Sök i Ratio Lex

Angående viss omreglering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld till staten

1931-01-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:27, Angående viss omreglering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld till staten

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 27.

1

Nr 27.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående viss omreglering

av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags

skuld till staten; given Stockholms slott den 14 januari

1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ola Jeppsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet

inför Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Jeppsson anmäler en av Stockholm—Rimbo

järnvägsaktiebolag gjord framställning örn medgivande, att av bolagets den 1

januari 1931 beräknade kapital- och ränteskuld för ett bolaget år 1883 beviljat

statslån ett belopp av 211,000 kronor måtte, räknat från samma dag,

bilda ett nytt lån, att förräntas och återgäldas på vissa i framställningen

angivna villkor. Departementschefen anför därvid:

Genom resolution den 11 maj 1883 beviljade Kungl. Majit Stockholm—

Rimbo järnvägsaktiebolag ett statslån å 500,000 kronor för anläggning av

järnväg från Stockholm till Rimbo. Det beviljade lånebeloppet utbetalades

i dess helhet till bolaget under åren 1883—1887. Såsom villkor för lånet

stadgades, bland annat, att annuiteten skulle utgöra 5 procent av ursprungliga

lånebeloppet, av vilken annuitet först skulle gottgöras ränta efter 4:,/2

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 24 haft. (Nr 27—28.)

no si

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

procent samt återstoden eller l/2 procent utgöra kapitalavbetalning, att annuiteten

skulle förfalla årligen den 1 januari samt att låntagaren skulle äga

enligt vanliga villkor tillgodonjuta anstånd med erläggandet av den ränta,

som upplupit under tre år från lånets lyftningsdagar (anståndsränta). Säkerheten

för lånet utgöres av inteckning med bästa förmånsrätt i järnvägen

Stockholm—Rimbo.

Enligt vad jag inhämtat, har bolaget hittills fullgjort sin betalningsskyldighet

för ifrågavarande statslån. Sedan 1931 års annuitet erlagts å förfallodagen

den 1 januari, uppgår bolagets återstående skuld för lånet för

närvarande till 225,760 kronor 97 öre, varav 186,808 kronor 92 öre utgöra

kapitalskuld och 38,952 kronor 5 öre anståndsränta.

Efter medgivande av 1905 års riksdag (skrivelser nr 162 och 163) har bolaget

enligt ett mellan fullmäktige i riksgäldskontoret, Länna—Norrtälje

järnvägsaktiebolag i likvidation och Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

den 7 juli 1905 träffat avtal inköpt järnvägen Länna—Norrtälje för en köpeskilling

av 580,000 kronor. Ifrågavarande överlåtelse har av Kungl. Maj:t

godkänts genom beslut den 23 februari 1906. Av nyssnämnda köpesumma

erlades 80,000 kronor kontant, medan å återstående belopp, 500,000 kronor,

avlämnades skuldförbindelse till riksgäldskontoret. Annuitet och räntefot

för det härigenom bildade statslånet äro, liksom för nyss omförmälda lån

av år 1883, bestämda till respektive 5 och 4*/2 procent. Annuiteten skall

erläggas den 8 juli varje år av lånets löptid. För ifrågavarande lån har

medgivits två års anståndsränta. Säkerheten för lånet utgöres av inteckning

med bästa förmånsrätt i Länna—Norrtälje järnväg.

Jämväl beträffande 1905 års lån har bolaget erlagt alla hittills förfallna

annuiteter. Efter erläggandet av 1930 års annuitet utgjorde skulden för lånet

tillhopa 447,657 kronor 41 öre, varav 402,657 kronor 41 öre kapitalskuld

och 45,000 kronor anståndsränta.

Med erinran örn vad beträffande här omförmälda båda statslån förekommit

har Stockholm,—Rimbo järnvägsaktiebolag i sin förenämnda framställning, dagtecknad

den 24 oktober 1930, anfört följande:

Genom resolution den 11 april 1930 har Kungl. Majit förordnat, att järnvägarna

Uppsala—Länna och Länna—Norrtälje skola, sedan däri meddelade

inteckningar blivit dödade, förenas med järnvägen Stockholm—Rimbo och

att i följd härav, efter berörda inteckningars dödande, samtliga anläggningarna

skola anses såsom en särskild järnväg.

För att kunna i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrift döda samtliga inteckningarna

i bandelarna Uppsala—Länna och Länna—Norrtälje är bolaget

nödsakat att redan under år 1930 inlösa statslånet av år 1905, ehuru slutamorteringen

av detsamma skulle verkställas först år 1963.

Härigenom uppkommer en rubbning av bolagets finansplan för statslånens

amortering.

Det skulle därför för bolaget vara av värde, örn amorteringstiden för statslånet

av år 1883 kunde förlängas, så att annuiteten i stället för att beräknas

efter 5 procent å statslånets ursprungliga belopp av 500,000 kronor kunde

få utgå med samma procentsats å det belopp, vartill skulden, under förutsättning

att 1931 års annuitet erlägges å förfallodagen den 1 januari 1931,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

då kommer att uppgå. Genom erläggandet av nyssnämnda annuitet minskas

kapitalskulden för lånet till 186,808 kronor 92 öre. Bolaget är emellertid,

enligt de för lånet nu gällande betalningsvillkoren, skyldigt att dessutom

till riksgäldskontoret inbetala den s. k. anståndsräntan å, lånet, utgörande

38,952 kronor 5 öre. Då sagda ränta likväl förfaller till betalning först

under åren 1941 och 1942, bör densamma beräknas efter sitt värde. å den

dag, då ifrågavarande skuldreglering tager sin början eller den 1 januari

1931; detta värde utgör, örn till grund för anståndsräntans reducering tages

en räntefot av 41/., procent, endast 24,476 kronor 28 öre.

