Sök i Ratio Lex

Angående dispositionen av den s. k. Skräddareheden m. m. vid Ljungbyhed

1931-02-20 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:165, Angående dispositionen av den s. k. Skräddareheden m. m. vid Ljungbyhed

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 165.

1

Nr 165.

Kungl. Majus proposition till riksdagen angående dispositionen

av den s. k. Skräddareheden m. m. vid

Ljungbyhed; given Stockholms slott den 20 februari

1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, Städener, Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck,

Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anför:

På förslag av Kungl. Majit, framlagt i proposition (nr lil) till 1915 års

riksdag, medgav riksdagen (riksdagens skrivelse nr 88/1915), bland annat, att

ett i propositionen närmare angivet område av omkring 40 hektar av Ljungbyheds

övningsfält i Riseberga socken av Kristianstads län finge i den ordning

och med de undantag, som kunde varda av Kungl. Maj:t bestämda, försäljas,

att av de inflytande försäljningsmedlen finge icke blott gäldas kostnaderna för

själva försäljningen utan även tagas i anspråk ett belopp av 168,400 kronor

för visst i propositionen angivet markförvärv invid Bonarps hed för erhållande

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 146 käft. (Nr 165.)

465 31

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

av terräng för fältmässiga skarpskjutningar, samt att möjligen blivande överskott

å försäljningsmedlen finge ingå till lantförsvarets fond för byggnader

och andra försvarsändamål.

Genom brev den 23 september 1915 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvaltningens

fortifikationsdepartement att verkställa sakkunnig värdering av till

försäljning avsedda tomter och jordlotter å förenämnda område av Ljungbyhed

samt därefter inkomma med förslag beträffande minimipris per kvadratmeter

och beträffande sättet för och handhavandet av försäljningen. Härjämte bemyndigades

fortifikationsdepartementet att för ett belopp av högst 168,400

kronor inköpa det till fältskjutningsterräng avsedda området invid Bonarps hed.

I skrivelse till chefen för lantförsvarsdepartementet den 25 januari 1919

anmälde fortifikationsdepartementet, att något inköp av sistnämnda område då

ännu ej kommit till stånd, enär de försäljningsanbud, som tidigare förelegat

beträffande området i fråga, förfallit redan innan 1915 års riksdag fattat beslut

örn inköp av detsamma, och nya anbud sedermera ej kunnat erhållas till tidigare

beräknade pris.

Yad angår den av 1915 års riksdag medgivna försäljningen av vissa områden

av Ljungbyhed fördröjdes densamma dels till följd av att lantmäteriförrättning

befanns erforderlig för bestämmandet av gränserna för Ljungbyhed

och Bonarps hed, dels ock till följd av att en till ärendet hörande karta med

förslag till stadsplan över det till försäljning avsedda området förkommit.

Sedan lantmäteriförrättningen avslutats samt ny karta upprättats och fastställts

av Kungl. Haj:t, ägde emellertid värdering av området rum. För denna

värdering anlitade departementet domänintendenten i Kristianstads län Nils

Larsson, stadsingeniören i Hälsingborg S. Ewald samt ordföranden i Riseberga

sockens kommunalnämnd Robert Karlsson. Ben saluvärderade marken omfattade

omkring 280,690 kvadratmeter. Från värdering undantogs, förutom

vägar och gator, ett område av omkring 11,000 kvadratmeter för kyrka, skola

med lekplats, församlingshus, torg m. m. samt dessutom ett område invid järnvägsstationen,

betecknat såsom mobiliseringsplats och innehållande i areal omkring

7,700 kvadratmeter. Värderingssumman å den värderade marken uppgick

till 81,590 kronor.

Beträffande den verkställda värderingen framhöll fortifikationsdepartementet

i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 december 1920, att departementet väl

funnit de pris, som åsatts vissa delar av området, tämligen låga, men att

departementet dock ansett sig kunna tillstyrka, att den gjorda värderingen

lades till grund för försäljningen, varvid dock de åsätta prisen syntes böra

anses såsom minimipris, under vilka försäljning ej i något fall borde ske.

Departementets i enlighet härmed gjorda framställning beträffande försäljning

av området föranledde emellertid ej annan Kungl. Maj:ts åtgärd, än att

handlingarna i ärendet den 9 maj 1922 återremitterades till fortifikationsdepartementet,

som anmodades att avgiva det förnyade yttrande i ärendet, vartill

omständigheterna då kunde giva anledning.

I skrivelse den 8 augusti 1925 anmodade fortifikationsdepartementet chefen

för dåvarande första arméfördelningen att låta verkställa förnyad utredning i

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 165.

ärendet och därvid särskilt låta undersöka, om och i vad mån den år 1925 beslutade

nya försvarsordningen kunde utöva inflytande på frågorna om försälja

ning och köp för kronans räkning av mark vid Ljungbyhed. Därvid borde

hänsyn jämväl tagas till, att viss del av övningsfältet därstädes dåmera vore

avsedd att upplåtas till flygvapnet. Beträffande det till försäljning ifrågasatta

området borde undersökas, huruvida tidigare värdering av detsamma till följd

av i orten rådande markpriser fortfarande kunde anses skälig, eller örn på

grund av ändrade prisförhållanden ny värdering tilläventyrs borde komma till

stånd.

Med anledning härav anförde arméfördelningschefen i skrivelse till fortifikationsdepartementet

den 23 januari 1926, bland annat, att ett inköp av gemensamt

fältskjutningsområde vid Bonarps hed dåmera icke kunde ifrågasättas

med hänsyn till de kvarvarande regementenas vitt skilda förläggningsorter.

Behovet av fältskjutningsterräng för vederbörande regemente kunde bättre tillgodoses

genom avtal med respektive markägare. Beträffande det till försäljning

ifrågasatta området vid Ljungbyhed eller den s. k. Skräddareheden ansåge

sig arméfördelningschefen böra föreslå ny saluvärdering, då efterfrågan på

tomter därstädes med anledning av den beslutade förläggningen av en flygskola

till Ljungbyhed syntes vara i stigande. Vidare föreslog arméfördelningschefen,

att det till försäljning avsedda området borde ökas med vissa områden,

som tidigare icke ansetts böra försäljas, men vilka dåmera icke syntes vara

behövliga för kronan.

I skrivelse till fortifikationsdepartementet av den 18 december 1926 anmälde

arméfördelningschefen vidare, att han genom distriktslantmätaren J. Grenholm

m. fl. låtit uppgöra nytt förslag till styckningsplan för Skräddareheden jämte

angränsande delar av Ljungbyhed, samt hemställde, att departementet måtte,

efter eget godkännande, hos länsstyrelsen i Kristianstads län utverka fastställelse

av styckningsplanen och förordna örn värdering av de områden, som

omfattades av densamma. Någon fastställelse av ifrågavarande styckningsplan

söktes icke, men sedan den till grund för planen liggande kartan under år 1927

genom distriktslantmätaren Grenholms försorg kompletterats med fullständig

arealbeskrivning, verkställdes i juni 1928 saluvärdering beträffande tomtområdet

av domänintendenten Nils Larsson och arméförvaltningens dåvarande

domäntjänsteman, ryttmästaren B. Grill. Därvid antecknades, att tomtområdet

innehölle följande areal:

Av 3 j8 mantal Ljungby nr 1 ...................................................... 8.6 5 78 hektar

» Y8 » Sjöliden nr 1 och 1/s mantal Lökshus nr 1 ... 38.94 5 6 »

Två stycken samfälligheter ........................................................ 0.6775 »

Summa 48.2808 hektar.

I arealen hade icke inräknats den mark, som skulle åtgå till gator och allmänna

platser, enär nämnda mark enligt värderingsmännens mening kostnadsfritt

borde upplåtas av kronan. Värderingsmännen förordade, att de lägenheter,

som vore bebyggda med kronan tillhöriga byggnader -— med undantag

för visst angivet område som borde överlämnas till flygstyrelsen — försåldes

tillsammans med byggnaderna. Värderingen utföll på följande sätt:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majlis proposition nr 165.

3/16 mantal Ljungby nr 1 8.6578 hektar.............................. kronor 97,103: —

Vs » Sjöliden nr 1 och ''/8 mantal Lökshus nr 1

38.9455 hektar ..................................................................... » 102,835:30

Summa kronor 199,938: 30.

I skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 4 juni 1929 hava sedermera

lantförsvarets marhhommitterade framlagt utredning och förslag beträffande

lantförsvarets och flygvapnets fastigheter vid Ljungbyhed och Bonarps

hed samt därvid anfört, bland annat, följande.

Vad först anginge Skräddareheden, hade de genom 1925 års försvarsbeslut

inträdda förändringarna icke i vidare mån än, som nedan berördes, medfört

några behov, som krävde hedens bibehållande för militära ändamål. En livligare

byggnadsverksamhet därstädes syntes snarare vara av ett visst intresse

för den till Ljungbyhed numera förlagda flygskolan. Genom en ökad bebyggelse

skulle nämligen dels inkvarteringsmöjligheterna inom Ljungbyheds samhälle

ökas, dels ock de nu jämförelsevis höga hyrorna antagligen komma att

sjunka, till lättnad för den vid skolan anställda personalen. Genom tomtförsäljningen

skulle dessutom den till Ljungbyhed mera stadigvarande förlagda personalen

få möjlighet att på lämplig plats uppföra egna bostäder. Bostadsfrågans

läge nödvändiggjorde emellertid, att, åtminstone tillsvidare, från försäljning

undantoges de till flygstyrelsen överlämnade områdena av Skräddareheden med

därå uppförda, till bostäder åt personalen lämpade byggnader. I övrigt syntes

icke några områden erfordras för försvarsväsendets behov eller andra statliga

ändamål. Däremot torde en av kyrkoherden i Riseberga församlings pastorat

hos kommitterade gjord framställning, att visst angivet område å Skräddareheden

finge inköpas eller helst gratis upplåtas för uppförande av ett församlingshem,

få anses beröra ett intresse, som förtjänade beaktande. I församlingshemmet

skulle, bland annat, inrymmas gudstjänstlokal, där regelbundna gudstjänster,

avsedda för såväl ortens befolkning som den till Ljungbyhed förlagda

flygskolan, komme att hållas. (Avståndet till församlingens kyrka från

Ljungbyhed vore 5 km.) Såsom skäl för en upplåtelse utan ersättning av området

i fråga hade, bland annat, anförts, att ett blivande församlingshem kunde

tillgodose även flygskolans andliga vård. I frågans nuvarande läge kunde dock

kommitterade icke annat än förorda, att ett lämpligt beläget område reserverades

för ändamålet för att, när planerna på en lokal för andaktsstunder mera

mognat, efter Kungl. Maj:ts bestämmande upplåtas eller eventuellt överlåtas.

Förslag till lämpligt område för församlingshemmet kunde kommitterade icke

avgiva, utan borde frågan härom få komma under förnyat bedömande,

sedan den omarbetning av planen för områdets ordnande, som enligt kommitterades

åsikt erfordrades, blivit verkställd. I övrigt borde Skräddareheden

försäljas.

Då den av distriktslantmätaren Grenholm upprättade styckningsplanen i

vissa hänseenden synts mindre tillfredsställande, hade kommitterade inhämtat

vederbörande länsarkitekts yttrande, huruvida nämnda plan kunde anses vara

av beskaffenhet att, efter vederbörligt godkännande enligt 19 kap. 1 § i lagen

om delning av jord å landet, kunna läggas till grund för en tomtförsäljning inom

området ifråga.

