Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr 31 i Tännäs socken av Jämtlands län

1931-01-30 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:60, Angående försäljning av vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr 31 i Tännäs socken av Jämtlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

1

Nr 60.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr

31 i Tännäs socken av Jämtlands län; given Stockholms slott

den 30 januari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Felix Hamrin.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Hamrin, anför:

Enligt köpebrev den 31 mars 1853 försålde Christian Ingebrektsson till

tullverket för 1,333 riksdaler 16 skillingar banko skattehemmanet Funäsdalen

nr 3 örn 3A trög i Tännäs socken av Jämtlands län, å vilken fastighet

Hede tingslags häradsrätt den 22 februari 1855 meddeiade fastebrev.

Genom detta köp blev tullverket ägare till hälften av hemmanet Funäsdalen

nr 3 om 1 ‘/a trög.

Under år 1857 verkställdes klyvning av berörda hemman, vid vilken

förrättning tullverket samt Hans Ingebrektsson upptogos såsom gemensamma

innehavare av hemmanet. Tullverket tillskiftades därvid de ägor,

som å karta voro betecknade med litt. B. I sammanhang härmed skedde

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 51 höft. (Nr 60—61.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Martts proposition Nr 60.

ock ett mindre ägoutbyte, varigenom två tullverket tillskiftade ägor, å

kartan betecknade med nr 8 och 9, utbyttes mot två hemmanet nr 1 Funäsdalen

tillhörande ägor, nr 108 och 109.

Efter sedermera verkställd avvittring med Tännäs socken företogs ny

fördelning av samtliga ägares eller innehavares av jord inom Funäsdalen

by, Tännäs kyrkoby och Malmagens hemman genom avvittringen

fastställda skattetal, varvid tullverkets fastighet upptogs såsom 1/iS mantal

eller 3 trög nr 31 Funäsdalen.

Vid laga skifte, fastställt den 5 december 1898 av Hede tingslags ägodelningsrätt,

erhöll, på sätt framgår dels av en i augusti 1S96 upprättad

delningsbeskrivning dels ock av karta »över alla ägorna till Malmagens,

Funäsdalens, Kyrkbyns och Walmåsen gemensamma skiftelag uti Tennäs

socken Herjeådalen Jemtlands län upprättad åren 1887—98», tullverket

såsom ägare till hemmanet nr 31 Funäsdalen 3 trög eller V« mantal

kronoskatte fyra skiften med litterabeteckningen H Y.

Dessa skiften, betecknade på följande sätt, innehålla i areal:

första eller hemskiftet .......................... 2 har 67 ar 90 kvm.

andra eller potatisskiftet ........................ 54 » 10 »

tredje eller fäbod-(säter-)skiftet ................ 936 » 2 »

fjärde eller skogsskiftet ........................ 268 » 80 » 30 »

1,208 har 4 ar 30 kvm.

Av dessa skiften är skogsskiftet beläget ungefär en mil öster örn de i

Funäsdalen liggande byggnaderna å hemskiftet (jämte potatisskiftet hemmansdelens

inägor) samt fäbod- eller säterskiftet liggande i Malmagen,

omkring 2.5 mil väster örn hemskiftet. Hemmansdelen var tidigare taxeringsvärderad

till 13,100 kronor, men detta värde är numera nedsatt till

10,000 kronor.

Enligt ett den 6 oktober 1927 av vederbörande domhavande utfärdat

gravationsbevis kvarstår i fastigheten en den 21 februari 1882 meddelad

och den 1 februari 1901 senast förnyad inteckning för viss skogsavverkningsrätt

m. m., som numera upphört; i övrigt besväras icke fastigheten

av inteckning.

Vid den år 1922 genomförda omorganisationen av tullverket indrogs

med utgången av sagda år den i Funäsdalen befintliga å hemskiftet förlagda

gränsinspektionen och ersattes med en i Malmagen förlagd gränstullstation.

Då de byggnader, som använts för gränsinspektionens behov,

således blevo obehövliga, har fastigheten sedan dess utarrenderats.

