Sök i Ratio Lex

Angående ytterligare statsunderstöd till Hjärtåns regleringsföretag i Jönköpings län

1931-03-13 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:195, Angående ytterligare statsunderstöd till Hjärtåns regleringsföretag i Jönköpings län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 195.

1

Nr 195.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare statsunderstöd

till Hjärtåns regleringsföretag i Jönköpings län;

given Stockholms slott den 13 mars 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 mars 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström anför:

Den 1 maj 1914 anvisade Kungl. Maj:t under de i kungörelsen den 31

december 1912 (nr 423) stadgade villkor statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 14,160 kronor till torrläggning av sänka marker

kring Hjärtån mellan Simnatorps såg och Beskvarn, tillhörande hemmanen

Korsberga kyrkoherdeboställe, Applaholm, Bragderyd, Sämjan,

Dagsås, Hester Södergård, Bexheda, Stora Sussia, Stora Fagraryd,

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. lil hafi. (Nr 199.)

i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition Nr 195.

Bergsnärla, Slättsnärla, Bråtåkra och Simnatorp i Bexheda och Korsberga

socknar av Jönköpings län, varjämte Kungl. Majit fastställde arbetsplan

för företagets utförande.

Företaget hade förberetts genom laga syneförrättning under åren 1891

—1912, i huvudsak handlagd av statens lantbruksingenjör Hjalmar

Grönwall.

Med stöd av i ärendet av Grönwall i september 1912 avgivet betänkande

anhöllo flertalet intressenter i företaget hos Kungl. Majit örn anslag från

allmänna avdikningsanslaget och lån från odlingslånefonden.

Avdikningsområdet är beläget omkring en mil söder örn Vetlanda

köping och består av såväl redan odlad jord som oodlade mader och frostförande

vitmossar. Jordmånen är mycket växlande. Åkern utgöres av

mylla på sand, grus och sten eller torvjord till olika djup och i maderna

av djup svämjord av ypperlig beskaffenhet.

I gemensamt utlåtande över företaget den 26 mars 1914 tillstyrkte vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen ett anslag å 14,160

kronor men avstyrkte beviljande av lån, enär i fråga örn företaget i dess

helhet den beräknade kostnaden för vattenavledningen (68,716 kronor 1

öre) översteg jordförbättringsvärdet (56,405 kronor 84 öre), vid vilket förhållande

styrelserna, med hänsyn till då gällande bestämmelser (svensk

författningssamling nr 44/1901 och 425/1912), ej ansågo sig kunna tillstyrka

lån från odlingslånefonden.

I enlighet med styrelsernas hemställan beviljade Kungl. Majit den 1

maj 1914, såsom ovan nämnts, allenast statsbidrag från allmänna avdikningsanslaget

med 14,160 kronor.

Sedan genom arbetsstyrelsens försorg arbetena påbörjats, blevo de emellertid

snart avbrutna till följd av den med krigets utbrott inträdande

osäkerheten och prisförhöjningen. Ett tillfälle till företagets genomförande

yppade sig emellertid genom de åtgärder, som genom statens försorg

vidtogos för lindrande av arbetslösheten. Sålunda avslutades mellan

arbetsstyrelsen för företaget och Södra Sveriges statsarbeten (lydande

under statens arbetslöshetskommission) den 13 december 1921 ett kontrakt,

varigenom Södra Sveriges statsarbeten åtog sig utföra Hjärtåns reglering

enligt Grönwalls plan med undantag av vissa sidodiken mot utbekommande

efter företagets slutförande av 73,080 kronor, utgörande 50

procent av kostnadsförslaget, sedan detta höjts med 125 procent. Till

nämnda belopp skulle läggas vissa kostnader för kontroll m. m. Samtidigt

frånkände sig arbetsstyrelsen för regleringsföretaget rätten till det

redan beviljade statsbidraget. Genom beslut den 21 december 1923 fann

Kungl. Majit — på framställning av lantbruksstyrelsen i skrivelse den

6 december 1923 — gott förklara, att nämnda statsbidrag å 14,160 kronor

icke skulle utgå.

