Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

1931-01-30 · 14 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:58, Angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

1

Nr 58.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande

i vissa fall av kronans rätt till danaarv; given Stockholms

slott den 30 januari 1931.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

l:o.

Hen 13 december 1918 avled stadsarbetaren Karl Johan Karlsson från

Visby utan att, såvitt en den 13 augusti 1919 efter honom upprättad bouppteckning

utvisar, efterlämna kända arvingar. Behållningen i boet,

däri ingick den efter taxeringsvärdet till 2,700 kronor uppskattade fastigheten

nr 161 i Klinterotens fjärde kvarter i nämnda stad, utgjorde enligt

bouppteckningen 3,240 kronor 68 öre.

Enligt rådhusrättens i Visby dombok i civila mål för den 4 oktober

1920 anmälde sig nämnda dag den avlidnes kusin Frans August Karlsson

såsom närmaste arvinge till den avlidne och framställde anspråk å arvet

efter honom. T anledning härav redovisade arbetsförmannen Karl Ernst

Bihang lill riksdagens protokoll lilli1. 1 sand. öl) hafi. (Nr 58—59.)

Danaarv efter

stadsarbetaren

Karl Johan

Karlsson

från Visby.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Arvid Andersson, vilken av rådhusrätten i Visby förordnats att vara god

man för den avlidnes möjligen befintliga till namn och vistelseort okända

arvingar, bela kvarlåtenskapen efter den avlidne till »släktforskaren» Joban

Ablin såsom befullmäktigat ombud för Frans August Karlsson. A

sin huvudmans vägnar försålde härefter Ahlin jämlikt köpebrev den 26

november 1921 omförmälda fastighet till posttjänstemannen Kail

Algot Gunnar Klang för en köpeskilling av 2,000 kronor. Klang och bans

hustru Hedvig Klang försålde sedermera enligt köpeavbandling den lä

augusti 1923 fastigheten till förre jordbrukaren Sven August Johansson

och bans hustru Amanda Johansson för en köpeskilling av 2,500 kronor.

Sedan kammaradvokatfiskalsämbetet, under åberopande av att Frans

August Karlsson icke inom behörig tid anmält sig såsom arvinge, å kronans

vägnar framställt anspråk på kvarlåtenskapen efter Karl Johan Karlsson,

utverkade Sven August Johanssons efterlämnade änka, förenämnda Amanda

Johansson, som genom arv och köp förvärvat sin mans rätt på grund

av förberörda köpehandling den 13 augusti 1923, i oktober 1929 stämning å

Karl Algot Gunnar Klang och hans bemälda hustru till rådhusrätten i

Visby med yrkande, att köpeavtalet rörande ifrågavarande fastighet måtte

återgå samt makarna Klang förpliktas att, en för båda och båda för en,

till henne återbära köpeskillingen ävensom utgiva ersättning för utförda

förbättringar å fastigheten jämte kostnader i och för erhållande av lagfart

å densamma med tillhopa 600 kronor.

I en till Kungl. Majit ställd, till länsstyrelsen i Gotlands län ingiven

och av länsstyrelsen med eget utlåtande av den 21 december 1929 till Kungl.

Majit överlämnad ansökning anhöllo därefter makarna Klang, att kronan

måtte avstå från danaarvet efter Karl Johan Karlsson, i vad det avsåge

ifrågavarande fastighet, till förmån för Frans August Karlsson.

Genom beslut den 24 februari 1930 förklarade härpå rådhusrätten i Visby,

som den 4 november 1929 meddelat skingringsförbud å så stor del av makarna

Klangs egendom, som kunde anses motsvara ett värde av 2,500 kronor,

att förenämnda mål skulle vila i avbidan på Kling]. Majits prövning

av den sålunda gjorda ansökningen.

Till stöd för sin omförmälda ansökning anförde makarna Klang, bland

annat, följande:

Sökandena hade förvärvat fastigheten i god tro av Ahlin såsom befullmäktigat

ombud för Frans August Karlsson, vilken sistnämnde sökandena

ansett vara rätt ägare till fastigheten. Först genom förutberörda rättegång

hade sökandena kommit till insikt därom, att kronan rätteligen

vore ägare till densamma. Hade kronan framställt anspråk på fastigheten

såsom danaarv strax efter det natt och år förflutit från Karl Johan

Karlssons död och ej, såsom nu skett, först den 3 januari 1928, hade

Ahlin ej kunnat sälja fastigheten och sökandena ej råkat i den situation,

vari de nu befunne sig. Det syntes sökandena därför hårt, örn de genom

rättegången skulle åläggas återbetala köpeskillingen för fastigheten utan

att erhålla densamma. Sökandena kunde för övrigt ej återbetala köpe
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

I

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58. 3

»killingen, vilken hade använts till återbetalande av det lån, sökandena

tagit i och tor köpande av fastigheten. Samtliga sökandenas tillgångar,

vilka endast bestode av bohag jämte ett deras minderåriga dotter tillhörigt

piano, som hon erhållit såsom gåva av en släkting, hade belagts

med skingringsförbnd. Vunne käranden rättegången, bomme sålunda

sökandenas hem att bliva fullständigt skövlat samt till och med deras

dotters egendom att bliva exekutivt försåld. Sökandena hade söht

sätta sig i förbindelse med Frans August Karlsson, som sålt fastigheten

till dem, men ej lyckats häri.

