.

Tidigare uppvärmdes med ånga från pannanläggningen vissa av paviljongerna

vid östra sjukhuset ävensom köksbyggnaden och tvättbyggnaden.

Pannanläggningen bestod vid nu åsyftade tidpunkt av tre s. k. lancasliirepannor

(eldrörspannor).

Vissa ändrade förhållanden i nyssnämnda hänseenden hava sedermera

inträtt.

Huvudsakligen sammanhänga dessa med de ombyggnadsarbeten, som utförts

i anledning av beslut av 1923 års riksdag. Beträffande detta beslut

må här erinras örn följande.

I skrivelse den 3 september 1920 hade medicinalstyrelsen, under åberopande

av det bristfälliga skick, vari värmeledningen vid det dåvarande hospitalet

befann sig, hemställt om medgivande att ombygga densamma efter en av

ingenjören Hugo Theorell uppgjord plan, enligt vilken hospitalets centrala

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 122 haft. (Nr 140.) 328 3 i 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr lil).

Ombyggnad

av första klass

paviljongerna.

grupp av byggnader skulle uppvärmas från den centrala pannanläggningen

medelst pumpvarmvattensystem.

Skrivelsen bley anmäld i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag

(femte huvudtiteln, punkt 79). Föredragande departementschefen framhöll

därvid bland annat, att de dåvarande värmeledningsanläggningarna vore i

sådant skick, att en ombyggnad av desamma efter ett enhetligt system under

en nära framtid vore nödvändig för ernående av fullgod uppvärmning samt

en betryggad och ekonomisk drift. Med hänsyn till den statsfinansiella

situationen förordade departementschefen emellertid till utförande endast

viss del av den föreslagna anläggningen, nämligen ändringen av värmeledningssystemen

i B- och C-paviljongerna. I enlighet härmed gjordes till

1923 års riksdag framställning örn anslag med 100,000 kronor för sistberörda

ändamål, vilket anslag jämväl beviljades av riksdagen. Sedan Kungl. Maj:t

härefter genom brev den 24 april 1923 uppdragit åt medicinalstyrelsen att

låta ombygga värmeledningen för nämnda paviljonger, hava arbetena utförts.

Jämväl i övrigt hava vissa ändringar vidtagits.

Den nuvarande pannanläggningen består därefter av två gamla eldrörspannor

samt en likaledes gammal vattenrörspanna, som dock insattes först

1924 i utbyte mot en eldrörspanna. Från pannanläggningen distribueras

för närvarande värme till olika byggnader inom östra sjukhuset dels enligt

pumpvarm vattensystem, dels ock enligt ångvärmesystem.

Medelst pumpvarmvattensystem uppvärmas från pannanläggningen Boch

C-paviljongerna, länspaviljongerna och nervpaviljongerna.

Köksbyggnaden och tvätthuset uppvärmas med ånga från nämnda pannanläggning.

Yad beträffar övriga byggnader tillhörande östra sjukhuset, i den män

de här äro av intresse, må nämnas, att administrationsbyggnaden ävensom

bostaden åt överläkaren av tredje klass uppvärmas medelst kakelugnar och

kaminer, medan A-paviljongerna uppvärmas med lågtrycksånga från egna

värmecentraler.

I västra sjukhuset finnes en panncentral med fyra 30—40 år gamla ångpannor.

De till sjukhuset hörande paviljongerna uppvärmas med ånga därifrån.

Jag vill härefter först upptaga till behandling frågan örn fortsatt anslag

till den av 1930 års riksdag beslutade ombyggnaden av första klass paviljongerna.

Därefter torde jag få underställa Kungl. Majit det, såsom i inledningen

antytts, nu föreliggande förslaget angående omändring av köksbyggnad

och värmeledning samt ny ångpannebyggnad vid ifrågavarande anstalt.

Vad förstnämnda fråga angår må erinras, att Kungl. Majit i propositionen

nr 150 till 1930 års riksdag hemställde, att riksdagen måtte besluta,

att ombyggnad av första klass paviljongerna skulle för en beräknad

kostnad av högst 209,000 kronor utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Carl Westman i november 1927 uppgjorda ritningar,

dock med iakttagande av viss av föredragande departementschefen

i propositionen förordad jämkning. Som ett led i den sålunda föreslagna

ombyggnaden ingick anordnande av centralvärmeledning i de ifrågavarande

paviljongerna med lokala värmekroppar anslutna till hospitalets pumpvarmvattenanläggning,

från vilken en ledning i kulvert skulle dragas till den när
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 140.

mäste paviljongen oell därifrån genom den mellan paviljongerna belägna

chefsläkarbostadens källare — där en i denna byggnad befintlig värmeledning

skulle anslutas till den nya ledningen — till den andra paviljongen.

Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll i övrigt jag tillåter mig

hänvisa till nyssnämnda proposition, blev bifallet av riksdagen (riksdagens

skrivelse nr 361).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 100,000 kronor för påbörjande

av ombyggnadsarbetena.

Genom brev den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Majit at medicinalstyrelsen

att i huvudsaklig överensstämmelse med förberörda ritningar, dock under

iakttagande av den utav departementschefen förordade jämkningen, låta för

en beräknad kostnad av högst 209,000 kronor verkställa ombyggnad av ifrågavarande

paviljonger. Samtidigt ställde Kungl. Majit för ändamålet till

medicinalstyrelsens förfogande ett belopp av högst 100,000 kronor av det föi

budgetåret 1930/1931 anvisade anslaget till hospitalsbyggnader.

Enligt den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition fogade kostnadsöversikten

skulle till förevarande ombyggnadsarbeten för nästkommande

budgetår utgå återstoden av det belopp, vartill sammanlagda kostnaderna

beräknats, eller (209,000 — 100,000) 109,000 kronor.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har medicinalstyrelsen gjort hemställan

i överensstämmelse härmed.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att för berörda ändamål bor

för budgetåret 1931/1932 beräknas ett belopp av 109,000 kronor.

Innan jag härefter ingår på det nu till behandling föreliggande för- ^

slaget angående omändring av köksbyggnaden och värmeledningen samt m m

ny ångpannebyggnad vid ifrågavarande anstalt, anhåller jag att få elima,

att medicinalstyrelsen med skrivelse den 4 oktober 1927 gjorde framställning

örn utbyggnad av pumpvarmvattenvärmeledningen vid östra sjukhuset.

Därvid framlades ett nytt av ingenjören Theorell utarbetat förslag, omfattande

anslutning dels av de byggnader tillhörande den centrala gruppen,

vilka icke medtagits i propositionen till 1923 års riksdag, dels av vissa utom

centralgruppen belägna byggnader. Som ett huvudmoment i förslaget

ingick, liksom i det tidigare, anskaffande av tillräckligt stora moderna ångpannor

i stället för de befintliga gamla eldrörspannorna, som, enligt vad

Theorell i sin förslaget åtföljande skrivelse den 20 augusti 1927 förklarat,

måste anses snart vara uttjänta.

Sistberörda framställning har icke föranlett någon annan Kungl. Majis

åtgärd än att Kungl. Majit — med anledning av en utav medicinalstyrelsen

i skrivelse den 15 mars 1929 gjord hemställan — genom beslut den 12 april

1929 uppdragit åt styrelsen att verkställa de nya kostnadsberäkningar samt

den revision i övrigt, som med hänsyn till prisändringar och andra efter byggnadsförslagets

uppgörande inträffade förhållanden kunde finnas påkallade.

Det nu ifrågavarande förslaget, som delvis är föranlett av nyssnämnda

uppdrag, har medicinalstyrelsen framlagt med skrivelse den 13 februari 1931.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 140.

Detsamma omfattar dels uppförande av en ny ångpannebyggnad, som skulle

inrymma värme- oell kraftcentral för hela sjukliusanläggningen, dels genomförandet

av en till denna central ansluten pumpvarmvattenuppvärmning i

A-paviljongerna, administrationsbyggnaden, köksbyggnaden och bostaden åt

överläkaren av tredje klass, allt i östra sjukhuset, dels anslutning av västra

sjukhusets ångvärmeledning till den nya centralen, därvid pannanläggningen i

västra sjukhuset skulle slopas, dels och ändring och utvidgning av köksanläggningen

i nyssnämnda köksbyggnad. Därjämte har i förslaget upptagits inrättande

av anordning för avhärdning av vattenledningsvatten, avsedd att inrymmas

i den nya ångcentralen.

Förslaget Ilar uppgjorts av arkitekten C. Westman beträffande byggnadsarbetena,

ingenjören Theorell beträffande ångpanneanläggning och värmeledningar

samt vatten- och avloppsledningar, överingenjören Torsten Holmgren

beträffande den elektriska anläggningen, kaptenen Ct. Wersäll beträffande

köksutrustningen och ingenjören John Bergström beträffande anordningen för

vattenavhärdning. Ritningarna till det nya ångpannehuset äro upprättade

av Westman i september 1930.

Den nya ångpannebyggnaden föreslås förlagd vid östra sjukhuset i närheten

av köks- och tvättbyggnaderna och, liksom dessa, söder örn vägen till

västra sjukhuset. Byggnaden avses uppförd i en våning med en flygel för

pannanläggningen och, i rät vinkel mot denna, en annan flygel med utrymmen

för erforderliga maskiner och verkstäder samt den föreslagna vattenavhärdningsanordningen.

Pannanläggningen skulle bestå av den gamla vattenrörspannan

samt två nya sådana pannor. Vidare skulle anläggningen omfatta

en ny reservpanna.

Fran byggnaden skulle enligt förslaget ang- och kondensledningar i kulvertar

dragas till köksbyggnaden samt till den närmast belägna paviljongen

i västra sjukhuset. Även med tvätthuset skulle anordnas förbindelse genom

ledningar i en särskild, för ändamålet byggd kulvert.

Köksbyggnaden omfattar enligt förslaget hela det nuvarande för kök och

panncentral avsedda komplexet med ett par smärre nya utbyggnader.

Beträffande denna byggnad anföres i medicinalstyrelsens förevarande skrivelse

följande.

I källarvåningen erhållas särdeles rymliga förrådslokaler jämte kylanläggning

samt ett pär badrum för personalen; vid västra sidan, där markplanet

ar lägre, anordnas ingång med kapprum för matsalsavdelningen. I bottenvåningen

aro förlagda kok- och stekkök, inlämnings- och utlämningslokaler

rensen och diskrum, kylda förrådsrum för kött och mjölk m. fl. bilokaler samt

rymliga matsalar for personal och dessutom bostad''för köksförestånderska.

^, yallingen 1 trappa upp erhållas matsalar för läkare, kontorspersonal, förestanderskor,

oversköterskor, ett par kasinorum för nämnda personal och

vid egna uppgångar, två bostadsrumsgrupper för 6 respektive 7 personer!

t.. byggnadens ostra parti vinnes en våning 2 trappor upp med bostadsrum

tor ytterligare tolv personer.

Beträffande ordningen för de särskilda, nu nämnda arbetenas utförande

har ingenjören Theorell vid avgivande av sitt förslag anfört följande.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr litt.

Först utföres pannanläggningen i nytt pann- och maskinhus. Sedan

denna anläggning blivit färdig, framdragas äng- och kondensledningar genom

kulvert till gamla centralen i köksbyggnaden, där de provisoriskt anslutas

till befintliga ventillådor och huvudledningar, varefter befintliga anläggningar

kunna drivas som förut. Det nuvarande pannhuset för hospitalet kan

sedan utrymmas och inredas för nya ändamål. Därefter utföras successive

apparater och ledningar för förflyttning av värmecentralen i övrigt från köksbyggnaden

till nya pannhuset, varvid nya huvudledningar för värmeledning

och varmvatten anslutas till befintliga huvudledningar i köksbyggnaden. De

lokaler i köksbyggnaden, som nu inrymma värmecentral med ventillådor,

vattenvärmare m. m., kunna sedan utrymmas och bliva disponibla för andra

ändamål. Därefter kan omändring och komplettering av köket vidtagas med

ny värmeledning. Värmeledningssystemen i till centralen ännu icke anslutna

paviljonger och administrationsbyggnaden kunna sedan anslutas. Slutligen

kan det befintliga ångvärmesystemet i västra sjukhuset anslutas till

den nya ångpanneanläggningen.

Av förenämnda arbeten vore, har Theorell i samband härmed anfört, utförandet

av den nya ångpanneanläggningen det allra nödvändigaste, då de

nuvarande ångpannorna sedan länge vore i sådant skick, att en förnyelse av

desamma vore nödvändig.

Arbetena vid den elektriska anläggningen skulle enligt överingenjören

Holmgrens förslag bestå i dels flyttning till den nya centralen av gamla maskiner

samt instrumentering och förändring av utgående ledningar, dels anskaffande

av en ny ångturbingenerator, dels ock komplettering av den tidigare

utrustningen, vartill komme elektriska installationer och hissanläggning i

kök sbvggnad en.

I avseende å den föreslagna avhärdningsanordningen för vattenledningsvatten

har ingenjören Bergström anfört bland annat följande.

Ifrågavarande sjukhus erhölle sitt vattenledningsvatten från brunnar borrade

i den kalkhaltiga grunden. Hårdheten växlade enligt vid olika tillfällen

gjorda undersökningar mellan 9.5 och 20 tyska hårdhetsgrader.

Att hårdheten och därmed kalkhalten i vattnet i allmänhet vore rätt

betydande framginge av de besvärande kalkavlagrii^arna i varmvattenberedarna

och i tvättmaskinerna. Medelst värmeregulator hindrades visserligen

för närvarande temperaturen hos varmvattnet att stiga över 60 a 70°, varigenom

i viss mån utfällningen av kalken i varmvattenledningarna förhindrades,

men i stället förbleve varmvattnet hårt, varjämte den låga temperaturen

medförde ökad förbrukning av varmvatten. Därtill komme, att regulatorerna

enligt uppgift av maskinmästaren fordrade en noggrann tillsyn för att fungera

tillfredsställande. Förbrukningen av tvättmedel vore även högst avsevärd,

och uppginge sjukhusets årskostnad härför till cirka 8,000 kronor.

Enligt vad erfarenheten från andra håll visat, kunde avhärdningen beräknas

medföra en minskning med 40 ä 50 % av tvättmedelskostnaderna. Vid

sjukhuset förekomme även en anmärkningsvärt stor kassationsprocent av

tvättkläder, som icke kunde förklaras på annat sätt, än att kalkavsättningen

i vävnaderna gjorde dessa mindre hållbara.

En avliärdning av vattnet syntes sålunda vara motiverad. Det vore

emellertid icke erforderligt att avhärda allt sjukhusets vatten, utan avhärdningen

kunde lämpligen begränsas till varmvattnet och det för tvätten behövliga

vattnet, utgörande sammanlagt cirka 70,(XX) kubikmeter per år eller

cirka 40 % av sjukhusets totala vattenförbrukning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

För denna vattenkvantitet erfordrades två filter, vartdera med en kapacitet

av 20 kubikmeter per timme. Bestämmande för storleken vore dels maximiförbrukningen,

dels den tid, som erfordrades för regenerering av filtermassan.

Filtren borde placeras i härför anordnat rum i den nya ångpannebyggnaden.

Den för beredningen av koksaltlösningen till regenereringen erforderliga

behållaren skulle uppställas i vindsvåningen, varest även saltet skulle lagras.

Med en antagen medelhårdhet av 15° (t. h.) bleve saltåtgången 63 ton per

år, motsvarande med nuvarande saltpris en kostnad av cirka 2,500 kronor.

Besparingen i tvättmedel kunde beräknas till cirka 3,500 kronor, vartill

komme minskat slitage å tvättkläderna och de fördelar i övrigt, som tillgången

på mjukt vatten medförde.

. Kostnaderna för de föreslagna arbetena äro beräknade till följande belopp:

Ny ångpannebyggnad.

Kronor Kronor

Byggnadskostnad ..................................................................... 268,000

Pannanläggning och värmecentral ........................................ 385,000

Värmeledning .......................................................................... 5,000

Vatten- och avloppsledningar ................................................ 12,000

Elektrisk anläggning ......................................................... 72,000

Elektrisk belysning .................................................................. 7,200

Kulvertledningar ..................................................................... 70,000

Kulvertar................................................................................... 40,700

Planering och stensättning...................................................... 5,000

Arkitekt- och kontrollantarvode, administration och oförut
sett.

....................................................................................•••• 28,700 893,600

Avhärdningsanläggning ........................................................................ 30,000

Omändring av höksbyggnaden.

Byggnadskostnad inklusive kylanläggning, arkitekt och kontrollantarvode

samt oförutsett............................................. 407,000

Värme- och ventilationsanläggning ...................................... 40,000

Vatten och avlopp .................................................................. 32,000

Köksutrustning ...................................................................... 61,000

Elektrisk anläggning och hissar............................................. 35,000 575 000

Värmeledningens utvidgning.

Anslutning till A-paviljongerna ............................................ 20,000

Värme till administrationsbyggnaden ................................... 50,000

D:o » överläkarens av tredje klass bostad..................... 9,000 7.

Summa kronor 1,577,600

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse till medicinalstyrelsen den 9 februari

1931 i anledning av förslaget anfört följande.

Mot ritningsförslaget vöre från byggnadsstyrelsens sida i stort sett intet

att erinra, Styrelsen förutsatte dock, att planen för köket ytterligare studerades

före arbetets utförande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kunyl. Maj:ts proposition nr 140.

.Kostnaderna för själva byggnadsarbetena syntes vara något knappt beräknade.

Utredningen beträffande ledningsarbeten vore mycket summarisk

och följaktligen svår att närmare granska, men av allt att döma vöre de

beräknade kostnaderna sannolikt tillräckliga. Med iakttagande av möjliga

förenklingar särskilt beträffande kökets ombyggnad syntes det beräknade totalbeloppet

1,577,600 kronor vara tillräckligt.

Som byggnadsstyrelsen för närvarande handhade stora byggnadsföretag i

Lund för kronans räkning, syntes det lämpligt, att byggnadsstyrelsen även

finge sig anförtrodda ifrågavarande byggnadsarbeten.

Direktionen för S:t Lars sjukhus har förklarat sig icke hava något att .erinra

mot förslaget.

Medicinalstyrelsen har i sin ifrågavarande skrivelse till stöd för förslaget

anfört väsentligen följande.

Vid den förnyade prövning inom styrelsen av sjukhusets värmeledningsfräga,

som föranletts av Kungl. Maj:ts uppdrag åt styrelsen den 12 april

1929, hade man beaktat jämväl den omständigheten, att den vid västra sjukhuset

anordnade panncentralen, med sina 30—40 år gamla ångpannor, även

tarvade förnyelse. Det hade då ansetts ändamålsenligt att, da bada sjuklinsens

pannanläggningar behövde förnyas, förena dem till en enda, för hela

anstalten gemensam panncentral, varigenom avsevärda besparingar i driftkostnaderna

syntes stå att vinna genom bättre användning av maskineriets

avloppsånga och minskad personalkostnad. An vidare vore en utvidgning

av centralen för belysningsverket erforderlig.

För en värme- och kraftcentral av sadan omfattning krävdes en nybyggnåd.

