Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och rättegången därstädes

10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:7, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och rättegången därstädes

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

1

Nr 7.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober

1914 om krig sdomstolar och rättegången därstädes; given

Stockholms slott den 30 december 1930.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den

23 oktober 1914 örn krigsdomstolar och rättegången därstädes.

GUSTAF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 6 käft. (Nr 7.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 (nr 325)

om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 örn krigsdomstolar

och rättegången därstädes skola, 76 § i nedan angiven del, erhålla

följande ändrade lydelse:

76 §.

Besvär över krigsöverdomstols---— — Konungen.

Besvär över krigshovrättens utslag eller beslut skola ingivas till nedre justitierevisionen

före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då utslaget

eller beslutet delgavs klaganden, eller, där det blivit offentligen avkunnat,

sådant skedde. I mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare

ålagt disciplinär bestraffning, vare det dock klaganden tillåtet att i

stället inom nämnda tid avlämna sina besvär till den befälhavare, som, enligt

vad för varje fall är stadgat, ägt mottaga hos krigshovrätten i målet anförda

besvär eller avgivna påminnelser. Är klaganden häktad, stånde honom öppet

att intill besvärstidens utgång avlämna besvärsskriften, där han hålles i allmänt

häkte, till Konungens befallningshavande eller tillsyningsmannen vid

häktet, men eljest till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Besvärshandlingar,

som avlämnats till annan myndighet än nedre justitierevisionen,

skola ofördröjligen dit insändas.

Besvär över utslag-----justitierevisionen.

Vad-----krigsöverdomstol.

I denna-----sägs.

77 §.

Varda ej i mål, däri, enligt vad i 76 § är sagt, talan skall inom viss tid hos

Konungen fullföljas, besvär inom den tid anförda, stånde krigsöverdomstolens

utslag fast, där ej inom samma tid visas laga förfall. Vill någon visa sådant

förfall, och har utslaget meddelats av krigshovrätten, ingive de handlingar,

han vill till styrkande av förfallet åberopa, till nedre justitierevisionen eller,

örn han är häktad, till den myndighet, som, enligt vad i 76 § är stadgat, äger

att i sådant fall mottaga besvär över krigshovrättens utslag. Har utslaget meddelats

av överkrigsrätt, varde nämnda handlingar ingivna till den myndighet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

3

till vilken jämlikt nyssberörda § besvär i målet böra avlämnas. Är myndighet,

till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, handlingar till styrkande av

förfall varda ingivna, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen insända

handlingarna till nedre justitierevisionen. Prövas förfallet lagligt, utsätter

Konungen ny tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 7.

Utdrag av -protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 juli 1930.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Österberg, Jeppsson.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, av riksdagens militieombudsman

väckt fråga om utsträckning av rätten att till vederbörande befälhavare

avlämna besvär över krigsrätts utslag till att gälla även besvär över krigshovrättens

utslag samt anför:

»Enligt 65 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes skola besvär

över utslag eller beslut, som meddelats av regementskrigsrätt, stationskrigsrätt

eller särskild krigsrätt, ingivas till krigsöverdomstolen, med rätt likväl

för klaganden att i stället avlämna sina besvär till den befälhavare, som

föranstaltat örn krigsrättens sammankallande. Part, som hålles häktad, må

dessutom avlämna sina besvär, där han hålles i allmänt häkte, till Konungens

befallnjngsha vande eller tillsyningsmannen vid häktet, men eljest till den

befälhavare, som har uppsikt över häktet. Besvär över utslag eller beslut,

som givits av fältkrigsrätt, skola avlämnas till den befälhavare, som förordnat

krigsrätten, eller, där klaganden hålles häktad, till den befälhavare, som

har uppsikt över häktet. Besvärshandlingar, vilka icke ingivits direkt till

krigsöverdomstolen, skola av vederbörande insändas till nämnda domstol._I

underställningsmål må part enligt 68 § samma lag ingiva nödiga påminnelser

till den myndighet, som i 65 § för varje fall sägs. — Enligt 209 § strafflagen

för krigsmakten äger den, som blivit belagd med disciplinstraff och med beslutet

ej åtnöjes, ingiva sina besvär till krigsöverdomstol, med rätt likväl

för klaganden att i stället avlämna besvären till den befälhavare, som ålagt bestraffningen

eller i hans ställe satt är, i vilket fall det åligger befälhavaren att

vidarebefordra besvären till krigsöverdomstolen.

över krigsöverdomstols utslag eller beslut anföras besvär hos Konungen.

Härom stadgas i 76 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes,

vilken tillika innehåller föreskrifter örn påminnelsers avgivande i underställningsmål.

Nämnda paragraf företer i den del, varom här är fråga, så till

vida olikhet mot nyss anförda Henne lagrum att icke häktad person, som vill

anföra besvär eller avgiva påminnelser över krigshovrättens utslag, icke äger

avlåanna besvären eller påminnelserna till vederbörande befälhavare utan har

att ingiva dem till nedre justitierevisionen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

5

Enligt den före 191G gällande förordningen om krigsdomstolar och rättegången

därstädes fanns ej någon rätt för icke häktad person, som ville fullfölja

talan mot krigsrätts utslag, att vid besvärens ingivande välja mellan olika myndigheter.

