Sök i Ratio Lex

Angående anstånd för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande av oguldna räntor och amorteringar å köpeskilling

1931-01-30 · 19 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:4, Angående anstånd för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande av oguldna räntor och amorteringar å köpeskilling

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 4.

1

Nr 4.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående anstånd för lottköpare

från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande

av oguldna räntor och amorteringar å köpeskilling;

given Stockholms slott den 30 januari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari

1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström anför:

Jag anhåller att för Kungl. Majit få anmäla uppkommen fråga angående

beviljande av visst anstånd för köpare av lägenheter under kronoegendomen

Näs kungsgård nr 1 i Husby socken, Kopparbergs län, med erläggande av

oguldna räntor och amorteringar å köpeskillingen.

Inledningsvis torde jag få erinra därom, att 1919 års riksdag efter förslag

av Kungl. Majit (prop. nr 314, R. skr. nr 170) medgav, att vissa i statsrådsprotokollet

närmare angivna styckningslotter från förenämnda Näs kungsgård

Ange försäljas enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med rätt för Kungl. Majit att bestämma

de jämkningar i lotternas areal, som kunde finnas erforderliga. Enligt dessa

upplåtelsegrunder skall av köpeskillingen en tiondel gäldas kontant och återRihang

till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. // a hafi. (Nr ''t.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

stoden medelst avbetalningar. Den oguldna köpeskillingen skall för tiden

intill sjätte året efter utgången av det kalenderår, under vilket tillträdet ägt

rum, förräntas efter fyra procent. Från och med sagda sjätte år inträder

amorteringsskyldighet och i samband därmed begynner räntan att löpa efter

fyra och tre fjärdedels procent.

Efter det vissa ändringar vidtagits i den i propositionen framlagda försäljningsplanen,

försåldes efter Kungl. Maj:ts medgivande i varje särskilt

fall under åren 1924 och 1925 de fjorton egnahemslägenheter, som omförmälas

i följande uppställning.

i r • al i hettar

Lottköpare

åker

äng

o.h

skogs- ta h

im-

summa

Köpe

skilling

Köpe-

brevets

och

tomt

odlad

mark

hag

mark

pedi-

ment

areal

kr.

dag

K. A. Lindberg.....................................

15.2

0.5

5.4

0.8

21.4

6,000

30/u-24

G. Berg .................................

13.6

1.8

7.7

0.5

23.5

7,000

3l/i -25

G. Björklund......................................

15.2

. —

9.2

0.3

24.7

6,000

so/u-24

K. J. Nellfors......................................

16.2

4.6

9.8

7.7

38.3

7,500

13/a -25

E. Damm ..............................

6.3

0.2

4.8

—

11.8

4,600

l3A -25

A. Wiklund ......................................

13.s

1.0

5.2

0.2

20. o

9,000

e/a -25

G. Carlsson .................................

H.6

2.5

4.1

3.2

16.4

2,500

8/< -25

W. Ericsson .................................

7.2

0.8

—

0.2

8.2

4,500

n/i -25

J. Ahl .....................................

8.6

0.1

o.i

—

13.7

5,000

u/s -25

J. Boström.....................................

10.5

1.9

19.0

O.i

31.5

9,600

7* -25

Albin Johansson....................................

18.9

0.8

2.8

0.2

2i''.2

3,400

“/» -25

K. Forslund ................................

2.s

1.0

—

—

8.9

1,200

30/ia-24

A. V. Nordlöv................................

13.5

2.5

3.8

4.0

23 8

6,000

<7e- 25 ''

K. E. Karlsson.....................................

13.2

2.9

8.7

0.2

23."

4,500

10/s -25 ;

De av A. Wiklund, W. Ericsson och J. Boström förvärvade lotterna vörö

vid försäljningen bebyggda med kronan tillhörliga hus. övriga lotter voro

obebyggda med undantag för en del lador m. m. å några enstaka lotter.

De av J. Ahl och K. E. Karlsson förvärvade lotterna inköptes såsom tillskottsjord

till av dem förut ägda eller brukade fastigheter. Sex av köparna

beviljades av vederbörande egnahemsnämnd i samband med köpen egnahemslån

och egnahemspremielån i och för lotternas bebyggande med följande

belopp, nämligen

Egnahemslån

Premielån

kr.

kr.

K. A. Lindberg ................

.................... 5,000

800

G. Berg .............................

.................. 4,700

1,300

G. Björklund .....................

................... 5,000

1,000

K. J. Nellfors .....................

.................... 5,000

1,000

E. Damm ............................

.................... 4,000

800

A. Johansson .....................

................... 7,000

1,000

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Martts proposition Nr 4.

Under år 1930 havn nämnda sex lottköpare efter egnahemsstyrelsens medgivande

tilldelats ytterligare premielån med sådant belopp, att detta jämte

dem förut beviljat premielån för en var uppgått till 1,500 kronor.

I en den 18 april 1926 till Kungl. Majit ställd ansökan hade åtta av förutnämnda

lottköpare, nämligen K. Lindberg, G. Berg, G. Björklund, K. J.

Nellfors, E. Damm, G. Carlsson, Alb. Johansson och A. V. Nordlöv, anhållit

örn befrielse från erläggande av den på de sex första aren efter lägenheternas

tillträdande belöpande räntan å oguldna delar av köpeskillingarna för lägenheterna.

Efter att i ärendet hava hört domänstyrelsen och länsstyrelsen i

Kopparbergs län m. fl. beviljade Kungl. Majit den 30 april 1927 med

stöd av riksdagens skrivelse nr 72 den 2 april 1924 angående rätt för Kungl.

Majit att efter prövning i vart fall bevilja köpare av kronojord anstånd

eller ytterligare anstånd med erläggande av köpeskilling och ränta envar

av nämnda sökande anstånd nied erläggande av ränta å ogulden köpeskilling

för den förvärvade lägenheten för den tid, under vilken köpeskillingen skulle

enbart förräntas, under villkor att varje sökande bland annat skulle å dag,

då första annuiteten å köpeskillingen skulle erläggas, jämväl gälda samtliga

till betalning förfallna räntebelopp, för vilkas inbetalning anstånd medgivits.

För ifrågavarande betalnings fullgörande skulle sökandena ställa av länsstyrelsen

i länet godkänd säkerhet.

I skrivelser den 17 och 29 oktober 1927 hava sistnämnda åtta lottköpare

tillika med ytterligare sex personer, som inköpt lägenheter från Näs

kungsgård, nämligen A. Wiklund, W. Ericsson, J. Ahl, J. Boström, K.

Forslund och K. E. Karlsson, hos Kungl. Majit gjort framställning att få

vid 1927 års utgång oguldna räntor å köpeskillingarna efterskänkta samt

dessutom så stor del av kapitalskulden till kronan avskriven, som kunde

prövas skäligt. Över framställningen hava infordrade utlåtanden avgivits

den 11 februari 1928 av domänstyrelsen — som därvid överlämnat av

styrelsen införskaffat utlåtande från länsstyrelsen i Kopparbergs län jämte

till nämnda utlåtande fogade yttranden från domänintendenten i länet,

landsfiskalen i Hedemora distrikt samt Kopparbergs läns hushållningssällskaps

förvaltningsutskott -- den 24 mars 1928 av statskontoret och

den 25 februari 1929 av statens egnahemsstyrelse. På grund av remiss

har länsstyrelsen, efter att hava infordrat utredning från hushållningssällskapets

egnahemsnämnd och ånyo hört landsfiskalen i distriktet, den 17

juli 1929 avgivit förnyat utlåtande i ärendet, varjämte statskontoret med

anledning av vad i ärendet förekommit den 13 november 1929 ånyo utlåtit

sig.

Till stöd för lottköparnas framställningar, vilka åtföljts av detaljerado

uppgifter örn företagens finansiering, ägarnas skulder, djurantal

in. m., hava sökandena anfört i huvudsak följande.