Länsstyrelsen i Gotlands län har i sitt utlåtande tillstyrkt ansökningen.

Kammar advokatfiskalsämbetet har den 14 augusti 1930 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet.

Vid sitt utlåtande har ämbetet fogat, bland annat, dels en från verkmästaren

Frans August Val ving i Målerås, vilken vore samma person som

förutbemälde Frans August Karlsson, inkommen skrift, däri Val ving hemställt

örn bifall till ansökningen, dels av poliskommissarien i Visby företagen

utredning angående makarna Klangs personliga och ekonomiska

förhållanden, i allt väsentligt styrkande deras i ansökningen lämnade uppgifter,

dels taxeringsbevis, utvisande att fastigheten i fråga blivit för år

1929 bevillningstaxerad till 3,000 kronor, därav 300 kronor utgjorde markvärde

och 2,700 kronor byggnadsvärde, dels ock gravationsbevis, utvisande

att fastigheten icke besvärades av någon beviljad eller annan

på prövning beroende inteckning än den, som den 22 september 1924

sökts för 1,000 kronor med sex procent ränta enligt skuldebrev den 20

september 1924 av S. A. Johansson och Amanda Johansson till innehavaren,

vilken ansökan förklarats vilande.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet anfört följande:

Då någon arvinge till avlidne Karl Johan Karlsson icke inom natt och

år från dödsfallet anmält sig till tagande av arv efter den avlidne, hade

hans kvarlåtenskap såsom danaarv tillfallit kronan. Efter framställning

av ämbetet hade Frans August Karlsson, som av kvarlåtenskapen allenast

bekommit 50 kronor, den 1 juli 1928 inlevererat nämnda belopp till

kronan. Sedan rådhusrätten genom beslut den 11 juni 1923 på grund av

hinder,* varom förmäles i 7 § förordningen den 16 juni 1875 angående lagfart

å fång till fast egendom, förklarat vilande ansökan örn lagfart lör

sökandena å ifrågavarande fastighet, hade ämbetet i begärt yttrande den

10 oktober 1929 över ansökningen örn lagfart bestritt bifall till densamma,

på sätt Ira ingi åge av en i remissakten bilagt utdrag av rådhusrättens

i Visby dombok i civila mål den 28 oktober 1929 intagen skrivelse. Emellertid

hade ämbetet låtit anstå med åtgärder för återvinning till kronan

av fastigheten i fråga ävensom för indrivning av danaarvet i övrigt i avbidan

på beslut över den föreliggande ansökningen.

Av i ärendet förebragt utredning framginge, att sökanden Karl Algot

(lunnar Klang innehade anställning såsom postiljon vid postverket mot

en avlöning av 310 kronor i månaden; att varken han eller hans hustru

härutöver ägde någon inkomst; att de ej heller hade någon förmögenhet;

samt att do ägde nödigt bohag till tre rum och kök, värderat till 1,500 å

s. 4 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

Danaarv efter

arbetaren

Johan Vigelius

Rydell från

Vrigstads

socken.

4 Kungl. Morits proposition Nr 58.

2,000 kronor. Pa grund härav och i betraktande av omständigheterna i

övrigt i ärendet funne sig ämbetet böra tillstyrka bifall till den gjorda

framställningen.

Intet motsäger sökandenas uppgift, att de varit i god tro vid sitt förvärv

av ifrågavarande fastighet. Att vid avslag å ansökningen änkan

Johanssons vid rådhusrätten i Visby mot sökandena förda talan kommer

att bifallas, torde vara sannolikt. Sökandena skulle därigenom åläggas

en ersättningsskyldighet, som med hänsyn till deras ekonomiska

villkor torde bliva mycket betungande att fullgöra. Möjligheten för sökandena

att i sin tur erhålla gottgörelse av sin fångesman Prans August

Valving eller dennes ombud torde vara synnerligen oviss. Starka billighetsskäl

synas mig sålunda tala för bifall till ansökningen.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att dauaarvet efter stadsarbetaren Karl Johan Karlsson

från Visby må, i vad det avser fastigheten nr

161 i Klinterotens fjärde kvarter i Visby, efterskänkas

till förmån för verkmästaren Frans August Valving i

Målerås.

2:o.

Den 20 mars 1922 avled arbetaren Johan Vigelius Rydell från Bjällebo

i Vrigstads socken av Jönköpings län.

Enligt den efter Rydell den 19 juni 1922 upprättade bouppteckningen

funnos ej några bröst- eller bakarvingar till honom utan endast »en del

till namn och vistelseort okända arvingar», för vilka lantbrukaren Gunnar

Rydell i Lökaryd i Svenarums socken av nämnda län förordnades till god

man.

Behållningen i boet uppgick enligt bouppteckningen till 1,077 kronor

90 öre.

Inom natt och år från dödsfallet anmälde sig icke någon arvinge till

tagande av arv efter den avlidne och styrkte sin släktskap med honom.

