Sök i Ratio Lex

Angående anslag till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm

1931-03-06 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:171, Angående anslag till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ta proposition nr 171.

19

Fr 171.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm; given

Stockholms slott den 6 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i

statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anför:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit under utgifter för kapitalökning,

bil. 2, punkt 3, föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, till posthusbyggnad å Södermalm

i Stockholm för budgetåret 1931/1932 beräkna ett reservationsanslag av

300,000 kronor.

Jag får nu till behandling upptaga frågan örn detta byggnadsföretag.

S89 81

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

I skrivelse den 29 augusti 1930 med anslagsäskanden för budgetåret

1931/1932 har generalpoststyrelsen framlagt förslag i fråga örn åtgärder för

anskaffande av nya lokaler till huvudpostkontor för Södermalm samt örn beredande

av medel till detta ändamål.

Inledningsvis har styrelsen därvid omnämnt, att postutdelningen inom

Stockholm verkställes från fem postkontor, till vilka brevbärarpersonalen sammandragits

och vilka postkontor fungera såsom huvudpostkontor inom respektive

distrikt. Vid dessa postkontor behandlas hela den till vederbörande

distrikt ankommande posten, som där fördelas till brevbärarna för att av

dessa finsorteras i den utsträckning, som kräves för att distributionen skall

kunna försiggå utan omgång och tidsutdräkt inom de för brevbärarna fast-

ställda utdelningsområdena. På grund av det centrala läge inom distriktet,

som ett dylikt huvudpostkontor måste intaga, får detsamma därjämte mottaga

huvudinlämningen av distriktets post.

Styrelsen framhåller i detta sammanhang, att det, därest ett gott arbetsresultat

skall vinnas och allmänhetens berättigade krav på snabb och säker

expedition icke skola åsidosättas, är oundgängligen nödvändigt, att ifrågavarande

huvudpostkontor disponera tillräckliga och för arbetets bedrivande

ändamålsenligt inredda lokaler med goda och tidsbesparande förbindelser sinsemellan.

Styrelsen omförmäler härefter, att såsom huvudpostkontor för stadsdelen

Södermalm fungerar postkontoret Stockholm 4, samt erinrar, att frågan örn det

definitiva ordnandet av detta postkontors lokalfråga sedan flera år tillbaka

stått på dagordningen. Härom yttrar styrelsen vidare:

Redan i skrivelse den 25 oktober 1918 med förslag till utgifter för kapitalökning

beträffande postverket framfördes frågan av generalpoststyrelsen. Vid

1920 års riksdag blev densamma också upptagen till behandling och vitsordades,

att sagda lokalfråga icke kunde lösas på annat sätt än genom uppförande

av en posthusbyggnad, därvid såsom ett oeftergivligt villkor framhölls, att

huvudpostkontoret å Södermalm måste hava ett centralt läge. För säkerställande

av frågans lösning medgav också 1920 års riksdag, att för postverkets

räkning finge förvärvas en fastighet därstädes. Att generalpoststyrelsen tills

vidare kunnat undanskjuta frågan örn uppförande av posthusbyggnad å Södermalm

är beroende därpå, att de lokaler för meranämnda postkontor, vilka alltsedan

den 1 oktober 1906 förhyrts i fastigheten med adressnummer 40 Högbergsgatan,

genom hyresvärdens föranstaltande tid efter amian omändrats och utvidgats

för att tillgodose den ökade posttrafikens krav. Generalpoststyrelsen

har, då det nuvarande läget för postkontoret måste anses tillfredsställande,

varit angelägen örn att i det längsta undvika förflyttning av detsamma med

därav föranledda kostnader för statsverket.

Emellertid kan, anför styrelsen i fortsättningen, frågan örn större och tidsenligare

lokaler för postkontoret Stockholm 4 numera icke längre undanskjutas,

utan styrelsen finner ofrånkomligt, att åtgärder utan dröjsmål vidtagas för

uppförande av en posthusbyggnad å Södermalm.

Beträffande de nuvarande lokalförhållandena för postkontoret Stockholm 4

och de brister, som vidlåda desamma, samt i fråga örn behovet av förbättrade

lokaler har styrelsen lämnat följande redogörelse:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Majus proposition nr 171.