Lotterna hade vid inköpet befunnit sig i stor vanhävd, i det att de

öppna dikena varit igenväxta, förefintliga täckdiken igenslammado och

den öppna jorden, genom att den legat obrukad i minst tva ar, varit

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

synnerligen ogräsfylld och utsugen på växtnäring. Då de sökandes ekonomiska

tor hallanden ej medgivit några större tillskott till jorden av inköpta

gödselmedel och de dessutom även haft att sörja för lägenheternas

bebyggande, hade de ej varit i stånd att bringa jorden i någon nämnvärd

kultur, varför denna särskilt de första, åren lämnat mycket svaga skördai.

Denna omständighet tillika med de omfattande byggnadsskyldigheter,

som blivit de sökande alagda, hade gjort, att de ej kunnat erlägga

lanta a de oguldna köpeskillingarna och att de dessutom nödgats ådraga

sig skulder till belopp, som allvarligt hotade deras ekonomiska existens.

De sökande hade inköpt lotterna huvudsakligast därför, att tillfällena

till arbetsförtjänster, varav de varit beroende, blivit för varje år allt

färre samt att de erbjudna betalningsvillkoren, ordnade på lång sikt, vid

köpen verkat vida fördelaktigare än de sedan befunnits vara.

Av ovan omförmälda utlåtanden inhämtas huvudsakligen följande.

Landsfiskalen i Husby distrikt har vitsordat de skäl, som sökandena

anfört, samt förordat bifall till ansökningarna.

Domänintendenten anför, att jordpriserna även med hänsyn till jordens

dåliga hävd varit mycket måttliga och att huvudorsaken till de av

egnahemsbyggarna iråkade ekonomiska svårigheterna ofta nog varit

ganska »huvudlösa byggnadsföretag». Domänintendenten anser sig icke

kunna tillstyrka någon avskrivning av de sökandes kapitalskuld till kronan,

då det rörde sig örn så låga köpeskillingar, som där varit fallet.

Såsom en tillfällig lindring i sökandenas iråkade svårigheter ville domänintendenten

föreslå ett års uppskov med inbetalningen av förfallna

avgifter till kronan och att tiden för slutlikvid av köpeskillingarna därmed

framflyttades ett år.

Hushållningssällskapets förvaltningsutskott vitsordar sökandenas uppgifter

beträffande såväl jordens dåliga hävd som sökandenas ekonomiska

betryck ävensom att färdiga byggnader utförts med iakttagande av nödig

sparsamhet samt att köpeskillingarna på grund av jordvärdets fall

överstege nu gällande jordpriser. Förvaltningsutskottet kunde ej tillråda

ett överförande till kapitalskulden av hittills oguldna räntor, enär lägenheterna

även i färdigt skick ej ansågos kunna bära större skuldbörda än

som enligt nu ingångna låneavtal bomme att belasta dem. Då det syntes

förvaltningsutskottet ofrånkomligt, att sökandena bereddes lindring uti

sina avtal med staten och att därvid förfallna räntor i första hand efterskänktes,

tillstyrkte förvaltningsutskottet den gjorda framställningen.

Länsstyrelsen anför i sitt utlåtande den 3 februari 1928, att, då villkorens

uppfyllande syntes vara en omöjlighet för egnahemsbyggarna, krav

därpå torde vara detsamma som att driva dem från deras lägenheter,

vilket knappast kunde vara lämpligt eller värdigt. Exekutiva

åtgärder bomme säkerligen i längden att bliva förlustbringande för

kronan. Då kungsgården och därifrån avsöndrade lägenheter redan

åsamkat kronan förluster och dessa av allt att döma bomme att ökas i

framtiden, torde ett efterskänkande av ränta eller del av köpeskilling knappast

få anses som förlust utan fasthellre som en förlust å på oriktiga grunder

påräknad vinst. Länsstyrelsen förordade därför bifall till framställningen.

Domänstyrelsen har ansett sig med hänsyn till de konsekvenser, vartill

ett bifall till ansökningarna kunde leda, icke kunna tillstyrka desamma.

Betalningsvillkoren vore bekväma, och sökandena hade erhållit ägolotter
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 4. 5

na till pris, som med hänsyn till värdet av den å lotterna växande skogen

finge anses synnerligen förmånliga. Då emellertid en del av sökandena redan

genom Kungl. Ma.j:ts beslut erhållit lindring i form av anstånd med

räntornas erläggande, ansåge domänstyrelsen, att enahanda förmån nu

borde tillerkännas do sökande, som förut ej erhållit dylikt anstånd.

Statskontoret har i sitt yttrande den 24 mars 1928 förklarat sig^ icke

hava något att erinra mot vad domänstyrelsen i ärendet hemställt. Statskontoret

hade inhämtat, att Berg och hans medsökande fullgjort dem åliggande

räntebetalningsskyldighet gent emot hushållningssällskapet.

Statens egnahemsstyrelse upplyser, att i samband med av kronojordsstyckningssakkunniga

år 1926 i orten verkställd förrättning hade två

av dessa sakkunniga, vilka nu vore ledamöter i styrelsen, även tillfälle

att på platsen taga kännedom örn förhållandena å de från Niis kungsgård

frånsålda egnaliemslotterna. Dessa ledamöter hade därvid fått bland

annat det intrycket, att de av kronan betingade köpeskillingarna med hänsyn

till såväl befintligheten av ä lotterna växande skog som jordbeskaffenhet

med mera, ingalunda kunde anses för höga och icke högre än i orten

gällande priser på andra med dessa jämförliga lägenheter. Någon ytterligare

undersökning å platsen hade egnahemsstyrelsen därför för yttrandets

avgivande icke ansett vara erforderlig, utan hade styrelsen med ledning

av dess sålunda redan vunna kännedom örn lotterna i fråga ävensom

av den utredning, som i ärendet verkställts, tagni ställning tili frågan,

och hade egnahemsstyrelsen därvid anslutit sig till det av domänstyrelsen

framställda förslaget.

Länsstyrelsen redogör i sitt utlåtande den 17 juli 1929 för de ränteinbetalningar,

som dittills skett, ävensom för de åtgärder, som vidtagits i samband

med frågan örn indrivning av förfallna räntebelopp. Länsstyrelsen

anför därvid, att sådan säkerhet, som avsåges i Kungl. Maj:ts beslut den

30 april 1927, icke kunnat anskaffas. Länsstyrelsen holle före, att nämnda

beslut, även örn vederbörande kunnat ställa säkerhet, icke skulle i någon

väsentlig mån hava befriat lägenhetsköparna ur de svårigheter, som de

hade att kämpa med. Svårigheterna hade så att säga endast framflyttats

i tiden för att återkomma i förstorad skala, när betalning skulle fullgöras

för hopsamlade räntor samt amortering ske å såväl köpeskilling som egnahemslån.

Att märka vore, att samtliga de lägenhetsköpare, som redan av

Kungl. Majit erhållit anstånd med räntor, häftade för hela.ränteskulden,

örn man bortsåge från några smärre avbetalningar. Då indrivningsåtgärder

icke företagits beträffande dessa lägenhetsköpare, skulle de hopsamlade

räntorna erläggas på en gång, därvid exekutiva åtgärder icke torde

kunna undvikas. Vad anginge de övriga sökandena Wiklund, Ericsson,

Ahl, Boström, Forslund och K. E. Karlsson, vöre dessa såtillvida i en

gynnsammare situation, att de numera i stort sett fullgjort sina skyldigheter

med avseende å ränta. En av dem, K. E. Karlsson, hade till och

med helt inbetalt sin skuld till kronan jämte ränta. Det ville synas, som

om denna grupp lägenhetsägare skulle lyckas behålla sina lägenheter. I

skrivelse till länsstyrelsen den 18 juni 1929 hade domänstyrelsen meddelat,

att samtliga de lägenhetsägare, som gjort ansökan örn efterskänkande av

räntor och avskrivning av viss del av kapitalskulden, finge, i avvaktan

på Kungl. Majits beslut, njuta uppskov med exekutiva åtgärder, dock givetvis

under den förutsättningen, att kronans rätt gent emot lägenhetsägarna

härigenom icke i någon nulu äventyrades. Länsstyrelsen hemställde.

att Kungl. Majit måtto snarast möjligt vidtaga åtgärder för beredande

av lättnad i köpevillkoren beträffande de sökande, som för närvä
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

rande torde lia mycket små utsikter att fullgöra betalningsvillkoren. Till

denna kategori hänförde länsstyrelsen i främsta rummet de lägenhetsägare,

som samtidigt hade egnahemslån, nämligen Lindberg, Berg, Hellfors!

