Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, m. m
35 sidor, varav 30 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 30 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1931:78, Angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
1
Nr 78.
Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående godkännande av
en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
den 10 fehman 1931 avslutad konvention angående indrivning
av underhållsbidrag, m. m.; given Stockholms
slott den 13 februari 1931.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll samt
med överlämnande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge
den 10 februari 1931 avslutad konvention angående indrivning av underhållsbidrag,
vill Kungl. Majit härmed dels äska riksdagens godkännande av nämnda
konvention dels, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga härvid
fogade förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda
i Danmark, Finland, Island eller Norge.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Gärde.
Bihang till riksdagens protokoll 1981
1 sami
65 käft. (Nr 78.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Konvention mellem Danmark,
Finland, Island,
Norge og Sverige angaaende
inddrivelse af Underholdsbidrag.
Konvention.
Hans Majestset Kongen
af Danmark og Island,
Republiken Finlands
President, Hans Majestset
Kongen af Norge og
Hans Majestset Kongen
af Sverige, hvilke er kommet
overens om at afslutte
en Konvention angaaende
Inddrivelse af
Underholdsbidrag, bar udnsevnt
til deres Befuldmaegtigede:
Hans
Majestset Kongen
af Danmark og Island:
Sin overordentlige Gesandt
og befuldmsegtigede
Minister i Oslo Markus
Andreas Oldenburg;
Republiken Finlands
Prsesident:
Republikens overordentlige
Gesandt og befuldmsegtigede
Minister i
Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestset Kongen
af Norge:
Utenriksråd (Direktor)
August Wilhelm Stjernstedt
Esmarch;
Hans Majestset Kongen
af Sverige;
Suomen, Tanskan, Islannin,
Norjan ja Ruotsin
valmén sopimus elatusavun
perimisestä pakkotoimin.
Sopimus.
Suomen Tasavallan President,
Hänen Kuninkaallinen
Majesteettinsa
Tanskan ja Islannin Kuningas,
Hänen Kuninkaallinen
Majesteettinsa
Norjan Kuningas ja Hänen
Kuninkaallinen Majesteettinsa
Ruotsin Kuningas,
jotka ovat päättäneet
tehdä sopimuksen
elatusavun perimisestä
pakkotoimin, ovat valtuutetuikseen
määränneet:
Suomen Tasavallan Presidentti:
Tasavallan
Oslossa olevan
erikoislähettilään ja
täysivaltaisen ministerin
Rolf Thesleffin;
Hänen Kuninkaallinen
Majesteettinsa Tanskan ja
Islannin Kuningas:
Oslossa olevan erikoislähettiläänsä
ja täysivaltaisen
ministerinsä Markus
Andreas Oldenburg’-
in;
Hänen Kuninkaallinen
Majesteettinsa Norjan Kuningas:
Ulkoasiainneuvos
(Kansliapäällikkö)
August Wilhelm
Stjernstedt Esmarch’in;
Hänen
Kuninkaallinen
Majesteettinsa Ruotsin
Kuningas:
Konvention mellan Finland,
Danmark, Island,
Norge och Sverige angående
indrivning av
underhållsbidrag.
Konvention.
Republiken Finlands
President, Hans Majestät
Konungen av Danmark
och Island, Hans Majestät
Konungen av Norge
och Hans Majestät Konungen
av Sverige, vilka
överenskommit att sluta
en konvention angående
indrivning av underhållsbidrag,
hava till sina fullmäktige
utsett:
Republiken Finlands
President:
Republikens Envoyé
Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire i
Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestät Konungen
av Danmark och Island:
Sin
Envoyé Extraordinaire
och Ministre Plénipotentiaire
i Oslo Markus
Andreas Oldenburg;
Hans Majestät Konungen
av Norge:
Utenriksråd (Kanslichef)
August Wilhelm
Stjernstedt Esmarch;
Hans Majestät Konungen
av Sverige:
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
3
Samningur milli Islands,
Danmerkur, Finnlands,
Noregs og Svijyjoöar um
innheimtu meölaga.
Samningur.
Hans håtign konungur
Islands og Danmerkur,
Forseti lyöveldisins
Finnlands, Hans håtign
konungur Noregs og
Hans håtign konungur
Svij)jööar, sem hata oröiö
åsåttir um aö gera samning
um innheimtu meölaga,
hata utnefnt sem
umboösmenn sina:
Hans håtign konungur
Islands og Danmerkur:
Sendiherra sinn i Oslo,
Markus Andreas Olden,
burg;
Forseti lyöveldisins
Finnlands:
Sendiherra hyöveldisins
i Oslo, Holf Thesleff;
Hans håtign konungur
Noregs:
Utanrikisråö August
Wilhelm Stjernstedt Esmar
ch ;
Hans håtign konungur
SviJjjööar:
Konvensjon mellem Norge,
Danmark, Finnland,
Island og Sverige angående
imdrivning av
underholdsbidrag.
Konvensjon.
