Sök i Ratio Lex

Angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

1931-02-26 · 16 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 14 av 16 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:156, Angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 156.

1

Nr 156.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillbyggnads-

och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning; given

Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande avbilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majlis

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet

å Stockholms slott den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Hansén, Lundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Majit

under fjärde huvudtiteln, punkten 96, föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på den proposition i ämnet, som kunde komma att tid riksdagen avlåtas,

tillsvidare för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932 beräkna

ett extra reservationsanslag av 179,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 137 haft. (Nr 156.) 43931

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Kungl. Maj:ts proposition nr löij.

Jag anhåller nu att få underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för den tidigare

behandlingen fran statsmakternas sida av frågan örn skeppsgossekårens i

Marstrand förläggning.

Alltsedan år 1907 har en skeppsgossekår varit förlagd till Marstrand, där

inkvartering beretts skeppsgossarna å kasernfartyget Norrköping. På grund

av att detta fartyg visat sig vara mindre lämpligt för ifrågavarande ändamål,

hava förslag örn ändring i förläggningsförhållandena tid efter annan framkommit.

Sålunda framlades i ett av vissa sakkunniga den 10 december 1917

avgivet betänkande förslag örn kårens kasernering i land enligt olika alternativ.

Innan statsmakterna fattat beslut i anledning av de sakkunnigas

förslag, upptogs frågan örn skeppsgosseinstitutionen till behandling av försvarsrevisionen,

som i sitt den 15 mars 1923 avgivna betänkande rörande

revision av Sveriges försvarsväsende föreslog, att Marstrandskåren skulle indragas

och samtliga skeppsgossar förläggas till Karlskrona.

Detta förslag upptogs dock icke i 1924 års försvarsproposition, enligt

vilken Marstrandskåren tillsvidare skulle bibehållas på sin dittillsvarande

förläggningsplats. Däremot anslöt sig försvarsutskottet vid nämnda års riksdag

för sin del till försvarsrevisionens förslag örn ifrågavarande kårs indragning.

Yarken nämnda proposition eller utskottets förslag vann emellertid

riksdagens bifall.

Förslaget örn Marstrandskårens indragning återupptogs i 1925 års försvarsproposition.

I samband härmed föreslogs en utökning av numerären vid

skeppsgossekåren i Karlskrona, vilken skulle förbliva förlagd i sin dittillsvarande

kasern. Eventuellt bristande utrymme därstädes avsågs att beredas

antingen genom en tillbyggnad eller ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Försvarsutskottet vid 1925 års riksdag framhöll i sitt utlåtande nr 1, att

utskottet i fråga örn skeppsgossarnas förläggning endast ansett sig kunna

välja mellan tvenne alternativ, nämligen i ena fallet en påbyggnad av skeppsgossekasernen

i Karlskrona och i andra fallet bibehållande tillsvidare av en

förläggning i Marstrand med utbyte av logementsfartyget Norrköping mot

annat logementsfartyg, eventuellt »Thule» eller »Göta». Ehuru det senare

alternativet skulle komma att föranleda större kostnader, fann utskottet med

hänsyn till de fördelar, som en delad förläggning av skeppsgossarna skulle

medföra, sig böra förorda detsamma. Emellertid ansåg utskottet det önskvärt,

att en utredning verkställdes, huruvida icke en förläggning till Nya

Varvet eller eventuellt annan plats kunde med utnyttjande av ledigblivna

etablissemang visa sig ur såväl ekonomisk som andra synpunkter fördelaktigare

än förläggningen i Marstrand.

Vad utskottet sålunda anfört lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till en av marinförvaltningen och chefen för marinstaben

gjord framställning föreslog Kungl. Majit sedermera i 1926 års statsverksproposition,

att den i Marstrand förlagda skeppsgossekåren skulle förflyttas

till Nya Varvet i Göteborg och att medel skulle ställas till förfogande för

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kanyl. Maj:ts proposition nr 156.

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggning å Nya Varvet erforderliga

tillbyggnads-, ändrings- och reparationsarbeten.

Detta Kungl. Ma.j:ts förslag vann emellertid icke bifall av riksdagen, som

gentemot detsamma framhöll, bland annat, att kårens förflyttning till Nja

Varvet skulle medföra en blandad förläggning av skeppsgossar och vuxet

manskap, vilket icke vore lämpligt. Även den omständigheten, att Nya

Varvet vore beläget i omedelbar närhet till en storstad, vore enligt riksdagens

mening ett skäl, som talade mot det framlagda förslaget. Riksdagen

ansåg därför, att skeppsgossekåren åtminstone tillsvidare borde kvarbliva i

Marstrand och en allsidig utredning verkställas rörande dess blivande förläggning.

Sedan chefen för försvarsdepartementet, jämlikt bemyndigande ay Kungl.

Majit, tillkallat särskilda sakkunniga för att verkställa den av riksdagen

begärda utredningen, avgåvo dessa sakkunniga den 19 oktober 1927 betänkande

och förslag i ämnet. Utredningen i fråga var huvudsakligen inriktad

på en jämförelse mellan Marstrands och Nya Varvets lämplighet såsom förläggningsplats

för skeppsgossar. Flertalet av de sakkunniga, som funnit de

av riksdagen anförda betänkligheterna mot förslaget örn en förläggning till

Nya Varvet vara i huvudsak befogade, hade kommit till den uppfattningen,

att Marstrand vore att föredraga, och föreslogo för den skull, att den till

nämnda plats förlagda skeppsgossekåren skulle förbliva därstädes och inkaserneras

i land i Karlstens fästning i enlighet med ett av de sakkunniga

uppgjort förslag, vars genomförande beräknades betinga en engångskostnad

av 230,000 kronor. De sakkunniga förutsatte härvid, att det borde ankomma

på marinförvaltningen att, innan förslaget komme till utförande, med Marstrands

stad träffa bindande uppgörelse rörande de förbindelser, staden vid

kårens kvarblivande förklarat sig vilja ikläda sig — nämligen att dels genom

ombyggnad utvidga och förbättra stadens gymnastiklokal, dels anlägga idrottsplats,

dels ock anskaffa färskvatten till fästningen, för den händelse tillgången

å sådant därstädes ej skulle vara tillräcklig — eller sorn i övrigt av marinförvaltningen

prövades erforderliga och möjliga att uppnå.

