Sök i Ratio Lex

Angående ändringar i gällande tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat

1931-02-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:145, Angående ändringar i gällande tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 145.

11

Nr 145.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändringar i gällande

tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat; given

! Stockholms slott den 20 februari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler efter gemensam

beredning med chefen för handelsdepartementet fråga örn ändringar

i gällande tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat och anför:

Gällande tulltaxa upptager under nr 173 bland annat tetraliydronaftalin

och andra hydreringsprodukter av naftalin. Härmed avses huvudsakligen

två kemiska föreningar, nämligen tetraliydronaftalin (tetralin)

och dekaliydronaftalin (dekalin). Båda dessa utgöra färglösa vätskor

och användas företrädesvis såsom lösningsmedel för lacker, harts, kaut
-

Hydreringsprodukter

av

fenol eller

kresol.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.

schult m. m. Fråga har nu uppstått att vidtaga sådan ändring av nämnda

tulltaxenummer, att dit skulle komma att hänföras jämväl varan metylcyklohexanol

(metylhexalin) och vissa därmed likartade produkter,

däribland cyklohexanol (hexalin, hexahydrofenol), vilka för närvarande

tulltaxeras enligt nr 223 såsom kemiska preparat, i tulltaxan ej särskilt

nämnda. Båda dessa varor äro liksom förstnämnda produkter av naftalin

framställda genom hydrering, den förra av kresol och den senare av

fenol. Kresol och fenol äro liksom naftalin destillationsprodukter ur

stenkolstjära. Till tulltaxenummer 173 hänförliga varor äro fria från

tull, medan för varor, som falla under tulltaxenummer 223, en tullsats

av 15 procent å värdet är bestämd.

Genom utslag i regeringsrätten den 30 maj 1930 fastställde Kungl. Maj:t

ett beslut av generaltullstyrelsen i fråga örn tulltaxering av ett under

år 1928 infört parti metylhexalin. Enligt detta beslut hade nämnda

vara ansetts hänförlig till rubriken 1259 i då gällande tulltaxa, motsvarande

nr 223 i nuvarande tulltaxa. I de besvär, som varuägaren aktiebolaget

kemiska fabriken Monopol anfört över generaltullstyrelsens beslut,

hade yrkats, att metylhexalin måtte i likhet med hydreringsprodukter

av naftalin hänföras till samma tulltaxerubrik som det material, kresol,

vilket utgjorde det nödvändiga råämnet för varans framställning

(rubrik 1176, numera nr 173) samt på grund därav bliva tullfri.

I samband med besvären har klaganden hemställt, att därest besvären

icke vunne bifall, sådan ändring måtte vidtagas i tulltaxan, att metylhexalin

bleve tullfri. Till stöd för sin uppfattning, att varan borde åtnjuta

tullfrihet, har klaganden anfört, att metylhexalin eller motsvarande

produkt icke framställdes inom landet utan måste importeras samt

att de av metylhexalin eller av metylhexalin i förening med tetralin

framställda produkterna vore nödvändiga förbrukningsartiklar inom

textilindustrien.

I skrivelse den 21 december 1928 till chefen för finansdepartementet

har Västergötlands och Norra Hallands handelskammare framhållit, att

det vore av stor betydelse, att den svenska tillverkaren, som för sin produktion

har behov av metylhexalin, lämnades möjlighet att i sitt samarbete

med landets textilindustrier konkurrera med utländska kemiska fabriker,

och på grund härav tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Generaltullstyrelsen har i infordrat utlåtande häröver den 27 februari

1929 funnit de omständigheter, som åberopats såsom stöd för det alternativa

yrkandet örn införande av en bestämmelse i tulltaxan örn frihet

från tull för metylhexalin, förtjäna beaktande. Styrelsen ausåge sig

dock för sin del icke kunna bedöma, huruvida ett så starkt intresse vore

förbundet med sistnämnda yrkande, att fråga örn ändring i tulltaxan

borde upptagas till prövning utan avvaktan på resultatet av 1928 års

tullkommittés arbete. Därest Kungl. Majit emellertid skulle finna en

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.

ändring i nu gällande tulltaxa påkallad, ville styrelsen uttala den meningen,

att en sådan ändring syntes böra gå ut på medgivande av tullfrihet

icke endast för metylhexalin utan även för andra hydreringsprodukter

av kresol och för hydreringsprodukter av fenol, vilka till sin beskaffenhet

vore likartade med och även hade väsentligen samma användning

som metylhexalin. Nämnda hydreringsprodukter av kresol oell

fenol borde i sådant fall upptagas i rubrik 1176 (nr 173).

