Sök i Ratio Lex

Angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m

1931-02-06 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:73, Angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående anslag

till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning rn. m.; given

Stockholms slott den 6 februari 1931.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam Larsson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 6 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Kamel, statsråden

Gärde, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför efter gemensam

beredning med t. f. chefen för finansdepartementet:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

under femte huvudtiteln, punkt 100, på min hemställan föreslagit riksdagen

att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet,

till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker,

lönnbränning m. m. beräkna ett extra anslag, att utgå av statsverDihang

till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 61 haft. (Nr 73.) 27u si 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majlis proposition nr 73.

kets fond av rusdrycksmedel, av 200,000 kronor. Jag anhåller nu att få till

närmare behandling upptaga denna fråga.

För budgetåren 1923/1924—1929/1930 anvisade riksdagen på förslag av

Kungl. Majit under femte huvudtiteln extra anslag till särskild polis för

uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. Från och med budgetperioden

1925/1926 uppfördes anslaget i riksstaten med 150,000 kronor.

Anslaget anvisades från och med perioden 1927/1928 för varje gång att utgå

ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen, i enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag, genom skrivelse den 9 maj 1930, nr 204, till särskild polisverksamhet

för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m.

anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 135,000 kronor. Med det i anslagsrubriken infogade ordet »lönnbränning»

avsågs att åstadkomma full klarhet därom, att anslaget finge tagas i

anspråk jämväl för uppdagande av lönnbränning, något som emellertid enligt

riksdagens mening kunnat ske även med anslagets förutvarande rubricering.

En avsevärd del av det för varje år beviljade anslaget har brukat ställas

till överståthallarämbetets förfogande med bemyndigande för ämbetet att till

Stockholms stad utbetala bidrag till underhåll av särskild polis för uppdagande

av olovlig införsel av spritdrycker m. m. med viss andel, under senare

år tre fjärdedelar, av sammanlagda kostnaden för nämnda ändamål under

vederbörande tidsperiod, dock med en maximibegränsning, som för varje

budgetår från och med perioden 1925/1926 bestämts till 75,000 kronor.

Återstoden — d. v. s., då nyssnämnda maximibelopp regelmässigt utgått,

25,000 kronor bestrides av Stockholms stad. Medel, som sålunda av

staten och staden anvisas, användas till täckande av kostnaderna för upprätthållande

av en vid Stockholms poliskår för ändamålet inrättad särskild

avdelning.

Enligt Kungl. Maj:ts brev den 28 september 1923 har den i Stockholm sålunda

inrättade spritpoliseh, som står under befäl av tredje polisintendenten,

till uppgift att inom Stockholms stad och län dels under samarbete

med tullpersonalen bedriva spaning för uppdagande av olovlig införsel och

därmed sammanhängande olovlig försäljning av spritdrycker samt i övrigt

fullgöra de åligganden, som jämlikt bestämmelserna i lagen den 8 juni 1923

örn straff för olovlig varuinförsel kunna ankomma å densamma, dels lämna

tullverket allt det biträde, som påkallas för fullgörande av dess personal

tillkommande åligganden beträffande olovlig spritinförsel, dels ock fullgöra

den tjänstgöring i övrigt, som tredje polisintendenten i Stockholm prövar

för ifrågavarande ändamål nyttig.

Kungl. Majit har därjämte under sistförflutna kalenderår förklarat, att

ifrågavarande polisverksamhet må utsträckas jämväl till annat län.

Förutom till nyss angivna ändamål hava för varje budgetperiod medel

inom det beviljade anslaget beräknats för att, efter framställning från vederbörande

länsstyrelser, användas till vidtagande i andra delar av landet av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Majus proposition nr 73.

åtgärder till spritsmugglingens bekämpande samt, i viss mån, till stävjande

av olaga rusdryckshantering i andra former.

I 1924 års statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkt 93, finnes en

utförlig redogörelse rörande tillkomsten av och ändamålet med ifrågavarande

anslag, till vilken jag i övrigt tillåter mig hänvisa.

