Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Visby stad

11 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 10 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:70, Angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Visby stad

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 70.

1

Nr 70.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av viss överenskommelse mellan kronan och

Visby stad; given Stockholms slott den 6 februari

1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Carl Ekman.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 6 februari 1931.

Närvarande :

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gaede, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Earsson, Holmbäck,

Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för försvarsdepartementet, statsministern Ekman anhåller att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan örn godkännande av viss överenskommelse

mellan kronan och Visby stad samt anför därvid följande. I

I skrivelse den 13 november 1930 har kasernkommittén framlagt resultatet

av mellan kommittén och staden Visby förda förhandlingar i anledning

av den minskning beträffande de till staden förlagda truppförbanden, som

blivit en följd av 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan. Dessa förhandlingar

hava lett till avslutandet av en den 29 oktober och den 11 november

1930 dagtecknad preliminär överenskommelse mellan Kungl. Majit och kronan

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 99 höft. (Nr 70.) 28231 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kasorn
kommitténs
framställning.

Kungl. Majlis proposition nr 70.

genom kasernkommittén, linder förbehåll av Kungl. Maj:ts och riksdagens

godkännande, å ena sidan, samt Visby stad, å andra sidan. Ifrågavarande

överenskommelse torde få fogas såsom bilaga (Bil. A) vid statsrådsprotokollet

rörande detta ärende.

Kasernkommittén har i nyssnämnda skrivelse till en början yttrat sig

beträffande betydelsen för Visby stad av 1925 års beslut i försvarsfrågan

m. m. Härutinnan har kommittén anfört följande.

Gotland utgjorde ett särskilt militärområde. Enligt 1914 års härordning

hade till Visby varit förlagda två truppförband: Gotlands infanteriregemente

och Gotlands artillerikår, vilka tillsammans bildat Gotlands trupper. Chefskapet

över dessa trupper hade utövats av militärbefälhavaren på Gotland,

uppförd å staten för militärbefälet på Gotland. Militärbefälhavare!!, vilken

plägat tilldelas generalmajors tjänstegrad, hade, då ej annat stadgats, haft

regementschefs makt och myndighet över Gotlands infanteriregemente. Sedan

flera år hade emellertid chefskapet för detta regemente utövats av överstelöjtnanten

därstädes.

Enligt 1925 års riksdags beslut i försvarsfrågan hade en väsentlig reducering

av Gotlands trupper kommit till stånd. Gotlands infanteriregemente,

som förut bestått av två bataljoner örn fyra kompanier ävensom ett kulsprutekompani

samt en bataljon örn två infanterikompanier, ett trängkompani

och en velocipedavdelning, bestode nu under namnet Gotlands infanterikår

av allenast fyra kompanier. Gotlands artillerikår, vilken varit organiserad

å kårstab samt två fältkanonbatterier, ett fälthaubitsbatteri och ett

tungt 15 cm. haubitsbatteri, bestode nu av två batterier. Under repetitionsövningarna

organiserades dessa båda batterier på fyra pjäser, varjämte kadrar

till ytterligare två batterier uppsattes.

Med hänsyn till den beslutade reduceringen av Gotlands trupper hade

en förenklad organisation av militärbefälet på Gotland kommit till stånd.

Militärbefälhavaren på Gotland förde själv befälet över Gotlands infanterikår

och åtnjöte lön såsom överste. I besparingssyfte hade vidare hela förvaltningen

vid Gotlands trupper ordnats gemensamt för de båda kårerna

under militärbefälhavarens överinseende.

Betydelsen för staden av 1925 års beslut i försvarsfrågan, vad anginge

truppförbanden och militärbefälet, framginge av nedanstående tablåer, innefattande

sammanställning av truppförbanden och militärbefälet på Gotland:

Enligt 1914 års försvarsordning.

A n

t a 1

Summa

O

Ars-

Utbild- ningstid

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

Truppförband

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

nade av- lönings- för- måner

kontin-

gent

värn-

pliktiga

1. Gotlands artil- lerikår ............

21

13

144

6

i

185

238,376

120

365

2. Militärbefälet

på Gotland samt

Gotlands infan- teriregemente ..