Hans Majestet Norges
Ronge, Hans Majestet
Kongen av Danmark og
Island, Republiken Finnlands
President og Hans
Majestet Kongen av Sverige,
som er kommet overens
om å avslutte en konvensjon
angående inndrivning
av underholdsbidrag,
har til sine befullmektigede
opnevnt:
Hans Majestet Norges
Ronge:
Utenriksråd August
Wilhelm Stjernstedt Esmarch;
Hans
Majestet Kongen
av Danmark og Island:
Sin overordentlige sendemann
og befullmektigede
minister i Oslo Markus
Andreas Oldenburg;
Republiken Finnlands
President:
Republikkens overordentlige
sendemann og
befullmektigede minister
i Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestet Kongen
av Sverige:
Konvention mellan Sverige,
Danmark, Finland,
Island och Norge angående
indrivning av
underhållsbidrag.
Konvention.
Hans Majestät Konungen
av Sverige, Hans
Majestät Konungen av
Danmark och Island, Republiken
Finlands President
och Hans Majestät
Konungen av Norge, vilka
överenskommit att sluta
en konvention angående
indrivning av underhållsbidrag,
hava till sina fullmäktige
utsett:
Hans Majestät Konungen
av Sverige:
Sin Envoyé Extraordinär
och Ministre Plénipontiaire
i Oslo Torvald
Magnusson Höjer;
Hans Majestät Konungen
av Danmark och Island:
Sin
Envoyé Extraordinär
och Ministre Plénipotentiaire
i Oslo Markus
Andreas Oldenburg;
Republiken Finlands
President:
Republikens Envoyé
Extraordinaire och Ministre
Plénipotentiaire i
Oslo Rolf Thesleff;
Hans Majestät Konungen
av Norge:
4
Kungl. Maj:ts proposition nr
8.
Sin overordentlige Gesandt
og befuldmsegtigede
Minister i Oslo Torvald
Magnusson Höjer;
hvilke, behörigt befuldmcegtigede,
er kommet
overens om fölgende Artikler:
Artikel
1.
Retskraftig Dom, administrativ
Beslutning eller
skriftlig Vedtagelse,
hvorefter det i en af de
kontraherende Stater paahviler
en Person at udrede
Underholdsbidrag til
iEgtefselle, tidligere Mgtefselle,
Hlgtebarn, Stedbarn,
Adoptivbarn, Barn
udenfor HSgteskab eller
et saadant Barns Moder,
og som kan fuldbyrdes i
denne Stat, skal paa Bogsering
umiddelbart fuldbyrdes
i enhver af de
andre Stater. Det samme
gselder en i Finland
eller Sverige af Retten,
Dommeren eller Overeksekutor
truffen Beslutning
som kan fuldbyrdes
efter Reglene om retskraftige
Domme.
Fuldbyrdelse kan dog
ikke kraeves i Strid med
Dom eller Beslutning, som
i den Stat, Ilvor Fuldbyrdelse
soges, har fastsat
Bidraget til et lavere Belöb
eller af gjort, at Underholdspligt
ikke föreligger.
Fuldbyrdelse kan heller
ikke krseves, naar Underholdspligten
overfor et
Barn udenfor HUgteskab
eller overfor et saadant
Barns Moder er fastsat
ved Dom eller Forelseg i
en Stat, hvor den bidragspligtige
ikke havde Stats
-
Oslossa olevan erikoislähettiläänsä
ja täysivaltaisen
ministerinsä Torvald
Magnusson Höjelin;
jotka siihen asianmukaisesti
valtuutettuina
ovat sopineet seuraavista
määräyksistä:
1 artikla.
Lainvoimainen tuomio,
hallinnollisen viranomaisen
päätös tai kirj allmen
sitoumus, jossa joku jossakin
sopimusvaltiossa on
velvoitettu tai sitoutunut
antamaan elatusapua puolisolle,
entiselle puolisolle
aviolapselle, lapsipuolelle,
ottolapselle, avioliiton ulkopuolella
syntyneelle lapselle
tai sellaisen lapsen
äidille ja joka on siinä
valtiossa täytäntöönpantavissa,
on pyynnöstä välittömästi
pantava täytäntöön
toisessa sopimusvaltiossa.
Sama olkoon
laki sellaisesta oikeuden,
tuomarin tai ulosotonhaltijan
Suomessa tai Ruotsissa
antamasta päätöksestä,
joka lainvoimaisen
tuomion tavoin voidaan
panna täytäntöön.
Jos siinä valtiossa, jossa
täytäntöönpanoa haetaan,
on tuomiossa tai päätöksessä
määrätty pienempi
elatusapu tai todettu, etta
elatusvelvollisuutta ei ole,
ei tassa valtiossa voida
täman vastaisesti vaatia
täytäntöönpanoa.
Jos velvollisuus antaa
elatusapua avioliiton ulkopuolella
syntyneelle lapselle
tai sellaisen lapsen
äidille on tuomiolla tai
ennakkomääräyksellä vahvistettu
sellaisessa valtiossa,
jossa elatusvelvollisella
ei ollut kansalaisoi
-
Sin Envoyé Extraordinaire
och Ministre
Plénipotentiaire i Oslo
Torvald Magnusson Höjer;.
vilka, därtill behörigen
befullmäktigade, överenskommit
örn följande artiklar:
Artikel
1.
Lagakraftvunnen dom,
administrativ myndighets
beslut eller skriftlig förbindelse,
varigenom i en av
de fördragsslutande staterna
någon förpliktats
eller utfäst sig att utgiva
underhållsbidrag till make,
förutvarande make,
barn i äktenskap, styvbarn,
adoptivbarn, barn
utom äktenskap eller moder
till sådant barn och
varå verkställighet kan
vinnas i den staten, skall
på begäran omedelbart
verkställas i annan fördragsslutande
stat. Detsamma
skall gälla sådant
i Finland eller Sverige
av rätten, domaren eller
överexekutor meddelat
beslut, som kan verkställas
lika med lagakraftvunnen
dom.
