Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr 189

1931-03-20 · 23 sidor, varav 23 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 23 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:189, Kungl. Maj:ts proposition nr 189

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

1

Nr 189.

Kungl. Maj:ts propositim till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914

oom tillsyn å fartyg; given Stockholms slott den 20 mars

1931.

Under åberopande av bilägga i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den

16 oktober 1914 örn tillsyn å fartyg.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

D. Hansén.

Bihang till riksdagens protokoll 1931

1 sami

165 haft. {Nr 189.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 189.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om

tillsyn å fartyg.

Härigenom förordnas, att 19 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg

skall erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

I fall, som avses i 14 § 1 mom. och 15 §, må fartyget ej förses med nationalitets-

och registreringscertifikat eller i 4 § sjölagen omförmält hemortsbevis,

förrän genom besiktningen blivit utrönt, att fartyget är i sjövärdigt skick.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 189.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 6 mars 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anför chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Hansén:

»I skrivelse till Kungl. Majit den 5 augusti 1929 framhöll Sveriges varvsindustriförening,

att enligt svensk rätt inteckning i nybyggt fartyg kunde erhållas

först någon tid efter det fartyget levererats. Inteckning kunde nämligen

ej beviljas innan fartyget blivit registrerat, och för registrering fordrades,

att mätbrev rörande fartyget kunde företes samt att fartyget förklarats

vara i sjövärdigt skick. Mätbrev kunde ej erhållas förrän fartyget vore i det

närmaste färdigt och bevis örn sjövärdighet erhölles först i samband med utrustningens

färdigställande. Då domstolen vid behandling av inteckningsärenden

hade att själv anskaffa utdrag av fartygsregistret, erfordrade sådant

ärende — vilket finge handläggas endast å måndag — minst två föredragningsdagar

(motsvarande jämte expeditionstid omkring två veckor). Det dröjsmål

med intecknings erhållande, som på grund av anförda omständigheter uppkomme,

medförde, att vid fartygsbygge varvet, som i de flesta fall lämnat kredit

å viss del av köpesumman för fartyget, nödgades lämna ifrån sig detta utan

att erhålla någon säkerhet för sin fordran. Under åberopande härav hemställde

föreningen, att Kungl. Maj :t måtte låta verkställa utredning rörande införande

av sådana bestämmelser örn villkor och förfarande för erhållande av

inteckning, att inteckning i nybyggt fartyg kunde erhållas redan vid leveransen.

över framställningen infordrades yttranden från kommerskollegium —

som i sin ordning hörde samtliga handelskamrar och vissa andra sammanslutningar

— samt styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan.

Med ledning av de inkomna yttrandena hava uppgjorts förslag till dels lag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Departe
ments
chefen.

angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn

å fartyg, kungörelse om ändrad lydelse av §§ 3, 5 och 7 förordningen den

18 oktober 1901 (nr 78) angående registrering av svenska fartyg samt kungörelse

örn ändrad lydelse av §§ 21 och 35 förordningen den 12 november 1880

(nr 64) angående skeppsmätning dels ock lag angående ändrad lydelse av 33 §

lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg. Förstnämnda tre förslag

tillhöra området för min ämbetsbefattning. Förslaget till ändring i lagen

örn inteckning i fartyg kommer att senare i dag anmälas av chefen för justitiedepartementet.

De på min föredragning ankommande förslagen avse att möjliggöra registrering

av nybyggt fartyg innan det färdigställts. I detta syfte föreslås, dels att

beträffande fartyg, som bygges här i riket och har en dräktighet av minst 100

registerton, ett provisoriskt mätningsbevis må kunna till grund för registreringen

utfärdas, så snart dräktigheten av fartygets rum under däcket utrönts,

dels ock att föreskriften, att registrering av fartyg i allmänhet ej får ske förrän

fartyget efter besiktning förklarats vara i sjövärdigt skick, skall upphävas.

Beträffande den närmare innebörden av de föreslagna ändringarna tillåter jag

mig att hänvisa till förslagen jämte en i anslutning till desamma utarbetad promemoria,

vilka torde få såsom bilaga fogas till protokollet i detta ärende.

över förslagen hava utlåtanden avgivits av kommerskollegium, som inhämtat

yttranden från samtliga handelskamrar, styrelserna för Svenska skeppshypotekskassan

och Svenska bankföreningen, Sveriges allmänna sjöfartsföTening,

Sveriges redareförening, Stockholms rederiförening samt Sveriges varvsindustriförening.

Kommerskollegium och de hörda sammanslutningarna hava enhälligt tillstyrkt

de framlagda förslagen. Tillika har från flera håll hemställts, att en

lagstiftning i enlighet med förslagen snarast möjligt måtte komma till stånd. I

I likhet med dem, som yttrat sig i ärendet, finner jag önskvärt, att sådana

ändringar vidtagas i gällande bestämmelser, att inteckning i fartyg

kan erhållas innan fartyget levereras. Detta önskemål torde lämpligen

kunna tillgodoses genom ifrågavarande författningsförslag. Genom

dessa möjliggöres, att inteckningar i större fartyg kunna föreligga två

eller tre månader innan fartyget är leveransfärdigt. Några olägenheter

synas mig icke vara förenade med den föreslagna eftergiften beträffande

fullständig mätning och sjövärdighet såsom villkor för registrering.

Då för utfärdande av nationalitets- och registreringscertifikat i regel alltjämt

skall krävas, att fartyget är i sjövärdigt skick, finnes möjlighet att hindra redare

att begagna icke sjövärdigt fartyg.

Den föreslagna ändringen i lagen om tillsyn å fartyg förutsätter riksdagens

medverkan, övriga författningsändringar kunna meddelas av Kungl. Maj:t i

administrativ ordning.»

Föredraganden uppläser härefter omförmälda förslag till lag angående ändrad

lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg av den

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

5

lydelse, bilaga1 till detta protokoll utvisar, saint hemställer, att lagrådets yttrande

över förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg. 1

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Gällande

rätt.

Bilaga.

P. M.

angående möjliggörande av inteckning i fartyg under byggnad.

Beträffande inteckning i fartyg gäller i vårt land enligt lagen den 10 maj

1901 (nr 26 s. 1) bland annat, att inteckning ej må beviljas, där ej fartyget

är infört i fartygsregistret samt den, som medgivit inteckningen, är i registret

inskriven såsom ägare av fartyget (1 och 6 §§). Sökes inteckning på grund

av medgivande av annan än den, som enligt vad fartygsregistret utvisar,

byggt fartyget, skall i allmänhet vid rätten styrkas, att från honom äganderätten

övergått till den, som medgivit inteckningen. Har fartyget varit i utländsk

ägo eller införts i fartygsregistret före den 1 januari 1902, är det dock

tillräckligt, att den, som medgivit inteckningen, antingen blivit vid fartygets

införande i registret antecknad såsom ägare eller bevisligen härleder sin rätt

från den först inskrivne ägaren (7 §). Innan inteckningsansökan beviljas,

skall rätten från kommerskollegiet, som för fartygsregistret, anskaffa avskrift

av vad i registret finnes infört örn fartyget (11 §).