Lamm, Bjorklund och A. Johansson. Därjämte syntes betydande betalningssvarigheter

föreligga iör G. Carlsson och Nordlöv, av vilka den senare

dittills icke erlagt någon som helst ränta, och den förre därå endast

avbetalat 90 kronor. Länsstyrelsen kölle före, att kronan borde efter lörut

gången omsorgsfull individuell prövning bereda erforderlig lättnad

dessa nu uppräknade lägenhetsköpare. Det vore icke med statens intresse

föi enligt att låta en skara arbetsamma och intresserade egnaliemsbyggare

ekonomiskt gå under. I anslutning till vad länsstyrelsen i tidigare ytti ande

fi arnham t, nämligen att kungsgården och därifrån avsöndrade lägenheter

redan åsamkat kronan förluster, och att dessa av allt att döma bomme

att ökas i framtiden, ville länsstyrelsen understryka vikten av, att dessa

förluster, varmed länsstyrelsen räknat, hellre toges nu än i samband

nied exekutiva åtgärder. Toges förlusten nu, funnes förhoppning, att

lägenhetsköparna till sist skulle övervinna de svåraste hindren för ett

lyckligt genomförande av egnahemsbildningen, medan däremot, örn exekutiva

åtgärder igångsattes, förlusten torde komma att drabba såväl kronan

som lägenhetsköparna, vilken utgång vore så mycket mera att beklaga,

som statsmakterna ju eljest sökte att på allt sätt uppmuntra och

understödja . egnahemsverksamlieten. Länsstyrelsen ansåge sig jämväl

bora betona,*att de ifrågavarande lägenhetsköparna nedlagt ett betydrnde

arbete på egendomarnas förbättring. Av allt att döma hade jordens hävd

vid tillträdet varit mindro god, och egnahemsbyggarna hade med oavlåtlig

strävan sökt i mån av förmåga utföra nödiga kulturåtgärder. Härtill

bomme, att stora kostnader och mycket arbete måst nedläggas för uppförande

av erforderliga åbyggnader. Angående hithörande förhållanden

hänvisar länsstyrelsen till bilagda yttranden i ärendet, som avgivits den 10

juli 1929 av jordbrukskonsulenten A. Matsson och den 11 juli 1929 av hushållningssällskapets

egnahemsnämnd i länet, av vilka yttranden det synts

länsstyrelsen framgå, att lägenhetsköparna ägde förutsättningar iör bedrivande

av jordbruk. Av jordbrukskonsulentens förenämnda yttrande

hade bland annat inhämtats, att vunna förbättringar i jordens hävd lagt

en god grund för egnahemsbyggarnas utkomstmöjligheter i framtiden.

Jämväl inventarierna hade ökats, bland annat, med i medeltal en kreatursenliet

för varje lägenhet, och av betydelse vore även. att byggnaderna

nu vöre så pass färdigställda, att uppfödning för utökande av djurbesättningarna

kunde ifrågakomma. Vad sökandena Wiklund och Forslund

anginge, hade dessa icke inbetalat 1928 års räntor, och länsstyrelsen

hade ingen erinran mot, att dessa båda erhölle anstånd på enahanda villkor,

som angivits i Kungl. Majrts beslut den 30 april 1927.

Länsstyrelsen anför vidare, att. enär sökandena Ericsson, Ahl och Boström

fullgjort sina ränteinbetalningar till och med 1928, deras ansökningar

icke torde böra föranleda till någon åtgärd, och vad slutligen sökanden

K. E. Karlsson anginge, hade denne inbetalat hela skulden till

kronan, såväl kapital som ränta.

Då länsstyrelsen med hänsyn till domänstyrelsens förutnämnda skrivelse

den 18 juni 1929 vore nödsakad omedelbart vidtaga exekutiva åtgärder,

Hnge länsstyrelsen tillika hemställa, att med lagsökningsåtgärder

måtte tills vidare få anstå i avvaktan på prövningen av de föreliggande

ansökningarna.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande den 13 november 1929, att ett

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Marits proposition Nr 4.

omedelbart utkrävande av förfallna räntor i förevarande fall torde leda till

tvångsrealisation av fastigheterna, och det syntes icke sannolikt, att statsverket

under sådana förhållanden skulle kunna undgå förlust. Med hänsyn

härtill oell till den ståndpunkt, statsmakterna hittills intagit till

egnahemsverksamheten, torde en dylik eventualitet i det längsta böra

undvikas. Då det knappast läte sig göra att av föreliggande utredningar

avgöra, vilka åtgärder, som, utan att medföra betänkliga konsekvenser i

fråga örn andra köpare av egnahemslägenheter, kunde i hjälpande syfte

vidtagas, hade statskontoret velat föreslå, att åt stadens egnahemsstyrelse

uppdroges att efter grundlig undersökning av vissa föreliggande

hållanden inkomma med förslag i ärendet. I avvaktan härpå torde de

av sökandena, som ännu icke erlagt ränta å köpeskillingarna för tiden

intill 1928 års utgång, böra beviljas anstånd tillsvidare med räntans erläggande,

och något hinder för Kungl. Majit att med stöd av riksdagens

skrivelse nr 72 år 1924 medgiva dylikt anstånd under en kortare tidsperiod,

utan att särskild säkerhet för räntevillkorens fullgörande bleve

ställd, syntes statskontoret av anförda skäl icke föreligga. Statskontoret

erinrade vidare om ett av egnahemsstyrelsen den 2 oktober 1J2J avgivet

förslag angående åtgärder till underlättande för lantarbetare med

flera att erhålla jordbruk, enär i händelse av bifall till detta förslag en

ytterligare möjlighet att bispringa nu ifrågavarande egnahemsägare

torde komma att yppa sig.

Ätta av ovan omförmälda sökande, nämligen Berg, Kullfors, Lindberg,

Johansson, Damm, Björklund, G. Carlsson och Nordlöv hava vidare i ansökning

den 11 maj 1929 hemställt, att Kungl. Majit måtte med hänsyn

till 1928 års felslagna skörd avskriva jämväl för 1928 upplupna räntor,

eller, därest så icke kunde ske, att anstånd med erläggande av dessa räntor

måtte lämnas, tills sökandena erhållit svar å sin tidigare i enahanda

ämne gjorda framställning. .

Över sistnämnda framställning hava infordrade yttranden avgivits den

17 juli 1929 av länsstyrelsen i Kopparbergs län, den 13 september 1929 av

domänstyrelsen och den 13 november 1929 av statskontoret, i vilka utlåtanden

myndigheterna hänvisat till vad de i sina ovan berörda yttranden

anfört. Domänstyrelsen har därjämte förklarat sig icke hava

något att erinra mot bifall till av sökandena nu begärda anstånd.

Den G maj 1930 anbefallde Kungl. Majit egnahemsstyrelsen att efter

verkställd utredning rörande egnahemslotternas å Näs kungsgård vardén

och avkastningsmöjligheter för framtiden liksom ock vederbörande lottägares

individuella förmögenhetsvillkor avgiva det förslag till åtgärder

för förhållandenas ordnande, vartill sagda utredning kunde föranleda.

