Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen i Stockholms län bokförda belopp

1931-01-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:31, Angående anvisande av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen i Stockholms län bokförda belopp

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 31.

11

>Tr 31.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anvisande

av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen

i Stockholms län bokförda belopp; given Stockholms

slott den 14 januari 1931.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Majit härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Halis Majit Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 14 januari 1931.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför:

I särskilda skrivelser den 4 och den 28 juli 1930 har länsstyrelsen i

Stockholms län gjort framställning i fråga örn avförande ur länsstyrelsens

räkenskaper av vissa däri, i anledning av förbrytelser av förra landskontoristerna

hos länsstyrelsen G. F. Robért och N. K. Edlund, bokförda belopp.

Jag anhåller nu att få underställa dessa tvenne ärenden Kungl. Maj:ts

prövning.

55 31

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majus proposition nr 31.

\a<l först angår länsstyrelsens framställning enligt skrivelsen den 4 juli

1930, kan av de till ärendet körande handlingarna inhämtas i huvudsak

följande.

Genom Stockholms rådhusrätts utslag den 23 mars 1920, som vann laga

kraft, ådömdes förre landskontoristen hos länsstyrelsen Robért straff för,

bland annat, tillgrepp och förskingring av statens penningar, som han emottagit

i kraft av sin tjänst. Tillika ålades han att ersätta statsverket 59,000

kronor jämte ränta. På grund av bokföringsåtgärder, som Robért företagit för

att dölja sina tillgrepp, hade emellertid förlusten i sista hand drabbat Stockholms

läns landsting med berörda belopp. När därför i Roberts konkurs

statsverket i utdelning för ifrågavarande fordran bekommit 3,090 kronor,

tillgodofördes dessa landstinget. Härefter anhöll länsstyrelsen i skrivelse

den 1 juli 1922, att, då det vore önskligt, att den för landstinget uppkomna

bristen, 55,910 kronor, snarast bleve ersatt landstinget, Kungl. Majit måtte

anvisa medel för dess täckande.

Till följd av särskilda remisser avgåvos utlåtanden häröver av statskontoret,

kammarrätten och justitiekanslersämbetet.

Statskontoret framhöll i sitt utlåtande, bland annat, att de ifrågavarande

medlen borde anses utgöra statsverkets medel i allmänhet och att Robérts

bokföringsåtgärder uppenbarligen icke kunde hava den verkan, att förlusten

därigenom skulle överflyttas från kronan på landstinget, samt hemställde,

att länsstyrelsen måtte anbefallas till landstinget omedelbart utbetala ifrågavarande

55,910 kronor. Utgiften borde enligt statskontorets mening tills

vidare balanseras i länsstyrelsens räkenskaper. Häri instämde kammarrätten.

Justitiekanslersämbetet anförde, under hänvisning till rådhusrättens utslag,

bland annat, att ämbetet icke funne något att erinra mot att länsstyrelsen

önskade få ersatt den brist, som för staten uppkommit därigenom att Robért

icke mäktat till fullo gälda vad han i utslaget fått sig ålagt utgiva. På vad

sätt bristen borde ersättas syntes det icke åligga ämbetet att avgiva utlåtande

örn. Däremot syntes ämbetet hava att yttra sig angående huruvida

åtal borde anställas på grund av bristande tillsyn och kontroll över Robérts

tjänsteåtgärder; och ville ämbetet besvara denna fråga nekande redan av

den anledningen, att tiden för sådant åtal vore försutten.

Genom beslut den 7 mars 1924 anbefallde härefter Kungl. Majit länsstyrelsen

att till Stockholms läns landsting under titeln »förskott» omedelbart

utbetala förberörda belopp å 55,910 kronor.

I skrivelsen den 4 juli 1930 har länsstyrelsen nu anfört huvudsakligen

följande.

Till åtlydnad av beslutet den 7 mars 1924 hade länsstyrelsen den 13 mars

1924 utanordna! beloppet till landstinget, varefter detsamma i räkenskaperna

balanserats å förskottstitel. Vid upprepade utmätningsförsök hade Robért

befunnits sakna tillgångar till gäldande av ifrågavarande skuld. Enligt vad

länsstyrelsen hade sig bekant vore Robérts ekonomiska ställning alltjämt

sådan, att det oersatta beloppet icke syntes ens till någon del kunna uttagas

av honom. Sedan riksräkenskapsverket numera anmodat länsstyrelsen

att vidtaga åtgärder för medlens avförande ur räkenskaperna, ansåge sig

länsstyrelsen böra göra framställning örn gottgörelse för det förskotterade

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Majis proposition nr 31.

beloppet. Länsstyrelsen finge fördenskull anmäla ifrågavarande förskott å

55,910 kronor till ersättande.

Häröver har statskontoret den 31 juli 1930 avgivit infordrat utlåtande och

därvid anfört följande.

I anslutning till riksräkenskapsverkets av länsstyrelsen omförmälda framställning

ansåge statskontoret, att ifrågavarande förskott nu borde täckas.

