Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar

1931-03-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:191, Med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

1

Nr 191.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om

skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar;

given Stockholms slott den 20 mars 1931.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den

2 juni 1911 örn skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1981

1 sami

167 haft. (Nr 191.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

Förslag

till

Lag n

angående ändrad lydelse ay 1 § lagen den 2 juni 1911 (nr 43 s. 1) om

skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.

Härigenom förordnas, att 1 § lagen den 2 juni 1911 örn skydd för vissa internationella

sjukvårdsbeteckningar skall i nedan intagna delar erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Ej må-----eller sjuka.

Ej heller vare tillåtet att såsom märke å handelsvaror eller eljest i handelsändamål

bruka märke, som består av vitt kors å röd botten.

Vad nu stadgats gälle ock i fråga örn märke eller benämning, som med ovan

omförmälda företer sådan likhet, att förväxling lätt kan äga rum.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931; dock må varumärke, vari ingår

märke, som avses i 1 § andra stycket, och vilket redan före lagens utfärdande

brukas av näringsidkare, fortfarande användas till den 1 januari 1936.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsär enden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 13 mars 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:

»Å den internationella konferens, som år 1906 sammanträdde i Genéve för

åstadkommande av revision av den därstädes den 22 augusti 1864 avslutade

internationella konventionen för förbättrande av sårade militärers vård i fält,

undertecknades den 6 juli 1906 av ombuden för åtskilliga å konferensen representerade

stater, däribland Sverige, en ny konvention i omförmälda ämne. Den

nya konventionen bibehöll såsom emblem och kännetecken för arméernas sjukvårdstjänst

det redan i 1864 års konvention för sådant ändamål fastställda

heraldiska tecknet rött kors i vitt fält. Detta emblem (röda korset) skall enligt

artikel 19 i 1906 års konvention användas så ofta det gäller att tillförsäkra

vare sig personer eller föremål det skydd, som konventionen innefattar.

I syfte att söka förhindra att det antagna emblemet användes för annat ändamål

än det därmed avsedda — i vilket hänseende föreskrifter saknades i 1864

års konvention — träffades därjämte vissa bestämmelser. Sålunda innehåller

artikel 23 den allmänna regeln, att märke, bestående av rött kors å vit botten,

ävensom orden ''Röda korset’ eller ’Genévekorset’ få såväl i fred som under krig

användas endast för att skydda eller beteckna av konventionen skyddade sanitetsformationer

och sjukvårdsinrättningar, personal och materiel; och enligt artikel

27 hava konventionsstaterna förbundit sig att genom lagstiftningsåtgärder

söka effektivt undertrycka obehörig användning av röda korsets namn eller

märke både i krig och under fred.

Då vår lagstiftning vid tiden för den nya konventionens tillkomst icke innehöll

något förbud mot obehörigt användande av ifrågavarande beteckning eller

benämningar, befanns nödigt, att innan konventionen ratificerades meddela

vissa lagbestämmelser, varigenom sådant användande förhindrades. Ett i detta

syfte upprättat förslag till lag om skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar

förelädes ock riksdagen genom proposition den 21 april 1911 (nr

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

201). Sedan förslaget bifallits, utfärdades lag i ämnet den 2 juni 1911 (nr 43

s. 1). Samtidigt ratificerades även konventionen för Sveriges del. I lagens

1 § stadgas, att märket eller benämningarna ''röda korset’ eller ''Genévekorset’

ej må offentligen brukas utom för den militära sjukvården eller med Konungens

tillstånd av förening, till vars uppgift hör att i krig biträda vid vården

av sårade eller sjuka. Förbudet gäller även märke eller benämning, som företer

sådan likhet med de nämnda, att förväxling lätt kan äga rum. Tillstånd,

som meddelats förening, som nyss nämnts, medför enligt 2 § ej befogenhet att

använda märket eller benämningarna såsom märke eller benämningar å handelsvaror

eller eljest i handelsändamål. Slutligen innehåller lagen, såvitt nu

är i fråga, vissa straffbestämmelser för olovligt brukande av märket eller benämningarna.