Är genom dom eller beslut
i den stat, där verkställighet
sökes, bidrag
bestämt till lägre belopp
eller ock fastställt, att
underhållsskyldighet ej
föreligger, kan verkställighet
i strid häremot ej
påfordras i den staten.
Är skyldigheten att utgiva
bidrag till barn utom
äktenskap eller till
sådant barns moder genom
dom eller föreläggande
fastställd i stat, där
den bidragspliktige icke
hade medborgarskap eller
hemvist, kan verkställig
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
5
Sendiherra sinn i Oslo,
Torvald Magnusson
Höjer;
sem, med gildu umboöi,
hala komiö sér saman
um eftirfarandi greinar:
1. grein.
Aöfararhmfum dömi,
lirskuröi umboösvalds
eda skrifiegu samkomulagi,
sem i einhverju
samningsrikjanna leggur
einhverjum å herdar ad
greida medlag til maka
sins, fyrverandi maka,
skilgetins barns, stjupbarns,
kjörbarns, öskilgetins
barns eda modur
öskilgetins barns, og sé
fullngeging heimil i jivi
riki, skal, sé Jess farid
å leil, fullnsegt i hverju
hinna rikjanna, ån Jess
ad frekara komi til.
Sama er um åkvördun,
sem i Finnland! eda
Svidjod er gerd af rétti,
dömara eda »överexekutor»
og fullnsegja ina
eftir reglunum um adfararhsefa
döma.
Fullneegju verdur Jö
ekki krafist gegn dömi
eda urskurdi, sem i Jvi
riki, fjär sem fullmegju
er leitad, heiir åkvedid
liegra medlag eda ad
engin medlagsskylda sé
tyrir hendi.
Fullmegju verdur
heldur ekki krafist, ef
medlagsskyldan gagnvart
öskilgetnu barni eda
modur öskilgetins barns
er åkvedin med dömi eda
urskurdi i riki, Jar sein
medlagsskyldur atti ekki
rikisborgararétt eda hei
-
Sin overordentlige sendemann
og befullmektigede
minister i Oslo Torvald
Magnusson Höjer;
hvilke, behörig befullmektigede
er kommet
overens om folgende artikler:
Artikkel
1.
Rettskraftig dom, administrativ
beslutning eller
skriftlig vedtagelse,
hvorefter det i en av de
kontraherende stater påhviler
nogen å utrede underholdsbidrag
til ektefelle,
tidligere ektefelle,
ektebarn, stedbarn, adoptivbarn,
barn utenfor ekteskap
eller et sådant
barns mor, og som kan
fullbyrdes i denne stat,
skal på begj »ring umiddelbart
fullbyrdes i enhvar
av de andre stater.
Det samme gjelder en i
Finnland eller Sverige av
retten, dommeren eller
overeksekutor avgitt beslutning
som kan fullbyrdes
efter reglene for rettskraftige
dommer.
Fullbyrdelse kan dog
ikke kreves i strid med
en dom eller beslutning
som, i den stat hvor
fullbyrdelse sokes, har
fastsatt bidraget til et
lavere belop eller avgjort
at bidragsplikt ikke föreligger.
Fullbyrdelse kan heller
ikke kreves, når underholdsplikten
overfor ct
barn utenfor ekteskap eller
overfor et sådant barns
mor er fastsatt ved dom
eller forelegg i en stat,
hvor den bidragspliktige
ikke hadde statsborger
-
Utenriksråd (Kabinettssekreteraren)
August Wilhelm
Stjernstedt Esmarch;
vilka,
därtill behörigen
befullmäktigade, överenskommit
örn följande artiklar.
Artikel 1.
Lagakraftvunnen dom,
administrativ myndighets
beslut eller skriftlig förbindelse,
varigenom i en av
de fördragsslutande staterna
någon förpliktats
eller utfäst sig att utgiva
underhållsbidrag till make,
förutvarande make,
barn i äktenskap, styvbarn,
adoptivbarn, barn
utom äktenskap eller moder
till sådant barn och
varå verkställighet kan
vinnas i den staten, skall
på begäran omedelbart
verkställas i annan fördragsslutande
stat. Detsamma
skall gälla sådant
i Sverige eller Finland
av rätten, domaren eller
överexekutor meddelat
beslut, som kan verkställas
lika med lagakraftvunnen
dom.
Är genom dom eller beslut
i den stat, där verkställighet
sökes, bidrag
bestämt till lägre belopp
eller ock fastställt, att
underhållsskyldighet ej
föreligger, kan verkställighet
i strid häremot ej
påfordras i den staten.
Är skyldigheten att utgiva
bidrag till barn utom
äktenskap eller till
sådant barns moder genom
dom eller föreläggande
fastställd i stat, där
den bidragspliktige icke
hade medborgarskap eller
hemvist, kan verkställig
-
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
borgerret eller Bopsel,
medmindre lian har givet
Mede under Sagen, eller
Stavningen eller Forelaegget
i behörig Tid er
kommet til hans Kundskab,
medens han opholdt
sig i Staten.
Artikel 2.