I anledning härav hade länsarkitekten i skrivelse till kommitterade den 16 maj

1929 meddelat, att han ansåge vissa anmärkningar böra framställas mot berörda

planförslag, vilka anmärkningar i huvudsak ginge ut därpå, att vissa jämkningar

i förslaget borde äga rum vid försäljningen av de bebyggda områdena,

och att det obebyggda området ej borde exploateras enligt samma förslag, enär

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

det icke kunde sägas motsvara de fordringar, som uppställdes på en plan enligt

19 kap. i lagen om delning av jord å landet.

Kommitterade ville för sin del vitsorda befogenheten av de utav länsarkitekten

sålunda framställda anmärkningarna mot distriktslantmätaren Granholms

förslag. Ett iakttagande av länsarkitektens anmärkningar torde emellertid

icke kunna ske, utan att ett nytt planförslag utarbetades, och någon försäljning

torde ej heller kunna ske, förrän en ny plan för områdets ordnande godkänts.

I sammanhang med upprättande av en dylik plan syntes dessutom böra tagas i

övervägande, huruvida icke föreskrift borde meddelas om, att byggnadsstadgan

för rikets städer skulle göras tillämplig inom området, något som åter i sin ordning

hade till följd nödvändigheten av, att en plan för vattnets avledande utarbetades

samt att en byggnadsordning för området upprättades. Frågan om anläggande

av vattenledning vore däremot för närvarande icke aktuell, då någon

svårighet att erhålla användbart dricksvatten icke förelåge. _

Lösandet av dessa förvaltningsuppgifter folie emellertid icke inom ramen för

kommitterades uppdrag. Ej heller syntes de lämpligen böra anförtros at de militära

förvaltningsorganen. I stället borde de enligt kommitterades åsikt överlämnas

till en myndighet med speciell erfarenhet i fråga örn tomtexploatering, och

ville kommitterade i detta avseende framhålla djurgårdskommissionen såsom

särskilt lämpad för ett sådant uppdrag. _

För markförsäljningen inom området ansåge kommitterade riksdagens vidare

hörande icke erforderligt, utan funne de densamma kunna äga rum på grund av

1915 års riksdagsbeslut enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Haj:t kunde

komma att meddela.

Att de med kronans hus bebyggda arrendelotterna, utgörande dels de ursprungliga

gårdstomterna till fastigheterna 3 lie mantal Ljungby nr 1 samt je

mantal Lökshus nr 1 och */s mantal Sjöliden nr 1, av vilka gårdstomter den till

den förstnämnda fastigheten hörande vore belägen söder örn den egentliga

Skräddareheden, dels ock en del åkerjord under de tva sistangivna fastigheterna,

inom överskådlig framtid komme att erhålla annat än jordbruksvärde, förefölle

kommitterade osannolikt. Det vore därför ej något att erinra emot, att dessa områden

försåldes såsom jordbruksfastigheter till de nuvarande arrendatorerna.

Försiktigheten torde emellertid kräva, att en dylik försäljning icke ägde rum,

förrän den nya planen utarbetats, varför kommitterade för det dåvarande icke

kunde förorda en försäljning av dessa områden.

Under betonande av att de vid 1928 ars värdering åsätta värdena mäste anses

såsom minimivärden, ansåge kommitterade, att denna värdering i det hela kunde

tagas till utgångspunkt för prissättningen vid en blivande försäljning.^ Vid en

så småningom i mån av efterfrågan skeende försäljning syntes dock i många fall

åtskilligt högre priser kunna uppnås.

Vad därpå anginge väster örn järnvägen belägna områden av Ljungbyheds

övningsfält, ville kommitterade till en början framhålla, att flygstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Majit den 10 januari 1929 hemställt, att två till styrelsens förvaltning

överlämnade områden mellan järnvägen och f. d. _ dragonlägret å övningsfältet

måtte få försäljas till egna hem åt den vid de till Ljungbyhed förlagda

flygverkstäderna anställda civila personalen. Detta förslag kunde emellertid

icke av kommitterade tillstyrkas. Visserligen skulle en tomtförsäljning

därstädes till den nuvarande verkstadspersonalen enligt kommitterades åsikt

vara förmånlig för denna, men den skulle å andra sidan icke innebära någon

verklig lösning av frågan om bostäder åt personalen. Ur militär synpunkt vore

det också mindre lämpligt, att ifrågavarande områden, som vore belägna omedelbart

intill flygskolans etablissement, komme i enskilda händer. En god lösning

av bostadsfrågan syntes däremot kommitterade kunna erhållas, örn statsverket

på platsen uppförde och uthyrde för ändamalet lämpliga byggnader. I likhet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

med flygstyrelsen funné kommitterade det önskvärt, att sålunda avsedda bostäder

kunde uppföras i närheten av arbetsplatsen, och ville de därför föreslå, att

något av de mellan etablissementen och järnvägen belägna områdena måtte få

tågås i anspråk för ändamålet. I övrigt syntes de militära synpunkterna mot en

försäljning i förevarande fall böra givas vitsord, och någon tomtförsäljning inom

området mellan etablissementen och järnvägen icke för närvarande äga rum, i

synnerhet som lämpliga tomter till stort antal komme att bliva till salu’ å

Skräddareheden.

, Vidkommande, kronan tillhörig mark vid Ljungbyhed norr örn järnvägen

Ljungbyhed—Klippan, hade kommitterade inhämtat, att denna mark genom

kungl, brev den 4 september 1928 överlämnats från lantförsvaret till flygvapnet,

dock^med undantag av ett såsom vattningsplats för kavalleriets hästar

angivet, område, som. behållits av lantförsvaret. Enligt kommitterades åsikt

funnes icke några militära skäl, som talade för, att ifrågavarande markområde

bibehölles i kronans ägo. I stället syntes området på grund av sitt natursköna

läge väl lämpa sig till byggnadstomter. Då emellertid ett betydande antal

tomter torde komma.att utbjudas till försäljning å Skräddareheden samt bebyggelsen

till en början torde böra koncentreras dit, syntes likväl området för

närvarande icke böra upplatas till försäljning. Området fram till badplatserna

kunde dock lämpligen medtagas vid uppgörandet av det av kommitterade

ifrågasätta nya stadsplaneförslaget för att försäljas, om efterfrågan å tomtmark

därstädes skulle uppstå.

Beträffande slutligen dispositionen av inflytande försäljningsmedel från

Skräddareheden ville kommitterade framhålla, att några skäl till inköp av

mark för fältskjutningsområde vid Bonarp ej längre förelåge, men att i stället

flygskolans förläggning till Ljungbyhed gjort andra åtgärder därstädes önskvärda.

Så hade flygstyrelsen hemställt, att köpeskillingen för de områden av

övningsfältet, som styrelsen ifrågasatt till försäljning, måtte få användas för

utförande av förbättringar å flygfältet. Enligt vad kommitterade inhämtat,

avsåge flygstyrelsen därvid att använda medlen till väganläggningar, planeringar

av fältet samt inköp och utfyllande av de inom heden befintliga torvmossehålorna

ävensom en avveckling, i den mån så kunde ske utan alltför stora

kostnader, av å heden vilande betesrätt. Kommitterade hade intet att invända

mot, att de medel, som kunde komma att inflyta vid en eventuell försäljning av

de områden, vilka disponerades av flygstyrelsen, användes på sådant sätt. Å

andra sidan ansage kommitterade det mindre lämpligt, att de medel, som kunde

inflyta vid försäljning av mark å Skräddareheden, användes för sådana ändamål.

I stället ville kommitterade i detta sammanhang hänvisa till möjligheten

av, att, därest medel icke på annat sätt kunde beredas för uppförande av

bostäder åt den civila personalen vid flygverkstäderna, härför erforderligt

belopp kunde utgå av de medel, som komme att inflyta vid markförsäljningar

å Skräddareheden. Genom en sådan användning av försäljningsmedlen skulle

den kapitaltillgång, som Skräddareheden representerade, omföras till en annan

tillgång, sorn skulle giva avkastning. Ett beslut härom torde dock kräva riksdagens

bifall. I övrigt syntes blivande försäljningsmedel från av lantförsvaret

disponerade områden böra redovisas till lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål.

Under åberopande av. det anförda föresloge sålunda markkommitterade, att

Skräddareheden, inklusive den ursprungliga gårdstomten till fastigheten

3/ie mantal Ljungby nr 1, å den av distriktslantmätaren Grenholm år 1926 upprättade

kartan betecknad med Dj, ävensom det norr örn järnvägen Ljungbyhed_

Klippan belägna området fram till bad- och vattningsplatserna ställdes under

förvaltning av djurgårdskommissionen eller annan myndighet, som eventuellt

kunde finnas lämplig för uppdraget, samt att kommissionen eller nämnda myn
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Majus proposition nr 165.

finhet bemyndigades att upprätta ny plan för områdets ordnande enligt 19 kap.

i lagen örn delning av jord på landet och plan till ordnade i erforderlig - fattning av avlopp från området ävensom anbefalldes att till Kungl. Maj .t

iakomma med förslag till bestämmelser och villkor för tomtforsaljnmgarna

inom området.

I utlåtande den 12 oktober 1929 över markkommitterades ifrågavarande utredning

och förslag anförde arméförvaltningens fortifikationsdepartement, att

departementet av handlingarna i ärendet funnit framgå, att det av kommitterade

till försäljning avsedda området icke vore fullt identiskt med det om

vars försäljning 1915 års riksdag meddelat beslut, samt att vid sadant förhållande

och då, såsom kommitterade anmärkt, användandet av inflytande forsaljningsmedel

till det ursprungligen av riksdagen avsedda ändamålet, utvidgning av

Bonarps hed, icke längre kunde ifrågakomma, riksdagen syntes böra beredas

tillfälle att ånyo taga ställning till hela försäljningsfrågan. Innan riksdagens

beslut härutinnan förelåge, syntes det vara obehövligt, att det av kommitterade

föreslagna området ställdes under förvaltning av annan myndighet an fortifikationsdepartementet.

De av kommitterade föreslagna åtgärderna för upprättande

av plan för styckning av ifrågavarande områden och för avloppsledningars

framdragande kunde utan svårighet äga rum genom nämnda departements

föranstaltande.

D jurgårds It o nimis sio nen, som därefter den 3 februari 1930 avgav infordrat

utlåtande i ärendet, förklarade sig icke hava något att erinra emot, att det i

markkommitterades skrivelse omförmälda området vid Ljungbyhed ställdes

under kommissionens förvaltning och att kommissionen bemyndigades att upprätta

ny plan för områdets ordnande samt plan för ordnande av avlopp tran

området ävensom anbefalldes att till Kungl. Majit inkomma med förslag till

bestämmelser och villkor för tomtförsäljningarna inom området. Härjämte hemställde

kommissionen om bemyndigande att — därest densamma erholle uppdraget

— för bestridande av kostnaderna för uppgörande av åsyftade planer

beträffande området ifråga m. m. förskottsvis anlita till kommissionen inflytande

hyres- och arrendemedel, att sedermera ersättas av de medel, som komme

att inflyta genom tomtförsäljningar inom området.