Att anslaget för budgetåret 1930/1931 bestämdes till 135,000 kronor var i

huvudsak föranlett av en utav generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen

verkställd utredning rörande ett definitivt ordnande av organisationen för

bekämpande av den olovliga införseln av spritdrycker m. m. Jag anhåller

nu att få övergå till en redogörelse för denna utredning, som redan berörts

i Kungl. Maj:ts proposition till 1930 års riksdag nr 54.

I skrivelse den 15 juni 1929 hade kontrollstyrelsen hemställt, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa utredning rörande ett definitivt ordnande av

organisationen för bekämpande av den olovliga införseln av spritdrycker

m. m. av den syftning, som i skrivelsen närmare angivits.

I anledning härav uppdrog Kungl. Majit genom beslut den 27 juni 1929

åt generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen gemensamt att efter samråd med

Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Södermanlands,

Östergötlands, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands,

Gävleborgs, Västernorrlands och Västerbottens län, med beaktande

av vad uti kontrollstyrelsens nämnda skrivelse i ämnet anförts, verkställa

en allsidig utredning rörande ett definitivt ordnande av organisationen för

bekämpande av den olovliga införseln av spritdrycker m. m. och därmed

sammanhängande spörsmål samt att till Kungl. Majit inkomma med redogörelse

för utredningen ävensom med de förslag i skilda hänseenden, till

vilka densamma syntes böra föranleda.

I skrivelse den 27 november 1929 framlade därefter generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen den sålunda anbefallda utredningen. Ämbetsverken

uttalade därvid såsom sin bestämda mening, att det under nuvarande förhållanden

icke vore tillfyllest med den allmänna tillsyn för förhindrande av

spritsmuggling m. m., som det ålåge tull-, polis- och lotspersonalen att utöva,

samt att, vad gällde frågan huruvida och i vad mån den nuvarande spritpolisens

uppgifter skulle kunna överflyttas å tullpersonalen, utan att därigenom

effektiviteten i arbetet för spritsmugglingens bekämpande minskades, de

kommit till den uppfattningen, att en del av spritpolisens arbete skulle kunna

övertagas av tull tjänstemän med viss polisutbildning. Emellertid framhöllo

ämbetsverken, att ett överflyttande på polisutbildade tulltjänstemän av vissa

uppgifter, som för närvarande utfördes av särskilt anställda spritpoliser,

kunde ske endast försöksvis och efter hand. Erfarenhet måste nämligen

först vinnas om de lämpligaste anordningarna i organisationshänseende.

Vidare måste viss tid förgå, innan tullpersonal i erforderlig omfattning

kunde hava bibragts avsedd polisutbildning samt därefter fått tillfälle att

sätta sig in i de nya arbetsuppgifterna. Vad särskilt anginge spritpolisen

i Stockholm, vore en avveckling därav för närvarande icke tillrådlig; sna
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majus proposition nr 73.

rare vore viss utvidgning av dess verksamhetsområde påkallad. Även när

ett tillräckligt antal polisutbildade tulltjänstemän kunde stå till förfogande,

vore det dock enligt ämbetsverkens mening i viss omfattning erforderligt,

att särskild spritpolis funnes tillgänglig.

Ämbetsverken lämnade vidare en detaljerad redogörelse för huru de med

sålunda angivna utgångspunkter tänkt sig att spritpolisen borde tills vidare

vara organiserad. Ämbetsverken räknade därvid med att den dittillsvarande

organisationen skulle i allt väsentligt bibehållas inom Stockholms stad och

län samt inom ytterligare sex län; i denna omfattning borde alltså medel

ställas till förfogande för verksamhetens fortsättande.

Beträffande övriga delar av landet utgingo ämbetsverken från att tullverkets

personal skulle, med biträde i förekommande fall av polispersonal mot gottgörelse

av tullmedel för havda kostnader samt gratifikation vid ådagalagt

synnerligt nit, utföra det erforderliga spaningsarbete! och att, i den mån

polisutbildningen av tullpersonalen fortginge, kompetent sådan personal

skulle insättas på punkter, där särskild spaning efter spritsmuggling visade

sig vara av nöden.

