Sök i Ratio Lex

Angående befrielse för banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson från skyldighet att gälda vissa skadeståndsoch ersättningsbelopp

1931-01-14 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:22, Angående befrielse för banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson från skyldighet att gälda vissa skadeståndsoch ersättningsbelopp

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

1

Nr 22 .

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående befrielse

för banförmannen vid statens järnvägar Jonas

Jonsson från skyldighet att gälda vissa skadeståndsoch

ersättningsbelopp; given Stockholms slott den 14

januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms

slott den 14 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Lundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anmäler fråga örn efterskänkande

av viss banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson ådömd skadeståndsskyldighet

m. m. samt anför därvid:

Den 19 juni 1929 inträffade å statsbanelinjen Hörnsjö—Vännäs en sammanstötning

mellan en i riktning från Hörnsjö framförd motordressin och

ett från Vännäs avsänt extratåg. Därvid dödades en arbetare, som medföljde

å dressinen. Dressinen förstördes, varjämte mindre skador uppstodö

å tågets lokomotiv. Såsom förare å dressinen tjänstgjorde vid tillfället

nyssnämnde banförmannen Jonas Jonsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. I sami. 20 haft. (Nr 22.)

2133 30

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘>

Kungl. Maj:ts proposition nr 22.

Sedan allmän åklagare vid Nordmalings och Bjurholms tingslags häradsrätt

yrkat ansvar å Jonsson för vållande till sammanstötningen ävensom för

vållande till annans död, dömde häradsrätten genom utslag den 10 april

1930, vilket vunnit laga kraft, Jonsson jämlikt 25 kap. 17 § strafflagen, jämförd

med samma kapitels 22 § första stycket ävensom § 37 mom. 1 i 1924

års säkerlietsordning vid statens järnvägar, att för försummelse i tjänsten

böta 75 kronor till kronan, varemot yrkandet örn ansvar för vållande till

annans död ogillades. På yrkande av järnvägsstyrelsen förpliktades Jonsson

tillika att ersätta styrelsen dels med 400 kronor för den förstörda dressinen

och 15 kronor för skadorna å lokomotivet, dels ock styrelsens rättegångskostnader

med 100 kronor jämte lösen för häradsrättens protokoll i målet.

I skrivelse den 3 september 1930 har järnvägsstyrelsen, efter framställning

av Jonsson, hemställt, att Jonsson måtte befrias från den honom

genom förenämnda utslag ålagda ersättningsskyldigheten samt anhållit om

medgivande att ur räkenskaperna avskriva styrelsens fordran hos Jonsson.

Järnvägsstyrelsen lämnar beträffande omständigheterna i ärendet följande

redogörelse:

Jonsson, som förestod ett arbetslag på sex man, hade den 18 juni 1929

av banmästaren i Hörnsjö erhållit order att påföljande dag med sitt arbetslag

i god tid begiva sig till angiven plats å linjen Pengsjö—Tännäs för att

verkställa nödiga förarbeten för banvallens utgrävning därstädes. I anledning

härav tillsade Jonsson arbetslaget att klockan 5.30 på morgonen den

19 juni samlas vid Jonssons norr örn Hörnsjö belägna bostad för att därifrån

med motordressin färdas upp till arbetsplatsen. Enligt den ordinarie

tidtabellen skulle efter klockan 5.30 något tåg icke avgå från Vännäs söderut

förr än klockan 7.23. Den 18 juni på kvällen hade vederbörande tågledare

emellertid utfärdat order örn extratåg för sliperslastning å linjen Vännäs—

Trehörningsjö med avgång från Vännäs följande dag klockan 5.30. Underrättelse

örn denna order hade Jonsson icke erhållit före färden med motordressinen.

Enligt gällande föreskrifter ålåg det emellertid Jonsson att, innan

han begav sig av med motordressinen, genom Vännäs station införskaffa besked,

att hinder för den tillämnade färden icke förefunnes.

Jonsson har uppgivit, att han i god tid före klockan 5.30 i bantelefonen

ringt till Vännäs station för att efterhöra, örn linjen vore fri. Han hade

emellertid icke erhållit något svar från Vännäs, oaktat stationen varit öppen

för tågklarerartjänst. Ehuru Jonsson visste, att något ordinarie tåg icke

vore att vänta, ville Jonsson dock försäkra sig örn, att linjen vore fri. Han

ringde därför ånyo upp Vännäs men erhöll icke heller nu något svar. Under

tiden hade arbetslaget samlats med undantag av en man, vilken lät vänta på

sig tio minuter. Aven denna tid använde Jonsson för att upprepade gånger

ringa till Vännäs. Icke heller på dessa ringningar erhölls något svar. Då arbetarna

i laget nu påyrkade, att man skulle begiva sig av till arbetsplatsen,

för att man skulle kunna hinna utföra de förberedelser, som borde utföras,

innan det från Vännäs klockan 7.23 avgående tåget skulle passera platsen,

hade Jonsson låtit arbetarna taga plats å dressinen samt med densamma

begivit sig av norrut mot arbetsplatsen. Då Jonsson icke erhållit svar på

sina telefonpåringningar till Vännäs, hade Jonsson med spänd uppmärksamhet

givit akt på linjen framför sig. Då man färdats omkring fem kilometer

samt kommit in i en skarp kurva med skärning, hade Jonsson fått se det

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 22.

från Vännäs kommande extratåget samt därvid genast kopplat från motorn

samt slagit till bromsarna. Omedelbart därpå hade dressinen emellertid

sammanstött med lokomotivet.