För närvarande upptaga postkontorets olika expeditioner en sammanlagd

golvyta av omkring 760 kvadratmeter. Årshyran utgör 28,700 kronor, exklusive

värme. Lokalernas utseende och gruppering samt fördelning på de olika

våningarna framgå närmare av två vid styrelsens skrivelse fogade planritningar.

Utrymmet är för samtliga expeditioner alldeles otillräckligt med hänsyn till

den betydande poströrelsen. Det tillgängliga utrymmet kan icke heller effektivt

utnyttjas, alldenstund det måst uppdelas på ett icke obetydligt antal

mindre rum, en uppdelning som därjämte förtynger arbetet och avsevärt försvårar

arbetsledningen.

Det utrymme, som disponeras av allmänheten, är alltför ringa, så att en

besvärande trängsel icke kan undvikas, detta i trots av att särskild paketavdelning

anordnats. Denna senare avdelning har på grund av de lokala förhållandena

måst förses med egen ingång från gatan, vilket i och för sig medför vissa

olägenheter.

Kassaexpeditionen är allt för trång, och allvarliga svårigheter möta att på

ett nöjaktigt sätt avveckla det betydande arbetet på denna expedition.

För sortering och behandling i övrigt av den för utdelning avsedda posten

äro sysselsatta 126 personer. Det utrymme, som står denna personal till buds,

upptager en golvyta av omkring 387 kvadratmeter, och denna golvyta är uppdelad

på icke mindre än 10 rum. Det rum, som huvudsakligen är avsett för

försorteringen, är därjämte beläget i annan våning än övriga rum tillhörande

brevbärarexpeditionen. En synnerligen tidsödande trafik till och från försorteringen

kan vid angivna förhållande icke undvikas, då posten mäste avhämtas

efter hand, allt efter som försorteringen fortskrider, på det att finsorteringen

skall kunna bedrivas i sådant tempo, att brevbärarnas avfärd från postkontoret

icke fördröjes.

Att det av brevbärarexpeditionen disponerade utrymmet är för trångt och

i övrigt synnerligen olämpligt samt att det får anses praktiskt outförbar^ att

ordna arbetet på det ekonomiska och rationella sätt, som skulle vara möjligt,

örn tillräckligt och ändamålsenligt inrett utrymme stöde till förfogande, lärer

ligga i så öppen dag, att någon närmare utveckling av förhållandet icke tarvas.

Möjlighet föreligger icke längre att inom den nuvarande fastigheten erhålla

ytterligare postalt användbart utrymme, och även möjligheten att erhålla drägligare

arbetslokaler genom omdisponering av det nuvarande utrymmet är efter

alla åtgärder, som vidtagits, numera uttömd.

Bye-gnadsverksamheten å Södermalm är sedan ett antal år tillbaka synnerligen

livlig. Nya bostadskvarter hava tillkommit, och även åtskilliga större

affärsföretag hava företagit, respektive planera nybyggnader därstädes. Hammarbyledens

tillkomst bidrager givetvis också till, att vissa affärsföretag efter

hand torde finna det fördelaktigt att förlägga sina kontor till Södermalm. Enligt

den uppfattning, generalpoststyrelsen vunnit, finnes all anledning förmoda,

att byggnadsverksamheten kommer att fortgå, särskilt som betydande markområden

ännu finnas tillgängliga. Planerade omfattande gaturegleringar tyda

ock på, att stadsdelen i sin helhet befinner sig i kraftigt framåtskridande.

Posttrafikens storlek vid postkontoret Stockholm 4 framgår av efterföljande

tablå, utvisande avgående och ankommande försändelser m. m. under år 1929:

Avgångna försändelser. Antal.

Brevförsändelser (vanliga, rekommenderade, assurerade) ........ 2,355,583

Paket (vanliga och assurerade) .............................. 78,933

Postanvisningar .......................................... 43,236

Inbetalningskort .......................................... 42,616

Postsaksförsändelser ................................ 23,820

Summa 2,544,188

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majits proposition nr 171.

Ankomna försändelser. Antal.