Beträffande frågan örn bestridandet av kostnaderna för uppgörande av plan

för områdets ordnande m. m. har vidare statskontoret uti den 14 februari 1930

avgivet utlåtande i ärendet anfört, att ämbetsverket i huvudsak intet hade att

erinra emot, att, därest djurgårdskommissionen erhölle i uppdrag att övertaga

förvaltningen av det till försäljning ifrågasatta området, kostnaderna för planen

m. m. förskottsvis utginge av till kommissionen inflytande hyres- och arrendemedel

för att sedermera ersättas av inflytande tomtförsäljningsmedel. Förutsättningarna

för detta förslag syntes dock vara, att området avskildes från

lantförsvaret och att från detsamma inflytande hyres- och arrendemedel komme

att uppbäras och redovisas av kommissionen samt att dessa medel i första hand

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

SJV anspråk för^pldande av de med planläggningen förenade kostnaderna,

forest annan myndighet än djurgårdskommissionen erhölle förvaltnings- och

orsaljmngsuppdrag beträffande ifrågavarande område och de inflytande

arrende. och hyresmedlen icke försloge till bestridande av ovannämnda kost
av

Kunni S + rÖ!and" merkostnadernas gäldande böra meddelas

frÄn Statskontoret ville i detta sammanhang erinra örn, att, då

skotte^1! T w T* ^ ecklesiastik Jord’ motsvarande kostnader förskotterats

ur kyrkofonden, som sedermera av inflytande avgälds- och försälj
ingsmedel

gottgjorts forskottet jämte ränta därå. Oberoende av frågan örn

lken myndighet, som kunde komma att omhänderhava förvaltningen och för
:XlrJ&T

ai fÖr!Varande °mråde’ Syntes det statskontoret nödvändigt, att utg

fter och inkomster avseende detta område, redovisades för sig utan sammandnmg

med dylika beträffande andra områden, vilkas förvaltning och försäljning

ombesörjdes av samma myndighet.

Sedan fortifikatiomdepartementet därefter anbefallts att inkomma med

förnyat yttrande i ärendet, överlämnade departementet med utlåtande den 12

april 1930 dels en av ämbetsverkets domäntjänsteman upprättad promemoria

över av denne efter besök å Ljungbyhed verkställd utredning, dels ock ett av

domantjanstemannen i nämnda promemoria åberopat yttrande i ärendet av

stadsmgenjoren S. Ewald jämte en av den sistnämnde upprättad kartskiss med

* S°5.a drag ,tiU ordnande av Skräddareheden. I nämnda utlåtande

antoine tortifikationsdepartementet i huvudsak följande:

Enligt av domäntjänstemannen lämnad promemoria hade denne gior! besök

pa platsen och dä,rvid sammanträffat med stadsingeniören Ewald och fortifikat

onsofficeren vid södra arméfördelningens stab, majoren I. Axell. Samtliga

hilde harvid kommit till den uppfattningen, att det — såväl med hänsyn till

önskvärdheten av att snarast möjligt nå fram till en lösning av frågan örn

S °atfin\ avi Tkradrarieh?den, varmed domäntjänstemannen avsfge all

T rånoöwmark| wlLJungbyhed oster örn järnvägen med undantag av s/16 mantal

7Ön^,Sbn nJ -1 °Ch °6n strandremsa Vld Rönneå, som ock med hänsyn till den

av orten?f"ragan Pa “iT by?gnadsplatser, som kunde anses sannolik på grund

Th rån f narvarand? s“a utvecklingsmöjligheter — ej vore ändamålsenligt

tt planera en exploatering i sa stor omfattning, som i de tidigare avgivna förmon

ossy stern BV enf stadsP,Ialleindelning med därtill hörande

i ’r-? ?att lantförsvarets markkommitterade föreslagit, hade ei

ansetts kunna förordas, då en dylik åtgärd kunde beräknas komma att taga

Sfett ^ tManfe k»*> det sy"t“ vara mål

praktiskt, att man nöjde sig med en styckning i byggnadsnlatser utan sam ha tiri

mot h ldSP ane fgg?lng av så stor deI av Skräddareheden, som rimligen svarade

b l°J underde.n närmaste framtiden. Härvid hade helt natu fS i första

rummet de mest begärliga delarna av heden ansetts böra ifrågakomma nårn

ligen de som vöre belägna närmast och utefter järnvägen samt utefter ’lands
grfvar

LjlhnSbyb+ed—uaDj6n'' Det inom keden befintliga området för forng

avar och grustag hade däremot ansetts böra friläggas såsom allmän nlats

områd?tnuhtefterOIRöndn^ÖSter °m det tvärs,över keden ledande avloppsdiket och

mradet utefter Konnea ävensom en markremsa söder örn och utefter lonrrå
rkronansUägi5råso~tPäl?Senti11

vagko^f,et vid Sjöliden ansetts böra bibehållas

kronans ago såsom tomtmarksreserv, tills samhället nått en sådan utveckling,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

9

att behov av ytterligare byggnadstomter förelåge. Domäntjänstemannen hade

underställt denna plan för områdets ordnande länsarkitekten i Malmöhus och

Kristianstads län N. A. Blanchs bedömande, och denne hade därvid uttalat

sitt gillande av planen. Härigenom skulle nämligen en tidsödande stadsplaneläggning

av området kunna undvikas. Ordföranden i Eiseberga sockens kommunalnämnd

hade på framställd förfrågan såsom sin egen ävensom ortsbefolkningens

uppfattning uttalat, att de hittills uppgjorda förslagen varit för stort

anlagda och vida överstigit ortens behov av nya byggnadsplatser. På grund av

vad sålunda förekommit, hade domäntjänstemannen anmodat stadsingeniören

Ewald att i stora drag uppgöra förslag till plan för Skräddarehedens ordnande

samt till lösande på enklaste och under förhandenvarande förhållanden lämpligaste

sätt av frågorna örn vatten och avlopp. Den återstående delen av det

område, som avsetts i 1915 års riksdagsbeslut, hade domäntjänstemannen i

likhet med lantförsvarets markkommitterade ansett böra försäljas.

Med anledning av det åt honom sålunda lämnade uppdraget hade stadsingeniören

Ewald sedermera avlämnat yttrande jämte kartskiss med förslag i

stora drag till ordnande av Skräddareheden. Av detta yttrande framginge,

bland annat, att Ewald funnit den av distriktslantmätaren Grenholm upprättade

styckningsplanen, som omfattade cirka 260 tomter, vara för stort

anlagd, då på det utvecklingsstadium, samhället hittills uppnått, förutom redan

bebyggda tomtplatser, för närvarande icke erfordrades mer än ett 50-tal nya

dylika. Dessa borde förläggas utefter redan befintliga vägar inom samhället

fram till huvuddiket och givas en areal av i allmänhet omkring 2,000 kvadratmeter

med en minimigräns i vissa fall ned till 1,500 kvadratmeter. Eornlämningsområdet

och grustaget syntes böra utläggas såsom allmän plats. Vidare

borde, då järnvägen bildade en bestämd gräns å marken, områdena väster örn

denna enligt Ewalds åsikt för närvarande icke försäljas. I fråga om den av

markkommitterade föreslagna avloppsanläggningen hade Ewald förklarat sig

anse, att det icke vore behövligt att för de till försäljning ifrågasatta områdena

av Skräddareheden utlägga avloppsledningar. Kostnaderna för avloppsledningar

för de områden, som av Ewald ifrågasatts till försäljning, borde beräknas

till minst 100,000 kronor. Beträffande vattenledning hade Ewald anslutit

sig till den av markkommitterade uttalade uppfattningen, att vattenledningar

för närvarande icke behövde anläggas till det för exploatering avsedda

området. En vattenledning för detta område skulle enligt hans beräkningar

komma att draga en kostnad av minst 200,000 kronor. Ewald hade vidare

föreslagit, att vid försäljning av byggnadstomter å området ifråga föreskrifter

skulle lämnas rörande sättet för bebyggelse av desamma. Ewald hade slutligen

som sin åsikt uttalat, att ifrågavarande områdes inläggande i stadsplan och

tillämpning därå av byggnadsstadgan för rikets städer icke för närvarande

vore aktuellt, utan att detta spörsmål borde komma under omprövning vid samhällets

ombildande till municipalsamhälle.

För egen del ansåge fortifikationsdepartementet i huvudsaklig överensstämmelse

med markkommitterade, att de delar av Ljungbyhed, som icke längre

behövde tagas i anspråk för försvarsändamål, borde av kronan avyttras. I fråga

örn planen för hedens försäljning anslöte sig departementet till de synpunkter

och riktlinjer, som domäntjänstemannen framlagt. Departementet funne så

mycket större skäl att förorda denna begränsade plan för områdets exploatering,

som planen i första hand toge sikte på de lokala förhållandena, såväl beträffande

behovet av byggnadsplatser som beträffande frågan örn ortens ombildande

till stadsliknande samhälle. De tidigare framkomna förslagen syntes i

dessa avseenden hava varit allt för vittomfattande. Särskilt gällde detta lantförsvarets

markkommittcrades förslag, vilket åsyftat att göra byggnadsstadgan

för rikets städer tillämplig å området, varigenom frågorna örn ordnande av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

avloppssystem m. m. skulle komma att aktualiseras. Ett skjutande i förgrunden

av dessa frågor komme med säkerhet att försvåra exploateringsplanens genomförande

och för kronan minska det ekonomiska utbytet av exploateringen. Departementet

ansåge fördenskull, att styckningsplanen icke borde sammankopplas

med upprättande av stadsplan, utan att densamma borde upprättas för sig, så

att den kunde av vederbörande länsstyrelse godkännas såsom »plan för områdets

ordnande» jämlikt 19 kap. 1 § i lagen örn delning av jord å landet. _

Vidkommande därpå frågan örn den framtida dispositionen av kronan tillhöriga

markområden på västra sidan av Ljungbyheds järnvägsstation, över vilken

fråga fortifikationsdepartementet tidigare i annat sammanhang avgivit anbefallt

yttrande, ville departementet framhålla, att, då genom den föreslagna

exploateringen av Skräddareheden för byggnadsändamål tillgången på byggnadstomter

på platsen komme att bliva tillräckligt riklig, departementet nu

ansåge sig helt böra avstyrka markkommitterades förslag örn bebyggande på

föreslaget sätt och i föreslagen utsträckning av vissa områden på nämnda sida

örn järnvägsstationen. Såsom ytterligare skäl härtill torde dessutom kunna anföras,

att chefen för flygskolan i Ljungbyhed och kommunalnämndsordföranden

i Riseberga socken såsom önskemål uttalat, att nämnda områden åtminstone tillsvidare

icke måtte upplåtas för byggnadsändamål, utan i stället bibehållas i

kronans ägo för att nyttjas såsom allmän plats. Vissa mindre och närmast järnvägsstationen

belägna delar därav syntes däremot kunna, därest behov för sådant

ändamål skulle komma att framträda, upplåtas med nyttjanderätt såsom

magasins- och upplagsplatser.

Kostnaderna för ny styckningsplans utarbetande och fastställande samt för

en eventuell ny värdering m. m. syntes icke, såsom statskontoret i sitt i ärendet

den 14 februari 1930 avgivna utlåtande anfört, redan nu kunna bestridas av

från området inflytande hyres- och arrendemedel, enär dessa medel inginge i av

Kungl. Majit redan fastställda stater under fjärde huvudtiteln. Då emellertid

kostnaderna för exploatering av Skräddareheden, på det sätt departementet föreslagit,

syntes, därest exploateringen komme att verkställas av departementet,

komma att belöpa sig till jämförelsevis ringa belopp, funne departementet samma

kostnader kunna förskjutas av till departementets förfogande stående medel för

att sedan eventuellt ersättas av genom markförsäljningar från området inflytande

köpeskillingsmedel.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde departementet örn bemyndigande

att låta verkställa samt till Kungl. Majit inkomma med plan för ordnande och

försäljning av Skräddareheden ävensom med förslag till disposition av övriga

för försvarsändamål icke längre behövliga markområden vid Ljungbyhed i så

god tid och i sådant skick, att samma plan av Kungl. Majit kunde läggas till

grund för proposition i ärendet till 1931 års riksdag.