Bogsering örn Fuldbyrdelse
afsendes og modtages:
i
Danmark af vedkommende
Ministerium eller
af en Overovrighed;
i Finland af Udenrigsministeriet;
i
Island af Justitsministeriet;
i
Norge af vedkommende
Departement;
i Sverige af Udenrigsdepartementets
Retsafdeling
eller af en Lensstyrelse.
Begseringen skal vsere
ledsaget af Bevidnelse fra
den afsendende Myndighed
örn, at Dommen, Beslutningen
eller Vedtagelsen
opfylder de i Artikel
1 förste og tredje Stykke
fastsatte Vilkaar for Fuldbyrdelse.
Skriftstykker, som er
affattet paa Finsk eller
Isländsk, skal wsere ledsaget
af bekraeftet Overssettelse
i förnöden Udstrsekning
til Dansk,
Norsk eller Svensk.
Artikel 3.
Fuldbyrdelsen ivserkssettes
i hver Stat efter
der gseldende Lov, men
kan, forsaavidt angaar
skriftlige Vedtagelser, som
ikke er godkjendt af Domstol
eller administrativ
keutta tai kotipaikkaa,
ei täytäntöönpanoa voida
vaatia, ellei hän ole ollut
saapuvilla oikeudenkäynnissä
tahl oleskellessaan
maassa ole oikeassa a jassa
saanut tietoa haasteesta
tai ennakkomääräyksestä.
2 artikla.
Täytäntöönpanoa täman
sopimuksen mukaan
pyytää ja pyynnön ottaa
vastaan:
Tanskassa asianomainen
ministeriö, maaherra
tai Kööpenhaminan ylipresidentti;
Suomessa
ulkoasiainministeriö;
Islannissa
oikeusministeriö;
Norjassa
asianomainen
ministeriö; sekä
Ruotsissa ulkoasiainministeriön
oikeudellinen
osasto tai asianomainen
lääninhallitus.
Sen viranomaisen, joka
pyytää täytäntöönpanoa,
on liitettävä pyyntöön todistus
siitä, etta tuomio,
päätös tai sitoumus täyttää
1 artiklan ensimäisessä
ja kolmannessa kappaleessa
täytäntöönpanoa
varten määrätyt ehdot.
Asiakirjaan, joka on
suomen-tai islanninkielinen,
tulee olla tarpeellisilta
osin liitettynä oikeaksi
todistettu käännös
tanskan-, norjan- tai ruotsinkielelle.
3 artikla.
Täytäntöönpano tapahtuu
jokaisessa valtiossa
sielia, voimassa olevan
lain mukaan, mutta se
voidaan, mikali on kysymys
kirjallisesta sitoumuksesta,
joka ei ole tuo
-
het ej påfordras, med
mindre han inställt sig i
rättegången eller ock, medan
han uppehöll sig i
landet, i behörig tid erhållit
kännedom örn stämningen
eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning om erhållande
av verkställighet
göres och mottages:
i Danmark av vederbörande
ministerium eller
av amtman eller överpresidenten
i Köpenhamn;
i
Finland av ministeriet
för utrikesärendena;
i Island av justitieministeriet;
i
Norge av vederbörande
departement; samt
i Sverige av utrikesdepartementets
rättsavdelning
eller av länsstyrelse.
Den myndighet, som
gör framställningen, skall
därvid foga bevis, att domen,
beslutet eller förbindelsen
uppfyller de i artikel
1 första och tredje
styckena för verkställighet
stadgade villkor.
Handling, som är avfattad
på finska eller isländska
språket, skall vara
åtföljd av bestyrkt
översättning i erforderliga
delar till danska, norska
eller svenska språket.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i
varje stat enligt där gällande
lag men kan, där
fråga är örn skriftlig förbindelse,
som ej är fastställd
av domstol eller
administrativ myndighet,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
milisfang, nema Jvi
adeina, aö hann hafi insett
i rnålinu, eda stefnan eda
urskuröurinn hafi i ticka
tid ordid honum krinn,
medan hann dvaldi i
rikinu.
2. grein.
Beidni um fullna1 gju
er send frå og möttekin
af:
Danmörku hlutadeigandi
stjörnardeild eda
yfirstjörnarvaldi:
Med skjölum, sem
skräd eru å finsku eda
islensku, skal fylgia
stadfest Ryding, svo fullnsegjandi
sé, å dönsku,
norsku eda srensku.
3. grein.
JFullnsegj ugerdin framkvmmist
i hverju riki
samkvsemt Jar gildandi
lögum, en getur, ad Jivi
er snertir skriflegt samkomulag,
sem ekki er
samjykt af dömstölum
rett eller bopel, medmindre
han har avgitt mete
under saken eller i rett tid
har fått kunnskap örn
stevningen eller forelegget,
mens han opholdt
sig i landet.
Artikkel 2.
Begj tering om fullbyrdelse
avsendes og mottas:
i Danmark av vedkommende
ministerium eller
overovrighet;
Skriftstykker som er
avfattet på finsk eller
isländsk, skal v tore ledsaget
av bekreftet oversettelse
i förnöden utstakning
til dansk, norsk eller
svensk.
Artikkel 3.
