Sök i Ratio Lex

Angående täckande av Irist i samrealskolans i Söderhamn medel

1931-03-06 · 10 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:182, Angående täckande av Irist i samrealskolans i Söderhamn medel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående täckande av

Irist i samrealskolans i Söderhamn medel; given Stockholms

slott den 6 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majda,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Bans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener, anför:

Med skrivelse den 29 oktober 1930 har skolöverstyrelsen för den åtgärd

Kungl Maj-t kunde finna erforderlig till Kungl. Majit överlämnat åtskilliga avbriBti8amhandlingar

rörande uppkommen fråga örn täckande av brist i samrealskolans

i Söderhamn medel. medel.

Beträffande uppkomsten av omförmälda brist och i samband därmed stående

omständigheter får jag med stöd av de vid överstyrelsens skrivelse

fogade handlingarna lämna följande närmare redogörelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 159 käft. (Nr 182.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 182.

Enligt utdrag av realskolans i Söderhamn räkenskaper för budgetåret 1927/

1928 balanserades vid utgången av samma budgetår till budgetåret 1928 ''

1929 som tillgångar i nedannämnda kassor och fonder:

Biblioteks- och materielkassan...................kronor

Premie- och fattigkassan........................ ,

Byggnadsfonden ............................ »

C. J. Schönings donationsfond.................... »

Jonas Bjurs » »

Sällskapet »De sextons» donationsfond.............. »

Helsinglands Enskilda Banks stipendiefond........... »

Jon Olssons i Kinsta stipendiefond................. »

P. O. O. Wikströms » ................. »

Anna Petersohns premiefond..................... »

Realskolans Nykterhetsförbunds basarfond........... »

Gustaf-Adolfs-fonden..................... »

V. Thams fond...................... »

C. A. Södergrens fonds disponibla medel............ »

3,278: 23

88: 09

10,191: 79

1,276: 16

642: 50

303:10

1,700: 56

607:18

607:18

679:12

846: 07

1,201: 69

12,727: 05

2,320: 35

Summa kronor 36,469: 07

Det i anslutning till räkenskaperna stående inventeringsinstrumentet var

av följande lydelse:

Inventering sinstrumen t.

Vid inventering denna dag av realskolans i Söderhamn kontanta medel

samt värde- och säkerhetshandlingar företeddes:

kontant.....................................kronor

motbok nr 10129 med Söderhamns stads sparbank, kap.

» » 10577 » » $ p kap

» » 1704 » Svenska Handelsbanken, kap.. . .

A.-B.^ Atlas Diesels 5 Va-procents obligationer, ser. C. n:r

0150, 051, 0152, 1608, 1609, Ser. B. nr 603, nominellt

Svenska Statens 5 procents obligationer, Litt. C. nr 25714,

nom........ >

51 » » » - » Litt. D. nr 02104,

nom........ >

depositionsbevis nr 21726 med Svenska Handelsbanken. .

» » 20278 » » » j

» » 22157 » » » ,

726: 92

16,629: 81

1,185: 43

115:32

10,000: —

1,000: —

500

1,000

900

2,500

Summa kronor 34,557: 48

ett av Brand- och Livförsäkringsaktiebolaget Svea utfärdat försäkringsbrev

för lösöret å sextiotvåtusen (62,000) kronor.

Samtliga dessa värde- och säkerhetshandlingar befunnos vara behörigen

förvarade och vidmakthållna.

Söderhamn den 2. 7. 1928.

Alfred Thulin. G. N:son Thune.

Av kollegiet utsedda inventeringsmän.

Med anledning av innehållet i en inom riksräkenskapsverkets revisionsavdelning

framställd anmärkning vid realskolans räkenskaper för budgetåret

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

1927/1928 samt dåvarande rektorns vid skolan R. Hillström däröver avgivna

förklaring ävensom på grund av vad byråchefen i nksräkenskapsverket

R. Vide i övrigt iakttagit vid en flyktig undersökning av samma räkenskaper,

uppdrog riksräkenskapsverket åt Vide att vid allmänna läroverk i Uppsala

stift verkställa inventering samt företaga den undersökning beträffande redovisningsväsendet

i övrigt, som kunde finnas av omständigheterna betingad.