De båda nu befintliga anläggningarnas lokaler skulle emellertid komma

väl till pass för andra ändamål. Vad köket anginge hade detta sedan länge

varit i starkt behov av utvidgning och omändring. Otillfredsställande utrymmen

och anordningar för matens in- och utlämning, avsaknad av kylrum

och tillräckliga bilokaler i övrigt samt av lokaler för personalmatsalar m. fl.

olägenheter hade framhållits vid de av medicinalstyrelsen förrättade inspektionerna

av sjukhuset, och flera förslag till ändring och utvidgning av kökslokalerna

hade uppgjorts, utan att därvid en fullt tillfredsställande lösning

framkommit. Särskilda svårigheter i detta avseende hade yppats därigenom

att det på grund av köksbyggnadens läge saknades lämpligt utrymme för

mera avsevärd tillbyggnad till densamma. Nu ifrågavarande förslag mnebure

därför en lösning av tvenne för sjukhuset synnerligen betydelsefulla frågor

på ett sådant sätt, att de såsom huvudmoment i förslaget ingående arbetena

stöde i mycket nära samband med varandra beträffande såväl lokala anord

ningar som ekonomisk driftplan. Pannliuset vid västra sjukhuset syntes

med fördel kunna användas till arbetslokaler för patienter samt en väl behövlig

badavdelning för personalen.......

Medicinalstyrelsen ansåge sig böra livligt förorda, att förslaget i sm

helhet måtte godkännas och utförandet av samtliga däri ingående arbeten

Vad angår tiden för arbetenas utförande har medicinalstyrelsen först framlagt

en plan, enligt vilken arbetena skulle slutföras på tre år. Anslagsbehoven

skulle enligt denna plan utgöra för de särskilda åren:

beslutas.

Lör budgetåret 1931/1932.

Byggnadsarbeten...................

Värmeledning ......................

Elektrisk anläggning ..........

Kronor Kronor

310, (XX)

100,000

20,400 4:30,400

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

För budgetåret 1932/1933. Kronor Kronor

Byggnadsarbeten.................................................................... 353,000

Avhärdningsanläggning ......................................................... 30,000

Köksutrustning........................................................................ 02 QOO

Värmeledning ..................................................................... 270,000

Elektrisk anläggning ............................................................ 64,300 773 300

För budgetåret 1933/1934.

Byggnadsarbeten.......................................................... 86,400

Värmeledning ....................................................................... 253^000

Elektrisk anläggning ........................................................... 23,500 362 900

Summa kronor 1,577,600

I anslutning till denna plan har medicinalstyrelsen emellertid framhållit,

att styrelsen icke funne hinder möta för ett utförande av arbetena i etapper,''

fördelade på en tid av fem år. Styrelsen hade — särskilt med avseende å de

uttalanden som gjorts i innevarande års statsverksproposition i fråga örn

anslag till hospitalsbyggnader — tänkt sig, att arbetena under budgetåret

1931/1932 kunde inskränkas till det mest trängande, nämligen anskaffandet

och installerandet av två nya ångpannor och uppförandet av endast den del

av den nya ångpannebyggnaden, som vore för detta ändamål nödvändig.

Örn arbetena fördelades på fem år, skulle kostnaderna för de särskilda

budgetåren enligt en detaljerad plan, som uppgjorts av medicinalstyrelsens

experter, fördela sig på följande sätt:

För budgetåret 1931/1932.

Det huvudsakliga arbetet med uppförandet av ångpanne
rummet

.......................................................................... 173,500

Leverans av tvä stycken vattenrörpannor med economisers

och eldningsapparater ................................................ 100 000

Elektrisk belysning i ångpannerummet; matarkabel...... 2 500

——- 2 ib,000

För budgetåret 1932/1933.

Fullbordande av ångpannerummet samt uppförande av

återstoden av ångpannebyggnaden .............................. 137,700

Panninmurning, instrumentering m. m. av de nya ångpannorna;

ledningar mellan gamla och nya centralen;

leverans av diverse apparatur...................................... 125.000

Överflyttning av elektrisk maskinanläggning m. m.......... 78,200 34Q ^

För budgetåret 1933/1934.

Påbörjande av köksbyggnadens omändring, kulvert till

tvätten............................................................................. 207,700

Färdigställande av centralen och kulvertledningar; värmeoch

sanitär inredning i centralen; flyttning av en ångpanna

m. m..................................................................... 145,000

Elektrisk installation inom köksbyggnaden..................... 17,500

Yattenavhärdningsanläggning............................................. 30,000 innom

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140. 25

För budgetåret 193411935.

Kronor Kronor

Avslutande av köksbyggnadens omändring..................... 207,000

Kökets värme- och sanitära anläggning; koltransportanläggning;

aptering av tre stycken gamla pannor till

värmeaccnmulatorer; anslutning av hospitalets A-paviljonger

........................................................................... 110,000

Elektrisk installation inom köksbyggnaden..................... 17,500

Köksutrustning............ 61,000 395,500

För budgetåret 193511936.

Kulvert till asylen; efterlagningar.................................... 33,500

Anslutning av asylen samt hospitalets administrations
byggnad;

uppsättning av tredje nya pannan ............ 143,000 176,500

Summa kronor 1,589,100

Medicinalstyrelsen framhåller, att, såsom av beräkningarna framgår, utförandet

av arbetena enligt sistnämnda plan skulle — väsentligen genom ångpannebyggnadens

uppförande i två skilda skeden och genom provisorisk

inkoppling till nya ångcentralen av den elektriska maskinanläggningen å

dess nuvarande plats — i förhållande till den första planen medföra en

ökad kostnad av 11,500 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten av kostnadernas

fördelning på flera år har styrelsen emellertid funnit sig det oaktat

böra förorda denna plan.

Medicinalstyrelsen har på grund av vad sålunda anförts hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att uppförande av en

ny ångpannebyggnad samt omändring av köksbyggnaden m. m. vid S:t Lars

sjukhus i Lund finge i huvudsaklig överensstämmelse med det av styrelsen

uti ifrågavarande skrivelse framlagda förslaget äga rum för en beräknad

kostnad av 1,589,100 kronor, dels ock för påbörjande av sagda arbeten för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett belopp av 276,000 kronor.

Den utredning, som här föreligger, ävensom vissa upplysningar, som jag

därutöver inhämtat, synas mig giva vid handen, att trängande behov föreligger

att ersätta de gamla eldrörspannorna i östra sjukhusets nuvarande

panncentral. Ett dylikt utbyte är betingat ej blott därav, att pannorna nu

måste anses uttjänta, utan även därav, att de ej — frånsett nämnda omständighet

— torde kunna på ett tillfredsställande sätt möta den ökade belastning,

som blir en följd av första klass paviljongernas och chefsläkarbostadens

redan beslutade anslutning till det nuvarande värmesystemet. I sistnämnda

hänseende vill jag nämna, att enligt uppgifter, som lämnats genom Hugo

Theorell ingenjör sbyrå, den verkliga belastningen för pannorna i den befintliga

panncentralen efter första klass paviljongernas anslutning skulle bliva

lika stor som den högsta möjliga belastningen, varför alltså varje reserv

skulle saknas. Givetvis kan, särskilt med hänsyn till eldrörspannornas be
-

Departements
chefen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Majlis proposition nr 140.

.sk;iffenhet i övrigt, behov uppkomma av reparationer, i vilket fall vid

nämnda förhållande tydligen betänkliga missförhållanden skulle kunna

uppstå.

Yad angår panncentralen i västra sjukhuset har vitsordats, att de där

befintliga ångpannorna, som äro mellan 30 och 40 år gamla, inom den närmaste

framtiden tarva förnyelse.

Jämväl har framhållits, att köksanläggningen är i starkt behov av utvidgning

och omändring.

Till avhjälpande av berörda brister har nu föreslagits uppförandet av ett

nytt ångpannehus, som skulle inrymma dels en i huvudsak ny ångpanneanläggning,

avsedd som värmecentral för såväl östra som västra sjukhuset,

dels maskinanläggning. De med köksbyggnaden sammanbyggda lokalerna

för ångpanne- och maskinanläggningar skulle därmed bliva disponibla för

den välbehövliga utvidgningen av köket.

För min del har jag funnit de sålunda ifrågasatta åtgärderna vara väl

ägnade att fylla sitt ändamål.

Yad angår förslaget angående genomförande av en till den gemensamma

panncentralen ansluten pumpvarmvattenuppvärmning i de inom östra sjukhuset

belägna A-paviljongerna, administrations- och köksbyggnaderna samt

bostaden för överläkaren av tredje klass, har jag funnit också detsamma

vara av beskaffenhet att böra utföras.

Jämväl förslaget örn avhärdningsanordning för vattenledningsvatten synes

mig vara tillfyllest motiverat.

Emellertid bör i detta sammanhang beaktas att, såsom i inledningen erinrats,

1930 års riksdag uttalat önskvärdheten av att vid eventuellt uppkommande

ytterligare krav å renoveringsarbeten vid sinnessjukhusen en plan framlades

för riksdagen för belysande dels av omfattningen av sådana arbeten och

dels av den ordning, i vilken arbetena borde ifrågakomma. Det uppdrag,

att inkomma med dylik plan, som i anledning härav lämnats medicinalstyrelsen,

har ännu icke kunnat slutföras. Med hänsyn härtill torde för

närvarande endast böra beslutas örn utförande av sådana renoveringsarbeten,

som ofördröjligen måste komma till stånd, samt sådana arbeten, som direkt

sammanhänga med dessa.

Av de renoveringsarbeten, som här föreslagits, synes allenast ångpanneanläggningen

i den del den berör östra sjukhuset vara av den brådskande

beskaffenhet, som nyss angivits. Det skulle därför kunna ifrågasättas, att

man i sakens nuvarande läge endast skulle gå in för att temporärt ersätta

de båda eldrörspannorna med nya pannor. Sistnämnda pannor skulle då,

sedan den nya ångpannebyggnaden beslutits och uppförts, överflyttas dit.

Enligt vad jag inhämtat skulle emellertid ett sådant provisorium knappast

vara möjligt att utföra. I varje fall skulle det draga så avsevärda kostnader,

att tillvägagångssättet icke skulle vara ur ekonomisk synpunkt försvarligt.

På grund härav vill jag förorda, att beslut redan nu fattas, att ny ångpanneanläggning,

tills vidare avsedd allenast för östra sjukhuset, skall inredas i

en nyuppförd byggnad.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Då alltså nybyggnad i varje fall nu torde böra komma till stånd, lärer

densamma böra redan från början omfatta även lokaler för maskinanläggning,

oaktat beslut örn överflyttning av den befintliga maskinanläggningen

och densammas komplettering icke nu bör fattas. Såsom torde hava framgått

av vad jag anfört liärförut, hyser jag nämligen den uppfattningen,

att medicinalstyrelsens ifrågavarande förslag bör inom tidrymd, som icke

väsentligt går utöver den av medicinalstyrelsen förutsatta, bliva genomfört

i dess helhet. Jag vill i detta sammanhang också påpeka, att vissa delar

av maskinanläggningen torde äga så nära samband med angpanneanläggningen,

att dessa båda anläggningar ej lämpligen — annat än rent temporärt

böra vara belägna i två särskilda byggnader. Den nybyggnad, som jag sålunda

förordar, torde böra uppföras i huvudsaklig överensstämmelse med

det av medicinalstyrelsen framlagda förslaget till ny ångpannebyggnad.

Yad angår själva pannanläggningen synes också denna böra i huvudsak

utföras i enlighet med förevarande förslag. Dock lärer det för närvarande

ej böra beslutas angående nyanskaffning av mer än två vattenrör spannor,

då den tredje ej synes bliva erforderlig före västra sjukhusets anslutning och

det icke nu torde böra beslutas örn sådan åtgärd.

Givetvis böra liulverten till köksbyggnaden och ledningarna däri omfattas

av det beslut, som nu ifrågasättes. Sedan kulvertledningarna framdragits,

kunna desamma provisoriskt anslutas till i köksbyggnaden befintliga ventillådor

och huvudledningar, varefter befintliga anläggningar skulle kunna drivas

som förut. Provisorisk inkoppling till den nya ångcentralen bör också ske

av den elektriska maskinanläggningen å dess nuvarande plats.

Yad beträffar övriga föreslagna arbeten sammanhänga de mycket nära

med de arbeten, som nyss berörts. Jag vill sålunda påpeka, att i den ångpannebyggnad,

som jag förordat till uppförande, inga vissa lokaler, avsedda att

tagas i anspråk för den föreslagna vattenavhärdningsanordningen. Emellertid

synes med beslut örn dessa arbetens utförande — vilket på en mindre del när

enligt den av medicinalstyrelsen framlagda femårsplanen skulle påbörjas

först efter ingången av budgetåret 1933/1934 — böra tills vidare anstå, intill

dess arbetena kunna bedömas under hänsynstagande till förberörda plan

rörande större renoveringsarbeten vid sinnessjukhusen överhuvud. Dock vill

jag framhålla, att beslut om ny ångpannebyggnads uppförande i enlighet

med förslaget torde i sig innebära, att det anses, att även här sist avsedda

årbeten böra inom en nära framtid utföras.

Kostnaderna för ångpannebyggnaden, ångpanneanläggningen och övriga

av mig här föreslagna åtgärder kunna enligt av arkitekten Westman gjorda

beräkningar uppskattas till sammanlagt 575,000 kronor, varav 228,000 kronor

att utgå under nästkommande budgetår och 347,OCX) kronor att utgå under

budgetåret 1932/1933. I överensstämmelse härmed torde för nu angivna

ändamål böra för budgetåret 1931/1932 beräknas ett belopp av 228,000

kronor.

• Enligt mitt förslag skulle alltså för arbeten vid S:t Lars sjukhus i Lund

s. 28 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

under nästa budgetår erfordras, för ombyggnad av första klass paviljongerna

109,000 kronor och för ny ångpannebyggnad m. m. 228,000 kronor eller tillhopa

337,000 kronor.

Ny- och ombyggnader vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag hemställde Kungl. Maj:t, att

riksdagen matte besluta, att vid Växjö hospital — numera benämnt S:t

Sigfrids sjukhus vid Växjö — skulle utföras ny- och ombyggnadsarbeten i

huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i propositionen

förordat förslag och för en beräknad kostnad av högst 3,807,600 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag, beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa

till nyssnämnda proposition, bifölls av riksdagen (skrivelse nr 361).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 200,000 kronor för

arbetenas påbörjande.

Genom brev den 27 juni 1930 uppdrog härefter Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med det av departementschefen

i förenämnda proposition förordade förslaget utföra ny- och

ombyggnadsarbeten vid ifrågavarande sjukhus för en beräknad kostnad av

högst 3,807,600 kronor, därvid det dels skulle åligga byggnadsstyrelsen att,

i samråd med medicinalstyrelsen, anordna arbetena på sådant sätt att —

i den mån så kunde ske utan väsentlig ökning av byggnadskostnaderna —

vården och driften vid anstalten under byggnadstiden så litet som möjligt

försvårades, dels och skulle tillkomma byggnadsstyrelsen att, efter samråd

med medicinalstyrelsen, vidtaga de smärre omläggningar och ändringar i

förslaget, som kunde visa sig behövliga eller lämpliga och vilka av medicinalstyrelsen

godkändes samt icke medförde ökning av kostnaden för arbetena.

Samtidigt ställde Kungl. Maj.t för ändamålet till byggnadsstyrelsens förfogande

ett belopp av högst 200,000 kronor, att utgå av det för budgetåret

1930/1931 anvisade anslaget till hospitalsbyggnader.

I skrivelse den 7 augusti 1930 har byggnadsstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte för fortsättande av ny- och ombyggnadsarbetena vid

förevarande sjukhus i enlighet med den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition

fogade kostnadsöversikten anvisas ett belopp av 1,200,000 kronor.

I häröver infordrat, den 12 september 1930 avgivet utlåtande har medicinalstyrelsen

förklarat sig icke hava funnit något att erinra mot bifall till

framställningen.

Vid förut omförmälda överläggningar inför mig med representanter för

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen har upplysts, att — delvis genom

viss omläggning av byggnadsplanen — anslagsbehovet beträffande ifrågavarande

anstalt skulle för nästa budgetår kunna minskas med 350,000 kronor.

Omläggningen av byggnadsplanen skulle huvudsakligen innebära, att arbetena

med till- och ombyggnad av köks- och tvättbyggnaden, vilka arbeten eljest

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Majus proposition nr 140.

skolat utföras redan under nästa budgetår, framflyttas till en senare period.

Några väsentliga olägenheter härav torde, enligt vad som uppgavs vid överläggningarna,

icke uppkomma. På grund härav har jag, med hänsyn till

önskvärdheten av att under förevarande förhållanden anslagssumman så vitt

möjligt begränsas, funnit, att förevarande anslagspost bör i förhållande till

det av byggnadsstyrelsen äskade beloppet på sätt sålunda ifrågasatts minskas

med 350,000 kronor. Detta innebär, att med arbetena å köks- och tvättbyggnaderna

får tills vidare anstå. Det belopp, som skulle erfordras för

fortsättande under nästa budgetår av arbetena vid ifrågavarande anstalt torde

därför böra uppskattas till 850,000 kronor.

Ombyggnads- och ändringsarbeten vid Birgittas sjukhus i Vadstena.

I propositionen nr 150 till 1930 års riksdag hemställde Kungl. Majit, att

riksdagen måtte besluta, att vid Vadstena hospital och asyl — numera benämnt

Birgittas sjukhus i Vadstena — skulle för en beräknad kostnad av

högst 481,000 kronor utföras vissa ombyggnads- och ändringsarbeten i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i propositionen förordat

förslag.

Kungl. Majits förslag, beträffande vars innehåll jag tillåter mig hänvisa

till nyssnämnda proposition, bifölls av riksdagen (skrivelse nr 361).

Av det till hospitalsbyggnader för budgetåret 1930/1931 begärda och av

riksdagen beviljade anslaget beräknades ett belopp av 200,000 kronor till

ifrågavarande arbetens påbörjande.

Genom brev den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Majit härefter åt medicinalstyrelsen

att låta i huvudsaklig överensstämmelse med det av departementschefen

i förenämnda proposition förordade förslaget utföra vissa ombyggnads-

och ändringsarbeten vid ifrågavarande sjukhus för en beräknad

kostnad av högst 481,000 kronor, därvid medicinalstyrelsen skulle vara berättigad

att vidtaga de smärre ändringar och jämkningar i förslaget, som

kunde visa sig behövliga eller lämpliga samt icke medförde ökning av kostnaden

för arbetena.

Samtidigt ställde Kungl. Majit för ändamålet ett belopp av högst 200,000

kronor till medicinalstyrelsens förfogande att utgå av det för budgetåret

1930/1931 anvisade anslaget till hospitalsbyggnader.

I skrivelse den 29 augusti 1930 har medicinalstyrelsen hemställt, att för

nästa budgetår måtte för ombyggnads- och ändringsarbeten vid ifrågavarande

sjukhus i enlighet med den vid förutnämnda proposition fogade kostnadsöversikten

anvisas ett belopp av 281,000 kronor.

I likhet med medicinalstyrelsen anser jag, att för fortsättande och slutförande

av förevarande ombyggnads- och ändringsarbeten vid Birgittas sjukhus

i Vadstena bör för budgetåret 1931/1932 beräknas ett belopp av 281,000

kronor.

Departements
chefen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr MO.

Omändring och utbyggnad av det för södra skånska infanteriregementet

påbörjade kasernetablissementet i Lund till anstalt för vuxna,

svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön.

Med skrivelse den 30 september 1929 framlade kasernkommittén förslag

rörande omändring oell utbyggnad av det för södra skånska infanteriregementet

påbörjade kasernetablissementet i Lund till en statlig anstalt för

vård av vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön.

Frågan örn kasernetablissementets aptering till sinnesslöanstalt sammanhängde

nied att viss överenskommelse mellan kronan och Lunds stad i anledning

av infanteriförläggningens upphörande därstädes bomme till stånd.