Vad angår innevarande budgetår skulle enligt den av ämbetsverken sålunda

framlagda planen för spritpolisens verksamhet inom olika delar av

riket till uppehållande av nämnda verksamhet er-fordras ett anslag av i avrundat

tal 131,000 kronor, därvid för verksamheten inom Stockholms

stad och län alltjämt beräknats ett belopp av 75,000 kronor. Vid fördelningen

av anslaget borde enligt ämbetsverken bestämmas, att polisverksamheten

finge i särskilda fall, då anledning därtill förelåge, utsträckas

till län, gränsande till dem, till vilka verksamhet med anlitande av ifrågavarande

anslag enligt ämbetsverken skulle vara inskränkt.

Vid föredragning i statsrådet den 24 januari 1930 anslöt sig min företrädare

i ämbetet, statsrådet Lubeck, i allt väsentligt till ämbetsverkens

förslag. Då definitiv ståndpunkt till behovet av medel under innevarande

budgetår för de särskilda länen icke för det dåvarande kunde tagas och det

alltså vore önskvärt, att någon marginal funnes å anslaget, förordade emellertid

föredraganden, att detsamma måtte upptagas med ett till 135,000

kronor avrundat belopp.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Majit i förenämnda proposition

nr 54 riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 135,000 kronor. I den skrivelse, vari riksdagen

anmälde, att riksdagen bifallit detta förslag, anförde riksdagen bland annat

följande.

I likhet med departementschefen hade riksdagen funnit den i ärendet förebragta

utredningen giva vid handen, att behov av särskild verksamhet genom

polisutbildad personal för bekämpande av den olovliga införseln av spritdrycker

m. m. alltjämt förelåge samt att denna verksamhet fortfarande borde

genom särskilt anslag understödjas av statsmakterna. I fråga om organisationen

av verksamheten hade riksdagen ock funnit sig böra godkänna Kungl.

Maj:ts, på generaltullstyrelsens och kontrollstyrelsens utlåtande i ärendet

grundade förslag härutinnan. Storleken av det för ändamålet äskade anslaget

hade ej heller givit riksdagen anledning till erinran.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Genom brev den 16 maj 1930 bemyndigade Kungl. Majit därefter Överståthållarämbetet

att från det för budgetåret 1930/1931 till ifrågavarande ändamål

anvisade anslaget — under förutsättning av Stockholms stadsfullmäktiges

beslut att för senare halvåret 1930 och för första halvåret 1931 för

uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker ävensom av lönnbränning

m. m. bevilja medel — till Stockholms stad utbetala bidrag med tre gånger

så stort belopp som det, vartill stadens egna kostnader för nämnda ändamål

under berörda tider uppginge, dock högst med 37,500 kronor för vartdera

halvåret räknat.

Vidare bemyndigade Kungl. Majit genom cirkulär den 18 juli 1930 följande

länsstyrelser att av ifrågavarande anslag under budgetåret 1930/1931 för

bekämpande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m., emot

redovisningsskyldighet, använda, länsstyrelsen i Östergötlands län högst 4,800

kronor, länsstyrelsen i Malmöhus län högst 18,000 kronor, länsstyrelsen i

Hallands län högst 2,400 kronor, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

högst 18,000 kronor, länsstyrelsen i Värmlands län högst 3,000 kronor

samt länsstyrelsen i Gävleborgs län högst 10,000 kronor. I samband därmed

förklarade Kungl. Majit, att den polisverksamhet, för vilken medel sålunda

anslagits, finge, då för fullföljande av påbörjad spaning eller eljest

anledning därtill förelåge, utsträckas till annat län. Tillika föreskrev Kungl.

Majit, att envar av nämnda sex länsstyrelser skulle till generaltullstyrelsen

och kontrollstyrelsen meddela uppgift örn vilken tjänsteman, som hade att

för länets vidkommande utöva närmaste ledningen av berörda verksamhet,

samt att i förordnande eller instruktion, som utfärdades för polisman med

uppdrag att ombesörja polisverksamhet av förevarande slag, skulle intagas

bestämmelse av sådant innehåll, att verksamheten, i ifrågakommande delar,

komme att bedrivas under samverkan med vederbörande tullmyndigheter.