Då på grund härav berörda arvsmedel, vilka vid 1926 års utgång stigit

till 1,252 kronor 50 öre, vore att anse såsom danaarv, anhöll kammaradvokatfiskalsämbetet

i skrivelse den 15 november 1927 till landsfiskalen i

Malmbäcks distrikt, att denne måtte anmoda gode mannen att till statsverket

inleverera behållningen i boet ävensom till ämbetet avgiva redovisning

för förvaltningen av godemanskapet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58. a

Gulmar Rydell oell lians syskon Carl Rydell, Selma Andersson, lödd

Rydell, och Hilma Moll, lödd Rydell, bestredo emellertid i skrivelse till

ämbetet den 1 december 1927, under förmenande att de hade rätt till arv

elter den avlidne, sådan skyldighet för godo mannen.

Sedermera hava i en till finansdepartementet den 8 december 1927 inkommen

ansökning'' sistnämnda personer, med förmälan att det i orten

alltid ansetts, att deras fader Karl Petter Rydell oell Johan Vigelius Rydell

varit kusiner, anhållit, att därest det icke kunde anses styrkt, att sökandena

vore arvingar till Johan Vigelius Rydell, Kungl. Majit måtte

med hänsyn till den stora sannolikhet, som förelåge för sökandenas släktskap

med den avlidne, och de mindre goda ekonomiska omständigheter,

vari sökandena befunne sig, till deras förmån efterskänka kronans rätt

till kvarlåtenskapen efter den avlidne. Till stöd för ansökningen hava

dessutom åberopats en del intyg.

Länsstyrelsen i Jönköpings län avgav den 10 januari 1928 infordrat utlåtande

över berörda ansökning och överlämnade därvid yttranden från

vederbörande landsfiskaler, som tillstyrkte bifall till ansökningen, samt

från kyrkoherden i Vrigstads församling, J. E. Danér, som bland annat

upplyste, att Johan Vigelius Rydell, födtl den 31 januari 1846, i församlingens

födelse- och dopbok antecknats såsom oäkta son till pigan Anna

Sofia Hansdotter i Bjällebo.

För egen del hemställde länsstyrelsen, att då sökandena syntes vara i

mindre goda ekonomiska omständigheter, Kungl. Majit måtte bifalla ansökningen.

Kammarådvokalfiskalsämbetet har den 30 september 1930 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet. Ämbetet har därvid meddelat, att ämbetet

på grund av omförmälda uppgift att Johan Vigelius Rydell i födelseoch

dopboken för berörda församling vore antecknad såsom oäkta son

till pigan Anna Sofia Hansdotter i Bjällebo och med hänsyn till gällande

bestämmelser örn arvsrätt för mödernefränder till barn utom äktenskap

låtit anställa undersökningar, huruvida mödernefränder till Johan

Vigelius Rydell funnes i livet, samt rörande resultatet av dessa undersökningar

meddelat följande.

Vid de undersökningar, som verkställts, hade utrönts, att Johan Vigelius

Rydells moder Anna Sofia Hansdotter haft fyra syskon, av vilka dock

endast en, brodern Carl Hansson, såvitt känt vore, varit gift. I äktenskapet

med hustrun Anna Katarina Svensdotter hade han haft tre barn,

av vilka två söner avlidit minderåriga. Den tredje sonen Andreas Carlsson

hade med hustrun Carolina Johansdotter haft nio barn. Av dem

bland dessa, varom kännedom kunnat vinnas, hade endast döttrarna Anna

Kristina, gift med statdrängen Jonas Petter Johannesson i Benestad

Jönsagård i Aringsås socken av Kronobergs län, och Emma Catharina

Elisabet, gift med brnkarsonen Anders Johan Johannesson i Fryele socken

av Jönköpings län, efterlämnat inländska bröstarvingar. Både Anna

Kristina Johannesson och Emma Catharina Elisabet Johannesson vore

numera avlidna. Av deras kända syskon hade tre dött ogifta och de övriga

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

före äktenskaps ingående utflyttat till Nordamerika. Aima Kristina

Johannesson, som avlidit den 22 september 1929, hade som stärbhusdelägare

efterlämnat, förutom änkemannen Jonas Petter Johannesson, följande

i äktenskapet med honom födda barn, samtliga i livet, nämligen

betjänten Johan Gottfrid Johansson i Vegeholm i Strövelstorps socken

av Kristianstads län, änkan Alma Karolina Lindström och vaktmästaren

Hjalmar Olssons hustru Emma Maria, båda i Alvesta municipalsamhälle

av Kronobergs län, samt postiljonen Oskar Erik Lorenz Petterssons

hustru Edla Kristina och hembiträdet Anna Elisabet Johansson, båda i

Malmö. Förenämnda Emma Catharina Elisabet Johannesson, som avlidit

den 17 juni 1922, hade efterlämnat, förutom sin make, Anders dollan

Johannesson, vilken avlidit den 16 december 1925, barnen drängen

Karl Oskar Andersson, torparen Oskar Vilhelm Karlssons hustru Berta

Dahli Karolina samt snickaren Gustaf Albert Teodor Frisks hustru Elsa

Maria, samtliga i Värnamo, chauffören Johan Alfred Andersson i Jönköping,

snickaren Johan Olof Sigurd Olofssons i Värmeshult i Gällaryds

socken av Jönköpings län hustru Tekla Linnéa samt skomakaren Karl

Edvard Syrens i Södra Solberga socken av nämnda län hustru Ebba Ottilia.