I en till riksräkenskapsverket avgiven, den 13 april 1929 dagtecknad berättelse

över en av Vide företagen resa till Söderhamn i och för verkställande

av inventering vid skolan anförde Vide bland annat:

Jag avreste onsdagen den 10 april 1929 kl. 14.45 till Söderhamn

dit lag ankom på aftonen. Torsdagsmorgon kl. 9.45 sokte jag läroverkets

rektor, som då hade sin mottagningstid. Han hade emellertid for vaktmästaren

tillkännagivit, att han den dagen var förhindrad infinna si gå

mottagningstiden. Sedan jag av vaktmästaren erfarit, att-rektor kunde för

väntas komma till läroverket vid halv tolv tiden anmodade jag vaktmästaren

meddela rektor, att jag kl. halv tolv väntade honom i hans mottagningsrum.

Häremot hade rektor icke haft något att invända. Han infann

sig emellertid icke på den utsatta tiden. Jag väntade förgäves till kh 14.so,

då skrev jag på ett visitkort till rektor och anhöll att fa träffa honom

fredags morgon kl. 9.45. Detta kort inlade jag i ett kuvert adresserade det

till rektor Hillström och avlämnade det i rektors bostad till hans fru. Därefter

sökte jag per telefon och genom förnyat besök i skolan träffa rektorn,

m Fredags morgon meddelade mig per telefon rektors sekreterare läroverksadjunkten

Thune, enligt uppdrag av fru Hillström att rektor Hinström icke

varit hemma under natten samt att jag förty icke kunde vanta att träffa

honom på den utsatta tiden. Personligen besökte jag fru Hillström och

fick då nämnda uppgifter bekräftade. Omedelbart efter detta samtal begav

jag mig till skolans inspektor, kontraktsprosten Tollin och delgav honom

vad sålunda förekommit. Sedan satte jag mig i förbindelse med iaroverksadjunkten

Thune och utbad mig hans medverkan för att fa till stånd en

inventering av skolans tillgångar. Han utfästa sig därvid, att, i vad pa

honom antomine, söka få en sådan inventering förrattad sa snart lämpligen

ske kunde, antingen i närvaro av rektor eller örn denne, såsom det befarades

tagit sitt liv, i närvaro av hans hustru. Protokoll över inventeringen

skulle omedelbart därefter insändas till riksräkenskapsverket

Vid nu anförda förhållande syntes det mig icke erforderligt att jag längre

kvarstannade i Söderhamn, varför jag avreste därifrån på fredagen kl. 13.32

samt ankom till Stockholm kl. 20. , _ , .

Då det med hänsyn till bestämmelserna i kungörelsen den 7 december

1906 (nr 110), möjligen kan anses åligga inspektor att verkställa inventering vid

skolan, avsänder jag samtidigt härmed avskrift av denna rapport till inspektor

och till läroverksadjunkten Thune, varjämte jag med skrivelse till

skolöverstyrelsen överlämnar ett exemplar av samma rappor .

I en den 16 april 1929 dagtecknad skrivelse till länsstyrelsen i Gävle,

som av länsstyrelsen överlämnades till riksräkenskapsverket, meddelade

adjunkten vid samrealskolan i Söderhamn G. W. N:son Thune i egenskap

av vikarierande rektor vid nämnda skola, att Hillström berövat sig livet,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

samt att vid verkställd inventering av läroverkets kassor inga medel funnos

tillgängliga. Med skrivelse samma dag överlämnade Thune till riksräkenskapsverket

ett över inventeringen upprättat, den 15 april 1929 dagtecknat

inventeringsinstrument utvisande följande:

Vid inventering denna dag av samrealskolans och kommunala gymnateddes

Söderhamn kontanta “edel saint värde- och säkerhetshandlingar före
-

kontant ....................

motbok med Söderhamns stads sparbank nr 10129 å

* * 8 » 10577 å . .