Förslag till sådan överenskommelse framlades för 1930 års riksdag i propositionen

nr 177.

I skrivelse den 31 maj 1930, nr 308, godkände riksdagen under vissa villkor

sistnämnda förslag.

Kasernkommitténs förslag rörande kasernetablissementets omändring och

utbyggnad blev i korthet berört i propositionen nr 150 till förra årets riksdag.

Föredragande departementschefen uttalade därvid, att han ansåg detsamma

vara i stort sett ändamålsenligt och väl ägnat att läggas till grund

för en proposition i ämnet. I överensstämmelse med den i inledningen

nämnda översikten över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser

m. m. borde dock enligt departementschefens uppfattning arbetena

med kasernetablissementets omändring och utbyggnad icke taga sin början

förrän under budgetåret 1933/1934, varför något definitivt förslag örn dylik

omändring icke framlades för riksdagen.

Riksdagen beslöt emellertid, som redan antytts, enligt skrivelse nr 361, att

en anstalt för 600 svårskötta obildbara sinnesslöa av mankön finge i huvudsaklig

överensstämmelse med vad riksdagen angivit i skrivelsen anordnas

genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade kasernetablissementet

i Lund för en beräknad kostnad av högst 4,140,000 kronor.

Till stöd för detta beslut anförde riksdagen bland annat följande.

Behovet av att åtgärder snarast vidtoges för beredande av vård åt de

svårskötta obildbara sinnesslöa å för dem avsedda anstalter syntes vara

ostridigt, och starka skäl syntes fördenskull tala för, att ytterligare uppskov

med frågans avgörande un dvekes. Riksdagen ville erinra örn, att med hänsyn

till platsbristen på sinnessjukhusen intagande av sinnesslöa å dessa

som regel endast ägde rum i trängande fall samt att flertalet av de svårskötta

och obildbara sinnesslöa därför måst omhändertagas av fattigvårdsanstalterna,

där de mera sällan kunde erhålla nödig vård och varest de

vållade obehag för andra intagna. Störst syntes förenämnda behov vara i

fråga örn dylika sinnesslöa av mankön.

Enligt propositionen skulle de ifrågasatta arbetena med omändring och

utbyggnad av kasernetablissementet i Lund icke taga sin början förrän

under budgetåret 1933/1934.

Riksdagen hade .emellertid kommit till den uppfattningen, att det icke

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Majus proposition nr 140.

kumle anses försvarligt att, pä sätt sålunda ifrågasatts, uppskjuta anordningars

vidtagande för beredande av vård å en statens anstalt för de sinnesslöa

av mankön varom vore fråga. Riksdagen ville erinra om, att medicinal

styrelsen, som visserligen ifrågasatt vissa ändringar i det av kasernkommittén

framlagda förslaget och i detta hänseende framlagt två alternativförslag,

i princip icke haft något att erinra mot anordnandet av en anstalt för manliga

svårskötta obildbara sinnesslöa av den av kasernkommittén föreslagna

storleken genom omändring och utbyggnad av kasernetablissementet i Lund

samt att, sedan riksdagen i huvudsak godkänt avtal mellan Kungl. Majit

och kronan, å ena sidan, samt Lunds stad, å andra sidan, riksdagen ock i

princip uttalat sig för, att anstalten skulle komma till stånd. Under erinran

örn att enligt byggnadsstyrelsens beräkningar maximikostnaden för anstalten

skulle utgöra 4,140,000 kronor, hade riksdagen förty ansett, att för anstaltens

färdigställande snarast möjligt förberedelser härför borde utan dröjsmål

vidtagas. I de avseenden, där alternativa förslag förekommit, förväntade

emellertid riksdagen, att förslag härutinnan underställdes 1931 års

riksdag.

Såsom ytterligare stöd för den ståndpunkt, riksdagen sålunda till nu berörda

fråga intagit, ville riksdagen framhålla, att enligt avtalet med Lunds

stad staden skulle för tiden från och med den 1 juli 1930 och intill dess

sinnesslöanstalten blivit färdig och tagits i bruk av kronan bekomma ersättning,

som för tid intill den 30 september 1934 skulle utgå med belopp,

beräknat efter 12,000 kronor för helt år, samt för tid efter den 30 september

1934 med belopp, beräknat efter 20,000 kronor för helt år. Det syntes ock

riksdagen lämpligt, att arbetskraft, som under närmaste tiden icke behövdes

för andra under byggnadsstyrelsens regi stående arbeten så långt möjligt

vore disponerade för utförande av de arbeten, varom nu vore fråga.

Yad beträffade de för budgetåret 1930/1931 erforderliga medlen för förberedande

arbetens igångsättande, syntes dessa kunna begränsas till 100,000

kronor. Enligt vad riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat,

syntes emellertid å dittills för hospitalsbyggnader anvisade anslag så stora

reservationer komma att uppstå, att höjning av det för budgetåret 1930/1931

äskade anslaget på grund av riksdagens beslut icke behövde ifrågakomma.

Riksdagen ville i detta sammanhang hava såsom sin mening uttalat, att,

därest det ur budgetsynpunkt skulle visa sig erforderligt, anslag för anordnande

av nu berörda anstalt syntes under kommande budgetår böra beredas

av medel fonderade utav rusdrycksinkomster.

Genom beslut den 27 juni 1930 uppdrog Kungl. Majit åt byggnadsstyrelsen

att, därest överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan, å ena

sidan, och staden Lund, å den andra, komme till stånd i huvudsaklig enlighet

med det vid propositionen nr 177 år 1930 fogade förslaget, med av riksdagen

förordad ändring, verkställa sådana förberedande arbeten, vilka erfordrades

för anordnande — genom omändring och utbyggnad av nämnda

kasernetablissement i huvudsaklig överensstämmelse med vad i nyss berörda

riksdagsskrivelse angivits — av en anstalt för 600 svårskötta, obildbara

sinnesslöa av mankön och vilka arbeten kunde företagas utan hinder därav

att definitiv plan för anstaltens anordnande icke ännu blivit fastställd. Samtidigt

ställde Kungl. Majit för ändamålet till byggnadsstyrelsens förfogande

ett belopp av högst 100,000 kronor att utgå av befintliga reservationer å

det för budgetåret 1929/1930 anvisade anslaget till hospitalsbyggnader.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Anstaltsområdet.

Kungl. Majus proposition nr 140.

På sätt närmare framgår av statsverkspropositionen till innevarande års

riksdag (fjärde huvudtiteln, punkt 68) har sådan överenskommelse, som i det

föregående berörts, numera slutits mellan Kungl. Majit och kronan, å ena

sidan, samt Lunds stad, å andra sidan. Enligt det kontrakt, som innefattar

överenskommelsen, är för den av 1930 års riksdag beslutade sinnesslöanstalten

avsett ett område — utgörande del av den kronan redan tidigare

tillhöriga stadsägan nr 464 samt staden Lund förut tillhöriga dels stadsägan

nr 461 dels ock delar av stadsägorna nris 462, 463 och 468 ävensom del av

vägen litt. fk — som å en till kontraktet hörande, av stadsingenjören Magnus

Wennström år 1929 upprättad och med litt. A utmärkt karta betecknats med

röd kantfärg och bokstäverna A, B, C, D, E, E, G, H samt i areal innehåller

cirka 17.69 hektar.

Sedan avtalet slutits, förordnade Kungl. Majit genom beslut den 12 september

1930, att det för den blivande sinnesslöanstalten sålunda avsedda

området skulle jämte de å området befintliga byggnader, vilka enligt kontraktet

skulle tillhöra kronan, från och med den 1 oktober 1930 tills vidare

ställas under byggnadsstyrelsens förvaltning, dock med den inskränkning

att beträffande dispositionen av området skulle gälla de begränsningar, som

föranleddes av bestämmelserna i kontraktet. Tillika förordnade Kungl.

Majit genom samma beslut bland annat, att på tid efter den 1 oktober 1930

belöpande inkomster av hyror, arrende eller dylikt, som kunde till statsverket

inflyta från ifrågavarande område, skulle av byggnadsstyrelsen tillföras

det under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till hospitalsbyggnader.

Efter denna översikt över de åtgärder, som hittills vidtagits i förevarande

ärende, anhåller jag nu att få för närmare bedömande underställa kasernkommitténs

förslag Kungl. Majits prövning. Därvid torde jag få förutskicka

en kortfattad redogörelse för det för sinnesslöanstalten avsedda området och

dettas nuvarande bebyggelse.

Det för sinnesslöanstalten avsedda området är beläget något mer än en

kilometer från Lunds stads planlagda delar och omkring 200 meter norr

örn landsvägen Lund—Sandby. Längs norra sidan gränsar det till Lund—

Revinge järnväg. Genom sitt liöjdläge är området skyddat för insyn från landsvägen

söder örn detsamma. Mot norr, öster och väster ligger det däremot

öppet, men tills vidare avlägset fran bebyggelse. Den bördiga jordmånen

bör underlätta ett avskärmande mot omgivningen medelst trädplanteringar.

Genom dylika torde med tiden även mot blåst kunna åstadkommas ett skydd,

som området för närvarande fullständigt saknar. Järnvägens närhet innebär

en olägenhet, som dock enligt uttalande av medicinalstyrelsen är utan

större betydelse vid en anstalt som den ifrågavarande, där blott ett ringa

fåtal av patienterna torde kunna vistas ute utan uppsikt.

A området finnes för närvarande uppförd en kasern av tegel och under

tak av tegel i 2 våningar jämte en med fasadsten beklädd bottenvåning,

vilken ursprungligen avsetts till verkstäder och förrådslokaler, samt en synnerligen

hög vindsvåning.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj-.ts proposition nr 140.

Vidare äro grunderna till ytterligare tre Tcaserner färdiga oell befinna sig i

gott skick.

Ytterligare liava uppförts dels ett vinterstall med stomme av tegel, men

där golv, puts och inredning saknas, dels en ammunitionsbod av plank, däri

all inredning saknas, dels ett sommarstall av bräder, dels oclc en halmbod.

Stickspår från Lund—Revinge järnväg finnes indraget på området, varjämte

avloppsledningar samt elektriska huvudledningar äro framdragna dit.

Kasemkommitténs förslag rörande det sålunda påbörjade kasernetablisse- k^™™~ns

mentets omändring och utbyggnad till sinnesslöanstalt har på anmodan av p„rsiag tili

kommittén uppgjorts av ingenjören Hj. Cederström i enlighet med program omändring

härför, som blivit utarbetat av kommitténs ledamot, professorn A. Petrén i °cha^9J™

samråd med medicinalstyrelsens expert i byggnadsfrågor, överläkaren, nu- etablissemera

medicinalrådet E. Lauritzen. Ritningarna till förslaget äro dagteck- me

nade den 8 juli 1929.

Enligt förslaget skall den redan uppförda kasernbyggnaden tagas i anspråk

för huvudsakligen dels patientavdelningar dels administrationslokaler.

Övriga å ifrågavarande område uppförda byggnader skola användas till vissa

särskilda ändamål, för vilka jag senare torde bliva i tillfälle redogöra.

Tre nya sjukpaviljonger skola uppföras på de befintliga kaserngrunderna

och i övrigt upptager förslaget följande nybyggnader: en köks- och tvättbyggnad,

ett ångpannehus, en överläkarbostad, en byggnad med bostäder

för en andre läkare och för sysslomannen, en större byggnad med bostäder

för gift skötarpersonal, en portvaktsstuga samt en lik- och obduktionsbyggnad.

Bagerilokal har icke ansetts erforderlig.

Med avseende å förslagets närmare innehåll har kommittén, under hänvisning

till de uppgjorda ritningarna, lämnat en redogörelse, vars huvudsakliga

innehåll jag här torde få återgiva. (För överskådlighetens skull införes

i denna redogörelse för varje byggnad den beteckning, byggnaden å den

till kommitténs förslag hörande situationsplanen över anstalten erhållit.)

Beträffande de för direkt sjukvårdsändamål avsedda byggnaderna har Sjukvåniakommittén

till en början påpekat, att de tre nya sjukpaviljongerna bomme ysgna er‘

att uppföras i endast två våningar, vilket med hänsyn till vunna erfarenheter

syntes i fråga örn här förevarande slag av patienter vara det mest

ändamålsenliga. Vidare har kommittén framhållit, att en anstalt, som vore

avsedd för svårskötta, obildbara sinnesslöa, givetvis behövde ett avsevärt antal

enkelrum. Uti den förefintliga kasernen, vilken emellertid vore avsedd

för de lugnaste och minst svårskötta, kunde — med bibehållande av principen

örn minsta möjliga ändringar i redan befintlig byggnad sammanlagt

endast 8 enkelrum erhållas. De nya sjukpaviljongerna, vilka vore avsedda

för de mera oroliga och svårskötta sinnesslöa, komme därför att innehålla

ett större antal enkelrum.

Vidkommande de olika sjukvårdsbyggnaderna har kommittén vidare anfört

i huvudsak följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 122 haft. (TYr HO.)

328 31 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl, Maj:ts proposition nr 140.

Kasernbyggnaden. (Litt. A.)

i*yg8nac^en''. sorn Ilar en längd av cirka 65 meter, är uppförd av sten i

tre våningar (jämte vind) med längdriktning i norr och söder. Av inre byggnadsarbeten

Ilar emellertid ännu icke verkställts annat än väggarnas uppmurning

samt delvis inläggning av bjälklag mellan de olika våningarna.

Icke heller finnes det ännu några trappor mellan dessa, och golv äro icke

inlagda. lii- och utvändig puts är ej slutförd, varjämte inga rörledningar

av något slag äro utförda. "Vid den östra fasaden finnas anordnade två

yttertrappor, liggande på endast cirka 7 meters avstånd från varandra.

Den nedre våningen skall enligt förslaget tagas i anspråk för de för administrationen

erforderliga lokalerna. Fördenskull upptages en större huvudingång

å den södra, mot inkörsvägen vettande gaveln. Å omse sidor örn mittelpartiet

löper inuti byggnaden en cirka 3 meter bred korridor. Envar av

dessa korridorer erhåller belysning dels genom ett brett fönster å gaveln

och dels genom ett fönster å östra fasaden till ett utrymme, som står i direkt

förbindelse med korridoren. Detta utrymme utnyttjas i byggnadens

södra del till väntrum. Delvis genom uppförande av nya väggar — sådana

äro å ritningarna som vanligt markerade genom streckning — erhållas uti

de åt väster vettande lokalerna (vilka lia en bredd av cirka 61/2 meter) i

södra delen av byggnaden: kontor med särskilt rum för sysslomannen och

med större arkivrum samt överläkarexpedition med särskilt rum för skrivbiträde,

varjämte invid dessa lokaler anordnas erforderliga toilettrum. På

andra sidan mittelpartiets vestibuler, till vilka ingångar finnas å västra fasaden,

erhållas längs dennas norra del: direktionsrum, expedition för andre läkaren

samt laboratorierum och behandlingsrum jämte ett mindre utrymme för

sterilisering. I lokalerna på östra sidan av mittelkorridorerna (vilka lokaler

lia en bredd av cirka 31,4> meter) anordnas i mittelpartiet hiss och kapprum

samt å ömse sidor härom ett putsrum för patienterna, det ena med ingång

till ett mindre sköljrum samt till två mindre torkrum, vilka jämte ett till

läkarlokalerna hörande mörkrum upptaga den inre delen av norra korridorhalvan.

Vidare erhållas i de mot öster vettande lokalerna telefonrum invid

huvudentrén, expedition för förestånderskan, apoteksförråd samt toalettanordningar

för befattningshavarna (och besökande) och tvenne stora klosettrum.

avsedda för de sinnesslöa under deras vistelse å promenadgårdarna, till

vilka utgång erkålles från förenämnda putsrum. Dessa promenadgårdar

anordnas längs östra fasaden å ömse sidor örn mittelpartiet så, att de båda

trappuppgångarna komma att mynna ut i det fria mellan de båda promenadgårdarna.

Våningarna en och två trappor upp äro avsedda att apteras till patientavdelningar.

Dessa våningar få en sinsemellan fullständigt analog inredning.

Värdera våningen blir delad i två avdelningar, en på vardera sidan

örn mittelpartiet. Varje sådan avdelning kommer att innehålla följande lokaler:

ett matrum och tre sovsalar med vardera 12 platser — det ena av

dessa stående i förbindelse med två å gaveln anordnade enkelrum — en

dagrumskorridor och ett invid denna liggande klosettrum samt innanför

detta ett stort badrum och ett mindre sköljrum. I klosettrummet finnas

även tvättställ avsedda för patienterna i den invidliggande sovsalen. I de

andra tva sovsalarna äro tvättställ anordnade för de sinnesslöa, som här

hava sina sovplatser. Mittelpartiet, som är gemensamt för båda avdelningarna,

vilka enligt förslaget skola hava samma Översköterska, innehåller åt

väster disk- och serveringsrum för båda matsalarna och bostadsrum för

översköterskan, i mitten ett stort kapprum samt hiss och personalklosett och

åt öster ett undersöknings- och besöksrum samt ett större förrådsrum.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Varje våning kommer alltså att erhålla 76 vårdplatser oell platsantalet i

hela byggnaden blir sålunda 152, därav 8 enkelrumsplatser.

I mittelpartiet av vindsvåningen, som har en höjd av 4.7 meter, anordnas

åt väster en festsal med 4 fönster, i mitten hiss och förrådsutrymmen

samt åt öster mellan trappuppgångarna serveringsrum, två badrum och två

w. c. Å ömse sidor av mittelpartiet anordnas personalrum med en höjd

av 2.7 meter. I norra delen, vilken är avsedd huvudsakligast för kvinnlig

ekonomipersonal, erhållas 13 bostadsrum vart och ett med en golvyta av i

det närmaste 15 kvm., och i södra delen, vilken är avsedd för kvinnlig sjukvårdspersonal,

erhållas en dubblett (för förestånderskan av första klass) och

11 rum av nämnda storlek. Å gavlarna anordnas badrum samt toaletter med

tillhörande w. c.

De nya sjukpaviljongerna (Litt. B., C. och I).).

De nya sjukpaviljongerna, som uppföras i två våningar å de tre i det

föregående omnämnda grunderna, äro — med längdriktning i norr och söder

— belägna å södra delen av anstaltsområdet, den ena liggande i linje med

den uppförda kasernbyggnaden, de andra två längre mot öster. A de två

närmast inkörsvägen belägna grunderna, mellan vilka avståndet är ej fullt

40 meter, skola enligt förslaget paviljongerna för halvoroliga uppföras, och

på den östligast belägna grunden, som ligger på nära 60 meters avstånd

från den mellersta grunden, uppföres paviljongen för de oroliga och mest

svårskötta.

De båda för halvoroliga avsedda paviljongerna få sinsemellan samma inredning,

frånsett den mindre skiljaktighet, som är beroende därpå, att det

å dessa grunder finnes en (för trapputgångar avsedd) utbyggnad mitt på de

mot varandra vettande fasaderna, medan båda paviljongerna måste få sina

promenadgårdar längs den östra fasaden, vilken vetter från inkörsvägen.

För erhållande av det erforderliga antalet enkelrum förlängas byggnaderna

med cirka 24 meter utöver nuvarande grunder, vilka -— liksom den uppförda

kasernbyggnaden — hava en längd av cirka 65 meter. Den övervägande

delen av denna förlängning skall — för att byggnaderna må komma på så

långt avstånd som möjligt från anstaltsområdets här närbelägna södra gräns

— tillkomma på norra gaveln. Envar av paviljongerna får tre utgångar,

en på vardera gaveln till respektive promenadgårdar och en på mitten av

den motsatta fasaden för kommunikation utifrån. De båda våningarna inom

en och samma paviljong få alldeles samma inredning.