Byggnadsstyrelsen, som den 26 juni 1930 avgivit utlåtande i ärendet, har

därvid förklarat sig kunna tillstyrka, att på vissa angivna villkor styckningsplan

upprättades enligt 19 kap. 1 § lagen den 18 juni 1926 om delning av jord

å landet för det av stadsingenjören Ewald angivna området, dock med uteslutande

av vissa för slutet bebyggande avsedda kvarter med därtill stötande gator,

för vilka områden stadsplan enligt 1 kap. 42 § lagen örn fastighetsbildning i

stad borde upprättas. Byggnadsstyrelsen ville emellertid meddela, att stadsingenjören

Ewald för styrelsen företett en av honom senare upprättad styckningsplan,

som styrelsen funnit vara upprättad och utförd enligt de fordringar,

som borde ställas på en stadsplan, varför det enligt styrelsens förmenande vore

lämpligare, örn planen i sin helhet av Kungl. Maj :t fastställdes såsom stadsplan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

i stället för att till vissa huvuddelar av länsstyrelsen godkännas såsom plan för

områdets ordnande enligt 19 kap. 1 § jorddelningslagen. Då planen vore färdigställd,

komme ett dylikt förfaringssätt icke att vålla tidsförlust eller ökad

kostnad.

Sedan fortifikationsdepartementet därefter anbefallts att, med beaktande av

vad byggnadsstyrelsen i sitt utlåtande den 26 juni 1930 anfört, låta verkställa

och till Kungl. Majit inkomma med utredning, innefattande definitivt förslag

rörande dispositionen av i ärendet ifrågakomna fastigheter, hemställde fortifikationsdepartementet

i skrivelse till Kungl. Majit den 9 augusti 1930, att Kungl.

Majit måtte såsom stadsplan fastställa ett av stadsingenjören Ewald upprättat

förslag till styckningsplan för en del av ägorna till 3/ie mantal nr l2 Ljungby,

Vs mantal nr l1 Sjöliden och 1ls mantal nr l1 Lökshus (den s. k. Skräddareheden

å Ljungbyhed).

Sedan det sålunda framlagda stadsplaneförslaget remitterats till byggnadsstyrelsen

för yttrande, avgav styrelsen den 21 oktober 1930 utlåtande i ärendet

och överlämnade därvid ett av Ewald omarbetat förslag till stadsplan för ifrågavarande

område, vilket förslag angivits å en av Ewald i juni 1930 upprättad

och den 11 oktober 1930 kompletterad karta med därtill hörande, i juni 1930

dagtecknad beskrivning, ävensom förslag till särskilda bestämmelser i avseende

å sättet för användande av byggnadskvarteren inom ifrågavarande område samt

till närmare föreskrifter med avseende å ordnandet av byggnadsverksamheten

inom området.

Därefter har Kungl. Majit genom brev den 21 november 1930, jämlikt 1 kap.

42 § andra stycket i lagen örn fastighetsbildning i stad, fastställt ej mindre

nyssnämnda omarbetade förslag till stadsplan, sådant detsamma angivits å den

i byggnadsstyrelsens utlåtande omförmälda kartan, dock att därvid från fastställelse

undantagits den å kartan angivna tomtindelning inom kvarter, än även

förenämnda förslag till särskilda bestämmelser i avseende å sättet för användande

av byggnadskvarteren inom det för stadsplanen avsedda området (byggnadsbestämmelser).

Härjämte har Kungl. Majit genom samma brev med stöd

av 1 kap. 46 § första stycket i nyssnämnda lag förordnat, att med avseende å

ordnande av byggnadsverksamheten inom stadsplaneområdet skulle gälla vissa

närmare föreskrifter (byggnadsordning) av den lydelse en till brevet fogad

bilaga utvisade.

Uti skrivelse till Kungl. Majit den 26 november 1930 har arméförvaltningens

fortifikationsdepartement sedermera anfört följande.

Den av Kungl. Majit fastställda stadsplanen, som funnes åskådliggjord å den

till det kungl, brevet den 21 november 1930 hörande kartan, omfattade till

största delen kronan tillhörig mark av Skräddareheden vid Ljungbyhed eller

delar av fastigheterna 3/is mantal nr l2 Ljungby, Vs mantal nr l1 Sjöliden och

V» mantal nr l1 Lökshus samt till återstående del viss enskilda personer tillhörig,

angränsande mark. Av den kronan tillhöriga marken lydde huvuddelen

under lantförsvaret, under det att vissa mindre områden därav stöde under flyg
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 165.

styrelsens förvaltning, nämligen tomterna nr 2 oell 3 samt del av nr 1 i kvarteret

I, en del av tomten nr 3 i kvarteret XYI oell ett ej tomtangivet område i

kvarteret XV. Flygstyrelsens markområden inom sistnämnda två kvarter funnes

angivna å en departementets skrivelse bilagd kartskiss.

Vid övervägande av frågan, vilken i stadsplanen ingående, kronan tillhörig

mark, som lämpligen borde försäljas, hade fortifikationsdepartementet kommit

till den uppfattningen, att härför borde ifrågakomma all för byggnadstomter

enligt stadsplanen avsedd mark med undantag av de till flygstyrelsens förvaltning

hörande områdena inom kvarteren XV och XVI. Dessa senare områden,

som vore bebyggda med kronan tillhöriga byggnader, vilka vore behövliga för

inkvartering av flygpersonal, syntes däremot åtminstone tillsvidare böra undantagas

från försäljning. För den ifrågasatta försäljningen hade fortifikationsdepartementet

låtit saluvärdera ifrågavarande tomtmark och därvid såsom värderingsman

anlitat arméförvaltningens domäntjänsteman, översten Wikander,

stadsingeniören Ewald och kommunalnämndsordföranden Robert Karlsson i

Slättåkra. Enligt det värderingsinstrument, som upprättats vid av nämnda

personer den 20 oktober 1930 verkställd värdering, hade den till försäljning avsedda

tomtmarken, som å en värderingsinstrumentet vidfogad karta angivits

med brun täckfärg, med en areal av tillhopa 129,026 kvadratmeter uppskattats

till sammanlagt 117,565 kronor 25 öre. Därav belöpte 116,044 kronor 25 öre

å lantförsvarets mark med en areal av 125,656 kvadratmeter och 1,521 kronor å

flygvapnets mark i kvarteret I örn 3,370 kvadratmeter. Yärderingsmännen hade

framhållit, att de vid fullgörandet av sitt uppdrag utgått från i orten gängse

tomtpriser samt beträffande de bebyggda områdena vid »Nybro» även tagit hänsyn

till den långa tid, husägarna därstädes innehaft av dem arrenderade tomter.

Mot de av värderingsmännen sålunda åsätta försäljningsvärdena hade fortifikationsdepartementet

ej funnit något att erinra, i synnerhet som de tämligen nära

överensstämde med de värden, som beräknats vid den år 1928 verkställda värderingen

av hithörande mark. Fortifikationsdepartementet ville dock framhålla,

att departementet betraktade dessa värden såsom minimivärden, under vilka försäljning

ej i något fall borde ske, och att i många fall högre belopp, än som

motsvarade dessa värden, torde kunna erhållas. I detta avseende syntes likväl

undantag böra göras beträffande de av enskilda personer bebyggda tomterna,

vilka enligt departementets åsikt borde hembjudas de nuvarande innehavarna

eller deras rättsinnehavare till, såvitt möjligt, de belopp, till vilka dessa tomter

enligt den senaste värderingen uppskattats. I övrigt syntes vid försäljningarna

företrädesrätt ej böra tillerkännas någon särskild person. Enligt vad departementet

inhämtat funnes å ifrågavarande områden ej andra kronan tillhöriga

byggnader än en mindre uthusbyggnad, som av 1928 års värderingsman värderats

till 200 kronor. Denna byggnad syntes böra försäljas med eller utan sammanhang

med marken, varå den vore uppförd, allteftersom för kronan kunde

finnas fördelaktigast. Yad slutligen anginge inom stadsplaneområdet för gator

och allmänna platser avsedd mark, ansåge departementet, att denna mark borde

upplåtas utan ersättning, under förbehåll att densamma ej finge användas för

något annat ändamål och att kronan fritoges från all skyldighet att iordningställa

och underhålla marken.

Såsom tidigare omförmälts, utgjorde kronans nu stadsplanelagda område endast

en del av kronans mark vid Ljungbyhed öster örn järnvägen Ljungbyhed—

Klippan, över all denna mark samt en del av kronans mark väster och norr

örn nämnda järnväg hade departementet låtit uppgöra en skrivelsen bifogad

översiktskarta i skala 1: 4000. Av marken öster örn järnvägen ansåge departementet,

att ett område av lagom storlek och gränsande intill det stadsplanelagda

området borde reserveras för framtida behov av ytterligare tomtmark för byggnadsändamål

och under tiden av kronan utarrenderas. För detta ändamål hade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majus proposition nr 165.

departementet utsett det område, som å nämnda översiktskarta angivits med

parallella gula linjer. Genom att tillsvidare undantaga detta område fran försäljning

syntes för övrigt jämväl den fördel kunna vinnas, att tomtförsäljningarna

på platsen mera koncentrerades till det stadsplanelagda området, varigenom

exploateringen av detta torde komma att påskyndas.

Å översiktskartan funnes även ett med parallella blåa linjer utmärkt område.

Detta område, som i areal inneliölle omkring 13,5 hektar, utgjorde del av kronan

tillhöriga fastigheterna Vs mantal nr l1 Sjöliden och Vs mantal nr l1 Lökshus.

Det vore indelat i fem lotter, därav fyra större, som vore utarrenderade såsom

jordbruksfastigheter, två lotter till en person och tva andra till en annan, under

det att den femte lotten, som endast utgjorde ett mindre område, vöre.upplåten

till en tredje person, vilken, enligt vad departementet under hand inhämtat,

därå uppfört en byggnad för bostadsändamål och anlagt en mindre trädgard.

Kronan tillhöriga byggnader funnes allenast å en av de fyra större lotterna, a

vilken uppförts ett boningshus, ett uthus och en s. k. luta. Då det område,

varom här vöre fråga, ej vöre behövligt vare sig för militärt eller annat statligt

ändamål, ansåge departementet hinder ej föreligga för, att detsamma försåldes.

Departementet hade för detta ändamål låtit saluvärdera detsamma genom samma

värderingsmän, som tillkallats för värdering av det stadsplanelagda området.

Vid värderingen, som ägt rum den 20 oktober 1930, hade marken av värderingsmännen

uppskattats till 600 kronor per hektar eller till sammanlagt omkring

8,100 kronor samt byggnaderna till 3,400 kronor eller samma belopp, som åsatts

dem vid den år 1928''skedda värderingen. Mark och byggnader hade sålunda tillhopa

uppskattats till omkring 11,500 kronor. Mot de sålunda åsätta saluvärdena

hade departementet ej något att erinra. Därest området komme att försäljas,

ville departementet föreslå, att detsamma i första rummet måtte få hembjudas

de nuvarande arrendatorerna eller deras rättsinnehavare efter vars och

ens innehav därav för belopp, motsvarande de värden, som efter verkställd uppmätning

av de olika arrendelotterna kunde enligt de av värderingsmännen föreslagna

beräkningsgrunderna bliva åsätta desamma. Skulle emellertid någon

eller några av arrendatorerna eller deras rättsinnehavare på tillfrågan förklara

sig ej önska förvärva dem sålunda hembjudna områden, borde dylika områden

utbjudas till försäljning åt andra personer, varvid de föreslagna saluvärdena

syntes böra gälla såsom minimivärden, under vilka försäljning ej borde äga rum.