Ej heller förelåg enligt den då gällande strafflagen för krigsmakten

någon dylik valrätt för den, som ville hos krigsöverdomstol anföra besvär över

befälhavares beslut i disciplinmål. De i nu gällande lag upptagna bestämmelserna

härutinnan föreslogos av 1901 års krigslagstiftningskommitté, delvis efter

mönster av en motsvarande bestämmelse i det av 1895 års kommitté avgivna

förslaget till lag örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. 1901 års kommitté

anförde — i motiven till den paragraf, som motsvarar 65 § i nu gällande

lag om krigsdomstolar och rättegången därstädes — såsom huvudsakligt skäl

för ifrågavarande anordning den bundenhet, som den militära tjänstgöringen i

många fall måste medföra, samt omsorgen örn att ingen av sin tjänstgöring

skulle hindras att få ett av krigsrätt meddelat utslag underställt högre rätts

prövning. Kommittén, som icke föreslog motsvarande bestämmelser i fråga om

sättet för överklagande av krigshovrättens utslag, har icke gjort något uttalande

örn anledningen härtill.

Den sålunda föreliggande olikheten beträffande sättet för anförande av

besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag har påtalats av riksdagens

militieombudsman i en av denne till Kungl. Maj :t avlåten, den 20 februari

1930 dagtecknad framställning, däri militieombudsmannen hemställt, att

Kungl. Majit ville taga under övervägande, huruvida icke 76 § lagen örn krigsdomstolar

och rättegången därstädes borde på det sätt ändras, att enskild klagande

bereddes möjlighet att vid anförande av besvär över krigshovrättens

utslag avlämna besvären till den befälhavare, som föranstaltat örn krigsrättens

sammankallande. Såsom skäl härför har militieombudsmannen, efter redogörelse

för bestämmelserna i 65 och 76 §§ sagda lag samt förarbetena till desamma,

anfört:

Bland annat i samband med en av mig förrättad inspektion har jag haft

anledning iakttaga, att ifrågavarande olikhet beträffande sättet för anförande

av besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag icke saknar praktisk

betydelse, och enligt vad jag sedermera erfarit, har det vid flera tillfällen inträffat,

att besvär över krigshovrättens utslag, oaktat besvären inom vederbörlig

tid ingivits till befälhavaren och av denne därefter översänts till nedre

justitierevisionen, med hänsyn till innehållet i nu gällande bestämmelser icke

av högsta domstolen upptagits till prövning.

Det synes mig kunna ifrågasättas, huruvida tillräckliga skäl förefinnas för

upprätthållande av denna skiljaktighet beträffande sättet för anförande ^av

besvär över krigsrätts och krigshovrättens utslag. De skäl, som av 1901 års

krigslagstiftningskommitté anförts för den av kommittén föreslagna rätten att

till vederbörande befälhavare avlämna besvär över krigsrätts utslag, synas

mig äga giltighet även då det gäller besvär över krigshovrättens utslag och

någon olägenhet synes mig icke behöva befaras av en dylik utsträckning av

nämnda rätt.

Över militieombudsmannens framställning har, efter remiss, krigshovrätten

avgivit utlåtande, däri krigshovrätten förklarat sig icke hava något att erinra

mot bifall till framställningen.

Militieombudsmannens

framställning.

Krigs
hovrältens
utlåtande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj :ts proposition nr 7.

Departe
ments
chefen.

Såsom militieombudsmannen framhållit, torde dea av honom berörda olikheten

beträffande sättet för anförande av besvär över krigsrätts och krigshovrättens

utslag icke sakna praktisk betydelse. Enligt vad jag inhämtat hava

sålunda av nio under åren 1925—1929 från krigshovrätten till Kungl. Maj :t

fullföljda mål, däri klagandens talan icke upptagits till prövning, fyra avvisats

på den grund att besvären, vilka inom besvärstiden avlämnats till vederbörande

befälhavare, med posten insänts till nedre justitierevisionen. En

ändring av 76 § lagen örn krigsdomstolar och rättegången därstädes i den av

militieombudsmannen föreslagna riktningen synes därför önskvärd. Ändringen

lärer böra omfatta mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare

ålagt disciplinär bestraffning. Däremot torde icke föreligga anledning

att vidtaga jämkning i fullföljdsbestämmelsema beträffande övriga mål, varmed

krigshovrätten har att taga befattning. Ehuru rätten att avlämna besvär

till vederbörande befälhavare näppeligen lärer få betydelse för annan än enskild

part, torde skäl saknas att inskränka lagändringen till att blott avse sådan

part. Ändras 76 § på sätt nu ifrågasatts, påkallas därav, till vinnande av

överensstämmelse med 67 §, viss jämkning i den däremot svarande 77 §.