Vid en internationell konferens i Genéve under juli månad 1929 har antagits

en ny konvention, dagtecknad den 27 i nämnda månad, angående förbättrande

av sårades och sjukas vård vid arméer i fält, vilken konvention blivit, vad

Sverige beträffar, undertecknad den 28 januari 1930. Enligt artiklarna 32 och

33 i denna konvention skall densamma — som skall ersätta konventionerna av

den 22 augusti 1864 och av den 6 juli 1906 i vad angår de fördragsslutande staternas

inbördes förhållande — så snart som möjligt ratificeras och träda i

kraft, såvitt varje särskild stat beträffar, sex månader efter det dess ratifikationsinstrument

deponerats i Bera. Denna konvention innehåller i artikel

28 ett stadgande, enligt vilket regeringarna i de fördragsslutande staterna förbundit

sig att vidtaga eller föreslå sina lagstiftande församlingar nödiga åtgärder

för förhindrande av att enskilda personer eller sammanslutningar använda

sig av Schweiziska Edsförbundets vapen (vitt kors å röd botten) eller

efterhärmningar av detta vapen, vare sig som fabriks- eller handelsmärke eller

som del av dylika märken eller i oredligt handelssyfte eller på sätt, som kan

såra den schweiziska nationalkänslan. Denna bestämmelse — som tillkommit

på grund därav att nämnda vapen i ej ringa utsträckning blivit föremål för

missbruk — torde påkalla, att vår lagstiftning, innan konventionen ratificeras,

fullständigas med ett stadgande örn förbud mot användande av sådant märke.

Ännu en bestämmelse i konventionen lärer i detta sammanhang böra uppmärksammas,

nämligen stadgandet i artikel 24 att undantagsvis och med uttryckligt

tillstånd av vederbörande nationella rödakorsförening märket ''röda

korset’ i fredstid må brukas för att utmärka plats, varest uteslutande lämnas

kostnadsfri hjälp till skadade och sjuka. Det har ifrågasatts, huruvida ej i

1911 års lag borde meddelas ett undantagsstadgande av motsvarande innebörd

som konventionsbestämmelsen.

I förevarande ärende ha yttranden inhämtats från arméförvaltningen, marinförvaltningen,

kommerskollegium samt patent- och registreringsverket ävensom

från överstyrelsen för svenska röda korset.

Arméförvaltningen och marinförvaltningen ha icke haft något att erinra mot

att lagstadganden i de angivna hänseendena meddelades.

Kommerskollegium, som särskilt berört frågan om beredande av skydd mot

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

5

användande av det schweiziska vapnet, har härutinnan — efter anmärkande

att syftet med konventionens ifrågavarande bestämmelse varit att förhindra

att vapnet begagnades såsom märke för varor, som hölles till salu — framhållit,

att för uppfyllande av konventionsbestämmelsen vore tillräckligt örn i 1911

års lag stadgades förbud för näringsidkare att i sin rörelse använda ett märke,

bestående av Schweiziska Edsförbundets vapen (vitt kors å röd botten), eller

märke, som med detta vapen företedde sådan likhet, att förväxling lätt kunde

äga rum.

Patent- och registreringsverket har funnit det vara ägnat att framkalla vissa

betänkligheter att stadga förbud mot användande av allenast en viss främmande

stats vapen och icke offentliga vapen över huvud taget. Vidare har ämbetsverket

ansett det kunna ifrågasättas, huruvida stadgandet borde upptagas i

1911 års lag, då denna enligt sin rubrik endast avsåge skydd för vissa internationella

sjukvårdsbeteckningar, men å andra sidan erinrat, att visst fog för

en sådan åtgärd kunde föreligga på grund av att vapnet finge anses i viss

mån förväxlingsbart med märket röda korset.

Överstyrelsen för svenska röda korset har tillstyrkt lagstadgande, innefattande

skydd för det schweiziska vapnet. I fråga örn bestämmelsen i konventionen

att med tillstånd av vederbörande nationella rödakorsförening märket

röda korset’ i fredstid undantagsvis skulle få användas för att utmärka plats,

varest uteslutande lämnades kostnadsfri hjälp till skadade och sjuka, har överstyrelsen

sagt sig väl icke vilja avstyrka en däremot svarande lagändring men

vidare uttalat, att ett dylikt undantagsstadgande i och för sig icke syntes tilltalande

samt att, därest ett sådant meddelades, överstyrelsen i allt fall åtminstone

tills vidare ej hade för avsikt att utnyttja rätten att bevilja utom röda

korset stående tillstånd till märkets användande.