Samtliga nämnda i livet varande stärbhusdelägare till Anna Kristina

Johannesson och Emma Catharina Elisabet Johannesson hava i särskilda

av länsstyrelserna i respektive Kristianstads, Malmöhus, Kronobergs och

Jönköpings län med egna utlåtanden till kammaradvokatfiskalsämbetet

överlämnade skrivelser yttrat sig över den förevarande ansökningen och

därvid bestritt bifall till densamma samt anhållit, att kronans rätt till

kvarlåtenskapen efter Johan Vigelius Rydell måtte efterskänkas till deras

förmån.

Enligt av kammaradvokatfiskalsämbetet införskaffad utredning befinna

sig stärbhusdelägarna i små ekonomiska omständigheter.

Länsstyrelserna i Kristianstads, Malmöhus och Kronobergs län hava

i sina till kammaradvokatfiskalsämbetet avgivna utlåtanden anfört, att de,

då Gunnar Rydell och hans medsökande icke styrkt sin släktskap med

Johan Vigelius Rydell, funnit den av Gunnar Rydell och medsökande

gjorda ansökningen icke böra föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har i sitt till kammaradvokatfiskalsämbetet

avgivna utlåtande anfört, att, enär nu ifrågavarande mödernefränder

ägt arvsrätt efter Johan Vigelius Rydell, länsstyrelsen ville tillstyrka,

att kronan, även örn sagda rätt numera upphört, med hänsyn till nämnda

personers av handlingarna att döma mindre goda ekonomiska förhållanden

avstode från eventuell rätt till kvarlåtenskapen till förmån för dem

eller tidigare ifrågakomna sökande.

För egen del har kammaradvokatfiskalsämbetet i sitt i ärendet avgivna

utlåtande anfört följande.

Då någon arvinge efter den avlidne icke inom natt och år från dödsfallet

anmält sig och styrkt sin arvsrätt, utgjorde ifrågavarande kvarlåtenskap

enligt ämbetets mening danaarv. Emellertid hade ämbetet

låtit ytterligare åtgärder för indrivande av danaarvet anstå i avbidan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition Nr 58. 7

på Kungl. Maj:ts beslut i föreliggande ärende. Utredningen hade visat,

att Gunnar Rydell och hans syskon vore barn till Karl Peter Rydell,

född i Vrigstad den 21 oktober 1848, vilken enligt Vrigstads församlings

födelse- och. dopbok vore son utom äktenskapet till fanjunkaren Carl Petter

Rydell. Sökandena hade nu till stöd för ansökningen uppgivit, att Johan

Vigelius Rydell sannolikt vore sorl utom äktenskapet till nyssnämnda fanjunkaren

Carl Petter Rydells broder Jan (Jean) Rydell, lödd den 12 november

1807. Detta hade emellertid icke blivit styrkt och således icke heller sökanden

Gunnar Rydells och hans syskons släktskap med Johan Vigelius

Rydell. Men även örn så skett, syntes någon rätt till arvet i fråga icke

förefinnas för nämnda sökande på grund av de vid tiden för Johan Vigelius

Rydells död gällande bestämmelser örn barn utom äktenskap. Den

på ämbetets föranstaltande verkställda utredningen hade däremot ådagalagt,

att mödernefränder till Johan Augelius Rydell funnes i livet, vilka

enligt den vid hans frånfälle gällande arvsordning varit berättigade till

arv efter honom, därest de ägt kännedom örn dödsfallet och inom natt

och år därifrån anmält sig till tagande av arvet. Ämbetet ansåge därför

dessa mödernefränder hava företräde framför sökandena till Johan Vigelius

Rydells kvarlåtenskap. Biand Anna Kristina Johannessons stärbhusdelägare

hade även hennes efterlevande man Jonas Petter Johannesson

anhållit att få del av kvarlåtenskapen i fråga efterskänkt till sin förmån.

Då emellertid någon släktskap emellan Jonas Petter Johannesson och

Johan Vigelius Rydell icke visats föreligga, kunde ämbetet icke tillstyrka

bifall till sistberörda anhållan. Däremot ansåge ämbetet skäl förefinnas

för ett efterskänkande av kvarlåtenskapen till de övriga av bemälda

stårbhusdelä gare ävensom Emma Catharina Elisabet Johannessons bröstarvingar

och detta jämväl med hänsyn till de svaga ekonomiska omständigheter,

vari de befunne sig.

Av den av kammaradvokatfiskalsämbetet förebragta utredningen framhår,

att två sondöttrar efter en broder till Johan Augelius Rydells moder

Auna Sofia Hansdotter, nämligen Anna Kristina Johannesson, som avlidit

1920 och varit gift med Jonas Petter Johannesson, samt Emma

Catharina Elisabet Johannesson, som avlidit 1922 och varit gift med år

1925 avlidne Anders Johan Johannesson, efterlämnat barn, vilka såsom

mödernefränder till Johan Augelius Rydell varit berättigade till arv

efter honom, därest de ägt kännedom örn dödsfallet och inom natt och år

därefter anmält sig till tagande av arvet. I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet

anser jag, att dessa böra framför Gunnar Rydell och hans

medsökande, vilka icke styrkt någon släktskap med Johan Vigelius Rydell,

komma i åtnjutande av kvarlåtenskapen efter denne. Den av Anna

Kristina Johannessons efterlevande man Jonas Petter Johannesson

hos kammaradvokatfiskalsämbetet gjorda ansökningen att la del av hval''

låtenskapen torde, då någon släktskap emellan honom och Johan Vigelius

Rydell ej förefinnes, icke böra, föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl. Maj:!