Rekommenderade (ej postförskott) ............................ 133,563

Assurerade brev ock paket (ej postförskott) .................... 5,861

Vanliga paket (ej postförskott) .............................. 16,059

Postförskott (brev och paket) ................................ 27,555

Postanvisningar .......................................... 135,047

Utbetalningskort .......................................... 34,315

Postabonnerade tidningar och tidskrifter (nummerexemplar) ...... 795,309

Summa 1,147,709

Poströrelsens liksom ock personalens storlek vid postkontoret Stockholm 4

kan, såsom efterföljande sammanställning ger vid handen, närmast jämföras

med rörelsen och personalen vid postkontoret Stockholm 6, huvudpostkontoret

för Vasastaden.

För närvarande Summa

anlitad avgångna

personal, försändelser

alla grader. under år 1929.

Antal. Antal.

Stockholm 4 ............................ 141 2,544,188

Stockholm 6 ............................ 148 2,642,084

På generalpoststyrelsens hemställan hava statsmakterna lämnat sitt medgivande

till uppförande av posthus för beredande av lokaler för postkontoret

Stockholm 6. Postkontoret i denna nybyggnad disponerar en golvyta av 1,403

kvadratmeter. Posthuset i fråga togs i bruk i november 1929.

Såsom tidigare anförts, disponerar postkontoret Stockholm 4 för närvarande

endast 760 kvadratmeter, vadan alltså detta postkontor, med ungefär samma

rörelse som postkontoret Stockholm 6, förfogar över betydligt mindre golvyta

än som ansetts erforderlig för att kunna nöjaktigt avveckla en poströrelse av

den storlek, varom nu är fråga.

Med avseende å det förvärv av fastighet å Södermalm som, på sätt i det

föregående omnämnts, enligt beslut vid 1920 års riksdag verkställts för postverkets

räkning, erinrar generalpoststyrelsen örn, att detta köp avsåg fastigheten

nr 4 i kvarteret Laxen, numera betecknad nr 21 i kvarteret Östergötland

och belägen i hörnet av S:t Pauls- och Ragvaldsgatorna. Denna fastighet

tillträddes av postverket den 2 januari 1921. Då fastigheten inköptes, skedde

det i avsikt att därstädes bereda lokaler dels för postkontoret Stockholm 4, dels

ock för postverkets verkstad. Med anledning av det med fastighetsförvärvet

sålunda avsedda dubbla ändamålet har generalpoststyrelsen uppehållit sig vid

frågan om lokalbehovet för postverkets verkstad och därutinnan anfört följande:

Postverkets verkstad har till huvudsaklig uppgift att vidmakthålla och nytill

verka en icke obetydlig del av för poströrelsen erforderliga inventarier och

förbrukningsartiklar m. m. Under de år, verkstaden drivits, har ådagalagts,

att det varit förenat med betydande fördelar att hava egen verkstadsdrift. Under

årens lopp och i samma mån den allmänna poströrelsen ökats, hava nya utrymmen

måst tagas i anspråk för verkstaden. På grund härav har den år 1920

inköpta fastigheten numera blivit så gott som helt utnyttjad för verkstadsändamål.

Det enda utrymme, som ännu står till disposition, omfattar omkring 180

kvadratmeter och är uthyrt till enskild. Detta utrymme är avsett för den utvidgning

av verkstaden, som framdeles kan komma att erfordras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

Såsom styrelsen i annat sammanhang närmare utvecklat, anser styrelsen någon

inskränkning av verkstadsdriften icke nu böra komma i fråga. Någon

minskning av verkstadens lokaler är icke heller möjlig att genomföra; och en

uppdelning av verkstadslokalerna på så sätt, att vissa grenar av Rörelsen komme

att förläggas till andra ställen än den övriga driften, måste givetvis anses utesluten.

En rationell verkstadsdrift skulle under sådana förhållanden icke kunna

åstadkommas. En dylik åtgärd måste nämligen ej blott fördyra verkstadsdriften

utan även försvåra arbetsledningen.