53

38

314

34

7

446

648,876

650

( 340

\ 1 165

Summa

74

51

458

40

8

—

631

887,252

—

—

b Under det s. k. provisoriet från och med 1920 års klass.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 70.

3

Enligt 1925 års försvarsordning

(med däri sedermera vidtagna ändringar).

A n

t a 1

Summa

beräk- nade av- lönings- för- måner

Ärs-

Utbild-

Truppförband

Office-

rare

Under-

office-

rare

Man-

skap

Musik-

perso-

nal

Civil-

militär

perso-

nal

Pensio-

nerad

perso-

nal

Summa

kontin-

gent

värn-

pliktiga

för värn- pliktiga

(antal

dagar)

1. Gotlands artil-

18

10

lil

2

141

186,816

110

200

2. Gotlands infall-

20

»

84

21

4

2

147

238,548

550

140

3. Militärbefälet

på Gotland......

Summa

1

_

3

5

9

46,722

—

—

39

26

195

21

7

9

297

472,086

—

—

Av tablåerna framginge, att vid en jämförelse med 1914 års försvarsordning

hade den nja försvarsordningen nedbringat antalet fast anställda befattningshavare

vid truppförbanden (inklusive militärbefälet pa Gotland) i

Visby från 631 till 297, sålunda nied 334 eller mer än hälften. Av dessa

hade 35 varit officerare och 25 underofficerare. Musikpersonalen hade före

1925 års härordning utgjorts av 1 musikdirektör, 11 musikunderofficerare

och 22 man, tillhörande manskapsklassen, men utgjordes numera av 1

musikdirektör, 5 musikunderofficerare och 15 man, tillhörande manskapsklassen.

....

I det totala avlöningsbeloppet hade genom 1925 ars härordning inträtt

en minskning från 887,252 kronor till 472,086 kronor, sålunda med 415,000

kronor eller närmare hälften.

Visby stad hade för de till staden förlagda trupperna icke haft några

andra direkta utgifter än dels upplåtandet av ett jordområde örn 88.5 5 ar

beläget intill Gotlands infanterikårs kasernområde i s. k. Donnerska hagen

söder örn staden och med ett angivet värde av cirka 1,000 kronor, dels och

för vissa gatuarbeten för artillerikårens förläggning, beräknade till cirka

7,000 kronor.

Staden Visby hade hittills haft sig ålagd viss skyldighet att utgiva mkvarteringsbidrag.

Härom hade arméförvaltningen i ett den 22 oktober 1925

avgivet utlåtande anfört, bland annat, att enligt inkvarteringsordningen för

städerna utom Stockholm av den 22 februari 1841 (S.^ F. nr 3) vore landsortsstäderna

numera helt befriade från skyldighet att åt manskap eller örncerare

och underofficerare nied vederlikar bestå själva inkvarteringen, d. v. s.

bostad in natura eller ersättning därför. Manskapet vore nämligen i varje

fall förlagt i kronans kasernbyggnader. Vad officerare och underofficerare

med vederlikar beträffade, hade före genomförandet av 1921 års lönereglering

av statsmedel utgått inkvarteringsbidrag i de fall, då inkvartering in

natura ej kunde dem beredas i för ändamålet inrättade lägenheter i kronans

hus. Efter löneregleringens genomförande hade ersättning i form av inkvarteringsbidrag

inräknats i lönen; och skedde för personal, som tilldelades

bostad i kronans hus, avdrag å lönen för begagnande av sådan bostad.