För att emellertid beträffande ifrågavarande mark undanrödja möjligheterna för

blivande ägare av densamma att i strid mot kronans intressen ifråga örn tomtexploatering

på platsen avyttra eller eljest upplåta delar av den köpta marken

till byggnadstomter, ansåge departementet, att i blivande köpekontrakt rörande

de fyra större marklotterna borde såsom villkor stadgas, att å dessa^lotter icke

skulle utan kronans medgivande få uppföras andra byggnader än sådana, som

vore för jordbruks- eller därmed sammanhängande bostadsändamål erforderliga,

och att kronan skulle äga rätt att till säkerhet för detta förbehåll till förmån

för kronans angränsande fastighet, som föreslagits att reserveras för framtida

behov av byggnadstomter, erhålla inteckning såsom för servitut i de försålda

lotterna. Något liknande förbehåll vid försäljning av den återstående eller femte

lotten ansåge fortifikationsdepartementet ej kunna göras, dels på grund av denna

lotts ringa areal, dels ock då lotten, sadan den nu vöre av kronan upplåten, ej

användes eller vore avsedd att användas för jordbruksändamål.

Av kronans mark vid Ljungbyhed östor örn järnvägen återstode härefter blott

ett söder om det stadsplanelagda området beläget markområde, vilket å förenämnda

översiktskarta upptagits under benämningen Ljungby l2 och i areal

innehölle 1 hektar 71 ar. Detta område inbegrepes icke i den mark, som enligt

1915 års riksdagsbeslut avsetts att försäljas, men hade vid senare avgivna försälj

ningsförslag medtagits bland områden, lämpliga att avyttras, och därvid

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 165.

uppskattats såsom jordbruksfastighet. Mot områdets avhändande från kronan

hade departementet, då området ej vore behövligt för något kronans ändamål, ej

något att erinra. Emellertid hade departementet inhämtat, att området vore beläget

inuti de mera tätt bebyggda delarna av Ljungbyheds stationssamhälle och

att detsamma inginge i ett område i denna del av samhället, för vilket förslag

till stadsplan för närvarande vore under utarbetande. Av de utav departementet

senast tillkallade värderingsmännen hade området i fråga därför upptagits såsom

tomtmark och såsom sådan uppskattats efter ett belopp av 50 öre per

kvadratmeter. Detta värde, som givetvis endast avsåge sådan mark, som enligt

den blivande stadsplanen kunde komma att utgöra byggnadskva.rter, ansåge departementet

vara att betrakta såsom minimivärde, under vilket försäljning i intet

fall borde ske. ° Sannolikt torde åtminstone i en del fall högre köpeskilling

kunna vara att påräkna. Den mark av området åter, som kunde komma att avses

för utläggandet av gator och eventuellt del av allmän plats, syntes böra upplåtas

utan ersättning i. likhet med och på villkor, som departementet föreslagit beträffande

sadan mark inom det stadsplanelagda området. Då för närvarande, innan

stadsplan för området blivit fastställd, uppgift saknades om den areal därav,

som kunde komma att åtgå för gator och eventuellt del av allmän plats, vore

det uppenbart, att något minimibelopp,_ som kunde beräknas komma att inflyta

vid områdets försäljning, ej. kunde angivas. Enligt departementets åsikt borde

dock detta förhållande ej hindra, att beslut redan nu fattades örn områdets avyttring,

da de av departementet angivna grunderna för sådan avyttring syntes,

örn de bleve fastställda, kunna utgöra tillräcklig garanti för, att någon avyttring

till underpris ej komme att ske. Exploateringen av området borde emellertid

givetvis ej påbörjas, förrän den ifrågasatta stadsplanen för området blivit

fastställd. Å området vore belägna två kronan tillhöriga byggnader, vilka av

1928 års värderingsman upptagits till ett värde av 2,000 kronor. Enligt vad

ämbetsverkets, domäntjänsteman upplyst, befunne sig emellertid dessa byggnader

i så dåligt skick, att de enligt hans åsikt icke vore värda att istånd sättas.

Byggnaderna syntes därför lämpligen böra försäljas på för kronan fördelaktigaste

sätt.

. På därom av departementet framställd förfrågan hade flygstyrelsen i skrivelse

till departementet den 25 november 1930 förklarat, att från styrelsens sida hinder

ej motte, att följande kronan tillhöriga fastigheter vid Ljungbyhed avyttrades,

nämligen dels den inom stadsplaneområdet belägna mark, som "stöde under

styrelsens förvaltning och utgjordes av tomterna nr 2 och 3 samt del av tomten

nr 1 i kvarteret I jämte tillhörande gatumark, dels ock de två å den förut omförmälda

översiktskartan upptagna, lantförsvaret underlydande områden, av vilka

det ena angivits med parallella blåa linjer och det andra benämnts Ljungby P.

Därjämte hade flygstyrelsen förklarat sig vilja godkänna, att det belopp av tillhopa

1,521 kronor, vartill förenämnda under styrelsens förvaltning stående

markområde i kvarteret I av värderingsmännen uppskattats, finge vid en blivande

försäljning gälla såsom minimipris.

Slutligen hade flygstyrelsen meddelat, att styrelsen ansåge, att såväl det närmast

väster örn järnvägen Ljungbyhed—Klippan eller mellan Ljungbyheds stationsområde,

å ena, samt Skånska kavalleriregementets och förutvarande Skånska

dragonregementets lägerområden å Ljungbyhed, å andra sidan, belägna, å meranämnda

översiktskarta med parallella röda linjer angivna området, varav vissa

delar överlämnats till flygstyrelsens förvaltning, medan återstoden fortfarande

kvarstode under lantförsvaret, som ock de under flygstyrelsens förvaltning stående

områdena norr om samma järnväg med undantag av den i stadsplanen ingående

marken, vilka områden funnes närmare angivna å en fortifikationsdepartementets

skrivelse bifogad kartskiss, borde tillsvidare behållas av kronan och

reserveras för framtida behov. Av vad flygstyrelsen sålunda anfört, syntes

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

framgå, bland annat, att styrelsen numera ej längre vidhölle sin tidigare gjorda

framställning, att en del av flygvapnets mark närmast väster om järnvägen

måtte få försäljas till egna hem åt den vid flygverkstäderna i Ljungbyhed anställda

civila personalen. _ .

Fortifikationsdepartementet hade förut i sitt den 12 april 1930 avgivna utlåtande

i ärendet i fråga örn disposition av kronans mark vid Ljungbyhed

närmast väster örn järnvägen yttrat sig över markkommitterades förslag, att

vissa områden därstädes borde genom kronans försorg bebyggas för beredande

av bostäder åt viss flygpersonal, och därvid för sin del avstyrkt samma förslag,

huvudsakligen av det skälet att genom den föreslagna exploateringen av

Skräddareheden för byggnadsändamål tillgången på byggnadstomter å platsen

komme att bliva tillräckligt riklig. Departementet vidhölle sin sålunda uttalade

åsikt och ville beträffande de avgivna förslagen i övrigt till disposition av såväl

nämnda markområde väster örn järnvägen som ock kronans mark norr örn densamma

nu tillägga, att det för undvikande av onödig konkurrens med kronans

intressen beträffande tomtförsäljning å Skräddareheden och å det söder därom

belägna område, som å översiktskartan benämnts Ljungby 1 , syntes angeläget,

att annan kronan tillhörig närliggande mark ej samtidigt utbjödes till försäljning.

Någon upplåtelse av den närmast väster örn järnvägen belägna marken

till vid tygverkstäderna anställd civil personal kunde departementet ur militär

synpunkt ej förorda, då denna mark lage nara. inpå de militära etablissement^!!

därstädes och därför ej lämpligen borde komma i enskild ägo. I anslutning till

vad flygstyrelsen härutinnan sedermera uttalat, ansage .departementet därför,

att någon markförsäljning nu ej borde äga rum vare. sig å området närmast

väster örn järnvägen eller, bortsett fran den mark som inginge i det stadsplanelagda

området, å områdena norr örn densamma. I stället borde ifrågavarande

områden tillsvidare behållas i kronans ägo och av kronan disponeras för annat

ändamål än bostadsändamål. .

Beträffande därpå den av kyrkoherden i Riseberga församling väckta trugan

om avgiftsfri upplåtelse å Skräddareheden av vissa tomter till ett församlingshem,

ansåge departementet denna fråga ännu icke vara i sa utrett skick, att

den nu kunde upptagas till prövning. För en tillfredsställande lösning av denna

fråga, därest densamma framdeles åter skulle bliva aktuell, syntes för övrigt

ett genomförande av den nu föreslagna exploateringsplanen icke behöva utgöra

något hinder. .

Vidkommande sättet för och handhavandet av de föreslagna marktorsaljningarna

ansåge departementet anledning ej föreligga, att, såsom markkommitterade

föreslagit, uppdrag härutinnan lämnades djurgårdskommissionen eller

annan utomstående myndighet, som kunde finnas därtill lämplig, utan syntes

samma försäljningar kunna ombesörjas av fortifikationsdepartementet och dess

underlydande förvaltningsorgan. En förutsättning härför vore dock, att departementet

vid försäljning av de nya, av enskilda personer ej bebyggda byggnadstomterna,

som icke komme att hembjudas nuvarande arrendatorer därav

eller deras rättsinnehavare, finge anlita särskild av departementet därtill utsedd,

lämplig person på platsen såsom försäljningsman med uppgift att förmedla försäljningarna

och under förutsättning av departementets godkännande avsluta

kontrakt beträffande desamma. Enligt departementets åsikt skulle ett dylikt

anlitande av försäljningsman vara fördelaktigt dels nr den synpunkten, att de

svårigheter, varmed det för departementet och dess underlydande organ, som

icke ständigt kunde vara tillgängliga på platsen, skulle vara förenat att omedelbart

med spekulanter upptaga underhandlingar om markförsäljningarna, därigenom

skulle undanrödjas, dels ock då genom det föreslagna förfarandet högre

pris för tomterna troligen skulle kunna uppnås. Någon försäljningsförmedhng

beträffande de fastigheter, som efter föregående hembud komme att försäljas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

till nuvarande arrendatorer eller deras rättsinnehavare, syntes däremot ej vara

erforderlig, utan torde försäljning av sådana fastigheter kunna ombesörjas

direkt av departementet med tillhjälp av dess underlydande organ. För av försäljningsuppdraget

föranlett arbete borde försäljningsmannen tillerkännas

ersättning, som lämpligen syntes böra utgå i form av försäljningsprovision och

enligt gängse praxis för liknande fall bestämmas till 2 % av försäljningssumman

för varje fastighet, vars försäljning blivit av honom förmedlad.

Slutligen ville departementet såsom allmänna villkor för de fastighetsförsäljningar,

som, i anslutning till vad sålunda föreslagits, kunde komma till

stånd, föreslå, att köpeskilling skulle i sin helhet betalas kontant senast å den

dag'', som i köpekontraktet bestämts såsom tillträdesdag, och att köpare ensam

skulle betala såväl alla kostnader för lagfart å av honom köpt fastighet som

ock i de fall, då för lagfarts meddelande fordrades avstycknings-, mätningseller

annan lantmäteriförrättning beträffande den köpta" fastigheten, jämväl

alla kostnader, som därmed kunde vara förenade.