Yad beträffar den av sjukpaviljongerna i fråga, som kommer att ligga närmast

inkörsvägen (Litt. B), kan — som av det nyss anförda framgår —- den här på östra fasaden befintliga för trapputgångar avsedda utbyggnaden

icke användas för detta ändamål, då promenadgårdarna komma att ligga

längs denna fasad och paviljongens i det fria mynnande utgång sålunda

måste ligga å den andra, åt väster vettande fasaden. Utbyggnaden förlänges

åt det håll, där större delen av tillbyggnaden sker, så att den alltjämt

kommer att intaga paviljongens mittelparti. I detta anordnas åt öster

två matsalar med mellanliggande diskrum. Å mittelpartiets motsatta sida

kommer alltså själva huvudtrappan, vilken går från källaren till vinden. I

övrigt innehåller denna del av mittelpartiet bostadsrum för Översköterska å

ena sidan om trappan och å den andra sidan ett större förrådsrum, besöksoch

underöksningsrum samt personalklosett. Dessa lokaler äro gemensamma

för våningens två, å ömse sidor örn mittelpartiet belägna avdelningar,

vilka skola hava gemensam Översköterska.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Vardera avdelningen innehåller i övrigt åt väster: ett större bad- och

tvättrum, ett större klosettrum, fyra sovrum, varje med 8 platser, ett mindre

sovrum med 2 platser och ett enkelrum; åt öster: ett dagrum och invid en

i byggnadens mitt löpande korridor, som erhåller belysning genom ett till

tvättrum avsett ljusintag, sköljrum och ett mindre klosettrum ävensom 5

enkelrum. Därjämte erhållas invid gaveln ett mindre förrådsrum och ett

kapprum med trappa, som förbinder de båda våningarna och leder ut till

här befintlig promenadgård.

Varje våning kommer alltså att erhålla 40 X 2 = 80 vårdplatser, och platsantalet

i hela byggnaden blir sålunda 160, därav 24 enkelrumsplatser.

Enligt förslaget skall i denna paviljong, liksom i de andra två nyuppoförda

sjukpaviljongerna, all personal utom översköterskorna bliva manlig. Å

vinden över mittelpartiet, vilket icke innehåller några sovsalar för sinnesslöa,

hava för ogifta sjukvårdare anordnats 5 bostadsrum med plats för två

i varje. I övrigt bliva de stora vindarna, som erhålla belysning genom takfönster,

disponibla till förrådsutrymmen.

Endast under en del av byggnadens mittelparti blir källare utgrävd. På

ena sidan örn trappnedgången anordnas ett större och ett mindre badrum,

vilka äro avsedda för anstaltens manliga sjukvårdspersonal. På motsatta

sidan, som vetter mot promenadgårdarna, anordnas — i direkt förbindelse

med dessa —- tvenne klosettrum, avsedda för de sinnesslöa under deras

vistelse å promenadgårdarna. I övrigt erhålles här ett sköljrum samt två

torkrum och två utrymmen för smutskläder.

I den andra för halvoroliga avsedda paviljongen (Litt. C.), vilkens grund

har utbyggnaden på den västra fasaden, kommer huvudtrappan att ligga

mellan matsalarna, medan diskrummet i stället blir förlagt mellan översköterskans

bostadsrum samt det stora förrådsrummet. Vidare kommer inredningen

i denna paviljong, enär den här ifrågavarande grunden visar en

spegelbild av grunden till förut skildrade paviljong, att skilja sig från dennas

inredning därutinnan, att dagrummet och flertalet enkelrum komma att vetta

åt väster samt sovsalarna åt öster. Då de sistnämnda alltså komma att

vetta åt samma sida som trapporna till promenadgårdarna, blir här ej någon

motsvarighet till B-paviljongens tvåmansrum. Däremot erhållas två enkelrum

mera åt väster, där intet utrymme blir upptaget av trappor till promenadgårdarna.

Vidare erhålles ytterligare ett enkelrum åt öster.

Inom nu ifrågavarande paviljong blir alltså antalet vårdplatser detsamma

som i B-paviljongen eller 160, men med ett något större antal enkelrum,

nämligen 32.

A vinden över mittelpartiet anordnas även i denna byggnad 5 bostadsrum

för ogift manlig sjukvårdspersonal med plats för två i varje. Utgrävningen

för källare blir, då här icke inrymmes någon badavdelning, ännu mindre än

i B-paviljongen. Källaren kommer sålunda endast att innehålla: ät öster

tvenne klosettrum, avsedda för de sinnesslöa under deras vistelse å promenadgårdarna,

samt å motsatta sidan ett sköljrum och å ömse sidor örn detta

ett torkrum och utrymme för smutskläder.

Paviljongen för de oroliga och mest svårskötta (Litt. D.) Ilar erhållit en

något annan inredning än paviljongerna för halvoroliga, enär här behöves

ett något större antal enkelrum och en del av dessa, avsedda för de genom

skrik störande sinnesslöa, blivit förlagda till själva gavlarna invid en som

ljuddämpare avsedd korridor. Erånsett härav föranledda ändringar är inredningen

i huvudsak densamma som i de andra två nya paviljongerna.

Då grunden till här ifrågavarande paviljong har sin utbyggnad på östra

fasaden liksom B-paviljongen, kommer mittelpartiet att få samma inredning

som i denna. Liksom i B-paviljongen komma även här sovsalarna att vetta

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Majus proposition nr 140.

mot väster samt dagrummet och några enkelrum åt öster. Enär större

utrymme tages i anspråk för enkelrum — 9 i varje avdelning, därav 5 anordnade

å gaveln vid en särskild korridor — blir antalet större sovsalar

(med plats för 8 i varje) i denna paviljong endast 3, vartill kommer ett

mindre sovrum med plats för 2.

Varje våning kommer alltså att erhålla 2 X 35 = 70 vårdplatser, och platsantalet

i hela byggnaden blir sålunda 140, därav 36 enkelrumsplatser.

Även i denna byggnad anordnas å vindens mittelparti 5 bostadsrum för

ogift manlig sjukvårdspersonal nied plats för två i varje, och utgräves källare

här för samma lokaler som i C-paviljongen, samtliga emellertid förlagda till

utbyggnaden. Denna vetter mot promenadgårdarna, fran vilka ingång erhålles

direkt till härvarande klosettrum.

Kommittén har härefter lämnat en redogörelse rörande övriga av förslaget

berörda byggnader. Av denna redogörelse får jag här återgiva följande.

Köks- och tvättbyggnacl (Litt. E.).

Köks- och tvättbyggnaden förlägges öster örn den nuvarande kasernbyggnaden

i linje med dess södra gavel samt norr örn de nya sjukpaviljongerna

och vinkelrätt mot dessa, med längdaxeln i öster och väster. Byggnaden

får ett centralt läge i förhållande till sjukpaviljongerna. Liksom de nya

sjukpaviljongerna uppföres även denna byggnad — vilken får en längd av

cirka 75 meter och vars fasad vetter mot området mellan de två längst åt

öster belägna paviljongerna — i två våningar med rumsinredning å vinden

endast i ett mindre mittelparti. Den nedre våningen innehåller i östra delen

kök med därtill hörande bilokaler och i den västra delen samtliga för

tvätten erforderliga lokaler. Ingången för mottagning av varor till köket

blir på norra sidan av östra gaveln, där det bakom byggnaden blir lämplig

plats för köksgård, medan utlämningsrummet är förlagt till byggnadens

mittelparti bredvid en vagnhall, som på sin andra sida får tvättens utlämningsrum.

Av lokalerna i nedre våningen komma själva köket och tvätthallen

att få två våningars höjd. På grund härav blir den andra våningen

delad i tre från varandra helt skilda delar. I den mellersta större delen avvåningen

anordnas ett flertal större och mindre matsalar för de olika slagen

av befattningshavare, vartill komma diskrum och serveringsrum samt två

w. c. Å östra gaveln erhållas i denna våning dubblett för liöksförestånderskan,

bostadsrum för kokerskan och ytterligare tva bostadsrum, vardera

med plats för två, samt ett badrum för kökspersonalen. A västra gaveln

åter blir utrymme för en dubblett, avsedd för tvättförestånderskan samt två

bostadsrum med plats för en, respektive två personer. I mittelpartiet av

vinden anordnas samlingsrum för personalen med kapprum och toalett. Källare

utgräves under en del av köksavdelningen för erhållande av kylrum

och erforderliga förrådslokaler till köket.

Angpannehuset (Litt. F.).

Angpanneliuset förlägges omedelbart bakom köks- och tvättbyggnaden

och vinkelrätt mot denna med pannrummet i byggnadens norra del. Den

övriga delen av byggnaden, vilken alltså kommer närmast köks- och tvättbyggnaden,

innehåller maskinsal, verkstad, smedja, desinfektionslokaler,

expeditionsrum, förrådsrum och toalettavdelning nied badrum. Denna del av

byggnaden erhåller en vindsvåning med transformatorrum, tvenne större

förrådslokaler och två rum för ogifta eldare.

Övriga byggBader

och

anläggningar.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Majus proposition nr MO.

Portvaktsstugan (Litt. M.J.

Portvaktsstugan, som förläggas vid inkörsporten på dess västra sida, skall

enligt förslaget uppföras i två våningar. Den nedre våningen innehåller

\ aktrum samt bostadslägenhet, bestående av rum och kök, för portvakten.

I den övre våningen inrymmes en för uppsyningsman!^ avsedd bostadslägenhet

örn två rum och kök.

De nya bostadshusen (Litt. N., 0. och P.J.

De tre nya bostadshusen, som äro avsedda för läkare, syssloman och sjukskötare,

förläggas i rad på västra sidan örn inkörsvägen. I denna rad av

personalhus blir överläkarbostaden (Litt. N.) förlagd längst i söder. Denna

ny8§nad blir uppförd i tva våningar med tre rum, kök och serveringsrum

å nedre, botten samt tre rum, hall, badrum och jungfrukammare en trappa

upp. Cirka 40 meter norr örn överläkarbostaden förlägges det för sysslomannen

och andre läkaren avsedda bostadshuset (Litt. O.). Detta innehåller

en bostadslägenhet för sysslomannen med fyra rum, badrum, kök och jungfrukammare

samt en mindre lägenhet med tre rum, badrum och kök, avsedd

för andre läkaren. I raden längst mot norr förlägges det för skötare avsedda

bostadshuset (Litt. P.) Detta är uppfört i två våningar med 4 lägenheter

örn två rum och kök i vardera. Sammanlagt erhållas här sålunda 8

dylika skötarbostäder. Skulle ytterligare ett dylikt bostadshus för skötare

anses erforderligt, finnes — såsom å situationsplanen är markerat — lämplig

plats för sådant längre mot norr i raden av personalhus.

Vinterstallet (Litt. G.).

I denna byggnad, som bär en längd av bortåt 50 meter och är belägen

längst i öster med längdriktningen i norr och söder, anordnas i den norra

hälften ett större och två mindre garage samt snickar-, målar-, skräddaröd!

skomakarverkstäder, medan i den andra delen inredas två lägenheter

med två rum och kök, samt två lägenheter med ett rum och kök, avsedda

för maskinist, chaufför och eldare.

Ammunitionsboden (Litt. K.).

Häri inredes en bostad om tre rum och kök för maskinmästaren.

Sommarstället och halmboden (Litt. H. och I.).

Dessa bliva förrådsbyggnader. Under ena gaveln av halmboden göres en

utgrävning för erhållande av källare och vedförråd åt de fyra bostadslägenheterna

i intilliggande byggnad.

I fråga örn anstaltsområdets och promenadgårdarnas inhägnad har kommittén

anfört följande.

På grund av anstaltens avskilda läge på något avstånd från allmän väg

erfordras ingen annan inhägnad kring området än ett enkelt staket med

stolpar på cirka en meters höjd, vars uppgift närmast blir att utgöra skydd,

intill dess häck hunnit växa upp. Mot järnvägen erfordras dock ett mera

effektivt stängsel.

Vad promenadgårdarna beträffar, behöva dessa nied hänsyn till sitt avskilda

läge bakom sjukpaviljongerna icke inhägnas med täta plank utan

kunna de lämpligen erhålla inhägnad av trådnät.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majus proposition nr 140.

Utredning angående lämpligaste sättet för tillgodoseende av anstaltens

behov av elektrisk energi har verkställts av ingenjören Gustaf Magnusson.

Denna utredning omfattar två alternativ, nämligen 1) uttagandet av hela det

erforderliga energibehovet från Lunds stads elektricitetsverk; och 2) anordnandet

av parallelldrift mellan nämnda elektricitetsverk och en inom anstalten

anordnad ångkrafhentral, i vilken det huvudsakliga energibehovet

produceras. Däremot har i utredningen icke medtagits något alternativ

med uteslutande av allt samarbete med nämnda elektricitetsverk, då en

överslagsberäkning av kostnaderna för energiproduktion i egen kraftcentral,

utförd för likströmssystem med ackumulatorbatteri, har givit till resultat

avsevärt högre både anläggnings- och driftkostnader än om kraftförsörjningen

anordnas i enlighet med de i utredningen upptagna alternativen.

Beträffande de båda alternativförslagen har kommittén anfört följande.

Det förstnämnda alternativet blir givetvis billigast i anläggningskostnad,

då anstalten, därest staden skulle leverera all erforderlig elektrisk energi,

endast skulle behöva en reservkraftanläggning, som kunde träda i funktion

i händelse av avbrott i elektricitetsverkets strömleverans. Anläggningskostnaderna

för denna reserv jämte tranformator äro beräknade till 30,500

kronor, medan anläggningskostnaderna enligt andra alternativet beräknas

uppgå till 44,500 kronor. Däremot skulle driftkostnaderna bliva betydligt

lägre enligt det andra alternativet, som innebär, att elektrisk energi skulle

tagas från stadens elektricitetsverk endast under sommarmånaderna, då anstaltens

värmeledning är avstängd och avloppsångan fran maskinerna därför

icke kan tillgodogöras, samt i övrigt nattetid, då priset på strömmen är

lägre. Priset per kilowatt, däri inberäknat ränta och amortering å anläggningen,

beräknas sålunda enligt sistnämnda alternativ till allenast 7.6 öre,

medan det skulle bliva 10.3 öre, därest all elektrisk energi toges från staden.

På grund av denna avsevärda skillnad i den årliga kostnaden forordas alternativet

med samköming mellan egen kraftcentral och stadens elektricitetsverk,

vilket system även anses överlägset ur teknisk synpunkt, då man med

detsamma alltid har full reserv vid inträffande avbrott i energileveransen

från elektricitetsverket.

Elektriska huvudledningar, tillräckliga för anstaltens behov, finnas framdragna

till tomtgränsen.

Börande värmeanordningen samt vatten- och avloppsledningar har utredning

verkställts av Hugo Theorells ingenjör sbyrå. Som uppvärmningssy stern

föreslås — såsom det i driften billigaste — s. k. pumpvarmvattensystem

med ali värmeproduktion koncentrerad till en större värmecentral, som även

skall tjänstgöra för produktion av kraft flir de elektriska generatorerna.

Förslaget till värmecentral, från vilken samtliga byggnader (utom obduktionshus

och förrådsbyggnader) äro avsedda att uppvärmas, omfattar tre

ångpannor och en varmvattenpanna. Kulverterna för ledningarna äro icke

avsedda för transport, och endast kulvertarna till de större bjggnaderna

bliva gångbara.

Anstalten får även tillgång på gas, varjämte vatten- och avloppsledningar

av tillräcklig kapacitet av staden framdragas till områdets gräns.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Grundborrningar för nybyggnaderna hava utförts av stadsingenjören i

Lund, och liava grundförhållandena visat sig goda.

Kommittén har också uppgjort en beräkning över den personal, som

kunde anses erforderlig vid anstalten. Lenna beräkning upptager sammanlagt

179 befattningshavare, nämligen läkarpersonal 2, kontorspersonal 3,

sjukvårdspersonal 130, manlig ekonomipersonal 19 och kvinnlig ekonomipersonal

25. I anslutning till beräkningen har kommittén redogjort för, i vilken

utsträckning bostäder åt anstaltspersonalen skulle kunna beredas inom

själva anstaltsområdet. Av vad kommittén i sådant hänseende anfört framgår,

att de båda läkarna skulle — såsom också framgått av det föregående —

erhålla bostäder i nyuppförda byggnader. Av kontorspersonalen skulle

sysslomannen erhålla bostad i en nyuppförd byggnad och ett kontorsbiträde

ei-hålla rum inom den redan uppförda kasernbyggnaden, medan kassören

skulle få hyra bostad utom anstaltsområdet. Av sjukvårdspersonalen

skulle all kvinnlig sådan få bostäder inom anstaltsområdet, under det att

av den manliga 52 (av 90) skötare beräknats få hyra sig bostäder utom samma

område. Av den manliga ekonomipersonalen skulle 8, utgörande maskinist-

och eldarpersonalen, chaufför och portvakt erhålla bostäder inom

anstalten, men övriga befattningshavare hänvisas att hyra utanför anstaltens

område.

K°etabUssefÖr Samtliga kostnader för apterande av etablissementet till sinnesslöanstalt

mentets hava av kommittén beräknats till 4,200,000 kronor,

omändring och Följande tablåer utvisa, den första huru kostnaderna fördela sig på de

e'' olika slagen av arbeten, den andra huru desamma fördela sig på de sär
-

skilda byggnaderna, gemensamma anläggningar m. m.

Kronor.

^byggnadsarbeten............................................................................ 2,327,150

Ombyggnadsarbeten och reparationer ............................................. 434,650

Värmeledning samt invändiga vatten- och avloppsledningar ......... 762,000

Uthändiga gas-, vatten- och avloppsledningar ................................ 161,000

Elektriska installationer .................................................................... 183,450

Kylanläggning, promenadgårdar, inhägnad, planering, vägar och

dränering ....................................................................................... 83 030

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll .................................... 248,720

Summa kronor 4,200,000

Kronor.

Litt. A. Paviljong för lugna patienter ........................................... 489,900

» B- » » halvoroliga patienter .............................. 591,600

* c- » » » » .................................... 591,600

» B. » » oroliga » .................................... 601,800

» E. Köks- och tvättbyggnad...................................................... 525,900

» E. Ångpannehus........................................................................ 412,900

» G. Garage och personalbyggnad ............................................. 72,500

» H. Förrådsbyggnad ................................................................. 300

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

41

Kronor.

Litt. J. Uthus .................................................................

» K. Bostadshus för maskinmästare ........................

» L. Lik- och obduktionsbyggnad ...........................

» M. Portvaktsstuga ..................................................

» N. Överläkarbostad ................................................

» O. Bostadshus för syssloman och underläkare ...

» P. Skötarebyggnad

Kulvertar ........................

Utvändiga ledningar ......

Kylanläggning..................

Promenadgårdar............................................

Inhägnad...........................................................

Planering och vägar ......................................

Dränering ........................................................

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll.

6,300

15.000

16.000

32.000

65.000

77.000

143,200

51,250

176,000

10.000

27,130

15,900

20,000

10,000

248,720

Summa kronor 4,200,000

Åv den redogörelse jag här lämnat för kasernkommitténs förslag framgår,

att enligt detsamma sinnesslöanstalten skulle omfatta 612 vårdplatser.

Samtliga kostnaderna härför skulle enligt kommitténs beräkningar utgöra

4,200,000 kronor.