I över betänkandet avgivet gemensamt utlåtande den 24 november 1927

förklarade sig marinförvaltningen och chefen för marinstaben anse,, att en

förläggning av skeppsgossekåren å västkusten kunde äga rum antingen i

Marstrand eller till Nya Varvet under förutsättning, att vissa förläggningsanordningar

m. m., som av myndigheterna angivits såsom erforderliga a

respektive platser, komme till utförande. Engångskostnaderna för dessa anordningar

i Marstrand beräknades av myndigheterna uppgå till 480,000

kronor eller 250,000 kronor utöver det av de sakkunniga för ändamålet beräknade

beloppet. För Nya Varvet beräknades motsvarande kostnader till

126,000 kronor. Även i fråga om de årliga kostnaderna skulle en förläggning

till sistnämnda plats enligt myndigheternas åsikt ställa sig gynnsammare

än en förläggning till Marstrand. Då härtill komme, att en förläggning till

Nya Varvet även med avseende å inkasernering och ur hygienisk synpunkt

erbjöde åtskilliga fördelar i förhållande till Marstrandsförslaget, hade myndigheterna

ansett sig böra förorda en förläggning till Nya Varvet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

1928 års

riksdag.

Kungl. Majus proposition nr 156.

I den proposition angående skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

(nr 148), som avläts till 1928 års riksdag, framhöll föredragande departementschefen,

att Nya Varvet enligt hans förmenande ur vissa av honom

angivna synpunkter vore vida underlägset Marstrand i fråga örn lämpligheten

såsom förläggningsort för skeppsgossekåren. Den i ärendet förebragta utredningen

hade ådagalagt, att en fullt nöjaktig förläggning för skeppsgossekåren

kunde anordnas i Karlstens fästning. De av marinförvaltningen och

chefen för marinstaben angivna engångskostnaderna, 480,000 kronor, för en

dylik förläggnings ordnande syntes departementschefen kunna avsevärt nedbringas.

Sålunda kunde en av myndigheterna upptagen utgiftspost å 86,000

kronor för uppförande av ett nytt exercis- och gymnastikhus helt bortfalla,

då Marstrands stad erbjudit sig att låta verkställa en utvidgning av det

redan befintliga, staden tillhöriga gymnastikhuset, vilket därefter torde bliva

fullt tillfredsställande för karens behov. Även åtskilliga andra av myndigheterna

beräknade utgiftsposter syntes kunna uteslutas eller i varje fall icke

oväsentligt minskas, varigenom engångskostnaderna borde kunna hållas inom

en kostnadsram av 350,000 kronor.

Ehuru särskilt engångskostnaderna ställde sig ej oväsentligt dyrare vid

en förläggning av skeppsgossekåren till Marstrand, talade dock enligt departementschefens

mening så övervägande skäl för kårens definitiva förläggning

till nämnda plats, att han funne sig böra förorda detta alternativ, dock

under förutsättning, att staden vidhölle sina gjorda erbjudanden. Det borde

ankomma på marinförvaltningen att härom träffa bindande avtal med stadsfullmäktige

i Marstrand, vilket avtal borde föreligga, innan Kungl. Majit

meddelade beslut i förläggningsfrågan.

Det syntes departementschefen nödvändigt, att vissa arbeten för kasernförläggningens

ordnande i land påbörjades redan under budgetåret 1928/1929.

För bestridande av kostnaderna härför borde i första hand anlitas det belopp

av 77,000 kronor, som återstode av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel. För den skull borde riksdagens medgivande att för

ifrågavarande ändamål disponera sagda belopp inhämtas. Framställning örn

ytterligare medelsanvisning för förläggningens ordnande kunde däremot anstå

till nästföljande år.

I enlighet med vad departementschefen sålunda anfört, föreslog Kungl.

Majit riksdagen att dels besluta, att den till Marstrand förlagda skeppsgossekåren

skulle kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och, sedan

erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i Karlstens

fästning, dels ock medgiva, att av de utav 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning

erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten.

Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition nr 156. 5

Genom brev den 14 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit marinförvaltningen Kungl. Maj:ts

och chefen för marinstaben att, med beaktande av vad föredragande departem

entsch ef en anfört i det vid förenämnda proposition angående skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, till Kungl. Majit inkomma med förslag, jämte kostnadsberäkningar

och av riksantikvarien granskade arbetsritningar, till skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. Härjämte uppdrog

Kungl. Majit genom samma brev åt marinförvaltningen att med stadsfullmäktige

i Marstrand träffa för staden bindande avtal rörande de erbjudanden,

som från stadens sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme

att kvarbliva i Marstrand; och skulle detta avtal sedermera underställas

Kungl. Majits prövning.

I anledning av nyssberörda uppdrag överlämnade marinförvaltningen och 1^d*"

chefen för marinstaben med skrivelse till Kungl. Majit den 18 juni 1929

kostnadsförslag och arbetsritningar för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning

jämte avtal med Marstrands stad. I ärendet avlät Kungl. Majit

proposition (nr 90) till 1930 års riksdag.

