Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, m. m

35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:78, Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

1

Nr 78.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående godkännande av

en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge

den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning

av underhållsbidrag, m. m.; given Stockholms

slott den 13 februari 1931.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt

med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge

den 10 februari 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag,

vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda

konvention dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid

fogade förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda

i Danmark, Finland, Island eller Norge.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Bihang till riksdagens protokoll 1981

1 sami

65 käft. (Nr 78.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Konvention mellem Danmark,

Finland, Island,

Norge og Sverige angaaende

inddrivelse af Underholdsbidrag.

Konvention.

Hans Majestset Kongen

af Danmark og Island,

Republiken Finlands

President, Hans Majestset

Kongen af Norge og

Hans Majestset Kongen

af Sverige, hvilke er kommet

overens om at afslutte

en Konvention angaaende

Inddrivelse af

Underholdsbidrag, bar udnsevnt

til deres Befuldmaegtigede:
Hans

Majestset Kongen

af Danmark og Island:

Sin overordentlige Gesandt

og befuldmsegtigede

Minister i Oslo Markus

Andreas Oldenburg;

Republiken Finlands

Prsesident:

Republikens overordentlige

Gesandt og befuldmsegtigede

Minister i

Oslo Rolf Thesleff;

Hans Majestset Kongen

af Norge:

Utenriksråd (Direktor)

August Wilhelm Stjernstedt

Esmarch;

Hans Majestset Kongen

af Sverige;

Suomen, Tanskan, Islannin,

Norjan ja Ruotsin

valmén sopimus elatusavun

perimisestä pakkotoimin.

Sopimus.

Suomen Tasavallan President,

Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Tanskan ja Islannin Kuningas,

Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa

Norjan Kuningas ja Hänen

Kuninkaallinen Majesteettinsa

Ruotsin Kuningas,

jotka ovat päättäneet

tehdä sopimuksen

elatusavun perimisestä

pakkotoimin, ovat valtuutetuikseen

määränneet:

Suomen Tasavallan Presidentti:
Tasavallan

Oslossa olevan

erikoislähettilään ja

täysivaltaisen ministerin

Rolf Thesleffin;

Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa Tanskan ja

Islannin Kuningas:

Oslossa olevan erikoislähettiläänsä

ja täysivaltaisen

ministerinsä Markus

Andreas Oldenburg’-

in;

Hänen Kuninkaallinen

Majesteettinsa Norjan Kuningas:
Ulkoasiainneuvos

(Kansliapäällikkö)

August Wilhelm

Stjernstedt Esmarch’in;
Hänen

Kuninkaallinen

Majesteettinsa Ruotsin

Kuningas:

Konvention mellan Finland,

Danmark, Island,

Norge och Sverige angående

indrivning av

underhållsbidrag.

Konvention.

Republiken Finlands

President, Hans Majestät

Konungen av Danmark

och Island, Hans Majestät

Konungen av Norge

och Hans Majestät Konungen

av Sverige, vilka

överenskommit att sluta

en konvention angående

indrivning av underhållsbidrag,

hava till sina fullmäktige

utsett:

Republiken Finlands

President:

Republikens Envoyé

Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire i

Oslo Rolf Thesleff;

Hans Majestät Konungen

av Danmark och Island:
Sin

Envoyé Extraordinaire

och Ministre Plénipotentiaire

i Oslo Markus

Andreas Oldenburg;

Hans Majestät Konungen

av Norge:

Utenriksråd (Kanslichef)

August Wilhelm

Stjernstedt Esmarch;

Hans Majestät Konungen

av Sverige:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

3

Samningur milli Islands,

Danmerkur, Finnlands,

Noregs og Svijyjoöar um

innheimtu meölaga.

Samningur.

Hans håtign konungur

Islands og Danmerkur,

Forseti lyöveldisins

Finnlands, Hans håtign

konungur Noregs og

Hans håtign konungur

Svij)jööar, sem hata oröiö

åsåttir um aö gera samning

um innheimtu meölaga,

hata utnefnt sem

umboösmenn sina:

Hans håtign konungur

Islands og Danmerkur:

Sendiherra sinn i Oslo,

Markus Andreas Olden,

burg;

Forseti lyöveldisins

Finnlands:

Sendiherra hyöveldisins

i Oslo, Holf Thesleff;

Hans håtign konungur

Noregs:

Utanrikisråö August

Wilhelm Stjernstedt Esmar

ch ;

Hans håtign konungur

SviJjjööar:

Konvensjon mellem Norge,

Danmark, Finnland,

Island og Sverige angående

imdrivning av

underholdsbidrag.

Konvensjon.

Hans Majestet Norges

Ronge, Hans Majestet

Kongen av Danmark og

Island, Republiken Finnlands

President og Hans

Majestet Kongen av Sverige,

som er kommet overens

om å avslutte en konvensjon

angående inndrivning

av underholdsbidrag,

har til sine befullmektigede

opnevnt:

Hans Majestet Norges

Ronge:

Utenriksråd August

Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
Hans

Majestet Kongen

av Danmark og Island:

Sin overordentlige sendemann

og befullmektigede

minister i Oslo Markus

Andreas Oldenburg;

Republiken Finnlands

President:

Republikkens overordentlige

sendemann og

befullmektigede minister

i Oslo Rolf Thesleff;

Hans Majestet Kongen

av Sverige:

Konvention mellan Sverige,

Danmark, Finland,

Island och Norge angående

indrivning av

underhållsbidrag.

Konvention.

Hans Majestät Konungen

av Sverige, Hans

Majestät Konungen av

Danmark och Island, Republiken

Finlands President

och Hans Majestät

Konungen av Norge, vilka

överenskommit att sluta

en konvention angående

indrivning av underhållsbidrag,

hava till sina fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen

av Sverige:

Sin Envoyé Extraordinär

och Ministre Plénipontiaire

i Oslo Torvald

Magnusson Höjer;

Hans Majestät Konungen

av Danmark och Island:
Sin

Envoyé Extraordinär

och Ministre Plénipotentiaire

i Oslo Markus

Andreas Oldenburg;

Republiken Finlands

President:

Republikens Envoyé

Extraordinaire och Ministre

Plénipotentiaire i

Oslo Rolf Thesleff;

Hans Majestät Konungen

av Norge:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr

8.

Sin overordentlige Gesandt

og befuldmsegtigede

Minister i Oslo Torvald

Magnusson Höjer;

hvilke, behörigt befuldmcegtigede,

er kommet

overens om fölgende Artikler:
Artikel

1.

Retskraftig Dom, administrativ

Beslutning eller

skriftlig Vedtagelse,

hvorefter det i en af de

kontraherende Stater paahviler

en Person at udrede

Underholdsbidrag til

iEgtefselle, tidligere Mgtefselle,

Hlgtebarn, Stedbarn,

Adoptivbarn, Barn

udenfor HSgteskab eller

et saadant Barns Moder,

og som kan fuldbyrdes i

denne Stat, skal paa Bogsering

umiddelbart fuldbyrdes

i enhver af de

andre Stater. Det samme

gselder en i Finland

eller Sverige af Retten,

Dommeren eller Overeksekutor

truffen Beslutning

som kan fuldbyrdes

efter Reglene om retskraftige

Domme.

Fuldbyrdelse kan dog

ikke kraeves i Strid med

Dom eller Beslutning, som

i den Stat, Ilvor Fuldbyrdelse

soges, har fastsat

Bidraget til et lavere Belöb

eller af gjort, at Underholdspligt

ikke föreligger.

Fuldbyrdelse kan heller

ikke krseves, naar Underholdspligten

overfor et

Barn udenfor HUgteskab

eller overfor et saadant

Barns Moder er fastsat

ved Dom eller Forelseg i

en Stat, hvor den bidragspligtige

ikke havde Stats
-

Oslossa olevan erikoislähettiläänsä

ja täysivaltaisen

ministerinsä Torvald

Magnusson Höjelin;

jotka siihen asianmukaisesti

valtuutettuina

ovat sopineet seuraavista

määräyksistä:

1 artikla.

Lainvoimainen tuomio,

hallinnollisen viranomaisen

päätös tai kirj allmen

sitoumus, jossa joku jossakin

sopimusvaltiossa on

velvoitettu tai sitoutunut

antamaan elatusapua puolisolle,

entiselle puolisolle

aviolapselle, lapsipuolelle,

ottolapselle, avioliiton ulkopuolella

syntyneelle lapselle

tai sellaisen lapsen

äidille ja joka on siinä

valtiossa täytäntöönpantavissa,

on pyynnöstä välittömästi

pantava täytäntöön

toisessa sopimusvaltiossa.

Sama olkoon

laki sellaisesta oikeuden,

tuomarin tai ulosotonhaltijan

Suomessa tai Ruotsissa

antamasta päätöksestä,

joka lainvoimaisen

tuomion tavoin voidaan

panna täytäntöön.

Jos siinä valtiossa, jossa

täytäntöönpanoa haetaan,

on tuomiossa tai päätöksessä

määrätty pienempi

elatusapu tai todettu, etta

elatusvelvollisuutta ei ole,

ei tassa valtiossa voida

täman vastaisesti vaatia

täytäntöönpanoa.

Jos velvollisuus antaa

elatusapua avioliiton ulkopuolella

syntyneelle lapselle

tai sellaisen lapsen

äidille on tuomiolla tai

ennakkomääräyksellä vahvistettu

sellaisessa valtiossa,

jossa elatusvelvollisella

ei ollut kansalaisoi
-

Sin Envoyé Extraordinaire

och Ministre

Plénipotentiaire i Oslo

Torvald Magnusson Höjer;.

vilka, därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

örn följande artiklar:
Artikel

1.