Enligt förordningen den 18 oktober 1901 (nr 78) angående registrering av

svenska fartyg skall anmälan örn registrering göras av fartygets ägare och

innehålla uppgift örn] följande förhållanden, nämligen

1) fartygets namn samt, i fråga örn fartyg som från att vara utländskt

övergått i svensk ägo och för vilket i sammanhang därmed namnförändring

ägt rum, jämväl fartygets förra namn;

2) fartygets art, byggnadssätt och material samt tacklingsart, resp. ångmaskinens

styrka i indikerade hästkrafter;

3) vilket år, var och av vem fartyget är byggt, samt, där fartyget uppgives

hava undergått förbyggnad, vilket år och var det skett, men, vad angår fartyg,

som varit utländskt, året, då det blivit svensk egendom, samt, där så ske

kan, vilket år eller var det blivit byggt;

4) fartygets hemort;

5) ägarens fullständiga namn jämte vissa närmare uppgifter rörande ägaren;

6) beskaffenheten av det fång, varigenom fartyget eller lott däri åtkommits.

Vid anmälningen skall såsom regel fogas svenskt mätbrev. Har fartyget

hyggts i Sverige, skall ock företes intyg, utvisande, när, var och av vem

fartyget är byggt, ävensom dess längd, bredd och djup enligt mätbrev eller

enligt mätningsbevis eller annat av skeppsmätare eller skeppsmätningskontrollör

meddelat bevis. Intyget skall vara utfärdat av två trovärdiga personer.

Har fartyget varit i utländsk ägo, skall med fångeshandling eller

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

7

annan skriftlig bevisning styrkas, att utländsk ägares rätt till fartyget övergått

å den, som till registret anmäles såsom ägare, ävensom, såvitt ske kan,

företes intyg örn tid och ort för fartygets byggande. Kommerskollegiet kan

till bestyrkande av viss i anmälningen meddelad uppgift fordra ytterligare

skriftligt bevis (§ 5). över registreringen utfärdas, sedan befälhavarens

namn blivit till registret anmält, nationalitets- och registreringscertifikat (§7).

Fartyg, som har en dräktighet av 20 ton eller därutöver, må ej, förrän dylikt

certifikat blivit utfärdat, utan särskilt tillstånd nyttjas till handelssjöfart

eller resandes fortskaffande (§ 8). Registemumret skall inhuggas å

fartyget (§9).

Enligt förordningen den 12 november 1880 (nr 64) angående skeppsmätning

skall, när ångfartyg av mer än 10 tons eller annat fartyg av mer

än 40 tons dräktighet bygges här i riket, mätning äga rum, så snart däcket

är lagt och garneringen anbragt, innan å fartyget göres någon inredning,

vilken kan hindra upptagandet av de föreskrivna måtten. Mätningen må dock

ej anses avslutad, förrän fartyget är färdigt och ovan däcket möjligen anbragta

rum även blivit mätta. Den, som bygger fartyg, varom nu nämnts,

har att i tid anmäla detsamma för mätning. Annat fartyg över 10 ton behöver

ej anmälas till mätning, förrän det är färdigt (§ 18). Fartyg, som

införes från utrikes ort och ej är försett med gällande svenskt mätbrev, mätes

i första svenska hamn, dit det inkommer; dock kan mätningen med kommerskollegiets

samtycke ske tidigare (§19 samt kungörelsen den 12 december 1919

[nr 749] § 1). över mätningen utfärdas mätningsbevis, som granskas av skeppsmätningskontrollör

eller tullkammare (§§ 21—23). Sedan mätningsbeviset

granskats, skall tullkammaren, därest fartyget är att anse såsom svenskt, låta

genom skeppsmätaren bland annat å lämpligt ställe inhugga uppgift å dess avgiftspliktiga

dräktighet och svenskt nationalitetsmärke ävensom utfärda mätbrev

(§ 24). Mätbrevet skall angiva bland annat fartygets nationalitet, cert,

namn, hemort, igenkännings- eller kontrollmått samt totala och avgiftspliktiga

dräktighet (§ 25).

I lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) örn tillsyn å fartyg stadgas, att å

fartyg, som nybygges för svensk mans räkning, skall sjövärdighetsbesiktning

verkställas, innan det må nyttjas till sjöfart. Har utländskt fartyg övergått

i svensk ägo, skall, så snart ske kan, sjövärdighetsbesiktning verkställas å

fartyget. Vad nu sagts gäller ej örn fartyg, som har mindre bruttodräktighet

än 100 registerton (14 §). Svenskt fartyg, som enligt 6 § sjölagen förklarats

icke vara iståndsättligt, skall undergå sjövärdighetsbesiktning, innan

det åter må nyttjas till sjöfart (15 §). I nu nämnda fall må fartyget ej införas

i fartygsregistret — och ej heller förses med nationalitetshandling eller

i 4 § sjölagen omförmält hemortsbevis — förrän genom besiktningen blivit

utrönt, att fartyget är i sjövärdigt skick (19 §). Sjövärdighetsbesiktning

verkställes enligt förordningen den 31 december 1914 (nr 491) med närmare

föreskrifter angående tillsyn å fartyg av fartygsinspektör (§§ 5—6). Besiktning

skall, i fråga örn fartyg under nybyggnad eller förbyggnad, innefatta

undersökning såväl före som efter sjösättningen av skrov, fasta delar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 188.

Framställning

från

Sveriges

varvsindustriförening.

Yttranden

över varvsindustriföreningens

framställning.

och maskineri (§ 39). Förrättningsmannen skall tillse, att lämpliga anordningar,

med beaktande av särskilda föreskrifter, som må hava meddelats,

äro vidtagna för att bereda ombord anställda nödigt skydd mot olycksfall

och ohälsa (§ 39; jfr förordningen den 20 maj 1927 (nr 184) ang. fartygs

byggnad och utrustning samt förordningen samma dag (nr 185) ang. bostäder

m. m. å fartyg för ombord anställda).

I skrivelse till Kungl. Majit den 5 augusti 1929 har Sveriges varvsindustriförening

anfört bland annat följande:

o De nuvarande bestämmelserna angående inteckning i fartyg möjliggjorde

sådan intecknings erhållande först någon tid sedan fartyget levererats. I de

ojämförligt flesta fall förutsatte byggnadskontrakten, att kredit mot inteckning

i fartyget erhölles för en relativt betydande del av kontraktssumman.

Denna kredits placering syntes, sedan Svenska skeppshypotekskassan trätt i

verksamhet, komma att ske på det sätt, att 50 % placerades i kassan, varefter

varvet finge övertaga den erforderliga sekundära krediten. Kassan kunde ej

förutsättas utlämna lån innan motsvarande inteckningar inlevererats. Varvet

bleve därför nödsakat att antingen lämna fartyget-panten ur sina händer,

innan full kontant likvid erhölles, resp. innan definitiv säkerhet för av varvet

påtaget kreditbelopp presterats eller också att tvinga redaren att lämna interimistisk

säkerhet, vilket alltid medförde besvär och extra kostnader. Den i

propositionen angående kassan omnämnda möjligheten att lämna inteckningar

i äldre fartyg vore ej tillräcklig för de stora kreditbelopp, som numera förekomme

vid leveranser av nya fartyg, och denna möjlighet stöde för övrigt ej

öppen för enfartygsrederier. Dylika inteckningar bleve jämväl relativt kostsamma.

De förhållanden, som omöjliggjorde intecknings erhållande i samband

med leveransen, sammanhängde med proceduren för registrering och inteckning.