Däremot kvarstode enligt författningen alltjämt skyldighet för vederbörande

stad att bekosta s. k. servis för den personal, som av staden på

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

angivna sätt åtnjöte inkvartering in natura eller ersättning därför. Uti inkvarteringsskyldigheten

hade nämligen av ålder, utöver tillhandahållandet

av bostad, ingått skyldighet att för inkvarteringstagarna bekosta, bland annat,

sängutredning, d. v. s. säng och sängkläder, vilken skyldighet fullgjordes

genom utbetalande av servisbidrag. Enligt särskilt stadgande i 21 § av gällande

officersavlöningsreglemente skulle för beställningshavare, som ägde

uppbära servisbidrag från ifrågavarande städer, å lönen avdragas ett belopp,

motsvarande vad han uppbure från vederbörande stad. Servisbidrag erlades

emellertid numera på långt när icke av alla de städer utom Stockholm, till

vilka garnisonerade truppförband vore förlagda. Beträffande de truppförband,

song nyuppsatts enligt 1901 och 1914 års härordningar, hade det sålunda

aldrig ifrågasatts, att vederbörande garnisonsstad skulle erlägga servisbidrag

för truppförbandets personal. A ena sidan hade nämligen beträffande

officerare och underofficerare med vederlikar under fjärde huvudtitelns

anslag till inkvarteringskostnader icke blott beräknats medel till inkvarteringsbidrag

för dem, som icke åtnjöte bostad in natura, utan jämväl upptagits

erforderliga belopp för servisbidrag åt all ifrågavarande personal. Å

andra sidan beräknades under anslaget till kasernutredning medel för tillhandahållande

åt allt manskap av bland annat sängutredning. Men även i

fråga örn vissa av de städer, till vilka redan vid tiden före tillkomsten av

1901 års härordning varit förlagda garnisonerade truppförband, gällde, att

de numera vore helt eller delvis befriade från dem enligt 1841 års inkvartermgsordning

åliggande förpliktelser. Anledning härtill hade för vissa av

städerna, . såsom Ängelholm och Härnösand, varit, att de helt upphört att

vara garnisonsorter. För andra städer åter hade ifrågavarande befrielse tillkommit

på det sätt, att, sedan de äldre garnisonerade truppförbanden från städerna

bortflyttats och efter det sedermera till dem förlagts andra i samband

med härordningen nyuppsatta sådana, servisbidragen ansetts böra utgå av

statsmedel enligt samma grund som vid truppförband i andra nya garnisonsstäder.

I följd av anförda omständigheter kvarstode ifrågavarande skyldighet

för närvarande blott beträffande ett fåtal städer, bland annat för Visby för

personalen vid Gotlands artillerikår. Nämnda stad bestode, i likhet med

de flesta andra av ifrågavarande städer, servisbidrag endast till officerare

och underofficerare med vederlikar, varemot den icke längre erlade servisersättning

för manskap. Några uttryckliga stadganden, varigenom befrielse

i sistnämnda hänseende vunnits, hade icke meddelats, utan torde stadens

skyldighet härutinnan allenast faktiskt hava upphört därigenom, att, då

medel för bekostande av servis (sängutredning) för manskap blivit tillgängliga

under vederbörligt statsanslag, stadens inbetalning till vederbörande

truppförband enligt inkvarteringsordningen icke vidare kommit att påfordras.

Enligt av arméförvaltningen lämnad uppgift hade Visby för budgetåret

1924/1925 i servisbidrag till personal vid Gotlands artillerikår inbetalat ett

belopp av 752 kronor. I följd av den genom 1925 års försvarsbeslut inträdda

minskningen i militärpersonalen vid kåren utginge för närvarande

servisbidraget med ett årligt belopp av allenast cirka 600 kronor.

Visby hade den 31/12 1925 haft en folkmängd av 9,989, den 31/.2 1927 av

10,103, den 31/12 1928 av 10,377 och den 31/12 1929 av 10,572 personer. Staden

hade haft en kommunalskatt: år 1924 å 7 kronor 90 öre, år 1925 å 8

kronor, år 1926 å 7 kronor 70 öre samt åren 1927—1930 å 7 kronor 65 öre.

Antalet skattekronor hade enligt 1929 års taxering utgjort 97,205, och den

för samma år uttaxerade kommunala progressivskatten hade utgjort 33,768

kronor. Den 3I/12 1928 hade stadens tillgångar utgjort 6,264,300 kronor och

dess skulder 2,764,600 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

Beträffande de från stadens sida framställda kompensationsyrkandena

lämnar kasernkommittén följande redogörelse.

Under de av kasernkommittén med staden förda förhandlingarna hade

från stadens sida i huvudsak framhållits och yrkats följande.