Södra Sveriges statsarbeten bedrev arbetet under åren 1922—1924 och

fullbordade därvid vissa delar av företaget.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

Till följd av den under år 1924 avtagande arbetslösheten inställde Södra

Sveriges statsarbeten — med stöd av i ovannämnda kontrakt intaget förbehåll

— ifrågavarande arbete å Hjärtåns reglering. Efter verkställd

avsyning av det utförda arbetet avgav statens arbetslöshetskommission

räkning den 16 juli 1924 å utfört arbete, enligt vilken arbete utförts för

97,785 kronor. Av detta belopp ålåg det intressenterna i företaget att

gälda hälften eller 48,892 kronor 50 öre, vilket belopp jämväl inbetalats

till kommissionen.

Som arbetsstyrelsen ansåg önskvärt, att företaget snarast möjligt slutfördes,

och då 1924 års riksdag (prop. nr 229, riksdagens skrivelse nr

294) medgivit, att för färdigställande av vissa utav Södra Sveriges statsarheten

påbörjade arbetsföretag finge, intill ett belopp av 1,350,000 kronor,

användas de av 1922 års riksdag för bekämpande av arbetslösheten beviljade

reservationsanslagen, anhöll arbetsstyrelsen örn statsbidrag till

fullbordande av ifrågavarande arbeten. Med skrivelse den 14 november

1924 underställde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Kungl. Majda prövning

förenämnda ansökan jämte ansökningar rörande andra företag,

vilka av Södra Sveriges statsarbeten påbörjats. Kungl. Maj:t beviljade

den 12 december 1924 bland annat till färdigställande av Hjärtåns reglering,

vilket färdigställningsarbete enligt ett av statens lantbruksingenjör

Gösta Kindblom utarbetat förslag beräknats kosta 52,900 kronor, ett statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av hälften därav eller 26,450 kronor,

därvid Kungl. Majit, utom annat, förklarade, att bestämmelserna i kungörelsen

den 20 juni 1924 (317) angående statsbidrag till färdigställande

av vissa utav Södra Sveriges statsarbeten påbörjade arbetsföretag skulle

lända till efterrättelse. Den 16 maj 1925 antogs av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

upprättat kontrakt av den 4 april 1925 örn företagets utförande.

Sedan intressenterna i företaget den 1 mars 1924 ingått förening örn sökande

av lån från odlingslånefonden för företagets slutförande, har ordföranden

i arbetsstyrelsen, enligt uppdrag av intressenterna, i en till

Kungl. Majit ställd skrift av sistnämnda dag anhållit örn lån från odlingslånefonden

till största möjliga belopp. Denna framställning, som ingavs

först i slutet av februari 1926, åtföljdes av ett av Kindblom den 20 februari

1926 avgivet betänkande i ärendet.

Enligt sagda betänkande omfattar företaget en areal av 127.09 hektar,

därav 43.95 hektar åker och 83.14 hektar äng och annan mark. De lånesökandes

andel därav utgör 65.91 hektar, därav 19.43 hektar åker och 46.48

hektar äng och annan mark.

Kostnaden för arbetets utförande har enligt betänkandet beräknats sålunda:
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Mäj:ts proposition Nr 4.9.5.

av arbetsstyrelsen utfört arbete, innan Södra Sveriges

statsarbeten övertog arbetet, .................. kronor 1,140:_

av Södra Sveriges statsarbeten utfört arbete ........ » 97,785: —

återstående arbete enligt kostnadsförslaget (1924 års

arbetspriser) ....................................... » 52,900: —

summa kronor 151,825: —.

Härifrån böra avdragas:

statsarbetenas andel (hälften) i förenämnda kostnad å

97,785 kronor eller .................................. kronor 48,892: 50

statsbidraget från färdigställningsanslaget enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 12 december 1924 .......... » 26,450: —

summa kronor 75,342:50.

Intressenternas kostnader för företaget uppgivas sålunda havn uppgått

till (151,825 — 75,342: 50 =) 76,482 kronor 50 öre.

Vidare har lantbruksingenior en, Kindblom anfört följande:

Enligt den vid syneförrättningen upprättade kostnadsfördelningslängden

hade företaget indelats i fem olika avdelningar, varav avdelningarna

I—IV omfattade avloppen A—B—F—G—I—K—L oell G—H

samt avdelning V sidodikena B—C—D och C—E.

Avdelningarna I—IV, vilka det här närmast vore fråga örn, hade gemensam

kostnadsfördelning. Odlingslån söktes endast till sistnämnda

del av företaget.

Av den vid syneförrättningen upprättade värderingslängden franninge,

att värdet av förbättringen å företaget i dess helhet utgjorde 56,405 kronor

84 öre, varav helöpte å avdelningarna I—IV 55,416 kronor 14 öre.