I anslutning till vad sålunda anförts beträffande behovet av lokaler för postverkets

verkstad framhåller styrelsen, att den nu föreliggande frågan örn anordnande

av nya lokaler för postkontoret Stockholm 4 alltså sönderfaller i två,

nämligen dels själva lokalfrågan för postkontoret och dels lokalfrågan för postverkets

verkstad. Utan tvivel skulle, yttrar styrelsen, postkontorets lokalfråga

— på sätt styrelsen vid flera föregående tillfällen framhållit — kunna på ett

tillfredsställande sätt lösas genom postkontorets förläggande till postverkets

fastighet i kvarteret Östergötland. Men därutav skulle ock följa, att nya lokaler

måste anskaffas för postverkets verkstad. Även örn styrelsens planer tidigare

gått i denna riktning, förklarar sig styrelsen likväl numera, då tillfälle yppat

sig för postverket att få övertaga två lämpligt belägna, statsverket tillhöriga

fastigheter, anse den för statsverket riktiga lösningen av de båda frågorna, sedda

i ett sammanhang, vara den att postverkets verkstad bibehåller sina nuvarande

lokaler, på vilkas apterande för verkstadsdriften rätt betydande kostnader nedlagts,

och att för tillgodoseende av postkontorets Stockholm 4 behov av nya

lokaler nyssnämnda fastigheter övertagas för postverkets räkning.

De av styrelsen åsyftade fastigheter, som postverket skulle kunna övertaga

och som ägas av telegrafverket, är o fastigheterna nr 14 och 16 i kvarteret

Nederland med adressnummer 45 och 47 vid Högbergsgatan. De äro belägna

snett emot den fastighet, där postkontoret Stockholm 4 för närvarande är inrymt.

Fastigheterna i fråga äro för framtiden icke erforderliga för telegrafverkets

behov, och telegrafverket har — såsom framgår av en telegrafstyrelsens

skrivelse till generalpoststyrelsen, vid vilken skrivelse fogats kopia av tomtkartorna

— förklarat sig intet hava att erinra emot att ifrågavarande två fastigheter

vid den tidpunkt, då de ej vidare behövas för telegrafverkets söderstation

(enligt beräkning omkring årsskiftet 1931/1932), överlåtas till postverket mot

ersättning till de belopp, som motsvara dels fastigheternas bokförda värden eller

350,000, respektive 209,000 kronor, dels ock dessutom bokförda värdet, 60,000

kronor, av en på Stockholms stad tillhörig mark uppförd tillbyggnad till fastigheten

Högbergsgatan 45. Sammanlagda ersättningsbeloppet skulle alltså uppgå

till 619,000 kronor.

Generalpoststyrelsen omnämner emellertid i detta sammanhang, att styrelsen

vid de förhandlingar, som förts i ämnet, erhållit upplysning örn att ifrågavarande,

telegrafverket tillhöriga fastigheter måste till så väsentlig del tagas i

anspråk för förestående gaturegleringar, att desamma icke kunna komma till

användning för beredande av postkontorslokaler. Generalpoststyrelsen har därför

företagit undersökning, huruvida icke i närheten funnes lämplig, Stockholms

stad tillhörig tomt, som genom byte med telegrafverkets förenämnda

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majus proposition nr 171.

fastigheter kunde förvärvas åt postverket, en åtgärd, som enligt styrelsens åsikt

måste anses ekonomiskt riktig och skulle innebära fördel icke minst för staden.

Den tomt, som styrelsen avser att genom byte förvärva från staden, är tomten

nr 23 i kvarteret Gråberget, belägen mellan Tjärhovs- och Folkungagatorna.

Styrelsen anför, att å denna tomt, som upptager en areal av 1,404.6

kvadratmeter, enligt vad verkställd utredning visat kail uppföras ett fullt lämpligt

posthus.

I samband härmed upplyser generalpoststyrelsen, att styrelsen — på sätt

framgår av en tidigare i dag på min hemställan avlåten proposition angående

godkännande bland annat av vissa avtal mellan kronan och Stockholms stad

örn fastighetsöverlåtelser — hänvänt sig till kronans fastighetskommission av

år 1925 med begäran, att genom kommissionens föranstaltande värdering måtte

anställas av såväl telegrafverkets förenämnda fastigheter nr 45 och 47 vid

Högbergsgatan som tomten nr 23 i kvarteret Gråberget samt att kommissionen

måtte i övrigt vidtaga de förberedande åtgärder, som på kommissionen ankomme

i och för genomförandet av ett utbyte av nu ifrågavarande fastigheter.