Visby stad hade genom därvarande militärförläggning orsakats vissa utgifter

utöver de ovan för visst markområde och för gatuarbeten omförmälda.

Medan nämligen byggnadsverksamheten inom staden förut varit koncentrerad

till andra delar av stadsområde!, vilka icke ens ännu vore fullbyggda, hade

särskilt infanteriförläggningen framkallat en ny förstadsbebyggelse mellan

regementsområdet och staden. Denna bebyggelse hade dels omfattat bostäder

för fast anställda, dels ock bostäder, inrymmande rum avsedda för

uthyrning till det stora antal värnpliktiga vid detta regemente, som önskade

för sin fritid disponera rum utanför kasernområdet. Denna förstadsbildning

hade förorsakat staden — och komme att tarva än ytterligare — kostnader

för iordningställande med gator och ledningar betydligt utöver vad som

motsvarade stadens skatte- och andra inkomster från samma områden, och

dessa saknade därjämte numera alla utvecklingsmöjligheter. Härigenom hade

staden fått vidkännas i stort sett onödiga kostnader, eftersom denna bebyggelse

skulle med fördel för staden hava kunnat hänvisas till dess övriga

byggnadsområden, utan att staden där behövt vidkännas tillnärmelsevis så

stora utgifter för gator och ledningar, som genom den ifrågavarande förstadsbildningen

vid infanteriregementet hade uppkommit.

De inskränkningar i antalet fast anställd personal, årskontingenten värnpliktiga

samt övningstiden, sorn 1925 års härordningsorganisation innebure,

hade för staden medfört avsevärt avbräck. Sålunda hade antalet skattekronor,

belöpande å den fast anställda militärpersonalen, sjunkit högst betydligt.

Tillika hade genom såväl sagda personalinskränkningar som de minskade

leveranserna till de militära kårerna handelsomsättningen för affärsföretagen

inom Visby sjunkit icke oväsentligt, varav i sin tur följde minskning

uti ifrågavarande affärsföretags vinst och skattekraft. Slutligen hade

förberörda inskränkningar medfört minskning i elektricitetskonsumtionen, på

sätt framginge av följande tablå:

År

Belysning

Motorer

Summa

kr.

Summa

kwt.

Anmärk-

ningar

Artillerikår

Infanterikår

Artilleri- och

infanterikår

Fris

kwt

per

öre

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Avgifter

kr.

Förbruk-

ning

kwt.

Belys-

ning

Motor

1919

6,186

12,456

9,769

28,411

_

65

65

1920

6,766

—

15,619

—

7,799

—

30,184

—

60

50

1921

6,991

—

13,331

—

4,978

—

25,300

'' —

60

b 50

1932

7,254

—

13,791

—

6,767

—

27,812

—

55

35

1923

4,231

—

11,490

—

6,375

—

22,096

—

50

25

1924

5,789

12,865

13,439

29,864

8,452

33 810

27.680

76,539

45

25

1925

5,412

13,530

12,716

31,791

6,691

30,413

24,819

75,734

40

22

1926

5,636

14,090

11,736

29,340

4,899

24,498

22,271

67,928

40

20

1927

5,836

14,591

5,819

14,547

4,527

22,636

16,182

51,774

40

20

1928

5,434

13,584

9,729

24,323

4,402

22,013

19,565

59,920

40

20

1929

4,707

11,767

8,293

20,734

4,539

22,697

17,539

55,198

40

20

l) Från augusti 4 0.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mcij:ts proposition nr 70.

För det avbräck, staden i enlighet nied det anförda åsamkats, hade staden

hemställt att varda tillerkänd viss kompensation.

Staden borde sålunda befrias från vidare utgivande av förberörda servisersättning

till personal vid artillerikåren. Vidare önskade staden, att kronan

utan ersättning till staden av.stode fastigheterna nr 56 i Klinterotens I kvarter

— den s. k. gamla artillerigården — och nr 24 i Strandrotens II kvarter,

vilka fastigheters förvärv skulle för staden underlätta vissa önskvärda ändringar

i stadsplanen för dessa och vidliggande stadsområden. Ingendera

av nämnda båda fastigheter erfordrades numera för något militärt ändamål,

utan de vore med nyttjanderätt upplåtna, den gamla artillerigården delvis

till fångvårdsstyrelsen.