Fullbyrdelsen iverksettes
i hver stat efter der
gjeldende lov, men kan,
forsåvidt der handles örn
skriftlige vedtagelser som
ikke er godkjent av en
domstol eller administra
-
het ej påfordras, med
mindre han inställt sig i
rättegången eller ock, medan
han uppehöll sig i
landet, i behörig tid erhållit
kännedom örn stämningen
eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning om erhållande
av verkställighet
göres och mottages:
i Danmark av vederbörande
ministerium eller
av o ver övrighed;
i Finland av ministeriet
för utrikesärendena;
i Island av justitsministeriet;
i
Norge av vederbörande
departement; samt
i Sverige av utrikesdepartementets
rättsavdelning
eller av länsstyrelse.
Den myndighet, som
gör framställningen, skall
därvid foga bevis, att domen,
beslutet eller förbindelsen
uppfyller de i artikel
1 första och tredje
styckena för verkställighet
stadgade villkor.
Handling, som är avfattad
på finska eller isländska
språket, skall vara
åtföljd av bestyrkt
översättning i erforderliga
delar till danska, norska
eller svenska språket.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i
varje stat enligt där gällande
lag men kan, där fråga
är örn skriftlig förbindelse,
som ej är fastställd av
domstol eller administrativ
myndighet, begränsas
i Finnlandi utanrikismålaråöuneytinu;
i Islandi dömsmålaråöuneytinu;
i
Noregi hlutaöeigandi
stjörnardeild;
i Svijjöd réttardeild
utanrikismålaråöuneytisins
eöa fylkisstjörn.
Beiöninni skal fylgja
vottorö Jess yfirvalds, er
hana sendir, um aö dömurinn,
urskuröurinn,
eöa samkomulagiö uppfylli
skilyröi 1. greinar,
fyrsty og Jriöju målsgreinar,
tyrir fullnsegju.
i Finnland av utenriksministeriet;
i
Island av justitsministeriet;
i
Norge av vedkommende
departement;
i Sverige av utenriksdepartementets
rettsavdeling
eller vedkommende
lensstyrelse.
Begj »ringen skal vserö
.ledsaget av bevidnelse fra
den avsendende myndighet
örn at dommen, beslutningen
eller vedtagelsen
opfyller vilkårene for
fullbyrdelse efter artikkel
1 förste og tredje ledd.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Myndighed, indsimenkes
til Indeholdelse i Lön,
eller hvad der i saa Henseende
sidestilles hermed.
Fuldbyrdelsen foregaar
uden Udgift for den bidragsberettigede,
medmindre
den ivserkssettes
efter Reglerne om Tvangsfuldbyrdelse
i fast Ejendom.
De indkomne Belob
oversendes til den Myndighed,
som har hegarot
Fuldbyrdelsen.
Artikel 4.
Bestemmelserne örn Underholdsbidrag
omfatter
ogsaa Bidrag til Udgifter
ved Barselfeerd samt til
Udgifter ved et Barns
yderligere Uddannelse eller
ved dets Daab, Konfirmation,
Sygdom og Begravelse.
Artikel 5.
Erstatning for Sagsomkostninger,
som er paalagt
den bidragspligtige
i Anledning af Afgorelsen
om Bidragspligt, kan inddrives
efter Reglerne i
denne Konvention.
Artikel 6.
Denne Konvention skal
ratificeres, og Ratifikationerne
udveksles i Oslo,
saa snart ske kan.
Konventionen trseder i
Kraft den 1. Januar eller
den 1. Juli, som folger
efter Udvekslingen af Ratifikationerne.
Enhver af Staterne kan
i Forhold til hver af de
mioistuimen tai hallinnollisen
viranomaisen vahvistama,
rajoittaa palkan
tai murin pidätykseen,
mika puheenaolevassa
suhteessa on siihen verrattava.
Täytäntöönpano suoritetaan
tuottamatta meno]
a elatusapuun oikeutetulle
henkilölle, ellei se ole
tapahtuva siinä järjestyksessä,
joka on voimassa
kiinteän omaisuuden osalta.
Kertynyt rahamäärä
lähetetään sille viranomaiselle,
joka on pyytänyt
täytäntöönpanoa.
4 artikla.
Elatusapua koskevat
määräykset tarkoittavat
myöskin synnytys- ja lapsivuodekustannuksia
sekä
lapsen erityistä kehittämistä
varten suoritettavaa
avustusta, niin myös
avustusta kaste-, kasteenliitonuudistus-,
sairaus- ja
hautauskustannuksiin.
5 artikla.
Kulujen korvaus, jota
elatusvelvollinen on velvoitettu
suorittamaan elatuskysymyksen
tutkimi-.
sen johdosta, voidaan perla
täman • sopimuksen
määräysten mukaisesti.
6 artikla.
Tärna sopimus on ratifioitava
ja ratifioimiskirjat
vaihdettava Oslossa
niin pian kuin tärna voi
tapahtua.
Sopimus tulee voimaan
ratifioimiskirjain vaihtamista
lähinnä seuraavan
tammi- tai heinäkuun 1
päivänä.
Jokainen sopimusvaltio
voi jokaisen muun sopi
-
begränsas till införsel i
avlöning eller vad därmed
i förevarande hänseende
är likställt.
Verkställigheten försiggår
utan utgift för den berättigade,
såframt den ej
skall ske i den ordning,
som gäller, beträffande
fast egendom.