För registrering erforderligt mätbrev erhölles så sent som ett par dagar före

leveransen och sjövärdighetsbevis först i samband med utrustningens färdigställande.

Inteckningsärende tarvade minst två föredragningsdagar, emedan rätten

själv skulle inhämta yttrande från kommerskollegiet. I Norge kunde registrering

ske och inteckning erhållas redan innan fartyget blivit färdigbyggt

och registreringen krävde alltså ej sjövärdighetsintyg, medan mätbrevet expedierades

redan c:a 3 veckor före leveransen. Man kunde såsom medel till avhjälpande

av de i vårt land förefintliga olägenheterna tänka sig bestämmelser,

som möjliggjorde tidigare utfärdande av mätbrev, sjövärdighetsbevisets slopande

såsom villkor för intecknings erhållande, samt ett snabbare förfarande

vid rätten, eventuellt fullständig omläggning i förenklande syfte av hela inteckningsproceduren.

Härom: syntes särskild utredning böra ske genom sakkunniga,

under kontakt med intresserade parter.

Föreningen yrkade därför på nu angivna skäl, att utredning måtte verkställas

med syfte, att sådana bestämmelser i fråga örn villkor och förfarande

för erhållande av inteckning måtte bliva gällande, att inteckning kunde erhållas

redan vid fartygets leverans.

över framställningen hava yttranden infordrats från kommerskollegiet -—

som i sin ordning hört samtliga handelskamrar och vissa andra sammanslutningar

— samt styrelsen för Svenska skeppshypotekskassan.

Yttrandena till kommerskollegiet innehöllo i huvudsak följande:

iSveriges allmänna sjöf arts förening och Sveriges redareförening anförde: Genom

skeppshypotekskassans tillkomst hade åt fartygsinteckningsinstitutet gi
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ]80.

9

vits en i hög grad ökad betydelse, varigenom vissa brister, som otvivelaktigt vidlådde

det nuvarande systemet, kommit att framstå såsom betydande olägenheter.

Särskilt gällde detta den skenbart onödiga omgång och därav betingade

extra kostnader, som i vissa fall vore förbundna med erhållande av inteckning.

Föreningarna syftade icke blott på det fall, att fråga vore örn nybyggnad,

utan även på det fall, att fartyg i färdigt skick inköptes från utlandet.

I det ena som andra fallet vore det av stor betydelse att komma ifrån

den påtalade omgången och de därav betingade extra kostnaderna. Föreningarna

ansåge lämpligt och nödvändigt, att frågan klarlades genom en särskild

utredning. Från visst håll inom sjöfartsföreningen hade framhållits önskvärdheten

av att en förenkling av inteckningsförfarandet genomfördes jämväl

i åtskilliga andra delar.

Skånes handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands

län samt handelskammaren i Gävle ävensom Stockholms rederiförening tillstyrkte

utredning i ämnet.

Handelskammaren i Göteborg tillstyrkte den begärda utredningen under

framhållande att det ej för handelskammaren varit möjligt att överblicka de

rättsliga konsekvenser, som ett eventuellt uppfyllande av önskemålen skulle

medföra.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare, Smålands och Blekinge

handelskammare samt Västergötlands och Norra Hallands handelskammare

tillstyrkte bifall till varvsindustriföreningens framställning.

Stockholms handelskammare vitsordade varvsindustriföreningens uttalanden

angående de svårigheter, som för närvarande mötte, då det gällde att tillgodose

i samband med fartygs byggande förefintligt kreditbehov. Önskemålet att

inteckning i fartyg måtte kunna erhållas redan i samband med fartygs leverans

från varvet och innan fartyget lämnat varvet borde kunna vinnas med tämligen

enkla lagändringar och utan att någon mera vidlyftig utredningsapparat behövde

för ändamålet igångsättas. Enligt vad handelskammaren under hand

utrönt mötte ej några tekniska svårigheter för utfärdandet av ett provisoriskt

mätbrev med angivande av ungefärligt tontal i så god tid före ett fartygs slutliga

färdigställande, att hinder på denna grund skulle resa sig för tillgodoseende

av önskemålet i varvsindustriföreningens framställning. Kravet på sjövärdighetsbevis

för registrering kunde utan olägenhet eftergivas t. ex. därigenom

att i samband med registreringen föreskreves, att fartyg ej finge gå i trafik,

innan dylikt bevis utfärdats. Mera komplicerad vore frågan örn ett successivt

beviljande av inteckningar allt eftersom fartyg färdigställdes. Denna

fråga liksom frågorna örn ett snabbare förfarande vid Stockholms rådhusrätt

vid beviljande av fartygsinteckning borde göras till föremål för särskild utredning,

medan det först avhandlade spörsmålet omedelbart borde lösas genom

avlåtande av proposition i ämnet till 1930 års riksdag.

Gotlands handelskammare föreslog, att registrering skulle kunna ske utan

att sjövärdighetsbevis företeddes och att inteckningssökanden själv skulle få

anskaffa föreskrivet registreringsbevis för fartyget (från kommerskollegiet).

Mätbrevet förutsattes kunna utan större olägenhet utfärdas i så pass god tid

före leveransen, att registreringen kunde vara verkställd vid denna.

Handelskammaren i Karlstad tillstyrkte varvsindustriföreningens önskemål

och ansåg otvivelaktigt, att lagbestämmelser, liknande de norska, skulle åstadkomma

erforderlig smidighet utan olägenhet för någon intressent. Enligt handelskammaren

kunde det räcka med att sjövärdighetsbevis inlämnades en eller

annan dag efter registreringen, eftersom medel att stoppa ett fartyg, som ej

vöre sjövärdigt, funnes. Handelskammaren omnämnde, att en firma gjort gällande,

att ett provisoriskt mätbrev borde kunna åstadkommas c:a 3 veckor

före leveransen. För inteckningen vore det enligt denna firma betydelselöst,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

om det definitiva mätbrevet visade mindre avvikelser från det provisoriska i

fråga örn mätningstalet å fartyget.

Västernorrlands och Jämtlands handelskammare betonade olägenheten för

varven att under tiden mellan leveransen och inteckningens fastställande icke

hava panträtt. Mest framträdande vore risken för förolyckande, i det att varvet

vid en sådan ej hade den rätt till försäkringsbeloppet, som det skulle hava,

örn assuransbrevet, såsom brukligt vore, redan vid leveransen deponerades hos

resp. långivare tillsammans med inteckningshypoteket. Det borde ej vara

omöjligt att belåna fartyg på ett tidigare stadium. Sedan arbetet på fartyget

fortskridit till den punkt, att dess individualitet vore klar och det vore ekonomiskt

omöjligt att riskera redan därå nedlagda kostnader genom att icke fullborda

arbetet, borde fartyget kunna mot inteckningar belånas genom byggnadskreditiv.

Handelskammaren tillstyrkte bifall till föreningens framställning.

Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare ansåg, att man kunde

frånfalla kravet på sjövärdighetsbevis för registrering och sålunda återgå till

bestämmelserna före 1914 års tillsynslag. Det kunde dock ifrågasättas, örn

det ej vore lämpligt att möjliggöra intecknande under byggnadstiden. En interimistisk

registrering bleve i så fall nödvändig. Den 14 dagar långa tidrymden

för intecknings beviljande kunde minskas på två sätt, nämligen dels genom

bestämmelser, åsyftande att förkorta proceduren hos Stockholms rådhusrätt

och kommerskollegiet, dels genom att inskrivning i fartygsregistret och

behandling av inteckningsansökningar skedde å olika veckodagar, varigenom

sökanden kunde erhålla ett registerutdrag av så sent datum att någon ändring

därefter icke kunnat ske. Det ifrågasättes, om icke det allra lämpligaste vore

att flytta handläggningen av fartygsinteckningar till kommerskollegiet.

