Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

1931-02-26 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:169, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 169.

1

Nr 169.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914

(nr 383) angående stämpelavgiften; given Stockholms slott

26 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §

förordningen den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Felix Hamrin.

Bihang till riksdagens protokoll 1931

1 sami.

150 haft. (Nr 169.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november

1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen den 19 november 1914 angående

stämpelavgiften skall i nedan angiven del erhålla följande ändrade

lydelse:

3 $.

I avseende på expeditionernas förseende med stämpel gäller, med de här

nedan i 7 § nämnda undantag och med iakttagande beträffande gravationsbevis

av vad i 4 § stadgas, denna tariff:

1 Avd.

2 Avd.

3 Avd.

4: Avd.

5 Avd.

Kr.

Ö.

Kr.

ö

Kr.

ö.

Kr.

ö.

Kr.

Ä»

ö.

Bevis om registrering av elektrisk anläggning:

beträffande — — — 1 krona. > f /''

» om tillstånd att i riket bruka automobil i fall,

som sägs i 30 § 1 och 2 mom. motorfordons- förordningen .............................................

» örn tillstånd att i riket föra automobil i fall,

som sägs i 30 § 5 mom. motorfordonsförord-

7 l

i

8

1

» örn förlängning av tillstånd jämlikt 30 § motor- fordonsförordningen att i riket bruka eller

föra automobil .........................................

1

» annat ......................................................

1

—

1

—

1

—

2

-

2

—

» ; se även Intyg.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 169.

3

'' Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 26 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anmäler, efter gemensam

beredning med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet,

fråga örn ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914 (ni

383) angående stämpelavgiften samt anför därvid följande:

Enligt 30 § 1 och 2 mom. motorfordonsförordningen den 20 juni 1930

(nr 284) kan resande, som för tillfälligt brukande i riket inför automobil

från utlandet och som endast tillfälligtvis skall vistas här, under vissa

villkor hos polismyndighet erhålla tillstånd att i riket bruka automobilen.

Enligt 30 § 5 mom. samma förordning meddelar polismyndighet tillika

under vissa förutsättningar tillstånd för person, som nyss nämnts, att föra

dylik automobil. Sådana tillstånd gälla enligt 31 § i förordningen för en

tid av två månader; dock kan giltighetstiden av länsstyrelse utsträckas

med ytterligare en månad.

I en till Kungl. Maj:t ställd, den 13 september 1930 dagtecknad skrift

har Kungl, automobilklubben anhållit örn utfärdande av bestämmelser

angående kostnaderna för erhållande av tillstånd att här i riket föra sålunda

införd automobil ävensom för bevis örn förlängning av giltighetstiden

för sådant tillstånd. I avseende härå har automobilklubben anfört,

att för närvarande enhetliga grunder ej tillämpades hos de olika myndigheterna.

Sedermera har automobilklubben i skrivelse den 13 februari 1931 —

med förmälan att bestämmelser ej heller funnes meddelade angående de

avgifter, som skulle utgå för bevis örn tillstånd enligt 30 § 1 och 2 mom.

motorfordonsförordningen att här i riket bruka automobil, som från utlandet

hit införts av sådan resande och i sådant syfte som nysst sagts —

anhållit, att enhetliga föreskrifter måtte utfärdas jämväl rörande sistnämnda

avgifter.

Utlåtanden i ärendet hava avgivits av statskontoret, som även överlämnat

yttranden från länsstyrelserna och vissa poliskamrar. Av denna

Framställningar

från

Kungl, auto*

mobilklubben.

Yttranden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Statskontoret.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

utredning framgår, att myndigheterna tillämpa olika regler för påförandet

av stämpel- och lösenavgifter för tillstånd att föra till riket införd

automobil ävensom för bevis örn förlängning av giltighetstiden. Sålunda

hava förstnämnda bevis på vissa håll ansetts böra beläggas med avgift i

likhet med körkort eller tillståndsbrev för utövande av näring eller yrke,

alltså med lägst 10 kronor, eller ock såsom resolution innefattande huvudsakligt

beslut, tecknad å företedd handling, med 5 kronor hos länsstyrelse

och 3 kronor hos annan bär ifrågakommande myndighet, eller som annan

resolution, med 6 kronor hos länsstyrelse och 7 kronor hos annan

myndighet. I ett avsevärt antal av de avgivna yttrandena har åter uttalats

den meningen, att expedition av förevarande slag bör betraktas som

»bevis, annat» och att således avgifterna skola beräknas till 2 kronor, örn

bevis tecknas å företedd handling, och till 2 kronor 50 öre, örn särskilt

bevis utfärdas. — Bevis jämlikt 30 § 1 och 2 mom. motorfordonsförordningen

örn rätt att i riket bruka automobil synes i allmänhet beläggas

med avgifter enligt rubriken »bevis, annat» med 2 kronor eller 2 kronor

50 öre, beroende på örn beviset tecknas å företedd handling eller särskilt

utfärdas.