Yad först platsantalet beträffar må erinras, hurusom medicinalstyrelsen

i en skrivelse den 25 september 1928 dels uttalat, att i statsanstalterna

för svårskötta obildbara sinnesslöa skulle kunna för vård mottagas

förutom obildbara sinnesslöa, som vore att beteckna såsom svårskötta,

däribland även sådana, hos vilka sinnesslöheten vore förenad med epilepsi

— även med epilepsi behäftade sinnessjuka, vilka kommit i ett kroniskt

stadium av sjukdom, dels ock beräknat, att vårdplatser för de kategorier,

som sålunda borde intagas å statsanstalt för svårskötta, obildbara sinnesslöa,

vore behövliga för minst 558 män och 329 kvinnor.

Kasernkommittén, som erhållit del av nämnda skrivelse, har med hänsyn

till att sinnesslöanstalten alltså skulle komma att omfatta flera platser än

det antal, som beräknats erforderligt för svårskötta, obildbara sinnesslöa av

mankön, anfört följande.

Denna omständighet syntes böra föranleda övervägande, huruvida icke

de å den till Lund förlagda statliga blindanstalten intagna manliga asylisterna,

som icke vore fullständigt blinda utan hade ledsyn, skulle kunna överflyttas

till den föreslagna sinnesslöanstalten. Förhållandet vore nämligen det, att

utrymmet i blindanstaltens asylavdelning vore otillräckligt, så att icke alla

de blinda obildbara sinnesslöa, som blivit till anstalten anmälda, kunnat

mottagas. Detta hade föranlett blindanstaltens styrelse att i skrivelse den

30 mars 1926 hos skolöverstyrelsen hemställa, att styrelsen måtte vidtaga

åtgärder för närmare utredning angående anordnandet av nya asylplatser.

Särskilda åtgärder härutinnan syntes möjligen icke behöva bliva erforderliga,

därest överflyttning från statens blindanstalt av förenämnda kategori av

asylister kunde äga rum till berörda anstalt för svårskötta obildbara sinnesslöa

av mankön.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

I fråga örn kostnadsberäkningarna må bär framhållas, att örn samtliga

kostnader, såsom kommittén beräknat, utgöra 4,200,000 kronor och 612 vårdplatser

utvinnas, uppgår kostnaden per vårdplats till 6,862 kronor. Härtill

har kommittén anfört, att en helt ny anstalt av föreliggande typ skulle draga

ungefärligen samma kostnad som en sinnessjukanstalt eller minst 8,000

kronor per vårdplats. Utnyttjandet av de å anstaltsområdet redan utförda

byggnadsarbetena hade alltså medfört, att kostnaderna kunnat nedbringas med

omkring 1,150 kronor per vårdplats.

Slutligen har kommittén framhållit, att genom anordnandet av den sålunda

föreslagna anstalten, som för övrigt vore starkt av behovet påkallad,

hade en uppgörelse med Lunds stad kunnat åvägabringas på för statsverket

rimliga villkor.

Yttranden Genom remiss den 8 oktober 1929 anbefalldes medicinalstyrelsen att

kommitténs — sedan styrelsen inhämtat yttranden dels från byggnadsstyrelsen, dels och,

förslag vad angår överflyttning till den föreslagna anstalten från vårdanstalten i

m'' m'' Lund för blinda med komplicerat lyte av manliga asylister med ledsyn,

från skolöverstyrelsen efter hörande av styrelsen för sistnämnda anstalt —

avgiva utlåtande över kasernkommitténs förslag. Sedan arméförvaltningens

fortifikationsdepartement, med bifogande av ett av chefen för södra arméfördelningen

avgivet yttrande, i skrivelse den 6 november 1929 förklarat

sig icke hava något att erinra mot förslaget, överlämnade Kungl. Majit

genom remiss den 12 novemberl929 denna fortifikationsdepartem en tets skrivelse

jämte bilaga till medicinalstyrelsen för att tagas i övervägande vid avgivandet

av det genom remissen den 8 oktober 1929 infordrade utlåtandet.

I anledning av förstnämnda remiss inkom skolöverstyrelsen till medicinalstyrelsen

med ett den 22 oktober 1929 dagtecknat utlåtande, därvid tillika

överlämnades från styrelsen för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte infordrat yttrande.

Därjämte avgav i anledning av samma remiss byggnadsstyrelsen utlåtande

till medicinalstyrelsen den 14 november 1929.

Efter samråd med representanter för medicinalstyrelsen utarbetade vidare,

sedan Kungl. Majit genom brev den 20 december 1929 ställt medel för

ändamålet till medicinalstyrelsens förfogande, arkitektbyrån Hjalmar Cederström

& Uno Borg två ändringsförslag, betecknade det ena alternativ A och

det andra alternativ B. Ritningarna till ändringsförslagen äro daterade den

8 januari 1930.

Över ändringsförslagen avgav sedermera byggnadsstyrelsen på medicinalstyrelsens

hemställan yttrande med skrivelse till medicinalstyrelsen den 6

februari 1930.

Härefter avgav medicinalstyrelsen utlåtande i ämnet den 14 februari

1930.

intagning av Beträffande först den ifrågasatta överflyttningen till ifrågavarande anstalt

från vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte av vissa manliga

anstalten, asylister har styrelsen för sistnämnda vårdanstalt anfört, att styrelsen för sin

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

fiel icke hade något att invända mot att manliga asylister av den föreslagna

kategorien överflyttades till sinnesslöanstalten i den man utrymme icke

kunde beredas dem på blindvårdsanstalten.

Skolöverstyrelsen bär uttalat, att icke heller överstyrelsen hade något att

erinra mot att i vårdanstalten intagna manliga asylister med ledsyn överflyttades

till sinnesslöanstalten och att överstyrelsen för övrigt funne den föreslagna

anordningen välbetänkt med hänsyn till vårdanstaltens begränsade

elevutrymme.

Jämväl medicinalstyrelsen har funnit sig kunna tillstyrka den ifrågasatta

anordningen, därvid styrelsen dock utgått från att överflyttningen skulle avse

endast obildbara sinnesslöa, svårskötta eller icke svårskötta, och i allmänhet

endast vuxna personer. Än vidare har styrelsen förutsatt, att den nya

anstalten, såsom även kasernkommittén syntes hava tänkt sig, skulle tagas i

anspråk för ifrågavarande blinda sinnesslöa blott i den man dess platsutrymme

icke behövde anlitas till det för anstalten i första hand avsedda

ändamålet. Direkt intagning borde givetvis lika väl som överflyttning kunna

ifrågakomma.

I fråga örn kasernkommitténs förslag i övrigt bär, såsom förut nämnts,

''byggnadsstyrelsen avgivit utlåtande häröver den 14 november 1929. Häri har

styrelsen anfört i huvudsak följande.

Förslaget i fråga föranledde erinringar från byggnadsstyrelsens sida beträffande

följande byggnader.

Kasernbyggnaden A. Till bottenvåningen hade förlagts sysslomansexpeditionen

och övriga administrativa lokaler, apotek samt operations- och bebehandlingsrum.

Det förefintliga utrymmet vore synnerligen rikligt, men

våningshöjden vore endast 2.6 meter och golvet läge i markens nivå. Fönstren

hade breddats, vilket emellertid vore en mycket dyrbar åtgärd, då

sockeln vore utförd av en hård granitart. För arbetsrum syntes denna

souterrainvåning vara mindre lämpad, då ljusförhållandena till de låga och

djupa rummen bleve mindre goda. Som emellertid någon annan användning

av dessa lokaler ej syntes föreligga, ville byggnadsstyrelsen ej motsätta

sig de i denna våning föreslagna ändringsarbetenas genomförande.

De fyra olika ingångarna syntes böra omstuderas. Det vöre måhända

fördelaktigt att ordna en huvudingång i byggnadens mittparti, där nu två

ingångar lage intill varandra. Byggnaden vore ursprungligen planlagd med

endast två trappor, förlagda vid mitten. Denna trappanordning vöre i föreliggande

ritningar bibehållen, vilket för utrymningen vore mindre tillfredsställande,

varför reservtrappor vid byggnadens båda ändpartier syntes bliva

erforderliga. Då trapporna icke blivit utförda, innan byggnadsarbetena avbrötos,

borde undersökas, huruvida icke med hänsyn till undvikande av

reservtrappor trapporna kunde läggas på annan plats, t. ex. vid byggnadens

ändpartier, varigenom planlösningen skulle bliva mera överensstämmande

med de nya paviljongerna.

Å vinden hade inlagts 24 dubbelrum och en dubblett för personal. Yttertaket

komme så lågt, att rumshöjden vid ytterväggar endast bleve 2 meter

och de däri upptagna fönstren lämnade mindre tillfredsställande belysning

genom dessas låga läge, då fönsterbröstningen bleve 0.6 meter och fönsterhöjden

1 meter. Dessa olägenheter skulle givetvis kunna avhjälpas genom

Byggnads
styrelsen
elen

14 noYeraber

1929.

s. 44 Kontrollera mot PDF

Medicinal
styrelsens
ändrings
förslag.

44 Kungl. Majlis proposition nr 140.

höjning av taket. Den s. k. festsalen finge av samma anledning mycket dålig

belysning, varför ett takfönster hade anordnats. Genom takets höjning skulle

salen kunna göras mera tilltalande till ökad trevnad för personalen.

Paviljong euin P, C och 1). Den långa korridoren utanför enkelrummen i

paviljongerna B och C syntes bliva väl mörk. I paviljongen C läge serveringsrummet

och matsalarna på var sin sida örn korridoren. Dessa paviljonger

hade icke kunnat anpassas efter de befintliga grunderna, utan dessa

hade utökats och kompletterats med nya grundmurar, i vissa fall liggande

intill de befintliga. Då dessa grunder enligt uppgift nedförts genom de

lösare marklagren, syntes svårighet uppstå att åtminstone invid gammal

mur erhålla fast underlag för en ny. Planerna syntes därför böra i viss

mån omstuderas, så att de gamla murverken i större utsträckning kunde

användas.

Portvakthus 31 vore väl stort tilltaget och borde kunna minskas.

Personalbyggnaden G. Bostäderna borde läggas så, att befintliga väggar

kunde användas såsom skiljeväggar mellan de olika bostäderna, varigenom

bättre ljudisolering och enklare planlösning skulle vinnas.

Mot förslaget i övrigt hade styrelsen intet att erinra.

Kostnaderna, 4,200,000 kronor, syntes i det stora hela vara något högt

beräknade och syntes kunna nedsättas till 4,100,000 kronor.

De pa medicinalstyrelsens föranstaltande utarbetade ändringsförslagen,

för vilka jag härefter torde få redogöra, innebära följande.

Enligt alternativ A har en huvudtrappa förlagts i den redan uppförda

kasernbyggnadens mitt, där en hiss bibehållits på ungefär samma plats som

i kommitténs förslag. Vid vardera ändan av byggnaden föreslås en reservtrappa,

som icke är avsedd att användas av patienterna och därför ansetts

kunna anordnas som svängd trappa. Huvudingången har ävenledes förlagts

till mitten av byggnaden. I souterrainvåningen har planen förändrats

i enlighet härmed. I mellanvåningarna (sjukavdelningarna) har inläggandet

av reservtrapporna föranlett en ändrad placering i klosettrummen, medan

planen i övrigt bibehållits i stort sett oförändrad. I vindsvåningen har

genom en ändring i takkonstruktionen rumshöjden i yttre delen av rummen

förbättrats, så att den endast invid ytterväggen är så låg som 2 meter, varjämte

fönsteröppningarna höjts, med fönsterbröstningen 75 cm över golvet,

samt breddats.

Enligt alternativ B skulle:

1) kasernbyggnadens utbyggnad anordnas enligt alternativ A med undantag

för souterrainvåningen, däri sådana lokaler, som icke erfordras för entréer,

trappor och vissa utrymmen för sjukavdelningarnas inom paviljongen behov,

inredas till förråd,

2) en ny administrationsbyggnad uppföras, inrymmande jämväl bostadslägenheter

för syssloman och underordnad läkare,

3) den för sistnämnda ändamål av kasernkommittén föreslagna nybyggnaden

(Litt. O) utgå.

Beträffande den närmare utformningen av det såsom alternativ B betecknade

förslaget må nämnas, att i souterrainvåningen av kasernbyggnaden

föreslås i huvudsak samma anordningar som i alternativ A beträffande in
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr MO.

gångar, trappor oell vissa till sjukavdelningarna körande lokaler. I övriga

utrymmen insättas fönster ock dörrar ock inläggas cementgolv; lokalerna

bibekållas i övrigt i befintligt skick. — Administrationsbyggnaden förlägges

vid liuvudinfartsvägen mitt framför anstaltskomplexet. Den uppföres i två

våningar. I bottenvåningen anordnas expeditioner ock kontorslokaler samt

apoteks-, laboratorie- ock operationsrum. I övre våningen inrättas bostäder,

med samma rumsantal som enligt kommitténs förslag, för syssloman ock

en underordnad läkare. Därjämte erkållas ett rum för telefonist ock ytterligare

tvenne bostadsrum för städerskor eller vikarier.

Alternativ A kar beräknats medföra en ökad kostnad i förhållande till

kommitténs förslag av 7,000 kronor, vilket belopp emellertid skulle kunna

rymmas inom ramen av de beräknade kostnaderna. Alternativ B skulle

enligt medicinalstyrelsens beräkningar draga en merkostnad av 64,000 kronor.

I sitt yttrande den 6 februari 1930 bär byggnadsstyrelsen anfört följande.

Vid verkställd granskning av det som alternativ A betecknade ändringsförslaget

kade byggnadsstyrelsen funnit, att de av styrelsen tidigare framställda

erinringarna beträffande den föreslagna utbyggnaden av kasernbyggnaden

blivit vederbörligen beaktade, ock kade byggnadsstyrelsen icke något

annat att erinra mot nämnda alternativ än vad styrelsen tidigare framkållit

beträffande olämpligketen av att förlägga administrationslokaler i kasernbyggnadens

låga oell dåligt belysta bottenvåning med dess i markens nivå

liggande golv. Med hänsyn till de betydande kostnader, som dessa lokalers

iordningställande till administrationslokaler skulle kräva, utan att dessa

lokaler likväl bleve fullgoda, funne sig byggnadsstyrelsen böra förorda, att

administrationslokalerna i enlighet med det föreliggande alternativ B förlädes

till en särskild nybyggnad, som även inrymde vissa bostadslägenheter,

och att de för administrationslokalerna tidigare avsedda utrymmena i kasernbyggnadens

bottenvåning toges i anspråk såsom förrådslokaler.

Genomförandet av alternativ B kade enligt den av medicinalstyrelsen

framlagda kostnadskalkylen beräknats draga en merkostnad av 64,000 kronor

i förhållande till den av kasernkommittén tidigare beräknade byggnadskostnaden.

Denna merkostnad vore enligt byggnadsstyrelsens mening väl högt

tilltagen, vilket vore beroende därpå, att å ena sidan kostnaderna för de

nu föreslagna ytterligare byggnadsarbetena, i likhet med vad som vore förhållandet

beträffande det av kasernkommittén framlagda förslaget, beräknats

väl höga samt att å andra sidan kostnaderna för de arbeten enligt kasernkommitténs

förslag, som enligt alternativ B icke skulle komma till utförande,

beräknats väl låga. Enligt en inom byggnadsstyrelsen verkställd

approximativ kostnadsberäkning syntes merkostnaden för alternativ B därför

kunna minskas till omkring 40,000 kronor.

Därest de förrådslokaler å sammanlagt omkring (500 kvadratmeter, som

skulle erkållas enligt alternativ B, icke skulle beliöva tagas i anspråk för

anstaltens räkning, syntes desamma kunna uthyras mot en årshyra, som

utgjorde skiilig ränta å merkostnaden.

Medicinalstyrelsen kar i sitt i ämnet avgivna utlåtande biträtt byggnadsstyrelsens

uppfattning såväl angående olämpligketen av administrationslokalers

inredande i souterrainvåningen av den redan uppförda kasernbyggnaden

som i fråga om trappornas läge i samma byggnad, belysningen i vinds
-

Byggnadsstyrelsen

den 6 februari

1930.

Medicinal
styrelsen.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.-ts proposition nr 140.

rummen m. m. I enlighet härmed har medicinalstyrelsen ansett, att det

såsom alternativ A betecknade förslaget val innebure väsentligt bättre anordningar

än kommitténs förslag och syntes i och för sig icke oantagbart

men att ändringsförslaget alternativ B borde komma till utförande. Till

stöd härför har medicinalstyrelsen anfört huvudsakligen följande.

Administrationslokalerna, som bildade en knutpunkt för såväl personaltrafiken

inom anstalten som allmänhetens ärenden till densamma, borde

givetvis helst förläggas avskilt från sjukvårdsbyggnad. De lokaler, varom

här vore fråga, komme dessutom enligt kasernkommitténs förslag att ligga

så gott som i markplanet och finge väl låg rumshöjd och mindre god belysning.

Medicinalstyrelsen ansåge, att den merkostnad av, enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar, omkring 40,000 kronor, som genomförandet av ändringsförslaget

alternativ B skulle betinga, tillfullo motsvarades av de väsentliga

fördelar, som därmed stöde att vinna. Beträffande användandet av de därvid

erhållna förrådslokaler, för vilka sjukhuset icke syntes hava något påtagligt

behov, hade byggnadsstyrelsen antytt, att de eventuellt skulle kunna

uthyras. För egen del ville medicinalstyrelsen i detta avseende framhålla,

att en användning av lokalerna som depoter för arméns, Röda korsets eller

möjligen andra institutioners behov väl vore möjlig, utan att sjukhusdriften

därav lede intrång. Även för anstaltens räkning syntes emellertid lokalerna

kunna bliva till nytta, i det att god tillgång på förrådsutrymmen på mångahanda

sätt underlättade driften. För ett speciellt ändamål, uppställning av

den tjänstgörande personalens cyklar, bleve någon del av utrymmet säkerligen

synnerligen välkommet.

I fråga örn den föreslagna dispositionen av den uppförda kasernbyggnaden

har medicinalstyrelsen vidare anmärkt på att personalrummen i vindsvåningen

förlagts över patientlokaler. En sådan förläggning vore, har styrelsen

anfört, en icke önskvärd anordning, emedan personalen därvid kunde på ett

besvärande sätt störas från sjukavdelningarna, så ock patienterna från personalrummen,

som efter dagtjänstens slut befolkades samtidigt med att patienternas

sovtid började. Emellertid har styrelsen i detta sammanhang framhållit,

att det här gällde anstaltens lugnaste patienter, vilka å sin sida vore

föga ömtåliga. Styrelsen har därför icke velat ifrågasätta ändring i den

föreslagna användningen av vindsvåningen, som erbjöde så väsentliga ekonomiska

fördelar.

Medicinalstyrelsen har ytterligare framställt ett par anmärkningar mot

kommitténs förslag.

Sålunda har styrelsen påpekat, att förslaget upptoge endast 8 lägenheter

för gifta skötare. Detta antal har synts styrelsen väl knappt i förhållande

till det till 90 beräknade antalet av dessa befattningshavare. Styrelsen ansåge

dock icke oundgängligen nödvändigt att vid anstaltens öppnande hava

tillgång till ett större antal dylika lägenheter och funne sig därför icke böra

påyrka en utökning, innan erfarenheterna vid anstaltens drift framdeles kunde

påkalla densamma.