Svenska bankföreningen förmenade, att inteckningsproceduren skulle kunna

förkortas genom att rådhusrätten erhölle tillgång till registerutdrag och befogenhet

att avgöra inteckningsärende redan dagen efter det ansökningen ingivits.

Vidare ifrågasattes införandet av provisorisk mätning att läggas till

grund för registreringen redan innan fartyget blivit till fullo färdigställt ävensom

borttagandet av bestämmelsen örn sjövärdighetsbevis såsom villkor för registrering.

Kommerskollegiet framhöll bland annat, att verkställd registrering såsom

villkor för intecknings beviljande innefattade i sig följande, i förevarande sammanhang

betydelsefulla faktorer, nämligen att pantföremålets karaktär av

fartyg blivit prövad, att sjövärdigheten hos fartyget hade godkänts, då det

gällde fartyg örn 100 bruttoton och däröver, att fartygets identitet gjorts bevislig

genom certifikat, inhugget registernummer, mätning m. m. samt att äganderätten

till fartyget blivit — åtminstone för så vitt avsåge den första registreringen

vid förvärv av utländskt fartyg — noggrant formellt prövad. Vissa av

de för inteckning stadgade villkoren vore av sådan art, att de icke kunde uppfyllas

förrän vid en senare tidpunkt än den, då fartyget vore färdigt att av varvet

levereras. Beviljandet av inteckning fördröjdes ytterligare genom att rätten

hade att från kollegiet inskaffa avskrift av vad i fartygsregistret funnes infört

örn fartyget. För ändring i inteckningsförfarandet i den önskade riktningen erfordrades

möjlighet till registrering, innan fartyget vore fullt färdigt att levereras

eller åtminstone till sådan förhandsregistrering, som fastsloge de för inteckningsförfarandet

ovillkorliga förutsättningarna, för så vitt dessa skulle

klarläggas genom registreringen. Hinder torde icke i och för sig möta mot

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr ISO.

11

ändringars vidtagande i angiven riktning. De av kollegiet infordrade yttrandena

från sammanslutningar, representativa för de intressen, som av frågan

mera direkt berördes, lämnade emellertid ej tillräcklig ledning för ett omedelbart

ståndpunktstagande till innebörden av den författningsändring, som blivit

ifrågasatt. Efter att hava refererat vissa av dessa yttranden, i vilka jämväl

nya förslag framförts, tillstyrkte kollegiet, att en allsidig utredning röjande

samtliga ifrågavarande spörsmål måtte med det snaraste komma till

stånd.

Skeppshypotekskassans styrelse förmenade, att man skulle kunna medge registrering

efter provisorisk mätning, avstå från kravet på sjövärdighetsbevis

för registrering och genomföra en förkortning av proceduren vid Stockholms

rådhusrätt. Styrelsen tillstyrkte därför varvsindustriföreningens framställning.

Enligt dansk rätt (Lov örn Skibes Registrering av den 1 april 1892 med

ändringar av den 4 maj 1927) kan varje registrerat fartyg intecknas. Registreringen,

som sker centralt hos »Skibsregistreringskontoret» i Köpenhamn

genom förmedling av lokala »Distriktsregistreringskontorer», kan vara antingen

provisorisk (forelobig) eller slutlig. För provisorisk registrering, som

kan göras i fråga örn fartyg, som äro under byggnad i Danmark, kräves, att

sökanden (ägaren) till registreringskontoret i det distrikt, där fartyget bygges,

ingiver ansökan därom. Denna ansökan skall innehålla en på tro och

heder avgiven förklaring örn äganderättsförhållandena beträffande fartyget

samt örn att ägaren fyller föreskrivna förutsättningar för att fartyget må kunna

registreras i fartygsregistret. Ansökningen skall innehålla uppgifter örn det

varv, där fartyget bygges, byggnadssättet, dess nummer å varvet samt dess

namn, därest ett sådant blivit bestämt. Vid ansökningen skall fogas bevis av

registreringskontoret om bl. a. att fartygsbygget framskridit så långt, att

skrovet blivit uppspantat och att fartyget med säkerhet kan antagas få ett

så stort tonnage (20 brutto registerton), som fordras för att fartyget skall

kunna registreras. Fartyget registreras därpå såsom »Skib under Bygning».

Sådan registrering medför ej rätt att erhålla nationalitets- och registreringscertifikat

eller att gå under dansk flagga. Provisorisk registrering kan vidare

ske. av fartyg, som för dansk räkning byggts eller köpts i utlandet. Dylik

registrering tillgår så, att dansk konsul efter att hava erhållit vissa uppgifter

om fartyget, utställer ett tillsvidare gällande nationalitetscertifikat, varav

en. avskrift tillställes fartygsregisterkontoret i Köpenhamn, som därpå, om

det finnér, certifikatet behörigen utställt, meddelar provisorisk registrering.

Dylik registrering .liksom certifikatet gäller till dess fartyget anländer till

dansk hamn, dock i intet fall längre än två år från certifikatets utfärdande,

örn ej vederbörande minister medger undantag. Berörda certifikat skall innehålla

uppgift örn fartygets namn och art, så noggrann beskrivning av dess beskaffenhet,

byggnad och registertonnage, som under föreliggande förhållanden

kan anskaffas, samt upplysning örn byggnadsorten och tidon, då fartyget

byggdes eller köptes, ägarens namn och fång samt befälhavarens namn. Sistnämnda

slag av provisorisk registrering lärer alltså icke kunna avse fartyg

under byggnad. Slutlig registrering kan ske först, då fartyget är färdigbyggt

och ligger i dansk hamn. Ansökan om registrering skall innehålla uppgifter

om alla de förhållanden, varom: registret skall giva upplysning, sålunda örn

1) namn, hemort, varvets namn och belägenhet, 2) fartygets art. byggnadssätt,

huvudmått och registertonnage, 3) ägarens namn, yrke, bostad oell fång samt

4) sådana begränsade rättigheter till fartyget, som skola registreras. Då slut
-

Utländsk

ratt.

Danmark.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj :ts proposition nr 189.

lig registrering skei-, överföras till det nya upplägget de anteckningar, som

finnas antecknade å det provisoriska upplägget.

Slutligen må anmärkas, att vid inteckning av fartyg under byggnad genom

särskild utfästelse kan bestämmas, att material, som är avsett för byggandet,

skall inbegripas i panträtten.