mätte, med avslag å de av Gunnar Rydell, Carl Rydell, Selma Andersson.

född Rydell, och Hilma Moll, född Rydell, samt Jonas Petter Johannesson

i ärendet gjorda ansökningarna, föreslå riksdagen medgiva,

Departement s
chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Danaarv efter

borstbindaren

Carl Johan

Wessberg

frän Uddevalla.

att kronans rätt till danaarv efter arbetaren Joban

Vigelius Bydell från Vrigstads socken i Jönköpings

län må efterskänkas till förmån för dennes förenämnda

mödernefränder, nämligen å ena sidan Anna Kristina

Johannessons barn: betjänten Johan Gottfrid

Johansson i Vegeholm i Strövelstorps socken av Kristianstads

län, änkan Alma Karolina Lindström och

vaktmästaren Hjalmar Olssons hustru Emma Maria,

båda i Alvesta municipalsamhälle av Kronobergs län,

samt postiljonen Oskar Erik Lorenz Petterssons hustru

Edla Kristina och hembiträdet Anna Elisabet Johansson,

båda i Malmö, samt å andra sidan Emma

Catharina Elisabet Johannessons barn: drängen Karl

Oskar Andersson, torparen Oskar Vilhelm Karlssons

hustru Berta Dahli Karolina samt snickaren Gustaf

Albert Teodor Frisks hustru Elsa Maria, samtliga i

Värnamo, chauffören Johan Alfred Andersson i Jönköping,

snickaren Johan Olof Sigurd Olofssons i Värmeshult

i Gällaryds socken av Jönköpings län hustru

Tekla Linnéa samt skomakaren Karl Edvard Syrén»

i Södra Solberga socken av sistnämnda län hustru

Ebba Ottilia, med föreskrift att ena hälften av kvarlåtenskapen

skall tillfalla Anna Kristina Johannessons

bröstarvingar och andra hälften Emma Catharina

Elisabet Johannessons bröstarvingar att emellan

arvingarna fördelas på sätt örn fördelning av arv är i

lag stadgat.

3:o.

Den 7 november 1928 avled borstbindaren Carl Johan Wessberg från

Uddevalla utan att, såvitt en efter honom den 2 januari 1930 upprättad

bouppteckning utvisar, efterlämna kända arvingar. Boets behållning enligt

bouppteckningen utgjorde 9,697 kronor 72 öre.

Den 12 november 1928 bevakades vid rådhusrätten i Uddevalla såsom

testamente en med den avlidnes namn underskriven, den 3 april 1922

dagtecknad handling, vari han förordnat, att efter hans död kvarlåtenskapen

efter honom skulle fördelas på följande sätt. Av det, som funnes kvar,

sedan utgifterna för begravning samt för uppsättande av en gravram och en

gravvård betalts, skulle Uddevalla skyttegille erhålla 100 kronor för anskaffande

av ett vandringspris och logen 565 Frideborgs programkommitté

100 kronor. Återstoden av kvarlåtenskapen skulle lika fördelas mellan

borstbindaren A. M. Jacobssons änka, bryggeriarbetaren Evard Jo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

hanssons hustru Augusta, urmakaren Osear Andersson, konditorn Carl

Behrns samt tändst icksarbetar en Oskar Johansson, dock att logen Frideborg

skulle hava aktierna uti »Frideborgs bolag» samt borstbindaren Ja

cobssons familj två svenska statens premieobligationer, som funnes i boet.

Enligt i ärendet förekommande värdering av kvarlåtenskapen ägde omförmälda

aktier ett värde av tillhopa 2 kronor.

Som tillkomsten av testamentet ej blivit styrkt, lät kammaradvokatfiskalsämbetet

till rådhusrätten instämma Uddevalla skyttegille, logen

565 Frideborg av Sveriges Nät! on al templar or cl en, avlidne borstbindaren

A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna hustru Maria Lovisa Södergrens

efterlämnade barn, nämligen överlotsen Gustaf Adolf Ökvists hustru

Hedvig Eleonora Jacobsson i Luleå, John Mauritz Jacobsson i San Francisco

i Nordamerikas förenta stater, övermaskinisten Karl Lundströms

hustru Augusta Maria Jacobsson, handelsbiträdet Albert Henrik Jacobsson,

Emma Charlotta Jacobsson och Anna Lovisa Ingeborg Jacobsson, alla

i Uddevalla, ävensom ovannämnda bryggeriarbetaren Edvard Johanssons

hustru Augusta Johansson, urmakaren Oscar Andersson, konditorn Carl

Behrns och tändsticksarbetaren Oskar Johansson, likaledes i Uddevalla,

med yrkande att rådhusrätten måtte förklara ifrågavarande såsom testamente

bevakade handling icke tillkommen i den ordning, som för testamente

stadgas, samt förty kronan berättigad att tillträda kvarlåtenskapen

efter Carl Johan Wessberg såsom dansare.