Kommerskollegium har, efter remiss, den 20 november 1930 avgivit utlåtande

beträffande de sålunda ifrågasatta ändringarna i tulltaxan,

varvid ämbetsverket hänvisat till ett yttrande i ärendet från Sveriges

kemiska industrikontor. I detta yttrande har industrikontoret uttalat,

att då metylhexalin icke syntes komma att bliva föremål för tillverkning

inom landet och ej heller i nämnvärd grad konkurrerade med andra inom

landet framställda produkter, utan tvärtom vore en råvara för den svenska

industrien, intet funnes att anmärka mot att tullfrihet fastställdes

för varan. Kontoret har i likhet med generaltullstyrelsen ansett lämpligt,

att tullfriheten komme att omfatta alla hydreringsprodukter av

såväl kresol som fenol.

För egen del har kommerskollegium anfört följande:

»Lika med industrikontoret har kollegium icke något att erinra mot

tullfrihet såväl för metylhexalin som för andra liknande hydreringsprodukter

av naftalin, fenol eller kresol. Dessa organiska föreningar hava

under senare tid fått en allt större användning bland annat som lösnings-

och spädningsmedel inom textilindustriens färgeri- och appretur - verk. De nyttjas både enbart och i beredningar samt torde, sedan de

särskilt genom den tyska organiskt-kemiska industrien blivit tillgängliga

i marknaden för relativt billiga priser, få betraktas som ett nytt och värdefullt

industriellt hjälpmedel. Några svenska produktionsintressen synas

icke i nämnvärd grad komma att ogynnsamt beröras av tullens bortfallande.

Anledning att i förevarande hänseende avvakta resultatet av

1928 års tullkommittés arbete anser kollegium icke föreligga.»

I anslutning härtill har kommerskollegium hemställt, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen en ändring av tulltaxenummer 173 i överensstämmelse

med vad sålunda tillstyrkts.

1928 års tullkommitté har, efter remiss, i utlåtande den 15 december

1930 meddelat, att från kommitténs sida ingen invändning mötte mot förevarande

ärendes avgörande före slutförandet av kommitténs uppdrag.

Kommittén har emellertid i detta sammanhang uttalat, att kommittén

därmed icke tagit ställning till frågan rörande tullsatserna för de varuslag,

för vilkas framställning ifrågavarande hydreringsprodukter användas

som utgångsmaterial.

Av utredningen i ärendet framgår, att hydreringsprodukter av fenol Departementaeller

kresol äro att anse såsom värdefulla hjälpmedel inom textilindu- »heten,

strien. Med hänsyn härtill och då, enligt vad kommerskollegii yttrande

s. 14 Kontrollera mot PDF

Butylglykol.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 145.

utvisar, några svenska produktionsintressen icke lära i nämnvärd grad

påverkas av ett bortfallande av tullen å nämnda varor, finner jag mig

böra tillstyrka, att ändring av tulltaxan i föreslagen riktning nu vidtages.

Dagen för ikraftträdandet av ändringen synes lämpligen böra bestämmas

av Kungl. Maj:t.

Butylglykol (glykolmonobutyleter) bänföres för närvarande till tulltaxenummer

223, omfattande kemiska preparat, i tulltaxan ej särskilt

nämnda, med tull av 15 procent å värdet. Varan är en färglös vätska,

vilken användes såsom tillsats i cellulosalacker.

I skrivelse den 17 december 1930 har aktiebolaget Gentele & C:o

gjort framställning i syfte att sådan ändring måtte vidtagas i tulltaxan,

att varan måtte upptagas under nr 215 bland där särskilt uppräknade

kemikalier, vilka draga en tull av 30 kronor för 100 kilogram.

Till stöd för framställningen har anförts, att under sistnämnda

nummer återfinnas vissa med butylglykol likartade ämnen, såsom metylglykol

och etylglykol. I likhet med dessa vore även butylglykol ett för

lacker avsett lösningsmedel. Anledningen till att butylglykol ej medtagits

under ifrågavarande tulltaxenummer vore, att ämnet först på sistone

fått den betydelse, som detsamma numera ägde för tillverkning av

nitrocellulosalacker.

Kommerskollegium och generaltullstyrelsen hava den 12 februari 1931

avgivit gemensamt utlåtande över framställningen.

I utlåtandet har hänvisats till ett yttrande av Sveriges kemiska industrikontor.

Enligt detta yttrande skulle den ifrågasatta tulländringen

vid nu gällande pris å butylglykol, 2 kronor 50 öre till 3 kronor för kilogram,

innebära en nedsättning av tullen, men då ämnet icke tillverkades

och ej heller kunde antagas bliva föremål för tillverkning inom landet

under överskådlig tid, hade kontoret intet att anmärka mot den föreslagna

ändringen.