Efter förmälan, att styrelsen uppdragit åt professorn E. Lallerstedt att utarbeta

ritningar och kostnadsberäkning till ifrågasatt byggnad å tomten nr 23

i kvarteret Gråberget samt att styrelsen samrått med byggnadsstyrelsen i fråga

örn byggnadsföretagets planläggning och vidare utarbetande, har styrelsen härefter

— under hänvisning till vid skrivelsen fogade, av professorn Lallerstedt

upprättade skissritningar — beträffande de nya lokalernas anordnande anfört

följande:

För erhållande av bästa möjliga ekonomiska resultat bör byggnaden — i

överensstämmelse med utfärdade byggnadsbestämmelser — enligt vad verkställda,

noggranna utredningar givit vid handen, uppföras sålunda:

mot Tjärhovsgatan i 5 våningar jämte källare och inredd vind samt

mot Folkungagatan i 6 våningar jämte källare och vind.

Såsom framgår av skisserna vore avsett, att byggnaden skulle i huvudsak

innehålla:

i ''källarvåningen: lastningsanordningar för postgodset till och från motorfordonen

samt passage för dessa fordon, toalett- och kapprum för postpersonal,

pann- och koksrum m. fl. ekonomiutrymmen samt i övrigt upplagsplatser och

förrådsrum;

i bottenvåningen: kassaexpedition med avdelning för allmänheten samt övriga

för expeditionsarbetets bedrivande erforderliga lokaler, värdebrevbärarexpedition,

frukostrum och toalettutrymmen samt för uthyrning tills vidare

avsedda butiker med tillhörande lagerutrymmen;

i våningen 1 trappa upp: brevbärarexpedition, frukostrum och toalettutrymmen

ävensom, mot Tjärhovsgatan. för uthyrning tills vidare avsedda lokaler

samt

i övriga våningar: för uthyrning avsedda lokaler i den mån desamma icke

framdeles behöva tagas i anspråk för postkontorets behov, varvid i första hand

lokalerna i våningen 2 trappor upp mot Folkungagatan skulle ifrågakomma.

Beträffande kostnaderna för byggnadsföretaget anför styrelsen, att enligt

de preliminära utredningar, som härutinnan verkställts, byggnadskostnaderna

skulle kunna hållas inom ett belopp av 1,450,000 kronor. Angående den ekonomiska

sidan av byggnadsföretaget framhåller styrelsen vidare, att den utred
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majus proposition nr 171.

ning, som verkställts i detta avseende, givit vid handen, att byggnadsföretaget

måste anses såsom en god affär. Med skälig hyresberäkning för postlokalerna

samt med sådana hyror beträffande övriga lokaler och bostadslägenheter, som

motsvara prisen å den allmänna hyresmarknaden för likvärdiga lokaler och

lägenheter, skulle enligt styrelsen med säkerhet en god avkastning erhållas på

det i byggnadsföretaget investerade kapitalet. I den mån vidare värdet på telegrafverkets

fastigheter vid Högbergsgatan bomme att överstiga värdet på

tomten nr 23 i kvarteret Gråberget, skulle en motsvarande förbättring inträda

i byggnadsföretagets ekonomi.

Med avseende å det förfaringssätt, som borde tillämpas vid postverkets övertagande

av telegrafverkets förenämnda fastigheter vid Högbergsgatan, har styrelsen

i förevarande skrivelse slutligen anfört följande:

Postverkets övertagande av telegrafverkets förenämnda fastigheter skulle,

enligt generalpoststyrelsens förmenande, enklast och mest rationellt ske genom

överförande av sammanlagda bokförda värdet å fastigheterna i fråga samt å

den på Stockholms stad tillhörig mark uppförda tillbyggnaden från telegrafverkets

till postverkets fond. Därest emellertid av budgettekniska skäl en sådan

form för överlåtelsen icke anses böra komma i fråga, erfordras anvisande för

budgetåret 1931/1932 av ett mot fastigheternas och tillbyggnadens sammanlagda

bokförda värde svarande kapitalökningsanslag för postverkets gäldande

till telegrafverket av köpeskillingen för fastigheterna och tillbyggnaden, vilken

köpeskilling telegrafstyrelsen omedelbart inlevererar till riksgäldskontoret såsom

återbetalade lånemedel. I vilket fall som helst medför sålunda fastighetsöverlåtelsen

icke någon utgift för statsverket.