Influtet belopp översändes
till den myndighet,
som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag
avse jämväl
bidrag tillförlossningsoch
barnsängskostnader
samt till utgifter för barns
särskilda utbildning, som
ock för dess dop, konfirmation,
sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning
som ålagts den bidragspliktige
i anledning av
underhållsfrågans prövning
kan indrivas enligt
reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall
ratificeras och ratifikationerna
skola utväxlas i
Oslo så snart ske kan.
Konventionen träder i
kraft den 1 januari eller
den 1 juli, som infaller
näst efter det ratifikationerna
utväxlats.
Envar av staterna kan
i förhållande till envar av
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
eda framkviEtndarvaldinu,
oröiö takmörkuö
vid, ad kaldin sé aftur
af launurn eda Ödra jivi
lika.
Fullnsegjugeröin framkvremist
ån kostnadar
tyrir medlagsrétthafa,
nema jivi adeius ad hun
sé framin eftir reglunum
um adför i fasteign.
Innkrafin medlög skulu
send Jivi yfirvaldi, sem
hefir beidst fullntegjugerdarinnar.
4. grein.
Akvaedin um medlög
nå einnig til medgjafa
vegna barnsfara og til
kostnadar vid mentun
barns, eda vid skirn j>ess,
fermingu, veikindi eda
greftrun.
5. grein.
Målskostnad, sein inedlagsskyldum
er gert ad
greida vegna åkvördunar
um medlagsskyldu, må
innheimta samkvremt
åkvsedum Jessa samnings.
6. grein.
Samning pennan ber
ad fullgilda og fullgildingarskjölin
skulu afhent
i Oslo eins fljött og
audid er.
Samningurinn gengur
i gildi 1. jandar eda 1.
juli nsestkomandi eftir
afhendingu fullgildingarskjalanna.
Sérhvert rikjanna
getur gagn vart kverju
tiv myndighet, innskrenkes
til avholdelse i lenn
eller fordring som i denne
henseende er likestillet
med lenn.
Fullbyrdelsen föregår
uten utgift for den bidragsberettigede,
medmindre
den iverksettes efter
reglene for tvangsfullbyrdelse
i fast eiendom.
De innkomne belop
oversendes til den myndighet
som har begjsert
fullbyrdelsen.
Ar tikkel 4.
Bestemmelsene örn underholdsbidrag
omfatter
også bidrag til utgifter ved
födsel og barselleie og
til utgifter ved et barns
utdannelse eller ved dets
dåp, konfirmasjon, sykdom
og begravelse.
Artikkel 5.
Erstatning for saksomkostninger
som er pålagt
den bidragspliktige i anledning
av avg j or elsen örn
bidragsplikten, kan inndrives
efter reglene i denne
konvensjon.
Artikkel 6.
Denne konvensjon skal
ratificeres, og ratifikasjonene
skal utveksles i Oslo
så snart skje kan.
Konvensj onell trer i
kraft den 1 januår eller
den 1 juli som folger efter
utvekslingen av ratifikasjonene.
Enhver av statene kan
i forhold til hver av de
9
till införsel i avlöning eller
vad därmed i förevarande
hänseende är likställt.
Verkställigheten försiggår
utan utgift för den berättigade,
såframt den ej
skall ske i den ordning,
som gäller beträffande
fast egendom.
Influtet belopp översändes
till den myndighet,
som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag
avse jämväl
bidrag tillförlossningsoch
barnsängskostnader
samt till utgifter för barns
särskilda utbildning, så
ock för dess dop, konfirmation,
sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning,
som ålagts den bidragspliktige
i anledning av
underhållsfrågans prövning,
kan indrivas enligt
reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall
ratificeras och ratifikationerna
skola utväxlas i
Oslo så snart ske kan.
Konventionen träder i
kraft den 1 januari eller
den 1 juli, som infaller
näst efter det ratifikationerna
utväxlats.
hilvar av staterna kan
i förhållande till envar av
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
andre opsige Konventionen
nied en Frist af seks
Maaneder til Ophor en
1. Januar eller 1. Juli.
Til Bekraeftelse heraf
Ilar de respektive Befuldmsegtigede
undertegnet
naorvaerende Konvention
og forsynet den med deres
Segh
Udfaerdiget i Oslo i et
Eksemplar paa hvert af
folgende Sprog: Dansk,
Finsk, Isländsk, Norsk og
Svensk, og for det Svenske
Sprogs vedkommende i to
Tekster, en for Finland
og en for Sverige.
Oslo, den 10 Februar
1931.
A. Oldenburg.
(L. S.)
musvaltion suhteen sanoa
irti sopimuksen, joka silloin
lakkaa olemasta voimassa
sen tammi- tai heinäkuun
1 päivän alusta
lukien, joka lähinnä seuraa
kuuden kuukauden
kuluttua siitä, kun irtisanominen
tapahtui.
Täman vakuudeksi ovat
asianomaiset valtuutetut
allekirjoittaneet tämän sopimuksen
ja varustaneet
sen sineteillään.
Alldar joitettu Oslossa
ybtenä suomen-,tanskan-,
islannin-, norjan- ja ruotsinkielisenä
kappaleena,
ruotsinkielisen tekstin käsittäessä
kaksi eri tekstiä,
toisen Suomea ja toisen
Ruotsia varten.