Till fullgörande härav har egnahemsstyrelsen i skrivelse den 23 oktober

1930 framlagt den anbefallda utredningen. I skrivelsen meddelar

styrelsen, att byrådirektören hos styrelsen O. Agerberg den 3 och 4

juni 1930 besiktigat och värderat samtliga ifrågavarande lägenheter

ävensom alt styrelsen genom sin dåvarande chef och två av styrelsens

ledamöter dels den 5 juni 1930 tillsammans med egnahemsnämndens i

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

(Warbergs Ian sekreterare oell byrådirektören Agerberg besökt lägenheterna

och tagit kännedom om därå rådande förhållanden och dels den

b juni 1930 haft överläggningar i Falun med länets egnahemsnämnd.

Egnahemsstyrelsen har i nyssnämnda skrivelse tillika meddelat, att styre

sen hos egnahemsnämnden gjort förfrågan, i vad mån och under

T! k*7lU1r namnden kunde tänkas vilja lämna bistånd till ordnande av

forhallandena å de med egnahemslån belånade lägenheterna. De nied

anledning harav inkomna yttranden från egnahemsnämnden och jordbrukskonsulenten

A. Matsson äro fogade till styrelsens skrivelse.

. anledning av den av egnahemsstyrelsen sålunda verkställda utredningen

hava infordrade yttranden avgivits den 21 november 1930 av domänstyrelsen

och den 17 december 1930 av statskontoret.

egnahemsstyrelsens utredning finnes intagen en av byrådirektören

Agerberg lamnad redogörelse rörande den av honom verkställda besiktmngen

Över de olika lägenheternas arealer och deras av Agerberg uppskattade

nuvarande vardén med mera samt angående innehavarnas nuvarande

ekonomiska ställning åberopar denne en av honom gjord sammanställning,

vilken torde såsom bilaga fogas till detta protokoll

Agerberg anför därjämte.

Vad lägenheternas avkastningsmöjliglieter för framtiden beträffade

syntes dessa med hänsyn till såväl åkerjordens omfattning figuration

synpunkt11^ ^skaffenhet. sorn lägenheternas belägenhet ur avsättningsunda77a!

t * ’ 1 u7na °ver huvud taget beteckna såsom goda. Med

Forslunds/0''viR-a °,beb,ygffda styckningslotter (Ahls, Ejnar Karlssons och

förut å/da Ji1L brukades, 1 .sambruk nied andra av nämnda personer

foiut egda eller arrenderade jordbruk, bildade de olika lägenheterna själv
dera

ava ,2? “TTi 1 Obebyggda brukningsdeTaE var
dera

av sadan storlek, att en innehavare med familj därå syntes böra

ningsdelarna F mindre,än åtta av de elva självständiga bruk

avdeSå å t di nämligen en akerareal överstigande 22 tunnland, och

liv de övriga tre hade ingen en mindre areal åker än 13 tunnland.

och 1ä™låvnar- ak1r°rd Syntes.1i stort 8011 vaia a^ god beskaffenhet

och lämplig för odling av saval spannmål som foderväxter. Å en del

lagenheter tarvades dock annu dikning i större eller mindre omfattning

för att én fullt nöjaktig avkastning skulle kunna ernås. Särskilt framfnmltnnå

hada dlk^.m^behovet synts vara å Albin Johanssons, Björkil

och 19 !5r8Jia^nhe,ter> ^a vilka i första hand respektive eirka 15,

sent? å! i/f-ir aker borde draneras- Ungefär halva dessa arealer

syntes emelleitid ligga sa. lågt, att erforderliga avlopp näppeligen torde

kunna erhallas for en fullt tillfredsställande torrläggning Med undantåg

a\ sådana områden, som på grund av otillräcklig dikning lede av

vatten, syntes åkerjordens hävd nu över huvud taget vara rätt god å

samthga iagenheter, och den växande grödan lovade giva en medelgod

skord. Å Johanssons lagenhet hade dock vid besöket ej mindre än omkring

Ib tunnland av åkern legat helt obrukad på grund av försump

nin?ir+FlanSett itVa lagenbeter (Wilh. Ericssons och Forslunds), som ej

erhållit någon skogsmarkstilldelning, samt två lägenheter (Alb. Johans''

sons och G. Carlssons) med ringa skogstillgång, syntes skog finnas å

lagenheterna ungefär till husbehov. Tillgången till naturligt beto vore

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

dock i allmänhet otillräcklig, och möjligheter att genom kulturåtgärder

förbättra betet vore för flertalet lägenheter ganska små. Vadi åbyggnaderna

beträffade, saknades ännu färdiga ladugårdar å Nordlövs och

Lindbergs lägenheter, men i övrigt vore med undantag här och var för

en del smärre kompletterings- och andra mindre väsentliga byggnadsarbeten

erforderliga byggnader nu uppförda å samtliga lägenheter. Någon

anmärkning mot byggnadssättet hade Agerberg icke funnit skäl att

göra. Möjligen torde någon större sparsamhet hava kunnat iakttagas

vid uppförandet av ladugården å Johanssons och boningshuset å Damms

lägenhet, än vad fallet syntes hava varit, men eljest syntes byggnaderna

till både storlek och beskaffenhet vara väl avvägda i förhållande till

lägenheternas omfattning och det erforderliga behovet i övrigt. Genom

användning av virke ur respektive lägenheters skog, inköpta äldre hus

eller genom utnyttjande av å platsen befintliga äldre byggnader samt

genom eget arbete i stor utsträckning, hade byggnadskostnaderna å de

lägenheter, som måst bebyggas, i allmänhet blivit nedbringade så långt

det varit möjligt.

Angående nuvarande djurantalet å lägenheterna jämfört med antalet

djur å samma lägenheter år 1927 har Agerberg upprättat följande

sammanställning.

Ägare

K. A.

Lindberg

G. Gottfr.

Berg

Albin

Johansson

Gust.

Björklund

Edvard

Damm

Karl J.

Nellfors

Joh. Ahl

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

Djurantal:

hästar.........

2

1

2

2

1

2

2

1

*3

2

1

1

kor............

3

2

3

2

4

2

4

2

5

2

4

3

4

2

kvigor......

1

—

3

—

—

1

-

—

—

2

1

1

1

—

kalvar ......

3

—

1

1

2

1

2

—

2

—

—

— ''

1

—

får .........

2

—

5

6

6

—

3

—

—

—

6

4

—

—

svin .........

2

3

5

2

2

4

2

7

2

1

3

2

4

—

höns .......

32

—

14

—

25

—

13

—

—

—

10.

8

—

Ågare

A. V. Nord- löv

And. Wik- lund

Wilh.

Ericsson

K. Ejnar

Karlsson

Gust.

Carlsson

Karl

Forslund

Johan

Boström

1930

1927

1930

| 1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

1930

1927

Djurantal:

hästar

i

1

2

1

1

1

1

1

.

1

i

1

1

2

kor............

3

—

4

2

3

3

3

2

3

2

2

1

4

kvigor ......

1

-

3

3

1

—

1

—

1

1

—

1

2

obe-

kalvar ......

—

—

1

2

2

1

—

—

1

—

—

—

—

kant

får • ••.........

—

—

5

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

svin .........

—

—

3

2

1

2

1

—

—

1

1

—

2

höns .........