Det nuvarande arrendeavtalet gäller till den 14 mars 1931; arrendesumman

är 400 kronor örn året. Tullstationen i Malmagen är förlagd å det

nyssnämnda därstädes belägna fäbod- eller säterskiftet, varest för stationens

räkning erforderliga byggnader numera uppförts på tullverkets

bekostnad.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majlis ''proposition Nr 60.

I skrivelse den 25 februari 1930 bar nu generaltullstyrelsen gjort framställning

om försäljning av vissa delar av ifrågavarande tullverket tillhöriga

fastighet.

Av generaltullstyrelsens skrivelse och därvid fogade handlingar inhämtas,

bland annat, följande.

Med anledning av tullinspektionens i Funäsdalen indragning ifrågasatte

tullkammaren i Östersund i skrivelse till generaltullstyrelsen den

4 april 1924, huruvida icke åtgärder för fastighetens försäljning borde

vidtagas, men uttalade tillika, att det med hänsyn till dåvarande låga

fastighetspriser och byggnadernas bristfälliga skick måhända icke vore

lämpligt, att försäljning omedelbart ägde rum. Sedan generaltullstyrelsen

med anledning härav anhållit örn domänstyrelsens yttrande, huruvida

fastigheten skulle kunna tillföras de under domänstyrelsens förvaltning

stående kronohemman, överlämnade domänstyrelsen, som med hänsyn

till hemmanets från annan domänfonden tillhörig jord avlägsna läge

icke ansåg hemmanet lämpligen böra övertagas av domänfonden, enligt

beslut den 20 maj 1924 generaltullstyrelsens framställning till länsstyrelsen

i Jämtlands län för den åtgärd, vartill framställningen kunde giva

anledning i och för ett eventuellt förvärvande av hemmanet såsom renbetesland.

Med skrivelse den 3 mars 1925 överlämnade sedermera domänstyrelsen

till generaltullstyrelsen en av Christian Berg i Funäsdalen gjord framställning,

avseende utbyte av del av det Berg tillhöriga hemmanet Funäsdalen

nr 33 litt. I. B. mot det till tullverkets hemman hörande hemskiftet.

I häröver avgivet yttrande anförde tullkammaren i Östersund, att vid en

eventuell försäljning av tullverkets hemman anbud kunde infordras dels

å byggnaderna och odlingsjorden dels å skogsskiftet och dels å hemmanet

i dess helhet. Försäljning av odlingsjorden ensamt utan tillhörande

byggnader borde icke lämpligen ifrågakomma.

I en den 20 mars 1925 dagtecknad ytterligare skrivelse till generaltullstyrelsen

hemställde tullkammaren i Östersund, att styrelsen måtte vidtaga

förberedande åtgärder för försäljning av det för tullverket obehövliga

området av hemmanet, samt anförde därvid i huvudsak följande.

Hemmanet vore utarrenderat för ett årligt arrende av endast 400 kronor.

Någon höjning av detta belopp torde icke kunna påräknas, då inägorna

vore obetydliga och ej heller skogen, hemmanets värdefullaste tillgång,

syntes vara av beskaffenhet, att bibehållande av hemmanet kunde

förväntas bliva ekonomiskt fördelaktigt för tullverket. Vid försäljning

av hemmanet måste åtminstone så stort område avsöndras, som erfordrades

lör den för tullstationen i Malmagen avsedda byggnaden. Tullkammaren

ansåge emellertid lämpligast, att hela säterskiftet undantoges

från försäljning och mot någon avgift upplätes till personalen i Malmagen

såsom betesland för erforderliga husdjur, varigenom personalen

skulle i fråga örn vissa oundgängliga förnödenheter, i främsta rummet

mjölk och smör, bliva oberoende av tillförsel från annat håll, något som

särskilt under vintertiden vore förenat med stora svårigheter. För per
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Marits proposition Nr 60.

sonalen erlorderligt bränsle kunde även utsynas från det å skiftet växande

fjällbjörksbeståndet. Undantagande av säterskiftet kunde icke antagas

utöva något nämnvärt inflytande på hemmanets försäljningsvärde,

då skiftet läge på alltför långt avstånd, 2.5 mil, från huvudgården för att

en blivande ägare av denna skulle kunna med fördel utnyttja betes- och

virkestillgången å skiftet. Slutligen hemställde tullkammaren örn bemyndigande

att införskaffa utredning örn värdet av å hemmanet växande

skog.