I förevarande sammanhang borde till staden vidare överlåtas vissa kronans

markområden, som enligt gällande stadsplan redan utlagts eller ytterligare

skulle utläggas som gata eller park, ävensom, för att på grund av antikvariska

skäl utläggas som öppen plats, den intill stadsmuren vid Söderport

belägna s. k. arrestgården eller fastigheten nr 94 i Klinterotens III

kvarter. De ifrågavarande gatumarksområdena utgjordes till en början av

vissa delar, vilka redan utlagts till den fram till artillerikasernen ledande

Södra Hansegatan, tillhopa cirka 3,500 kvadratmeter. Till samma gata skulle

enligt stadsplanen ytterligare utläggas av artillerikårens etablissemang ett

område örn cirka 250 kvadratmeter, som emellertid delvis upptoges av en

byggnad, vilken, ursprungligen avsedd för ammunitionsförråd, numera hade

iordningställts som provisorisk tvätt- och badinrättning för artillerikåren.

Det nu ifrågavarande område, varmed gatan skulle vidgas, vore beläget mitt

emot ruinerna efter Solberga kloster, som stöde under vitterhets-, liistorieoch

antikvitetsakademiens vård och inseende. För att gatan skulle erhålla

erforderlig bredd, hade denna hittills måst delvis läggas ut över och sålunda

inkräkta på ruinområdet. Då det av givna skäl vore angeläget, att

denna inkräktning upphörde, syntes det önskvärt, att de för gatans vidgningavsedda

delarna av artillerietablissemanget finge snarast möjligt av staden

tillträdas för att iordningställas som gata. Detta syntes för övrigt vara av

intresse även ur militär synpunkt, enär såmedelst den vid transport av

artilleri pjäser för närvarande trånga passagen vid ifrågavarande gatudel

komme att försvinna.

För att i enlighet med gällande stadsplan utläggas som gata och öppen

plats önskade staden vidare få till sig överlåten en i infanterikårens kasernområde

ingående del av Visby Kungsladugård örn cirka 2,200 kvadratmeter,

som för närvarande delvis vore upplåten som hustomt.

Beträffande den s. k. arrestgården hade särskilt framhållits, att av antikvariska

skäl en frigörelse av områdena närmast intill stadsportarna ansåges

böra komma till stånd. I sådant syfte hade staden inköpt den mitt emot

arrestgården invid Söderports nordöstra sida belägna fastigheten för att

nedriva de å denna fastighet nu befintliga byggnaderna.

Kasernkommittén övergår därefter till det uppgjorda förslaget till överenskommelse

mellan kronan och staden samt anför härutinnan:

Kommittén hade för sin del funnit sådana omständigheter föreligga beträffande

Visby, att staden, som i förevarande sammanhang icke kunde framställa

några rättsanspråk å kronan, likväl skäligen borde beredas viss kompensation,

enär staden otvivelaktigt lidit ett icke oväsentligt avbräck i följd

av 1925 års härorganisation. Kommittén hade emellertid icke funnit sig

kunna tillmötesgå alla de av staden gjorda yrkandena utan ansåge, att skälig

kompensation bereddes staden, örn dels densamma befriades från det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:t& proposition nr 70.

vidare utgivandet av ovanberörda servisersättning, dels ock på vissa villkor

till staden utan ersättning avstodes ovan omförmälda, enligt fastställd stadsplan

i gata eller allmän plats ingående markområden ävensom den s. k. gamla

arrestgården.

I enlighet härmed hade kommittén med staden upprättat den villkorliga

överenskommelsen. Denna hade av Visby stadsfullmäktige godkänts a sammanträden

den 14 oktober och den 11 november 1930.