. Enligt beslut av 1915 års riksdag skulle av de medel, som kunde komma att

inflyta genom försäljning av i huvudsak samma områden, som nu av departementet

ifragasatts att försäljas, ett belopp av 168,400 kronor tagas i anspråk

för inköp av ett område för fältskjutningsterräng vid Bonarps hed. I ärendet

vöre emellertid även upplyst, att nämnda markköp av anförd orsak icke kommit

till stånd och att på grund av ändrade förhållanden något behov för försvaret

av nämnda till inköp föreslagna område numera ej längre kunde anses föreligga.

Med beaktande av dessa förhållanden hade dels markkommitterade föreslagit,

att av de medel, som kunde komma att inflyta genom försäljning av

kronan tillhörig mark å Skräddareheden, finge tagas i anspråk erforderligt

belopp för uppförande å angivet område å kronans mark vid Ljungbyhed av

byggnader för beredande av bostäder åt viss flygpersonal, dels ock arméförvaltningen

i sin skrivelse den 31 augusti 1930 angående lantförsvarets medelsbehov

för budgetåret 1931/1932 hemställt, att av berörda för fältskjutningsterräng

vid Bonarps hed avsedda belopp en summa av 152,400 kronor måtte

få användas såsom bidrag för inköp av vissa markområden för utvidgning av

Rinkaby skjutfält. Beträffande disponerandet av de medel, som kunde komma

att inflyta genom försäljning av de av departementet nu för avyttring föreslagna,

lantförsvaret tillhörande områdena vid Ljungbyhed, nämligen dels det

stadsplanelagda området med undantag av det område därav, som lydde under

flygstyrelsen, dels det område, som å översiktskartan betecknats med parallella

blåa linjer, dels ock det område, som å samma karta benämnts Ljungby l2, ville

departementet till en början framhålla, dels att försäljningarna av områdena

icke kunde beräknas komma att inbringa så stort belopp, som på grund av de

vid 1915 ars riksdag i detta avseende föreliggande uppgifter antagits komma

att inflyta, genom då föreslagna fastighetsförsäljningar vid Ljungbyhed, dels

ock att enligt departementets asikt av de inflytande försäljningsmedlen i första

rummet borde gäldas ej mindre de till 11,505 kronor 45 öre uppgående kostnader,

som hittills uppkommit för. departementet genom vidtagna åtgärder för

ordnande av. ifrågavarande försäljningsfrågor, vilka kostnader departementet

hittills förskjutit av omhänderhavande medel, än även de ytterligare kostnader,

som framdeles för samma ändamål kunde komma att uppstå. Med ett däri

inberäknat belopp av omkring 2,000 kronor till försäljningsprovision torde

dessa .kostnader förslagsvis kunna beräknas till omkring 7,000 kronor. Vad av

försäljningsmedlen efter avdrag av dessa kostnader, i runt tal omkring 18,000

kronor, kunde återstå, ansåge departementet, som, i anslutning till vad departementet

förut anfört såsom skäl emot markkommitterades förslag örn uppförande

på kronans bekostnad av byggnader vid Ljungbyhed för beredande av

bostäder åt viss flygpersonal, givetvis ej kunde förorda, att ifrågavarande för
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

17

säljningsmedel disponerades för det av kommitterade ifrågasatta ändamålet,

lämpligen kunna, intill ett belopp av 110,000 kronor, användas såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för av arméförvaltningen föreslagen utvidgning

av Rinkaby skjutfält. Skulle de ifrågasatta försäljningarna komma att, utöver

nämnda belopp, 110,000 kronor, lämna behållning, ansåge departementet, att

sådant överskott borde tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och

andra försvarsändamål. Därest den föreslagna utvidgningen av Rinkaby skjutfält

ej skulle komma till stånd eller de inflytande försäljningsmedlen i övrigt

ej skulle finnas böra användas för sådant ändamål, borde det såsom bidrag till

markköp vid Rinkaby ifrågasatta beloppet jämväl tillgodoföras nämnda fond.

Slutligen hade flygstyrelsen i sin förenämnda skrivelse den 25 november

1930 till fortifikationsdepartementet beträffande disponerandet av inflytande

försäljningsmedel hemställt, att departementet måtte såsom styrelsens önskemål

framföra, att de vid försäljning av det under styrelsens förvaltning stående

området i kvarteret I av det stadsplanelagda området inflytande medlen finge

användas för inköp av mark för utvidgning av Rinkaby flygfält, varom styrelsen

avgivit förslag i samband med förslag till flygvapnets medelsbehov för

budgetåret 1931/1932.

Med anledning av vad sålunda i ärendet anförts, hemställde departementet,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att all den kronan tillhöriga mark, som enligt den av Kungl.

Majit genom brev den 21 november 1930 fastställda stadsplanen för ett område

öster örn Ljungbyheds järnvägsstation, omfattande i huvudsak kronan tillhörig

mark av fastigheten 3/is mantal nr l2 Ljungby, Vs mantal nr l1 Sjöliden och

Vs mantal nr l1 Lökshus i Riseberga socken av Kristianstads län, upptagits

såsom byggnadskvarter, med undantag av följande två under flygstyrelsens

förvaltning stående områden, nämligen dels del av tomten nr 3 i kvarteret XVI,

dels ock ett ej tomtangivet område i kvarteret XV, måtte med såväl den mark

därav i kvarteret nr I, som tillhörde flygvapnet, som ock den övriga mark

därstädes, som lydde under lantförsvarets få försäljas, därvid samtliga av enskilda

personer nu bebyggda tomter i första hand skulle hembjudas de nuvarande

arrendatorerna därav eller deras rättsinnehavare till pris, motsvarande,

såvitt möjligt, de saluvärden, som åsatts tomterna vid den på departementets

föranstaltande senast verkställda värderingen, och återstående tomter försäljas

under hand till lägst de priser, som motsvarade de vid nämnda värdering därå

satta saluvärdena, att den kronan tillhöriga mindre uthusbyggnad, som vore

belägen inom nämnda stadsplanelagda område, måtte få försäljas på för kronan

fördelaktigaste sätt för belopp, som därvid kunde erhållas, att den inom

det stadsplanelagda området belägna, kronan tillhöriga mark, som enligt stadsplanen

avsåges för gator och allmänna platser, måtte få upplåtas utan ersättning,

under förbehåll att densamma ej finge användas för annat ändamål och

att kronan fritoges från all skyldighet att iordningställa och underhålla marken,

att med försäljning av det område, som å den departementets skrivelse bifogade

översiktskartan angivits med parallella gula linjer och som inginge i

det område, som enligt 1915 års riksdags beslut skulle försäljas, måtte få

anstå, till dess Kungl. Majit kunde finna tiden vara lämplig att utvidga det

för nu föreslagen tomtexploatering på platsen avsedda området, och att Kungl.

Majit då måtte äga att utan att ånyo inhämta riksdagens yttrande besluta örn

erforderliga åtgärder för försäljningen och fastställa minimipris för do därvid

till föryttring avsedda tomterna, att det område, som å översiktskartan angivits

med parallella blåa linjer och utgjorde del av fastigheterna Vs mantal

nr l1 Sjöliden och Vs mantal nr l1 Lökshus, måtte med därå uppförda, kronan

tillhöriga byggnader få forsill jas efter uppdelning i lotter, såsom det nu vore

av kronan utarrenderat, oell därvid i första hand hembjudas de nuvarande

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 146 haft. (Nr 165.) 465 51 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Majus proposition nr 165.

arrendatorerna eller deras rättsinnehavare till ett pris efter 600 kronor per

hektar för marken och 3,400 kronor för de å den ena av lotterna befintliga,

kronan tillhöriga tre byggnaderna samt, i de fall då sådant för undvikande av

konkurrens med kronan örn tomtförsäljningarna på platsen kunde anses önskvärt,

under förbehåll från kronans sida, att å de försålda lotterna ej finge uppföras

andra byggnader än sådana, som kunde anses erforderliga för jordbruksoch

därmed sammanhängande bostadsändamål, och med rätt för kronan att

till säkerhet för dessa förbehåll till förmån för kronans förenämnda, för framtida

tomtexploatering avsedda område erhålla inteckning såsom för servitut i

lotterna ifråga, eller, om någon arrendator eller dennes rättsinnehavare på tillfrågan

skulle förklara sig icke önska förvärva sålunda hembjuden lott, försäljas

under hand till lägst det pris, efter vilket hembud skett, samt under förbehåll

beträffande rätt till servitutsinteckning, som nämnts, att det område,

som å översiktskartan upptagits under benämningen Ljungby 1\ måtte, sedan

stadsplan för området blivit fastställd, få avhändas kronan, varvid dels den

mark, som enligt stadsplanen kunde komma att utgöra byggnadskvarter, skulle

få försäljas under hand till pris, ej understigande 50 öre per kvadratmeter och

den mark, som kunde komma att avses för gator och eventuellt del av allmän

plats, skulle upplåtas utan ersättning, under förbehåll och på villkor, som

departementet föreslagit beträffande sådan mark inom det stadsplanelagda

området, att befintliga byggnader å det såsom Ljungby l2 betecknade området

måtte få försäljas på för kronan fördelaktigaste sätt för belopp, som därvid

kunde erhållas, samt att för försäljningarnas verkställande måtte, i den mån

sådant kunde anses påkallat, få av fortifikationsdepartementet anlitas särskild

försäljningsman med uppdrag att irnderhandla med blivande spekulanter och

med dem, under förbehåll av departementets godkännande, avsluta kontrakt örn

försäljningarna samt med rätt för försäljningsmannen att för varje sålunda av

honom förmedlad försäljning uppbära ersättning i form av försäljningsprovision,

motsvarande 2 % av försäljningssumman för försåld fastighet,

dels ock besluta, att samtliga försäljningar skulle ske på villkor, att köpare

förbunde sig ej mindre att betala utfäst köpeskilling kontant senast å den dag,

som i upprättat köpekontrakt bestämts såsom tillträdesdag, än även att ensam

ansvara för gäldande av såväl alla kostnader för lagfart å av honom köpt

fastighet, som ock, i de fall då för lagfarts beviljande fordrades avstycknings-,

mätnings- eller annan lantmäteriförrättning beträffande den köpta fastigheten,

alla kostnader, som därmed kunde vara förenade, alt av de medel, som kunde

komma att inflyta genom försäljning av här ifrågakomna till avyttring föreslagna

markområden, som lydde under lantförsvaret, skulle i första rummet

gäldas alla hittills uppkomna och framdeles uppkommande kostnader för markförsäljningarnas

ordnande, att av återstoden av försäljningsmedlen ett belopp

av 110.000 kronor skulle, örn den av arméförvaltningen gjorda framställningen

örn inköp av mark för utvidgning av Rinkaby skjutfält bleve bifallen och

nämnda belopp lämpligen syntes därför kunna användas, tagas i anspråk såsom

bidrag för bestridande av de med nämnda markköp förenade kostnaderna,

men i motsatt fall tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra

försvarsändamål, att eventuellt uppkommande ytterligare överskott å försäljningsmedlen

skulle tillgodoföras nämnda fond, samt att de medel, som kunde

komma att inflyta genom försäljning av det under flygstyrelsens förvaltning

stående området i kvarteret T av det stadsplanelagda området, skulle användas

för inköp av mark för utvidgning av Rinkaby flygfält.