Senare har Kungl. Majit genom brev den 29 augusti 1930 ställt högst

1,500 kronor till länsstyrelsens i Stockholms län förfogande för bekämpande

av olovlig rusdryckshantering i Stockholms omgivningar.

I skrivelse den 24 oktober 1930 har Överståthållarämbetet anhållit, att

jämväl för budgetåret 1931/1932 måtte från statsverket utgå ett belopp av

75,000 kronor såsom bidrag till underhåll av den vid Stockholms poliskår

inrättade särskilda polisstyrkan för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker

m. m. Såsom skäl härför har framhållits, att ifrågavarande särskilda

polispersonal alltjämt hade full sysselsättning och att det uppenbarligen

icke funnes någon anledning att räkna med sådan förändring beträffande

spritsmugglingen under tiden till utgången av budgetåret 1931/1932,

att icke samma statsbidrag även för berörda tid skulle vara behövligt. Stockholms

stad hade för ändamålet anslagit 12,500 kronor för senare halvåret

1930. Frågan örn sådant anslag för första halvåret 1931 hade ännu ej varit

föremål för stadsfullmäktiges prövning.

Sedermera hava emellertid framkommit krav på förhöjt statsbidrag för

Stockholms vidkommande från ifrågavarande anslag. I en den 2 december

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i

Kungl. Majus proposition nr 73.

1930 dagtecknad promemoria har sålunda polismästaren i Stockholm efter erinran

örn de uppgifter, vilka tillkomme den personal, som under tredje polisintendentens

befäl vore anställd vid stadens spritpolisavdelning förklarat, att

nämnda personal — för närvarande bestående av 1 biträdande kriminalöverkonstapel,

7 kriminalkonstaplar, 2 pensionerade polismän och 1 motorbåtsoch

automobilförare — icke vore för sitt ändamål tillräcklig. Polismästaren

Ilar därvid hänvisat till innehållet i en av biträdande kriminalöverkonstapeln

vid spritpolisavdelningen upprättad redogörelse beträffande avdelningens verksamhet

under tiden 1 januari—17 november 1930, varav framgår, bland annat,

att nämnda verksamhet, som tidigare huvudsakligen kunnat begränsas till

Stockholms stad och län, under senare tid på grund av ändrade metoder

från spritsmugglarnas sida måst i avsevärd omfattning utsträckas jämväl till

Södermanlands, Uppsala med flera län ävensom att i följd därav såväl avdelningens

arbete som de därmed förbundna kostnaderna i hög grad stegrats.

Enligt polismästaren borde därför avdelningen förstärkas med 1 kriminalöverkonstapel

och 2 kriminalkonstaplar. Kostnaderna för avlöning av dessa

befattningshavare ävensom för ersättning åt dem för nödiga utgifter i tjänsten

beräknar polismästaren till 30,000 kronor för år och förutsätter därvid, att

beloppet skall i sin helhet bestridas av statsmedel. Dessutom hemställer

polismästaren, att det anslag, som tilldelas Stockholms stad, måtte ytterligare

ökas med 5,000 kronor för gäldande av sådana kostnader, som äro

förenade med upptagandet och fullföljandet av ifrågavarande spaningar och

till vilka medel hittills icke så sällan saknats. I promemorian framhålles

även, att spritpolisavdelningens verksamhet vore ett nödvändigt komplement

till den av tullverket verkställda bevakningen av kustområden och vägar.

Enligt vad jag under hand inhämtat äro av beloppet 30,000 kronor närmare

19,000 kronor avsedda till avlöning och andra löneförmåner, medan

återstoden beräknats åtgå för automobilresor, mathållning m. m. under

spaningsarbetet.

Nämnda promemoria har av Överståthållarämbetet överlämnats med skrivelse

den 4 december 1930. Under åberopande av de av polismästaren

framförda skälen, som ämbetet för sin del funnit synnerligen välgrundade,

har ämbetet däri hemställt, att det av statsmedel till Stockholms stad för

ifrågavarande ändamål utgående anslaget måtte höjas med erforderligt belopp.

Därvid har ämbetet uttalat, att det av polismästaren angivna anslagsbehovet

måste anses vara snarast för lågt beräknat.