Finland. I Finland, där skeppsregistret föres lokalt av städernas magistrater och

ordningsrätter, kräves, för att inteckning i fartyg skall kunna meddelas, att

fartyget registrerats (förordningen den 11 november 1889 örn skeppsregister,

§ 17, och sjölagen den 9 juni 1873, § 10). För registrering erfordras styrkta uppgifter

angående bl. a. 1) fartygets namn samt tacklings- och byggnadsart, 2)

dess huvudmått och dräktighet 3) när, var och av vem fartyget är byggt eller,

beträffande naturaliserat fartyg, när det blivit finsk egendom samt, örn möjligt,

bygnnadstiden och -orten, 4) fartygets hemort, 5) redarens namn samt

6) det fång, varigenom fartyget åtkommits. Därjämte företes byggnadsattest

ooh finskt mätbrev (nyssnämnda förordning, §§ 5 och 7). Fartyg kan

registreras under byggnadstiden för intecknings vinnande. Registreringen sökes

hos registermyndigheten i det område, där varvet är beläget, och under iakttagande

i tillämpliga delar av bestämmelserna angående registrering i allmänhet.

För dylik registrering erfordras allenast styrkta uppgifter angående

tacklings- och byggnadsart, huvuddimensioner, varvet samt ägarens namn,

hemvist och nationalitet. Sådan registrering gäller ej för sjöfart (§ 16). _ Vid

vanlig registrering iakttages, att om fartyget är byggt inom annat registreringsområde,

sökanden skall förete vederbörande registermyndighets intyg,

att fartyget icke under byggnadstiden där inskrivits, eller ock utskrift av fartygets

upplägg i registret, försedd med myndighetens påteckning, att den utfärdats

för fartygets registrering för sjöfart (§ 8). Inteckning antecknas i

skeppsregistret. Är fartyg intecknat under byggnadstiden, skall vid dess

registrering för sjöfart inteckningen överföras till det registerblad, som upplägges

för fartyget.

Norge. Registreringspliktigt fartyg kan i Norge pantsättas endast genom pantsättningens

inskrivning å fartygets upplägg i fartygsregistret (Lov örn Registrering

av Skibe den 4 maj 1901). Registreringen kan ske definitivt eller provisoriskt.

För definitiv registrering fordras bl. a. utredning örn 1) fartygets

namn, art, tackling, byggnadsort, om den är känd, hemvist, huvudmått

(»Kjendingsmaal») samt brutto- och nettodräktighet enligt mätbrevet, 2)

ägarens namn, bostad och nationalitet, 3) ägarens fång samt 4) därest fartyget

intecknats efter provisorisk registrering (se nedan), dylik inteckning.

Norskt fartyg, som är under byggnad i Norge, kan på begäran erhålla provisoriskt

upplägg i fartygsregistret för det distrikt, dit byggnadsplatsen hör,

örn det genom intyg från tullmyndigheten där styrkes, att skrovet är uppspantat

och att det av dess dimensioner framgår, att det kommer att bliva av registreringspliktig

dräktighet. För införandet kräves uppgivande av fartygets

namn och övriga uppgifter, som erfordras för registrering av fartyg. Då ett

fartyg i utlandet blivit norsk egendom, kan det erhålla provisoriskt norskt nationalitetsbevis,

innan det underkastas norsk mätning. Jämväl i andra fallkan,

där det anses påkallat, provisoriskt nationalitetsbevis utfärdas. Bestämmelser

örn dylika bevis meddelas administrativt. En bestyrkt avskrift

av provisoriskt bevis av det förstnämnda slaget skall insändas till

registerföraren, varefter ett provisoriskt upplägg öppnas för fartyget

i fartygsregistret, örn fartyget kan antagas vara registerpliktigt. Vid

definitiv registrering skall företes mätbrev och nationalitetsbevis, örn sådana

utställts, samt utdrag av det provisoriska upplägget, örn sådant förekommer,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO.

13

eller ock bevis, att dylikt upplägg icke finnes. Bestämmelserna örn provisoriskt

nationalitetsbevis synas icke gälla fartyg under byggnad.

Enligt tysk rätt kan inteckning meddelas i varje fartyg, som är infört i

tyskt skeppsregister (B. 6. B. § 1259). För införing i skeppsregister kräves

jämlikt Gesetz betreffend das Flaggenrecht der Kauffahrteischiffe den 22 juni

1899, att sökanden förebragt tillförlitlig utredning angående 1) fartygets

namn och cert samt igenkänningstecken, 2) resultatet av vederbörlig skeppsmätning,

3) tid och ort för byggandet, örn det är möjligt, 4) hemortshamnen,

5) redarens namn och 6) ägarens fång. Dessa bestämmelser avse fart i yttre

farvatten; beträffande fartyg i insjö- och flodfart gälla i huvudsak enahanda

regler enligt Gesetz betreffend die privatrechtlichen Verhältnisse der

Binnenschiffahrt den 15 juni 1895, omarbetad genom lag den 20 maj 1898.

I stället för bestämmelserna örn utredande av skeppsmätningens resultat gäller

föreskrift örn utredande av fartygets dräktighet eller, vad angår fartyg

med egen drivkraft, maskinstyrkan. Enligt dessa regler kräves alltså, att fartyget

färdigbyggts. Möjlighet till hypotisering dessförinnan har emellertid

tidigare kunnat beredas genom partikulär lagstiftning i de särskilda förbundsstaterna,

en rätt, varav Bremen, Oldenburg och Hamburg begagnat sig.

Genom en lag av den 4 juli 1926 (Gesetz liber die Bestellung von Pfandrechten

an im Bau befintlichen Schiffen) är numera för hela tyska riket inteckning

i fartyg under byggnad medgiven; dock endast örn fartyget efter färdigbyggandet

har en bruttodräktighet av 50 ton eller för införande i det särskilda

registret för fartyg i insjö- och flodfart föreskriven storlek. Förutsättning för

intecknande är vidare, att kölen är lagd och att fartygsbygget blivit tydligt och

varaktigt individualiserat genom anbringande av namn och nummer på ett ställe,

som kan förbli iakttagbart även efter det fartyget gått av stapeln. Gäldenärens

äganderätt skall styrkas genom ett av domstol eller notarius publicus utfärdat

intyg örn att den person, som är för intygsgivaren känd som den, som bygger

fartyget, betecknat sig själv eller annan gäldenär såsom fartygsbyggets ägare.

Fartygsbygget skall i inteckningssyfte införas i ett särskilt fartygsregister för

panträtter till fartygsbyggen. All fartygsregistrering är lokal, och ifrågavarande

registrering sker i registret för det område, dit varvet hör. Registreringssökande

har att åstadkomma utredning örn att bygget icke tidigare registrerats hos

annan registreringsmyndighet. I registret antecknas det under byggnad varande

fartygets namn eller nummer och art, ägarens namn och bostad,_ varvets namn,

utgivaren av det förut omnämnda intyget och dagen för registreringen. I

följd av de nya bestämmelserna föreskrives, att registrering för sjöfart av ett

fartyg, som helt eller delvis byggts i Tyskland, ej må ske, med mindre sökanden

företer intyg från registreringsmyndigheten å byggnadsorten, huruvida

fartyget varit infört i förenämnda register för panträtter eller icke, och, i

jakande fall, av vilka panträtter det besväras. I nämnda register upptagna

panträtter bliva med den slutliga registreringen fartygsinteckningar och överföras

med tidigare vunnen förmånsrätt till det vanliga fartygsregistret. En

icke överförd panträtt förfaller gentemot den, som icke är i ond tro, men lärer

kunna senare överföras, därest dess giltighet styrkes. Den slutliga registreringsmyndigheten

har att underrätta den tidigare registreringsmyndigheten

om registreringen, varefter de i registret för panträtter gjorda inskrivningarna

ex officio strykas. Anmärkning mot förelupen oriktighet i avseende å överföringen

kan införas i det vanliga fartygsregistret och har samma verkan som

införandet av inteckningen (jfr Gesetz tiber die Angelegenheiten der freiwilligen

Gerichtsbarkeit den 17 maj 1898, 6 kap.).