Lagakraftvunnen dom,

administrativ myndighets

beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i en av

de fördragsslutande staterna

någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva

underhållsbidrag till make,

förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn,

adoptivbarn, barn

utom äktenskap eller moder

till sådant barn och

varå verkställighet kan

vinnas i den staten, skall

på begäran omedelbart

verkställas i annan fördragsslutande

stat. Detsamma

skall gälla sådant

i Finland eller Sverige

av rätten, domaren eller

överexekutor meddelat

beslut, som kan verkställas

lika med lagakraftvunnen

dom.

Är genom dom eller beslut

i den stat, där verkställighet

sökes, bidrag

bestämt till lägre belopp

eller ock fastställt, att

underhållsskyldighet ej

föreligger, kan verkställighet

i strid häremot ej

påfordras i den staten.

Är skyldigheten att utgiva

bidrag till barn utom

äktenskap eller till

sådant barns moder genom

dom eller föreläggande

fastställd i stat, där

den bidragspliktige icke

hade medborgarskap eller

hemvist, kan verkställig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

5

Sendiherra sinn i Oslo,

Torvald Magnusson

Höjer;

sem, med gildu umboöi,

hala komiö sér saman

um eftirfarandi greinar:

1. grein.

Aöfararhmfum dömi,

lirskuröi umboösvalds

eda skrifiegu samkomulagi,

sem i einhverju

samningsrikjanna leggur

einhverjum å herdar ad

greida medlag til maka

sins, fyrverandi maka,

skilgetins barns, stjupbarns,

kjörbarns, öskilgetins

barns eda modur

öskilgetins barns, og sé

fullngeging heimil i jivi

riki, skal, sé Jess farid

å leil, fullnsegt i hverju

hinna rikjanna, ån Jess

ad frekara komi til.

Sama er um åkvördun,

sem i Finnland! eda

Svidjod er gerd af rétti,

dömara eda »överexekutor»

og fullnsegja ina

eftir reglunum um adfararhsefa

döma.

Fullneegju verdur Jö

ekki krafist gegn dömi

eda urskurdi, sem i Jvi

riki, fjär sem fullmegju

er leitad, heiir åkvedid

liegra medlag eda ad

engin medlagsskylda sé

tyrir hendi.

Fullmegju verdur

heldur ekki krafist, ef

medlagsskyldan gagnvart

öskilgetnu barni eda

modur öskilgetins barns

er åkvedin med dömi eda

urskurdi i riki, Jar sein

medlagsskyldur atti ekki

rikisborgararétt eda hei
-

Sin overordentlige sendemann

og befullmektigede

minister i Oslo Torvald

Magnusson Höjer;

hvilke, behörig befullmektigede

er kommet

overens om folgende artikler:
Artikkel

1.

Rettskraftig dom, administrativ

beslutning eller

skriftlig vedtagelse,

hvorefter det i en av de

kontraherende stater påhviler

nogen å utrede underholdsbidrag

til ektefelle,

tidligere ektefelle,

ektebarn, stedbarn, adoptivbarn,

barn utenfor ekteskap

eller et sådant

barns mor, og som kan

fullbyrdes i denne stat,

skal på begj »ring umiddelbart

fullbyrdes i enhvar

av de andre stater.

Det samme gjelder en i

Finnland eller Sverige av

retten, dommeren eller

overeksekutor avgitt beslutning

som kan fullbyrdes

efter reglene for rettskraftige

dommer.

Fullbyrdelse kan dog

ikke kreves i strid med

en dom eller beslutning

som, i den stat hvor

fullbyrdelse sokes, har

fastsatt bidraget til et

lavere belop eller avgjort

at bidragsplikt ikke föreligger.

Fullbyrdelse kan heller

ikke kreves, når underholdsplikten

overfor ct

barn utenfor ekteskap eller

overfor et sådant barns

mor er fastsatt ved dom

eller forelegg i en stat,

hvor den bidragspliktige

ikke hadde statsborger
-

Utenriksråd (Kabinettssekreteraren)

August Wilhelm

Stjernstedt Esmarch;
vilka,

därtill behörigen

befullmäktigade, överenskommit

örn följande artiklar.

Artikel 1.

Lagakraftvunnen dom,

administrativ myndighets

beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i en av

de fördragsslutande staterna

någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva

underhållsbidrag till make,

förutvarande make,

barn i äktenskap, styvbarn,

adoptivbarn, barn

utom äktenskap eller moder

till sådant barn och

varå verkställighet kan

vinnas i den staten, skall

på begäran omedelbart

verkställas i annan fördragsslutande

stat. Detsamma

skall gälla sådant

i Sverige eller Finland

av rätten, domaren eller

överexekutor meddelat

beslut, som kan verkställas

lika med lagakraftvunnen

dom.

Är genom dom eller beslut

i den stat, där verkställighet

sökes, bidrag

bestämt till lägre belopp

eller ock fastställt, att

underhållsskyldighet ej

föreligger, kan verkställighet

i strid häremot ej

påfordras i den staten.

Är skyldigheten att utgiva

bidrag till barn utom

äktenskap eller till

sådant barns moder genom

dom eller föreläggande

fastställd i stat, där

den bidragspliktige icke

hade medborgarskap eller

hemvist, kan verkställig
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

borgerret eller Bopsel,

medmindre lian har givet

Mede under Sagen, eller

Stavningen eller Forelaegget

i behörig Tid er

kommet til hans Kundskab,

medens han opholdt

sig i Staten.

Artikel 2.

Bogsering örn Fuldbyrdelse

afsendes og modtages:
i

Danmark af vedkommende

Ministerium eller

af en Overovrighed;

i Finland af Udenrigsministeriet;
i

Island af Justitsministeriet;
i

Norge af vedkommende

Departement;

i Sverige af Udenrigsdepartementets

Retsafdeling

eller af en Lensstyrelse.

Begseringen skal vsere

ledsaget af Bevidnelse fra

den afsendende Myndighed

örn, at Dommen, Beslutningen

eller Vedtagelsen

opfylder de i Artikel

1 förste og tredje Stykke

fastsatte Vilkaar for Fuldbyrdelse.

Skriftstykker, som er

affattet paa Finsk eller

Isländsk, skal wsere ledsaget

af bekraeftet Overssettelse

i förnöden Udstrsekning

til Dansk,

Norsk eller Svensk.

Artikel 3.

Fuldbyrdelsen ivserkssettes

i hver Stat efter

der gseldende Lov, men

kan, forsaavidt angaar

skriftlige Vedtagelser, som

ikke er godkjendt af Domstol

eller administrativ

keutta tai kotipaikkaa,

ei täytäntöönpanoa voida

vaatia, ellei hän ole ollut

saapuvilla oikeudenkäynnissä

tahl oleskellessaan

maassa ole oikeassa a jassa

saanut tietoa haasteesta

tai ennakkomääräyksestä.

2 artikla.

Täytäntöönpanoa täman

sopimuksen mukaan

pyytää ja pyynnön ottaa

vastaan:

Tanskassa asianomainen

ministeriö, maaherra

tai Kööpenhaminan ylipresidentti;
Suomessa

ulkoasiainministeriö;
Islannissa

oikeusministeriö;
Norjassa

asianomainen

ministeriö; sekä

Ruotsissa ulkoasiainministeriön

oikeudellinen

osasto tai asianomainen

lääninhallitus.

Sen viranomaisen, joka

pyytää täytäntöönpanoa,

on liitettävä pyyntöön todistus

siitä, etta tuomio,

päätös tai sitoumus täyttää

1 artiklan ensimäisessä

ja kolmannessa kappaleessa

täytäntöönpanoa

varten määrätyt ehdot.

Asiakirjaan, joka on

suomen-tai islanninkielinen,

tulee olla tarpeellisilta

osin liitettynä oikeaksi

todistettu käännös

tanskan-, norjan- tai ruotsinkielelle.

3 artikla.

Täytäntöönpano tapahtuu

jokaisessa valtiossa

sielia, voimassa olevan

lain mukaan, mutta se

voidaan, mikali on kysymys

kirjallisesta sitoumuksesta,

joka ei ole tuo
-

het ej påfordras, med

mindre han inställt sig i

rättegången eller ock, medan

han uppehöll sig i

landet, i behörig tid erhållit

kännedom örn stämningen

eller föreläggandet.

Artikel 2.

Framställning om erhållande

av verkställighet

göres och mottages:

i Danmark av vederbörande

ministerium eller

av amtman eller överpresidenten

i Köpenhamn;
i

Finland av ministeriet

för utrikesärendena;

i Island av justitieministeriet;
i

Norge av vederbörande

departement; samt

i Sverige av utrikesdepartementets

rättsavdelning

eller av länsstyrelse.

Den myndighet, som

gör framställningen, skall

därvid foga bevis, att domen,

beslutet eller förbindelsen

uppfyller de i artikel

1 första och tredje

styckena för verkställighet

stadgade villkor.

Handling, som är avfattad

på finska eller isländska

språket, skall vara

åtföljd av bestyrkt

översättning i erforderliga

delar till danska, norska

eller svenska språket.

Artikel 3.

Verkställigheten sker i

varje stat enligt där gällande

lag men kan, där

fråga är örn skriftlig förbindelse,

som ej är fastställd

av domstol eller

administrativ myndighet,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

milisfang, nema Jvi

adeina, aö hann hafi insett

i rnålinu, eda stefnan eda

urskuröurinn hafi i ticka

tid ordid honum krinn,

medan hann dvaldi i

rikinu.