Såsom inhämtas av den i nämnda proposition lämnade utredningen, innebar

det av marinförvaltningen och chefen för marinstaben framlagda förslaget

rörande skeppsgossekårens förläggning, att för ändamålet skulle å den

s. k. Södra donjongen i Karlstens fästning uppföras en påbyggnad, i vilken

avsåges att inrymmas erforderligt antal logement med tvätt- och putsrum

för 150—170 skeppsgossar, läsrum samt kök och matsal. I nedre våningarna

av donjongen skulle inrymmas övningsrum, logement för 30 man, hantverksrum

samt dessutom en bostadslägenhet för kasernuppbördsmannen. Hela

den blivande kasernbyggnaden skulle förses med värmeledning. Förläggningens

behov av vatten beräknades i huvudsak kunna tillgodoses genom

rörledningar från fästningens vallgrav och inom fästningsområdet befintliga

brunnar. Marstrands stad hade åtagit sig att, därest vattentillgången inom

fästningen ej skulle förslå, genom anläggande av vattenledning tillhandahålla

den vattenmängd, som ytterligare erfordrades. För vattnets renande

hade uppförandet av ett reningsverk ansetts behövligt. Kostnaderna för ett

av marinmyndigheterna uppgjort förslag till byggnads- och omändringsarbeten

m. m. hade beräknats sålunda:

Påbyggnad över Södra donjongen ......................................

kronor 206,800: —

Omändringar i bottenvåningen och våningen 1 trappa upp

Sanitära inredningar för kasernen jämte vatten- och avlopps-

»

O,200: —

ledningar, cistern m. m..................................................

Värmeledning i hela kasernen med varmvattenberedare

19,000: —

m. .....................................................................................

»

38,(XX): —

Håltagningar och efterlagningar jämte ventilationsrör med

ventiler................................................................................

»

27,000: —

Uppfattning av kanoner i den s. k. Fyrkanten..................

»

1,000: -

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1Ö6.

Vattenanläggning för kasernen utomhus........

Förbättring av inredningar i kök och förråd

Oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll..

............. kronor 15,000: —

............. » 3,500: —

............ » 34,500: —

Summa kronor 350,000: —

Ifrågavarande förslag hade emellertid, i överensstämmelse med föreskriften

i omförmälda brev den 14 juni 1928, underställts riksantikvarien för granskning.

Förslaget hade därefter överarbetats. Det överarbetade förslaget,

vilket granskats och i huvudsak godkänts av byggnadsstyrelsen och riksantikvarien,

hade beräknats draga en kostnad av 366,000 kronor. Merkostnaden,

16,000 kronor, hänförde sig till utgifter, som uppstode till följd

av de särskilda krav, som från riksantikvariens sida ur arkitektonisk synpunkt

framställts beträffande kasernbyggnaden. Utöver nyssnämnda kostnadssumma,

366,000 kronor, beräknades tillkomma de till 10,000 kronor uppskattade

kostnaderna för anläggandet av ett vattenreningsverk ävensom ett belopp av

10,000 kronor, som avsetts för erforderlig nyanskaffning av lösa inventarier

Förslag till avtal (såsom bilaga fogat vid propositionen) mellan kronan

och staden hade upprättats rörande de erbjudanden, som från stadens sida

gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva i Marstrand.

Avtalsförslaget, som bland annat innefattade nyssberörda åtagande

från stadens sida att tillhandahålla skeppsgossekåren vatten, hade godkänts

av stadsfullmäktige.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t för propositionens avlåtande

yttrade dåvarande chefen för försvarsdepartementet, att det av marinförvaltningen

och chefen för marinstaben framlagda förslaget syntes innebära en

godtagbar lösning av frågan örn skeppsgossekårens förläggning i Karlstens

fästning. Genom den föreslagna påbyggnaden å och omändringen av Södra

donjongen samt genom anlitande av vissa utrymmen i den s. k. inre kasernen

i fästningen erhölles icke blott nöjaktiga logementsutrymmen m. m. för kårens

skeppsgossar och till densamma förlagt manskap utan även övningsrum och

hantverksrum m. m. i erforderlig omfattning. Den ömtåliga inramningen av

påbyggnaden i det gamla fästningsbyggnadskomplexet syntes enligt förslaget

komma att ske på ett ur arkitektonisk synpunkt tillfredsställande sätt.

Emot de verkställda beräkningarna av kostnaderna för nybyggnads- och omändringsarbetena

hade departementschefen icke något att erinra. Bortsett

från den merkostnad av 16,000 kronor, som uppkomme till följd av de

särskilda arkitektoniska krav, vilka av riksantikvarien framställts i fråga örn

påbyggnaden av Södra donjongen, holle sig dessa kostnader inom den i

propositionen nr 148/1928 angivna kostnadsramen av 350,000 kronor. Liksom

myndigheterna ansåg även departementschefen det vara nödvändigt, att ett

reningsverk anordnades för renande av det vatten, som tillfördes förläggningen,

och hade han icke något att erinra mot de härför beräknade kostnaderna,

10,000 kronor. Departementschefen fann sig vidare böra förorda myndigheternas

förslag örn beräknande av ett belopp å 10,000 kronor för anskaffande

av för förläggningen erforderliga lösa inventarier m. m. Enligt departe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 156. t

mentschefens mening borde därjämte till de av myndigheterna beräknade

utgifterna läggas kostnaderna för de utredningsarbeten, som verkställts i

samband med uppgörandet av det föreliggande förslaget oell vilka uppginge

till 3,736 kronor 32 öre.

Det av stadsfullmäktige i Marstrand godkända förslaget till avtal mellan

kronan och staden ansåg departementschefen böra biträdas av kronan. Beslut

om avtalsförslagets godkännande å kronans vägnar borde emellertid

fattas först sedan riksdagen prövat frågan örn sådana åtgärder för förläggningens

ordnande, som avsåges att bekostas av statsverket.

Kostnaderna för skeppsgosseförläggningens ordnande, på sätt här föreslagits,

skulle således uppgå till 389,736 kronor 32 öre eller i runt tal

390.000 kronor. Med utgångspunkt därifrån, att för ombyggnadsarbetenas

utförande för budgetåret 1930/1931 skulle erfordras ett belopp av 190,000

kronor, och då, såsom förut nämnts, 1928 års riksdag medgivit, att för ändamålet

linge användas ett belopj^ av 77,000 kronor av de utav 1925 års riksdag

för omändring av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg

till förfogande ställda medel, utgjorde alltså behovet av medelsanvisning

för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår (190,000 — 77,000=)

113.000 kronor.