Oslossa, 10 päivänä
helmikuuta 1931.
de övriga uppsäga konventionen
till uppkörande
från och med den 1
januari eller den 1 juli,
som infaller näst efter sex
månader, sedan uppsägningen
skedde.
Till bekräftelse härav
hava de respektive fullmäktige
undertecknat
denna konvention och
försett densamma med
sina sigill.
Som skedde i Oslo, i
ett exemplar på finska,
danska, isländska, norska
och svenska språken, och
försåvitt angår svenska
språket i två texter, en
för Finland och en för
Sverige.
Oslo, den 10 februari
1931.
Rolf Thesleff.
(L. S.)
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
11
hinna sagt samningnum
upp med sex månaöa
fyrirvara,, hannig, aö
hann lisetti aö gilda 1.
januar eöa 1 juli.
jbessu til staöfestingar
haia umhoösmennirnir
undirritaö samning pennan
og sett undir hann
innsigli sin.
Gert i Oslo i einu eintaki
å islensku, dönsku,
finsku, norsku og ssensku,
og aö fvi er sienskuna
snertir i tveim textum,
öörum tyrir Finnland og
öörum tyrir Svifjöö.
Oslo, fann 10 febriiar
1931.
I umboöi Islands.
A. Oldenburg.
(L. S.)
andre si op konvensjonen
med en frist av seks måneder
til ophor den påfolgende
1 januar eller
1 juli.
Til bekreftelse herav
bär de respektive befullmektige
undertegnet nservserende
konvensjon og
försynt den med sine segh
Utferdiget i Oslo i ett
eksemplar på hvert av
folgende sprog: norsk,
dansk, finsk, isländsk og
svensk, og for det svenske
sprogs vedkommende i to
tekster, en for Finnland
og en for Sverige.
Oslo, den 10 februar
1931.
Aug. Esmarch.
(L. S.)
de övriga uppsäga konventionen
till upphörande
från och med den 1
januari eller den 1 juli,
som infaller näst efter sex
månader, sedan uppsägningen
skedde.
Till bekräftelse härav
hava de respektive fullmäktige
undertecknat
denna, konvention och
försett densamma med
sina sigill.
Som skedde i Oslo, i
ett exemplar på svenska,
danska, finska, isländska
och norska språken, och
försåvitt angår svenska
språket i två texter, en
för Sverige och en för
Finland.
Oslo, den 10 februari
1931.
Under förbehåll av ratifikation
av Hans Majestät
Konungen av Sverige
med Riksdagens samtycke.
Torvald Höjer.
(L. S.)
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Förslag
till
Lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland, Island eller Norge.
Härigenom förordnas, att vid tillämpning här i riket av den mellan Sverige,
Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februari 1931 avslutade konventionen
angående indrivning av underhållsbidrag följande skall lända till efterrättelse
:
1 §•
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse,
varigenom i Danmark, Finland, Island eller Norge någon förpliktats
eller utfäst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn
i äktenskap, styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant
barn, skall på begäran omedelbart verkställas här i riket efter vad nedan sägs.
År genom dom eller beslut bär i riket bidrag bestämt till lägre belopp eller
ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger, kan verkställighet i strid
häremot ej påfordras.
2 §.
Framställning örn erhållande av verkställighet göres hos utrikesdepartementets
rättsavdelning eller bos länsstyrelsen,
örn bidraget fastställts i Danmark, av vederbörande ministerium eller ock av
amtman eller överpresidenten i Köpenhamn;
örn bidraget fastställts i Finland, av ministeriet för utrikesärendelia;
örn bidraget fastställts i Island, av justitieministeriet; samt
örn bidraget fastställts i Norge, av vederbörande departement.
Vid framställningen skall vara fogat bevis av den myndighet, som gjort
framställningen, att domen, beslutet eller förbindelsen uppfyller de villkor för
verkställighet, som stadgas i första och tredje styckena av artikel 1 i ovannämnda
konvention.
Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara åtföljd
av bestyrkt översättning i erforderliga delar till svenska, danska eller norska
språket.
3 §.
I avseende å verkställigheten skall gälla vad örn svensk domstols lagakraftägande
dom är stadgat. Verkställigheten försiggår utan utgift för den berätti
-
Kungl. Maj:is proposition nr 78.
13
gade, såframt dea ej skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast
egendom. Utgift, för vilken befrielse sålunda njutes, skall gäldas av allmänna
medel.
Influtet belopp översändes genom rättsavdelningen eller länsstyrelsen till
den myndighet, som gjort framställningen.
4 §•
Vad i denna lag stadgas örn underhållsbidrag avser jämväl bidrag till förlossnings-
och barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning,
så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning. •
5 §.
Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning av underhållsfrågans
prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna lag.
Denna lag träder i kraft den dag Konungen bestämmer.
Genom denna lag upphäves vad i förordningen den 15 juni 1861 (nr 35) örn
verkställighet i Sverige av domar och utslag, meddelade av domstol i konungariket
Danmark, finnes stadgat rörande de ämnen, som i förevarande lag avses.
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 23 augusti 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Beskow, Borell, von Steyern, Lindskog, Bissmark.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler ett av lagberedningen
den 29 juni 1929 avgivet betänkande1, däri under rubriken Lagberedningens
förslag angående vissa''internationella rättsförhållanden II sammanförts
ett av särskilda delegerade uppgjort förslag till konvention mellan
Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag,
jämte motiv, samt ett inom beredningen utarbetat, likaledes av motiv
åtföljt förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda
i Danmark, Finland eller Norge.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över i lagberedningens
betänkande innefattade förslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamål inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
1 Statens off. utredn. 1929: 13.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
15
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 2 oktober
1929.