Med anledning av att dikessträckan L—M icke inginge i företagets utförande,

hade vid kostnadsfördelningens verkställande jordförbättringsvärdet

minskats å avdelning I med sammanlagt 1,700 kronor, vadan dét

till grund för kostnadsfördelningen inom avdelningarna I—IV lagda jordförbättringsvärdet

utgjorde (55,416:14 — 1.700 =) 53.716 kronor 14 öre.

Med anledning av att de vid den år 1912 avslutade syneförrättningéh

satta jordvärdena betydligt understege nuvarande prisläge, hade

lantbruksingenjören med biträde av tvenne skiftesgodemän på uppdrag

av intressenterna besiktigat avdikningsoinrådet och därvid funnit, att de

satta jordvärdena borde höjas med minst 50 procent för att komma i

jämnhöjd med nuvarande jurdvärde å likartad jord.

Med 50 procent förhöjning komme ovannämnda jordvärde å. avdelningarna

I—IV, 53,716 kronor 14 öre, att höjas till 80,574 kronor 21 öre.

Den sammanlagda kostnaden för företaget, 151.825 kronor, överstege sålunda

betydligt sistnämnda jordförbättringsvärde, varför, med de principer

som för närvarande tillämpades vid beräknande av anslag och lån

till dylika företag, lån i förevarande fall sannolikt icke komme att beviljas.

Ifrågavarande företag vore emellertid av säregen art. Företaget hade av

intressenterna igångsatts under den svåraste arbetslöslietstiden, huvudsakligen

för erbjudande av arbetstillfälle, varvid för intressenterna mycket

små utsikter förefunnes att erhålla nämnvärd ekonomisk fördel. Det vore

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195. 5

därför synnerligen beklagligt, om intressenternas anhållan om ekonomiskt

stöd avvisades.

Utom här ovan anförda kostnader hade företaget under de gångna fjorton

åren haft stora utgifter för förrättningskostnader, räntor oell dylikt.

Det torde i detta sammanhang böra erinras om, att vid tiden för arbetets

påbörjande som nödhjälpsarbete eller vid tiden närmast dessförinnan

beviljades lån från odlingslånefonden till dylika förtag, örn kostnaden

efter avdrag av beviljat anslag icke överstege jordförbättringsvärdet.

Örn denna synpunkt, såsom vore att hoppas, lades å förevarande fråga,

uppfylldes nyssnämnda villkor, då kostnaden efter avdrag av beviljat

statsbidrag, utgörande (151,825 — 75,342: 50 =) 76,482 kronor 50 öre, understege

jordförbättringsvärdet 80,574 kronor 21 öre.

Odlingslånesökandena representerade 57.754 procent av kostnaden för

avdelningarna I—IV. Med anledning av att vissa förändringar till följd

av laga .skifte och dylikt inträtt inom företaget, hade upprättats

kompletterad värderings- och kostnadsfördelningslängd.

Lantbruksingenjören hade beräknat det lånebelopp, som intressenterna

skulle kunna erhålla, till sammanlagt 32,573 kronor 86 öre eller i avrundat

tal till 32,570 kronor, vilket föresloges till beviljande till företaget.

Lantbruksstyrelsen har avgivit utlåtande i ärendet den 11 januari 1929

samt därvid hemställt, att framställningen icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts åtgärd. Lantbruksstyrelsen anför som skäl för denna hemställan

i huvudsak följande.

Den genom utförandet av ifrågavarande torrläggningsarbeten uppkommande

båtnaden för avdelningarna I—IV av företaget uppskattades

vid arbetsplanens fastställande år 1914 i enlighet med den vid syneförrättningen

1910—1912 verkställda jordvärderingen till 53,716 kronor 14

öre. År 1924 företogs av lantbruksingenjören Kindblom med biträde av två

godemän, med anledning av den sedan år 1912 inträffande stegringen i jordvärdena,

ny uppskattning av båtnaden, vilken därvid ansågs böra höjas

med 50 procent utöver det år 1912 beräknade värdet. Med denna förhöjning,

som lantbruksstyrelsen, örn ock med någon tvekan, i betraktande av att nuvarande

jordvärden knappast torde fullt motsvara 1924 års värden ansägö

sig kunna nu vitsorda, hade båtnadsvärdet beräknats till 80,574 kronor

21 öre. Då vattenavledningskostnaderna, såsom förut nämnts, uppginge

till 151,825 kronor, utgjorde sålunda företagets kostnad 188 procent

av båtnaden.