Vidare vore enligt styrelsens mening det föreslagna bostadshuset för

syssloman och andre läkare ej fullt tillfredsställande planlagt, så till vida som

de relativt små lägenheterna vore uppdelade på två våningar. Planlösningen

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 140. 47

syntes i samband med uppgörandet av definitiva ritningar böra omstuderas,

därest byggnaden överhuvudtaget skulle komma till utförande.

Beträffande de av byggnadsstyrelsen framställda anmärkningarna i fråga

örn andra byggnader än den uppförda kasernbyggnaden har medicinalstyrelsen

ansett, att dessa, som avsåge mindre ingripande förändringar, skulle

kunna iakttagas vid utarbetandet av de definitiva ritningarna till ifrågavarande

byggnader.

I fråga örn kostnaderna har medicinalstyrelsen anslutit sig till byggnadsstyrelsens

beräkningar.

Den fördelning av vårdplatserna, som kasernkommittén föreslagit, kar

icke föranlett någon erinran från medicinalstyrelsens sida. Styrelsen har

emellertid påpekat, att kommittén räknat med hela det tillgängliga platsantalet,

varav dock omkring 3 procent, eller 18 platser, borde beräknas som

reserv och den effektiva platssiffran sålunda minskas till 594. Den föreslagna

storleken av anstalten har medicinalstyrelsen ansett lämplig ur såväl

sjukvårds- som administrativ synpunkt.

Ej heller mot den av kommittén gjorda beräkningen av personal, som

kunde bliva erforderlig vid anstalten, har medicinalstyrelsen funnit något

vara i stort sett att erinra. Styrelsen har dock framhållit, att frågan örn

personalbehovet borde få bliva föremål för närmare utredning först i samband

med anstaltens öppnande.

Det till medicinalstyrelsen remitterade yttrandet från arméförvaltningens

fortifikationsdepartement har icke föranlett något yttrande från styrelsens sida.

På grund av beslut av 1930 års riksdag är redan bestämt, att det ofullbordade

kasernetablissementet i Lund skall tagas i anspråk för anordnandet

av en statlig anstalt för svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön. Området

för anstalten är likaledes fastställt, nämligen genom det avtal, som

träffats mellan Kungl. Majit och kronan, å ena sidan, och Lunds stad, å

den andra, angående reglerandet av vissa ersättningsanspråk med anledningav

södra skånska infanteriregementets förflyttning från Lund. Nu gäller det

närmast att bestämma den byggnadsplan, efter vilken kasernetablissementet

bör omändras och utbyggas.

Det må då först framhållas, att redan riksdagsbeslutet förra året synes

innebära, att som grund för byggnadsplanen skall läggas kasernkommitténs

förslag. Biksdagen uttalade emellertid att, i de avseenden där alternativa

förslag förekommit, det förväntades, att förslag skulle underställas riksdagen

innevarande år. Den prövning av kasernkommitténs förslag, som

alltså nu bör företagas, torde dock icke böra begränsas till de punkter,

där olika meningar yppats, utan synes böra avse förslaget i dess helhet.

Vid den granskning jag från denna utgångspunkt underkastat kasernkommitténs

förslag har jag funnit, att detsamma i stort sett torde väl lämpa

sig att komma till utförande. De erinringar, som framställts av medicinalstyrelsen

och byggnadsstyrelsen, hava emellertid synts mig böra föranleda

vissa avvikelser.

Departements
chefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Majus proposition nr 140.

Den mest ingripande av dessa berör administrationslokalerna för den

blivande anstalten, vilka kasernkommittén föreslagit skola inredas i bottenvåningen

av den redan uppförda kasernbyggnaden. De skäl, myndigheterna

anfört mot en sådan anordning, har jag icke kunnat undgå att finna tungt

vägande. Jag kan därför icke förorda, att nyssnämnda våning tages i bruk

till administrationslokaler. Av den sålunda föreslagna omläggningen följer

visserligen, att våningen till största delen skulle inredas till förrådslokaler

— vartill den också från början varit avsedd — för vilka anstalten dock ej

skulle hava något oundgängligt behov. Denna olägenhet synes ej kunna

undvikas. Men jag vill påpeka, att medicinalstyrelsen framhållit, att förrådslokalerna

dock skulle kunna bliva till nytta för anstaltens räkning, i det

att god tillgång på förrådsutrymmen på flera sätt underlättade driften.

Givetvis kan även ifrågakomma att, såsom myndigheterna ifrågasatt, uthyra

lokalerna eller utnyttja dem för vissa slag av patientarbeten. De liuvudförrådslokaler,

som skulle inredas enligt kasernkommitténs förslag, synas ej

lämpligen kunna disponeras för andra ändamål och synas ej heller i och för

sig komma att draga annat än oväsentliga kostnader.

En följd av min ståndpunkt i fråga örn utnyttjandet av bottenvåningen i

den uppförda kasernbyggnaden blir, att jag anser, att särskild administrationsbyggnad

måste uppföras. Mot det förslag till uppförande av en sådan

byggnad, som framlagts i ändringsförslaget alternativ B, har jag intet att

erinra. Detta förslag innebär i sin tur, att det av kommittén föreslagna

bostadshuset för syssloman och andre läkare skulle utgå. Kostnaderna

skulle med anledning av administrationshusets uppförande enligt byggnadsstyrelsens

beräkningar höjas med omkring en procent — 40,000 kronor —

i förhållande till kostnaderna för kommitténs förslag. Till förtydligande av

uppgifterna i handlingarna vill jag här nämna, att enligt alternativ B de

dyrbara åtgärder med fönstrens breddning, som byggnadsstyrelsen påtalat,

icke skola komma till utförande.

De ändringar i övrigt, som byggnadsstyrelsen föreslagit beträffande inredningen

av den uppförda kasernbyggnaden och som beaktats i de på medicinalstyrelsens

föranstaltande utarbetade ändringsförslagen, synas mig böra

iakttagas. Jag förordar alltså även i dessa delar det såsom alternativ B

betecknade ändringsförslaget.

Vidkommande några av de övriga byggnaderna har byggnadsstyrelsen

jämväl framställt vissa erinringar. Dessa avse mindre ändringar och torde

böra beaktas vid arbetenas utförande.

I övrigt vill jag tillstyrka, att ändrings- och tillbyggnadsarbetena verkställas

väsentligen i enlighet med kasernkommitténs förslag. Härvid har

jag icke förbisett de anmärkningar, som framställts av medicinalstyrelsen,

bland annat beträffande det förhållandet, att personalrummen i vindsvåningen

av den uppförda kasernbyggnaden förlagts över patientlokaler ävensom

därom att antalet lägenheter för gifta skötare vore väl lågt. Jag har

emellertid på skäl, som redan medicinalstyrelsen anfört, funnit, att dessa

anmärkningar icke böra föranleda ändring i byggnadsplanen. Vad sistnämnda

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr IdO.

fråga angår vill jag erinra om att lämplig plats för ytterligare ett bostadshus

för skötare finnes å anstaltsområdet, därest det framdeles skulle befinnas

nödigt att öka antalet bostäder.

Beträffande personalen i allmänhet må i detta sammanhang framhållas,

att enligt förslaget allenast en del av densamma skulle beredas bostäder

inom, medan återstoden skulle få hyra bostäder utanför själva anstaltsområdet.

Den förstnämnda kategorien uppgår till det antal, som ansetts

lämpligen böra ständigt finnas till hands inom anstalten. Enligt vad jag

erfarit skulle detta antal icke behöva ökas, därest till följd av det förslag,

som i årets statsverksproposition framlagts angående inskränkning av arbetstiden

för den vid statens sinnessjukhus anställda sjukvårdspersonalen, större

antal personal än kasernkommittén beräknat skulle komma att erfordras vid

ifrågavarande anstalt.

Mot kostnadsberäkningarna har jag ej någon erinran att framställa.

Med hänsyn till den byggnadsplan, jag i det föregående förordat, torde därför

kostnaderna böra uppskattas till 4,140,000 kronor.

För att möjliggöra ett bedömande av konsekvenserna för statsverket av

upprättandet av viss anstalt hava tidigare de sannolika kostnaderna för anstaltens

inventarieutrustning ävensom de årliga driftkostnaderna, såväl personalkostnaderna

som andra, plägat uppskattas. Naturligtvis kunna sådana

beräkningar endast bliva rent approximativa. I förevarande fall, där beslut

av den anslagsbeviljande myndigheten redan fattats om att anstalten skall

komma till stånd, torde anledning saknas att i detta sammanhang ingå på

några beräkningar av dylikt slag.

Det återstår mig ännu att taga ställning till förslaget örn överflyttning

till ifrågavarande anstalt från vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte av manliga asylister med ledsyn, eller örn direkt intagning av dylika

i anstalten. Härvid vill jag först framhålla, att jag ■— i likhet med min

företrädare i ämbetet -— i huvudsak delar medicinalstyrelsens i skrivelsen

den 25 september 1928 uttalade uppfattning beträffande de kategorier, som

böra intagas å statsanstalt för svårskötta, obildbara sinnesslöa. Dock torde

härifrån i princip böra undantagas sådana svårskötta, obildbara sinnesslöa,

som jämväl äro blinda eller vilkas synförmåga är så nedsatt, att intagning

å statsanstalten i Elind för blinda med komplicerat lyte må enligt

för anstalten gällande bestämmelser äga rum. Dessa hava ej heller medräknats

vid uppskattningen av platsbehovet. Det oaktat finner jag beträffande

disponerandet av de översJcottsplatser, som må komma att finnas i den

nya sinnesslöanstalten efter det att dess egentliga ändamål fyllts, intet vara

att erinra mot den ifrågasatta, av vederbörande myndigheter förordade anordningen

under de förutsättningar, från vilka medicinalstyrelsen utgått. Jag

vill emellertid i detta sammanhang betona, att överskottet på platser i själva

verket ej torde bliva så stort, som kasernkommittén antagligen tänkt sig.

Visserligen skulle platsantalet i anstalten enligt det av mig förordade förslaget

bliva 612. Men å ena sidan synes med hänsyn till behovet av vissa

reservplatser normalbeläggningen icke böra fastställas högre än vad rnedici
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 122 haft. (Nr 140.) 328 3i 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Andag för

budgetåret

1931/1932.

Departements
chefen,

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

nalstyrelsen föreslagit, eller till 594 platser, vilket alltså innebär en minskning

av 18 platser, och å andra sidan bör beaktas, att den siffra, som angivits

för det beräknade platsbehovet, utgör en minimisiffra.

Härefter övergår jag till frågan örn det anslagsbelopp, som för nästkommande

budgetår bör ställas till förfogande för arbetena med Lundaanstaltens

inrättande.

Detta belopp har av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 7 augusti 1930

beräknats till 1,300,000 kronor. Byggnadsstyrelsen har därvid anfört följande.

Kostnaderna för etablissementets utbyggande vore av kasernkommittén

beräknade till 4,200,000 kronor. Någon reducering av dessa kostnader syntes

kunna påräknas, men då Kungl. Maj:t ännu icke tagit definitiv ställning

till förslaget och flera alternativ förelåge, kunde kostnadssumman icke nu

fixeras. Under förutsättning att arbetena kunde med full kraft igångsättas

med ingången av budgetåret 1931/1932, ansåge styrelsen, att byggnadsföretaget

borde lämpligen kunna fullbordas före utgången av år 1934, det ville

säga, den effektiva byggnadstiden skulle komma att omfatta ungefär 3V2 år.

Örn ett belopp av 200,000 kronor reserverades för sista budgetåret, skulle

sålunda utöver redan anvisat belopp omkring 3,900,000 kronor vara att jämnt

fördela på tre budgetår och ansåge sig styrelsen sålunda för budgetåret

1931/1932 böra föreslå 1,300,000 kronor.

Medicinalstyrelsen har enligt utlåtande den 12 september 1930 icke funnit

något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkning.

Såsom framgår av vad jag förut yttrat, anförde 1930 års riksdag att, därest

så ur budgetsynpunkt skulle visa sig erforderligt, anslag för ifrågavarande

sinnesslöanstalt borde beredas av medel, som fonderats av rusdrycksinkomster.

I årets statsverksproposition har jag vid den preliminära beräkningen av

anslagsbehovet till hospitalsbyggnader, med hänsyn till det statsfinansiella

läget och under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet anfört i

samband med inkomstberäkningen för nästa budgetår, anslutit mig till den

av riksdagen sålunda uttalade uppfattningen.

Den av byggnadsstyrelsen gjorda beräkningen rörande anslagsbehovet för

nästa budgetår har jag icke funnit anledning frångå. I överensstämmelse

med min i statsverkspropositionen intagna ståndpunkt förordar jag, att det

sålunda för nästa budgettermin tillstyrkta anslagsbelöppet å 1,300,000 kronor

skall utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Ändringsarbeten å vattenverket vid Sundby sjukhus vid Strängnäs.

För vattenledningen till Sundby sjukhus vid Strängnäs användes dels

grundvatten, dels och vatten från Mälaren. Dessa båda slag av vatten blandas

med varandra.

Grundvattentäkten är belägen omkring 300 meter öster örn maskinhuset

i en dalgång mot Mälaren. Grundvattnet är järnhaltigt — l.i till 0.6 mg

järn per liter — och har en hårdhet, som för närvarande uppgår till 18

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Majus proposition nr 140.

tyska hårdhetsgrader. För grundvattnets utvinnande äro anordnade tre betongbrunnar

om 900 mm diameter, nedsänkta till ett djup av respektive 5,

5.7 och 8 meter under markytan. Från brunnarna pumpas vattnet till ett i

omedelbar närhet av maskinhuset beläget grundvattenfilter, varest järnet

borttages genom luftning och filtrering genom makadam och sand.

Mälarvattnet intages genom en söder örn sjukhusets kolgård och lossningsbrygga

förlagd 300 mm ledning, utdragen i sjön omkring 150 meter

och utförd till den del, som är förlagd i sjön, av gjutjärnsrör och i land av

betongrör. Ledningen inmynnar i en silbrunn, belägen omkring 40 meter

söder örn maskinhuset. Idvattnet pumpas från denna brunn till ett tvådelat

sandfilter, anordnat för långsamfiltrering. Från filtren avrinner det renade

vattnet till en renvattenbehållare, rymmande 350 kubikmeter. Sammanlagda

filterytan är 72 kvadratmeter.

I skrivelse den 26 september 1930 har medicinalstyrelsen hemställt, att

Kungl. Majit måtte bemyndiga styrelsen att låta utföra ändringsarbeten å

vattenverket vid ifrågavarande sjukhus i enlighet med ett av ingenjören John

Bergström uppgjort förslag samt ställa för ändamålet erforderliga medel till

styrelsens förfogande.

Ingenjören Bergströms förslag omfattar dels utvidgning av reningsanläggningen

för mälarvattnet m. m., dels ock ombyggnad av grundvattenverket.

Ingenjören Bergström har i samband med förslagets avgivande till en

början lämnat en redogörelse för vattenförbrukningen inom sjukhuset. Denna

utgjorde under år 1928 sammanlagt 140,238 kubikmeter och under år 1929

144,040 kubikmeter, motsvarande i medeltal respektive 383 och 394 kubikmeter

per dygn eller omkring 450 liter per patient och dygn. Maximiför - brukningen utgjorde för motsvarande år 470 respektive 527 kubikmeter per

dygn. Medelvardagsförbrukningen, lördagar frånräknade, år 1929 under de

veckor, då största förbrukningen ägt rum, hade uppgått till 470 kubikmeter

och under år 1930 till 463 kubikmeter.

Den kvantitet på tillfredsställande sätt filtrerat vatten, som vattenledningsverket

borde kunna leverera, kunde med ledning av dessa siffror enligt

Bergström beräknas utgöra omkring 500 kubikmeter per dygn.

Beträffande tillgången på grundvatten har Bergström anfört följande.

I samband med sjukhusets anläggande verkställdes mycket omfattande

borrningsundersökningar för utrönande av det grundvatten förande lagrets

beskaffenhet och den vattenmängd, som vore att räkna med. Jordlagren

befunnos bestå av lera till djup varierande mellan 4 och 11 meter, och

under leran fanns ett grundvattenförande sandlager med en mäktighet av 1

till 3 meter. För undersökningen voro nedslagna ett stort antal observationsrör

inom ett område av omkring 400 X 500 meter. Såsom resultat av

de då verkställda provpumpningarna ansågs, att en vattenmängd av omkring

150 ä 200 kubikmeter per dygn sannolikt vore att räkna med. Det observerades

även, att vattentillgången varierade med vattenståndet i Mälaren.

Sedermera hade vid olika tillfällen omfattande provpumpningar ägt rum

för utrönande, om tillgången på grundvatten möjligen vore större än som

först antagits. Den uppumpade vattenmängden hade därvid kontrollerats

medels vattenmätare, och vid de tillfällen, då den erhållna vattenmängden

överstigit reningsverkets kapacitet, hade överskottet fått avrinna genom av
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

loppsledningen. De erhållna resultaten framginge av följande sammandrag

ur de över pumpningen förda protokollen:

Tid för provpumpningen

Uppfordrad vattenmängd

kbm per dygn

1924 maj 19—31 ................................................ 264—332

1924 juni 1—10 ................................................... 214—311

1924 juni 19—30.................................................. 174-237

1924 augusti....................................................... 197—239

1925 juli 7-31 ................................................. 213-248

1925 augusti 2—18............................................... 229—252

1926 januari 4—28............................ 250—268

1928 augusti 1—31............................................... 203—219.

Härav framginge, att grundvattentillgången vore betydligt varierande.

Sålunda hade den största erhållna kvantiteten utgjort 332 kubikmeter, under

det att den minsta uppgått till 174 kubikmeter. I medeltal syntes vara att

räkna med omkring 200 kubikmeter vid låg- eller medelvattenstånd i Mälaren.

Denna vattenmängd motsvarade det nuvarande luftnings- och järnfiltrets

kapacitet. De verkställda provpumpningarna och undersökningarna hade

sålunda visat, att en utvidgning av grundvattenverket icke vore att räkna

med för erhållande av ökad vattentillgång.

I fråga örn mälarvattnet har Bergström anfört följande.

Såsom av det föregående framginge, kunde icke räknas med större grundvattentillgång

än i medeltal omkring 200 kubikmeter per dygn, så att den

mängd mälarvatten, som borde kunna renas, sålunda vid den förut angivna

vattenmängden av 500 kubikmeter uppginge till omkring 300 kubikmeter per

dygn. Med hänsyn till att någon reserv icke funnes för grundvattenanläggningen,

måste emellertid räknas med att denna tillfälligt kunde vara urbruk,

och att hospitalets vattenbehov då helt måste tillgodoses med mälarvatten.

Vissa inskränkningar i förbrukningen kunde visserligen göras vid ett sådant

tillfälle, men borde dock en vattenmängd av omkring 400 kubikmeter kunna

erhållas.

Av följande tabell framginge vilka filterhastigheter, som förekomme i den

nuvarande långsamfilteranläggningen vid olika vattenmängder.

r • • ....... ...........................

Totala vattenförbrukningen kbm per dygn

300

400

500

Grundvatten.............................................

200

200

200

—

Mälarvatten, som skall renas.....................

100

200

300

400

Filterhastighet jämnt fördelad dygnet runt,

mm per timme.......................................

58

116

174

230

Filterhastighet jämnt fördelad dygnet runt,

ett filter avstängt, mm per timme ..........