Något särskilt anslag i riksstaten härför syntes icke vara erforderligt, utan

utgiften borde kunna bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter. Statskontoret

hemställde därför, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva,

att för täckande av det av länsstyrelsen i Stockholms län enligt brevet den

7 mars 1924 under förskottstitel utbetalta beloppet 55,910 kronor anslaget

till oförutsedda utgifter måtte få anlitas.

Länsstyrelsens framställning enligt skrivelsen den 38 j-uli 1930, till vilken

jag härefter torde få övergå, har avseende å förlust, som till följd av förre

landskontoristen Edlunds brottsliga förfaranden tillskyndats statsverket. Av

handlingarna i detta ärende inhämtas i huvudsak följande.

Genom Stockholms rådhusrätts utslag den 6 april 1916, som vann laga

kraft, ådömdes Edlund straff för vissa av honom begångna förbrytelser.

Tillika ålades han att ersätta länsstyrelsen i Stockholms län för Kungl.

Majit och kronan den förlust, som genom brotten tillskyndats Kungl. Majit

och kronan, med 26,543 kronor 17 öre. Härav ersattes den 6 maj 1916

9,128 kronor 64 öre, vilka anträffats hos Edlund vid hans anhållande. Genom

utdelning i Edlunds konkurs nedbringades sedermera det belopp, som Edlund

på grund av utslaget sålunda var skyldig ersätta statsverket, till 16,753

kronor 36 öre.

Emellertid hade i anledning av de av Edlund begångna brotten uppkommit

två särskilda spörsmål, nämligen dels huruvida Sveriges riksbank

kunde befinnas ersättningsskyldig gent emot statsverket för vissa av Edlund

genom brotten åtkomna belopp, dels ock örn av länsstyrelsens tjänstemän

annan än Edlund vore ansvarsskyldig.

Sistnämnda fråga, i den del den angick redogörare, blev föremål för kammarrättens

prövning den 2 december 1918. Kammarrätten meddelade sagda

dag tre särskilda utslag på av kammarrättens revisionsavdelning framställda

anmärkningar, som hade samband med de av Edlund begångna brotten. I två

av dessa utslag fann kammarrätten revisionens talan icke kunna bifallas. I

ett tredje däremot ålades Hobert, vars särskilda förbrytelser i annat avseende

jag nyss berört, att ersätta ett belopp av 8,166 kronor 58 öre, som ingick i

de av Edlund statsverket brottsligen avliända medlen, efter avdrag dock av

det belopp, som kunde hava blivit av Edlund återbetalt till statsverket.

Till följd av en skrivelse från statskontoret, varmed, för den åtgärd

Kungl. Majit kunde finna skäligt föreskriva i syfte att bereda statsverket ersättning

för liden förlust, statskontoret överlämnade vissa handlingar, som

angingo Edlunds förbrytelser, blevo sedermera såväl Kagan om riksbankens

ersättningsskyldighet som frågan huruvida ytterligare ansvarsskyldighet

kunde åvila andra tjänstemän hos länsstyrelsen än Edlund underställda

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majus proposition nr 31.

Kungl. Majit. Då sist avsedda ärende den 26 november 1920 anmäldes i

statsrådet, redogjordes bland annat för ett av justitiekanslersämbetet i ärendet

avgivet utlåtande.

Enligt detta utlåtande fann ämbetet frågan örn riksbankens ersättningsskyldighet

icke fullt klar. Närmast lutade ämbetet åt den uppfattningen,

att riksbanken icke vore ansvarsskyldig. Enligt ämbetet borde det emellertid

liava tillhört statskontorets ombudsman att taga ställning till denna

fråga. Därest hail funnit riksbanken ansvarsskyldig, hade han bort anhängiggöra

talan vid domstol. Ty frågan vore enligt ämbetets uppfattning av

beskaffenhet att i händelse av tvist tillhöra domstols avgörande, och det

syntes icke lämpligt, att Kungl. Majit genom ett uttalande i konselj föregrepe

domstolsprövningen. Vad vidare beträffade det andra spörsmålet anförde

ämbetet i sitt utlåtande, att detsamma i vad det anginge redogörare vore

av beskaffenhet att böra prövas av kammarrätten, och att också i denna del

tre kammarrättens laga kraftägande utslag av den 2 december 1918 föreläge.

Det hade därjämte enligt ämbetets åsikt tillhört kammarrätten att till behandling

och avgörande upptaga åtal, därest någon av länsstyrelsens tjänstemän

utan att vara redogörare gjort sig skyldig till försummelse av honom

påvilande kontroll och tillsyn. Uti sitt i ärendet avgivna yttrande hade

emellertid, framhöll ämbetet vidare, kammarrätten förklarat, att densamma

ej funnit anledning att vidtaga åtgärd för dylikt åtals anställande. Att i

andra hänseenden än beträffande tillsyn och kontroll skulle kunna läggas

ifrågavarande tjänstemän något till last, därtill gåve enligt ämbetets uppfattning

remisshandlingarna icke fog.

På grund av vad justitiekanslersämbetet sålunda anfört fann Kungl. Majit

vad i ärendet förekommit icke till någon Kungl. Majits vidare åtgärd föranleda,

varom bland andra statskontoret och kammarrätten erliöllo meddelande.