Genom lagakraftvunnen dom den 31 mars 1930 utlät sig rådhusrätten,

att enär det i målet ifrågakomma förordnandet, även örn för visst kunde

antagas, att detsamma härrörde sig från Carl Johan Wessberg, icke blivit

av detsammas givare i vittnens närvaro erkänt såsom hans sista vilja och

förty handlingens laga tillkomst såsom testamente icke, på sätt 16 kapitlet

1 § ärvdabalken stadgade, styrkts, alltså prövade rådhusrätten lagligt

förklara handlingen i fråga icke utgöra hinder för Kungl. Majit och

kronan att såsom danaarv tillträda kvarlåtenskapen efter Wessberg.

Hos Kungl. Majit hava nu kronans ovannämnda motparter anhållit, att

då den som testamente bevakade handlingen otvivelaktigt skrivits och

underskrivits av Carl Johan Wessberg och då densamma säkerligen utgjorde

ett riktigt uttryck för den avlidnes sista vilja, ehuru lagens formföreskrifter

för i laga ordning tillkommet testamente ej blivit iakttagna,

Kungl. Majit måtte till förmån för sökandena och i enlighet med testamentshandlingens

föreskrifter efterskänka kronans rätt till kvarlåtenskapen

efter den avlidne.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har i den 12 augusti 1930 avgivet

yttrande tillstyrkt bifall till ansökningen.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 29 december 1930 avgivit införd

rat utlåtande över ansökningen och därvid anfört följande.

Ämbetet ansåge, att samma grundsats som städse av statsmakterna

tillämpats beträffande ansökningar örn danaarvs efterskänkande till kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

JMpartc ,)ienlsrhcfen.

Kungl. Marits proposition Nr 58-

mimer även borde gälla avstående av danaarv till föreningar elier andra

juridiska personer. Ämbetet kunde därför icke tillstyrka ansökningen,

såvitt densamma anginge Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg

av Sveriges Nationaltemplarorden.

Icke heller kunde ämbetet förorda bifall till ansökningen, i vad densamma

rörde dohn Mauritz Jacobsson, vilken vore bosatt i Nordamerikas

förenta stater.

Beträffande de övriga sökandena, av vilka Anna Lovisa Ingeborg Jacobsson

numera vore gift med kontoristen Birger Hugo Lidén i Uddevalla,

så ansåge ämbetet, att även örn flera av dessa sökande icke kunde sägas befinna

sig i torftiga ekonomiska omständigheter, måste dock med hänsyn

till de såsom testamente bevakade uttalanden av den avlidne, vilka uttalanden

syntes utgöra ett riktigt uttryck för hans yttersta vilja, skäl anses

föreligga att till förmån för dem efterskänka, vad som av kvarlåtenskapen

skulle tillfallit dem, därest uttalandena ifråga hade kunnat godkännas

såsom lagligt testamente.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har kammaradvokatfiskals

ämbetet föreslagit, att till sist omförmälda sökande måtte efterskänkas

den del av kvarlåtenskapen efter Carl Johan Wessberg, som återstode,

sedan från tillgångarna i boet avräknats — förutom boets skulder och

avgående poster, däribland de i ovanberörda testamentshandling upptagna

utgifter för den avlidnes begravning samt uppsättandet av gravvård

och ram omkring graven — de legat, som i testamentshandlingen

tilldelats Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg, samt att den

sålunda angivna kvarlåtenskapen skulle fördelas mellan sökandena på

det sätt, att i boet befintliga två premieobligationer skulle tillfalla avlidne

borstbindaren A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna hustru Maria

Lovisa Södergrens förenämnda fem i Sverige bosatta barn samt att av

återstoden i övrigt en femtedel skulle tilldelas sistnämnda fem personer,

en femtedel bryggeriarbetaren Edvard Johanssons hustru Augusta Johansson,

en femtedel urmakaren Oscar Andersson, en femtedel konditorn

Carl Behrns och en femtedel tändsticksarbetaren Oskar Johansson.

Pa sätt av det anförda framgår har kammaradvokatfiskalsämbetet

avstyrkt ansökningen, i vad densamma avser Uddevalla skyttegille

och logen 565 Frideborg av Sveriges Nationaltemplarorden. Åt ämbetets

förslag i denna del kan jag icke giva min anslutning. Riksdagen har

i vissa fall tidigare beslutat efterskänkande av kronans rätt till danaarv

till förmån för juridiska personer. Då sådan sökande såsom i förevaran

de fall kan till stöd för sin framställning åberopa ett testamente, som,

ehuru det måste anses utgöra ett riktigt uttryck för den avlidnes yttersta

vilja, icke kunnat godtagas såsom laga testamente, synas principiella betänkligheter

icke böra möta mot ett efterskänkande. Jag vill även erinra

därom, att enligt lagen den 8 juni 1928 örn arv Kungl. Maj:t, därest an
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58-

ledning föreligger att å allmänna arvsfondens vägnar klandra testamente,

som dock får antagas vara ett riktigt uttryck för arvlåtarens yttersta

vilja, må besluta, att klander ej skall äga mm. Det torde kunna

antagas, att örn i nu förevarande fall fråga varit örn kvarlåtenskap, tillfallen

allmänna arvsfonden, klander av Wessbergs testamente icke skulle

hava anställts. Vid nu angivna förhållanden finner jag mig böra tillstyrka,

att Uddevalla skyttegille och logen 565 Frideborg tillerkännas

de i testamentet omförmälda legaten.