För egen del hava kommerskollegium och generaltullstyrelsen anfört

följande:

»Att i tullbeskattningshänseende likställa butylglykol med en hel del

andra organiska föreningar, som funnit användning inom lackfärgsindustrien

och nu inrymmas under tulltaxenummer 215, synes ämbetsverken

vara en åtgärd, som skulle stå i god överensstämmelse med motiven för

sagda taxenummers tillkomst. I sådant hänseende få ämbetsverken åberopa

innehållet i Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen nr 219/1929 angående

vissa ändringar i tulltaxan, som erfordrades på grund av tillläggsavtalet

den 11 december 1928 till handels- och sjöfartstraktaten mellan

Sverige och Tyska riket den 14 maj 1926.»

På dessa grunder hava ämbetsverken tillstyrkt bifall till framställningen.

Vidkommande den behövliga ändringen i tulltaxan hava ämbets
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 145. 15

verken ansett följande omformulering av tnlltaxenummer 215 motsvara

ändamålet:

»För lacker avsedda lösningsmedel, bestående av estrar med tillsats av

andra organiska vätskor, såsom bensin, bensol, aceton, metanol (metylalkohol)

eller dylikt; ävensom metylacetat, butylacetat, adronolacetat

(cyklohexanolacetat), etyllaktat (mjölksyreetylester), butyllaktat, dimetylftalat,

dietylftalat, dibutyl- och diisohutylftalat, glykolsyreetylester,

metylglykol (glykolmonometyleter), etylglykol, butylglykol, metylglykolacetat,

etylglykolacetat, glykolmonoacetat och glykoldiacetat, med eller

utan tillsats, som nyss nämnts.»

1928 års tullkommitté har efter remiss, huruvida enligt kommitténs

mening erinran mötte, att ärendet upptoges till avgörande utan avvaktan

på resultatet av kommitténs arbete, i utlåtande den 16 februari

1931 förklarat invändning icke möta däremot, men uttalat, att kommittén

med detta icke tagit ställning till frågan rörande tullsatserna för de

varuslag, för vilkas framställning butylglykol användes som utgångsmaterial.

På sätt de hörda myndigheterna föreslagit, torde butylglykol i likhet Departementsmed

vissa andra för lacker avsedda lösningsmedel böra upptagas under che,en ■

nummer 215 i gällande tulltaxa. Några betänkligheter torde så mycket

mindre kunna framställas mot den härav föranledda tullnedsättningen,

som enligt vad upplyst blivit butylglykol icke tillverkas inom landet. Tiden

för ikraftträdandet av tulländringen i fråga torde böra bestämmas

av Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad i det föregående anförts beträffande tulland- Hemstäilan.

ring för hydreringsprodukter av fenol eller kresol samt butylglykol, hemställer

jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att den vid tulltaxeförordningen den

4 oktober 1929 (nr 316) fogade tulltaxan skall i nedan

angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition Nr 145.

Stenkolstjära och annan ur fossila ämnen

utvunnen tjära samt andra genom torr- destillation framställda ämnen, ej hän- förliga till annat nummer:

Tull

för 100 kg

kronor

173

andra slag, härunder inbegripna ben- sololjor, karbolsyra, naftalin och

andra likartade destillationsproduk- ter ur stenkolstjära; ävensom kar- bolkalk samt tetrahydronaftalin och

andra liknande hydreringsproduk-

ter av naftalin, fenol eller kresol

fria

(Ty. 215

För lacker avsedda lösningsmedel, bestå-

ex)

ende av estrar med tillsats av andra

organiska vätskor, såsom bensin, ben- sol, aceton, metanol (metylalkohol) eller

dylikt; ävensom metylacetat, butylace- tat, adronolacetat (cyklohexanolacetat),

etyllaktat (mjölksyreetylester), butyllak- tat, dimetylftalat, dietylftalat, dibutyl- och diisobutylftalat, glykolsyreetylester,

metylglykol (gly kolmonometyleter), etyl- glykol, butylglykol, metylglykolacetat,

etylglykolacetat, glykolmonoacetat och

glykoldiacetat, med eller utan tillsats,

som nyss nämnts................................ N

30: —

dels ock förklara, att ändringarna skola träda i kraft

å dag, som Konungen bestämmer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisai’, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

R. Borgström.

310629 . Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:89 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i gällande tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat. a1 i texten
  2. BevU 1931:20 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringaf i gällande tulltaxa beträffande vissa kemiska preparat. s. 10 i texten