Sammanlagda skulden för 1883 års statslån skulle alitsa, under angivna

förutsättning, komma att den 1 januari 1931 uppgå till 211,285 kronor 20

öre, varav 186,808 kronor 92 öre utgöra återstående kapitalskuld och 24,476

kronor 28 öre det beräknade värdet av anståndsräntan. Bolaget är villigt

att av förstnämnda belopp kontant inbetala 285 kronor 20 öre; återstående

211,000 kronor skulle däremot bilda ett nytt lån, med skyldighet för bolaget

att å lånebeloppet årligen erlägga en annuitet av 5 procent, varav först

skulle utgå ränta ä 4''/2 procent å ogulden kapitalskuld och återstoden utgöra

kapitalavbetalning.

Annuiteten för det nya lånet torde böra inbetalas första gången den 31

december 1931 och sedermera samma dag varje år intill dess lånet bliver

slutbetalt. Härigenom skulle amorteringstiden för lånet komma att omfatta

en tid av 53 år, räknat från den 1 januari 1931, och sista annuiteten således

förfalla till betalning den 31 december 1983.

Säkerheten för det nybildade lånet skulle bestå i inteckning med basta

förmånsrätt i den järnvägsfastighet, som kommer att bildas genom förenämnda

sammanslagning av bandelarna Stockholm—Rimbo, Uppsala Länna

och Länna—Norrtälje, vartill jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 11 oktober

1930 komma de nya bandelarna Kohagsviken—Svalnäs och Osby—Lahall,

och vill bolaget framhålla, att säkerheten därigenom kommer i ett bättre

läge än vad förut varit fallet; för närvarande häftar nämligen endast järnvägslinjen

Stockholm—Rimbo såsom pant för 1883 års _ statslån. Härtill

kommer att, sedan Kungl. Maj:t genom brev av den 25 april 1930 ålagt

järnvägsbolaget att inom fyra år hava uppfört ett nytt stationshus vid Stockholm

östra, detta stationshus med ett värde av omkring 1,500,000 kronor

kommer att automatiskt tillföras säkerheten för det nya statslånet.

Järnvägsbolaget får därför anhålla, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen

medgiva, att av bolagets den 1 januari 1931 beräknade kapital- och ränteskuld

för 1883 års statslån ett belopp av 211,000 kronor må, räknat från

samma dag, bilda ett nytt lan, att förräntas och återgäldas pa här omfölmälda

villkor.

I ärendet hava fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit yttrande den 13 november

1930 och därvid anfört att, då den förestående inbetalningen av 1905

års statslån i dess helhet komme att i avsevärd mån taga bolagets kontanta

behållningar i anspråk och, såsom bolaget framhållit, medföra en rubbning

av bolagets finansplan för statslånens amortering, det syntes fullmäktige

skäligt, att staten lämnade medgivande till den nu begärda regleringen av

1883 års lån, vilken ej skulle medföra någon förlust för staten men för

bolaget innebära en ej oväsentlig lättnad.

Fullmäktige ville alltså för sin del tillstyrka, att Kungl. Majit till riksdagen

måtte avlåta proposition örn att 211,000 kronor av bolagets skuld för

lånet ombildas till ett nytt lån att förräntas och återbetalas på dc villkor,

som i bolagets skrivelse närmare angivits.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 27.

I en den 4 december 1930 dagtecknad skrivelse hava fullmäktige sedermera

upplyst, att den av bolaget bebådade slutlikviden av 1905 års statslån

dåmera ägt, rum, i det att bolaget den 1 december 1930 för ändamålet till

riksgäldskontoret inbetalat ett belopp av 421,725 kronor 60 öre. Härav utgjorde

402,657 kronor 41 öre återstående kapitalskuld å lånet, 7,197 kronor

50 öre upplupen ränta för tiden 9/7—V12 1930 och 11,870 kronor 69 öre beräknat

nutidsvärde av anståndsräntan.

I utlåtande den 2 december 1930 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat

sig icke hava något att erinra mot vad i ärendet föreslagits.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolag

för att kunna fullgöra det för sammanslagning av järnvägarna

Stockholm—Rimbo, Uppsala—Länna och Länna—Norrtälje uppställda

villkoret örn dödande av samtliga inteckningar i de bägge sistnämnda

bandelarna — redan nu till fullo återbetalat sitt statslån av år 1905 å 500,000

kronor, vilket lån enligt därför gällande villkor behövt slutligt likvideras

först år 1962. Med hänsyn härtill synas goda skäl föreligga för beredande

av den lättnad i den fortsatta amorteringen av bolagets lån av år 1883, som

ett bifall till bolagets framställning skulle innebära. Mot de villkor, som i

samband med den ifrågasatta omregleringen av sistnämnda lån föreslagits,

har jag intet att erinra. Jag vill därför i likhet med de hörda myndigheterna

tillstyrka medgivande, att av bolagets skuld för detta lån ett belopp

av 211,000 kronor ombildas till ett nytt lån, att räknat från och med den 1

januari 1931 åtnjutas under de av bolaget föreslagna villkoren. Annuiteten

för det nya lånet skulle därvid komma att uppgå till 10,550 kronor, under

det att densamma för det ursprungliga lånet bestämts till 25,000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av återstående skuld för det åt Stockholm-—Rimbo järnvägsaktiebolag

år 1883 beviljade statslånet å 500,000 kronor

ett belopp av 211,000 kronor må, räknat från och med den 1

januari 1931, bilda ett nytt lån, att åtnjutas på i statsrådsprotokollet

omförmälda villkor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wessberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:19 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående viss omreglering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld till staten. a1 i texten
  2. SU 1931:16 Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående viss omreglering av Stockholm—Rimbo järnvägsaktiebolags skuld till staten. a1 i texten