» » Helsinglands Enskilda bank » 1704 å

kronor 103: 67

» 29:81

» 232:83

» 19:34

Summa kronor 385: 65

Dessutom anträffades tvenne kuvert, det ena med påskrift Sundberg och

innehållande 235 kronor, det andra med påskrift Friefeldt och innehållande

350 kronor, vilka medel tydligen varit avsedda att överlämnas till musikläraren

och tecknmgslärarinnan vid månadsskiftet (lönemedel).

Samtliga dessa värde- och säkerhetshandlingar befunnos vara behörigen

förvarade och vidmakthållna. s

Sedan härefter riksräkenskapsverket anmodat adjunkten vid samrealskolan

A. Thulin ävensom Thune att inkomma med förklaring över den av dem

den 2 juli 1928 verkställda inventeringen, anförde Thulin och Thune i den

3 maj 1929 avgiven förklaring följande:

Det ar givetvis svårt att så lång tid efteråt i detalj erinra sig, vad vid

inventeringen forekom. Till belysande och bekräftande av vår förklaring

bifoga vi det läroverket tillhöriga och av oss undertecknade exemplaret av

det över inventeringen upprättade instrumentet, vilket exemplar givit oss

hållpunkter för vår minnesbild av inventeringen.

Vid inventeringen räknades den kontanta kassan av undertecknad Thulin

0c^..beiannl. belopPet stämma med det å instrumentet upptagna beloppet!

Därefter företedde rektor Hillström de tre å instrumentet upptagna motbockerna

och funnos å dem innestående respektive 629 kronor 81 öre 1 185

kronor 43 öre och 115 kronor 32 öre. Dessa belopp funnos ej utskrivna å

nägotdera exemplaret av mventeringsinstrumentet. Såsom skäl härtill uppgav

Hillström, att motböckerna nyss hämtats av honom från ett av honom

1 Q- av stadens banker förhyrt kassafack, varför han hittills saknat tillfälle

att i detta avseende fullständiga instrumentet. Han skulle emellertid sedermera

tillskriva dessa belopp. Vi funno förklaringen fullt acceptabel, allra

helst som vi ansågo, att vi endast hade att se till att motböckerna verkligen

funnos bland läroverkets tillgångar.

Beträffande A. B. Atlas Diesels obligationer uppgav Hillström, att tvenne

av dem utlottats, och att han ännu icke från banken erhållit uppgift om

numren å de i stället inköpta. Han hade i stället i instrumentet lämnat

nödigt utrymme å två särskilda ställen att där sedermera tillskriva de erforderiiga

nummeruppgifterna. Han uppgav jämväl, att han hade de övriga

åtta obligationerna förvarade i ovanberörda kassafack, och att han icke

velat medföra dem till -inventeringen, enär han sedan, på grund av att

bankerna vid inventeringens slut vore stängda, icke vore i stånd att för för
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

väring åter inlämna dem i banken. Han ville icke gärna förvara dem i

skolans kassavalv, och då han omedelbart efter inventeringen ämnade sig ut

till sitt lantställe utanför staden, kunde han icke gärna förvara dem i sin

bostad. Hans förklaringar föreföllo oss fullt trovärdiga, allra helst som vi

hyste den uppfattningen, att samtliga obligationer voro ställda pa realskolans

kollegium och sålunda näppeligen kunde överlåtas eller belanas utan att

kollegiet därom bevisligen beslutat.

Beträffande posterna å 1,000, 500, 1,000, 900 och 2,500 kronor, d v. s.

de fem sista posterna, förklarade rektor, att vi ej hade med dem att gora.

Dessa medel tillhörde enligt låneräkningen för år 1927/1928 byggnadsfonden,

vilken fond icke utgjorde föremål för kollegiets revision. Emot

detta hade vi intet att erinra.