2. grein.

Beidni um fullna1 gju

er send frå og möttekin

af:

Danmörku hlutadeigandi

stjörnardeild eda

yfirstjörnarvaldi:

Med skjölum, sem

skräd eru å finsku eda

islensku, skal fylgia

stadfest Ryding, svo fullnsegjandi

sé, å dönsku,

norsku eda srensku.

3. grein.

JFullnsegj ugerdin framkvmmist

i hverju riki

samkvsemt Jar gildandi

lögum, en getur, ad Jivi

er snertir skriflegt samkomulag,

sem ekki er

samjykt af dömstölum

rett eller bopel, medmindre

han har avgitt mete

under saken eller i rett tid

har fått kunnskap örn

stevningen eller forelegget,

mens han opholdt

sig i landet.

Artikkel 2.

Begj tering om fullbyrdelse

avsendes og mottas:

i Danmark av vedkommende

ministerium eller

overovrighet;

Skriftstykker som er

avfattet på finsk eller

isländsk, skal v tore ledsaget

av bekreftet oversettelse

i förnöden utstakning

til dansk, norsk eller

svensk.

Artikkel 3.

Fullbyrdelsen iverksettes

i hver stat efter der

gjeldende lov, men kan,

forsåvidt der handles örn

skriftlige vedtagelser som

ikke er godkjent av en

domstol eller administra
-

het ej påfordras, med

mindre han inställt sig i

rättegången eller ock, medan

han uppehöll sig i

landet, i behörig tid erhållit

kännedom örn stämningen

eller föreläggandet.

Artikel 2.

Framställning om erhållande

av verkställighet

göres och mottages:

i Danmark av vederbörande

ministerium eller

av o ver övrighed;

i Finland av ministeriet

för utrikesärendena;

i Island av justitsministeriet;
i

Norge av vederbörande

departement; samt

i Sverige av utrikesdepartementets

rättsavdelning

eller av länsstyrelse.

Den myndighet, som

gör framställningen, skall

därvid foga bevis, att domen,

beslutet eller förbindelsen

uppfyller de i artikel

1 första och tredje

styckena för verkställighet

stadgade villkor.

Handling, som är avfattad

på finska eller isländska

språket, skall vara

åtföljd av bestyrkt

översättning i erforderliga

delar till danska, norska

eller svenska språket.

Artikel 3.

Verkställigheten sker i

varje stat enligt där gällande

lag men kan, där fråga

är örn skriftlig förbindelse,

som ej är fastställd av

domstol eller administrativ

myndighet, begränsas

i Finnlandi utanrikismålaråöuneytinu;

i Islandi dömsmålaråöuneytinu;
i

Noregi hlutaöeigandi

stjörnardeild;

i Svijjöd réttardeild

utanrikismålaråöuneytisins

eöa fylkisstjörn.

Beiöninni skal fylgja

vottorö Jess yfirvalds, er

hana sendir, um aö dömurinn,

urskuröurinn,

eöa samkomulagiö uppfylli

skilyröi 1. greinar,

fyrsty og Jriöju målsgreinar,

tyrir fullnsegju.

i Finnland av utenriksministeriet;
i

Island av justitsministeriet;
i

Norge av vedkommende

departement;

i Sverige av utenriksdepartementets

rettsavdeling

eller vedkommende

lensstyrelse.

Begj »ringen skal vserö

.ledsaget av bevidnelse fra

den avsendende myndighet

örn at dommen, beslutningen

eller vedtagelsen

opfyller vilkårene for

fullbyrdelse efter artikkel

1 förste og tredje ledd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Myndighed, indsimenkes

til Indeholdelse i Lön,

eller hvad der i saa Henseende

sidestilles hermed.

Fuldbyrdelsen foregaar

uden Udgift for den bidragsberettigede,

medmindre

den ivserkssettes

efter Reglerne om Tvangsfuldbyrdelse

i fast Ejendom.

De indkomne Belob

oversendes til den Myndighed,

som har hegarot

Fuldbyrdelsen.

Artikel 4.

Bestemmelserne örn Underholdsbidrag

omfatter

ogsaa Bidrag til Udgifter

ved Barselfeerd samt til

Udgifter ved et Barns

yderligere Uddannelse eller

ved dets Daab, Konfirmation,

Sygdom og Begravelse.

Artikel 5.

Erstatning for Sagsomkostninger,

som er paalagt

den bidragspligtige

i Anledning af Afgorelsen

om Bidragspligt, kan inddrives

efter Reglerne i

denne Konvention.

Artikel 6.

Denne Konvention skal

ratificeres, og Ratifikationerne

udveksles i Oslo,

saa snart ske kan.

Konventionen trseder i

Kraft den 1. Januar eller

den 1. Juli, som folger

efter Udvekslingen af Ratifikationerne.

Enhver af Staterne kan

i Forhold til hver af de

mioistuimen tai hallinnollisen

viranomaisen vahvistama,

rajoittaa palkan

tai murin pidätykseen,

mika puheenaolevassa

suhteessa on siihen verrattava.

Täytäntöönpano suoritetaan

tuottamatta meno]

a elatusapuun oikeutetulle

henkilölle, ellei se ole

tapahtuva siinä järjestyksessä,

joka on voimassa

kiinteän omaisuuden osalta.

Kertynyt rahamäärä

lähetetään sille viranomaiselle,

joka on pyytänyt

täytäntöönpanoa.

4 artikla.

Elatusapua koskevat

määräykset tarkoittavat

myöskin synnytys- ja lapsivuodekustannuksia

sekä

lapsen erityistä kehittämistä

varten suoritettavaa

avustusta, niin myös

avustusta kaste-, kasteenliitonuudistus-,

sairaus- ja

hautauskustannuksiin.

5 artikla.

Kulujen korvaus, jota

elatusvelvollinen on velvoitettu

suorittamaan elatuskysymyksen

tutkimi-.

sen johdosta, voidaan perla

täman • sopimuksen

määräysten mukaisesti.

6 artikla.

Tärna sopimus on ratifioitava

ja ratifioimiskirjat

vaihdettava Oslossa

niin pian kuin tärna voi

tapahtua.

Sopimus tulee voimaan

ratifioimiskirjain vaihtamista

lähinnä seuraavan

tammi- tai heinäkuun 1

päivänä.

Jokainen sopimusvaltio

voi jokaisen muun sopi
-

begränsas till införsel i

avlöning eller vad därmed

i förevarande hänseende

är likställt.

Verkställigheten försiggår

utan utgift för den berättigade,

såframt den ej

skall ske i den ordning,

som gäller, beträffande

fast egendom.

Influtet belopp översändes

till den myndighet,

som gjort framställningen.

Artikel 4.

Bestämmelserna örn underhållsbidrag

avse jämväl

bidrag tillförlossningsoch

barnsängskostnader

samt till utgifter för barns

särskilda utbildning, som

ock för dess dop, konfirmation,

sjukdom och begravning.

Artikel 5.

Kostnadsersättning

som ålagts den bidragspliktige

i anledning av

underhållsfrågans prövning

kan indrivas enligt

reglerna i denna konvention.

Artikel 6.

Denna konvention skall

ratificeras och ratifikationerna

skola utväxlas i

Oslo så snart ske kan.

Konventionen träder i

kraft den 1 januari eller

den 1 juli, som infaller

näst efter det ratifikationerna

utväxlats.

Envar av staterna kan

i förhållande till envar av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

eda framkviEtndarvaldinu,

oröiö takmörkuö

vid, ad kaldin sé aftur

af launurn eda Ödra jivi

lika.

Fullnsegjugeröin framkvremist

ån kostnadar

tyrir medlagsrétthafa,

nema jivi adeius ad hun

sé framin eftir reglunum

um adför i fasteign.

Innkrafin medlög skulu

send Jivi yfirvaldi, sem

hefir beidst fullntegjugerdarinnar.

4. grein.

Akvaedin um medlög

nå einnig til medgjafa

vegna barnsfara og til

kostnadar vid mentun

barns, eda vid skirn j>ess,

fermingu, veikindi eda

greftrun.

5. grein.

Målskostnad, sein inedlagsskyldum

er gert ad

greida vegna åkvördunar

um medlagsskyldu, må

innheimta samkvremt

åkvsedum Jessa samnings.

6. grein.

Samning pennan ber

ad fullgilda og fullgildingarskjölin

skulu afhent

i Oslo eins fljött og

audid er.

Samningurinn gengur

i gildi 1. jandar eda 1.

juli nsestkomandi eftir

afhendingu fullgildingarskjalanna.

Sérhvert rikjanna

getur gagn vart kverju

tiv myndighet, innskrenkes

til avholdelse i lenn

eller fordring som i denne

henseende er likestillet

med lenn.

Fullbyrdelsen föregår

uten utgift for den bidragsberettigede,

medmindre

den iverksettes efter

reglene for tvangsfullbyrdelse

i fast eiendom.

De innkomne belop

oversendes til den myndighet

som har begjsert

fullbyrdelsen.

Ar tikkel 4.

Bestemmelsene örn underholdsbidrag

omfatter

også bidrag til utgifter ved

födsel og barselleie og

til utgifter ved et barns

utdannelse eller ved dets

dåp, konfirmasjon, sykdom

og begravelse.

Artikkel 5.

Erstatning for saksomkostninger

som er pålagt

den bidragspliktige i anledning

av avg j or elsen örn

bidragsplikten, kan inndrives

efter reglene i denne

konvensjon.

Artikkel 6.

Denne konvensjon skal

ratificeres, og ratifikasjonene

skal utveksles i Oslo

så snart skje kan.