Rörande värdet av de till överlåtelse föreslagna fastigheterna och områdena

kunde meddelas, att den s. k. gamla arrestgården för närvarande vore

taxerad till 6,000 kronor. Överlåtelsen av denna fastighet avsåge att bereda

staden möjlighet att, utan några kostnader för själva fastighetsförvärvet,

nedriva byggnaderna å tomten i syfte att tillgodose det jämväl ur allmän

synpunkt angelägna antikvariska önskemålet, att trakten närmast stadsportarna

frigjordes. Med hänsyn till detta syfte med arrestgårdens överlåtelse

hade i den träffade överenskommelsen intagits bestämmelse örn skyldighet

för staden att inom viss kortare tid nedriva byggnaderna å den överlåtna

tomten och utlägga denna i stadsplanen som gata eller öppen plats. På

grund av detta förbehåll komrne emellertid överlåtelsen av denna fastighet

till staden icke att för denna medföra någon direkt ekonomisk vinst.

Enahanda vore givetvis förhållandet med de övriga till överlåtelse ifrågasatta

markområdena, vilka i enlighet med den fastställda stadsplanen vore

utlagda eller skulle ytterligare utläggas som gata respektive öppen plats

och förty jämlikt lagen örn fastighetsbildning i stad den 12 maj 1917 delvis

skrälle av kronan utan ersättning till staden avstås, eller ock gatumarksersättning

sedermera av kronan utgivas. Kronan åtnjöte icke heller för närvarande

av dessa gatuområden inkomst i annan mån, än att en del av det

i överenskommelsen under § 1 c) upptagna området vöre upplåtet mot en

årlig avgift av 10 kronor.

Rörande de särskilda bestämmelserna i avtalet finge kommittén anföra

följande.

''Beträffande tillträdet av den för utläggning till Södra Hansegatan avsedda

mark, som nu upptoges av artillerikårens tvätt- och badinrättning —

vilket tillträde enligt förslagsöverenskommelsen finge ske den 1 oktober

närmast efter den tidpunkt, då den för tvätt- och badinrättning disponerade

byggnaden icke längre användes för angivna ändamål — hade en del av

vederbörande militära myndigheter ifrågasatt sådan ändring i vad överenskommelsen

innehölle, att marken skulle få av staden tillträdas först vid

den tidpunkt, då berörda byggnad icke längre erfordrades för kronan. En

sådan ändring syntes emellertid vara, för allt fall i sin nu föreslagna formulering,

olämplig redan på den grund, att byggnadens användning för annat

än nuvarande ändamål väl kunde tänkas fordra sådana ändringsarbeten, vilka

kunde hänföras under 7 § lista stycket lagen den 12 maj 1917 örn fastighetsbildning

i stad. Såväl för undvikande av möjligheterna till tvist härvidlag

som med hänsyn till angelägenheten även ur statens synpunkt av att

snarast möjligt gatan här utlades i enlighet med stadsplanen och därmed

jämväl nuvarande inkräktning å Solbergaruinen upphörde, syntes överenskommelsen

i denna del icke böra undergå någon förändring.

På grund av att såväl en del av det under § 1 c) angivna området vore

på arrende upplåtet för tiden intill den 14 mars 1933, som ock arrestgården

för närvarande vore upplåten med nyttjanderätt, hade tiden för tillträdet av

dessa fastigheter bestämts med tagen hänsyn till berörda nyttjanderättsavtal.

I övrigt syntes överenskommelsens bestämmelser icke tarva någon särskild

motivering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

B

Yttranden

över kasernkommitténs

framställning.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Från de militära myndigheternas sida hade ifrågasatts, att med överenskommelsen

skulle som en slags kompensation förbindas ett villkor om skyldighet

för staden att på sin bekostnad utdraga stadens vattenledning till

Yisborgs slätt. Uppenbart syntes vara, att örn den kompensation till staden,

som den av kasernkommittén nu avslutade överenskommelsen avsåge att

innebära, skulle förbindas med ett villkor i avsikt att dymedelst i utbyte

tillföra kronan en kompensation, så skulle detta strida mot grunden för den

av kasernkommittén ingångna överenskommelsen och göra denna meningslös.