Slutligen har byggnadsstyrelsen i utlåtande i ärendet den 9 februari 1931

efter inhämtande av länsstyrelsens i Kristianstads län yttrande anfört i huvudsak

följande.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

Så vitt nu kunde bedömas, komme de till försäljning^ ifrågasätta omradena

icke att inom överskådlig tid bliva erforderliga för något statsverkets eget

ändamål. Någon betänklighet mot, att de nu avhändes kronan, syntes darior

icke behöva uppställas. . 1 . ...

Den av arméförvaltningens fortifikationsdepartement uppgjorda planen ior

exploateringen syntes vara väl genomtänkt och motiverad. Ej heller funné

styrelsen skäl till erinran beträffande de föreslagna köpevillkoren eller mot

att de priser, som åsatts av en med ortsförhallandena förtrogen värdenngsnämnd,

bestämdes att gälla såsom minimipriser på sätt fortifikationsdepartementet

föreslagit. Att vid försäljningen de nu av enskilda arrendatorer bebyggda

och nyttjade tomterna hembjödes dessa personer till moderata priser,

syntes styrelsen förenligt med billighet och rättvisa. o

Vad särskilt beträffade försäljningen av det område, som a den forti hk ationsdepartementets

skrivelse den 26 november 1930 bilagda kartan angivits

med blå streckning, biträdde styrelsen, vad fortifikationsdepartementet framhållit

örn önskvärdheten av att området åtminstone tillsvidare bibehölles såsom

jordbruksfastigheter, i vilket syfte vid försäljningen betryggande säkerhet

borde åvägabringas. Styrelsen ville emellertid fästa. uppmärksamheten pa,

att länsstyrelsen i Kristianstads län i sitt yttrande i ärendet till styrelsen

ifrågasatt lämpligheten av förslaget örn försäljning av ^det blåstreckade området

med förbehåll om inskränkning i rätten till områdets bebyggande och

med rätt till inteckning i området härför såsom för servitut. Då detta servitut

skulle gälla till förmån för samtliga fastigheter å kronans för framtida exploatering

avsedda område samt en enda fastighetsägare å sistnämnda område salunda

skulle kunna förhindra servitutets upphävande, hade länsstyrelsen ansett,

att ett dylikt servitut för all framtid eller åtminstone för avsevärd tid

framåt kunde förhindra förstnämnda områdes exploatering för bostadsändamål,

även örn detta vore aldrig så önskvärt. .

Under ärendets tidigare handläggning hade framkommit förslag, att försäljningen

skulle handhavas av djurgårdskommissionen. Fortifikationsdepartementet

hade emellertid hemställt, att uppdrag örn exploateringens genomförande

måtte anförtros åt departementet. Byggnadsstyrelsen ville för sm del

biträda detta fortifikationsdepartementets förslag, då denna myndighet måste

förväntas hava större förtrogenhet med ortsförhållandena och även större förutsättningar

att erhålla lämpliga platsombud för tomtförsäljningens handhavande.

Styrelsen hade ej heller något att erinra mot det föreslagna sättet för ersättning

åt sådant ombud.

Till slut ville styrelsen framhålla, att fortifikationsdepartementet syntes

böra bemyndigas att av de vid försäljning inflytande medlen åt byggnadsinspektören

utbetala det arvode, som Kungl. Maj:t kunde finna skäligt bestämma

skola utgå till denne utöver den ersättning för varje handlagt ärende,

som sökande av byggnadslov hade att gälda enligt av länsstyrelsen fastställd

taxa.

Såsom i det föregående omförmälts, har redan 1915 års riksdag på förslag

av Kungl. Majit medgivit, att huvudparten av den öster och nordost om

Ljungbyheds järnvägsstation belägna delen av Ljungbyheds övningsfält (den

s. k. Skräddareheden) finge försäljas. Förslag beträffande ifrågavarande områdes

exploatering hava sedermera vid upprepade tillfällen uppgjorts. Någon

försäljning av till området hörande mark har emellertid ännu icke kommit till

stånd. En väsentligt bidragande orsak härtill synes hava varit, att de tidigare

uppgjorda exploatcringsplanerna varit alltför vittomfattande och räknat med en

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majus proposition nr 165.

tomtförsäljning från området, vida överstigande ortens nuvarande behov av

byggnadsplalser. Sålunda upptog den av distriktslantmätare!! J. Grenholm år

1926 upprättade styckningsplanen icke mindre än cirka 260 tomter, under det att

behovet av nya tomter för bebyggelse inom samhället för närvarande torde inskränka

sig till ett femtiotal.

I sitt senaste, med skrivelse den 26 november 1930 framlagda förslag

rörande dispositionen av Skräddareheden och viss annan kronan tillhörig mark

vid Ljungbyhed synes emellertid arméförvaltningens fortifikationsdepartement

hava vederbörligen beaktat de emot de tidigare förslagen gjorda erinringarna

och pa ett tillfredsställande sätt anpassat planen för berörda områdens exploatering

efter de lokala förhållande^. Vid granskning av nämnda förslag har

jag kommit till den uppfattningen, att detsamma i huvudsak är lämpligt att

läggas till grund för ett beslut beträffande dispositionen av de kronans markområden,

varom här är fråga.

Visserligen har riksdagen, såsom nyss nämnts, redan tidigare lämnat sitt

tillstånd till en försäljning av huvuddelen av dessa markområden. Med hänsyn

till de ändringar, som nu ifrågasatts dels beträffande dispositionen av de i 1915

års försäljningsmedgivande inbegripna områdena, dels ock med avseende å användningen

av inflytande köpeskilling, synes emellertid frågan örn dessa områdens

avyttrande böra ånyo underställas riksdagens prövning.

I den mark, som avses i fortifikationsdepartementets förslag, ingå även

vissa områden, vilka icke inbegripas i 1915 års försäljningsbeslut, nämligen dels

ett omedelbart intill Ljungbyheds järnvägsstation beläget, till Skräddareheden

hörande område, som ansågs böra undantagas från försäljning för beredande

av nödigt lastutrymme å järnvägsstationen vid mobilisering, dels ock ett söder

örn stationen, särskilt för sig beläget område örn 1 hektar 71 ar, vilket å den

översiktskarta, som omförmäles i fortifikationsdepartementets nyssnämnda

skrivelse den 26 november 1930, angivits med beteckningen Ljungby P. Varken

ur militär eller annan statlig synpunkt synas numera några skäl tala för

ett bibehållande i kronans ägo av dessa områden.

För den del av Skräddareheden, som är belägen väster örn ett tvärs över

heden gående avloppsdike, har Kungl. Majit genom brev den 21 november

1930 fastställt stadsplan och byggnadsbestämmelser ävensom särskild byggnadsordning.

Av kronans öster örn järnvägen belägna mark lyder huvuddelen under lantförsvaret.

Återstoden — vissa delar av de områden, som enligt den till grund

för nyssnämnda stadsplan liggande kartan bilda kvarteren I, XV och XVI —

står under flygstyrelsens förvaltning.

Vid behandlingen av frågan örn dispositionen av kronans ifrågavarande

markområden har fortifikationsdepartementet uppdelat desamma i fyra olika

grupper nämligen:

1) det område, som ingår i den jämlikt nyssnämnda brev den 21 november

1930 stadsplanelagda delen av Ljungbyhed, omfattande i huvudsak Skräddareheden

från järnvägen i väster till det tvärs över heden löpande avloppsdiket i

öster.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

2) det å nyssDämnda översiktskarta med gula parallella linjer angivna området,

omfattande dels ett norr örn vägen Nybro samhälle—Spången beläget

område av Skräddareheden, dels ock den öster örn nyssnämnda avloppsdike och

nordväst örn vägen Ljungbyhed—Spången belägna delen av samma hed,

3) det å översiktskartan med blåa parallella linjer angivna området, omfattande

den återstående, nordostligaste delen av heden, samt

4) det å översiktskartan såsom Ljungby l2 betecknade området örn 1 hektar

71 ar, beläget söder örn järnvägsstationen.

Fortifikationsdepartementets förslag innebär, att all kronans mark inom det

stadsplanelagda området skall avyttras med undantag av de under flygstyrelsens

förvaltning stående delarna av kvarteren XY och XYI å stadsplanekartan,

vilka tillsvidare skola bibehållas i kronans ägo. Yid avyttringen skall

den mark, som enligt stadsplanen är avsedd för gator och allmänna

platser, avstås utan ersättning, under det att den för byggnadstomter avsedda

marken skall försäljas till lägst de priser, som vid en genom fortifikationsdepartementets

försorg den 20 oktober 1930 genom särskilda värderingsman

verkställd värdering åsatts de olika tomterna. Av ett vid omförmälda värdering

upprättat värderingsinstrument framgår, att den till försäljning avsedda tomtmarken

omfattar en areal av 129,026 kvadratmeter och uppskattats till ett

sammanlagt värde av 117,565 kronor 25 öre, varav 1,521 kronor belöper på i

kvarteret I belägen, under flygvapnets förvaltning stående mark.

Å det stadsplanelagda området finnas ej andra kronan tillhöriga byggnader

än en mindre uthusbyggnad, som värderats till 200 kronor.

Ifråga örn det med gula parallella linjer angivna området föreslås, att med

försäljning härav skall anstå, till dess Kungl. Majit kan finna tiden vara lämplig

för utsträckning av tomtexploateringen även till detta område, vid vilken

tidpunkt detsamma skall få försäljas utan riksdagens vidare hörande på av

Kungl. Majit fastställda villkor.

Däremot anses det å översiktskartan med blåa parallella linjer angivna området

i nordöstra delen av Skräddareheden jämte vissa därå befintliga, kronan

tillhöriga byggnader redan nu böra försäljas, marken efter ett pris av 600

kronor per hektar och byggnaderna för tillhopa 3,400 kronor.

Beträffande slutligen det söder örn järnvägsstationen, särskilt för sig belägna

området, som å översiktskartan angivits med beteckningen Ljungby 1\

anses beslut örn försäljning redan nu böra fattas, ehuru exploatering av nämnda

område ej synes böra påbörjas, förrän stadsplan blivit fastställd för detsamma.

Å detta område äro två kronan tillhörande byggnader belägna, vilka värderats

till sammanlagt 2,000 kronor.

Vid inom försvarsdepartementet företagen granskning av förevarande

ärende har utrönts, att i de områden, som sålunda föreslagits till avyttring,

dock ej ovannämnda tomtmark med en areal av tillhopa 129,026 kvadratmeter,

ingå vissa samfälligheter (grustäkt, vattningsställe, fädrifter m. in.), vari

jämväl kronan icke tillhöriga hemman synas äga del. Självfallet bör hänsyn

till detta förhållande tagas vid blivande markupplåtelser från kronans sida.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majus proposition nr 165.

I övrigt får jag beträffande fortifikationsdepartementets nu framlagda förslag

rörande dispositionen av ifrågavarande markområden anföra följande.

Jag förordar, att all kronans mark inom det stadsplanelagda området med

undantag av de under flygstyrelsens förvaltning stående delarna av kvarteren

XY och XVI å stadsplanekartan avyttras. Vid avyttringen torde böra iakttagas,

att mark, som enligt stadsplanen är avsedd för gator och allmänna platser, skall

upplåtas utan ersättning men mot villkor, att kronan fritages från skyldighet

att iordningställa och underhålla densamma, under det att för byggnadstomter

avsedd mark bör försäljas till den högstbjudande, varvid dock de försäljningsvärden,

tillhopa 117,565 kronor 25 öre, som för respektive tomter angivits i det

förut omförmälda värderingsinstrumentet av den 20 oktober 1930, icke må underskridas.