116

232

348

460

Det vore härvid att märka, att huvudsakliga vattenförbrukningen påginge

under 10 timmar, och att filteranläggningen, såsom vanligen vore fallet med

anläggningar av ifrågavarande storlek, vore så anordnad, att en viss vattenmängd

magasinerades ovan sandytan för att filtreras under den tid, då pumpning

icke ägde rum, eller då förbrukningen vore liten. I medeltal räknades

med att pumpning icke skulle behöva pågå mera än 10 ä 12 timmar per

dygn. En dygnet runt jämnt fördelad filterhastighet vore i allmänhet vid

större förbrukning icke att räkna med.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 140. 53

De filterhastigheter, som nu måste förekomma, för att vattenförbrukningen

skulle kunna tillgodoses, överstege högst avsevärt den gräns, eller 100 mm

per timme, som erfarenheten visat vara den tillåtna för att ett ur hygienisk

synpunkt tillfredsställande reningsresultat skulle vara säkerställt.

De nu vid större förbrukning förekommande filterhastigheterna medförde

en allt för stor risk för att en vattenepidemi när som helst skulle kunna uppkomma.

Bakteriologiska undersökningar hade även visat, att vid forcerad

filtrering reningsresultatet bleve otillfredsställande. En utvidgning av reningsanläggningen

för mälarvatten vore därför obetingat nödvändig, då råvattnet

i detta fall vore utsatt för möjligheten att under ogynnsamma vindförhållanden

förorenas i betänklig grad, såväl genom hospitalets egen avloppsledning

som från Strängnäs stad. Den största filterhastighet, som under kortare

perioder borde tillåtas, vore omkring 150 mm per timme. Då endast halva

filterarean vore tillgänglig, kunde sålunda icke räknas med att erhålla större

mängd renat vatten av tillförlitlig beskaffenhet än högst 130 kubikmeter

per dygn.

Bergströms förslag till utvidgning av reningsanläggningen för mälarvattnet

m. m. är grundat på långsamfilteranordningens utökande, så att tillräcklig

filterarea erhålles.

Förslaget innebär huvudsakligen, att den befintliga reningsanläggningen

utökas med en tillbyggnad av armerad betong med överbyggnad av trä,

vari inrymmas två sammanbyggda långsamfilter med en filteryta av sammanlagt

193 kvadratmeter, att upplag för tvättad och otvättad sand ävensom

sandtvättningstrumma med elektrisk motor anordnas, att det nuvarande trätaket

över renvattenbehållaren utbytes mot ett tak av armerad betong

med jordbetäckning, samt att vattenståndsmätare uppställes vid renvattenbehållaren

med elektrisk överföring till visartavla i maskinhuset.

I avseende å nu berörda förslag har Bergström anfört följande.

De i det föregående påvisade filterhastigheterna, som förekomme i den

nuvarande långsamfilteranläggningen, vore så stora, att anordnandet av en

förfiltrering medels snabbfilter icke skulle komma att erbjuda tillräcklig

säkerhet, med mindre kontinuerlig klorering av filtratet samtidigt anordnades.

Förmodligen bleve det i så fall även nödvändigt att förr eller senare utföra

en dekloreringsanläggning för att undgå de olägenheter av dålig smak, som

alltid vore att tidtals riskera vid kloreringen av ett vatten av ifrågavarande

beskaffenhet, och som icke borde få förekomma inom ett sjukhus. Med en

sådan anordning skulle sjukhusets vattenrening bliva betydligt komplicerad

och kräva en mycket noggrann tillsyn, som säkerligen skulle erbjuda rätt

stora svårigheter att åstadkomma. Då därjämte någon nämnvärd minskning

i kostnaden för vattenreningen icke helier skulle erhållas, vore en kombination

nied förfiltrering i detta fall icke tillrådlig.

Det nuvarande kravet på vattenledningsverket vore, att omkring 500 kubikmeter

per dygn skulle kunna levereras. Med hänsyn till möjligheten av

framtida utvidgning och då vid en utvidgning alltid någon marginal borde

beräknas, hade till grund för beräkningen lagts en förbrukning av 600 kubikmeter.

Om grundvattenmängden 200 kubikmeter fråndroges, borde sålunda

långsamfilteranläggningen med normal filterhastighet kunna leverera

400 kubikmeter per dygn.

Med hänsyn tagen till den erforderliga reserven för avstängningar för

rensning, sandpåfyllning och underhåll erhölles en behövlig tillökning av

den befintliga filterarean med 193 kvadratmeter. Möjlighet funnes då även

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Majus proposition nr 140.

att, i händelse grundvattenanläggningen vore ur bruk, kunna tillgodose hela

vattenbehovet med mälarvatten, varvid dock hela sammanlagda filterarean

(72 + 193) 265 kvadratmeter måste vara tillgänglig. Den nya filteranläggningen

föresloges liksom den nuvarande utförd tvådelad och förlagd intill-

den befintliga.

Bassängerna med tillhörande regleringskammare skulle utföras av armerad

betong och överbyggnaden av trä.

I förslaget ingbo ge anordnandet av upplag för tvättad och otvättad sand

samt. sandtvättningsmaskin. För en filteranläggning av denna storlek kunde

nämligen tvättning av sanden icke lämpligen ske för hand.

Den befintliga, för hela reningsanläggningen gemensamma renvattenbehållaren

av armerad betong vore nu försedd med tak av trä, vilket icke

vore lämpligt, då träkonstruktionen dels vore utsatt för röta, dels icke kunde

underhållas och målas, utan att vattnet löpte risk att förorenas. Det vore

därför ett önskemål att få trätaket utbytt mot ett tak av armerad betong

med jordbetäckning, varigenom även vunnes, att vattnet icke uppvärmdes

under sommaren. Förslag till betongtak hade därför medtagits jämte erforderliga

anordningar för uppställandet av en behövlig vattenståndsmätare,

så att vattenståndet i behållaren kunde avläsas i maskinhuset, vilket i hög

grad underlättade driften.

Yad angår Bergströms förslag angående ombyggnad av grundvattenverlcet

innebär detsamma ny överbyggnad till luftningsanordningen, omläggning av

makadamfiltret samt ändring av vissa rörledningar och detaljer. I fråga

örn den nuvarande överbyggnaden har Bergström anfört, att densamma vore

mycket bristfällig på grund av frostskador.

Kostnaderna för de föreslagna ny- och ombyggnaderna hava beräknats på

följande sätt:

Kronor

Två sammanbyggda långsamfilter av armerad betong med överbyggnad

av trä, invändiga rördelar och ventiler m. m........................... 56,000

Betongplan för sandupplag, sandtvättningstrumma med elektrisk

motor m. m.......................................................................................... 7,000

Rörledningar och ventiler utanför byggnaderna ................................... 4,600

Nytt tak av armerad betong m. m. över den befintliga renvattenbe
hållaren

.................................................................................................. 7.900

Vattenståndsmätare i renvattenbehållaren med visartavla i maskinhuset

........................................................................................................ 2,000

Ombyggnad av befintligt luftningsfilter................................................ 11,500

Summa kronor 89,000

I de sålunda beräknade kostnaderna ingå kostnader för ritningar och

kontroll samt diverse och oförutsedda kostnader.

Medicinalstyrelsen har infordrat sjukhus direktion ens utlåtande över Bergströms

förslag. Direktionen har i anledning härav till styrelsen överlämnat

och såsom eget yttrande åberopat ett av t. f. sysslomannen Gr. Ström till

direktionen avgivet tjänstememorial i ärendet.

Uti detta tjänstememorial anföres följande.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Majus proposition nr 140.

Vattenförbrukningen vid sjukhuset hade sedan hera år tillbaka legat över

tidvis, särskilt under den varma årstiden, betydligt över — filtreringsanordningarnas

leveransmöjligheter. Genom forcerad drift och påskyndad filtrering

hade den erforderliga kvantiteten likväl kunnat utvinnas, men det hade

skett på bekostnad av vattnets kvalitet, som tidvis under sommarmånaderna

varit mycket otillfredsställande. Men en påskyndad filtrering lämnade icke

blott ett med hänsyn till smak och utseende otillfredsställande vatten, den

ökade, såsom ingenjören Bergström i sitt förslag framhölle, i hög grad

risken för smittoämnens överförande genom vattnet och kunde med andra

ord vara direkt hälsovådlig.

Ingenjören Bergströms förslag byggde på en utvidgning av filteranläggningen

för mälarvatten och ginge ut på, att ett nytt filterhus av armerad

betong, innehållande två sammanbyggda filterbassänger, uppfördes. Genom

denna utökning beräknades vattenverkets sammanlagda kapacitet komma upp

i en kvantitet vid normal drift och filtrering av omkring 600 kubikmeter

filtrerat vatten per dygn, motsvarande vattenbehovets fulla tillgodoseende

från såväl kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Förslaget inrymde emellertid

dessutom en viss reserv, beräknad för oförutsedd driftsinskränkning

samt för sådan inskränkning, som påkallades av tillsyn, reparationer och

underhåll av anläggningarna.

Förutom utvidgning av filter an ordningarna för mälarvatten hade ingenjören

Bergström föreslagit ombyggnad av det nuvarande grundvattenverket. Detta

befunne sig sedan flera år tillbaka i ett mycket bristfälligt skick, och behovet

av ombyggnad vore ytterligt trängande. Ingenjören Bergström hade

vidare föreslagit, att nuvarande tak av trä över renvattenbehållaren ersattes

av tak av armerad betong med jordbetäckning. Det nuvarande taket vöre

utsatt för röta och svampbildning, och den föreslagna åtgärden vöre därför

synnerligen behövlig. Slutligen upptoge förslaget betongplan för upplag

och maskin för tvättning av filtersand. Den tvättade sanden upplagrades

nu i en provisorisk ficka av plank, och tvättningen av sanden verkställdes

för hand, vilket vore både tidsödande och dyrbart. Behovet av de nu föreslagna

anordningarna hade också sedan länge varit aktuellt, men frågan

hade fått anstå i avvaktan på nu föreliggande förslag..

Då förslaget i sin helhet icke gåve anledning till erinran i något avseende

utan syntes på ett rationellt och betryggande sätt avhjälpa nu rådande

svårigheter med tillgodoseende av sjukhusets behov av vatten, hemställdes,

att sjukhusdirektionen ville hos medicinalstyrelsen uttala sin fulla anslutning

till förslaget.

För egen del har medicinalstyrelsen anfört följande.

Sedan flera år tillbaka hade ett starkt behov av utvidgning av vattenledningsverket

vid ifrågavarande sjukhus gjort sig gällande. Filtreringsanordningarna

hade nämligen visat sig otillräckliga, och det nuvarande

grundvattenverket hade befunnit sig i ett bristfälligt skick.

Den föreslagna utvidgningen vore därför av behovet synnerligen påkallad.

Mot det av ingenjören Bergström på uppdrag av medicinalstyrelsen uppgjorda

förslaget, vilket slutade på en summa av 89,000 kronor, hade styrelsen

intet att erinra.

I ärendet har byggnadsstyrelsen avgivit infordrat utlåtande den 11 december

1930. Byggnadsstyrelsen, som icke hade något att erinra beträffande det

föreliggande förslaget eller den för förslagets genomförande beräknade kostnaden,

har tillstyrkt bifall till medicinalstyrelsens framställning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Vad i ärendet förekommit synes mig visa, att åtgärder för utvidgning

av vattenledningsverket vid Sundby sjukhus vid Strängnäs oundgängligen

måste vidtagas. Det förslag, som här framlagts i sådant hänseende, synes

väl ägnat att komma till utförande. Jämväl övriga föreslagna åtgärder torde

böra vidtagas. Då risken, att epidemi kan komma att uppstå till följd av de

nuvarande bristerna, lärer vara ständigt överhängande, synes beslut örn

ifrågavarande arbeten nu böra fattas, oaktat förslag till plan rörande utförandet

av„ större renoveringsarbeten vid sinnessjukhusen ännu icke föreligger.

Medel, för ändamålet torde böra utgå av förevarande anslag. Som

jag icke har något att erinra mot kostnadsberäkningarna, förordar jag således,

att under anslaget till hospitalsbyggnader för utförandet av ifrågavarande

arbeten för nästa budgetår beräknas ett belopp av 89,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag nämna, att ett i viss män likartat förslag

föreligger beträffande vattenverket vid S:t Gertruds sjukhus i Västervik.

Då emellertid behovet av ett genomförande av sistnämnda förslag icke där

lärer vara lika trängande som i Strängnäs, har jag av statsfinansiella skäl

ansett, att med prövning av sist avsedda fråga bör kunna tills vidare anstå.

Länsplatser vid de statliga sinnessjukhusen.

I § 1 mom. 2 av förnyade stadgan den 14 juni 1901 (nr 48) angående

sinnessjuka föreskrevs, att tillfälle till vård av sinnessjuka i de fall, örn vilka

§ 46 i stadgan förmälde, skulle inom varje län beredas vid något av dess

lasarett. Stadgandet i § 4b innebar, att sinnessjuk, vilken vore i trängande

behov av vård å hospital, skulle, till dess plats därstädes kunde beredas honom,

för någon kortare tid njuta vård å länslasarett mot avgift, som landstinget

ägde bestämma. Enahanda rätt till vård å lasarett skulle tillkomma sinnessjuk,

för vilken inträde å hospital beviljats, då tillfälliga omständigheter

hindrat hans omedelbara insändande till hospital.

Dessa bestämmelser kompletterades med vissa föreskrifter i lasarettsstadgan

den 18 oktober 1901 (nr 83). I dennas § 4 var sålunda stadgat, att

inom varje landstingsområde skulle, såvida icke landstinget med Kungl.

Maj:ts tillstånd anordnat särskild upptagningsanstalt för sinnessjuka, vid

något av områdets lasarett finnas en på lämpligt sätt anordnad avdelning

för sådan tillfällig vård av sinnessjuka, varom i stadgan angående sinnessjuka

förmäldes. Föreskriften gällde enligt bestämmelse i lasarettsstadgan

även stad, som icke deltog i landsting.

Den skyldighet att i viss utsträckning bereda vård åt sinnessjuka, som sålunda

förefanns och vilken jämväl funnits enligt tidigare gällande bestämmelser,

hava ett flertal landsting ävensom Göteborgs stad fullgjort därigenom, att

upptagningsanstalt upprättats i samband med något statens hospital. Därvid

har tillgått så, att efter medgivande av riksdagen mellan Kungl. Majit och

vederbörande landsting eller stad träffats avtal med innehåll bland annat,

att landstinget respektive staden skulle uppföra och underhålla viss sjukvårdsbyggnad

vid hospitalet och mot en av Kungl. Majit fastställd dagavgift

erhålla vård för visst antal patienter, samt att staten och landstinget eller

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Majus proposition nr 140.

staden skulle äga rätt att uppsäga avtalet med viss uppsägningstid, varefter

staten skulle vara skyldig ersätta landstingets eller stadens kostnad för

byggnaden med visst belopp, högre örn uppsägningen skett av staten än

örn landstinget eller staden uppsagt avtalet. Förekomsten av dylika till

statsliospital förlagda upptagningsanstalter framgår närmare av en i 1928

års hospitalsbyggnadsproposition (nr 165, sid. 4) intagen översikt, vartill jag

här torde få hänvisa. — Några landsting och städer hava upprättat fristående

upptagningsanstalter. Övriga hava inrättat avdelningar för sinnessjuka vid

lasarett.

Såväl sinnessjukstadgan som lasarettsstadgan av år 1901 hava numera

upphört att gälla. De bestämmelser i de upphävda stadgorna, som här

berörts, äro emellertid ersatta av en föreskrift i 22 § bland övergångsbestämmelserna

i lagen den 22 juni 1928 (nr 302) örn vissa av landsting eliel

kommun drivna sjukhus. Enligt sist avsedda föreskrift skall jämväl efter

nämnda lags ikraftträdande, i den mån ej Konungen annorledes förordnar,

inom varje landstingsområde, så ock i stad, som ej deltager i landsting,

finnas särskild av landstinget eller staden driven upptagningsanstalt

för sinnessjuka eller ock vid något av landstinget eller staden drivet sjukhus

vara anordnad avdelning för tillfällig vård av sådana sjuka.

I 1928 års plan för anskaffande av nya hospitalsplatser ingick även att

staten skulle övertaga de av landsting eller städer vid statens sinnessjukhus

inrättade upptagningsanstalterna, de s. k. länsplatserna vid nämnda sinnessjukhus.

Yad angår Göteborgs stads upptagningsanstalt, Gibraltar, var för

övrigt inlösning uttryckligen avtalad redan i överenskommelsen angående

stadens övertagande av sin sinnessjukvård. Statsmakterna torde också i

samband med 1928 års plan hava i princip gått in för att landstingens

och i landsting ej deltagande städers skyldighet över huvud att hålla upptagningsanstalt

för sinnessjuka eller särskild avdelning för sådana vid sjukhus

skall i sinom tid upphävas.

I den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition (nr 150) fogade översikten

över beräknade kostnader för nyanskaffning av hospitalsplatser m. m. under

budgetåren 1928/1929—1937/1938 hava medel beräknats för statsverkets

övertagande av länsplatserna vid de statliga sinnessjukhusen först från

och med budgetåret 1935/1936. Såsom framgår av vad jag inledningsvis

yttrat, har emellertid frågan härom redan nu i viss mån aktualiserats. Detta

har skett därigenom, att avtalen rörande två särskilda upptagningsanstalter

blivit uppsagda.

Innan jag närmare ingår på dessa avtalsuppsägningar, får jag anmäla,

att medicinalstyrelsen i skrivelse den 29 mars 1930 på anförda skäl

hemställt om upphävande av landstingens och i landsting ej deltagande

städers skyldighet att hålla upptagningsanstalt för sinnessjuka eller anordna

avdelning för tillfällig vård av sådana sjuka, vilken framställning jag dock

ännu ej funnit skäl underställa Kungl. Majit till prövning och avgörande.

Anledningen till sistberörda förhållande har varit, att det synts mig lämpligt

att, före det beslut fattas om ett generellt upphävande av ifrågavarande

skyldighet, mali Hnge utrönt vederbörande landstings ställning till frågan örn

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

inlösning från statens sida av de vid sinnessjukhusen förlagda upptagningsanstalterna.

Utredning för vinnande av upplysning härom har också igångsatts

av medicinalstyrelsen.

Jag övergår härefter till avtalsuppsägningarna. Den ena av dessa berör

avtalet rörande upptagningsanstalten vid S:t Lars sjukhus i Lund (förutvarande

Lunds hospital och asyl); den andra avtalet beträffande upptagningsanstalten

vid Restads sjukhus vid Vänersborg (förutvarande Vänersborgs

hospital och asyl). Förstnämnda avtal har uppsagts av Malmöhus

läns landstings förvaltningsutskott i skrivelse den 17 september 1930, och

det andra avtalet har på visst villkor blivit uppsagt av Älvsborgs läns landsting

i skrivelse den 10 november 1930.

anstalten''113*^ ^°rst angår den av Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott i skri
S.

t Lars sjuk- ve^sen den 17 september 1930 gjorda avtalsuppsägningen rörande upptaghus

i Lund. ningsanstalten vid S:t Lars sjukhus i Lund torde jag till en början få erinra

örn följande.

Sedan med anledning av en av Malmöhus läns landsting gjord framställning

förslag uppgjorts till avtal i fråga örn uppförande vid Lunds hospital

för länets räkning av en upptagningsanstalt för sinnessjuka, föreslog Kungl.

Maj:t i proposition nr 61 1891 års riksdag att för sin del medgiva, att

avtal i enlighet med förslaget finge träffas mellan staten och landstinget.

