Sök i Ratio Lex

Angående rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1931-02-26 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:163, Angående rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfattning i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

1

Nr 163.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående rätt för sekreteraren

i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfattning

i löneklass tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given

Stockholms slott den 26 februari 1931.

Kungl. Maj:! vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

I). Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

Nu gällande föreskrifter angående bestämmande av löneklass för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk tillhörande

den civila statsförvaltningen, vilka från icke-ordinarie befattning vinna

befordran till ordinarie tjänst, återfinnas i 11 § i kungörelsen den 6 juni

11)25 angående ändrad lydelse i vissa delar av avlöningsreglementet den

fallang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lii höft. (Nr 1G3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1€3.

22 juni 1921 (nr 451) för befattningshavare vid statsdepartement och vissa

andra verk tillhörande den civila statsförvaltningen, vilken kungörelse

trädde i kraft den 1 juli 1925. I nämnda paragraf stadgas bland annat,

att örn den, som från icke-ordinarie befattning vinner befordran till ordinarie

tjänst, innehar sådan anställning i statens tjänst, som i avseende

å tjänstgöringens art och omfattning finnes svara mot, vara jämförbar

med eller högre än den ifrågavarande ordinarie tjänsten, må för bestämmandet

av hans begynnelselön i denna tjänst och sedermera för hans

uppflyttning till högre löneklass tillgodoräknas honom den tid utöver tre

år, under vilken han efter fyllda 18 år i en följd innehaft dylik anställning.

För samma ändamål, som nyss sagts, må befattningshavare,

efter prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall, helt eller delvis tillgodoräknas

jämväl den tid han utom statens tjänst utfört sådant arbete

av direkt allmännyttig beskaffenhet, som i avseende å sin art och omfattning

finnes ur det allmännas synpunkt svara mot, vara jämförbart

med eller av högre värde än det arbete, han har att utföra å befattningen.

Hos Kungl. Majit har nu sekreteraren i kommerskollegium August

Krysostomus Borgström anhållit, att för uppflyttning i löneklass i sin

sekreterarbefattning i kommerskollegium få, i den utsträckning Kungl.

Majit kunde finna skäligt, tillgodoräkna sig viss tidigare tjänstgöring

1 riksdagens statsutskott och hos riksdagens revisorer samt såsom föredragande

för hamntaxeärenden i handelsdepartementet. Borgström har

därvid uppgivit, att den av honom avsedda tjänstgöringen omfattade i

riksdagen 5 år 1 månad under åren 1919—1928 samt i handelsdepartementet

1 år under tiden 1929—1 april 1930 eller tillhopa 6 år 1 månad.

Av tjänstgöringen i riksdagen belöpte 3 år 6 månader 15 dagar å anställning

i riksdagens statsutskott som notarie med sekreterargöromål

och 1 år 6 månader 15 dagar å uppdrag såsom avdelningssekreterare hos

statsrevisorerna.

Av handlingarna i ärendet framgår i övrigt, bland annat, följande!

Borgström, som är född den 15 januari 1888, antogs den 21 november

1916 till amanuens i jordbruksdepartementet, varest han under tiden den

2 april 1918—30 juni 1926 uppehöll stadigvarande förordnande såsom

andre kanslisekreterare samt under tiden därefter till den 13 januari 1928

fullgjorde tjänstgöring till art och omfattning likvärdig med andre kanslisekreterares.

I övrigt var han under tjänstgöringen inom nämnda departement

förordnad dels under år 1917 såsom registrator under 4 dagar

och såsom kanslisekreterare under 24 dagar, dels under år 1918 före den

2 april såsom andre kanslisekreterare under 28 dagar, dels under tiden

efter den 30 juni 1926 såsom andre kanslisekreterare under sammanlagt

117 dagar, dels under åren 1918—1927 såsom förste kanslisekreterare under

sammanlagt 318 dagar, därav 71 dagar med skyldighet att föredraga

vissa ärenden, dels ock under åren 1920—1927 såsom kansliråd under sammanlagt

128 dagar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Movis proposition Nr 163.

Den 13 januari 1928 förordnades Borgström att tillsvidare uppehålla en

extra andre kanslisekreterarbefattning i • handelsdepartementet samt innehade

i detta departement förordnande — förutom som föredragande i

hamntaxeärenden — såsom kansliråd under 1 månad 9 dagar och såsom

förste kanslisekreterare under 1 månad 17 dagar.

Den 14 mars 1930 utnämndes han att från och med den 1 april 1930

vara sekreterare i kommerskollegium.

Därjämte har Borgström under tiden maj 1913—mars 1914 samt december

1914—juni 1915 tjänstgjort å Östersysslets domsagas kansli och därunder

förvaltat domararbete i 44 dagar, varav 2 dagar såsom ordförande

i häradsrätt, under loppet av 1916 biträtt dåvarande professorn vid handelshögskolan

i Stockholm Albert Köersner med vissa juridiska spörsmål

m. m., under senare delen av år 1915 och större delen av år 1916 tjänstgjort

såsom extra föredragande å besvärs- och granskningsbyrå inom

pensionsstyrelsen, sommaren 1918 uppehållit förordnande under 6 veckor

såsom sekreterare och ledamot av kontrollstyrelsen, från och med

september 1920 till och med april 1922 innehaft uppdrag såsom sekreterare

i ostkustbanekommittén samt år 1925 tjänstgjort som sekreterare hos de

sakkunniga beträffande löneregleringen för befattningshavare vid lantmäterikcntoren

i länen.