—

20

—

5

—

—

—

—

9

—

-

1 Därav 1 föl.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

Agerberg framhåller vidare, att, såsom framginge av sammanställningen,

djurantalet å de olika lägenheterna genomgående ökats ej så litet

under de senaste åren. Denna ökning, som skett delvis genom uppiödning

på platsen och delvis genom inköp, hade på grund av ökad gödselproduktion

givetvis kraftigt bidragit till den mycket väsentliga förbättring

av jordens allmänna kulturtillstånd, som å lägenheterna ägt rum,

sedan de av deras nuvarande innehavare tillträddes. Örn lägenhetsägarna

själva hade Agerberg vid besöken hos dem fått det bestämda intrycket,

att de — möjligen med ett undantag — vore ett mycket arbetsamt

och duktigt folk, som gjort vad i deras förmåga stått för att — i

många fall under genomkämpande av stola ekonomiska svårigheter —

sätta lägenheterna i sådant skick, att ägarnas utkomst å dem skulle kun

na bliva möjlig. Den svåra ekonomiska ställning, vari vissa lägenhetsägare

nu befunne sig, syntes framför allt vara att söka i det vanhävdade

skick, vari lägenheterna hade mottagits. Saknaden av nöuiga kontanta tillgångar

vid starten hade även gjort, att flera av lottköparna redan från

första början måst igångsätta sina företag helt eller åtminstone i allt

väsentligt på skuld. Sedan den erforderliga handpenningen på köpeskillingen

erlagts, hade sålunda i flera fall saknats möjligheter att av

egna medel anskaffa ens den allra nödvändigaste uppsättning av djur

och andra driftsinventarier. Omöjligheten att skaffa erforderlig säkerhet

för en ordnad kredit i behövlig omfattning hade vidare gjort, att de

snart nog i alltför stor utsträckning nödgats genom anlitande av växlar

och andra därmed jämförliga oordnade och dyra krediter söka fullfölja

byggenskapen och hålla driften uppe. Genom de låga skördar, som

särskilt de första åren erhållits, och det ringa antal djur, ägarna hittills

mäktat hålla, hade de från lägenheterna erhållna inkomsterna omöjligen

räckt att täcka alla löpande utgifter, varför skuldbördan ökats. På

grund av byggenskap och andra nödvändiga arbeten med lägenheternas

iordningställande hade flertalet ägare ej heller hittills haft tid att skaffa

sig några nämndvärda inkomster genom förtjänstarbeten. Med arbetsamhet

och energi hade lägenhetsägarna hittills till synes gjort allt för

att få bibehålla och bli kvar på sina lägenheter. För att detta i fortsättningen

skulle bliva möjligt, torde emellertid en rätt genomgripande

skuldreglering för de ekonomiskt sämst ställda nu vara alldeles nödvändig.

De personer, som syntes vara mest i behov av en sådan regleringvore

Lindberg, Berg, Johansson, Nellfors, Björklund och Damm. Övriga

torde hava utsikter att utan särskild hjälp kunna reda sig. Ställningen

hos en del, såsom t. ex. Boström, Gustav Carlsson och K. Ejnar Karlsson,

syntes t. o. m. kunna betecknas såsom god. Att en del även bland de

bättre ställda uraktlåtit att till kronan gälda upplupna räntor å köpeskillingen

torde förnämligast bero på, att de velat avvakta resultatet

av deras hos Kungl. Majit gjorda framställning örn avskrivning.

I det av jordbrukskonsulenten Matsson avgivna yttrandet anföres.

Åkerjorden till de fastigheter, som nu innehades av Björklund, Nellfors

och Johansson vore delvis så lågt belägen i förhållande till Dalälven och

därmed sammanhängande vatten, att fallförhållandena ej medgåve fullt

effektiv avdikning. De områden, som detta omdöme gällde, vore ej uppmätta

men uppskattades för Björklunds lägenhet till cirka en femtedel,

för Nellfors lägenhet till en sjättedel och för Johanssons lägenhet till en

fjärdedel av åkerarealen. Lindbergs, Bergs och Damms lägenheter kunde

utan större svårigheter torrläggas till hela sin omfattning. Avdikningen

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kunc;l. May.ts ''proposition Nr 4.

hade vid tillträdet varit bristfällig å samtliga lägenheter med undantag

av Damms och vore det ännu, beroende på att ägarna saknade resurser

för dess utlörande.

Under tiden mellan lägenheternas avstyckning och försäljning hade

ägorna legat i stort sett obrukade. Vallarna hade blivit gamla, de insådda

vallväxterna hade försvunnit och ersatts med en vegetation av naturväxter,

delvis ogräsarter, samt mossor. Den öppna jorden hade så

småningom blivit helt ingrodd med kvickrot, tistlar m. fl. ogräsväxter.

Under denna tid hade jordbrukskonsulenten haft tillfälle att årligen

iakttaga den fortgående hävdeiörsämringen. Med den kännedom örn

åkerjordens bedrövliga tillstånd, som han därvid fått, och de insikter,

som han hade beträffande det arbete och de kostnader, som erfordrades för

att bringa sådan åker i hjälplig kultur, skulle han, örn han tillfrågats, ej

tvekat att avråda dessa köpare att inlåta sig på affären under i köpekontraktet

angivna villkor. Han skulle ej heller ansett sig böra tillstyrka

egnahemslån, örn säljaren varit någon annan än kronan, och ej

ens då, örn köpekontrakten varit avfattade efter egnahemsnämndens formulär

eller så, att köpekontraktets ikraftträdande varit beroende, av

egnahemslåns beviljande. Nu hade han fått ärendena till behandling,

först genom länernsökningarna. Då hade köpet varit last avslutat, och

när kronan varit säljare och lägenheterna enligt gällande bestämmelser

avsedda till egnahemslägenheter, vilket de icke kunnat bliva utan egnahemslån,

hade han ansett sig, ehuru med tvekan, böra tillstyrka lån, i

synnerhet som lånesökandena haft ''goda vitsord örn sina personliga egenskaper
De

hittills uppnådda skörderesultaten å lägenheterna hade ej räckt

att täcka de för deras frambringande nedlagda kostnaderna och än mindre

till att täcka jordräntan. Det torde ej vara tvivel örn att detta förhållande

och låntagarnas därav föranledda ekonomiska svårigheter till stor

del berodde på den vanhävd, under vilka lägenheterna lidit vid övertagandet.

Under sådant förhållande kunde framställningen örn lindring

i köpevillkoren ej anses obillig. Vid beräknandet av storleken av en sådan

lindring torde man kunna utgå ifrån, att nu avsedda lägenhetsägare''

vid tillämpning av ett inom orten rätt vanligt åttaårigt skiftesbruk, omfattande

träda, höstsäd, fyra vallar och två års vårsäd, knappast kunde

få sina åkrar i medelbävd, förrän ett sådant omlopp medhunnits, sålunda

efter åtta år, tillträdesåret oräknat. Då avkastningen vore beroende av

hävden, kunde erhållandet av normalskörd och därmed möjlighet till förräntning

av jordvärdet ej heller påräknas inom kortare tid. Under sådant

förhållande kundo lägenheternas förmåga att förränta grundkapitalet

beräknas till noll under första brukningsåret, Vs under andra, Vs

under tredje o. s. v. och full förräntning kunde påräknas först från och

med det nionde brukningsåret. En efter sålunda beräknade betalningsmöjligheter

avpassad lindring i köpevillkoren funno jordbrukskonsulenten

vara billig och skälig med hänsyn till lägenheternas bristande hävd vid

övertagandet.

Hushållningssällskapets egnahemsnämnd yttrar.

Det syntes uppenbart, att do här ifrågavarande fastigheterna av kronan

blivit försålda i syfte att därmed understödja egnahemsbildningen.

Vid sådant förhållande och då fastigheterna vid desammas försälining

befunnit sig i synnerlig vanhävd liksom även att dessa jämlikt köpeavtalen

skulle inom fern år vara bebyggda med bostadshus och för Vigen
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kunni. Maj:ts proposition Nr 4.

heternas skötsel i övrigt nödiga åbyggnader vid äventyr att, därest så

icke bleve gjort, utöver köpeskillingen skulle gäldas ytterligare ett belopp

motsvarande en femtedel av köpeskillingen, varför intecknad säker,

ocl^sa |a®lts’ liade också kronan ådragit sig betydande ansvar, vilket

också förpliktade, ty de köpare, vilka nämnden beviljat egnahemslån och

salunda varit i tillfälle att närmare följa, hade genom träget och hårt

arbete gjort, vad av dem kunde begäras eller fordras.

sa lätt att bedöma de kostnader och den tid, som ätginge

tor att försätta vanhävdad jord i nödig kultur, och då det gällde uppförande

av byggnader vore det känt, att kostnaderna därför i regel bleve

högre än upprättade kostnadsförslag- utvisade. De här ifrågavarande

köparna av lotter, som saknade nödiga kontanta tillgångar, hade förmodligen

i allt väsentligt litat till sin arbetsförmåga och till gynnsamma

konjunktur förhållanden.