Slutsumman av de i instrumentet upptagna posterna var icke vid inventeringen

utskriven å instrumentet. Detta torde dock i och lör sig sakna

betydelse, då denna summa endast innefattar en rent siffermässig sammanfattning

av vad som vid inventeringen granskats. ..

Vid en jämförelse mellan bifogade och till riksräkenskapsverket oversända

exemplar av inventeringsinstrumentet framgår, att å det senare skritt

och siffror inslagits med lila färgband, medan å det förstberorda vissa sittror

inslagits med svart färgband, förmodligen för att därmed giva detta

sken av att vara en kopia av det till riksräkenskapsverket översanda exemplaret.

Läroverkets exemplar skulle ju nämligen företes vid den kommande

revisionen. .

Vi kunna icke anse, att vi genom något vårt förfarande vid inventeringen

visat grövre försummelse. Givetvis är det, sedan Hillströms brottslighe

nu kommit i dagen, lätt att konstatera, att inventeringen borde gjorts med

stor skärpa. Vi saknade dock anledning till varje tanke på att han pa ett

brottsligt sätt manipulerat med kassorna, så mycket mer som han sedan ar

1910 skött förvaltningen av läroverkets medel, utan att någon anmärkning

mot denna förvaltning kommit till vår kännedom. Vid sådant förhållande

hade vi fog anse varje begäran att få granska obligationer och bankkonton

onödigt sårande för vår chef. Det torde dock i forsta hand sta fast, att

medlen förkommit icke genom vår försumlighet utan genom Hillströms

brottslighet, och att även en så stark kontroll, som över huvud star underordnade

till buds gent emot en överordnad, näppeligen kunnat hindra försnillningarna.

I skrivelse till Kungl. Majit anförde därefter Thune i egenskap av vikarierande

rektor vid skolan bland annat:

Omedelbart efter Hillströms död hade brist upptäckts i de av honom i

hans egenskap av rektor omhänderhavda kassor och fonder. Denna brist

hade enligt företagen utredning visat sig vara så stor att läroverket stöde

så gott som utan fonder och utan medel till bestridande av de löpande utgifterna.

Förutom i skolans räkenskaper upptagna fonder hade vid skolan

funnits ytterligare två fonder, vilka emellertid aldrig av Hillström redovisats

och upptagits i räkenskaperna, nämligen Söderhamns stads sparbanks

stipendiefond och A. Wahlbergs musikfond med ursprungligt kapitalbelopp

av 3,000 kronor respektive 450 kronor. Samtliga vid läroverket befintliga

fonder med undantag av byggnadsfonden vore av beskaffenhet att räkenskaperna

över dem enligt § 225 i gällande stadga för rikets allmänna läroverk

skulle genom kollegiets försorg granskas. 1 hulie anhöll slutligen, att

opaginerad Kontrollera mot PDF

*3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

Kungl. Ma,j:t ville besluta örn ersättning av allmänna medel för de av Hillström

försnillade fonderna och kassorna.

Med anledning av sistnämnda framställning anbefallde Kungl. Majit genom

beslut den 16 augusti 1929 länsstyrelsen att, på rekvisition i mån av

behov och mot redovisningsskyldighet, tillhandahålla rektor vid sainrealskolan

i Söderhamn högst 7,500 kronor att användas till bestridande av resterande

avlöningar och andra trängande utgifter för läroverket; och skulle

nämnda belopp avföras under titeln »Förskott mot framdeles ersättning».

Jämlikt Kungl. Majits beslut skulle vidare rektor hava att snarast möjligt

sedan utrett blivit, huruvida och i så fall i vad mån vederbörande kollegieledamöter

kunde komma att ersätta omförmälda brist i läroverkets kassor

och fonder till Kungl. Majit inkomma med anmälan härom, och förklarade

Kungl. Majit sig vilja sedermera till prövning upptaga frågan örn ersättande

av det sålunda beviljade förskottet.