I enlighet med departementschefens i anslutning härtill gjorda hemställan

föreslog Kungl. Majit riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten

m. m. för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 113,000 kronor.

Riksdagen (skrivelse nr 170) fann kostnaderna för de av Kungl. Majit före

slagna tillbyggnads- och ändringsarbetena m. m. synnerligen höga och ansåg

sig på grund härav böra undersöka, huruvida möjlighet förefunnes att i

någon män nedbringa dessa kostnader. Då proportionen mellan antalet

skeppsgossar vid kårerna i Karlskrona och i Marstrand, enligt vad riksdagen

erfarit, under de senaste åren förskjutits pa sådant sätt, att antalet skeppsgossar

i Karlskrona minskats i högre grad än i Marstrand, borde enligt riksdagens

mening de befintliga utrymmena vid skeppsgossekåren i Karlskrona

kunna utnyttjas för förläggningsändamål i större grad än nu vore fallet. Härigenom

möjliggjordes en sänkning av det antal skeppsgossar, för vilka utrymme

erfordrades i Marstrand, från av Kungl. Majit föreslagna cirka 150 skeppsgossar

till 125, varvid samtidigt motsvarande ökning skedde vid den till Karlskrona

förlagda kåren. Denna förändring syntes kunna föranleda en minskning av

byggnadskostnaderna med 16,000 kronor. Beträffande anordnandet av ett

reningsverk, föl'' vilket ändamål beräknats 10,000 kronor, bolde enligt riksdagens

mening en sådan anläggning icke utföras pa statens bekostnad, da

det syntes ankomma på Marstrands stad att tillhandahålla erforderligt till

dricksvatten användbart färskvatten för skeppsgossekåren. Sådan skyldighet

borde stadgas i det avtal, som bomme att upprättas med staden. Vidkommande

det för inköp av inventarier upptagna beloppet av 10,000 kronor

framhöll riksdagen, att erforderliga inventarier, i den män de icke kunde

tillhandahållas genom flottans försorg, borde kunna erhallas fran armén, vadan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

några medel för ändamålet icke syntes behöva beräknas. Kostnaderna för

förläggningens ordnande syntes riksdagen, med iakttagande av de angivna

forändringarna, icke behöva beräknas till högre belopp än 350,000 kronor,

varav 100,000 kronor syntes böra ställas till förfogande för budgetåret

1930/1931. Riksdagen anvisade alltså för ändamålet för innevarande budgetår

ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

*3* d^s Genom beslut den 9 maj 1930 uppdrog härefter Kungl. Majit åt marinma/1930.

förvaltningen att, med iakttagande av vad riksdagen anfört beträffande tillhandahållandet

av dricksvatten för skeppsgossekåren, å kronans vägnar,

under förbehåll av Kungl. Majits godkännande, med stadsfullmäktige i

Marstrand träffa avtal, innefattande stadens åtaganden i samban d med ordnandet

av skeppsgosseförläggningen i Marstrand. I samband härmed anbefallde

vidare Kungl. Majit marinförvaltningen och chefen för marinstaben

att till Kungl. Majit inkomma med av kostnadsberäkningar åtföljt förslag

till sådana ändringar i planen för förläggningens ordnande, som avsåges i

riksdagens skrivelse i ärendet.

Marin förvalt- Uti gemensam skrivelse till Kungl. Majit den 10 februari 1931 hava

chefens"föi^nui- mfr^n.förvaltningen och chefen för marinstalen framlagt resultatet av det mynrinstaben

skri- digheterna genom Kungl. Majits nyssberörda beslut den 9 maj 1930 lämnade

few?ei93i. utredningsuppdraget. Med skrivelsen har överlämnats en av stationsbefälhavaren

vid flottans station i Stockholm verkställd utredning i ärendet jämte

tillhörande ritningar. Dessa ritningar hava, enligt vad myndigheterna anmäla,

underställts byggnadsstyrelsen, som, efter att i ärendet hava samrått

med riksantikvarien, i skrivelse till marinförvaltningen den 28 augusti 1930

förklarat sig icke hava något att erinra emot desamma.

Marinförvaltningen och chefen för marinstaben anföra härefter följande:

Beträffande det föreliggande förslaget hade stationsbefälhavaren i Stock

holm efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand hörande uttalat vissa

önskemål. Myndigheterna ansåge flera av de angivna synpunkterna värda

beaktande, och avsåge marinförvaltningen att, i den mån så läte sig göra

utan att de beräknade kostnaderna överskredes, under arbetets gång vidtaga

erforderliga smärre förbättringar i planen.

Kostnaderna för anläggningarna belöpte sig enligt förslaget till 350 000

kronor.

I nämnda summa vore icke inräknade kostnaderna för utredningsarbetet

för byggnadsförslaget. Myndigheterna ville erinra därom, att marinförvaltnmgen

tidigare föreslagit, att utgifterna för uppgörande av kostnadsförslag

och arbetsritningar för skeppsgossekårens förläggning, vilka då

utgjort 3,736 kronor 32 öre, måtte få gäldas av anslaget till extra utgifter.

hade likväl icke blivit förhållandet, utan hade Kungl. Majit upptagit

ifrågavarande belopp i propositionen nr 90/1930 bland kostnaderna för

kasernbyggnaden i Marstrand, vilka kostnader på grund liärav ökades nied

motsvarande summa. Emellertid syntes riksdagen icke hava medtagit

nämnda kostnader i beräkningarna för anslaget. Utredningskostnaderna

hade därefter ytterligare ökats och uppginge till sammanlagt 4,625 kronor

32 öre.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr löij.