De lånesökande intressenternas andel utgjorde 65.si hektar, varav 19.43

hektar åker samt 46.48 hektar äng och annan mark. Samma intressenters

andel i båtnadsvärdet utgjorde 46,534 kronor 8 öre och i kostnaden 87,685

kronor 1 öre.

Beträffande frågan, huruvida lån från statens avdikningslånefond numera

kunde utgå till företaget, finge framhållas, att hinder däremot syntes

enligt den för beviljande av sådant lån nu tillämpade praxis möta

med hänsyn till det i förevarande fall ogynnsamma förhållandet mellan

kostnad och båtnad, i det att såsom ovan nämnts den förra med 88 procent

överstege den senare.

Ordföranden i arbe t sstyr els en har i skrivelse den 13 februari 1929 inkommit

med påminnelser i ärendet, däri anförts följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

Som skäl för sitt avstyrkande anförde lantbruksstyrelsen, att enligt numera

tillämpad praxis binder i förevarande fall syntes möta på grund

av det ogynnsamma förhållandet mellan kostnad och båtnad. Detta vore

ju visserligen ett faktum, som teoretiskt sett icke kunde bestridas, men

sett från praktisk synpunkt folie det ju av sig självt, att föreningens behov

av ekonomisk hjälp och bistånd bleve så mycket större. Den av lantbruksstyrelsen

åberopade praxis hade ju tydligen kommit till för att vederbörande

ej skulle sätta igång mindre lönande företag. Då nu detta

företag efter, många svårigheter och på en tidrymd av 40 år äntligen

blivit bragt till slut, hade ju vederbörande intressenter ingen annan utväg

än att dragas med de ekonomiska konsekvenserna härav, även örn lönen för

mödan bleve ringa. Det vore dock sökandenas övertygelse, att, så länge

människorna för sitt uppehälle vore beroende av markens gröda, dessa

tegar komme att brukas och bära skörd.

Samtliga statens lantbruksingenjör, som haft med företaget att

skaffa, hade alltjämt bibringat intressenterna den uppfattningen, att statslån

till företaget skulle erhållas. I viss män hade även samma uppfattning

bibringats den deputation, som år 1923 i annat ärende uppvaktat åtskilliga

myndigheter i Stockholm.

Ur allmän synpunkt hade dock företaget varit till nytta, enär det

skapat arbetstillfällen åt många, som i annat fall torde hava varit hänvisade

till statens direkta hjälpverksamhet. Under den svåraste arbetslöshetsperioden

sysselsattes vid företaget tidvis över 200 personer.

Det torde i detta sammanhang även böra påpekas, att företaget, utom

den till direkt odling användbara marken, även omfattade en areal av i

runt tal 130 hektar, huvudsakligast bestående av vitmosse, vilken vid

tiden för arbetsplanens upprättande ansågs sakna förbättringsvärde.

Å denna mark hade tvenne torvströfabriker, omfattande en areal av

30 hektar, redan satt i gång, och den övriga arealen torde inom en snar

framtid genom utdikning förvandlas till produktiv skogsmark. Härtill

kunde även läggas det sanitära och estetiska värdet av, att en förut försumpad

trakt blivit försatt i torrlagt skick. Att allt detta så småningom

samverkade till höjandet av såväl den enskilde individens som landets

ekonomiska och kulturella välstånd, torde ligga i öppen dag.

Det torde lätt inses, att förhållandet mellan kostnad och båtnad

vore en direkt följd av de abnorma prisförhållanden, som världskriget

förorsakat å arbetsmarknaden. Det torde endast behöva påpekas, att,

under det arbetskostnaderna vid företaget höjts med 125 procent, jordvärdet

hade ökats med 50 procent.

Intressenterna hemställde, att Kungl. Majit, med frångående av för närvarande

tillämpad praxis, måtte bevilja lån till företaget.

Vidare har ordföranden i arbetsstyrelsen med skrivelse den 26 februari

1929 till chefen för jordbruksdepartementet överlämnat ett av ordföranden

i östra härads hushållsgille och i häradets boställsnämnd Carl Heiner

och landsfiskalen i Vetlanda distrikt J. P. Norén på begäran av intressenterna

avgivet intyg, däri anförts följande.