Kommittén kunde förty icke biträda, att den ingångna överenskommelsens

godtagande från kronans sida gjordes beroende av några dylika stadens

motprestationer, till värde som dessutom, enligt vad handlingarna utvisade,

mångdubbelt överstege värdet av kronans nu såsom kompensation för stadens

förluster vid genomförandet av 1925 års härordning lämnade prestationer.

Av handlingarna till stadsfullmäktiges beslut att godkänna den nu träffade

överenskommelsen framginge också, att staden vore villig utdraga vattenledningen

på villkor, att stadens därvid åsamkade kostnader ersattes staden

av kronan. Då en för båda parterna godtagbar lösning av vattenfrågan även

eljest torde kunna ernås, syntes anledning föreligga att icke sammankoppla

kompensationsfrågan med spörsmålet örn villkoren för utdragandet av stadens

vattenledning till kasernområdet å Yisborgs slätt.

Över kasernkommitténs förslag till överenskommelse hava yttranden avgivits

av militärbefälhavaren på Gotland, arméförvaltningen, riksantikvarien

och byggnadsstyrelsen.

Militär!) efälliav ar en på Gotland bär mot förslagsöverenskommelsen upprepat

de anmärkningar, som omförmälts i kasernkommitténs framställning

samt från kommitténs sida redan blivit bemötta, nämligen att staden borde

få tillträda det område, varå artillerikårens tvätt- och liad inrättning vore

belägen, först då ifrågavarande byggnad icke längre erfordrades för kronan,

samt att såsom villkor för överlåtelse till staden av de i överenskommelsen

avsedda fastigheterna borde stadgas skyldighet för staden att kostnadsfritt

för kronan framdraga vattenledning från stadens vattenverk till vattentornet

å Yisborgs slätt.

Arméförvaltningen har instämt i vad militärbefälhavaren i ärendet anfört.

Riksantikvarien och byggnadsstyrelsen hava icke funnit anledning till någon

erinran mot kasernkommitténs förslag.

Det föreliggande förslaget till överenskommelse mellan kronan och Visby

stad innebär, såsom av det anförda framgår, i huvudsak, att till staden skola

utan vederlag med äganderätt överlåtas vissa kronan tillhöriga markområden,

samt att staden från och med den 1 juli 1931 befrias från erläggande av

servisersättning för personal vid Gotlands artillerikår. Av de till överlåtelse

avsedda områdena hava de, som angivits under punkterna a), b) och c) i § 1

av förslagsöverenskommelsen, — i areal innehållande respektive cirka 3,500,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majus proposition nr 70.

250 och 2,200 kvadratmeter — i gällande stadsplan upptagits såsom mark

för gata eller allmän plats. Vad angår det återstående, under punkten d) i

samma paragraf angivna området eller fastigheten nr 94 i Klinterotens III

kvarter med en areal av omkring 115 kvadratmeter, avses överlåtelsen att ske

under villkor, bland annat, att området i stadsplanen utlägges som gata eller

allmän plats.

I likhet med kasernkommittén anser jag det skäligt, att Visby stad erhåller

någon gottgörelse av kronan i anledning av den reducering, som militärförläggningen

till staden undergått i följd av genomförandet av 1925 års

härordningsbeslut. I fråga örn sättet för beredandet av dylik gottgörelse

samt omfattningen därav har jag icke funnit anledning till erinran mot det

förslag härutinnan, som innefattas i den av kasernkommittén med staden

träffade preliminära överenskommelsen.

Vad beträffar de anmärkningar, som militärbefälhavaren på Gotland med

instämmande av arméförvaltningen framställt mot förslagsöverenskommelsen,

är jag i dessa frågor av samma mening som kasernkommittén.

På grund av vad nu anförts hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen

att godkänna förut omförmälda den 29 oktober och den 11 november 1930

mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, å ena sidan, samt

Visby stad, å andra sidan, ingångna preliminära överenskommelse (Bil. A).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse

bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Tor Ericsson-Arje.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 59 haft. (Nr 70.)

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

Bil. A.