Sedan härefter riksräkenskapsverket till skolöverstyrelsen överlämnat vissa

handlingar rörande ifrågavarande brist för den åtgärd, som kunde på överstyrelsen

ankomma, anhöll överstyrelsen hos länsstyrelsen i Gävle, att länsstyrelsen

ville vidtaga de åtgärder, den kunde finna erforderliga för att i

förevarande fall bevara det allmännas rätt.

Med skrivelse den 19 juli 1930 har därefter länsstyrelsen till skolöverstyrelsen

överlämnat viss genom vederbörande landsfogde och magistraten i

böderhamn verkställd utredning i ärendet, ävensom från vederbörande ledamöter

av Söderhamns samrealskolas kollegium infordrad förklaring, huruvida

de vore villiga att ersätta nu ifrågavarande brist.

Kollegieledamöterna hava förklarat att de icke vore villiga att i någon

mån ersätta den genom Hillströms oegentligheter uppkomna bristen.

I sin förklaring hade ledamöterna vidare anfört bland annat:

Det vore givetvis lätt att efter allt vad som numera uppdagats rörande

Hillströms oegentligheter och förfaranden konstatera, att åtskilligt kunnat

göras för åstadkommande av en effektivare kontroll. I den mån felaktigheter

i kontrollen kunnat påvisas hade dessa felaktigheter — och de voro

ursäktliga sådana förelegat under de sista åren. Hillströms förskingringar

omspunne en tid av förmodligen minst ett tiotal år. Kollegieledamöterna

hade haft stor anledning att anse allt hava varit i sin ordning av

den tystnad, som rått från riksräkenskapsverkets sida. Felaktigheter i Hillströms^

räkenskaper hade förekommit, enligt vad numera upplysts, sålunda

underlåtenhet att exempelvis inom föreskriven tid inleverera statliga terminsavgifter,

utan att kollegieledamöterna erhållit meddelande härom i någon

form, vilket med hänsyn till den ansvarighet, som ålåge dem varit på

sin plats. Det hade ålegat jämväl skolans inspektor att förrätta inventering

av kassorna och fondema. Någon sådan inventering hade icke någonsin

verkställts. Givetvis hade kollegieledamöterna, som icke vetat av underlåtenhet

härutinnan, ej heller att någon anmärkning avhörts från inspektor,

styrkts i sin övertygelse, att allt varit i sin ordning.

Länsstyrelsen har anfört, bland annat, att länsstyrelsen visserligen ansåge,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182. "

att inventeringarna uppenbarligen icke gjorts med erforderlig skärpa, men

att länsstyrelsen dock med hänsyn till inventeringsmännens ställning till

Hillström såsom deras chef ansåge billigheten tala för, att någon ersättningsskyldighet

icke utkrävdes av dem, utan att de förskingrade medlen ersattes

av statsverket. Länsstyrelsen föresloge därför överstyrelsen att överlämna

handlingarna till Kungl. Majit för beslut huru i saken vidare skulle

förfaras. . .

I detta sammanhang anser jag mig böra i korthet erinra örn vissa bestämmelser

rörande kassor, avgifter och redovisning vid läroverken. Därvid

är först att märka, att intill utgången av oktober 1928 stadgan for rikets

allmänna läroverk den 18 februari 1905 ägde tillämpning och att nu

gällande läroverksstadga av den 24 september 1928 trädde i kraft den 1 november

samma år. Båda stadgarna innehålla, där ej här nedan annorlunda

angives, enahanda bestämmelser i nu ifrågavarande hänseende.

“''Vane allmänt läroverk skall äga ljus- och vedkassa, biblioteks- och materielkassa

samt premie- och fattigkassa, och åligger ansvaret och redogörelsen

för dessa kassor vederbörande rektor som jämväl, dar ej annorlunda

är föreskrivet, bestämmer angående utgifter, som ur desamma skola bestridas.