I skrivelse till generaltullstyrelsen den 7 maj 1925 meddelade därefter

länsstyrelsen i Jämtlands län — som, på sätt nyss nämnts, fått generaltullstyrelsens

hos domänstyrelsen gjorda framställning till sig överlämnad

— att länsstyrelsen funne det synnerligen önskvärt, att fäbodskiftet

bleve disponerat såsom renbetesland, samt att länsstyrelsen bomme att,

efter det utredning örn skiftets värde blivit verkställd, avgiva förslag i

ämnet. I anslutning härtill anförde länsstyrelsen i skrivelse till generaltullstyrelsen

den 27 oktober 1925 vidare i huvudsak följande.

Fäbodskiftet, vilket vore den enda delen av hemmanet, som ansåges

tjänlig såsom renbetesland, hade av vederbörande revirförvaltare värderats

till 5,139 kronor. Häri inginge dock värdet av rätten till jakt och

fiske med ej mindre än 3,000 kronor; värdet av själva fjällmarken hade

beräknats efter ett pris av 3 kronor för hektar. Länsstyrelsen ansåge för

sin del, att skiftet, som i sin helhet vore att betrakta såsom impediment,

borde värderas efter ett enhetligt grundpris av 3 kronor för hektar, alltså

efter en areal av 936 hektar till 2,800 kronor i avrundat tal. Värdet av

jakt- och fiskerätten vore mycket problematiskt och syntes ej böra läggas

till grund för uppskattningen av köpeskillingens skäliga storlek. Länsstyrelsen

anhölie alltså örn meddelande, huruvida skiftet kunde överlåtas

för en köpeskilling av 2,800 kronor; i sådan händelse vore länsstyrelsen

villig att hos Kungl. Maj:t göra framställning örn dess förvärvande för

utvidgning av renbeteslanden i Tännäs socken.

Vid länsstyrelsens sistberörda skrivelse fanns fogad en till länsstyrelsen

ställd skrift, däri Berg upprepade sin begäran att få tillbyta sig inägorna

till tullverkets ifrågavarande hemman, ävensom ett av jägmästaren i

Hede revir häröver avgivet yttrande, däri denne anförde, att Berg sannolikt

avsåge att i utbyte mot det tullverket tillhöriga hemskiftet, 2.68 har,

få lämna ett till hans hemman nr 33 litt. I. B. Funäsdalen hörande fäbodskifte

örn 593.77 har samt att, då detta skifte icke kunde värderas till mera

än 2,000 å 2,500 kronor, detsamma syntes utgöra ett allt för ringa vederlag

för tullverkets hemskifte.

I ett över länsstyrelsens förslag avgivet yttrande av den 6 februari 1926

vidhöll tullkammaren i Östersund sin tidigare uttalade åsikt, att fäbodskiftet

vore erforderligt för den i Malmagen stationerade personalens

behov och därför borde kvarbliva i tullverkets ägo. Då skiftet hade en

längd av 6 till 7 kilometer och en bredd av endast omkring 1 kilometer

samt vore nästan helt och hållet omgivet av privat mark, syntes detsamma

föga lämpa sig för att utläggas till renbetesland. Genom försäljning av

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 60.

5

säterskiftet skulle tjänstemännen i Malmagen för all framtid berövas

möjligheten av en något så när dräglig tillvaro, och tullkammaren kunde

för sin del ej tillstyrka en sådan åtgärd.

I en till generaltullstyrelsen ställd, den 3 april 1926 dagtecknad skrift

anmälde sig Salomon Wagenius i Funäsdalen såsom köpare till tullverkets

fastighet därstädes, med undantag för fäbodskiftet, mot en köpesumma

av 17,000 kronor. Tullkammaren i Östersund anförde i häröver avgivet

yttrande, att detta anbud syntes med hänsyn till egendomens nuvarande

tillstånd vara fördelaktigt men att tullkammaren förutsatte, att

detsamma icke kunde omedelbart antagas utan att fastigheten efter behörigt

tillstånd skulle i vanlig ordning försäljas.