Yidare har liknande hemställan örn ökade anslag framkommit från Malmöhus

län och närmast från Malmö stad. För vart och ett av de senaste

budgetåren har Kungl. Majit av ifrågavarande anslag ställt högst 18,000

kronor till länsstyrelsens i Malmöhus län förfogande att användas för det

med anslaget avsedda ändamålet. Detta belopp har av länsstyrelsen fördelats

så att p o 1 i s k ani m a re n i Malmö, där vid kriminalpolisen finnes inrättad

en särskild spritpolisavdelning, som utövar verksamhet även på länets landsbygd,

erhållit 11,000 kronor samt polismyndigheterna i vissa andra städer i

länet sammanlagt 7,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition nr 73. 7

I skrivelse den 5 november 1930 har nu poliskammaren i Malmö med

framläggande av förslag till ny stat för spritpolisavdelningen gjort framställning

örn att det belopp, som tilldelas Malmö stads polisväsen av ifrågavarande

anslag, måtte för budgetåret 1931/1932 höjas till 41,000 kronor.

Härtill skulle enligt framställningen komma sammanlagt 6,900 kronor för

spritpolisen i Trälleberg, Ystad, Landskrona och Hälsingborg. I enlighet

med förslaget skulle spritpolisen i Malmöhus län komma att bestå av i

Malmö en kriminalöverkonstapel, tillika avdelningsföreståndare, och i

medeltal sju kriminalkonstaplar samt en chaufför, i Hälsingborg två ä tre

polismän och i Ystad en polisman, som endast delvis skulle sysselsättas med

detta arbete. Hetta förslag innebär för Malmö stads vidkommande en ökning

av den effektiva styrkan av spritpolisavdelningen med tre polismän och

en chaufför. He poster, som ingå i den föreslagna staten, utgöras av avlöning

och lönetillägg åt viss personal, traktamentsersättningar, telefoner och telefontillägg,

kostnader för nyanskaffning och drift av automobil, förhyrande

av automobiler, då sådana erfordras för bevakning samtidigt av flera vägar,

samt oförutsedda utgifter.

Till stöd för framställningen har poliskammaren anfört, bland annat,

följande.

Spritpolisavdelningen i Malmö bedreve sin verksamhet ej blott å vitt

skilda platser inom Malmöhus län utan även utanför länets gränser, dock

så att den återverkade på nykterhetstillståndet inom länet. Spritsmugglarna

arbetade i vitt utgrenade band eller ligor, som å det till länets kuster stötande

vägnätet medelst snabbgående motorfordon transporterade den insmugglade

spriten till olika lagringsplatser. Försäljningen av spriten skedde

under alla tider på dygnet, och köparna vore synnerligen obenägna att

lämna upplysningar angående åtkomsten av varorna. Samtliga dessa omständigheter

försvårade i hög grad avdelningens arbete. För närvarande

kunde avdelningen visserligen på ett tillfredsställande sätt verkställa utredningar

angående olaga sprithantering, men för det spanings- och bevakningsarbete,

som erfordrades för ett effektivt bekämpande av särskilt den olovliga

införseln och försäljningen av sprit, vore den otillräcklig. Det vore därför

nödvändigt, att stadens andel av ifrågavarande anslag på föreslaget sätt

förstärktes.

Vid bifall till förevarande framställning skulle statens bidrag för spritpolisverksamhet

i Malmöhus län få höjas från det nu utgående beloppet av

högst 18,000 kronor till omkring 48,000 kronor eller alltså med omkring

30,000 kronor.

I anledning av omförmälda framställningar har 1928 års revision av rusdryckslag

stiftning en avgivit infordrat utlåtande den 12 december 1930. Däri

har revisionen till en början hänvisat till ett av revisionen samma dag i

annat sammanhang avgivet utlåtande, i vilket revisionen framfört vissa all

männa synpunkter på frågan om bekämpande av spritsmugglingen och den

olagliga rusdryckshanteringen samt hemställt om närmare utredning i ämnet,

vilken även skulle komma att beröra spritpolisens verksamhet. I avvaktan

på denna utredning, som revisionen förutsatt ej kunna föreligga till innevarande

års riksdag, böra enligt revisionens förmenande alltjämt medel

ställas till förfogande för nämnda verksamhet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 73.