Såsom framginge av jordbrukskonsulentens yttrande hade han, örn

icke köpeavtalen vid tiden för ansökan örn egnahemslån redan avslutats

1?.1^.anse^ kunnat tillstyrka lån, enär han bland annat ansåge köpeskillingarna

i vissa fall med hänsyn till rådande vanhävd oskäligt höga.

hjgnahemsnämnden, som även kände till förhållandena på orten, hade

också varit tveksam, då det gällde beviljande av dessa lån.

På grund av köpeavtalens bestämmelser beträffande byggnadsskyldigheten

och att lotterna vore försålda av kronan, hade nämnden ansett

sig icke bora underlåta att genom beviljande av egnahemslån bidraga till

åstadkommande av de bär ifrågavarande nya lägenheterna.

Därest egnahemslån icke skulle hava blivit beviljade åt lottköparna, hade

dessa sannolikt icke kunnat uppföra de nu förefintliga byggnaderna. Vid

sådant förhållande och då fem år nu förflutit, sedan köpen avslutades,

hade avveckling och ny försäljning icke kunnat undvikas, därvid förlusten

helt säkert skulle blivit betydligt större, än de nu förfallna räntebeloppen.

Ehuruväl att egnahemsnämnden som sådan icke på något sätt kunde

?^Si?8n iaVa vaid* förvållande till de här förevarande bekymmersamma

forhallandena, hade nämnden det oaktat och icke minst på grund därutav,

att dessa egnahemslåntagare nedlagt ett synnerligen beundransvärt

och uppoffrande, arbete å lägenheterna, även örn det befunnits principiellt^

betänkligt, icke ansett sig böra underlåta att här i vissa fall lämna

någon ytterligare hjälp. Såsom villkor härför förutsatte emellertid

egnahemsnämnden, dels att hitintills upplupna oguldna liäntor a köpeskillingarna

avskreves eller att däremot svarande belopp tillerkändes

lottkoparna såsom ersättning för försättande av den vanhävdade jorden i

biukningsbart skick, dels ock att vederbörande beviljades anstånd med

erläggande av amortering å köpeskillingslånen intill förslagsvis år 1935.

Under sålunda angivna förutsättningar komma egnahemsnämnden att,

i och för ordnande av förekommande oreglerade lån, lämna nedan angivna

här ifrågavarande egnahemslåntagare tillfälliga lån ur hushållningssällskapets

egnahemsriskfond, nämligen Berg 1,500 kronor, Nell fors 2 000

kronor, Damm 1,200 kronor, och Björklund 1,200 kronor. Däremot hade

egnahemsnämnden funnit Lindbergs och Johanssons ekonomiska ställningar

vara så ansträngda, att nämnden i varje fall för närvarande icke ansett

sig kunna taga ansvaret för att till dessa utgiva ytterligare särskilda

lån ur den under nämndens förvaltning stående riskfonden.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

13

För egen del anför egnahemsstyrelsen.

Egnahemsstyrelsen delade byrådirektör Agerbergs synpunkter och uppfattning

rörande lägenheternas avkastningsmöjligheter m. m. och ansåge

det vara ofrånkomligt, att hjälp i någon form bringades vissa lottköpare,

så att de kunde bibehållas vid sina lägenheter. Det förefölle

emellertid nödvändigt, att även vederbörande egnahemsnämnd genom beviljande

av tillfälliga hjälplan ur egnahemsriskfonden eller annorledes

medverkade till, att oreglerade skulder ordnades på ett sådant sätt, att

nödig ekonomisk trygghet åstadkommes för de egnahemslåntagare, som

vore i verkligt behov härav.

Egnahemsstyrelsen funne, att priserna å de inköpta lägenheterna i och

för sig icke kunde anses oskäliga, utan att de tvärtom i vissa fall syntes

vara billiga. Enligt samstämmiga uppgifter torde lägenheternas hävd

hava varit otillfredsställande, då lägenheterna tillträddes, en omständighet

som motiverade åtgärder från säljarens sida.

Egnahemsnämnden hade visserligen i sitt senaste yttrande till egnahemsstyrelsen

framhållit, att nämnden vid prövning av egnahemslåneansökningarna

funnit köpeskillingarna i vissa fall med hänsyn till rådande

vanhävd oskäligt höga och att nämnden endast på grund av köpeavtalens

bestämmelser beträffande byggnadsskyldigheten och att lotterna

vore försålda av kronan ansett sig icke böra underlåta att genom beviljande

av egnahemslån bidraga till åstadkommande av ifrågavarande nya

egnahemslägenheter, men styrelsen funne denna nu av nämnden deklarerade

uppfattning såtillvida anmärkningsvärd, att enligt styrelsens uppfattning

egnahemsnämnden icke bort underlåta att kritisera jordpriset,

även örn kronan varit säljare. Tvärtom ansåge styrelsen, att det varit

nämndens skyldighet att redan vid egnahemslånens beviljande taga hänsyn

till, huruvida de nya egnahemmen under givna förhållanden kunde

anses bliva tillräckligt bärkraftiga.

Egnahemsstyrelsen ansåge i likhet med domänstyrelsen och statskontoret,

att en direkt avskrivning av räntor innebure så allvarliga konsekvenser,

såsom prejudikat betraktad, att styrelsen icke funne det tillrådligt att

föreslå en sådan åtgärd. ■ Av samma skäl ansåge styrelsen en nedskrivning

av köpeskillingarna icke heller vara tillrådlig. En avskrivning

skulle i detta speciella fall även innebära en orättvisa mot dem, som helt

eller delvis inbetalat sina räntor.

Det hade konstaterats, att lägenheterna i stort sett vore på väg att bliva

bärkraftiga jordbruk, men det vore likaledes konstaterat, att flertalet

lottköpare icke torde vara i stånd att på en gång betala sina förfallna

räntor å köpeskillingarna. Däremot förefölle det möjligt, att, om lottköparna

bland annat erhölle medgivande att framdeles amortera de nu förfallna

räntorna, behövlig hjälp skulle kunna åstadkommas, och ville

egnahemsstyrelsen i sådant syfte i ärendet framställa följande förslag.

Alla av köparna oguldna räntor från tillträdet av respektive lotter intill

den dag, amorteringen enligt upprättade köpehandlingar skulle beräknas,

skulle gäldas på så sätt, att respektive lottköpare utfärdade en

revers å skuldbeloppet med rätt för kronan att inteckna densamma i vederbörande

fastighet att gälla efter inteckningen för köpeskillingen och

i förekommande fall jämväl inteckningen för beviljat egnahemslån. A

skuldbeloppet enligt denna revers skulle ingen ränta erläggas och under

fem år från dess utfärdande ej heller någon amortering. Därefter skulle

berörda skuldbelopp amorteras med Vio årligen under 10 år. Eventuellt

nu påförda räntor å oguldna räntebelopp borde avskrivas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

Genom en sådan åtgärd från statens sida komme nuvarande oguldna

räntor icke att under de närmaste tern åren tynga lottköparna. Då dessa

emellertid borde beredas möjlighet att nedlägga all sin omsorg på jordbrukens

fortsatta förbättrande, borde amorteringen av köpeskillingen

Iramilyttas fem år. Däremot skulle ränta å köpeskillingen årligen erläggas,

beräknad från den dag, amorteringsskyldigheten enligt köpeavtal

skolat inträda.