Utom nämnda kassor skall vid varje läroverk finnas en byggnadsfond.

Vården av jämte ansvaret för sistnämnda fond ålåg enligt 1905 ars stadga

vid högre allmänt läroverk och realskola för gossar rektor jamte en av kollegiet

och två av vederbörande kommunalstyrelse utsedda delegerade. Enlig

gällande stadga åligger vården av jämte ansvaret för byggnadsfonden lokals

tv reisen. Redogörelse för fonden ankommer på rektor. För donationsmedel

till stipendier eller för annat ändamål skall, därest de sta under ett

läroverks omedelbara förvaltning, rektor ansvara och redogöra, savida ej

annorlunda är särskilt föreskrivet. , „ . i;w e

Räkenskaperna över de kassor, för vilka rektor ansvarar skulle jamil §

227 i 1905 års stadga vid högre allmänt läroverk och realskola tor gossar

av kollegiet årligen granskas och underskrivas. Enligt gällande larove™sstadga

skola räkenskaperna efter granskning av tva utav kollegiet utsedda

revisorer föreläggas kollegiet och av dess ledamöter underskrivas.

Räkenskaperna över förvaltningen av läroverkets byggnadsfond skulle enligt

1905 års stadga, där icke annorlunda var särskilt stadgat, ärligen granskas

av två revisorer, vilka i stift, där byggnadskassa lanns utsågs den

ene av domkapitlet och den andre av vederbörande kommunalstyrekse samt

i övriga stift båda av kommunalstyrelsen. Enligt 1928 års stadga tillkommer

det som regel lokalstyrelsen att verkställa granskning av rakenskaperna.

Jämlikt kungörelsen den 7 december 1906 angående bestämmelser rörande

sättet för uppgörande av de allmänna läroverkens räkenskaper m. m.

gäller i fråga örn läroverkens räkenskaper samt den offentliga kontrollen

av desamma, bland annat, att till styrkande av den i räkenskaperna utbalanserado

behållning inventering av kassor och fonder med avseende a såväl

kontanta tillgångar som värde- och säkerhetshandlmgar, skall forrattas

av två utav läroverkskollegiet utsedda inventeringsmän å sista sockendagen

av varje räkenskapsår, efter det in- och utbetalningar för dagen upphört,

eller där hinder härför möter, å första söckendagen av nästföljande raken
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 182.

skapsår, före det in- och utbetalningar för dagen tagit sin början, och skall

dessutom dylik inventering förrättas av eforus eller inspektor minst en gång

örn året å tid, som omedelbart före inventeringen tillkännagives för redogöraren.

Vid räkenskaperna skola vidare fogas vederbörligen underskrivna

instrument över de föreskrivna inventeringarna ävensom bankinrättningsbevis

över tilläventyrs å upp- och avskrivnings- eller annan löpande räkning

vid inventenngstillfällena innestående medel.

Jag återgår härefter till redogörelsen för det nu föreliggande ärendet.

Med förut omnämnda skrivelse den 29 oktober 1930 har skolöverstyrelsen

med instämmande i de av länsstyrelsen framhållna synpunkterna — till

Kungl. Maj:t överlämnat handlingarna i ärendet för den åtgärd, Kungl. Maj:t

kunde finna erforderlig.

I ärendet föreligger en av läroverkets nuvarande rektor till skolöverstyrelsen

insänd tablå, utvisande Hillströms stärbhus’ skulder till läroverkets

kassor och fonder enligt bokslutet den 30 juni 1929, de av förvaltningen

i stärbhusets konkurs under budgetåret 1929/1930 inbetalta beloppen och

de enligt bokslutet den 30 juni 1930 gjorda avskrivningarna. Tablån utvisar

följande:

Rektor Hill- ströms sterb- hus'' skulder

till lärover- kets kassor

och fonder

den 3% 1929

Utdelning

från

konkursen

Avskrivet

i räkenska- perna

1929—1930

3,273

64

1,031

62

2,242

02

928

48

115

08

813

40

117

49

14

57

102

92

11,139

66

1,381

24

9,758

42

1,339

96

166

16

1,173

80

674

65

83

58

591

07

318

25

39

43

278

82

1,785

56

221

34

1,564

22

637

53

79

—

558

53

637

53

79

—

558

53

713

07

88

41

624

66

888

37

110

11

778

26

1,022

50

126

73

895

77

13,351

65

1,655

52

11,696

13

2,436

35

302

06

2,134

29

3,150

—

390

60

2,759

40

472

50

58

53

413

97

2,450

—

303

80

2,146

20

45,337 1

19 |

6,246 |

78

39,090

41

Kassans eller fondens namn

Lärarnas avlöningsmedel..........

Biblioteks- och materielkassan......

Premie- och fattigkassan..........

Byggnadsfonden................

C. J. Schönings fond............

Jonas Bjurs fond...............

»De sextons» fond..............

Hälsinglands Enskilda Banks fond . .

Jon Olssons i Kinsta fond........

P. O. O. Wikströms fond.........

Anna Petersohns fond...........

Realskolans nykterhetsförb:s bazarfond

Gustaf-Adolfsfonden.............

V. Tharas fond................

C. A. Södergrens fond...........

Söderhamns stads sparbanks fond. . .

A. Wahlbergs musikfond.........

Terminsavgifter till statsverket.....

Summa kronor

I ärendet hava därefter yttranden avgivits den 22 november 1930 av riksräkenskapsverket,

den 7 februari 1931 av statskontoret och den 25 februari

1931 av justitiekanslersämbetet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 182. 9

Riksräkenskapsverket har anfört bland annat:

Det torde få anses ådagalagt, att kontrollen å rektors medelsförvaltning

i vissa avseenden varit bristfällig, men vederbörande hava till sitt fredande

andraga omständigheter, som ej kunna frånkännas betydelse vid bedömandet

av deras försummelser härutinnan.

Därest i enlighet med vad länsstyrelsen och skolöverstyrelsen anfört billigheten

får anses tala för att någon ersättningsskyldighet icke utkräves av

deni, som i följd av bristfällig kontroll eller annan försummelse må kunna

anses vållande till att förskingringarna icke tidigare upptäckts eller att läroverket

av annan anledning lidit förlust i sammanhang med förskingringen,

får riksräkenskapsverket hemställa, att de förskingrade beloppen varda läroverket

ersatta av statsmedel. Den av skolans nuvarande rektor lämnade

uppgiften örn de avskrivna beloppens storlek har befunnits överensstämma

med skolans hit inkomna räkenskaper för budgetåret 1929/1930.

Riksräkenskapsverket tillåter sig i detta sammanhang erinra, att ämbetsverket

i skrivelse den 2 juli 1929 vid besvarande av en remiss närmast

föregående dag livligt tillstyrkt vidtagande av åtgärder för upphävande av

läroverkskollegiernas befattning med läroverkens kassor och ansvar för deras

förvaltning.

Statskontoret har anfört:

Även om det torde få anses ådagalagt, att de personer, vilka kontrollen

över medelsförvaltningen vid läroverket ålegat, härutinnan gjort sig skyldiga

till åtskilliga försummelser, och det icke kan anses uteslutet, att de

kunna ådömas ersättningsskyldighet, är statskontoret dock av den uppfattniugen,

att vad de i ärendet hörda myndigheterna anfört måste anses starkt

tala0 för att icke i detta fall från statens sida utkräva någon ersättningsskyldighet.

Statskontoret anser sig alltså böra tillstyrka, att den del av det

förskingrade beloppet, som icke kunnat täckas genom utdelning i redogörareus

konkurs, eller 39,090 kronor 41 öre, i sin helhet ersättes av statsmedel.

Under erinran om att ersättning enligt lagen den 10 juli 1899 om ersättning

av allmänna medel i vissa fall för skada, som förorsakats av ämbetseller

tjänstemän m. fl., plägat bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter,

vill statskontoret föreslå, att jämväl i detta fall nämnda anslag anlitas.