I enlighet med nu angivna grunder har jag låtit inom justitiedepartementet

upprätta förslag till lag örn ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober

1914 om krigsdomstolar och rättegången därstädes.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande lagförslag av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, samt hemställer, att lagrådets utlåtande över

förslaget måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas

genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Gunnar Danielson.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

7

Bilaga.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 (nr 325)

om krigsdomstolar och rättegången därstädes.

Härigenom förordnas, att 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar

och rättegången därstädes skola, 76 § i nedan angiven del, erhålla

följande ändrade lydelse:

76 §.

Besvär över krigsöverdomstols------Konungen.

Besvär över krigshovrättens utslag eller beslut skola ingivas till nedre justitierevisionen

före klockan tolv å trettionde dagen från den dag, då utslaget eller

heslutet delgavs klaganden, eller, där det blivit offentligen avkunnat, sådant

skedde. I mål, vari krigsrätt meddelat utslag eller beslut eller befälhavare

ålagt disciplinär bestraffning, vare det dock klaganden tillåtet att i

stället inom nämnda tid avlämna sina besvär till den befälhavare, som, enligt

vad för varje fall är stadgat, ägt mottaga hos krigshovrätten i målet anförda

besvär eller avgivna påminnelser. Är klaganden häktad, stånde honom öppet

att intill besvärstidens utgång avlämna besvärsskriften, där han hålles i allmänt

häkte, till Konungens befallningshavande eller tillsyningsmannen vid

häktet, men eljest till den befälhavare, som har uppsikt över häktet. Är myndighet,

till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, besvärshandlingarna

avlämnats, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen insända handlingarna

till nedre justitierevisionen.

Besvär över utslag-----justitierevisionen.

Vad---- — krigsöverdomstol.

I denna-----sägs.

77 §.

Varda ej i mål, däri, enligt vad i 76 § är sagt, talan skall inom viss tid hos

Konungen fullföljas, besvär inom den tid anförda, stånde krigsöverdomstolens

utslag fast, där ej inom samma tid visas laga förfall. Vill någon visa sådant

förfall, och har utslaget meddelats av krigshovrätten, ingive de handlingar,

han vill till styrkande av förfallet åberopa, till nedre justitierevisionen eller,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 7.

om han är häktad, till den myndighet, som, enligt vad i 76 § är stadgat, äger

att i sådant fall mottaga besvär över krigshovrättens utslag. Har utslaget

meddelats av överkrigsrätt, varde nämnda handlingar ingivna till den myndighet,

till vilken jämlikt nyssberörda § besvär i målet böra avlämnas. Är

myndighet, till vilken, på grund av vad nu är föreskrivet, handlingar till styrkande

av förfall varda ingivna, befälhavare, åligge det denne att ofördröjligen

insända handlingarna till nedre justitierevisionen. Prövas förfallet lagligt,

utsätter Konungen ny tid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1931.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 7.

9

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 augusti

1930.

N ärvarande:

justitieråden Stenbeus,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 3 juli 1930,

hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till

lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krigsdomstolar

och rättegången därstädes.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av extra ledamoten å justitiedepartementets lagavdelning, hovrättsrådet Ragnar

Petré.

Justitieråden Stenberg och Tiselius samt regeringsrådet Södencall lämnade

förslaget utan anmärkning.

Justitierådet Appelberg yttrade:

Hen föreslagna lagen synes mig utan olägenhet kunna sättas i kraft i den

ordning lagen den 1 juni 1894 angående tiden för allmänna författningars trädande

i kraft angiver, och då tillämpningen av den ifrågavarande reformen

alltså torde bliva genom den föreslagna bestämmelsen örn tiden för ikraftträdandet

onödigt fördröjd, hemställer jag örn denna bestämmelses uteslutande.

I övrigt lämnar jag förslaget ulan anmärkning.

Ur protokollet:

Hagnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 6 haft. (Nr 7.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 7.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 30 december 1930.

N är varande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för försvarsdepartementet anmäler

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, lagrådets den 28 augusti

1930 avgivna utlåtande över det den 3 juli 1930 till lagrådet remitterade förslaget

till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914

om krig sdomstolar och rättegången därstädes.

Efter redogörelse för utlåtandet hemställer departementschefen — under förmälan,

att vad en ledamot av lagrådet anfört i fråga örn tiden för den föreslagna

lagens ikraftträdande icke syntes utgöra tillräcklig anledning att frångå

inom departementet härutinnan i allmänhet följd praxis — att förslaget måtte,

sedan sista punkten i 76 § andra stycket redaktionellt jämkats, genom proposition

föreläggas 1931 års riksdag till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till nästkommande

års riksdag skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gösta Tidelius.

Stockholm 1931. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

302164

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:22 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag örn ändrad lydelse, av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober Hild om krigsdor a1 i texten
  2. 1LU 1931:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 76 och 77 §§ lagen den 23 oktober 1914 om krig sdomstolar och rätte s. 1 i texten