Vidare anhöll i skrivelse till generaltullstyrelsen den 12 april 1926 Tännäs

fattigvårdsstyrelse örn upplysning, huruvida tullverkets fastighet

kunde få förvärvas av kommunen för inrättande av ålderdomshem. Fattigvårdsstyrelsen

uttryckte därvid den förhoppningen, att fastigheten

kunde åsättas ett för den skattetyngda kommunen överkomligt pris.

Slutligen omförmälde länsstyrelsen i Jämtlands län i skrivelse till generaltullstyrelsen

den 6 december 1929, att det icke vore uteslutet, att

Tännäs kommun önskade förvärva hemskiftet och potatisskiftet, för

den händelse ett ifrågasatt skolhem komme att uppföras i Funäsdalen

by.

För egen del har generaltullstyrelsen anfört följande.

Efter indragningen av tullinspektionen i Funäsdalen vore de tre skiften

av egendomen, som vore belägna i Funäsdalen och öster därom, nämligen

hemskiftet, potatisskiftet och skogsskiftet, obehövliga för tullverket och

borde enligt styrelsens mening försäljas eller eventuellt disponeras på annat

sätt. Vad däremot beträffade fäbodskiftet i Malmagen, där tullstationen

vore förlagd, ansåge styrelsen, i likhet med tullkammaren i Östersund

och på av denna anförda skäl, detta skifte böra i sin helhet bibehållas

för tullverkets räkning och alltså undantagas vid försäljning eller

annan disposition av egendomen. Fäbodskiftets behövlighet för tullpersonalens

i Malmagen räkning syntes framgå även därav, att egendomen

i sin helhet sedan mars 1925 varit och fortfarande intill den 14 mars 1931

vore utarrenderad till föreståndaren för tullstationen, gränsuppsyningsmannen

C. Ericson. Vid sådant förhållande kunde styrelsen icke biträda

länsstyrelsens i Jämtlands län förslag, att fäbodskiftet skulle upplåtas till

renbetesland.

Då gränsuppsyningsmannen Ericson, vilken under år 1930 uppnådde

62 års ålder, och därvid vore skyldig att avgå ur tullverkets tjänst, arrenderat

egendomen under allenast omkring fem år, syntes tillräckligt skäl

för hembud av egendomen åt Ericson icke föreligga.

Enligt vad tullkammaren i Östersund meddelat, hade Wagenius i början

av år 1928 blivit försatt i konkurs, varför det av honom gjorda köpeanbud

å hemskiltet, potatisskiftet och skogsskiftet torde få anses förfallet.

Vidkommande Tännäs fattigvårdsstyrelses ansökning örn förvärv av

egendomen ville styrelsen framhålla, att sökanden icke närmare angivit,

vilka delar av egendomen skulle vara erforderliga för inrättande av ål
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

derdomshem i församlingen, och ej heller lämnat någon antydan örn det

pris, församlingen skulle vara villig erlägga för den åstundade fastighetsdelen.

Någon framställning från församlingen att få inköpa viss del av

egendomen för uppförande av ett skolhem hade icke inkommit till generaltullstyrelsen.

Styrelsen ansåge sig icke kunna direkt tillstyrka, att

egendomen eller någon del därav mot ett mer eller mindre reducerat belopp

överlätes å församlingen, men hade för sin del icke något att erinra,

därest Kungl. Majit skulle linna skäligt att i någon form tillmötesgå något

av ifrågavarande önskemål.

Vad slutligen beträffade Christian Bergs framställningar att, mot vederlag

av honom tillhöriga ägor, få tillbyta sig delar av tullverkets hemmansdel,

kunde generaltullstyrelsen givetvis icke annat än avstyrka dessa

framställningar.