I skrivelsen den 28 juli 1930 har länsstyrelsen nu anfört huvudsakligen

följande.

Beloppet å 16,753 kronor 36 öre hade genom anordning den 31 december

1920 avförts å titeln »Anmärkta poster» i avvaktan å beloppets successiva

ersättande av Edlund. Beloppet hade därefter balanserats såsom tillgång

i räkenskaperna å nämnda titel. Edlund hade emellertid icke förmått göra

någon som helst avbetalning å sin skuld. Vid upprepade utmätningsförsök

hade Edlund befunnits sakna tillgångar, och hans ekonomiska förhållanden

vore, enligt vad länsstyrelsen hade sig bekant, icke sådana, att det kunde

antagas, att han framdeles skulle bliva i stånd att göra någon återbetalning

å skulden. Bobért, som icke till någon del förmått återgälda det belopp

av 55,910 kronor, för vilket han alltsedan år 1920 på grund av oegentligheter

häftat i skuld till statsverket, syntes icke heller kunna förväntas ersätta

den del av Edlunds skuld, för vilken han vore i andra hand ansvarig.

Sedan riksräkenskapsverket numera anmodat länsstyrelsen att vidtaga åtgärder

för ifrågavarande medels avförande ur räkenskaperna, anhölle länsstyrelsen

örn Kungl. Maj:ts bemyndigande att avföra det oersatta beloppet,

16,753 kronor 36 öre, å vederbörlig utgiftstitel.

Över länsstyrelsens sistberörda framställning hava utlåtanden avgivits av

statskontoret den 16 augusti och av justitiekanslersämbetet den 15 oktober

1930.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 31.

Statskontoret har anfört följande.

I anslutning till riksräkenskapsverkets av länsstyrelsen omförmälda framställning

ansåge statskontoret, att ifrågavarande medel nu borde täckas.

Något särskilt anslag i riksstaten liärför syntes icke vara erforderligt, utan

utgiften borde kunna bestridas från anslaget till oförutsedda utgifter. Statskontoret

hemställde därför, att Kungl. Majit ville föreslå riksdagen medgiva,

att för täckande av det av länsstyrelsen i Stockholms län under titeln »Anmärkta

poster» bokförda beloppet 16,753 kronor 36 öre anslaget till oförutsedda

utgifter måtte få anlitas.

Justitiekanslersämbetet har ej funnit något att erinra mot vad statskontoret

hemställt i ärendet.

Lika med länsstyrelsen samt de i ärendena hörda myndigheterna och

riksräkenskapsverket anser jag, att de poster, varom här är fråga, nu böra

avföras ur länsstyrelsens räkenskaper. Anledning torde nämligen icke längre

finnas att förvänta, att Lobert eller Edlund skola kunna ens till någon del

göra ytterligare återbetalningar å sina respektive skulder till statsverket.

Yad angår de spörsmål, som i samband med Edlunds förbrytelser uppkommo

rörande riksbankens ersättningsskyldighet och ansvarsskyldighet för

tjänstemän hos länsstyrelsen, hava dessa, enligt vad jag inhämtat, icke föranlett

några åtgärder utöver dem, som jag förut i korthet berört. Vid sådana

förhållanden lärer någon orsak att alltjämt balansera kronans förevarande

fordringar å Lobert och Edlund i länsstyrelsens räkenskaper saknas.

Jag vill emellertid i detta sammanhang uttryckligen framhålla, att

fordringarnas avförande ur räkenskaperna givetvis icke har någon inverkan

på länsstyrelsens skyldighet att bevaka kronans rätt och intressen i fråga

om deras indrivande, vilken skyldighet alltså skall kvarstå oförminskad.

Yad angår frågan örn det anslag, varifrån de medel böra tagas, som erfordras

för de ifrågavarande posternas avförande ur länsstyrelsens räkenskaper,

biträder jag statskontorets förslag örn anlitande härtill av det för innevarande

budgetår utanför huvudtitlarna anvisade förslagsanslaget till oförutsedda

utgifter. Liksdagens medgivande härtill torde alltså böra inhämtas.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för täckande av de i länsstyrelsens i Stockholms län

räkenskaper bokförda beloppen å dels 55,910 kronor, vilka av

länsstyrelsen utbetalts i anledning av utav förre landskontoristen

hos länsstyrelsen G. F. Lobert begångna brott och därefter

i räkenskaperna balanserats under förskottstitel, dels ock

16,753 kronor 36 öre, vilka i anledning av utav förre landskontoristen

hos länsstyrelsen N. K. Edlund begångna förbrytelser

avförts och därefter i räkenskaperna balanserats under

titeln »Anmärkta poster», må tagas i anspråk sammanlagt

72,663 kronor 36 öre av det för budgetåret 1930/1931 anvisade

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Departements
chefen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl, Maj:ts proposition nr 31.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Spångberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:79 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen i Stockholms län lokförda a1 i texten
  2. SU 1931:25 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av medel för täckande av vissa hos länsstyrelsen i Stockholms län bokförda belopp. s. 1 i texten