I övrigt biträder jag kammarådvokatfiskalsämbetets förslag. Jag anser

sålunda, att ansökningen i vad densamma rör John Mauritz Jacobsson

icke bör bifallas, samt att efterskänkande bör ske till förmån för

övriga sökande, vilka samtliga befinna sig i blygsamma ekonomiska omständigheter,

enligt den fördelning mellan sökandena, som föreslagits av

ämbetet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till den del av kvarlåtenskapen efter

Carl Johan Wessberg från Uddevalla, som återstår, sedan

från tillgångarna i boet avräknats boets skulder

och avgående poster, däribland de i förberörda testamentshandling

upptagna utgifter för den avlidnes begravning

samt uppsättandet av gravvård och ram omkring

graven, må efterskänkas till förmån för Uddevalla

skyttegille och logen 565 Frideborg av Sveriges

Nationaltemplarorden ävensom nedan angivna personer

med sådan fördelning att Uddevalla skyttegille

erhåller 100 kronor för inköp av ett vandringspris, att

logen 565 Frideborg erhåller 100 kronor jämte i boet

befintliga aktier i »Frideborgs bolag», att i boet befintliga

två premieobligationer tillfalla avlidne

borstbindaren A. M. Jacobssons och hans jämväl avlidna

hustru Maria Lovisa Södergrens barn Hedvig

Eleonora Ökvist, född Jacobsson, Augusta Maria Lundström,

född Jacobsson, Albert Henrik Jacobsson, Emma

Charlotta Jacobsson och Anna Invisa Ingeborg Lidén,

född Jacobsson, samt att av återstoden i övrigt en

femtedel tilldelas sistnämnda fem personer, att emellan

dem lika fördelas, en femtedel bryggeriarbetaren Edvard

Johanssons hustru Augusta Johansson, en

femtedel urmakaren Oscar Andersson, en femtedel

konditorn Carl Behrns och en femtedel täiulsticksarbetaren

Oskar Johansson.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

4:o.

Dd"dfrVkefter Den 19 au8usti 1917 avled Charlotta Vigrell iian Svartnö i

rade °0s* ar börstils socken av Stockholms län, efterlämnande såsom stärbhusdelägare

Albin Vigren. — förutom mannen Oskar Albin Vigren, vilken år 1903 avrest till Amerika

och sedan år 190o icke låtit sig avliöra — sju barn till avlidne systersonen

arbetaren Johan Adolf Holmgren, systersonen ångbåtsbefälhavaren

Axel Fridolf Holmgren och systerdottern änkan Alma Augusta

Holm, född Holmgren. Behållningen i boet utgjorde enligt en den 12 november

1917 upprättad bouppteckning 1,488 kronor 46 öre.

Såsom muntligt testamente bevakades den 24 oktober 1918 vid häradsrätten

i Frösåkers tingslag ett yttrande av Maria Charlotta Vigren,

enligt vilket yttrande all hennes kvarlåtenskap skulle efter hennes död

tillfalla ovannämnda syskonbarnen Johan Adolf Holmgren, Axel Fridolf

Holmgren och Alma Augusta Holm. Klander mot detta testamente

har enligt i ärendet företett intyg icke anhängiggjorts. Skifte av boet

ägde icke rum i samband med Maria Charlotta Vi grens död.

Genom beslut den 1 september 1927 fann förenämnda häradsrätt skäligt

förklara, att Oskar Albin Vigren skulle för död anses. Enligt den

efter Oskar Albin Vigren den 24 november 1927 upprättade bouppteckningen

hade nyssnämnda i bouppteckningen efter hustrun upptagna behållning

stigit till ett belopp av 5,518 kronor 37 öre. Härav tillskiftades

hälften eller 2,759 kronor 19 öre Maria Charlotta Vigrens syskonbarn

och syskonbarns barn. Återstående hälften jämte efter Oskar Albin Vigren

utgående begravningshjälp — efter avdrag av bouppteckningskostnader

utgörande sammanlagt 3,639 kronor 18 öre — upptogs såsom behållning

efter Oskar Albin Vigren.

Då någon arvinge till Oskar Albin Vigren icke inom natt och år efter

den dag, då beslutet örn hans dödförklaring vann laga kraft, anmält

sig till tagande av arv efter honom, tillfaller lians kvarlåtenskap kronan

såsom danaarv.