Styrelsen ansåge den ovan föreslagna lättnaden beträffande köpevillkoren

vara synnerligen värdefull för lottköparna. Skulden till kronan

bleve reglerad på ett sadant sätt, att köparna kunde i lugn oell ro fortsätta

sitt arbete med lägenheternas förbättrande. Under de närmaste lern

arén hade de att endast erlägga ränta å köpeskillingen och i lörekommande.

lall å egnahemslån. Efter fem år borde lägenheterna kunna vara i det

skick, att jämväl amortering såväl av köpeskillingen som av den å revers

stående räntan för de första fem åren skulle kunna av köparna erläggas.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde egnahemsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte medgiva, att de lottköpare från Näs kungsgård som

nu häftade för oguldna räntor å köpeskilling, måtte få erlägga dessa på

sätt, styrelsen ovan föreslagit, och att tiden för den ordinarie amorteringen

av köpeskillingen måtte framflyttas fem år.

Domänstyrelsen biträder det av egnahemsstyrelsen framlagda förslaget

såväl i vad avser vederbörande lägenhetsägares likviderande av hittills

oguldna köpeskillingsräntor för förvärvade lägenheter från kronoegendomen

som ock beträffande framflyttning av tiden för fullgörande av

den ordinarie amorteringen å samma köpeskilling.

Statskontoret tillstyrker bifall till egnahemsstyrelsens förslag men

framhåller, att då den föreslagna lösningen av förevarande fråga delvis

mäste anses innebära ett efterskänkande av skuldränta, riksdagens medgivande

till åtgärden torde vara erforderligt.

Slutligen må nämnas, att länsstyrelsen i Kopparbergs län den 22 december

1930, under hänvisning till sitt förberörda yttrande av den 17 juli 3929.

överlämnat en till länsstyrelsen från kommunalnämndens i Husby socken

ordförande ingiven skrift. I sistnämnda skrift har — under uppgift att

flera av egnahemsägarna vid Näs kungsgård häftade i skuld för oguldna

kommunalutskylder — anhållits örn upplysning örn vad som från statens

sida kunde komma att göras för lättande av dessa personers ekonomiska

betryck.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att under åren 1924 och 1925

jämlikt beslut av 1919 års lagtima riksdag från Näs kungsgård i Kopparbergs

län försalts ett antal styckningslotter enligt då gällande grunder

för upplåtelse av egnahemslägenheter från kronoegendomar. Flera av lottköparna

hava enligt utredningen kommit i svårt ekonomiskt betryck och

icke förmått fullgöra sin betalningsskyldighet mot kronan. I anledning

av framställningar från lottköparna, huvudsakligen sådana som förvärvat

obebyggda lotter och sedermera bebyggt dessa, har Kungl. Majit

såsom ovan nämnts den 30 april 1927 beviljat visst kortare anstånd

med erläggande av oguldna köpeskillingsräntor. Vad sålunda åtgjorts

har av utredningen att döma icke undanröjt de föreliggande svårigheterna.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr. 4.

Framställningar löreligga nu om ytterligare åtgärder för lindrande av

köparnas villkor. Lottköparna hava sålunda hemställt, i huvudsak, att

få vissa oguldna räntor å köpeskillingarna eiterskänkta samt så stor del

av kapitalskulden till kronan avskriven, som kunde prövas skäligt. I anledning

av de gjorda framställningarna har ett omfattande utredningsarbete

utförts, avseende att klarlägga lotternas värden och avkastningsmöjligheter

för framtiden samt lottägarnas förmögenhetsförhållanden.

Av utredningen framgår, att flera av lottköparna alltjämt befinna sig

i en mycket svår ekonomisk ställning. Särskilt de, som nybyggt, hava

höga och delvis synnerligen illa reglerade skulder. Såsom en huvudorsak

till det'' otillfredsställande resultatet av detta egnahemsföretag angives

samstämmigt den omständigheten, att lägenheterna av egnahemsbyggarna

mottogos i vanhävdat skick. Genom de låga skördar, som särskilt

de första åren erhöllos, skulle de från lägenheterna erhållna inkomsterna

omöjligen hava räckt att täcka de löpande utgifterna. Skuldbördan,

som lör flera av lottköparna redan från början på grund av

bristande tillgång till eget kapital var hög, har härigenom ävensom genom

byggnadsarbeten och andra för lägenheternas iordningställande erforderliga

arbeten ökats.

I ärendet har från skilda håll vitsordats, att lottköparna äro mycket

arbetsamma och dugliga samt till det yttersta gjort vad i deras förmåga

stått för att hålla företagen i gång. De hava också hela tiden kvarstannat

å och behållit sina lägenheter. Det torde även få anses ådagalagt, att

lägenheterna, som i och för sig torde hava lämplig storlek och vara av

erforderlig beskaffenhet, i stort sett äro på väg att bliva bärkraftiga jordbruk.

Emellertid torde det även få anses utrett, att lottägarna, frånsett de

få som redan fullgjort sina betalningsskyldigheter, icke äro i stånd att

på en gång betala sina förfallna räntor å köpeskillingarna. Dessa obetalda

räntebelopp hava, såsom framgår av förestående uppgifter, i flera

fall kommit att uppgå till relativt mycket stora belopp. I avvaktan på

utredningens slutförande och ansökningarnas avgörande, hava vederbörande

myndigheter uppskjutit att vidtaga exekutiva åtgärder. Örn

staten skulle söka att nu utfå sina förfallna räntefordringar, torde det

vara att emotse, att lottägarnas flertal icke kunde fullgöra sina betalningsskyldigheter

och icke vore i stånd att längre behålla sina fastigheter,

å vilka de nedlagt mycket arbete, varjämte staten helt visst vid

försök att åter sälja lotterna skulle åsamkas förluster.

I syfte att få förhållandena vid lägenheterna ordnade på ett ur både statens

och lottköparnas synpunkt lämpligt sätt har nu egnahemsstyrelsen

efter ingående undersökningar å ort och ställe framlagt förslag till viss

reglering av det ekonomiska mellanhavandet mellan kronan i egenskap

av jordsäljare å ena sidan och lottköparna å den andra. Förslaget, som

tillstyrkts av domänstyrelsen och statskontoret, synes även mig vara av

beskaffenhet att böra genomföras. Med hänsyn till de speciella svång
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 4.

heter för lottköparna, som här på grund, av den förenämnda dåliga hävden

vid tillträdet förelegat, torde åtgärden knappast behöva få

prejudiceranda verkan. Jag har allsta ansett mig böra, med godtagande

av de utav myndigheterna för åtgärders vidtagande anförda

skäl, i huvudsak tillstyrka förslaget, därvid jag emellertid i några hänseenden,

vartill jag återkommer, ifrågasätter viss jämkning. Ehuru, såsom

framgår av utredningen, alla lottägarnas ställning icke är likartad.,

i det vissa av dem hava större svårigheter och andra väsentligt mindre,

synes det med hänsyn till den form, hjälpanordningen skulle erhålla, samt

vanskligheten av att inom en och samma egnahemskoloni behandla skilda

köpare olika, vara lämpligast, att på sätt myndigheterna förordat låta''

skuldregleringen få under nedan angivna förutsättningar omfatta samtliga

egnahemsköpare vid Näs kungsgård.

Till ordnande av kronans mellankavanden med lottköparna vid Näs

kungsgård tillstyrker jag i huvudsak följande åtgärder.

1) De å köpeskilling oguldna räntor, vilka belöpa på tiden intill den dag,

amorteringen enligt upprättad köpehandling skall begynna, må gäldas på så

sätt, att lottägaren utfärdar revers å ifrågavarande ränteskulds sammanlagda

belopp med rätt för kronan att inteckna reversen i fastigheten.

Å skuldbeloppet enligt denna revers erlägges ej ränta, och under fem år

från dess utfärdande erlägges ej heller amortering. Därefter amorteras

berörda skuldbelopp med en tiondel årligen under tio år. Fullgöres ej

sådan amortering, kan skuldbeloppet uppsägas till omedelbar betalning.

Eventuellt nu påförda räntor å oguldna räntebelopp avskrivas.