Konvensj onell trer i

kraft den 1 januår eller

den 1 juli som folger efter

utvekslingen av ratifikasjonene.

Enhver av statene kan

i forhold til hver av de

9

till införsel i avlöning eller

vad därmed i förevarande

hänseende är likställt.

Verkställigheten försiggår

utan utgift för den berättigade,

såframt den ej

skall ske i den ordning,

som gäller beträffande

fast egendom.

Influtet belopp översändes

till den myndighet,

som gjort framställningen.

Artikel 4.

Bestämmelserna örn underhållsbidrag

avse jämväl

bidrag tillförlossningsoch

barnsängskostnader

samt till utgifter för barns

särskilda utbildning, så

ock för dess dop, konfirmation,

sjukdom och begravning.

Artikel 5.

Kostnadsersättning,

som ålagts den bidragspliktige

i anledning av

underhållsfrågans prövning,

kan indrivas enligt

reglerna i denna konvention.

Artikel 6.

Denna konvention skall

ratificeras och ratifikationerna

skola utväxlas i

Oslo så snart ske kan.

Konventionen träder i

kraft den 1 januari eller

den 1 juli, som infaller

näst efter det ratifikationerna

utväxlats.

hilvar av staterna kan

i förhållande till envar av

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

andre opsige Konventionen

nied en Frist af seks

Maaneder til Ophor en

1. Januar eller 1. Juli.

Til Bekraeftelse heraf

Ilar de respektive Befuldmsegtigede

undertegnet

naorvaerende Konvention

og forsynet den med deres

Segh

Udfaerdiget i Oslo i et

Eksemplar paa hvert af

folgende Sprog: Dansk,

Finsk, Isländsk, Norsk og

Svensk, og for det Svenske

Sprogs vedkommende i to

Tekster, en for Finland

og en for Sverige.

Oslo, den 10 Februar

1931.

A. Oldenburg.

(L. S.)

musvaltion suhteen sanoa

irti sopimuksen, joka silloin

lakkaa olemasta voimassa

sen tammi- tai heinäkuun

1 päivän alusta

lukien, joka lähinnä seuraa

kuuden kuukauden

kuluttua siitä, kun irtisanominen

tapahtui.

Täman vakuudeksi ovat

asianomaiset valtuutetut

allekirjoittaneet tämän sopimuksen

ja varustaneet

sen sineteillään.

Alldar joitettu Oslossa

ybtenä suomen-,tanskan-,

islannin-, norjan- ja ruotsinkielisenä

kappaleena,

ruotsinkielisen tekstin käsittäessä

kaksi eri tekstiä,

toisen Suomea ja toisen

Ruotsia varten.

Oslossa, 10 päivänä

helmikuuta 1931.

de övriga uppsäga konventionen

till uppkörande

från och med den 1

januari eller den 1 juli,

som infaller näst efter sex

månader, sedan uppsägningen

skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna konvention och

försett densamma med

sina sigill.

Som skedde i Oslo, i

ett exemplar på finska,

danska, isländska, norska

och svenska språken, och

försåvitt angår svenska

språket i två texter, en

för Finland och en för

Sverige.

Oslo, den 10 februari

1931.

Rolf Thesleff.

(L. S.)

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

11

hinna sagt samningnum

upp med sex månaöa

fyrirvara,, hannig, aö

hann lisetti aö gilda 1.

januar eöa 1 juli.

jbessu til staöfestingar

haia umhoösmennirnir

undirritaö samning pennan

og sett undir hann

innsigli sin.

Gert i Oslo i einu eintaki

å islensku, dönsku,

finsku, norsku og ssensku,

og aö fvi er sienskuna

snertir i tveim textum,

öörum tyrir Finnland og

öörum tyrir Svifjöö.

Oslo, fann 10 febriiar

1931.

I umboöi Islands.

A. Oldenburg.

(L. S.)

andre si op konvensjonen

med en frist av seks måneder

til ophor den påfolgende

1 januar eller

1 juli.

Til bekreftelse herav

bär de respektive befullmektige

undertegnet nservserende

konvensjon og

försynt den med sine segh

Utferdiget i Oslo i ett

eksemplar på hvert av

folgende sprog: norsk,

dansk, finsk, isländsk og

svensk, og for det svenske

sprogs vedkommende i to

tekster, en for Finnland

og en for Sverige.

Oslo, den 10 februar

1931.

Aug. Esmarch.

(L. S.)

de övriga uppsäga konventionen

till upphörande

från och med den 1

januari eller den 1 juli,

som infaller näst efter sex

månader, sedan uppsägningen

skedde.

Till bekräftelse härav

hava de respektive fullmäktige

undertecknat

denna, konvention och

försett densamma med

sina sigill.

Som skedde i Oslo, i

ett exemplar på svenska,

danska, finska, isländska

och norska språken, och

försåvitt angår svenska

språket i två texter, en

för Sverige och en för

Finland.

Oslo, den 10 februari

1931.

Under förbehåll av ratifikation

av Hans Majestät

Konungen av Sverige

med Riksdagens samtycke.

Torvald Höjer.

(L. S.)

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Förslag

till

Lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland, Island eller Norge.

Härigenom förordnas, att vid tillämpning här i riket av den mellan Sverige,

Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februari 1931 avslutade konventionen

angående indrivning av underhållsbidrag följande skall lända till efterrättelse

:

1 §•

Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats

eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn

i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant

barn, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan sägs.

År genom dom eller beslut bär i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller

ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid

häremot ej påfordras.

2 §.

Framställning örn erhållande av verkställighet göres hos utrikesdepartementets

rättsavdelning eller bos länsstyrelsen,

örn bidraget fastställts i Danmark, av vederbörande ministerium eller ock av

amtman eller överpresidenten i Köpenhamn;

örn bidraget fastställts i Finland, av ministeriet för utrikesärendelia;

örn bidraget fastställts i Island, av justitieministeriet; samt

örn bidraget fastställts i Norge, av vederbörande departement.

Vid framställningen skall vara fogat bevis av den myndighet, som gjort

framställningen, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de villkor för

verkställighet, som stadgas i första och tredje styckena av artikel 1 i ovannämnda

konvention.

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd

av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska

språket.

3 §.

I avseende å verkställigheten skall gälla vad örn svensk domstols lagakraftägande

dom är stadgat. Verkställigheten försiggår utan utgift för den berätti
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:is proposition nr 78.

13

gade, såframt dea ej skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast

egendom. Utgift, för vilken befrielse sålunda njutes, skall gäldas av allmänna

medel.

Influtet belopp översändes genom rättsavdelningen eller länsstyrelsen till

den myndighet, som gjort framställningen.

4 §•

Vad i denna lag stadgas örn underhållsbidrag avser jämväl bidrag till förlossnings-

och barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning,

så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning. •

5 §.

Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans

prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.

Genom denna lag upphäves vad i förordningen den 15 juni 1861 (nr 35) örn

verkställighet i Sverige av domar och utslag, meddelade av domstol i konungariket

Danmark, finnes stadgat rörande de ämnen, som i förevarande lag avses.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 23 augusti 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Beskow, Borell, von Steyern, Lindskog, Bissmark.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler ett av lagberedningen

den 29 juni 1929 avgivet betänkande1, däri under rubriken Lagberedningens

förslag angående vissa''internationella rättsförhållanden II sammanförts

ett av särskilda delegerade uppgjort förslag till konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag,

jämte motiv, samt ett inom beredningen utarbetat, likaledes av motiv

åtföljt förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda

i Danmark, Finland eller Norge.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över i lagberedningens

betänkande innefattade förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

1 Statens off. utredn. 1929: 13.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

15

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 2 oktober

1929.

Närvarande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

den 23 augusti 1929, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättade förslag till

konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning

av underhållsbidrag och

lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland

eller Norge.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits

av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren Erik Lind.

Lagrådet fann förslagen föranleda följande erinringar.

Konventionsförslaget.

Artikel 1.

De svenska exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremal för

verkställighet, äro lagakraftvunnen dom och skriftlig förbindelse. Utanför

konventionens tillämpningsområde komma således utslag i lagsökningsmal.

Anledningen härtill beröres ej i motiven. Visserligen torde lagsökningsvägen

mindre ofta anlitas för utkrävande av fordringar å underhållsbidrag, men lagsökning

är dock den naturliga ordningen för ernående av exekution i fråga

om de synnerligen talrika avtalen örn underhåll åt barn utom äktenskap i de

fall, då införsel är utesluten på grund därav, att den underhållsskyldige ej är

löntagare. Då ej heller eljest något skäl torde kunna anföras för uteslutande

av lagsökningsutslagen, vilka enligt svensk rätt äro i fråga örn verkställbarhet

jämställda med domar, hemställer lagrådet, att även dessa utslag må upptagas

bland exekutionstitlar, å vilka artikel 1 skall hava avseende. I förhållande

till Danmark ligger en särskild anledning att ej lämna dem utom kon
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Majda proposition nr 78.

ventionen däri, att 1861 års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig

verkställighet av domar och utslag gäller även utslag i lagsökningsmål.

I samtliga de fördragsslutande staterna kunna förekomma interimistiska

förordnanden örn underhållsbidrag, vilka meddelas i Sverige och Finland av

domstol men i Danmark och Norge i administrativ väg. I motiven uttalas nu,

att nämnda förordnanden ej falla in under konventionen. Såvitt angår de

svenska och finska förordnandena, kan detta möjligen anses följa av konventionens

text. Vad åter beträffar de danska och norska förordnandena, ger

konventionstexten icke vid handen annat än att de interimistiska besluten utan

undantag äro exigibla. Denna oklarhet synes icke böra få kvarstå.