I Frankrike meddelas, enligt lagen den 10 december 1874 sur l’hypothöque

maritime, omarbetad genom lag den 10—11 juli 1885, inteckning i fartyg genom

inskrivning i ett register, som förös av föreståndaren för det tulluppbörds
-

Tyskland.

Frankrike.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

kontor, inom vars distrikt fartyget är byggt, eller, om fartyget redan erhållit

nationalitetscertifikat, där fartyget är inregistrerat. Inteckning kan ske såväl

av färdigbyggt fartyg som av fartyg under byggnad. I det senare fallet

skall till inskrivningsmyndigheten avgivas förklaring, utvisande kölens längd

och, approximativt, fartygets övriga dimensioner samt varvet. Vid ansökan

örn registrering av fartyg för erhållande av nationalitetscertifikat skall fogas

bevis örn de inteckningar, varmed fartyget under byggnadstiden blivit besvärat,

eller örn att sådana inteckningar ej finnas. Dessa inteckningar överföras

vid registreringen till det register, vari registreringen sker. Inteckning är

medgiven blott beträffande fartyg å minst 40 ton.

England. I England kan inteckning i fartyg blott äga rum i fartyg, som registrerats,

och registrering torde förutsätta, att fartyget är färdigbyggt (Merchant

Shipping act den 25 augusti 1894).

Bör lag- Då ett fartyg bygges, lärer i allmänhet varvet lämna beställaren kredit å viss

del av beställningssumman. Vid leveransen har således varvet en fordran hos beställaren.

På grund av förut angivna föreskrifter rörande inteckning i fartyg

är det här i landet i regel icke möjligt för vare sig varvet eller beställaren att

vid tiden för leveransen hava erhållit eller ens med laga verkan hava sökt inteckning

i det levererade fartyget. Varvet nödgas därför lämna ifrån sig fartyget

utan att erhålla någon säkerhet däri. Skulle beställaren vid leveransen

vara på obestånd eller kort därefter bliva insolvent, löper således varvet risken

att icke utfå sin resterande fordran. Endast örn förutsättningarna för en tilllämpning

av 39 § lagen örn köp och byte av lös egendom föreligga redan vid

tiden för leveransen, kan varvet genom att innehålla fartyget säkerställa sitt

krav. Fartygets förolyckande kort tid efter leveransen torde däremot icke i och

för sig medföra någon fara för varvet, då beställaren väl i allmänhet icke försummar

att hava fartyget försäkrat.

Mot den risk varvet sålunda löper kan det för närvarande skydda sig allenast

genom att avkräva beställaren särskild säkerhet. Härvid komma naturligen

främst i fråga inteckningar i andra beställaren tillhöriga fartyg. Dylik

säkerhet kan emellertid presteras endast då beställaren förfogar över obelånade

inteckningar till erforderligt belopp. För rederi, vars tonnage utgöres allenast

av det beställda fartyget, är naturligen denna möjlighet helt utesluten.

Ställandet av särskild säkerhet torde för övrigt i regel ej kunna ske utan vissa

kostnader.

Med hänsyn till det anförda synes det lämpligt, att sådana ändringar vidtagas

i nu gällande regler för erhållande av inteckning i fartyg, att inteckning

kan föreligga redan vid fartygets levererande.

Under ärendets beredning har ifrågasatts, huruvida det vore tillräckligt att

företaga sådana ändringar i inteckningsförfarandet, att inteckning kan föreligga

beviljad någon tid före leveransen. Därvid har undersökts, huruvida möjlighet

kunde och borde skapas att erhålla inteckning redan tidigare under fartygets

byggnad. Genom åtgärder i detta syfte skulle tillfälle beredas varvet att redan

under byggnadstiden utnyttja det påbörjade fartyget såsom kreditunderlag, och

ett fartygsbygge sålunda kunna finansieras på samma sätt som ett husbygge,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

15

nämligen mot inteckningar belånade allt eftersom bygget framskrider. Ett

närmare övervägande har emellertid givit vid handen, att det knappast är lämpligt

att i detta sammanhang upptaga nämnda mera omfattande lagstiftningsfråga.

Möjlighet att erhålla inteckning i fartyg under byggnad redan i ett

tidigt skede torde icke kunna införas utan ganska väsentliga ändringar i eller

tillägg till nu gällande bestämmelser örn fartygsinteckning, och det synes icke

påkallat att sammanföra lösningen av nämnda, större fråga med det nu föreliggande

spörsmålet örn möjliggörande. av inteckning någon tid före leveransen.

Sistberörda spörsmål, som icke kräver några större författningsändringar, bör

lösas fristående. Skulle sedermera behov visa sig av möjlighet att erhålla inteckning

redan tidigare under fartygs byggnad, torde denna fråga böra upptagas

till särskild behandling. Emellertid synes det tveksamt, huruvida inteckningar

i fartyg under byggnad kunna erhålla sådant värde, att de bliva av någon

egentlig betydelse för beredande av kredit vid fartygsbygge. Även örn förfarandet

ordnas på sådant sätt, att rätten att erhålla inteckning ej inträder förrän

bygget fortskridit så långt, att ett avbrytande därav måste anses ekonomiskt

ofördelaktigt, kvarstå dock de svårigheter, som uppkomma, därest varvet kommer

på obestånd. Erinras må, att chefen för handelsdepartementet vid framläggande

för 1929 års riksdag av förslag till förordning angående Svenska skeppshypotekskassan

m. m. i anledning av ett från rederihåll framfört önskemål, att

kassan måtte sättas i tillfälle att bevilja lån även på fartyg under byggnad,

med andra ord lämna byggnadskreditiv, framhöll, att hänsynen till obligationslånens

säkerhet gjorde detta omöjligt (Prop. 1929 nr 160 sid. 31).

Då uppgiften sålunda begränsas till möjliggörande av inteckning i fartyg Lagstiftså,

att inteckningarna kunna föreligga någon tid före leveransen, är det tydligt,

att ändringen örn möjligt bör ske utan större omläggningar av det nuvarande

förfarandet. Redan med hänsyn härtill synes det mindre lämpligt att anordna

ett särskilt register för upptagande av fartyg, innan de färdigbyggts. En

anordning med två särskilda register skulle göra förfarandet mera komplicerat

och nödvändiggöra ett stort antal nya bestämmelser. Det torde vara tillräckligt,

att möjlighet beredes att på ett något tidigare stadium än nu är medgivet få

fartyg infört i det allmänna fartygsregistret. För vinnande av detta önskemål

erfordras endast att i två hänseenden ändringar vidtagas beträffande nu gällande

förutsättningar för registrerings erhållande, nämligen dels ifråga om

kravet på sjövärdighet dels ock rörande fordran på fullständig mätning av

fartyget.