I enlighet med vad fortifikationsdepartcmentet föreslagit torde

tomt, som blivit bebyggd av enskild person, böra hembjudas tomtens innehavare

till inköp för det belopp, vartill tomtens värde angivits i nyssnämnda

värderingsinstrument.

Emot fortifikationsdepartementets förslag beträffande dispositionen av det

å förenämnda översiktskarta med gula parallella linjer angivna området å

Skräddareheden har jag icke något att erinra.

Vad det med blåa parallella linjer angivna området angår, användes huvuddelen

av detsamma för närvarande för jordbruksändamål. Den till området hörande

marken har saluvärderats såsom jordbruksmark och även avsetts att försäljas

såsom sadan. För att förebygga, att blivande köpare framdeles i

konkurrens med kronan exploaterar denna mark för byggnadstomter, har

fortifikationsdepartementet emellertid ansett sig böra föreslå, att i blivande

försäljningsavtal beträffande de delar av området, som för närvarande

brukas såsom jordbrukslotter, skall föreskrivas, att å dessa lotter

icke utan kronans medgivande må uppföras andra byggnader än sådana,

som äro erforderliga för jordbruks- eller därmed sammanhängande ändamål,

ävensom att kronan skall äga rätt att till säkerhet för detta förbehålls bestånd

erhålla inteckning i de försålda fastigheterna till förmån för det kronan tillhöriga

området a Skräddareheden, som å översiktskartan angivits med gula

parallella linjer. Såsom länsstyrelsen i Kristianstads län i sitt till byggnadsstyrelsen

avgivna yttrande i ärendet framhållit, torde det knappast vara lämpligt,

att bland villkoren för blivande markupplåtelser från förstnämnda område

upptaga en dylik servitutsbestämmelse, som skulle kunna föranleda olägenheter,

därest det i en framtid skulle befinnas önskvärt att begagna området för

bostadsändamål. Å andra sidan måste det anses vara föga välbetänkt att nu

utan villkor avyttra det område, varom här är fråga, mot det låga pris, som

beräknats för jordbruksmark. Sannolikt torde detsamma då förr eller senare

av de blivande köparna komma att i strid mot kronans intressen exploateras

och försäljas såsom tomtmark. Med hänsyn härtill synes det vara lämpligast

att med försäljning av området får anstå, till dess ytterligare klarhet

vunnits angånde behovet av tomtmark vid Ljungbyhed och det pris, som kan

utfås för dylik mark. Såsom föreslagits beträffande det med gula parallella

linjer angivna området, torde emellertid Kungl. Maj:t även i fråga örn före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 165.

23

varande område redan nu böra bemyndigas att vid lämplig tidpunkt utan riksdagens

vidare hörande verkställa försäljning på villkor, som Kungl, Maj :t med

hänsyn till omständigheterna då kan finna skäligt bestämma.

Vad slutligen angår det söder örn järnvägsstationen särskilt för sig belägna,

med beteckningen Ljungby l2 angivna området, ingår detsamma i en del av

Ljnngbyheds stationssamhälle, för vilken särskild stadsplan för närvarande lär

vara under utarbetande. Markvärdet å området, som har en areal av 1 hektar

71 ar, har vid den genom fortifikationsdepartementets försorg den 20 oktober

1930 företagna värderingen uppskattats till 50 öre per kvm. Ehuru en exploatering

av ifrågavarande område icke torde böra igångsättas, förrän den ifrågasatta

stadsplanen blivit fastställd, torde det dock, såsom fortifikationsdepartementet

framhållit, vara lämpligt, att beslut angående områdets försäljning

fattas redan i detta sammanhang. För försäljningen torde böra gälla, att mark,

som enligt blivande stadsplan kommer att avses för gator och allmänna platser,

skall upplåtas kostnadsfritt, under det att för byggnadskvarter avsedd mark

skall försäljas till den högstbjudande, varvid försäljningspriset dock icke må

understiga 50 öre per kvm.

Kronan tillhöriga byggnader å de till försäljning föreslagna markområdena

torde böra avyttras på lämpligaste sätt, helst i samband med den mark, varå

de äro uppförda,

Såsom villkor för samtliga markförsäljningar torde böra uppställas, att

köparna ensamma skola bestrida uppkommande kostnader för av dem förvärvade

områdens avstyckning och lagfarande m. m.

Såsom av utredningen i förevarande ärende framgår, har i samband med

behandlingen av frågan örn användningen av kronans öster örn järnvägen

Ljungbyhed—Klippan belägna markområden även framlagts förslag angående

dispositionen av vissa kronan tillhöriga områden väster och norr örn samma

järnväg. Sålunda har flygstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 10 januari

1929 hemställt, att två till styrelsens förvaltning överlämnade, väster örn järnvägen

belägna områden måtte få försäljas till egna hem åt den vid flygverkstäderna

å Ljungbyhed anställda civila personalen. Detta förslag har emellertid

avstyrkts av lantförsvarets markkommitterade, som i stället föreslagit, att å

något av ifrågavarande områden måtte genom kronans försorg uppföras lämpliga

bostadshus, vilka sedermera borde uthyras till nämnda personal.

I fråga örn de norr örn järnvägen belägna områdena, vilka samtliga, med

undantag av en till vattningsplats för kavalleriets hästar avsedd strandremsa

vid Rönneå, stå under flygvapnets förvaltning, hava markkommitterade framhållit,

att några militära skäl för dessa områdens bibehållande i kronans ägo

visserligen icke förefunnes, men att desamma likväl icke syntes böra utbjudas

till försäljning samtidigt med tomtmarken å Skräddareheden, dit bebyggelsen

till en början borde koncentreras.

I skrivelse till fortifikationsdepartementet den 25 november 1930 har flygstyrelsen

sedermera förklarat sig anse, att såväl de här förut angivna områdena

väster örn järnvägen, som ock de norr därom mellan järnvägen och Rönneå belägna

områdena, med undantag av viss mindre del därav, vilken ingår i det

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj ds proposition nr 165.

stadsplanelagda området, borde tillsvidare bibehållas i kronans ägo och reserveras

för framtida behov. Även fortifikationsdepartementet har avstyrkt markförsäljning

från ifrågavarande områden, i den mån de icke beröras av stadsplanen.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit finner jag mig böra föreslå, att ifrågavarande

markområden med av myndigheterna angivet undantag tillsvidare

bibehållas i kronans ägo.

I likhet med fortifikationsdepartementet anser jag, att det av kyrkoherden i

Riseberga församling framlagda förslaget örn upplåtelse till församlingshus av

visst område å Skräddareheden icke lämpligen bör upptagas till slutlig prövning

i detta sammanhang.

Någon anledning att, såsom ifrågasatts, uppdraga handhavandet av de föreslagna

markförsäljningarna åt djurgårdskommissionen eller annan särskild myndighet

anser jag icke föreligga, utan torde bestyret härmed böra handhavas av

arméförvaltningens fortifikationsdepartement och dess underlydande förvaltningsorgan.

Emot fortifikationsdepartementets förslag, att för försäljningarna

måtte i vissa fall få anlitas en på orten bosatt försäljningsman, vilken för sitt

arbete skulle erhålla ersättning i form av provision på förmedlade försäljningar,

har jag icke något att erinra.

Såsom förut omförmälts, medgav 1915 års riksdag, att av de medel, som

komme att inflyta genom försäljning av Skräddareheden, ett belopp av 168,400

kronor finge tagas i anspråk för inköp av viss till fältskjutningsterräng avsedd

mark invid Bonarps hed. Något inköp av sistnämnda mark har emellertid ej

kommit till stånd och är numera, enligt vad i ärendet upplysts, ej heller av behovet

påkallat. Med hänsyn härtill torde de medel, som komma att inflyta vid

avyttring av de nu till försäljning föreslagna områdena vid Ljungbyhed, böra

disponeras för annat ändamål än nyssnämnda markinköp. Från markkommitterades

sida har föreslagits, att erforderligt belopp av berörda försäljningsmedel

skulle få användas för uppförande å angivet område vid Ljungbsdied av bostadshus

för den civila personalen vid flygverkstäderna därstädes, under det att

fortifikationsdepartementet ifrågasatt, att, sedan departementets exploateringskostnader

guldits, ett visst belopp av lantförsvarets andel av försäljningsmedlen

måtte få användas för inköp av mark för utvidgning av Rinkaby skjutfält samt

återstoden tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Slutligen har flygstyrelsen hemställt, att de medel, som komma att inflyta

vid försäljning av de under flygvapnets förvaltning stående markområdena,

måtte få användas för inköp av mark för utvidgning av Rinkaby flygfält.

De sålunda framkomna förslagen beträffande användningen av de vid ifrågavarande

markförsäljningar inflytande försäljningsmedlen finner jag mig icke

kunna biträda utan hemställer, att nämnda medel, efter avdrag av kostnaderna

för markområdenas exploatering och försäljning, i sin helhet tillgodoföras lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag alltså hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen dels medgiva,

att all kronans mark inom det jämlikt brevet den 21 november 1930

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 165.

stadsplanelagda området av Ljungbylied, med undantag av två under flygstyrelsens

förvaltning stående områden inom kvarteren XV och XVI enligt stadsplanekartan,

må avyttras, den enligt stadsplanen för gator och allmänna platser avsedda

marken utan ersättning men på villkor, att kronan fritages från skyldighet

att iordningställa och underhålla densamma, samt den enligt stadsplanen för

byggnadskvarter avsedda marken för ett belopp av lägst 117,565 kronor 25 öre,

att de delar av den s. k. Skräddareheden, som a en handlingarna i ärendet

bifogad översiktskarta över nämnda hed m. fl. områden å Ljungbyhed angivits

med gula eller blåa parallella linjer, må försäljas å tid och på villkor, som det

tillkommer Kungl. Majit att bestämma,

att det särskilt för sig söder om Ljungbyheds järnvägsstation belägna området

örn 1 hektar 71 ar, som å översiktskartan angivits med beteckningen

Ljungby l2, må, så snart stadsplan för området blivit fastställd, avyttras, varvid

den mark, som enligt den blivande stadsplanen kan komma att avses för gator

och allmänna platser, må upplåtas utan ersättning men på villkor, att kronan

fritages från skyldighet att iordningställa och underhålla densamma, under det

att den för byggnadskvarter avsedda marken må försäljas till ett pris, ej understigande

50 öre per kvm.,

dels ock föreskriva,

att samtliga markupplåtelser skola ske under förbehåll örn, att köparna skola

bestrida alla uppkommande kostnader för lagfart samt för avstyckningar och

andra lantmäteriförrättningar, som eventuellt kunna bliva erforderliga beträffande

av dem förvärvade områden,

att vid försäljning av sådan för byggnadskvarter avsedd mark inom det stadsplanelagda

området, som blivit bebyggd av enskild person, marken skall hembjudas

dess nuvarande innehavare eller dennes rättsinnehavare till inköp för belopp,

vartill densamma saluvärderats vid en genom fortifikationsdepartementets försorg

den 20 oktober 1930 verkställd värdering, samt

att till följd av försäljningarna inflytande köpeskillingsmedel skola, efter avdrag

av exploaterings- och försäljningskostnaderna, tillgodoföras lantförsvarets

fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 146 haft. (Ar 165.) 466 31 3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:186 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dispositionen av den s. k. Skräddareheden m. m. vid Ljungbyhed. a1 i texten
  2. JoU 1931:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående dispositionen av den s. k. Skräddareheden m. m. vid Ljungbyhed. s. 22 i texten