I artikelns andra stycke regleras bland annat det fall, då jämkningsbeslut,

varigenom underhållsbidrag sänkts, blivit meddelat i exekutionslandet; i sådant

fall kan allenast det lägre beloppet där uttagas. Har jämkningsbeslutet

meddelats i annan stat, blir således enligt regeln beslutet utan verkan i exekutionslandet.

Det ligger emellertid i sakens natur, att örn jämkningsbeslutet

tillkommit i samma stat som det ursprungliga beslutet och således verkställighet

i strid mot jämkningsbeslutet ej kan ske i den staten, sådan verkställighet

ej heller bör kunna vinnas i annan stat. Den, mot vilken verkställighet sökes,

bör alltså i detta fall lika väl som när jämkningsbeslut meddelats i exekutionslandet

kunna göra invändning mot förrättningen. Lagrådet har ansett sig

böra framhålla detta, då motiven tyckas giva vid handen, att det enda fall,

då ett jämkningsbeslut skall hindra verkställighet, föreligger när jämkningsbeslutet

meddelats i exekutionslandet.

Artikel 2.

Det i andra stycket av denna artikel avsedda beviset från det land, som

begär verkställighet, kan givetvis icke innefatta något bestyrkande av att i

det land, där verkställigheten är avsedd att äga rum, ej meddelats dom eller

beslut, varigenom underhållsbidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit

fastställt, att underhållsskyldighet icke föreligger. Stadgandet örn bevisets

innehåll torde därför böra hänföra sig icke till artikel 1 i dess helhet utan

endast till artikelns första och tredje stycken.

Artikel 3.

Enligt artikelns text skall verkställighet — bortsett från exekution i fast

egendom och vad därmed är likställt — försiggå utan kostnad för den berättigade.

Enligt motiven är emellertid meningen den, att om genom utmätning

icke erhålles tillräckligt belopp för gäldande av såväl underhållsfordringen

som utmätningskostnaden, kostnaden skall täckas i första hand och bristen gå

ut över fordringen; stadgandet skall allenast innebära, att örn det erhållna

icke ens räcker till gäldande av hela kostnaden, återstoden av denna icke skall

utkrävas av borgenären utan betalas med allmänna medel. Vad sålunda avses

torde böra erhålla tydligare uttryck genom någon omformulering av konventionstexten.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 78.

17

Lagförslaget.

I den mån lagrådets erinringar vid konventionen beaktas, påkallas ändringar

även i förevarande lag.

Ordalagen i andra och tredje styckena av denna paragraf kunna giva anledning

till antagande, att svensk exekutiv myndighet har att på samma sätt

pröva såväl huruvida begärd verkställighet helt eller delvis hindras av svensk

dom eller beslut, varigenom bidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit

fastställt, att bidragsskyldighet ej föreligger, som även huruvida hinder mot

verkställighet möter på grund av konventionens bestämmelse, att verkställighet

av tredskodom i vissa fall ej må påfordras. Detta är emellertid ej avsett.

Väl skall självständig prövning ägnas lunder, som i det förra hänseendet kan

förefinnas, men i det senare avseendet skall myndigheten hava att lita till det

framställningen åtföljande beviset. Det skulle därför medföra ökad tydlighet,

örn tredje stycket, som för den svenska myndigheten ej har någon betydelse

utöver vad stadgandet örn nämnda bevis innehåller, finge utgå och i samband

härmed i första stycket inskötes, att den verkställighet, varom där talas, skall

ske i enlighet med bestämmelserna i den föreslagna lagen. Genom sistnämnda

ändring bleve hänvisning lämnad även till föreskriften i 2 § om beviset.

Då bevisets utfärdare jämväl har att tillse, att å den förevarande exekutionstiteln

verkställighet kan vinnas i den stat, där den tillkommit, borde tilllika

lämpligen ur första stycket uteslutas orden »och varå verkställighet kan

vinnas i den staten».

2 §•

I anslutning till vad som anförts vid konventionens artikel 2 och då konventionen

torde i stället för lagen böra citeras i andra stycket av förevarande paragraf,

hemställer lagrådet örn sådan ändring i detta stycke, att i det där

föreskrivna beviset skall vitsordas, att de i konventionens artikel 1 första och

tredje styckena stadgade villkoren för verkställighet äro uppfyllda.

3 §.

Jämlikt förevarande paragraf skall verkställighet i vårt land ske enligt här

gällande lag. I vår lag saknas emellertid exekutionsbestämmelser rörande någon

svensk motsvarighet till sådana beslut av administrativ myndighet, som

avses i den förevarande lagen. Meningen är uppenbarligen, att dessa beslut

skola verkställas lika som domstols lagakraftägande domar. Ett uttryckligt

stadgande därom synes böra upptagas i förevarande paragraf.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 65 haft. (Nr 78.)

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj :ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 29 november 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, frågan örn godkännande

av ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland och Norge avgivet förslag

till konvention mellan nämnda länder angående indrivning av underhållsbidrag.

Föredraganden anför:

»Genom beslut den 16 april 1926 har Kungl. Majit antagit en av den norska

regeringen gjord framställning örn deltagande i förhandlingar med danska,

finska och norska regeringarna för åstadkommande av en ordning angående

indrivning i en av staterna av underhållsbidrag, som fastställts i någon av de

övriga. Jämväl Danmark och Finland hava antagit den norska inbjudan.

Från svensk sida hava jämlikt Kungl. Maj:ts förordnanden i förhandlingarna

deltagit lagberedningens ordförande f. d. justitierådet B. Ekeberg samt

numera justitierådet A. Lindhagen och revisionssekreteraren E. Lind.

Ett under möte i Oslo år 1927 uppgjort utkast till konvention har tillställts

överståthållareämbetet samt de av Kungl. Majlis befallningshavande, som antagits

främst få att handlägga hithörande ärenden, nämligen befallningshavandena

i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Jämtlands

och Norrbottens län, ävensom statens inspektör för fattigvård och barnavård

samt utrikesdepartementets rättsavdelning, och hava från dessa myndigheter

yttranden inkommit.

Såsom resultat av förhandlingarna föreligger ett av de delegerade uppgjort

förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående

indrivning av underhållsbidrag.

Till detta förslag hava de svenska delegerade utarbetat särskilda motiv,

varjämte av dem uppgjorts förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag,

fastställda i Danmark, Finland och Norge.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 78.

19

I alla de nordiska ländernas inre lagstiftning finnas regler om fastställande Förslaget

och uttagande av underhållsbidrag, som på ett verksamt sätt tillgodose de under- 1 ti°™,en

hållsberättigades intressen. Den underhållspliktige kan emellertid genom flyttning

från ett nordiskt land till ett annat undandraga sig bidragets uttagande.

Utländsk dom eller annat avgörande är nämligen icke i något av de fyra länderna

exekutionstitel, örn ej särskild överenskommelse därom ingåtts. Mellan

de nordiska länderna existerar emellertid på detta område ej någon annan överenskommelse

än den år 1861 mellan Sverige och Danmark ingångna konventionen

om ömsesidig verkställighet av domar och utslag, vilken omfattar också

vissa underhållsbidrag; denna gör emellertid ej tillfyllest, bland annat enär

avtalen örn underhållsbidrag ej falla under konventionen och denna överhuvud

ej avser verkställighet genom införsel. Konventionsförslaget avser nu att

råda bot på missförhållandet att den underhållspliktige genom flyttning till

annat nordiskt land undandrager sig skyldighetens fullgörande; var än i Norden

han vistas, skall exekution kunna ske.

Även de, som ej äro medborgare i konventionsstat, omfattas av förslaget. En

utländsk underhållsskyldig bör lika litet kunna draga sig undan som en medborgare

i en nordisk stat, och är utlänningen berättigad till underhåll, bör han

i förevarande avseende ej vara sämre ställd än en medborgare i något av dö

nordiska länderna.

Förslaget avser allenast bidrag, som ha sin grund i en civilrättslig underhållsplikt.

Utanför falla sålunda kostnader för den underhållsberättigade, som

det allmänna på grund av offentligträttsliga regler åsamkats. De civilrättsliga

underhållsbidragen omfattas av konventionen, ändå att de fastställts före

dennas ikraftträdande.

Exekutionstitlar enligt förslaget äro lagakraftvunnen dom, administrativ

myndighets beslut eller skriftlig förbindelse att utgiva underhållsbidrag. (Angående

interimistiska beslut och svenska lagsökningsutslag se sid. 22). Att

nämnda förbindelser omfattas av förslaget är för oss av mycket stor praktisk

betydelse, särskilt i vad rör bidrag till utomäktenskapliga barn; i ej mindre än

90 procent av de fall, då faderskap och därå grundad underhållsskyldighet hos

oss fastställes, sker sålunda detta genom frivilligt erkännande. En förutsättning

för att ett i en av konventionsstaterna träffat avtal örn underhållsbidrag

skall vara verkställbar! i de övriga är, att verkställighet kan vinnas i den stat,

där avtalet slutits. I fråga örn svensk förbindelse kräves det sålunda, att

stadgad form iakttagits och att förutsättningarna i övrigt för införsel äro för

handen. Administrativ myndighets beslut har exigibilitet, därest det kan verkställas

i det land, där det meddelats.