Till följd av remiss har allmänna civilförvaltningens löne nämnd deli

17 februari 1931 i ärendet avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört

bland annat följande:

»Vad till en början angår sökandens berörda riksdagstjänstgöring torde

allmänna civilförvaltningens lönenämnd få erinra, att Kungl. Majit tidigare

i tvenne fall meddelat beslut i fråga örn tillgodoräknande i lönehänseende

av dylik tjänstgöring. I sådant hänseende må följande an
I

anledning av en av dåvarande sekreteraren i statskontoret H. K. H.

Tottie ingiven ansökan om rätt att för uppfattning i högre löneklass få

tillgodoräkna den tid, varunder han enligt ansökningen bilagd tjänsteförteckning

under olika tidsperioder tjänstgjort såsom t. f. sekreterare

och ledamot i bankinspektionen, tillförordnat kansliråd, tillförordnad förste

kanslisekreterare, notarie i riksdagens statsutskott och sekreterare i

ett av riksdagens särskilda utskott, medgav Kungl. Majit genom beslut

den 27 januari 1922 med stöd av kungörelsen den 7 maj 1920 med vissa

bestämmelser angående ålderstillägg för civila befattningshavare i statens

tjänst (nr 212) samt avlöningsreglementet den 22 juni 1921 för befattningshavare

vid statsdepartement och vissa andra verk (nr 451), att

Tottie finge i fråga örn rätt till ålderstillägg vid innehavande befattning,

där sådan fråga funnes eljest kunna komma under prövning, samt vid

fastställande av löneklass tillgodoräknas en tid av fyra år en månad tio

dagar före tillträdandet den 1 januari 1921 av befattning såsom sekreterare

hos statskontoret.

I anledning av en dåvarande sekreteraren hos pensionsstyrelsen O. G.

Ekeroth därom gjord framställning medgav vidare Kungl. Majit genom

beslut den 19 maj 1922, att Ekeroth finge flir erhållande av ålderstillägg

respektive placering i löneklass tillgodoräknas den tid av fyra år tretton

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majda proposition Nr 163.

dagar, varunder han före tillträdande den 1 januari 1920 av sekreterarb®!a.

ttr}ing ll0S Pensionsstyrelsen tjänstgjort såsom sekreterare ävensom

tillfällig ledamot och byråchef i nämnda styrelse samt såsom notarie i

riksdagens statsutskott.

Enär enligt förenämnda kungörelse den 7 maj 1920 allenast sådan tjänstetid

må för ålderstillägg tillgodoföras befattningshavare, varunder

denne i statens tjänst utfört arbete, som må anses likvärdigt med eller av

högre värde än det, som befattningshavaren har att å innehavande befattning

utföra, lärer av Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut få anses

löija, att Kungl. Majit i de hänseenden, varom här är fråga, dels ansett

anställning hos riksdagens statsutskott vara identisk med statstjänst i

egentlig mening, dels ock betraktat tjänstgöring såsom notarie hos riksdagens

statsutskott jämförbar med sekreterartjänst hos ämbetsverk. I

betraktande härav toi de jämväl sökandens i nu förevarande ärende, sekieteraien

Boigströms anställning såsom notarie hos riksdagens statsutskott

böra för det i ärendet omhandlade syftet betraktas såsom statstjänst

och jämförbar med hans nu innehavande sekreterarbefattning.

Samma torde förhållandet få anses vara beträffande hans tjänstgöring

såsom aydelmngssekreterare hos riksdagens revisorer, vilken tjänstgör

1 ing, såvitt nämnden kan bedöma, torde kunna i allt väsentligt likställas

med tjänstgöring såsom notarie hos statsutskottet.

Vad härefter sökandens befattning med hamntaxeärenden inom handelsdepartementet

beträffar, torde jämväl detta arbete, enligt vad nämnden

inhämtat, hava varit av beskaffenhet att kunna jämställas nied de

*n betsuppgifter, som åvila honom såsom sekreterare hos kommerskollegium.

Då sökanden före sin utnämning till sekreterare innehade icke-ordinafie

anställning i statens tjänst, skulle, i betraktande av vad nu blivit

anfört, i fråga örn tillgodoräknande av hans föregående tjänstetid bestämmelserna

i avlöningsreglementets 11 § 1 mom. och icke samma paragrafs

2 mom. vara tillämpliga. I förstnämnda mom. är emellertid stadgat

att den tjänstetid, som befinnes böra tillgodoräknas, skall hava fortlupit

i en följd. Av remissakten framgår, att så icke varit fallet beträffande

sökanden. På grund härav och med hänsyn jämväl därtill, att enligt

nyssberörda moment allenast tid utöver tre år må kunna komma i fråga

krei- sökanden författningsenligt icke kunna tillgodoföras någon del av

tjänstetiden före hans utnämning till sekreterare.