Med anledning av de förändringar, som jämlikt 1925 års riksdags beslut

i försvarsfrågan intriitt beträffande de till Visby stad förlagda truppförbanden,

har mellan Kungl. Majit och kronan genom kasernkommittén, under

förbehåll av Kungl. Majit» och riksdagens godkännande, å ena, samt Visby

stad, å andra sidan, träffats följande överenskommelse:

§ 1-

Kronan skall utan vederlag till staden överlåta följande:

a) de å den härtill hörande kartan Pl. A med brun färg och siffrorna 1

betecknade områden, vilka redan utlagts till Södra Hansegatan samt, i areal

innehållande tillhopa omkring 3,500 kvadratmeter, utgöra ägofigurerna nris

1098 och 1099 samt delar av ägofigurerna nris 1088 och 1095 å 1841—1844

års karta över Visby stad;

b) det å förenämnda karta med blå färg och siffran 2 betecknade område,

vilket enligt gällande stadsplan skall utläggas till Södra Hansegatan och, i

areal innehållande omkring 250 kvadratmeter, utgör del av ägofiguren nr

1088 å 1841—1844 års karta över Visby stad;

c) det å den härtill hörande kartan Pl. B med röd kantfärg och siffran 4

betecknade område, som enligt gällande stadsplan skall utläggas till gata och

allmän plats och, i areal innehållande omkring 2,200 kvadratmeter, utgör

del av Visby kungsladugård;

d) fastigheten nr 94 i Klinterotens III kvarter, dock under villkor att de

å tomten nu uppförda byggnaderna senast den 1 januari 1933 av staden

nedrivas samt att området i stadsplanen utlägges som gata eller allmän

plats.

§ 2-

I överlåtelsen av de under § 1 b) och c) angivna områdena ingå icke de

å desamma uppförda kronan tillhöriga byggnader, dock att, därest kronan

icke inom ett år efter den för områdenas tillträde här nedan i § 3 stadgade

tiden låtit bortföra byggnaderna, dessa skola tillfalla staden utan ersättning.

Kronan skall för sina intilliggande fastigheter vara befriad för utgivande

av gatumarksersättning för de delar av gator och öppna platser, som angränsa

de överlåtna områdena eller utgöras av dessa överlåtna områden.

§ 3.

Äganderätten till de under § 1 a) avsedda områdena skall övergå till

staden, så snart definitivt avtal örn överlåtelsen blivit av parterna upprättat

och godkänt.

Det i § 1 b) avsedda området må av staden tillträdas den 1 oktober som

inträffar närmast efter den tidpunkt, då den å området uppförda, som tvättsell

badinrättning nu disponerade byggnaden icke längre användes för angivna

ändamål.

Det i § 1 c) avsedda området må av staden tillträdas den 1 januari 1940,

dock att örn och så snart staden efter utlöpandet av det för området gällande

nyttjanderättsavtalet önskar utlägga den genom området i stadsplanen framgående

gatan, staden skall äga tillträda den för gatan avsedda delen av området.

Den i § 1 d) avsedda fastigheten må tillträdas så snart och i den mån

för densamma gällande nyttjanderättsavtal upphör att gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 70.

11

§ *■

Staden skall för tiden från och med tillträdesdagen uppbära avkastningen

från samt erlägga alla skatter och onera för de överlåtna områdena.

§ 5-

Staden skall ensam vidkännas alla utgifter för erforderliga avstyckningseller

andra mätningsförrättningar samt lagfart å de överlåtna områdena.

Sestaden

befrias från och med den 1 juli 1931 från vidare erläggande av

den s. k. servisersättning, som staden för närvarande på grund av den staden

åliggande inkvarteringsbördan har att utgiva för personal vid Gotlands

.artillerikår.

Av denna överenskommelse med tillhörande kartor äro två exemplar upprättade

och växlade.

Stockholm den 29 oktober 1930.

För kasernkommittén:

JÖHAN JÖNSSON.

Sten Grönvall.

Visby den 11 november 1930.

På stadsfullmäktiges vägnar:

CAEL BOLIN.

Carl Lindström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:85 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Visby stad. a1 i texten
  2. SU 1931:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av viss överenskommelse mellan kronan och Visby stad. s. 8 i texten