Under förmälan att länsstyrelsen i Jämtlands län med nyssberörda skrivelse

den 6 december 1929 till generaltullstyrelsen överlämnat instrument

över av jägmästaren i Hede revir W. Wendt verkställd salu- och arrendevärdering

av tullverkets ifrågakommande hemmansdel, har generaltullstyrelsen

vidare anfört:

På sätt framginge av sagda värderingsinstrument, hade de olika skiftena

åsatts följande saluvärden, nämligen:

hemskiftet och potatisskiftet med å hemskiftet

uppförda byggnader ................ kronor 4,000: —

skogsskiftet ................................................ » 15,716: — kronor 19,716: —

fäbodskiftet ................................................................... » 2,800: —

Summa kronor 22,516: —

Efter avdrag av kapitalvärdet av utskylder, utgörande kronor 3,900: —

hade hela hemmansdelen åsatts ett värde av .......... » 18,616: —.

Av utskyldernas kapitalvärde hade ett belopp av 925 kronor beräknats

belöpa å fäbodskiftet, i enlighet varmed saluvärdet utgjorde för

fäbodskiftet ............................................ kronor 1,875: —

de övriga tre skiftena med åbyggnader ................ » 16 741: —

Summa kronor 18,616: —.

Årliga arrendevärdet hade, under förutsättning att skogsmarken undantoges

från arrendet, att skatter och onera betalades av jordägaren, samt

att arrendatorn berättigades till 40 kubikfamnar fast mått ved årligen,

uppskattats

för hemskiftet och potatisskiftet med åbyggnader i nu be
-

fintligt skick till ...................................... kronor 192: —

och för fäbodskiftet till .................................. » 150:—.

Beträffande sättet för försäljningen syntes enligt styrelsens mening

denna fråga sammanhänga med frågan örn sättet för redovisningen av

försäljningssumman. I ärende angående försäljning av vissa tullverket

tillhöriga, till ett sammanlagt värde av omkring 4,897 kronor uppskattade

jordlotter i Norrtälje, vilket ärende förelagts riksdagen i en den 18 februari

1927 dagtecknad proposition, nr 99, hade vederbörande departementschef

yttrat, att de för ifrågavarande jordlotter inflytande medlen syntes,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

i överensstämmelse med vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen

böra i tullverkets räkenskaper uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel»;

och hade departementschefen vidare anfort, att med hänsyn till

försäljningssummans relativa obetydlighet syntes, trots det att i förevarande

fall vore fråga örn en statens kapitaltillgång, betänklighet ej möta

att på detta sätt låta beloppet inflyta bland statsverkets löpande inkomster.

Därest det belopp, som milote vid försäljning av tullverkets ifrågavarande

ägolotter i Funäsdalen, vilka visserligen inköpts av tullmedel, ansåges

icke böra ingå bland tullmedlen, syntes försäljningsbeloppet böra

fonderas. 1 sådant avseende ansåge sig styrelsen böra, då någon fond

för inköp av för tullverket erforderliga markområden och byggnader icke

funnes, ifrågasätta, att beloppet tillfördes statens domäners fond och lotterna

överlämnades till domänstyrelsen för försäljning.

Länsstyrelsen i Jämtlands län, som den 14 oktober 1930 avgivit utlåtande

i anledning av generaltullstyrelsens förevarande framställning, har

däri, under erinran att generaltullstyrelsen från den föreslagna försäljningen

undantagit det s. k. fäbodskiftet samt att länsstyrelsen förut hos

generaltullstyrelsen anmält, att det för renskötseln i trakten vore av intresse

att förvärva detta skifte, vidare anfört;

Så vore också fortfarande förhållandet på grund av skiftets belägenhet

intill det till de jämtländska renbetesfjällen hörande s. k. Grönfjället,

som utgjorde ett betydelsefullt höstbetesland. Då området numera av

tullverket blivit bebyggt med byggnader för tullbevakningen väster örn

Malmagen vid landsvägen mot Norge, samt det tillika uppgåves, att den

därstädes förlagda gränsridaren kunde behöva tillgång till slåtter, bete

och bränsle på skiftet, hade länsstyrelsen tänkt sig, att överlåtelsen från

tullverket till renbetesland skulle ske med förbehåll örn rätt för tullverket

att nyttja såväl det för bevakningsplatsen erforderliga tomtområdet som

ock slåtter, bete och vedtäkt så långt det erfordrades för tullbevakningens

behov.