När fråga är örn verkställighet utanför domslandet av dom eller annan exekutionstitel,

är städse ett av huvudproblemen, huruvida verkställigheten skall i

varje särskilt fall vara beroende på en prövning i exekutionslandet av den dömande

myndighetens kompetens eller avgörandets formella riktighet och exekution

således först få ske med stöd av ett beslut, som efter verkställd prövning

meddelas av myndighet i detta land (exekvatur), eller om omedelbar verkställighet

skall kunna ske. I regel brukar fordran på exekvatur uppställas, men

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

förslaget intager den motsatta ståndpunkten. Detta har berott på den nära

överensstämmelsen mellan de nordiska staternas materiella bestämmelser angående

underhållsbidrag och på det ömsesidiga förtroende, som råder med avseende

å dessa bestämmelsers handhavande. Den intagna ståndpunkten medför

minskad tidsutdräkt för sökanden och minskat besvär för exekutionslandets

myndigheter.

Från regeln örn exigibilitet har i förslaget stadgats det undantaget, att örn

genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag är bestämt

till lägre belopp eller ock är fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger,

verkställighet i strid häremot ej kan påfordras i den staten. Detta stadgande

i dess förra del har tillkommit med hänsyn till att för närvarande ej råder full

enhetlighet mellan de nordiska staternas prisnivå, arbetslöner m. m. Särskilt

på grund av den i Finland i förhållande till de övriga nordiska länderna rådande

lägre prisnivån understiga de bidrag, som fastställas i detta land, de belopp,

som i motsvarande fall utgå i de övriga länderna. Har exempelvis, efter

det bidrag till ett utomäktenskapligt barn utdömts i Finland, den underhållspliktige

mannen flyttat till Sverige, kan den här rådande högre prisnivån medföra,

att en höjning av bidragets belopp sker. Flyttar nu mannen tillbaka till

Finland, bör ej det i Sverige fastställda högre beloppet kunna uttagas i Finland,

där ett efter de finska förhållandena avpassat belopp bestämts. Det i

Sverige fastställda bidraget bör däremot kunna exekveras i Danmark eller

Norge; skulle emellertid i något av dessa land ett beslut om sänkning hava

utverkats, kan verkställighet för det överskjutande beloppet ej ske där.

Såsom ett undantag från huvudregeln örn nordisk exigibilitet har vidare upptagits

en föreskrift, att örn skyldigheten att utgiva bidrag till utomäktenskapligt

barn eller dess moder är fastställd i stat, där den bidragspliktige ej har

medborgarskap eller hemvist, verkställighet ej kan påfordras, med mindre han

inställt sig i rättegången eller oek, medan han uppehöll sig i landet, i behörig

tid erhållit kännedom örn stämningen (i Norge: föreläggandet). Att ett motsvarande

förbehåll ej gjorts i vad angår övriga grupper underhållspliktiga beror

på, att berörda fall äro de enda, där själva det familjerättsliga band, varå

underhållsskyldigheten grundas, är föremål för tvist.

Framställning örn verkställighet förmedlas av offentlig myndighet. I förslaget

äro de myndigheter angivna, som äga göra och mottaga sådan framställning.

Dessa myndigheter äro i Sverige utrikesdepartementets rättsavdelning

eller länsstyrelse. Den myndighet, som mottager framställningen, har att tillse

allenast, att den gjorts av vederbörande myndighet och att därvid fogats

vederbörligt bevis.

Verkställighet sker i var stat enligt där gällande lag. Detta innebär, att

verkställighet ej kan i något land ske medelst annan exekutionsform än som är

känd i det landet; hos oss kan alltså verkställigheten ske genom utmätning

eller införsel. Regeln innebär vidare, att verkställighet i exekutionslandet kan

påfordras allenast i sådan form som där eljest kommer till användning med

avseende å sådan exekutionstitel, varom fråga är. Härav följer t. ex., att ett

finskt avtal örn underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn, vilket i Finland

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78. 21

kan verkställas genom införsel eller utmätning, hos oss kan exekveras endast

genom införsel.

Enligt förslaget skall verkställighet försiggå utan utgift för den berättigade.

Den förrättningskostnad, som ej kan uttagas ur utmätt egendom, gäldas sålunda

i stället av exekutionslandet. Detta äger ej hos det land, varifrån verkställigheten

begärts, utkräva ersättning för sina utgifter.

Sedan verkställighet skett i exekutionslandet, skall det belopp, som därvid influtit,

översändas till den myndighet, som gjort framställningen.

Enligt särskilt stadgande i förslaget avse bestämmelserna örn underhållsbidrag

jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter

för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom

och begravning.

På grund av gällande forumregler är det ofta ej möjligt för en i Sverige

bosatt moder till barn utom äktenskap — svensk eller utländsk medborgare —

att överhuvud taget få ett underhållsanspråk mot barnets fader prövat, örn

denne har hemvist i Norge. I sistnämnda land kan talan icke anhängiggöras,

ty enligt norsk rätt skall saken handläggas vid moderns forum. Enligt svensk

lag åter skall talan upptagas antingen vid svarandens — mannens — forum

eller vid lägersmålsforum. Örn nu mannen ej har forum här i landet och lägersmålet

ej heller ägt rum här, finnes varken i Sverige eller Norge forum för

upptagande av modems talan. I de svenska gränstrakterna till Norge har

nämnda förhållande, enligt vad erfarenheten utvisar, ej sällan lett till, att den

svenska modem och hennes barn lämnats rättslösa. Är däremot modern bosatt

i Norge men fadern i Sverige, kan bidragsplikten fastställas antingen;

vid moderns norska forarn eller vid barnafaderns forum här i riket.

Berörda missförhållande kommer att bliva avhjälpt, därest det föreliggande

förslaget antages. Norges delegerade har sålunda förklarat sig ämna föreslå

sådan ändring i de norska forumreglerna, att yrkande om underhållsbidrag till

barn utom äktenskap eller dess moder må upptagas ej blott vid modems eller

efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modem eller barnet är

bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska forum. Någon föreskrift

härom har ej kunnat upptagas i konventionen, som blott avser verkställighet,

men den nämnda norska lagändringen är en förutsättning för Sveriges

anslutning till konventionen.

Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst

efter det ratifikationerna utväxlats i Oslo. Envar av staterna kan i förhållande

till envar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den

1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen

skedde.

Enligt statsrådsprotokollet den 23 augusti 1929 har lagrådets utlåtande infordrats

över dels ifrågavarande konventionsförslag, dels berörda svenska lagförslag.

Lagrådet har den 2 oktober 1929 avgivit utlåtande, däri lagrådet gjort vissa

smärre erinringar mot konventionsförslaget. I anledning härav har — i samband

med förhandlingar, som under innevarande höst i andra ämnen ägt rum i

Lagrådet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Köpenhamn mellan delegerade för de nordiska länderna — nu förevarande konventionsförslag

varit föremål för ytterligare överläggning.

Genom det föreliggande konventionsförslaget torde stora praktiska fördelar

komma att uppnås. Efter antagandet av denna konvention blir det ej längre

möjligt för den underhållspliktige att genom flyttning från Sverige till Danmark,

Finland eller Norge undandraga sig uttagande av ett fastställt familjerättsligt

underhållsbidrag. För min del är jag beredd att tillstyrka ej blott de

principer, varpå förslaget är byggt, utan ock den närmare utformning dessa

principer erhållit.

Den av lagrådet vid artikel 1 gjorda erinran beträffande interimistiska förordnanden

har jag ansett böra föranleda ett tillägg, som utmärker att också

svenska och finska sådana förordnanden äro exekutionstitlar enligt förslaget.

Lagrådet har vidare hemställt, att de svenska lagsökningsutslagen måtte

upptagas bland de exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremål

för verkställighet. Ehuru det torde vara av endast ringa praktisk betydelse, örn

lagsökningsutslagen medtagas eller icke, har jag dock — särskilt enär 1861

års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig verkställighet av

domar och utslag gäller också utslag i lagsökningsärenden — ansett denna erinran

böra beaktas och därför åt ovannämnda tillägg till förevarande artikel

böra givas en lydelse, som omfattar ej blott de interimistiska, förordnandena

utan även lagsökningsutslagen.

Vad lagrådet vid artikel 2 hemställt har iakttagits.

I anledning av lagrådets erinran vid artikel 3 har en mindre jämkning vidtagits

i artikeln.

På grund av vad nu anförts tillåter jag mig förorda, att Kungl. Maj:t godkänner

konventionsförslaget i den lydelse härvid fogade bilaga1 utvisar, vilken

lydelse, enligt vad jag har anledning hoppas, bör kunna påräkna godkännande

även från de andra ländernas sida. Därest Kungl. Maj :t lämnar sitt bifall

till förslaget, lärer detsamma, innan ratifikation ifrågakommer, skola underställas

riksdagens prövning. I enlighet med vad jag förut framhållit, torde vidare

en ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätta, att sådan ändring

av de i Norge gällande forumreglerna kommer till stånd, att talan örn

underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn eller dess moder kan föras vid

barnafaderns forum. Till dessa spörsmål liksom till frågan örn den lagstiftningsåtgärd,

som efter vad förut sagts påkallas av en eventuell ratifikation,

torde jag senare få återkomma.»

Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan

Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag

samt hemställer, att nämnda förslag måtte godkännas av Kungl. Maj :t.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

H. Stefenson.

1 Lika lydande med den vid protokollet över utrikesdepartementsärenden fogade bilagan (sid. 24).

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

23

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 29 november 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson, Dahl
Under

erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av chefen

för justitiedepartementet beslutat godkänna upprättat förslag till konvention

mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag,

hemställer ministern för utrikes ärendena, efter gemensam beredning

med bemälde departementschef, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sin

minister i Oslo envoyén T. Höjer att på grundval av berörda förslag med vederbörande

ombud från dansk, finsk och norsk sida — under förbehåll örn

ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke — underteckna en konvention

i överensstämmelse med den text, som bilaga till protokollet i detta

ärende utvisar, ävensom förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig

ordning utfärdas.