Myndigheterna hade undersökt möjligheten att inrymma denna summa i

de ovannämnda byggnadskostnaderna, 350,000 kronor. I desamma vore

för oförutsedda utgifter beräknat ett belopp av 34,700 kronor eller cirka

11 % av de beräknade kostnaderna. Med hänsyn till svårigheterna att på

förhand noggrant beräkna kostnaderna för så jämförelsevis komplicerade

ändrings- och tillbyggnadsarbeten som de, varom här vore fråga, vore emellertid

detta belopp så knappt, att det icke ansåges kunna täcka nämnda

utredningskostnader. För så vitt dessa icke avsåges att gäldas av andra

anslag, borde därför byggnadskostnaderna ökas med motsvarande belopp och

borde i så fall beräknas till 354,625 kronor 32 öre.

1928 års riksdag hade medgivit, att av de av 1925 års riksdag för omändring

av f. d. pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg till förfogande

ställda medel finge tagas i anspråk ett belopp av 77,000 kronor för

verkställande av vissa för skeppsgosseförläggningen i Karlstens fästning erforderliga

tillbyggnads- och ändringsarbeten. För samma ändamål hade

1930 års riksdag anvisat 100,000 kronor. Utöver sålunda disponibla medel

erfordrades följaktligen, under förutsättning att kostnaderna för utredningsarbetet

häri skulle ingå, (350,000 + 4,625:32 — 77,000 — 100,000 =) 177,625

kronor 32 öre eller avrundat 177,600 kronor.

Såsom marinförvaltningen i sin skrivelse den 30 augusti 1930 angående

reglering av utgifterna under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1931/1932

anmält, inginge på grund av riksdagens uttalande i ovannämnda skrivelse

nr 170 kostnader för anskaffning av inventarier icke i förut angivna summor.

Denna fråga vore under utredning inom ämbetsverket. Myndigheterna

förutsatte, att de kostnader, som kunde bliva erforderliga för anskaffande

av inventarier för skeppsgossekåren i dess nya förläggning, kunde bestridas

av ordinarie anslaget till kasern- och förplägnadsutredning m. m. eller av

andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel.

Genom ovannämnda beslut den 9 maj 1930 hade Kungl. Majit uppdragit

åt marinförvaltningen att, med iakttagande av vad riksdagen anfört beträffande

tillhandahållandet av dricksvatten för skeppsgossekåren, med stadsfullmäktige

i Marstrand träffa avtal, innefattande stadens åtagande i samband

med ordnandet av skeppsgosseförläggningen i Marstrand. Till åtlydnad

härav hade marinförvaltningen inlett underhandlingar med stadsfullmäktige

i Marstrand för överenskommelse rörande stadens åtagande i fråga örn leverans

av vatten, varom bestämmelser varit intagna i § 6 i det förslag till

avtal mellan kronan och Marstrands stad, vilket bifogats Kungl. Maj:ts proposition

nr 90 till 1930 års riksdag. Efter dessa underhandlingar hade

Marstrands stad godkänt av marinförvaltningen uppgjord ny formulering avnämnda

§ 6. Beträffande denna fråga ville marinförvaltningen, som vid

ärendets behandling såsom expert anlitat förste ingenjören vid Stockholms

vattenledningsverk J. Bergström, framhålla följande.

I Marstrands stad funnes för närvarande icke vattenledning, och slutlig

utredning vore ännu icke verkställd rörande det sätt, pa vilket staden skulle

tillhandahålla vatten för skeppsgossekåren. Bestämmelserna hade därför

måst avfattas så, att de bleve giltiga för olika, tänkbara fall.

Hittills föreliggande förslag rörande vattenledning för kasernbyggnaden

hade grundats därpå, att såsom vattentäkt skulle anviindas dels norra vallgraven

i fästningen, den s. k. Kungsdammen, och dels några brunnar i celler

i fästningen. Från dessa vattentäkter skulle vattnet medelst tvenne

pumpar tryckas upp till två cisterner å sjätte botten i fästningstornet, omkring

40 meter över Kungsdammens yta, varigenom tillräckligt tryck för

distributionen i kasernen skulle erhållas. Det nu föreliggande förslaget till

överenskommelse med Marstrands stad utginge från att kronan anlade ett

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Moj-.ts proposition nr Lilj.

liknande ledningssystem, dock med endast en pump oell en cistern. Staden

skulle sålunda leverera vattnet vid pumpen, medan frågan varifrån vattnet

toges vore lämnad öppen; förslag förelåge nämligen, att staden skulle taga

vatten från avlägsnare, större vattentäkter än de nämnda, varigenom möjlighet

skulle erhållas att samtidigt till någon del förse även staden med vatten.

Därest Marstrands stad med utnyttjande av vattentäkt utom fästningen

anlade vattenledning, som jämväl avsåge att tillgodose stadens behov, vore

det tänkbart, att vattenledningen ordnades med ett tryck, tillräckligt för

leverans direkt till skeppsgossekasernen, vilken komme att ligga högre än

husen i staden. Därigenom skulle pumpen samt cisternen i tornet jämte

tillhörande ledningar bliva obehövliga och kostnaderna för kasernanläggningen

minskas. Emellertid skulle ett sådant system medföra ökade kostnader

för Marstrands stad, vilket torde liava till följd nödvändigheten av,

att flottan finge vidkännas ett högre leveranspris för vattnet. Vidare skulle

det med avseende å eldsläckning bliva sämre än ett system med cistern i

tornet. Med hänsyn till det ovan sagda hade marinförvaltningen icke ansett,

att detta alternativ för vattenledningens anordnande borde tagas i beräkning.

Det syntes böra framhållas, att det nu föreslagna systemet med

hänsyn till de bär föreliggande tryckhöjderna i och för sig icke vore onormalt;

dylik anordning med dubbel uppfordring av vatten förekomme bland

annat i Stockholm på ett flertal högt belägna, punkter.