Av vad jag förut anfört lärer framgå, att ratifikation för Sveriges del av

1929 års konvention förutsätter ett lagstadgande, varigenom det schweiziska

vapnet beredes i konventionen avsett skydd. 1 fråga örn ett sådant stadgandes

utformning anser jag lika med kommerskollegium detsamma böra — i viss anslutning

till 2 § i 1911 års lag — innefatta förbud mot att såsom märke å

handelsvaror eller eljest i handelsändamål bruka märke, som består av vitt kors

å röd botten, eller märke, som därmed företer sådan likhet, att förväxling lätt

kan äga rum. Visserligen skulle kunna invändas att ett dylikt stadgande icke

helt täckte konventionens bestämmelse, i det att skydd för vapnet icke gåves

för sådant fall, då detsamma, utan att brukas i handelsändamål, användes på

sätt, som kunde såra den schweiziska nationalkänslan. Härutinnan må emellertid

framhållas, att, därest över huvud någon gång hos oss ett dylikt användande

skulle förekomma, gärningen säkerligen skulle innebära förargelseväckande

beteende och på denna grund bliva straffbar. Det av mig förordade stadgandet

torde lämpligen kunna erhålla sin plats i 1 § av 1911 års lag, vilken innehåller

övriga av konventionen betingade föreskrifter, samt böra träda i kraft den 1

juli 1931. I anslutning till vad som skett i nämnda lag och på sätt jämväl medgives

i konventionen torde böra meddelas en övergångsbestämmelse, att varu
-

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 181.

marke, vari ingår märke, som nyss sagts, och vilket redan brukas, fortfarande

må användas till den 1 januari 1936.

Vad angår den ifrågasatta bestämmelsen, enligt vilken annan än rödakorsföreningen

skulle med dess tillstånd under vissa förutsättningar kunna få använda

märket ''röda korset’, har jag, med hänsyn till vad överstyrelsen för svenska

röda korset härutinnan anfört, ansett anledning icke föreligga att förorda

ett dylikt stadgandes upptagande i lagstiftningen. Skulle något fall inträffa,

då föreningen funne verkligt behov föreligga att märket finge användas vid

en hjälpplats, som ej direkt uppsatts av föreningen, lärer för densamma ej möta

större svårighet att träffa sådana anordningar, att användandet icke komme

i strid med lagen.

I enlighet med vad jag sålunda anfört har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni

1911 (nr 43 s. 1) ofri skydd för vissa internationella sjukvårdsbeteckningar.»

Föredraganden uppläser härefter berörda förslag av den lydelse, bilaga1 vid

detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över förslaget

måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom

utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

H. Stefen son.

1 Denria bilaga, vilkén är lika lydande med det vid proposition®!! fogade lagförslaget, har här

nteslntits.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 191.

7

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Majlis lagråd den 20 mars

1931.

Närvarande:

justitieråden Christiansson,

Edelstam,

Stenbeck,

regeringsrådet Afzelius.

Enligt lagrådet tillhanda kommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 13 mars 1931, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911

(nr 43 s. 1) örn skydd för vissa internationella sjukvårdsheteckningar.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av kanslirådet Israel Myrberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majlis proposition nr 191.

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 20 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, lagrådets den 20 mars 1931 avgivna

utlåtande över det den 13 mars 1931 till lagrådet remitterade förslaget

till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 (nr 43 s. 1) örn

skydd för vissa internationella sjukvårdsheteckningar, därvid föredraganden

hemställer, att förslaget, som av lagrådet lämnats utan anmärkning, måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

310839

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:160 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om skydd för vissa i a1 i texten
  2. 1LU 1931:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 1 § lagen den 2 juni 1911 om skydd för vissa internationella s. 5 i texten