Denna överlåtelse innebure ju icke någon förändring i den statsverket redan

tillhöriga äganderätten, utan allenast en ändrad disposition av fastigheten,

vilken borde åtföljas av en överflyttning av ett kapitalbelopp från de

jämtländska renbetesfjällens skogsfond till tullverket såsom ersättning.

Beloppets storlek syntes böra fastställas av Kungl. Maj:t och hänsyn

därvid tagas till nyssnämnda förbehåll. Såsom lämpligt belopp tilläte

sig länsstyrelsen, under hänvisning till förut förebragt utredning, att

föreslå 3 kronor per hektar, eller i runt tal 2,800 kronor.

Därest denna framställning icke skulle kunna bifallas, förutsatte länsstyrelsen,

att ersättning för intrång av lapparna med deras renar å

ifrågavarande sidi te allt fortfarande ej skulle ifrågakomma.

Beträffande det till hemmanet hörande heinskiftet med potatisskiftet

hade länsstyrelsen i skrivelse den 6 december 1929 anmält, att Tännäs

kommun möjligen önskade förvärva dessa skiften för ett tilltänkt skolhem

i Funäsdalens by. Enligt vad länsstyrelsen inhämtat hade numera

också av kyrkostämman tillsatts en kommitté med uppdrag att utreda

och framlägga förslag angående frågan om skolhem i kommunen. Något

beslut förelåge däremot ännu icke. Därest ett sådant hem skulle uppföras,

syntes det på grund av de säregna terrängförhållandena på platsen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition Nr 60.

Departements
chefen.

och bristen på vatten bli mycket svårt att finna en lämplig plats för skolhemmet

annorstädes än just på hemskiftet till förenämnda hemman. För

den fattiga kommunen vore det av stor vikt att skolhemmets tillkomst

icke försvårades genom en hög köpeskilling för det erforderliga tomtområdet.

Ej heller borde kommunen för att förvärva tomten nödgas köpa

den mest värdefulla och således dyraste delen av hemmanet, nämligen

skogsskiftet. Efter den gjorda uppskattningen syntes hemskiftet med

potatisskiftet, efter avdrag av utskyldernas därå belöpande värde, kunna

värderas till omkring 3,300 kronor. Länsstyrelsen tilläte sig således föreslå,

att nämnda två skiften finge hembjudas Tännäs kommun till inköp.

Sedan länsstyrelsen med anledning av vad i dess nyssberörda utlåtande

anförts fått sig anbefallt att från Tännäs församling infordra

handlingar angående församlingens i vederbörlig ordning fattade beslut

att för visst pris söka förvärva något område av tullverkets ifrågavarande

fastighet i och för anordnande av skolhem, har länsstyrelsen med skrivelse

den 19 december 1930 överlämnat utdrag av protokoll, hållet vid

kyrkostämma med Tännäs församling den 14 december 1930 samt utvisande,

att kyrkostämman beslutat inköpa hemskiftet och potatisskiftet av

nämnda fastighet för en köpesumma av 3,300 kronor att användas i skolväsendets

tjänst såsom till tomt för skolhem eller andra församlingens

behov; och har länsstyrelsen hemställt, att sagda båda skiften måtte få

till Tännäs socken försäljas för en köpeskilling, icke överstigande 3,300

kronor.

På grund av uppkommen fråga, huruvida hinder kunde möta att verkställa

avstyckning från förevarande hemmansdel på sådant sätt, att tre

fastigheter därav komme att bildas, en omfattande hemskiftet och potatisskiftet,

avsedd att användas såsom skolhem för Tännäs kommun, en

omfattande fäbodskiftet, avsedd att behållas av tullverket, samt en omfattande

skogsskiftet, avsedd för skogsbruk, har länsstyrelsen tillika överlämnat

från överlantmätaren i länet inhämtat yttrande i ärendet.

Överlantmätaren har i sitt yttrande meddelat, att han för egen del ansåge

hinder icke möta för verkställande av avstyckning från hemmanet

på förenämnda sätt, då de fastigheter, som därigenom skulle hildas, komme

att uppfylla jorddelningslagens fordringar.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, indrogs gränsinspektionen

i Funäsdalen med utgången av år 1922 och ersattes med en till Malmagen

förlagd gränstullstation. Till följd härav har fråga uppkommit örn

ändrad disposition av det tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr

31, å vars s. k. hemskifte de byggnader äro belägna, i vilka den nyssnämnda

gränsinspektionen var inrymd.