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti

övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t

Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

Sven Allard.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Bilaga.

Förslag

till

Konvention

mellan Sverige, Danmark, Finland oell Norge angående indrivning av

underhållsbidrag.

Artikel 1.

Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse,

varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats eller

utläst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap

styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant

barn och vara verkställighet kan vinnas i den staten, skall på begäran omedelbart

verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma skall gälla sådant i

Sverige eller Finland av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut

som kan verkställas lika med lagakraftvunnen dom.

Ar genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag bestämt

till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger,

kan verkställighet i strid häremot ej påfordras i den staten.

Ar skyldigheten att utgiva bidrag till barn utom äktenskap eller till sådant

barns moder genom ''dom eller föreläggande fastställd i stat, där den bidragspliktige

icke hade medborgarskap eller hemvist, kan verkställighet ej påfordras,

nied mindre han inställt sig i rättegången eller ock, medan han uppehöll sig i

landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen eller föreläggandet.

Artikel 2.

Framställning örn erhållande av verkställighet göres och mottages:

i Danmark av vederbörande ministerium eller av overövrighed;

i Finland av ministeriet för utrikesärendena;

i Norge av vederbörande departement; samt

i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller av länsstyrelse.

Den myndighet, soia gör framställningen, skall därvid foga bevis, att domen,

beslutet eller förbindelsen uppfyller de i artikel 1 första och tredje styckena

för verkställighet stadgade villkor.

Handling, som är avfattad pa finska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt

översättning i erforderliga delar till något av de andra språken.

Artikel 3.

Verkställigheten sker i varje stat enligt där gällande lag men kan, där fråga

är örn skriftlig förbindelse, som ej är fastställd av domstol eller administrativ

myndighet, begränsas till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande

hänseende är likställt.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

25

Verkställigheten försiggår utan utgift för den berättigade, såframt den ej

skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast egendom.

Influtet belopp översändes till den myndighet, som gjort framställningen.

Artikel 4.

Bestämmelserna örn underhållsbidrag avse jämväl bidrag till förlossningsoch

barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock

för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.

Artikel 5.

Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning arv underhållsfrågans

prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna konvention.

Artikel 6.

Denna konvention skall ratificeras och ratifikationerna skola utväxlas i Oslo

så snart ske kan. _

Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst

efter det ratifikationerna utväxlats.

Envar av staterna kan i förhållande till envar av de övriga uppsäga konventionen

till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller

näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över

justitiedepartementsärenden, hållet inKonungen

i statsrådet å Stockholms

1930.

för Hans Majit

slott den 30 maj

N ärvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden

Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,

Bissmark, Johansson, Dahl.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler fråga om

Islands anslutning till konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och

Norge angående indrivning av underhållsbidrag och anför:

»På sätt framgår av statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl.

Maj :t nämnda dag med vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige,

Danmark, Finland och Norge avgivet förslag till konvention mellan dessa

länder angående indrivning av underhållsbidrag. Sedermera har förslaget i

det sålunda ändrade skicket godkänts av de övriga ländernas regeringar. Vissa

med förslaget sammanhängande frågor äro emellertid avsedda att regleras

\id konventionens undertecknande, varom underhandlingar för närvarande

pågå.

Såsom jag under nästföregående punkt i protokollet vid behandling av frågan

örn Islands anslutning till konventionen innehållande internationellt privaträttsliga

bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap nämnt, har

danska beskickningen i Stockholm i en den 30 maj 1930 dagtecknad skrivelse

till ministern för utrikes ärendena — under åberopande av ett av särskilda delegerade

upprättat protokoll i ämnet, vilket härvid torde få fogas såsom bilaga

framställt förfrågan, huruvida den svenska regeringen medgåve, att Island

anslöte sig jämväl till konventionen angående underhållsbidrag. För egen del

har jag redan förklarat mig hysa samma uppfattning som de delegerade, att

det vöre en fördel, örn Islands anslutning till konventionerna kunde vinnas redan

från. början. I formellt hänseende föranledes av Islands tillträde till konventionen

angående underhållsbidrag ej annan ändring i denna än att Island

upptages i rubriken näst efter Finland och att artikel 2 erhåller den lydelse,

som angives i nyssnämnda av de delegerade upprättade protokoll. I förslaget

till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,

Finland eller Norge bör Island upptagas näst efter Finland dels i rubriken, dels

i 1 § första stycket. Därest icke 1 § tredje stycket skall i enlighet med lag
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

rådets hemställan utgå — ett spörsmål vartill jag vid ett senare tillfälle torde

få återkomma — böra i detta stycke orden ’i Danmark eller Finland’ utbytas

mot: ’i Danmark, Finland eller Island’. I 2 § tillfogas, näst efter orden ’i Finland,

av ministeriet för utrikesärendena’; en ny rad, så lydande: örn bidraget

fastställts i Island, av justitieministeriet; samt’. Sista stycket av denna paragraf

erhåller följande lydelse: handling, som är avfattad på finska eller isländska

språket, skall vara åtföljd av bestyrkt Översättning i erforderliga delar till

svenska, danska eller norska språket.’»

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över de sålunda angivna

ändringsförslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål

inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

H. Stefanson.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Bilaga.

Protokoll.

Sedan av delegerade för Danmark, Finland, Norge och Sverige förslag uppgjorts

till tva konventioner mellan nämnda länder, den ena innehållande internationellt

privaträttsliga bestämmelser örn äktenskap, adoption och förmynderskap,

och den andra angående indrivning av underhållsbidrag, har Islands

regering, i syfte att möjliggöra Islands anslutning till dessa konventioner, anmodat

Islands representant vid de förhandlingar, som pågå mellan nämnda

fem länder angående verkställighet av vissa domar, kommittered Krabbe, att

i samband med dessa förhandlingar lämna en redogörelse för den isländska

lagstiftningen i de ämnen, som beröras av nämnda konventioner, och har en

sådan redogörelse jämväl givits vid de förhandlingar, som ägt rum i Stockholm

den 28 april—9 maj 1930. Därvid har upplysts, att rättsförhållandena

angående äktenskap, förmynderskap och underhållsbidrag i Island äro reglerade

genom nyare lagstiftning — framförallt lag den 27 juni 1921 örn äktenskaps

ingående och upplösning, lag den 20 juni 1923 örn äktenskaps rättsverkningar,

lag den 14 november 1917 örn myndighet samt lag den 27 juni 1921 örn

föräldrar och barn utom äktenskap — vilka lagar bygga på gemensamma

nordiska rättsprinciper. Någon lagstiftning örn adoption finnes icke, men den

administrativa praxis, som på detta område utbildat sig, vilar på samma grunder

som den danska adoptionslagstiftningen. Vidare har upplysts, att Danmarks

regering på förhand förklarat sig ej hava någon erinran att göra mot

Islands anslutning till konventionerna.

Undertecknad Krabbe ävensom övriga undertecknade, ombud för Danmark,

Finland, Norge och Sverige vid de förhandlingar, som lett till berörda konventionsförslag,

hava med hänsyn till den rättslikhet, som enligt det nyss sagda

finnes mellan lagstiftningen på förevarande områden i Island och de övriga

nordiska länderna, funnit hinder ej möta för Islands anslutning till konventionerna.

Denna anslutning torde ej föranleda andra ändringar i dessa än att

1) Island upptages i konventionernas ingresser;

2) *— --; samt

3) att artikel 2 i konventionen angående indrivning av underhållsbidrag i

nedan angivna delar erhåller följande ändrade lydelse:

»Framställning---mottages:

i Danmark---overövrighed;

i Finland---utrikesärendena;

i Island av justitieministeriet;

i Norge — — — departement; samt

i Sverige ■—- — -— länsstyrelse.

Den myndighet---villkor.

* Här beröres en fråga, som är avsedd att regleras vid äktenskapskonventionens undertecknande

varom anderhandlingar för närvarande pågå.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

29

Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara

åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till danska, norska eller

svenska språket.»

Då Islands anslutning till konventionerna således föranleder allenast obetydliga

jämkningar i dessa samt något uppskov av praktisk betydelse med konventionernas

undertecknande följaktligen ej behöver inträda, därest Islands

anslutning kommer till stånd redan från början, få undertecknade förorda, att

en blivande framställning i detta syfte från Islands regering måtte vinna bifall

av de övriga regeringarna.

Stockholm den 9 maj 1930.

V. Bentson. Schröder. Aage Svendsen.

Jon. Krabbe. E. Alten.

F. Grönvall.

Birger Ekeberg.

Erik Lind.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 augusti

1930.

Närvarande:

justitieråden Stenberg,

Appelberg,

Tiselius,

regeringsrådet Söderwall.

Genom beslut den 29 november 1929 bade Kungl. Maj:t godkänt ett vid

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda dag fogat

förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående

indrivning av underhållsbidrag.

Sedan härefter isländska regeringen gjort framställning örn Islands anslutning

till konventionen, vilken icke ännu undertecknats, hade förslag framlagts

till de ändringar, som av Islands tillträde påkallades i konventionsförslaget

ävensom i ett med anledning av Sveriges anslutning till konventionen

utarbetat förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda

i Danmark, Finland eller Norge.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,

hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 30 maj 1930,

hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas över nämnda ändringsförslag.