Statskontoret har — med hänsyn till de olika åsikter i ämnet, som gjort

sig gällande hos länsstyrelserna och poliskamrarna och sorn, efter vad

ämbetsverket antoge, återspeglade sig i övriga, länsstyrelserna underlydande

polismyndigheters förfaringssätt — ansett, att i stämpel- och

lösenförordningarna borde införas särskilda rubriker för ifrågavarande

expeditioner. Länsstyrelsen i Östergötlands län hade visserligen, med

hänsyn till konsekvenserna, ställt sig tveksam beträffande lämpligheten

av att genom uttrycklig föreskrift binda myndigheterna vid ett visst

expeditionssätt och en viss debitering. I betraktande av den starkt skiftande

uppfattning, som yppat sig hos vederbörande myndigheter beträffande

frågan till vilka rubriker expeditionerna borde hänföras, och

olämpligheten av att i stor omfattning lämna åt automobilförarna — i allmänhet

utlänningar — att genom en vidlyftig ansöknings- eller rättsprocedur

återfå eventuellt för högt debiterade avgifter, kunde statskontoret

dock icke tillmäta denna länsstyrelsens betänklighet avgörande betydelse.

Beträffande beloppet av de avgifter, som borde utgå för det primära

tillståndet att föra automobil, har statskontoret anfört, att det mest riktiga

vore, att expeditionen broge samma kostnad som körkort och sålunda

stämpelavgift av 8 kronor och lösen med 2 kronor. Avgiften, tillsammans

10 kronor, kunde visserligen förefalla väl hög, då tillståndet gällde

allenast två månader, men med hänsyn till de särskilda lättnader,

som bereddes den resande beträffande formen för såväl automobilens godkännande

som rätten att föra densamma, syntes beloppet dock icke kunna

anses högre än skäligt vore. Rubriken å expeditionen syntes kunna

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

vara »Bevis om tillstånd till förande av automobil i fall, som sägs i 30 §

5 mom. av motor fordonsförordningen», efter vilken rubrik borde införas,

i stämpelförordningen under första avdelningen 8 kronor och i lösenförordningen

under samma avdelning 2 kronor.

Tillstånd enligt 30 § 1 och 2 mom. motorfordonsförordningen att här i

riket bruka automobil borde, örn särskild föreskrift därom skulle meddelas,

enligt statskontorets uppfattning draga en avgift av 2 kronor.

Högre avgift vöre knappast påkallad, då utfärdandet av sådana bevis

vore en ren expeditionsåtgärd, som för myndigheterna torde medföra

ytterst ringa arbete. Dessa bevis syntes såväl i stämpel- som lösenförordningen

kunna upptagas under rubriken: »Bevis örn tillstånd att i riket

bruka automobil i fall, som sägs i 30 § 1 och 2 mom. av motorfordonsförordningen»

och med avgift av 1 krona under första avdelningen av

vardera författningen.

Vad därefter anginge jämlikt 31 § 1 mom. meddelad förlängning av

giltighetstiden för tillstånd enligt 30 § har statskontoret framhållit, att,

då den enklaste formen för expeditionen vore, att å det primära tillståndsbeviset

anteckning gjordes örn medgiven förlängning —- ett förfaringssätt

som också i flertalet fall torde komma till användning —- avgifterna

syntes böra utgå såsom för »bevis, annat, tecknat å företedd

handling». Rubriken för expeditionen syntes böra vara: »Bevis örn förlängning

av tillstånd att i riket bruka eller föra automobil jämlikt 30 §

av motorfordonsförordningen.» Under denna rubrik borde sålunda införas,

i stämpelförordningen under första avdelningen (Överståthållarämbetet

för polisärenden) och tredje avdelningen (övriga länsstyrelser) 1

krona samt i expeditionslösenförordningen under samma avdelningar

likaledes 1 krona.

Såsom automobilklubben framhållit och av utredningen i ärendet be- Departementsstyrkes,

tillämpas icke av myndigheterna enhetliga grunder vid stämpel- Zeferi.

och lösenbeläggning av expeditioner rörande tillstånd för resande från

utlandet att i riket bruka eller föra automobil, som hit införts för tillfälligt

brukande.

Med hänsyn till den betydelse, som berörda tillståndsbevis hava för den

internationella automobiltrafiken, finner jag lämpligt, att enhetliga bestämmelser

givas örn de avgifter, som skola utgå för dessa bevis och för

förlängning av deras giltighetstid. Jag tillstyrker alltså att, på sätt statskontoret

föreslagit, i stämpelförordningen införas särskilda rubrikei’ i nu

angivna hänseenden. Mot de av statskontoret upptagna stämpelbeloppen

utgörande för tillståndsbevis att bruka automobil, en krona, för tillståndsbevis

att föra automobil, åtta kronor, och för bevis örn förlängning

av giltighetstiden, en krona — har jag intet att erinra.

Frågan örn de ändringar i förordningen angående expeditionslösen, som

Bihang till riksdagens protokoll 19111. 1 sami. ISO hafi. (Nr 169.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 169.

efter vad statskontoret anfört jämväl böra vidtagas, torde jag få tillfälle

att senare anmäla.

Föredraganden uppläser härefter ett inom finansdepartementet upprättat

förslag till förordning örn ändrad lydelse av 3 § förordningen

den 19 november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften samt hemställer,

att Kungl. Majit måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga

samma förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.

310695. Stockholm, Isaac Marens Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:137 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914 s. 5 i texten
  2. BevU 1931:25 Betänkande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § förordningen den 19 november 1914 s. 3 i texten