På grund härav hemställde marinförvaltningen, att i nämnda avtal mellan

kronan oell Marstrands stad måtte för kronans del godkännas den nu föreslagna

lydelsen av § 6. Stadsfullmäktige hade såsom en förutsättning för

stadens godkännande angivit, att staden tillförsäkrades behövligt utrymme

för reningsverk i lokalerna invid Kungsdammen och medgåves rättighet att

framdraga ledningar i befintliga rörgravar och i övrigt där så erfordrades,

i enlighet med överenskommelse, som kunde träffas med representanter för

kronan. För ett reningsverk erforderligt utrymme funnes i befintliga celler

i närheten av Kungsporten, vilka utan att ingå i de byggnader, som överförts

till sjöförsvaret, för närvarande disponerades för diverse behov för

skeppsgossekåren. Marinförvaltningen förutsatte, att erforderligt utrymme

här, såväl som för anläggande av vattenledning för etablissemanget i övrigt

samt för rörläggning i enlighet med stadsfullmäktiges skrivelse, skulle ställas

till förfogande för kasernbyggnadens utförande enligt föreliggande förslag.

På grund av det anförda hemställde myndigheterna, att Kungl. Majit

måtte dels uppdraga åt marinförvaltningen att i huvudsaklig överensstämmelse

med bifogat förslag föranstalta om utförande av erforderliga tillbyggnads-

och ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i

Karlstens fästning samt att för ändamålet ställa av riksdagen hittills anvisade

medel, 177,000 kronor, till ämbetsverkets förfogande, dels föreslå

riksdagen att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 177,600 kronor.

För så vitt ovannämnda kostnader för utredningen avsåges att bestridas

av annat anslag, minskades denna summa till 173,000 kronor.

Marinförvaltningens förslag till ny lydelse av § 6 i avtal sförslaget har ej

biträtts av marinöverläkaren, som i detta stycke anfört:

»Vad särskilt angår § 6 i förslaget till avtal med Marstrands stad angående

vattenledning för skeppsgossekåren biträder jag icke marinförvaltningens

beslut, enär ämbetsverkets förslag icke synes mig hava tillvaratagit

de hygieniska och praktiska synpunkter, som varit möjliga, och den utredning,

varpå ämbetsverket stöder detta beslut, icke synes mig övertygande.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

Det Ilar nämligen kommit till marinförvaltningens kännedom, att staden

Marstrands vattenfråga på en senare tidpunkt — efter senaste riksdagsbeslutet

_ inträtt i ett nytt läge, i det vederbörande lära utreda anläggning av ett

mera omfattande vattenverk, tillräckligt för att förse även staden i övrigt

helt eller delvis med vatten, som motsvarar övliga fordringar på gott husliållsvatten

i ett samhälle. Vid sådant förhållande hade marinförvaltmngen

bort anpassa sitt förslag efter dessa förbättrade möjligheter för skeppsgossekårens

vattenförsörjning med endast ett slags vatten av god beskaffenhet

och lämna uttryck därför i förslaget till ifrågavarande § 6 genom föreskrift

att trycket i den av staden anordnade vattenledningen skall vara tillräckligt

för utminutering å förbrukningsställena inom kasernen. På så sätt skulle

även olägenheterna i hygieniskt avseende av särskild tryckcistern i fästmngstornet

jämte till- och avloppsledningar med de risker detta innebär samt i

tekniskt och ekonomiskt avseende av ett dagligen gående extra pumpverk

helt och hållet undgås. I övrigt bortfölle härmed för tryckcisternen jämte

tillhörande ledningar erforderliga kostnader. Den i det av marinförvaltningen

godtagna systemet ingående motorpumpen kunde i stället användas

— ''för eldsläcknings- och eventuellt andra behov — till uppfordrande av

vatten ur Kungsdammen. ...... , ,, .

Enligt marinförvaltningens nu föreliggande förslag lumnäs lortlarancie

öppet för Marstrands stad att tillhandahålla skeppsgossekåren med vatten

av olika ursprung och av olika god kvalitet, något som från hygienisk synpunkt

är förkastligt och därför bör undvikas. Först örn Marstrands stad hade

förklarat sig icke ämna anlägga eget vattenverk av ovan berört slag, anser

jag, att marinförvaltningen bort taga i övervägande lösningen av skeppsgossekårens

vattenförsörjning på annat sätt.»

Såsom redan nämnts, har 1928 års riksdag beslutat, att den till Marstrand

förlagda skeppsgossekåren skall kvarbliva pa sin nuvarande förläggningsort

och, sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i

land i Karlstens fästning. För bestridande av kostnaderna för utförande

av erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten i och för ordnandet av

förläggningen å fästningen har, på sätt framgår av den lämnade redogörelsen,

enligt beslut av 1928 och 1930 års riksdagar sammanlagt (77,000 +

100.000 =) 177,000 kronor stidlts till förfogande. Med igångsättande av de

planerade arbetena för ordnandet av förläggningen har, i avvaktan på träffandet

av slutgiltigt avtal med Marstrands stad, hittills anstått.

Sammanlagda kostnaderna för erforderliga tillbyggnads- och ändringsarbeten

m. m. inom fästningen — utgifterna för dittills företagna utredningsarbeten

inbegripna — beräknades i förenämda proposition nr 90 1930 till i

runt tal 390,000 kronor. Den utredning rörande kostnadsfrågan, sorn, i anledning

av 1930 års riksdags erinringar mot de i nämnda proposition beräknade

statsutgifterna för förläggningens ordnande, numera blivit av myndigheterna

verkställd, har givit vid handen, att kostnaderna i vad avser do

egentliga byggnadsarbetena kunna hallas inom den av nämnda ars riksdag

angivna kostnadsramen av 350,000 kronor. Vid utredningen har man utgått

ifrån, att till fästningen skulle komma att förläggas ett antal av 125 skeppsgossar.

Däremot inneslutas i nyssnämnda summa icke några medel för bestridand*''

av kostnader avseende förläggningens utrustande med lösa inventarier,

ej heller erforderliga medel till gäldande av kostnadarna för de ut
-

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

redningsarbeten, som verkställts i samband med uppgörandet av de olika

förslagen i förläggningsfrågan.