De flesta intressenterna i företaget i fråga vore mindre hemmansägare

eller småbrukare. Dessa hade förut till sina hemmanslotter ägt ganska

ringa areal odlad jord och därför varit i stort behov av det marktillskott,

som sänkningsföretaget kunnat medföra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

Det övervägande antalet intressenter hade jämförelsevis svag; ekonomi

och skulle därför vållas avsevärda svårigheter, därest begärt odlingslån

av statsmedel icke skulle erhållas, ja en del skulle helt säkert råka i verkligt

ekonomiskt betryck.

Enligt vad intygsgivarna kände, hade arbetet i fråga igångsatts och utförts

i tanke på att odlingslån därför skulle kunna erhållas.

Detta företag syntes vara av betydelse icke blott för intressenterna och

i första hand för de verkliga småbrukarna utan även för orten i övrigt.

Ordföranden i arbetsstgrelsen har vidare i skrivelse till Kungl. Majit den

31 december 1930 hemställt, att Kungl. Majit måtte, örn nuvarande bestämmelser

bomme att lägga hinder i vägen för beviljande av lån, hos riksdagen

utverka tillstånd till största möjliga statsunderstöd i form av lån

eller bidrag till företaget, och har han därvid anfört bland annat följande.

Såsom i föregående ansökan omnämnts, avbröt arbetsstyrelsen arbetet

strax efter dess igångsättande år 1915 på grund av den då genom

kriget påbörjade dyrtiden. Företaget hade troligen sedermera aldrig

kommit att återupptagas, örn ej genom den av efterkrigsåren vållade arbetslösheten

arbetslöshetskommissionens verksamhet genom Södra Sveriges

statsarbeten givit anledning därtill. Vid den tid — år 1921 — då

kontraktet med Södra Sveriges statsarbeten örn arbetets utförande ingicks,

var ännu jordbruksnäringens ekonomiska förutsättningar sådana, att man

kunde förvänta en rimlig bärighet av företaget. Med krigsårens livsmedelsbrist

ännu i livligt minne, låg det då nära till hands att vilja utöka

jordbrukets areal, även örn kostnaderna bleve höga. Sedan arbetet sålunda

ånya igångsatts, var ju ingen återvändo möjlig, och vid tiden för dess

slutliga fullbordande var det ekonomiska läget för näringen helt annorlunda,

och sedermera hade det än ytterligare försämrats. Under normala

förhållanden ansåges ju dylika företag kunna påräkna intill 50 procent

av förbättringsvärdet i statsbidrag och återstoden som lån, under förutsättning

att kostnad och båtnad svarade emot varandra. Denna förutsättning

torelåge visserligen icke i detta fall, men, då sökandena genom de oberäkneliga

faktorer, som krigsåren framskapat, kommit i sådan situation, att de

själva fått vidkännas kostnader, motsvarande i det närmaste hela det förhöjda

förbättringsvärdet, ansåge de det ej obefogat att begära någon ytterligare

hjälp från staten i det för dem brydsamma läget.

Lantbruksstyrelsen har den 7 februari 1931 avgivit förnyat utlåtande,

däri styrelsen anfört följande.

Lantbruksstyrelsen hade i sitt föregående utlåtande i ärendet den 11 januari

1929 närmare redogjort för de omständigheter, vilka enligt styrelsens

förmenande utgjorde hinder för beviljande i författningsenlig ordning

av lån från avdikningslånefonden till ifrågavarande företag. För

den händelse emellertid de särskilda kristidsförhållanden, som på sin tid

torde spelat en avgörande roll för igångsättandet och fullföljandet av

företaget, funnes böra föranleda en framställning till riksdagen örn medgivande

att, utan hinder av gällande författning i ämnet, anvisa dylikt

lån till företaget, torde eventuellt lån böra begränsas till så stort belopp,

som motsvarade 70 procent av sökandenas andel i båtnadsvärdet, det vill

säga 70 procent av 46,534 kronor 8 öre, eller i avrundat tal 32,570 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

Statskontoret har i utlåtande den 20 februari 1931 anfört att, därest

framställning till riksdagen ansåges böra göras om understöd från det

allmännas sida för ifrågavarande regleringsföretag, en sådan framställning

endast torde böra avse lån från statens avdikningslånefond och lånets

storlek i sådant fall begränsas till det av lantbruksstyrelsen angivna

beloppet.