Såsom redan berörts må fartyg, varom här företrädesvis är fråga, nämligen

större fartyg, som nybygges för svensk mans räkning, icke införas i fartygsregistret

— och ej heller förses med nationalitetshandling eller hemortsbevis

— förrän genom besiktning blivit utrönt, att fartyg är i sjövärdigt skick. Vid

antagande av lagen örn tillsyn å fartyg framhölls beträffande detta stadgande

allenast, att därigenom hindrades redare faktiskt från att med sjöovärdigt fartyg

driva sin näring. Genom utslag av regeringsrätten den 27 maj 1930 får

visserligen anses fastslaget, att fartyg kan vara i sjövärdigt skick utan att

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majlis proposition nr 189.

samtliga av fartygsinspektionen föreskrivna anordningar blivit vidtagna, men

det torde dock kunna antagas, att ett fartyg under byggnad icke kan förklaras

sjövärdigt förrän det är i det närmaste färdigt. Då registrering såsom

förutsättning för intecknings meddelande bör erhållas något tidigare, synes

det sålunda nödvändigt att uppgiva kravet på sjövärdighet såsom villkor för

registrering. Någon olägenhet torde icke vara förbunden härmed. Därest

den nuvarande bestämmelsen, att nationalitetshandling ej må utfärdas med

mindre fartyget är sjövärdigt, i huvudsak bibehålies, äventyras ej det vid lagens

antagande framförda önskemålet att förhindra redare att begagna sjöovärdigt

fartyg, och tillsynsmyndigheterna erhålla medel att tvinga redare att sätta fartyget

i sjövärdigt skick.

Vad härefter angår frågan om mätning såsom villkor för registrering gäller

på sätt redan berörts, att vid anmälan till registrering i regel skall fogas

svenskt mätbrev. Större fartyg, som bygges här i riket, skall mätas så snart

däcket är lagt och garneringen anbragt, innan någon inredning göres i fartyget,

som kan hindra upptagandet av de föreskrivna måtten. Mätningen må

dock ej anses avslutad, förrän fartyget är färdigt och ovan däcket möjligen

anbragta rum blivit mätta. Emellertid synes det icke erforderligt att såsom

förutsättning för registrering kräva fullständig mätning och ett på grund

därav utfärdat mätbrev. Registreringen avser att fastställa fartygets karaktär

av fartyg, dess identitet samt äganderätten till detsamma, närmast i den

mån denna är av betydelse för fartygets rätt att föra svensk flagga. Dessa

syften torde kunna vinnas utan att fartyget undergått fullständig mätning.

Däremot bör för fastställande av identiteten uppgift föreligga rörande fartygets

igenkänningsmått samt dräktigheten av rummet under däcket. Med hänsyn

härtill synes böra föreskrivas, att beträffande fartyg under byggnad det

mätbrev, som skall åtfölja anmälan till registrering, kan ersättas av ett provisoriskt

mätningsbevis, innehållande nyssnämnda uppgifter. Innan nationalitetsoch

registreringscertifikat utfärdas, måste emellertid mätbrev företes, då certifikatet

skall angiva bland annat fartygets nettodräktighet. Då något egentligt

behov att på sätt nu är i fråga kunna erhålla registrering av mindre fartyg icke

torde föreligga, synes möjligheten att vinna registrering med företeende av

allenast provisoriskt mätningsbevis böra begränsas till fartyg, vilkas dräktighet

under däcket uppgår till minst 100 registerton.

Genom de nu föreslagna åtgärderna torde möjlighet beredas att få ett nybyggt

större fartyg infört i registret — och sålunda erhålla inteckning — omkring

2—3 månader innan fartyget är leveransfärdigt.

Det har synts lämpligt att i detta sammanhang även vidtaga åtgärder för

att påskynda inteckningsärendenas behandling vid domstolen. En ändring i

detta hänseende saknar visserligen värde för säkerställande av varvets fordran

för ett nybyggt fartyg, då varvets panträtt uppkommer redan med inteckningsansökningen,

men torde dock vara av viss betydelse. I många fall lärer nämligen

avsikten vara, att de erhållna inteckningarna icke skola innehavas av

varvet utan skola överlämnas till någon kreditgivare, och denne torde i allmänhet

icke vara villig att utbetala medel, med mindre färdiga inteckningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

17

tillhandahållas honom. För närvarande får ärende angående inteckning i fartyg

av rätten upptagas endast å måndag eller, örn helgdag då inträffar, nästa

söckendag. Sedan ansökan örn inteckning gjorts, infordrar rätten från kommerskollegiet

utdrag ur fartygsregistret — i regel lärer detta efter telefonrekvisition

redan påföljande dag inkomma till domstolen —- varefter ärende

kan upptagas till behandling först å nästa måndag. Med hänsyn till såväl andra

innehavare av reverser med inteckningsmedgivande som ny ägare av fartyget

böra inteckningsansökningar få upptagas allenast å viss dag. Den ändring,

som utan en mera genomgripande omläggning av förfarandet kan vidtagas,

är sålunda, att det medgives domstolen att, sedan utdrag av fartygsregistret

inkommit, företaga ärendet till slutlig prövning även å annan dag än måndag.

I enlighet med nu anförda grunder hava inom justitiedepartementet uppgjorts

utkast till

1) lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349)

örn tillsyn å fartyg;

2) lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

örn inteckning i fartyg;

3) kungörelse örn ändrad lydelse av §§ 3, 5 och 7 förordningen den 18 oktober

1901 (nr 78) angående registrering av svenska fartyg; samt

4) kungörelse örn ändrad lydelse av §§ 21 och 35 förordningen den 12 november

1880 (nr 64) angående skeppsmätning.

Före
liggande
utkast.

Rörande utkasten må följande framhållas:

Utkastet till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober

1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg.

Ändringen innebär borttagande av regeln, att i fall, som avses i 14 § 1 mom.

och 15 §, registrering av fartyget ej får ske förrän genom besiktning utrönts,

att fartyget är i sjövärdigt skick. På grund därav att kommerskollegium med

stöd av stadgandet i § 8 mom. 3 förordningen örn registrering av fartyg i

vissa fall lärer utfärda interimsnationalitetsbevis rörande fartyg, innan detta

blivit slutbesiktigat, har det kvarstående stadgandet i denna paragraf erhållit

det innehållet, att innan fartygets sjövärdighet blivit genom besiktning utrönt,

hinder möter för utfärdande av nationalitets- och registreringscertifikat.

Utkastet till lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 10 maj

1901 (nr 26 s. 1) örn inteckning i fartyg.

I detta utkast har föreslagits rätt för domstolen att, då behandlingen av inteckningsansökan

uppskjutits, företaga ärendet å annan veckodag än måndag.

Härigenom blir det möjligt för domstolen att i manga fall redan vid sam
Bihang

till riksdagens protokoll ISSI. 1 sami. 165 käft. (Nr 189.) 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

manträde på tisdagen bifalla de inteckningsansökningar, som upptagits föregående

dag.

Utkastet till kungörelse om ändrad lydelse ay §§ 3, 5 och 7 förordningen

den 18 oktober 1901 (nr 78) angående registrering av svenska

fartyg.

Enligt den föreslagna lydelsen av § 3 skall i fartygsregistret rörande fartyg,

som icke är färdigt och beträffande vilket i följd därav mätbrev icke kan erhållas,

till dess mätbrev blivit företett, upptagas endast dräktigheten under

däcket enligt provisoriskt mätningsbevis. I § 5 stadgas, att vid anmälan till

registret av fartyg, som nu nämnts, och vars dräktighet under däcket uppgår

till minst 100 registerton, må i stället för mätbrev fogas dylikt provisoriskt

bevis, samt att, så snart mätbrev utfärdats, detta skall företes. Vidare har

i § 7 intagits föreskrift, att nationalitets- och registreringscertifikat ej må utfärdas

rörande dylikt fartyg, förrän mätbrev företetts.