2) Amorteringen av den oguldna köpeskillingen framflyttas fem åi

med skyldighet för lottägaren att därå årligen erlägga ränta från den

dag, amorteringen enligt köpehandlingen skolat inträda. Därvid iakttages,

att räntan å köpeskillingen under den tid, amorteringen sålunda

uppskjutes, beräknas efter fyra procent örn året.

Vad jag sålunda tillstyrkt skiljer sig från egnahemsstyrelsens förslag

huvudsakligen däri, att jag med hänsyn till vikten av att villkor ej uppställas,

som sedermera kunna i enskilda fall bliva svåra att genomföra,

ej ansett nödigt eller lämpligt att i detta sammanhang få fastställt stadgande

i avseende å den reverserade räntefordrans förmånsrätt i inteckningshänseende

i förhållande till andra i fastigheten gällande inteckningar.

Vidare har jag ansett den bestämmelsen böra införas, att

lottköparna må under den förlängda amorteringsfria tiden erlägga ränta

å ogulden köpeskilling efter samma räntefot, fyra procent, som enligt

gällande försäljningsgrunder tillämpas under de eljest amorteringsfria

åren. Sistnämnda förmån torde böra få tillkomma samtliga de lottköpare

vid Näs kungsgård, som hava att avbetala ogulden köpeskilling.

Såsom statskontoret framhållit torde riksdagens medgivande till de

föreslagna åtgärderna erfordras.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition Nr 4.

På grund av det anförda (hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att medgiva,

att innehavare av från Näs kungsgård i Husby socken av Kopparbergs

län försålda lotter må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag ovan

tillstyrkt, medgivas anstånd med erläggande av räntor och amorteringå

köpeskilling, därvid under den förlängda amorteringsfria tiden ränta å

ogulden köpeskilling beräknas efter fyra procent örn året.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt.

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hilgo Nordlander.

Bihang lill riksdagens prof okoll 1931. I sami. // a haft. (X r ''id

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts proposition Nr 4,

Ägare .................................... ^

K. A.

G. Gottfrid

Albin

Gustav

Edvard |

Lindberg

Berg

Johansson

Björklund

Damm

Tillträde....................................

14/ä 24

10/ia 24

14/a 25

|

14/s 25 |

14/3 25

Areal: hektar odlad jord cirka......

15

13.5 j

19

15 !

6.5

» övrig mark » ......

6

9.5 :

3

9 |

4.5

Inköpspris................................

6,000

7,000

3,400

6,000

4,600

obebyggt

delvis be-

obebyggt

obebyggt

obebyggt

A läg• nedlagda bij g g tiads kos In. c:a

7,500

bj’ggt

8,000

12,000

7,500 ;

10,000

Uppskattat nuvarande värde å från

kronan inköpt jord och skog c:a

6,500

5,800

•

6,300

6,000

3,400

Uppskattat nuvarande värde å därå

befintliga byggnader, cirka .....

3,500

3,800

5,700

4,000

5,600 !

Fleia lågenheten sålunda nu värd

10,000

9,600

12,000

10,000

9,000 |

Värde å återstående byggnadsarbe- ten, cirka .............................

1,500

200

1,000

500

- |

Beviljade o. utbekomna egnahems- lån ......................................

5,000

4,700

7,000

5,000

4,000

Beviljade o. utbekomna egnahems- premielån ...........................

1,500

1,500

1,500

1,500

1,500

Tillgångar:

Av kronan förvärvad fastighet......

10,000

9,600

12,000

10,000

9,000

|

Kreatur ....................................

1,850

2,000

1,700

2,100

1,200

Andra inventarier .....................

800

1,300

1,200

900

1,700 j

Andra tillgångar ........................

—

150

—

—

—

Summa tillgångar

12,650

13,050

14,900

13,000

11,900 !

I

Skulder:

Ogulden köpeskilling..................

5,385

6,300

3,060

5,400

4,140

Obetalda räntor härå till d. n/i2 29

1,077

1,260

586.8 4,

1,080

793.96

Skuld å egnahemslån..................

5,000

4,700

7,000

5,000

4,000

Obetalda räntor härå till sl/ia 29

—

—

—

160

57

Övriga skulder:

Växlar....................................

1,665

855

3,755

| 1,125

785

Banklån................................

4,500

200

1,750

—

Andra lån..............................

—

750

—

700

750

Diverse övriga skulder ............

679

820

2,350

355

650

Summa skulder

18,306

14,885

18,501.84

| 13,820

11,175.96

Tillgångar utöver skulderna........

1 —5,656

j —1,835

— 3,601.84

! —820

+ 724.04

Taxeringsvärde..........................

10,500

10,100

9,200

11,300

7,200

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 4.

Bilaga

19

Karl .1.

Sellfors

1

Joh. Åhl j

a. y.

Nordlöv

And.

Wiklund

Wilh.

Ericsson

K. Ejnar

Karlsson

Gust.

Carlsson

Karl

Torslund

Joh.

Boström

14/s 25

1 16-5

; 14-5

| 7,500

| obebyggt

1h 25 j

8.5 !

5

5,000

abet), till- skottsjord

n/s 25

13-5

5-5

6,000 |

obebyggt

14/s 25

13-5 !

6

9,000

bebyggt

14/s 25

7

1

4,500

bebyggt

14/n 25

13 |

6*5

4,500 1

obeb. till-i

skottsjord

!

,4/s 25 j

6*5 i

6*5

2,500

obebyggt

14/s 25

8 1

1

1,200

obebyggt

14/4 25

11-5

21

9,600

bebyggt

t 8,000

3,000 i

500

-

— j

6,000 |

—

1,000

i i

■ 7,700

3,800

5,900 |

6,700

3,000

5,700 i

3,200 I

1,500 i

6,800

i

4,300 i

2,600

3,300

1,600

- i

2,800 j

—

4,200

12,000

3,800

8,500 !

10,000 1

4,600

5,700 1

6,000 |

1,500

11,000

! 700

1

—

2,000

_.

reparation

800

600 |

-

—

j 5,000

—

lån sökt

—

—

__

—

—

—

1 1,500

i

—

—

—

—

i -

i

-

—

: 12,000

3,800

8,500

10,000

4,600

j 5,700

6,000

1,500

11,000 i

)

6,000

—

—

I 5,000

—

- 1

2,400

1,400

3,500

2,350

1,000

| 1,400

1,400

900

2,200 1

800

1,100

1,800

1,100

1,000

800

900

750

1,100

100

1 -

—

i —

—

i ~

—

- 1

15,300

| 12,300

1 13,800

!

13,450

6,600

1

j 12,900

8,300

3,150

| 14,300 i

j 6,750

4,500

J 5,400

j 8,100

4,050

*

j

| 2,250

1,080

! 1,000 !

1,294-50

—

1,035.60

648

162

j 341.50

86.ic

i “

5,000

| —

| '' —

| —

—

1 “

—

—

i 400

!

1 —

—

! _

|

>

■:

1,450

| —

779

825

—

575

—

!

130

100

] 2,000

700

1 300

—

8,000

500

600

—

| 2,400

j -

2,000

—

—

900

j 412

1 200

| 211

260

430

160

400

| 150

75

i 17,306-5

ol 7,800

! 7,725-fi

oj 11,833

4,642

8,735

| 3,491.5

2,946.4

[> 1,475

1—2,006.5

o| +4,500

1+6,074.4

oj + 1,617

| + 1,958

j +4,165

|+4,808.5<

j -j- 203.6

oj+ 12,825

17,600

I111,200

'' 8,200

12,000

5,100

| 314,100

4,500

1,800

j 12,000

1 Därav 5,600 kronor för av kronan förvärvade lägenheten och 5,600 kronor för förut ägd

» Därav 8,500 kronor för av kronan förvärvade lägenheten och 5,600 kronor för förut ägd

fastighet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:65 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anstånd för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande av oguldna a1 i texten
  2. JoU 1931:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anstånd för lottköpare från Näs kungsgård i Kopparbergs län med erläggande av oguldna räntor och amo s. 1 i texten