Hustru Vigrens nyss omförmälda arvingar utgjordes av dels ovannämnda

systerdottern änkan Alma Augusta Holm i Johannesberg i Bromma församling

av Stockholms stad, född är 1877 och änka efter år 1911 genom

drunkning omkomne dykaren Oskar Emanuel Holm, dels avlidne systersonen

Johan Adolf Holmgrens i äktenskap med Johanna Eriksson födda

barn Frida Katarina, född år 1896 och gift med gruvarbetaren Per Gunnar

Blom från Herräng i Häverö socken, Hanna Amalia, född år 1901 och

gift med tillsyningsmannen Karl Ejnar Ericson från Lövsta i Huvudsta

av Stockholms län, sjömannen Karl Agaton Holmgren, född år 1902,

arbetaren Johan Albin (Alem) Holmgren från Herräng i Häverö socken,

född år 1907, tjänarinnan Hulda Elvira Holmgren, likaledes från

Herräng i Häverö socken, född år 1909, och hembiträdet Julia Elisabet

Holmgren i Stockholm, född år 1910, dels ock år 1923 avlidne syster
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maurts proposition Nr ö8.

lii

sonen Axel Fridolf Holmgrens i äktenskap med Anna Gustava Kkman födda

barn Agnes Walborg, född år 1904 oell gift med extra fyrbiträde!

Karl Johan Kmut Foi-sman i Öregrund, hembiträdet Ellen Gustava

Holmgren i Östhammar, född år 1908, hembiträdet Karin Gunborg Holmgren

i Stockholm, född år 1910, barnjungfrun Maj Hedvig Irene Holmgren,

född år 1912. Karl Axel Agaton Holmgren, född år 1917, Görd Anna

Helfrid Holmgren, född år 1919, Bror Axel Fridoli'' Holmgren, född år

1919, och Gun Ingegärd Holmgren, född år 1920.

I en den 21 juni 1928 till finansdepartementet inkommen, till Kungl.

Maj:t ställd ansökning har nu handelsbiträdet Erland Sundman i Öregrund,

vilken förordnats till förmyndare för avlidne Axel Fridolf Holmgrens

omyndiga barn ävensom att vara god man för Oskar Albin Vigren,

anhållit om efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter Oskar

Albin Vigren till förmån för Maria Charlotta Vigrens arvingar. Som

skäl för ansökningen Ilar Sundman anfört, att tillgångarna i makarna

Vigrens bo hopbragts uteslutande genom hustruns arbete samt att hennes

arvingar levde i mycket små ekonomiska omständigheter.

Frida Katarina Blom, Hanna Amalia Ericson, Karl Agaton Holmgren,

Johan Albin Holmgren, Hulda Elvira Holmgren samt E. Fritz Erikson,

den sistnämnde i egenskap av förmyndare för omyndiga Julia Elisabet

Holmgren, ävensom Agnes Walborg Forsman samt Alma Augusta Holm

hava sedermera yttrat sig över ansökningen och därvid biträtt densamma.

I ärendet har länsstyrelsen i Stockholms län den 18 december 1928 avgivit

infordrat utlåtande samt därvid överlämnat inhämtade yttranden

av Överståthållarämbetet samt landsfiskalerna i Frösåkers och Väddö

distrikt, innefattande .utredning rörande Maria Charlotta Vigrens ifrågavarande

arvingars ekonomiska förhållanden.

Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 24 november 1930 avgivit infordrat

utlåtande över ansökningen och därvid anfört följande.

Av den i ärendet införskaffade utredningen syntes framgå, att samtliga

de personer, till vilkas förmån ett efterskänkande av kronans rätt

till ifrågavarande danaarv ifrågasatts, befunne sig i svaga ekonomiska

villkor. På grund härav och med hänsyn till övriga i ärendet upplysta

omständigheter funnes enligt ämbetets mening fog för ett efterskänkande

av danaarvet till förmån för hustru. Vigrens samtliga nämnda

släktingar. Tillräcklig anledning att i förevarande avseende undantaga

någon eller några av släktingarna ansåge ämbetet icke föreligga.

På grund av vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter dödförklarade

Oskar Albin Vigren må efterskänkas till förmån för

hans avlidna hustru Maria Charlotta Vigrens föreniimnda

arvingar änkan Alma Augusta Holm, född

Departements
chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 58.

Holmgren, avlidne systersonen Johan Adolf Holmgrens

sex bröstarvingar Frida Katarina Blom, född

Holmgren, Hanna Amalia Ericson, född Holmgren,

Karl Agaton Holmgren, Johan Albin (Alem) Holmgren,

Hulda Elvira Holmgren och Julia Elisabet

Holmgren samt avlidne systersonen Axel Fridolf

Holmgrens åtta bröstarvingar Agnes Walborg Forsman,

född Holmgren, Ellen Gustava Holmgren, Karin

Gunborg Holmgren, Maj Hedvig Iréne Holmgren,

Karl Axel Agaton Holmgren, Gerd Anna Helfrid

Holmgren, Bror Axel Fridolf Holmgren och Gun

Ingegärd Holmgren med föreskrift, att en tredjedel

av kvar låtenskap en skall tillfalla avlidne Johan Adolf

Holmgrens bröstarvingar och en tredjedel avlidne

Axel Fridolf Holmgrens bröstarvingar, att emellan

arvingarna fördelas på sätt örn fördelning av arv är

i lag stadgat, samt att återstående tredjedelen skall

tillkomma änkan Alma Augusta Holm, född Holmgren.

Vad föredragande departementschefen under punkterna

l:o—4:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämma, behagar Hans Majit Konungen bifalla

samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

Emar Regnér.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:129 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts proposition nr 58 angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. s. 1 i texten
  2. SU 1931:58 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 58 angående efterskänkande i vissa fall av kronans rätt till danaarv. s. 17 i texten