Enligt meddelande från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är ifrågavarande

regleringsarbete slutfört och godkänt den 10 december 1928.

Såsom framgår av förestående hava kostnaderna för ifrågavarande företag

väsentligt överstigit förbättringsvärdet å jorden. Sålunda överstego

de beräknade kostnaderna för hela företagets utförande (68,716 kronor 1

öre) det uträknade förbättringsvärdet (56,405 kronor 84 öre) med nära 21.s

procent. Av denna anledning ansåg sig Kungl. Majit år 1914 ej med tilllämpande

av då givna bestämmelser (svensk författningssamling nr 44/1901

och 425/1912) och jämlikt förhandenvarande praxis kunna medgiva lån

från odlingslånefonden. Sedermera har visserligen ny båtnadsuppskattning

företagits av vederbörande lantbruksingenjör med biträde av gode

män men utan samband med syneförrättning, därvid båtnaden av företaget

höjts med 50 procent eller för de i företaget deltagande från 53,716

kronor 14 öre till 80,574 kronor 21 öre, men å andra sidan hava också under

arbetets gång kostnaderna för företagets fullbordande högst avsevärt

ökats. Berörda kostnader beräknas hava uppgått till 151,825 kronor. Kostnaderna

överstiga sålunda båtnadsvärdet med ej mindre än 88 procent,

vilket förhållande enligt i ämnet gällande bestämmelser (svensk författningssamling

nr 258/1926 och 166/1929) samt hittillsvarande praxis torde

utgöra hinder för beviljande i vanlig ordning av statsunderstöd åt företaget.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår vidare, att företaget kommit

i åtnjutande av statsbidrag i form av utfört arbete genom Södra Sveriges

statsarbeten med 48,892 kronor 50 öre samt bidrag med 26,450 kronor från

1924 års anslag till färdigställande av vissa nödhjälpsarbeten eller tillhopa

75,342 kronor 50 öre.

I ärendet framförda omständigheter synas mig tala för, att i förevarande

fall ytterligare statsunderstöd heredes delägarna i företaget. Framför

allt synes mig beaktansvärt, att särskilda kristidsförhållanden torde, såsom

lantbruksstyrelsen framhållit, spelat en avgörande roll för igångsättandet

och fullföljandet av företaget. Därtill kommer, att de flesta intressenterna

i företaget äro mindre jordbrukare med svag ekonomi samt

att företaget, trots åtnjutet statsbidrag, blivit för intressenterna mycket

kostsamt och betungande.

I fråga om formen för det ytterligare statsunderstödet hava lantbruksstyrelsen

och statskontoret föreslagit, att lån från avdikningslånefonden

måtte beviljas intressenterna. På grund av lagen den 14 juni 1929 (nr 164)

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 195.

om kronans företräde för avdikningslån tillerkännes kronan, därest dylikt

lån utgives, för sin fordran förmånsrätt jämlikt 17 kap. 6 § handelsbaden

och således bättre rätt än innehavare av tidigare fastställda inteckningar.

Enär företaget i fråga redan den 10 december 1928 slutförts

och godkänts samt ett vid nuvarande tidpunkt för ändamålet utgivet avdikningslån

icke skulle åtföljas av något arbete, som medför värdestegring

å fastigheterna, anser jag mig med hänsyn till inteckningshavare

icke böra till ifrågavarande företag föreslå tilldelande av avdikningslån.

Däremot synes mig statsbidrag utan återbetalningsskyldighet böra

i särskild ordning lämnas från statens avdikningsanslag. Beloppet av

detta bidrag synes mig med hänsyn till förekomna omständigheter skäligen

kunna bestämmas till omkring en tredjedel av det av lantbruksstyrelsen

föreslagna lånebeloppet, 32,570 kronor, eller till i runt tal 10,000

kronor.

För beviljande av det sålunda ifrågasatta ytterligare statsunderstödet

lärer riksdagens medgivande erfordras.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att till omförmälda företag, avseende reglering av Hjärtån i Jönköpings

län, må beviljas statsbidrag från statens avdikningsanslag med högst

10,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1931.

1 sami.

171 haft. (Nr 195.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:300 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majils proposition angående ytterligare statsunderstöd till Hjärtåns regleringsföretag i Jönköpings län. a1 i texten
  2. JoU 1931:85 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 85 s. 22 i texten