Det avtalsförslag, som sålunda underställdes riksdagen, innebar huvudsakligen,

att landstinget skulle vara berättigat att å staten tillhörigt område

vid Lunds hospital uppföra en för 20 patienter avsedd byggnad, att landstinget

skulle vidkännas kostnaden för nybyggnaden med dithörande promenadgardar

och all fast inredning samt för framtiden bestrida underhållskostnaderna

härför, att staten skulle anskaffa och underhålla all den lösa

inredningen samt ombesörja och bekosta allt vad i övrigt för de sjukas

vård erfordrades, att den nya anstalten skulle införlivas med hospitalets

övriga för sjukvården avsedda avdelningar och fritt disponeras av hospitalets

styrelse, dock med villkor, att tjugu platser alltid funnes disponibla endast

för sjuka från Malmöhus län, att för varje patient skulle erläggas viss avgift

till staten, att emellertid ett minimibelopp av 3,000 kronor skulle för

varje år i patientavgifter utgöras till staten, samt att staten och landstinget

skulle hava ömsesidig rätt till uppsägning av överenskommelsen, att upphöra

två år efter uppsägningen med skyldighet för staten att ersätta landstinget

kostnaden för byggnaden, därest uppsägningen skedde av staten, med

det belopp, som bestämdes av fem gode män, varav staten och landstinget

skulle utse två vardera och de sålunda valda den femte, dock att värdet ej

finge överstiga verkliga kostnaden för byggnadens uppförande, samt, därest

uppsägningen ägde rum från landstingets sida, med två tredjedelar av det

på förenämnda sätt bestämda värdet.

I skrivelse den 13 maj 1891, nr 81, anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts

nyssberörda framställning bifallits av riksdagen.

Genom brev den 12 juni 1891 blev ifrågavarande förslag till avtal, som

godkänts av landstinget, antaget för statens del.

Genom proposition nr 17 till 1893 års riksdag begärde härefter Kungl.

Majit riksdagens medgivande till sådan ändring i avtalet, att i stället för

en för tjugu patienter avsedd byggnad vid hospitalet finge uppföras två paviljonger,

vardera beräknad för tio patienter.

Jämväl denna framställning bifölls av riksdagen.

Nämnda två paviljonger blevo härefter uppförda och tagna i bruk.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl Majus proposition nr 140.

Emellertid visade det sig, att anstalten icke var tillräcklig för ett nöjaktigt

tillgodoseende av behovet. Med anledning härav gjordes framställning

av direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar örn tillstånd

till anstaltens utvidgning för beredande av plats i var och en av paviljongerna

för ytterligare fyra patienter. I proposition nr 123 till 1907 års

riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen bland annat att medgiva dylik utvidgning

av anstalten. Framställningen bifölls av riksdagen (skrivelse nili,

punkt 41), och landstinget erhöll sedermera det sökta tillståndet genom

Kungl. Majlis brev den 5 juli 1907, varefter anstalten i enlighet härmed utvidgades.

I sin förevarande skrivelse den 17 september 1930 har Malmöhus läns

landstings förvaltningsutskott anfört väsentligen följande.

Med föranledande av bestämmelserna i 22 § av den nya sjukhuslagen hade

upptagits till övervägande, huruvida anledning förelåge att vidare bibehålla

upptagningsanstalten vid Lunds hospital; och hade landstinget, da staten

numera gått in för att övertaga vården av de akut sinnessjuka och tillgodose

det medicinska vårdbehovet i egentlig mening, funnit det tillbörligt, att en

avveckling av upptagningsanstalten skedde. I anslutning härtill hade landstinget

uppdragit åt förvaltningsutskottet att företaga uppsägningen.

Med åberopande härav finge nu förvaltningsutskottet uppsäga avtalet

rörande ifrågavarande anstalt. Enligt avtalet upphörde detta att gälla två

år efter uppsägningen, men vore det för landstingets del önskvärt, att en

avveckling skedde tidigare, förslagsvis vid utgången av år 1930. Utskottet

tilläte sig alltså hemställa, att staten måtte övertaga anstalten vid årsskiftet

1930—1931 eller snarast möjligt därefter.

Därjämte har förvaltningsutskottet i skrivelsen föreslagit två personer till

ledamöter av den i avtalet föreskrivna värderingsnämnden.

I infordrat utlåtande den 14 oktober 1930 har medicinalstyrelsen anfört

följande.

Under åberopande av sin förenämnda skrivelse den 29 mars 1930 ävensom

av sin den 21 oktober 1927 avgivna reviderade plan för anskaffande av hya

platser för den statliga sinnessjukvården ville styrelsen framhålla, att Malmöhus

läns landsting icke ägde någon annan anstalt för vård av sinnessjuka än

nu ifrågavarande upptagningsanstalt, och syntes därför förvaltningsutskottets

framställning avse ett sådant upphävande, åtminstone vad Malmöhus läns

landsting beträffade, av den i 22 § av lagen den 22 juni 1928 örn vissa av

landsting eller kommun drivna sjukhus stadgade skyldigheten för landsting

och stad, som ej deltager i landsting, att driva upptagningsanstalt för sinnessjuka

eller anordna avdelning för tillfällig vård av sådana sjuka, som styrelsen

föreslagit i skrivelsen den 29 mars 1930.

Enligt bestämmelserna i brevet den 12 juni 1891 angående uppförande

vid Lunds hospital för Malmöhus läns räkning av en vårdanstalt för sinnessjuka

skulle i förevarande fall upptagningsanstalten i fråga vid ett eventuellt

övertagande av staten inlösas med två tredjedelar av det värde, som åsattes

densamma av den i brevet omförmälda nämnden, vilket värde dock icke finge

överstiga den verkliga kostnaden för byggnadens uppförande. Medicinalstyrelsen

hade infordrat uppgift angående denna verkliga byggnadskostnad,

och hade densamma uppgivit^ till 88,890 kronor 90 öre. Genom ett förvärv

av anstalten skulle statens sinnessjukvård således för ett billigt pris tillföras

28 nya platser. ... .

Medicinalstyrelsen tillstyrkte därför den av förvaltningsutskottet gjorda

framställningen.

Därjämte har medicinalstyrelsen i utlåtandet föreslagit två personer till

ledamöter i värderingsnämnden.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

Anstalten3'' Vidkommande härefter den av Älvsborgs läns landsting i skrivelsen den

vid Restads 10 november 1930 gjorda avtalsuppsägningen beträffande upptagningsanstalten

Vänersborg vid Eesta<Js sjuklms vid Vänersborg må till en början erinras örn följande.

Sedan med anledning av en av Älvsborgs hins landstings förvaltningsutskott

gjord framställning förslag uppgjorts till avtal i fråga örn uppförande

viel V än ersbergs hospital oell asyl för länets räkning av en upjDtagningsanstalt

för sinnessjuka, föreslog Kungl. Maj:t i proposition nr 110 1905 års

riksdag att för sin del medgiva, att avtal i enlighet med förslaget finge träffas

mellan staten och landstinget.

Det avtalsförslag, som därmed underställdes riksdagen, innebar, att landstinget

skulle vara berättigat att a staten tillhörigt område vid Vänersborgs

hospital och asyl uppföra två byggnader efter så kallat öppen-dörr-system

av samma storlek och beskaffenhet som en vid anstalten redan uppförd

dylik byggnad. I övrigt innehöll avtalsförslaget i huvudsak samma bestämmelser

som förslaget till avtal örn upptagningsanstalt vid Lunds hospital,

och jag får därför hänvisa till deli redogörelse för sistnämnda förslag, som

lämnats här förut. I nu förevarande avtalsförslag föreskrevs emellertid att

det antal platser, som alltid skulle finnas disponibelt för sjuka från länet,

skulle utgöra 30, därav 15 avsedda för män och 15 för kvinnor. Anmärkas

må särskilt, att bestämmelserna örn rätt till uppsägning och örn statens

ersättningsskyldighet efter uppsägning och sättet för ersättningens bestämmande

överensstämde i de båda avtalsförslagen.

I skrivelse den 16 maj 1905, nr 150, anmälde riksdagen, att Kungl. Maj:ts

förslag i proposition nr 110 bifallits.

Härefter träffades mellan medicinalstyrelsen, som därtill erhållit Kungl.

Majits bemyndigande, och landstinget överenskommelse av det innehåll,

som sålunda blivit godkänt av riksdagen.

Den avsedda upptagningsanstalten kom härefter till stånd.

I sin förenämnda skrivelse den 10 november 1930 har Älvsborgs läns

landsting dels hemställt, att Kungl. Majit måtte befria landstinget från skyldigheten

att hålla upptagningsanstalten vid Restads sjukhus, dels ock, i händelse

av bifall till berörda hemställan, uppsagt det mellan medicinalstyrelsen och

landstinget slutna avtalet angående driften av upptagningsanstalten att upphöra

från dag, då Kungl. Majit befriat landstinget från dess ifrågavarande

skyldighet.

I infordrat utlåtande den 6 februari 1931 har medicinalstyrelsen bland annat

förmält, att kostnaderna för byggnadernas uppförande, enligt meddelande till

styrelsen från landstingets expedition, uppgått till 115,180 kronor 4 öre.

Inlösningssumman syntes sålunda enligt styrelsen komma att uppgå till

högst två tredjedelar av detta belopp eller 76,786 kronor 68 öre, vilket, då

anstalten omfattade 30 vårdplatser, utgjorde 2,559 kronor 56 öre per plats.

För staten syntes detta pris icke kunna anses högt.

Medicinalstyrelsen har vidare framhållit, att styrelsen ansett självfallet,

att de patienter, som vid tidpunkten för statens övertagande av upptagningsanstalten

vore å denna för vård intagna, icke skulle behöva av landstinget

beredas plats å annat håll utan komme att i den mån behov för dem av

vård därstädes kunde föreligga, tvärstanna ä sjukhuset, mot i gällande stadga

föreskriven avgift.

Medicinalstyrelsen har förordat, att Kungl. Majit måtte, med bifall till

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Majus proposition nr 140.

(len gjorda framställningen, befria Älvsborgs läns landsting fran sådan skyldighet,

som åligger landsting jämlikt 22 § i sjukhuslagen, samt godkänna

den av landstinget under förutsättning av bifall till dess framställning

gjorda avtalsuppsägningen, ävensom bemyndiga styrelsen att utse eller hos

Kungl. Majit föreslå två gode män i och för den i avtalet omhandlade värderingen

av upptagningsanstaltens byggnader.

Uppenbarligen hava de avtalsuppsägningar, som i det föregående behand- DepartementBlats,

skett allenast under den förutsättningen, att landstingen, efter det upptagningsanstalterna

inlösts av staten, skola vara befriade från den enligt

övergångsbestämmelserna till sjukhuslagen, intill dess Kungl. Majit annorlunda

förordnar, bestående skyldigheten för dem att för sinnessjuka hålla

upptagningsanstalt eller avdelning vid sjukhus. /Vid dylikt förhållande kan

givetvis Kungl. Majit genom att ej förordna örn sadan befrielse föranleda,

att uppsägningarna bliva utan resultat.

Tydligt är att, örn ifrågavarande upptagningsanstalter inlösas på grund

av de skedda avtalsuppsägningarna, detta skulle innebära visst avsteg från

beräkningarna i den vid 1930 års hospitalsbyggnadsproposition fogade kostnadsöversikten.

Enligt denna skulle medel för statens övertagande av länsplatser

vid sinnessjukhusen, såsom i det föregående angivits, anvisas första

gången för budgetåret 1935/1936, medan, örn uppsägningarna bliva gällande,

statens inlösningsplikt skulle inträda under hösten 1932 och anslag för

ändamålet alltså skulle behöva begäras redan för budgetåret 1932/1933.

Emellertid bör beaktas, att inlösning efter uppsägning från landstings sida

ter sig ekonomiskt betydligt förmånligare för staten än sådan inlösning efter

avtalsuppsägning från statens sida. I det förra fallet har staten nämligen att

ersätta vederbörande landsting med allenast två tredjedelar av det ersättningsbelopp,

som skall utgå i det senare fallet. Då härtill kommer, att, såsom jag

förut nämnt, statsmakterna redan torde i princip hava gått in för att den

anstaltsvård beträffande sinnessjuka, som tills vidare enligt de äldre bestämmelserna

bestrides i anstalter eller byggnader, tillhöriga landsting och

i landsting ej deltagande städer, bör avvecklas, lärer i förevarande fall Kungl.

Majit ej böra genom vägran att dispensera från förutnämnda skyldighet

hindra avtalsuppsägningarna att träda i tillämpning.

Enligt bestämmelserna i avtalen skola desamma på grund av uppsägningarna

upphöra att gälla under hösten 1932. Malmöhus läns landstings

förvaltningsutskott har emellertid ifrågasatt tidigare inlösning av upptagningsanstalten

vid S:t Lars sjukhus i Lund. För min del kan jag

av skid som sammanhänga med vad nyss anförts rörande den här föreliggande

avvikelsen från den uppgjorda liospitalsbyggnadsplanen icke tillstyrka,

att anstalterna inlösas vid tidigare tidpunkt, än som följer av statens skyldighet

enligt avtalen. Däremot torde anslag för möjliggörande av inlösningarna

böra begäras av riksdagen nästkommande år. Hinder lärer emellertid

icke böra möta att ifrågavarande anstaltsavdelningar övertagas och landstingen

formellt befrias från sina skyldigheter enligt sjukhuslagen och avtalen

redan vid en tidigare tidpunkt. Beslut i dylikt hänseende bör emellertid

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 140.

givetvis ej fattas, innan riksdagen haft tillfälle angiva sin ställning till frågan.

Möjligen kan etet också därefter komma att visa sig lämpligt, att sådana

beslut fattas först i samband med den slutliga prövningen av medicinalstyrelsens

framställning i skrivelsen den 29 mars 1930, vilken prövning ej torde

böra företagas, innan den av medicinalstyrelsen igångsatta, i det föregående

omnämnda utredningen blivit slutförd.

Sammanfattning.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av de särskilda

byggnadsföretagen anfört skulle för nästa budgetår medel behöva anvisas till

arbeten vid följande anstalter och med följande belopp:

Umedalens sjukhus

Eyhovs

.S:t Lars »

S:t Sigfrids »

Birgittas »

Sinnesslöanstalten i Lund

Sundby sjukhus ................

.......... kronor 2,300,000

........... » 1,650,000

............. » 337,000

............ » 850,000

............. 281,000

............. » 1,300,000

........... » 89,000

Summa kronor 6,807,000

Därutöver torde böra reserveras visst belopp att ställas till Kungl. Maj:ts

disposition för bestridande av kostnader för underhåll av byggnader vid

Ryhovs sjukhus i Jönköping, för vilket ändamål byggnadsstyrelsen begärt

8,000 kronor, samt för vissa utredningar m. m. Detta belopp torde lämpligen

kunna uppskattas till omkring 30,000 kronor.

Det erforderliga anslagsbeloppet skulle enligt dessa beräkningar bliva

omkring 6,837,000 kronor. Detta belopp kan emellertid minskas med hänsyn

därtill, att för nästa budgetår kunna tagas i anspråk vissa reservationer.

I inledningen har jag meddelat, att medicinalstyrelsen anmält, att

styrelsen icke igångsatt och ej heller tills vidare ämnade igångsätta arbetena

med den redan beslutade w. c.-anläggningen vid sinnessjukhuset i Uppsala.

Sammanlagt har för dessa arbeten anvisats ett belopp av 234,500 kronor.

Detta belopp torde under nästa budgetår kunna användas för annat ändamål.

Vidare har byggnadsstyrelsen meddelat, att reservationer kunde beräknas

uppstå å de anslag, som anvisats för omändring av omförmälda kasernetablissement

i Vänersborg, Sala och Örebro, med sammanlagt 300,000 kronor,

varav dock för visst ändamål redan disponerats 100,000 kronor. Tillhopa

skulle därför reservationer kunna tagas i anspråk nästa budgetår till ett

belopp av (234,500 + 200,000) 434,500 kronor.

På grund av reservationerna torde ifrågavarande anslagsbehov kunna uppskattas

till (6,837,000 — 434,500) 6,402,500 kronor eller, i avrundat tal, 6,400,000

kronor. Anslaget till hospitalsbyggnader torde i enlighet härmed för nästa

budgetår böra upptagas till sistnämnda belopp eller samma belopp, vartill

anslaget preliminärt beräknats i statsverkspropositionen.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Majus proposition nr 140.

Med avseende å medlens fördelning torde liksom tidigare år böra fastliållas,

att den angivna beräkningen givetvis icke avser att vara i detalj

bindande för medlens disposition. I den mån så med hänsyn till sättet

för byggnadsarbetenas bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, torde

det för byggnadsplanens genomförande i stället vara förmånligt, att, såsom

även framhållits i annat sammanhang, en ökning av beräknad medelsdisposition

för ett visst ändamål kan ske, mot det att motsvarande minskning

vidtages i de anvisade medlen för ett annat ändamål.

I överensstämmelse med min här förut intagna ståndpunkt förordar jag,

att av anslaget ett belopp av 1,300,000 kronor, avsett till bestridande av

kostnaderna för arbeten med uppförandet av sinnesslöanstalten i Lund, skall

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Departementschefens hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört

och föreslagit får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

I) besluta, att vid S:t Lars sjukhus i Lund skola i huvudsaklig

överensstämmelse med av mig i det föregående till omedelbart

utförande förordade förslag verkställas vissa nybyggnads-

och andra arbeten för en beräknad kostnad av sammanlagt

högst 575,000 kronor;

II) besluta, att den anstalt för vuxna, svårskötta, obildbara

sinnesslöa av mankön, som enligt beslut av 1930 års riksdag

må inrättas genom omändring och utbyggnad av det ofullbordade

kasernetablissementet i Lund för en beräknad kostnad

av högst 4,140,000 kronor, skall anordnas i huvudsaklig enlighet

med av mig i det föregående förordat förslag;

III) besluta, att i huvudsaklig överensstämmelse med av

mig i det föregående förordat förslag ändringsarbeten å vattenverket

vid Sundby sjukhus vid Strängnäs skola utföras för en

beräknad kostnad av högst 89,000 kronor; samt

IY) under femte huvudtiteln, avdelningen medicinalstaten

samt hälso- och sjukvården, underavdelningen sjukvårdsanstalterna,

till hospitalsbyggnader för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag, därav 1,300,000 kronor att utgå av

statsverkets fond av rusdrycksmedel, av .........kronor 6,400,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Åke Karlholm.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Majus proposition nr 140.

. INNEHÅLLSFÖBTECKNING.

Sid.

Inledning..................................................................... 2

Ifrågasatt uppförande å Vaxön av anstalt för vård av vuxna, svårskötta,

obildbara sinnesslöa av kvinnligt kön........................................................ 11

Umedalens sjukhus vid Umeå........................................................................... 14

Ryhovs sjukhus i Jönköping .......................................................................... 15

Vissa arbeten vid S:t Lars sjukhus i Lund ................................................... 17

Ny- och ombyggnader vid S:t Sigfrids sjukhus vid Växjö.............................. 28

Ombyggnads- och ändringsarbeten vid Birgittas sjukhus i Vadstena............ 29

Anstalt i Lund för vuxna, svårskötta, obildbara sinnesslöa av mankön ...... 30

Ändringsarbeten å vattenverket vid Sundby sjukhus vid Strängnäs ............ 50

Länsplatser vid de statliga sinnessjukhusen ................................................. 56

Sammanfattning .............................................................................................. 62

Departementschefens hemställan ................................................................. 63

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:200 Riksdagens skrivelse Nr 200 s. 1 i texten
  2. SU 1931:118 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till hospitalsbyggnader. s. 1 i texten