Riksdagens medgivande lärer dock böra inhämtas såväl till efterskänkandet

av ersättningsskyldigheten som till anlitandet av anslaget till oförutsedda

utgifter för bristens täckande.

Justitiekanslersämbetet har anfört, bland annat.

Huruvida sådan utredning, som Kungl. Maj:t åsyftat, kan anses föreligga

i ärendet, synes justi ti ekan slersämbetet tvivelaktigt. Visserligen är ju tydligt,

att kollegieledamötcrna icke äro villiga att ersätta bristen, men enligt justitiekansler,

såmbetets förmenande hava icke klarlagts de faktiska omständigheter,

på vilka skulle kunna grundas ett omdöme örn i vad man ersättningsskyldighet,

trots bestridande kan åvila do särskilda ledamöterna, än mindre har

något försök blivit gjort att genom talan vid domstol utkräva dylik ersättning.

Emellertid hava riksräkenskapsverket ävensom statskontoret, ifiagasattT

att ersättning icke skulle utkrävas av vederbörande och att i stället

statsverket skulle täcka i fonderna förefintlig brist. Justitickanslersämbetet

anser sig böra framhålla, att någon laga ersättningsskyldighet i beiörda hänseende

icke lärer åligga staten. Anses billigheten kräva att ersättningstalan

Bihang lill riksdagens protokoll Will. / sand. 150 haft. fNr 182.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 182.

ej anställes, torde möjligen vara nödvändigt att statsmakterna i annan ordning

bereda fonderna gottgörelse.

men t stefen. .. } enllghet med flertalet av de hörda myndigheterna anser jag starka bilhghetsskäl

tala för, att talan icke anställes mot dem, som i följd av bristfällig

kontroll eller annan försummelse må kunna anses vållande till

att den genom rektor Hillströms förskingringar uppkomna bristen i samrealskolans

i Söderhamn medel icke tidigare upptäckts. Jag föreslår, att den

del av ifrågavarande brist, som icke kunnat täckas genom utdelning i redogörare^

konkurs, eller 39,090 kronor 41 öre, ersättes av statsmedel. Denna

ersättning anser jag böra på sätt statskontoret föreslagit bestridas av anslaget

till oförutsedda utgifter. Härtill torde erfordras riksdagens samtycke. I händelse

av bifall till vad jag föreslår, anser jag något uttalande i frågan om

ersättningsskyldighetens efterskänkande icke vara erforderligt.

Beträffande det i riksräkenskapsverkets yttrande gjorda uttalandet rörande

upphävande av läroverkskollegiernas befattning med läroverkens kassor och

ansvar för deras förvaltning vill jag erinra örn, att jag vid anmälan till

årets statsverksproposition av de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret

1930/1931 av utgifterna under åttonde huvudtiteln under punkt 164

i samband med frågan örn arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna

meddelat, att en av skolöverstyrelsen och riksräkenskapsverket gemensamt

gjord framställning örn en allsidig utredning angående den ekonomiska förvaltningen

vid de allmänna läroverken och vissa andra läroanstalter för närvarande

är beroende på Kungl. Maj:ts prövning, ävensom i samband därmed

uttalat min förhoppning, att möjlighet skall kunna beredas att snart igångsätta

denna utredning.

I anslutning till vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att till täckande av den genom vissa av framlidne rektor

R. Hillström begångna oegentligheter uppkomna bristen i

samrealskolans i Söderhamn medel må av det i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppförda extra förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter utgå ett belopp av 39,090 kronor

41 öre.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

H. B. Hammar.

Stockholm 1931, Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

310886

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:236 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majis proposition angående täckande av brist i samrealskolans i Söderhamn medel. a1 i texten
  2. SU 1931:128 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående täckande av irist i samrealskolans i Söderhamn medel. s. 1 i texten