I den mån skiljaktigheter förefinnas mellan, å ena sidan, det nu av myndigheterna

utarbetade byggnadsförslaget, och, å andra sidan, det motsvarande

förslaget i propositionen nr 90/1930, äro dessa att hänföra till sådana

detaljer, varpå jag ej finner anledning att särskilt ingå. Jag har för egen

del icke funnit skäl till någon anmärkning mot den omarbetade byggnadsplan^

men jag förutsätter, i likhet med marinförvaltningen, ’att önskvärda

förbättringar i planen må, där så låter sig göra utan att de beräknade kostnaderna

överskridas, få komma till utförande under arbetets fortgång. Kostnaderna

för nödvändig nyanskaffning av lös inventarieutrustning böra, såsom

marinförvaltningen antytt, bestridas av vederbörliga ordinarie anslagsmedel

eller på annat sätt, som Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Vidkommande utgifterna för verkställda utredningsarbeten, numera uppgående

till 4,625 kronor 32 öre, är jag av den meningen, att dessa, i

enlighet med vad i propositionen nr 90/1930 även förutsattes, böra gäldas av

anslagsmedlen för förläggningens ordnande.

I överensstämmelse härmed och då, såsom ovan angivits, för utförande

av avsedda byggnads- m. fl. arbeten å fästningen hittills 177,000 kronor anvisats

av riksdagen, skulle sålunda ytterligare ett belopp av (350,000 —

177,000 + 4,625: 32 =) i avjämnat tal 177,600 kronor böra ställas till förfogande.

I det föregående har omförmälts, att förslag till avtal mellan kronan och

Marstrands stad blivit upprättat rörande de erbjudanden, som från stadens

sida gjorts under förutsättning, att skeppsgossekåren komme att kvarbliva

i Marstrand. Mot avtalsförslaget framställde 1930 års riksdag anmärkning,

i vad avser stadens åtagande i fråga örn tillhandahållandet av vatten för

den blivande skeppsgossekasernen (§ 6). I anledning härav har ett nytt

förslag till avtal på denna punkt framlagts, vilket från stadsfullmäktiges

sida godkänts.

Avtalet med staden, sådant detsamma ursprungligen avfattats samt med

föreslagen ny lydelse av § 6, torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende.

Vid bedömande av frågan örn ett avtalsmässigt reglerande av stadens

åtaganden beträffande skeppsgossekasernens vattenförsörjning har jag, med

hänsyn bland annat till de utav marinöverläkaren reservationsvis framförda

synpunkterna, ansett mig icke böra till godkännande förorda det framlagda

förslaget till ändrad lydelse av § 6 i det preliminära avtalet mellan kronan

och staden. Frågan örn sättet för ordnandet av vattenleveransen till kasernbyggnaden

torde, i avvaktan på resultatet av stadens dispositioner för dess

egen vattenförsörjning, tillsvidare böra hållas öppen. Det torde kunna

förväntas,j att en tillfredsställande lösning i detta hänseende inom den

närmaste tiden står att vinna. Så snart slutlig överenskommelse på denna

punkt kunnat träffas — varvid den utav riksdagen tillkännagivna uppfattningen

rörande förläggningens förseende med vatten självfallet bör beaktas —

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-.ts proposition nr 156.

torde beslut böra fattas om igångsättande av i byggnadsplanen ingående tillbyggnads-

och ändringsarbeten. I samband med avtalets godkännande torde

viss jämkning böra vidtagas beträffande stadgandet i § 8 i avtalet angående

de tidpunkter, vid vilka vissa arbeten, som staden atagit sig att utföra,

senast skola vara verkställda.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

att för vissa tillbyggnads- och ändringsarbeten m. m. för skeppsgossekårens

i Marstrand förläggning i Karlstens fästning för budgetåret 1931/

1932 under fjärde huvudtiteln anvisa ett extra reservationsanslag av 177,600

kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 156.

Bil. Å.

A v t a 1.

Sedan Kungl. Majit och riksdagen beslutat, att den till Marstrand förlagda

skeppsgossekåren skall kvarbliva på sin nuvarande förläggningsort och,

sedan erforderliga omändringsarbeten blivit verkställda, förläggas i land i

Karlstens fästning, är mellan Kungl. Majit och kronan, här nedan kallad

kronan, å ena samt Marstrands stad, här nedan kallad staden, å andra sidan

följande avtal träffat.

§ I
Staden

verkställer örn- och tillbyggnad samt reparationer av stadens gymnastiklokal

i enlighet med bifogade ritningar (bil. 1 och 2), därvid tillika skola

utföras de förändringar, som angivas i bilagda avskrift av en av gymnastikofficeren

vid skeppsgossekåren i Marstrand upprättad handling (bil. 3). Staden

förser lokalerna med centraluppvärmning och anordnar ventilation genom

uppsättande av elektriska fläktar och friskluftventiler på lämpliga platser.

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till

staden hyresfritt begagna gymnastiklokalerna under minst fyra timmar dagligen

efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

§ 2.

Staden garanterar anläggandet av en idrottsplats å plats, som angives i

bil. 4, och i enlighet med bifogade ritning (bil. 5) samt med iakttagande av

de villkor, som angivas i bilagda transumt av en av chefen för skeppsgossekåren

i Marstrand upprättad handling (bil. 6).

Kronan äger att så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd till

staden använda idrottsplatsen för kåren eller för annan avdelning av flottan,

som kan vara tillfälligt förlagd till staden, under minst tjugofyra timmar i

veckan efter chefens för skeppsgossekåren i Marstrand närmare bestämmande.

Därjämte äga personer tillhörande flottan jämväl å andra tider begagna

idrottsplatsen för enskild träning, därest hinder därför ej möter, på grund

av att idrottsplatsen är upptagen för annat ändamål.

§ 3.