Vad Jonsson sålunda uppgivit Ilar vitsordats av två av arbetarna i arbetslaget.

Jonsson har framhållit, att han, då dressinfärden företogs, varit ställd inför

en rätt svår situation. Å ena sidan hade han tydlig order att i god tid

verkställa vissa arbeten å den angivna arbetsplatsen och, örn dessa arbeten

skulle hinna utföras före de ordinarie tågens framförande, kunde färden ut

till arbetsplatsen icke uppskjutas längre, än som redan skett. Ett dröjsmål

med färden skulle ha medfört, att de anbefallda arbetena måst uppskjutas

till nästa dag, något som skulle lia stått i strid med banmästarens order.

Å andra sidan hade Jonsson att följa säkerhetsordningens föreskrifter an

gående dressins utförande å linjen.

Då Jonsson visste, att de ordinarie tågen före klockan 5.30 redan passerat

och då något extratåg aldrig plägade passera vid den tid, varom nu vore

fråga, samt Jonsson icke erhållit något svar på sina påringningar till Vännäs,

hade Jonsson icke någon anledning antaga, att linjen vore upptagen. Jonsson

hade därför ansett det vara en plikt att med största försiktighet söka föra

arbetslaget till den bestämda platsen, oaktat han icke kunnat förvissa sig

örn, att linjen vore klar.

I skrivelse till järnvägsstyrelsen den 10 maj 1930 har Jonsson, under åberopande

av vad han enligt vad nyss nämnts anfört örn anledningen till

dressinfärdens företagande, hemställt att styrelsen ville vidtaga erforderliga

åtgärder för att Jonsson måtte befrias från utgivande av de ådömda skadeståndsbeloppen

ävensom ersättningen för styrelsens rättegångskostnader.

Styrelsen meddelar härefter beträffande Jonssons tjänste- och levnadsförhållanden,

att Jonsson är född den 5 juli 1875, att han den 1 juli 1903 anställts

vid statens järnvägar såsom extra banvakt samt från och med den 1 januari

1919 befordrats till banförman, att han är gift samt har två vuxna barn, en

son och en dotter, av vilka sonen är bosatt i Amerika och dottern sedan

omkring ett år vistas i Stockholm för utbildning i bagaryrket, att Jonsson

under denna tid måst bidraga till dotterns uppehälle, att Jonssons hustru

på grund av sjukdom vårdas i Stockholm samt att Jonsson, enligt vad han

för styrelsen uppgivit, är skuldfri och genom sparsamhet lyckats samla ett

mindre kapital på 2,000 ä 3,000 kronor.

Styrelsen upplyser vidare, att vederbörande sektionsbefäl intygat, att Jonsson

varit synnerligen plikttrogen i sitt arbete samt samvetsgrann i fråga örn

att följa gällande säkerhetsbestämmelser.

För egen del har järnvägsstyrelsen i ärendet anfört, att styrelsen — med

hänsyn till omständigheterna i förevarande fall och då den inträffade olyckshändelsen

hade sin grund i Jonssons iver att snarast möjligt komma fram

till arbetsplatsen, varest ett brådskande arbete skulle utföras, samt således

ytterst bottnade i nit och intresse i tjänsten från Jonsson sida — funne det

vara överensstämmande med billighet, att Jonsson befriades från den honom

ådömda betalningsskyldigheten till järnvägsstyrelsen. Till stöd för denna

ståndpunkt har styrelsen jämväl framhållit, att riksdagen i ett flertal liknande

fall medgivit efterskänkande av kronans fordringsanspråk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

4 Kungl. Majus proposition nr 22.

Statskontoret har i avgivet utlåtande den 15 september 1930 anfört följande:

Ehuru Jonsson, enligt vad av handlingarna framgår, icke kan anses ur

stånd att utan inträffande ekonomiskt nödläge gälda de utdömda ersättningsbeloppen,

vill dock statskontoret med hänsyn till de synnerligen förmildrande

omständigheter, som i avseende å Jonssons vållande till sammanstötningen

få anses föreligga, tillstyrka att han befrias från utgivande av den

utdömda skadeersättningen, tillhopa 415 kronor, liksom ock ersättningen

för rättegångskostnad, 100 kronor. Däremot torde han böra vidkännas järn

vägsstyrelsens kontanta utgift för lösen av protokollen, 13 kronor. • Statskontoret

får alltså instämma i styrelsens hemställan, utom i vad densamma

avser sistnämnda belopp.

Med hänsyn till här föreliggande särskilda omständigheter samt i betraktande

av de goda vitsord, Jonsson erhållit i fråga örn sin tjänstgöring vid

statens järnvägar, anser jag mig böra tillstyrka, att han befrias från skyldigheten

att gälda förberörda skadestånds- och ersättningsbelopp, dock med

undantag, på sätt statskontoret föreslagit, beträffande järnvägsstyrelsens utgift

för lösen av häradsrättens protokoll i målet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson må

befrias från honom jämlikt Nordmalings och Bjurholms tingslags

häradsrätts utslag den 10 april 1930 åliggande skyldighet

att till järnvägsstyrelsen utgiva skadestånd med 415 kronor

och ersättning för rättegångskostnader med 100 kronor, samt

att ifrågavarande belopp må ur järnvägsstyrelsens räkenskaper

avskrivas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1981.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:18 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående befrielse för banförmannen vid statensjärnvägar Jonas Jonsson från skyldighet att gäl a1 i texten
  2. SU 1931:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående befrielse för banförmannen vid statens järnvägar Jonas Jonsson från skyldighet att gälda vissa skade s. 11 i texten