Med åberopande av det anförda har generalpoststyrelsen gjort hemställan

av innehåll, dels att fastigheterna med adressnummer 45 och 47 vid Högbergsgatan

å Södermalm i Stockholm måtte överlåtas från telegrafverket till postverket

och att — därest denna överlåtelse anses icke böra ske enbart genom överförande

av fastigheternas och förenämnda tillbyggnads sammanlagda bokförda

värde från telegrafverkets till postverkets fond — för ifrågavarande förvärv

för postverkets räkning måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett reservationsanslag

av 619,000 kronor, dels att förevarande fastigheter måtte få användas

såsom bytesobjekt vid förvärvande, för postverkets räkning av tomten nr 23 i

kvarteret Gråberget i Stockholm, dels att den mellangift, som kan komma att

tillfalla postverket vid bytets genomförande, måtte få användas för påbörjande

av uppförande å sistnämnda tomt av en posthusbyggnad, dels och att för byggnadsarbetenas

vidare bedrivande måtte för budgetåret 1931/1932 anvisas ett

reservationsanslag av 300,000 kronor.

Med skrivelse den 5 november 1930 har generalpoststyrelsen sedermera

överlämnat av professorn Lallerstedt utarbetade fullständiga ritningar till

byggnadsföretaget samt definitiv kostnadsberäkning för detsamma. Jämväl

den definitiva kostnadsberäkningen slutar å en summa av 1,450,000 kronor.

Vid sistnämnda skrivelse har vidare fogats ett av byggnadsstyrelsen den

23 oktober 1930 avgivet yttrande, vari styrelsen förklarat sig icke hava något

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 151 höft. (Nr 170—171). 289 31 3

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 171.

att erinra beträffande vare sig de föreliggande ritningarna eller kostnadsberäkningen.

Med anledning av vad i generalpoststyrelsens framställning anförts beträffande

förfaringssättet vid postverkets övertagande av telegrafverkets fastigheter

vid Högbergsgatan har utlåtande i ärendet inhämtats från riksräkenskapsverket.

I detta utlåtande, som är dagtecknat den 20 september 1930 och

vari riksräkenskapsverket förklarar sig icke hava skäl till erinran mot styrelsens

förslag rörande uppförande av ny posthusbyggnad, yttrar ämbetsverket

med avseende å övertagandet av berörda fastigheter följande:

Frågan, huruvida den av generalpoststyrelsen föreslagna överlåtelsen från

telegrafverket till postverket av tvenne fastigheter jämte tillbyggnad bör redovisas

över budgeten eller icke, är avhängig av lösningen av den allmännare

frågan örn formerna för överlåtelse av mark eller annat kapital från en af färsfond

till en annan. I sistnämnda fråga har riksräkenskapsverket i anledning

av särskilda remisser att senare inkomma med utlåtande. Redan i detta sammanhang

vill riksräkenskapsverket emellertid uttala, att enligt ämbetsverkets

uppfattning skäl icke föreligga att i förevarande fall redovisa överlåtelsen över

budgeten.

Av vad generalpoststyrelsen i ärendet anfört samt genom de iakttagelser,

jag vid personligt besök i de nuvarande lokalerna för postkontoret Stockholm 4

varit i tillfälle att göra, har jag blivit övertygad örn behovet av att för detta

kontor snarast möjligt anskaffas lokaler, i vilka kunna erhållas väsentligt

ökade utrymmen och vilka möjliggöra ett rationellt ordnande av arbetet samt

beredande av skälig bekvämlighet för den korresponderande allmänheten.

Såsom av den förebragta utredningen framgår, har också frågan örn nya lokaler

för kontoret länge stått på dagordningen, och redan år 1920 hava statsmakterna,

bland annat i syfte att säkerställa en lösning av denna fråga, beslutat

inköp av den fastighet nr 21 i kvarteret Östergötland å Södermalm, i vilken

postverkets verkstad för närvarande är inrymd.

På grund av den utveckling, som postverkets verkstadsrörelse sedan år 1920

undergått och som medfört att nyssnämnda fastighet så gott som fullständigt

måst tagas i anspråk för verkstadens behov, lärer emellertid postkontorets lokalfråga

numera icke böra ordnas genom användande av fastigheten i kvarteret

Östergötland. En förflyttning av postverkets verkstad synes nämligen av skäl,

som generalpoststyrelsen utvecklat, icke vara ekonomiskt lämplig. Under sådana

förhållanden återstår enligt min mening för en tillfredsställande lösning av

lokalfrågan endast utvägen att för postkontoret anskaffa särskild fastighet.