Mot de ökade anslag, som begärts i de två remitterade framställningarna

från Stockholm och Malmö, har revisionen förklarat sig icke hava något att

erinra.

Därjämte har revisionen framhållit önskvärdheten av att vid bestämmande

av ifrågavarande anslag tillsåges, att anslaget bleve tillräckligt för tillgodoseende

av under budgetåret till äventyrs uppkommande tillfälliga behov i

fråga örn anlitande av personal eller materialanskaffning.

Vidare har utlåtande i ärendet den 2 januari 1931 avgivits av generaltullstyrelsen

efter samråd med hmtr allsty reisen. Generaltullstyrelsen har därvid

förklarat sig icke hava något att erinra mot den av 1928 års revision

av rusdryckslagstiftningen ifrågasatta utredningen ävensom tillstyrkt framställningarna

örn höjda anslag till spritpolisavdelningarna i Stockholm och

Malmö.

Därefter har statskontoret i utlåtande den 16 januari 1931 anfört, att nyssnämnda

framställningar icke givit statskontoret anledning till annan erinran,

än att ämbetsverket ansåge sig böra ifrågasätta, huruvida icke Stockholms

stad — i likhet med vad nu vore fallet beträffande kostnaderna för stadens

polisverksamhet på förevarande område — borde tillförbindas att bidraga

till bestridandet jämväl av de ytterligare utgifter för berörda ändamål, för

vilkas täckande anslag begärts av Överståthållarämbetet.

Innan jag ingår på frågan örn behovet för nästa budgetår av medel till

särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker,

lönnbränning m. m., vill jag efter samråd med chefen för finansdepartementet

omförmäla, att han i anledning av den framställning örn utredning rörande

spritpolisens organisation och därmed sammanhängande frågor, som gjorts

av 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen, har under övervägande att

föranstalta örn utredning i nämnda och närliggande frågor. Vid bestämmande

av anslaget för bär ifrågavarande ändamål under nästa budgetår lärer man

emellertid hava att utgå från för närvarande gällande förhållanden.

Jag övergår härefter till föreliggande anslagsfråga.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, innebär den av polismästaren

i Stockholm och Överståthållarämbetet i ämnet gjorda framställningen,

att statens bidrag till den särskilda spritpolisavdelningen vid Stockholms

poliskår, vilket bidrag under senare tid utgjort högst 75,000 kronor per budgetår,

skulle för nästa budgetår höjas till högst 110,000 kronor. Statsbidragets

maximum skulle alltså höjas med 35,000 kronor, varav 30,000 kronor

äro avsedda till utökning av avdelningens personal och till som följd därav

stegrade resekostnader m. m., medan 5,000 kronor skulle användas för bestridande

av vissa med spaningsarbetet förenade kostnader. Det torde vara

ostridigt, att spritsmugglingen i Stockholm och angränsande län visat tendens

till ökning. Skärpta åtgärder till dess bekämpande äro därför av nöden.

Med hänsyn därtill synes mig förevarande framställning, som avser att möjliggöra

för spritpolisavdelningen i Stockholm att på ett effektivare sätt än

hittills fullfölja sin i hög grad maktpåliggande verksamhet, vara värd allt

beaktande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Vad beträffar storleken av det begärda statsanslaget skulle visserligen

kunna ifrågasättas, huruvida icke Stockholms stad, som för närvarande årligen

bidrager med 25,(XX) kronor till avdelningens verksamhet, borde förpliktas

att till någon del bestrida jämväl de höjda kostnader för verksamheten,

med vilka räknats i framställningen. I betraktande därav att kostnadsökningen

väsentligen torde föranledas av spaningsarbete, som skall bedrivas utanför

Stockholms stad, ävensom med hänsyn till betydelsen av detta spaningsarbete

för hela riket, får jag dock förorda, att liela det förhöjda beloppet

av 35,000 kronor må få utgå av statsmedel. Statens bidrag till spritpolisavdelningen

i Stockholm synes i enlighet härmed böra, såvitt nu kan bedömas,

för nästa budgetår bestämmas till högst (75,000 + 35,000) 110,000

kronor, vilket bidrag torde böra utgå under villkor att staden — i anslutning

till vad hittills gällt — av egna medel bidrager med minst 25,000

kronor årligen.