Frånsett de i det föregående omnämnda framställningarna från enskilda

personer att få förvärva delar av hemmanet —• vilka framställningar

jag icke finner skäl förorda — föreligga numera följande förslag med

avseende å hemmanets olika delar. Generaltullstyrelsen har ansett, att

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

hemmanets i Malmagen belägna fäbod- eller säterskifte, ä vilket erforderliga

byggnader för därvarande tullstations räkning finnas uppförda,

bör i sin helhet bibehållas för tullverkets räkning. Länsstyrelsen i Jämtlands

län åter har ifrågasatt, att nämnda skifte upplåtes till renbetesland

med tullverket förbehållen rätt, bland annat, att nyttja det för

tullstationen erforderliga tomtområdet. Från Tännäs församling föreligger

en av länsstyrelsen tillstyrkt framställning att för en köpeskilling

av 3,300 kronor få inköpa hemskiftet och det s. k. potatisskiftet, vilka tillsammans

bilda hemmanets inägor, för att användas till tomtmark för

skolhem eller för andra församlingens behov. Beträffande den återstående

delen av hemmanet, det s. k. skogsskiftet, föreligger från myndigheternas

sida icke annat förslag än om dess försäljning genom tullverkets

försorg.

Vad till en början angår hemmanets fäbod- eller säterskifte anser jag

mig i anslutning till råd generaltullstyrelsen uttalat icke böra ifrågasätta

någon ändring i dispositionen av denna del av hemmanet, som alltså

torde böra i sill helhet bibehållas för tullverkets räkning. Övriga delar

av hemmanet torde däremot böra avyttras såsom ej längre behövliga för

tullverket. Med hänsyn till vad länsstyrelsen anfört vill jag ej motsätta

mig, att hemmanets inägojord må förvärvas av Tännäs församling för

det erbjudna priset av 3,300 kronor. Hemmanets skogsskifte slutligen,

vars saluvärde på grundval av den verkställda värderingen torde kunnauppskattas

till 13,400 cronor, synes böra genom tullverkets försorg försäljas

å offentlig auktion till den högstbjudande, med rätt för generaltullstyrelsen

att pröva avgivna anbud och med skyldighet för styrelsen

att, därest högsta budet icke uppgår till nyssnämnda saluvärde, underställa

ärendet Kungl. Majtts prövning. På Kungl. Majit torde få ankomma

att bestämma de villkor, som i övrigt böra uppställas med avseende

å hemmanets försäljning.

De inflytande försäljningssummorna torde, i överensstämmelse med

vad tidigare ägt rum i liknande fall, lämpligen böra i tullverkets räkenskaper

uppdebiteras under inkomsttiteln »tullmedel».

Under åberopande av vad sålunda anförts, och då riksdagens samtycke

torde böra inhämtas till den ifrågasatta försäljningen, hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

dels att följande delar av hemmanet Via mantal

Funäsdalen nr 31 i Tännäs socken av Jämtlands län,

nämligen hemskiftet, potatisskiftet och skogsskiftet,

må på de villkor, som Kungl. Maj:t äger bestämma,

genom tullverkets försorg försäljas, hemskiftet och

potatisskiftet till Tännäs församling för ett belopp

av 3,300 kronor samt skogsskiftet å offentlig auktion,

med skyldighet för generaltullstyrelsen, som skall

Hihumj lill rihs<laijens protokoll 11)111. 1 sami. fri hafi. (Nr 60- 61.) ‘J

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 60.

hava att pröva avgivna anbud, att, därest högsta budet

icke uppgår till 13,400 kronor, underställa ärendet

Kungl. Maj:ts prövning,

dels ock att de vid dessa försäljningar inflytande

medlen ina i tullverkets räkenskaper uppdebiteras

under inkomsttiteln »tullmedel».

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa delar av tullverket tillhöriga hemmanet Funäsdalen nr 31 i Tännäs a1 i texten
  2. JoU 1931:22 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 22 s. 4 i texten