Enligt generalpoststyrelsens förslag skulle detta ske genom övertagande för

postverkets räkning av två telegrafverket tillhöriga men från och med år 1932

för detta verk obehövliga, i kvarteret Nederland belägna fastigheter, vilka

emellertid — då de efter genomförandet av vissa gaturegleringar icke bleve

tillräckliga för beredande av erforderliga postkontorslokaler — skulle överlatas

till Stockholms stad i utbyte mot en staden tillhörig tomt nr 23 i kvarteret

Gråberget, å vilken skulle uppföras nybyggnad för postkontoret.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Majis proposition nr 171.

Vad sålunda föreslagits Ilar icke givit mig anledning till erinran. Genom

det föreslagna bytet skulle postverket komma i besittning av en val belägen

tomt, som synes lämna möjlighet till en tillfredsställande lösning av postkontorets

lokalfråga, Något hinder för detta förvärv synes icke heller föreligga,

överenskommelse rörande ifrågavarande fastighetsbyte har numera

träffats mellan kronan genom dess fastighetskommission av år 1925 samt

Stockholms stad genom dess fastighetsnämnd. Tidigare i dag har Kungl.

Majit på min hemställan beslutat genom särskild proposition hänskjuta bland

annat nämnda överenskommelse till riksdagens prövning och godkännande.

X överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket beträffande sättet för

postverkets övertagande av telegrafverkets förenämnda fastigheter tillstyrkt,

vill jag förorda, att övertagandet icke redovisas över budgeten utan bokföringsmässigt

kommer till uttryck allenast därigenom, att det bokförda värdet av fastigheterna

samt av den i ärendet omförmälda, a stadens mark belägna tillbyggnaden

eller tillhopa 619,000 kronor överföres från telegrafverkets till postverkets

fond.

Av förenämnda överenskommelse mellan kronan och Stockholms stad framgår,

att kronan för de till staden överlåtna fastigheterna skulle erhålla, utom

tomten i kvarteret Gråberget, en kontant mellangift av 310,000 kronor. Enligt

vad generalpoststyrelsen avsett skulle detta belopp användas såsom bidrag till

bestridande av kostnaderna för nybyggnaden i kvarteret Gråberget. Kungl.

Majit har ock beslutat att i förut omförmälda proposition framställa förslag

härom till riksdagen.

I detta sammanhang må nämnas, att enligt överenskommelsen staden skulle

tillträda fastigheterna i kvarteret Nederland den 1 januari 1932 och kronan

tomten i kvarteret Gråberget den 1 juli 1931. Arrendekontraktet med Stockholms

stad angående den mark, å vilken tillbyggnaden är uppförd, utlöper den

1 oktober 1932. Från telegrafstyrelsen har meddelats, att staden emellertid vore

villig lösa telegrafverket från förpliktelserna på grund av nämnda kontrakt —- inberäknat åtagande att återställa tomten i förut befintligt skick — från och

med den dag, då fastigheterna i kvarteret Nederland överlåtas på generalpoststyrelsen.

Mot det förslag, som av generalpoststyrelsen framlagts beträffande det avsedda

byggnadsföretagets utformning och som av byggnadsstyrelsen lämnats

utan anmärkning, har jag intet att erinra. Ej heller hava kostnadsberäkningarna

givit mig skäl till invändning. Enligt dessa beräkningar skulle till byggnadens

uppförande erfordras ett belopp av 1,450,000 kronor. Då, såsom nyss

nämnts, för dessa kostnader skulle tagas i anspråk det belopp av 310,000 kronor,

som Stockholms stad vid fastighetsbytet skulle erlägga såsom mellangift,

skulle såsom kapitalökningsanslag för byggnadsföretaget erfordras ett belopp

av 1,140,000 kronor. På sätt generalpoststyrelsen föreslagit och i statsverkspropositionen

preliminärt beräknats, torde av detta anslagsbelopp för nästkommande

budgetår böra anvisas 300,000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Majus proposition nr 171.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm för budgetåret

1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor,

att utgå av lånemedel.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Waldemar Wiens.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:151 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm. a1 i texten
  2. SU 1931:84 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till posthusbyggnad å Södermalm i Stockholm. s. 11 i texten