Vad beträffar anslagen till länsstyrelserna är att märka, att enligt generaltullstyrelsens

och kontrollstyrelsens år 1929 framlagda förslag en del av spritpolisens

nuvarande uppgifter efter hand skulle kunna överflyttas å tullpersonal.

Såsom ämbetsverken framhållit, måste dock viss tid förgå, innan dylik

personal i erforderlig omfattning kan hava bibragts avsedd polisutbildning samt

därefter fått tillfälle att sätta sig in i de nya arbetsuppgifterna. Enligt vad

jag inhämtat har generaltullstyrelsen — liksom var fallet under år 1929 —

sistförfluten år anordnat en kurs för utbildning i detektivtjänst av ett mindre

antal befattningshavare i tullverket. De sålunda utbildade tulltjänstemännen

lära emellertid i första hand böra insättas på punkter, där spritpolis ej

finnes men där särskild spaning efter spritsmuggling visar sig vara av nöden.

Vad nästkommande budgetår angår lärer man därför icke kunna räkna med

att överflyttning av spritpolisens nuvarande uppgifter på tullpersonal i någon

avsevärd utsträckning kan äga rum.

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget var ett belopp av

60,000 kronor avsett för spritpolisverksamhet inom de särskilda länen.

Av detta belopp har ställts till olika länsstyrelsers förfogande sammanlagt

57,700 kronor. Med hänsyn till vad som nyss anförts rörande väntat dröjsmål

med tullpersonalens övertagande av spritpolisens uppgifter synes man för

nästa budgetår icke kunna räkna med någon sänkning av detta belopp. Däremot

lärer en höjning av detsamma av olika anledningar böra äga rum. En

dylik höjning torde i första hand erfordras med hänsyn till poliskammarens

i Malmö framställning örn ökat statsbidrag för nästa budgetår. Ehuru ett

definitivt ställningstagande till nämnda framställning icke torde böra ske

förrän i samband med prövningen av motsvarande framställningar från andra

län, lärer det redan nu vara klart, att en väsentlig höjning av statens bidrag

till smugglingens bekämpande inom Malmöhus län bör företagas. Den insmuggling

till riket av spritdrycker, som för närvarande bedrives i nämnda

län, lärer nämligen vara av så betydande omfattning, att staten icke torde

kunna undgå att på ett verksammare sätt än hittills ekonomiskt understödja

kampen däremot.

jlilläng till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 67 haft. (Nr 73)

270 31 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majus proposition nr 73.

Slutligen har erfarenheten ådagalagt, att ett icke alltför knappt tilltaget

belopp bör stå till Kungl. Maj:ts förfogande för mötande av under ett

budgetår uppkommande nya anslagsbehov av mer eller mindre tillfällig

natur. Då nuvarande anslag icke förslår för täckande av behovet av dylik

medelsreserv, bör även av denna anledning viss anslagshöjning äga rum.

Det för länsstyrelsernas del erforderliga anslagsbeloppet torde därför böra

— inklusive nämnda medelsreserv — beräknas till sammanlagt 90,000 kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle alltså anslaget för nästa budgetår behöva

upptagas till det preliminärt uppförda beloppet (110,000 + 90,000) 200,000

kronor. Det synes icke lämpligt att vid anslagets beviljande knyta villkor,

innebärande inskränkningar i möjligheten att använda detsamma för verksamhet

inom de delar av riket, där spritpolis visar sig särskilt behövlig.

Jämväl för budgetåret 1931/1932 torde anslaget böra utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen,

att till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig

införsel av spritdrycker, lönnbränning m. m. för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel, av........................................ kronor 200,(XX).

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Sandberg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:115 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts :proposition angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdryck s. 6 i texten
  2. SU 1931:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Majtts proposition angående anslag till särskild polisverksamhet för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker, lönnbrännin s. 5 i texten