Staden anordnar nio stycken nya ljuspunkter inom fästningen för yttre

belysning av liknande utseende och beskaffenhet som därstädes nu befintliga

och i enlighet med bifogade skiss (bil. 7) och skall låta förbättra belysningen

vid infartsvägarna till fästningen.

Staden åtager sig att till kasernetablissementet framdraga elektriska ledningar

av erforderlig beskaffenhet och genom dessa leverera ström av lämplig

spänning för såväl belysning som kraft. För levererad trefasenergi örn

25 perioder per sek. debiteras ett pris av högst fyra öre per kwh, mätt vid staens

elektricitetsverk å högspänningssidan. För levererad likströmsenergi

debiteras ett pris av högst femtio öre per kwh, mätt å hos förbrukaren uppsatt

mätare, och skall priset per kwh vara minst 10 öre lägre än det för

belysningsabonnenter i staden allmänt gällande.

§ 4-

Staden medgiver, att avloppsledningen från kasernetablissementet får utan

kostnad för kronan anknytas till stadens avloppsledning (se bil. 4), vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Majus proposition nr löb.

ledning för den skull skall, därest så befinues behövligt, förändras till sådana

dimensioner, att hinder ej möter för avlopp jämväl från kasernetablissementet.

§5-

Staden garanterar, att all tvätt för den till staden förlagda skeppsgossekåren

jämte därtill hörande personal skall kunna utföras till skäliga priser,

som inklusive eventuella transportkostnader under inga förhållanden få överstiga

motsvarande priser för tvätt i Göteborg.

§

Tidigare förslag till lydelse:

Staden förbinder sig att, därest

tillgången av vatten inom fästningen

skulle visa sig vara otillräcklig, förse

kasernetablissementet med färskvatten

i erforderlig mängd genom av staden

anordnad vattenledning samt att omedelbart

påbörja arbetena härför, så

snart vattenståndet i Kungsdammen

vid förbrukning för avsedda ändamål

sjunkit till hälften av dess vanliga

nivå, och därefter skyndsamt fullfölja

nämnda arbeten, så att fara för vattenbrist

ej uppkommer. Skulle en

sådan anordning visa sig nödvändig,

äger staden rätt att, sedan vattenledningen

färdigställts, under den tid,

då skeppsgossarna tjänstgöra ombord,

få använda vattnet i fästningen för

stadens behov, i den mån det ej behövs

för kasernetablissementet. Därest

kronan anordnar reningsverk och

färskvatten därifrån tillhandahålles

staden på dess begäran, förbinder sig

staden att härför erlägga ersättning

efter samma taxa, enligt vilken avgift

utgår för vatten från Stockholms stads

vattenledningsverk, såvida ej båda

parter enas örn annan debiteringsgrund.

6.

Förslag till ny lydelse:

Staden förbinder sig att leverera

för skeppsgossekårens behov i Karlstens

fästning erforderligt vatten.

Vattnet skall till alla delar motsvara

fordringarna på ett gott hushållsvatten

i ett samhälle, även lämpligt

till dryck och sålunda vara ur

hygienisk synpunkt och i övrigt fullt

tillfredsställande. Kommer vattentäkten

att utgöras av ytvatten, skall

det renas på ett betryggande sätt.

Detsamma gäller i fråga örn grundvatten,

örn sådant skulle komma till

användning och rening befinnas erforderlig.

Staden garanterar, att vattentillgången

är tillräcklig för en förbrukning

av i medeltal omkring 30

och maximalt 45 kbm. per dygn, varvid

förbrukningen till huvudsaklig del

beräknas äga rum under 10 timmar.

Tillrinningen skall ordnas för minst

3 sek. liter.

Vattnet skall genom tillräckligt stor

rörledning levereras i markens nivå

å den s. k. yttre borggården i Karlstens

fästning, varifrån det genom

av kronan för kasernbyggnaderna avsedd

vattenledning uppfordras till förbrukningsplatserna.

Staden äger rätt att, örn så erfordras,

som vattentäkt för stadens räkning

utnyttja vattnet i Kungsdammen,

då detta vatten ej erfordras för skeppsgossekåren.

Vattenståndet i nämnda

damm får dock icke nedgå under

hälften av normalt vattenstånd.

Staden tillförsäkras en vattenavgift,

motsvarande skälig ränta och amortering

för vad den visar sig hava utgivit

för den enligt detta avtal erforderliga

anläggningen, i vad den avser

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 156.

tillgodoseende av kasernens behov av

vatten, ävensom för vattenanläggningens

skötsel och underhåll i vad den

avser nämnda behov, dock att vattenavgiften

icke må överstiga 15 öre för

kbm. Därest överenskommelse icke

kan träffas angående vättenavgiften,

hänskjutes frågan härom till avgörande

enligt lagen örn skiljemän.

§ 7-

Staden garanterar, att, så länge någon del av skeppsgossekåren är förlagd

till staden, minst fyra lämpliga lägenheter örn 2—5 rum och kök finnas

att hyra i staden för kårens räkning till priser, som ej överstiga normalhyror

i staden.

§8.

För de förpliktelser staden genom detta avtal åtagit sig och för de rättigheter

staden tillförsäkrat kronan skall staden icke uppbära någon ersättning.

Avtalet är bindande för staden, sedan det antagits av stadsfullmäktige

genom beslut som vunnit laga kraft samt vederbörligen undertecknats för

stadens räkning.

De i § 1 omförmälda arbeten skola vara för besiktning av ombud för

kronan färdigställda senast till den 1 september 1930 samt övriga arbeten

senast till den 1 september 1931.

§ 9-

Tvister, som kunna härleda av detta avtal, skola avgöras av skiljemän

enligt lag.

Marstrand den

Å stadsfullmäktiges vägnar:

N. VON ZWEIGBERGK

Bertil Egnell J. W. Olsson

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:176 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlst s. 14 i texten
  2. SU 1931:100 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillbyggnadsoch ändringsarbeten för skeppsgossekårens i Marstrand förläggning i Karlstens fästning. s. 5 i texten