Detta ärende föredrogs nu inför lagrådet av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren

Erik Lind.

Lagrådet — som med hänsyn till den mellan Island och Sverige bestående

rättslikheten på ifrågavarande område fann hinder icke böra möta mot Islands

anslutning till konventionen — lämnade de i remissen avsedda ändringsförslagen

utan anmärkning.

Remisshandlingarna skulle fogas vid detta protokoll.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

31

Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 september 1930.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Österberg.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler, efter gemensam

beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, lagrådets den 28

augusti 1930 avgivna utlåtande i den till lagrådet den 30 maj 1930 hänskjutna

frågan örn Islands anslutning till den föreslagna konventionen mellan Sverige,

Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.

Efter redogörelse för utlåtandet hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t

måtte dels medgiva, att Island ansluter sig till konventionen, dels godkänna

att i anledning härav de i statsrådsprotokollet berörda den 30 maj 1930 omförmälda

ändringar vidtagas i konventionsförslaget.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

H. Sief enson.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj :ts proposition nr 78.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 12 september 1930.

N ärvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Österberg.

Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen

för justitiedepartementet medgivit, att Island anslöte sig till den föreslagna

konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning

av underhållsbidrag, ävensom godkänt, att i anledning därav de ändringar

vidtogos i konventionsförslaget, som äro angivna i statsrådsprotokollet den

30 maj 1930, hemställer tillförordnade departementschefen statsrådet Gyllenswärd,

• efter gemensam beredning med förstbemälde departementschef, att

Kungl. Maj :t måtte med ändring av sitt den 29 november 1929 i ärendet givna

bemyndigande dels bemyndiga sin minister i Oslo envoyén T. Höjer att på

grundval av berörda förslag med vederbörande ombud från dansk, finsk, isländsk

och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med

riksdagens samtycke — underteckna en konvention i överensstämmelse med den

text, vilken såsom bilaga fogats till protokollet över utrikesdepartementsärenden

den 29 november 1929, med iakttagande dock av förenämnda ändringar, dels

förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad under ovanstående punkt hemställts, däruti övriga

statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

M. Hallenborg.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 78.

33

Utdrag ctv protokollet över justitiedepartementsärenden, hultet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 13- februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen

för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:

»Enligt statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl. Maj :t med

vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige, Danmark,^ Finland och

Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående indrivning

av underhållsbidrag. Kungl. Majit har därefter den 12 september 1930

dels medgivit, att Island anslöte sig till konventionen, dels godkänt att i anledning

därav de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda ändringar

vidtoges i konventionsförslaget. Förslaget i det salunda ändrade skicket har

godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och den 10 februari 1931 i

Oslo av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats att såsom konvention

gälla mellan nämnda länder.

Beträffande en särskild punkt i konventionen må det tillåtas mig att anföra

följande. Enligt andra stycket av konventionens artikel 2 skall den myndighet,

som gör framställning örn verkställighet, vid framställningen foga bevis,

att den exekutionstitel, som åberopas, uppfyller de villkor för verkställighet,

som stadgas i konventionen. Den norska regeringen har i en av Norges härvarande

minister ingiven, den 4 februari 1930 dagtecknad skrivelse meddelat,

att det från norsk sida förutsattes, att vid konventionens undertecknande genom

noteväxling komme att fastslås, att Norge för sitt vidkommande önskade,

att omförmälda bevis lämnades i form av ett bevis angående de villkor, som i

varje särskilt fall komme i betraktande. Några liknande önskemål hava ej

framställts från Danmark, Island eller Finland. Från dessa länders sida möter

alltså ej hinder för erhållande av verkställighet med stöd av bevis, som inskränka

sig till att, i överensstämmelse med konventionstextens lydelse, helt

allmänt fastställa, att villkoren för verkställighet äro uppfyllda. För min

del anser jag, liksom de svenska delegerade, att från svensk sida krav på mera

detaljerade bevis ej bör uppställas. Ett sadant krav lärer ej tjäna annat syfte

Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 1 sami. 65 haft. (Ar <8.) •>

opaginerad Kontrollera mot PDF

o4

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

än att för exekutionslandets myndigheter möjliggöra en kontroll däröver, att

vederbörande utländska myndighet vid bevisets utfärdande haft sin uppmärksamhet

riktad på var och en av de i konventionen uppställda förutsättningarna

för exekution. Något behov torde emellertid ej föreligga av särskild kontroll

däröver, att konventionens föga komplicerade regler bliva vederbörligen iakttagna

av de myndigheter i grannländerna, som enligt konventionen hava sig

anförtrott att utfärda ifrågavarande bevis, utan bevisen böra även i en sådan

allmän avfattning, som förut nämnts, kunna med fullt förtroende godtagas av

exekutionslandets myndigheter. I anledning av ovanberörda från norsk sida

framställda önskemål har Kungl. Majit emellertid ansett sig böra tillmötesgå

det norska önskemålet. Genom noteväxling mellan Sverige och Norge har sålunda

i samband med konventionens undertecknande fastslagits, att svenska

regeringen, i vad rör exekution i Norge, samtycker till att av svensk myndighet

utfärdade bevis, som avses i konventionens artikel 2 andra stycket, skola innehålla

uppgift örn, vilka av de i artikel 1, första och tredje styckena, för verkställighet

stadgade villkor i varje särskilt fall komma i betraktande, ävensom

bestyrkande av att dessa villkor äro uppfyllda. På nyss angivna skäl åter böra

bevisen, i vad rör exekution i de övriga länderna, erhålla den kortare avfattningen.

Denna avfattning bör förty iakttagas av de svenska myndigheterna

vid utfärdande av bevis för erhållande av verkställighet i Danmark, Island

eller Finland. När ansökan göres från Danmark, Finland, Island eller Norge

örn exekution här i riket, böra jämväl bevis avfattade på sistnämnda sätt godtagas

av våra myndigheter.

Sedan Sveriges minister i Oslo i ett memorandum till norska utrikesministern

erinrat, att ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätter

sådan ändring av de norska forumreglerna, att yrkande örn underhållsbidrag

till barn utom äktenskap eller till dess moder må upptagas ej blott vid moderns

eller efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modern eller

barnet är bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska fomin, har i

förutnämnda från norsk sida avlåtna note meddelats, att proposition örn lagändring

av nyss angivna innebörd kommer att framläggas.

Samtidigt med konventionens undertecknande har vidare Sveriges minister

i Köpenhamn tillställt danska utrikesministern ett memorandum med förfrågan,

huruvida danska regeringen hade någon erinran mot att senast vid ratificeringen

av konventionen genom noteväxling eller i annan form träffades

överenskommelse med svenska regeringen därom, att konventionen den 25 april

1861 örn ömsesidig verkställighet av domar och utslag meddelade i Sverige

eller Danmark skall, såvitt rör ämnen, som avses i nu förevarande konvention,

upphöra att gälla den dag sistnämnda konvention träder i kraft; och har danska

regeringen förklarat sig ej hava något att erinra häremot.

Såsom statsrådsprotokollet den 29 november 1929 utvisar, skall konventionen,

innan ratifikation från Sveriges sida ifrågakommer, underställas

riksdagens prövning. I samband härmed torde jämväl böra komma under

bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder, vilka för Sveriges del påkallas

av en ratifikation av konventionen. Jag tillåter mig sålunda nu anmäla

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 78.

lagrådets den 2 oktober 1929 avgivna utlåtande i vad rör det den 23 augusti

1929 till lagrådet remitterade förslaget till lag om indrivning i Sverige^ av

underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge. De i statsrådsprotokollet

den 29 november 1929 berörda ändringar, som i anledning av vad

lagrådet anmärkt mot konventionsförslaget vidtagits i detta, hava föranlett

motsvarande ändringar i nyssnämnda lagförslag. Lagrådets erinringar i övrigt

mot 1—3 §§ i lagförslaget hava iakttagits, i samband varmed vissa jämkningar

av formell natur verkställts. Jag har ock att anmäla, att lagrådet i utlåtande

den 28 augusti 1930 angående frågan om Islands anslutning till konventionen

lämnat utan anmärkning de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda,

av Islands anslutning betingade ändringar i samma lagförslag.

Då, såsom förut nämnts, de bevis, som av de svenska myndigheterna utfärdas

angående förhandenvaron av villkoren för verkställighet, skola vara av

olika innehåll, allt efter som exekutionen skall ske i Norge eller i något av de ■

övriga länderna, men uttryck häråt ej lämpligen lärer böra givas i den svenska

indrivningslagen, torde det bliva nödvändigt att, till komplettering av

föreskriften i 2 § örn bevisens innehåll, i administrativ väg giva närmare

föreskrifter örn bevisens beskaffenhet vid dels verkställighet i Norge,

dels verkställighet i något av de övriga länderna. Till upplysning för dem,

som önska här i landet göra framställning örn erhållande av verkställighet i

Danmark, Finland, Island eller Norge, bör vidare i administrativ väg uppgift

lämnas, till vilken svensk myndighet framställningen skall göras, varjämte i

samma ordning bör, till ledning för de svenska myndigheterna, mera detaljerat än

i konventionen kunnat ske, fastslås, vilka av grannländernas myndigheter äro

behöriga att göra och mottaga framställning örn erhållande av verkställighet.

Dessa frågor torde framdeles få underställas Kungl. Maj :ts prövning.»

Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Hajd måtte genom proposition

dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels,

jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga förutnämnda lagförslag

i dess omarbetade skick.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ragnar Kihlgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1931:78 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februar a1 i texten