Utkastet till kungörelse om ändrad lydelse av §§ 21 och 35 förordningen

den 12 november 1880 (nr 64) angående skeppsmätning.

I § 21 har intagits stadgande örn skyldighet för skeppsmätare att beträffande

fartyg, som bygges här i riket, utfärda provisoriskt mätningsbevis, upptagande

de erforderliga måtten samt dräktigheten av rummet under däcket. Utfärdandet

av dylikt bevis torde komma att ske vid den tidpunkt, som angives

i § 18 första stycket, nämligen då däcket är lagt och garneringen anbragt.

Det synes skäligt, att skeppsmätaren för utfärdande av provisoriskt mätningsbevis

erhåller en ersättning av 10 kronor. Föreskrift härom har infogats i

§ 35. Å denna ersättning synes något tilläggsarvode icke böra utgå. Ändring

erfordras sålunda icke i de provisoriska bestämmelser örn tilläggsarvoden,

som varje år utfärdats av Kungl. Maj :t.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj :ts proposition nr 189.

19

Utkast

till

Lag angående ändrad lydelse ar 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349)

örn tillsyn å fartyg.

Härigenom förordnas, att 19 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fartyg

skall erhålla följande ändrade lydelse:

19 §.

I fall, som avses i 14 § 1 mom. och 15 §, må fartyget ej förses med nationalitets-

och registreringscertifikat eller i 4 § sjölagen omförmält hemortsbevis,

förrän genom besiktningen blivit utrönt, att fartyget är i sjövärdigt skick.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

U tka st

till

Lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 10 maj 1901 (nr 26 s. 1)

om inteckning i fartyg.

Härigenom förordnas, att 33 § lagen den 10 maj 1901 örn inteckning i fartyg

skall erhålla följande ändrade lydelse:

33 §.

Ärende angående inteckning i fartyg må upptagas endast å måndag eller,

örn helgdag då inträffar, nästa söckendag därefter. Sedan ärende angående

ansökan örn inteckning uppskjutits, må dock den fortsatta behandlingen äga

rum å annan rättegångsdag. Fråga örn inteckningsförnyelse må ock handläggas

å annan rättegångsdag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts> proposition nr 189.

Utkast

till

Kungörelse örn ändrad lydelse av §§ 3, 5 och 7 förordningen den 18

oktober 1901 (nr 78) angående registrering av svenska fartyg.

Härigenom förordnas, att §§ 3, 5 och 7 förordningen den 18 oktober 1901

angående registrering av svenska fartyg skola i nedan angivna delar erhålla

följande ändrade lydelse:

§3.

I registret---indikerade hästkrafter;

3) fartygets avgiftspliktiga dräktighet enligt svenskt mätbrev och dess i

sådant mätbrev upptagna igenkänningsmått, med angivande tillika av den regel,

enligt vilken dräktigheten beräknats, dock att, till dess svenskt mätbrev

blivit företett, skall upptagas i fall, som avses i § 5, första stycket andra punkten,

endast dräktigheten av rummet under däcket enligt provisoriskt mätningsbevis

samt i det i § 8 mörn. 2 avsedda fall allenast fartygets avgiftspliktiga

dräktighet enligt utländskt mätbrev eller i nämnda moment omförmälda intyg av

konsul eller annan ämbetsmyndighet;

4) vilket år — — — registret inflyta.

§ 5.

Anmälan av fartyg till registrering skall innefatta uppgift örn de i § 3 under

punkterna 1, 2 och 4—7 angivna förhållanden samt, där ej § 8 morn. 2

äger tillämpning, vara åtföljd av svenskt mätbrev angående fartyget. Har fartyget

byggts här i riket och har rummet under däcket en dräktighet av minst

100 registerton, må, där fartyget ej är färdigt och mätbrev på den grund ej

kunnat erhållas, i stället företes provisoriskt mätningsbevis angående fartyget;

dock skall, så snart mätbrev utfärdats, detta företes.

Har fartyget —---vittnen styrkt.

§ 7.

Efter verkställd registrering och sedan anteckning örn befälhavaren i registret

gjorts, har kommerskollegium att utfärda bevis (nationalitets- och registreringscertifikat)

i enlighet med bilagda formulär (litt. B). Har vid anmälan

av fartyget till registrering fogats allenast provisoriskt mätningsbevis,

må certifikat ej utfärdas förr än svenskt mätbrev angående fartyget företetts.

Certifikatet skall---enskild person.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

21

Utkast

till

Kungörelse om ändrad lydelse av §§ 21 och 35 förordningen den 12

november 1880 (nr 64) angående skeppsmätning.

Härigenom förordnas, att §§ 21 och 35 förordningen den 12 november 1880

angående skeppsmätning skola i nedan intagna delar erhålla följande ändrade

lydelse:

§ 21.

Sedan fartygets så väl totala som avgiftspliktiga dräktighet blivit, på sätt

i det föregående är nämnt, vare sig efter regeln I eller efter regeln II, av

skeppsmätaren utrönt, utförde han mätningsbevis, däruti alla upptagna mått

jämte beskrivning av det mätta fartyget införas, samt dräktighetsberäkningen

verkställes, så att på grund därav mätbrev för fartyget sedermera må av

vederbörande kunna utfärdas. Beträffande fartyg, som bygges inom riket,

skall, där det begäres, sedan dräktigheten av rummet under däcket utrönts, av

skeppsmätaren utfärdas provisoriskt mätningsbevis, däruti upptagna mått

samt dräktigheten av nämnda rum införas.

Vid sådan — ---mätningsbeviset anföras.

§ 35.

För mätning---därom likaledes 5 kronor för varje fartyg.

För utfärdande jämlikt § 21 av provisoriskt mätningsbevis rörande dräktigheten

av rummet under däcket tillkommer skeppsmätaren en ersättning av

10 kronor för varje fartyg.

För anbringande---med 10 kronor för varje fartyg.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Majlis proposition nr 189.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 18 mars

1931.

Närvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över handelsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet den 6

mars 1931, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets yttrande skulle för det

i § 87 regeringsformen omförmälda- ändamålet inhämtas över upprättat förslag

till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 (nr 349)

om tillsyn å fartyg.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av ledamoten

för lagärenden i justitiedepartementet, hovrättsrådet Per Santesson.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

23

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 20 mars 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet anmäler chefen

för handelsdepartementet, statsrådet Hansén, lagrådets den 18 mars 1931

avgivna yttrande över det den 6 mars 1931 till lagrådet remitterade förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen ''den 16 oktober 1914 (nr 349)

om tillsyn å fartyg; därvid föredraganden hemställer, att förslaget, som av lagrådet

lämnats utan anmärkning, måtte, jämlikt § 87 regeringsformen, genom

proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Engelstedt.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:158 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 om tillsyn å fa a1 i texten
  2. 1LU 1931:23 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 19 § lagen den 16 oktober 1914 örn tillsyn å fartyg. s. 1 i texten
  3. 1LU 1931:24 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 33 § lagen den 10 maj 1901 om inteckning i fartyg. s. 4 i texten