Vid behandlingen av förevarande ärende Ilar emellertid lönenämnden

funnit åtskilliga skäl kunna anföras för att sökanden medgives undantag

från det i 11 § 1 morn. av avlöningsreglementet givna villkoret om

tjänstgöring i en följd.

I första hand synes härvid kunna komma i betraktande, att såsom

remisshandlingarna utvisa sökanden i sin förutvarande egenskap av ickeordmane

befattningshavare under en följd av år, frånsett förenämnda

tjänstgöring hos riksdagen och inom handelsdepartementet, även i övrigt

med goda vitsord fullgjort ett flertal delvis krävande uppdrag inom statsförvaltningen,

vilka synas nämnden vara av beskaffenhet att förtjäna

avseende för bedömande av sökandens lönefråga.

Härtill kommer, att, enligt vad lönenämnden inhämtat från kommerskollegium,

sökandens befordran till ordinarie sekreterare i 24 :e lönegraden

icke medfört någon ökning i hans förutvarande löneförmåner av statstjänsten

utan till och med inneburit en örn ock obetydlig löneminskning

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Marits proposition Nr 163. 5

till följd av de avdrag för avgifter till tjänste- och familjepensionering,

han har att i sin ordinarie befattning vidkännas. Sökanden uppbär sålunda

för närvarande, efter avdrag av nämnda avgifter, en månatlig lön

— inklusive dyrtidstillägg — av 632 kronor 2 öre, medan hans löneinkomst

för månad, därest han kvarstått i sin tidigare innehavda anställning såsom

extra andre kanslisekreterare, skulle hava utgått med 636 kronor.

Ett undantag i ovan angivna hänseende för sökanden från bestämmelserna

i 11 § 1 mom. av avlöningsreglementet förutsätter riksdagens medverkan.

Lönenämnden finner sig kunna förorda, att Kungl. Majit i framställning

till riksdagen hemställer örn medgivande för Borgström att få

för placering i löneklass såsom sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera

för framtida löneklassuppflyttning tillgodoräkna'' förenämnda tjänstetid

av sex år en månad med avdrag av tre år, oaktat sagda tjänstetid

icke varit sammanhängande. Vid sådant medgivande skulle sökanden,

som vid tillträdande den 1 april 1930 av sin befattning såsom ordinarie

sekreterare hos kommerskollegium placerats i 24 :e löneklassen, bliva berättigad

att från och med nämnda dag åtnjuta lön enligt 25 :e löneklassen.

»

Statskontoret har den 23 februari 1931 avgivit infordrat utlåtande

i ärendet och därvid anslutit sig till vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd

anfört och hemställt.

Att sådan tjänstgöring hos riksdagens statsutskott, som av sökanden

åberopats, bör i förevarande hänseende anses identisk med statstjänst i

egentlig mening och jämförbar med sekreterartjänst hos ämbetsverk lärer

följa av Kungl. Majits tidigare, av lönenämnden omförmälda beslut i

likartade fall. Tjänstgöring som avdelningssekreterare hos riksdagens revisorer

anser jag, i likhet med lönenämnden, därvid böra jämställas med

tjänstgöring hos riksdagens statsutskott. Jag delar vidare lönenämndens

mening, att sökandens förordnande som föredragande för hamntaxeärenden

i handelsdepartementet bör jämställas med sekreterartjänst hos kommerskollegium.

Så vitt angår tjänstgöringens art synes mig alltså hinder

icke böra möta mot bifall till den föreliggande framställningen.

Emellertid hava sökandens ifrågavarande anställningar icke, såsom

förutsättes i 11 § 1 mom. i lönereglementet, innehafts i en följd. Att undantag

i förevarande fall göres från denna fordran på sammanhängande

tjänstgöring synes mig dock motiverat. Utöver vad lönenämnden anfört

till stöd härför torde särskilt böra framhållas, att sökandens anställning

i riksdagen varit så sammanhängande som på grund av tjänstens art varit

möjligt. Jag finner mig alltså, i likhet med lönenämnden och statskontoret,

böra tillstyrka bifall till sökandens framställning.

Som lönenämnden anfört förutsätter ett undantag i nyss angivet hänseende

från bestämmelserna i 11 § 1 moni. av avlöningsreglementet riksdagens

medverkan. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. Hb hafi. (Nr 163.) 2

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mtijlts proposition Nr 163.

att sekreteraren i kommer skalle gillin August Krysostomus

Borgström må för placering i löneklass såsom

sekreterare i lönegraden B 24 och sedermera för

framtida uppfattning i löneklass tillgodoräkna sig

en tjänstetid hos riksdagen och inom handelsdepartementet

av tillhopa sex år en månad med avdrag för

tre år, oaktat sagda tjänstetid icke varit sammanhängande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprihsen-Regentén läihiia bifall Samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Engelstedt.

♦4

illo700. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1981.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:123 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppfattning i lönekla a1 i texten
  2. SU 1931:64 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående rätt för sekreteraren i kommerskollegium A. K. Borgström att för uppflyttning i löneklass tillgodorä a1 i texten