Närvarande:
justitieråden Stenberg,
Appelberg,
Tiselius,
regeringsrådet Söderwall.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
den 23 augusti 1929, hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättade förslag till
konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning
av underhållsbidrag och
lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland
eller Norge.
Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren Erik Lind.
Lagrådet fann förslagen föranleda följande erinringar.
Konventionsförslaget.
Artikel 1.
De svenska exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremal för
verkställighet, äro lagakraftvunnen dom och skriftlig förbindelse. Utanför
konventionens tillämpningsområde komma således utslag i lagsökningsmal.
Anledningen härtill beröres ej i motiven. Visserligen torde lagsökningsvägen
mindre ofta anlitas för utkrävande av fordringar å underhållsbidrag, men lagsökning
är dock den naturliga ordningen för ernående av exekution i fråga
om de synnerligen talrika avtalen örn underhåll åt barn utom äktenskap i de
fall, då införsel är utesluten på grund därav, att den underhållsskyldige ej är
löntagare. Då ej heller eljest något skäl torde kunna anföras för uteslutande
av lagsökningsutslagen, vilka enligt svensk rätt äro i fråga örn verkställbarhet
jämställda med domar, hemställer lagrådet, att även dessa utslag må upptagas
bland exekutionstitlar, å vilka artikel 1 skall hava avseende. I förhållande
till Danmark ligger en särskild anledning att ej lämna dem utom kon
-
16
Kungl. Majda proposition nr 78.
ventionen däri, att 1861 års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig
verkställighet av domar och utslag gäller även utslag i lagsökningsmål.
I samtliga de fördragsslutande staterna kunna förekomma interimistiska
förordnanden örn underhållsbidrag, vilka meddelas i Sverige och Finland av
domstol men i Danmark och Norge i administrativ väg. I motiven uttalas nu,
att nämnda förordnanden ej falla in under konventionen. Såvitt angår de
svenska och finska förordnandena, kan detta möjligen anses följa av konventionens
text. Vad åter beträffar de danska och norska förordnandena, ger
konventionstexten icke vid handen annat än att de interimistiska besluten utan
undantag äro exigibla. Denna oklarhet synes icke böra få kvarstå.
I artikelns andra stycke regleras bland annat det fall, då jämkningsbeslut,
varigenom underhållsbidrag sänkts, blivit meddelat i exekutionslandet; i sådant
fall kan allenast det lägre beloppet där uttagas. Har jämkningsbeslutet
meddelats i annan stat, blir således enligt regeln beslutet utan verkan i exekutionslandet.
Det ligger emellertid i sakens natur, att örn jämkningsbeslutet
tillkommit i samma stat som det ursprungliga beslutet och således verkställighet
i strid mot jämkningsbeslutet ej kan ske i den staten, sådan verkställighet
ej heller bör kunna vinnas i annan stat. Den, mot vilken verkställighet sökes,
bör alltså i detta fall lika väl som när jämkningsbeslut meddelats i exekutionslandet
kunna göra invändning mot förrättningen. Lagrådet har ansett sig
böra framhålla detta, då motiven tyckas giva vid handen, att det enda fall,
då ett jämkningsbeslut skall hindra verkställighet, föreligger när jämkningsbeslutet
meddelats i exekutionslandet.
Artikel 2.
Det i andra stycket av denna artikel avsedda beviset från det land, som
begär verkställighet, kan givetvis icke innefatta något bestyrkande av att i
det land, där verkställigheten är avsedd att äga rum, ej meddelats dom eller
beslut, varigenom underhållsbidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit
fastställt, att underhållsskyldighet icke föreligger. Stadgandet örn bevisets
innehåll torde därför böra hänföra sig icke till artikel 1 i dess helhet utan
endast till artikelns första och tredje stycken.
Artikel 3.
Enligt artikelns text skall verkställighet — bortsett från exekution i fast
egendom och vad därmed är likställt — försiggå utan kostnad för den berättigade.
Enligt motiven är emellertid meningen den, att om genom utmätning
icke erhålles tillräckligt belopp för gäldande av såväl underhållsfordringen
som utmätningskostnaden, kostnaden skall täckas i första hand och bristen gå
ut över fordringen; stadgandet skall allenast innebära, att örn det erhållna
icke ens räcker till gäldande av hela kostnaden, återstoden av denna icke skall
utkrävas av borgenären utan betalas med allmänna medel. Vad sålunda avses
torde böra erhålla tydligare uttryck genom någon omformulering av konventionstexten.
Kungl. May.ts proposition nr 78.
17
Lagförslaget.
I den mån lagrådets erinringar vid konventionen beaktas, påkallas ändringar
även i förevarande lag.
Ordalagen i andra och tredje styckena av denna paragraf kunna giva anledning
till antagande, att svensk exekutiv myndighet har att på samma sätt
pröva såväl huruvida begärd verkställighet helt eller delvis hindras av svensk
dom eller beslut, varigenom bidrag bestämts till lägre belopp eller det blivit
fastställt, att bidragsskyldighet ej föreligger, som även huruvida hinder mot
verkställighet möter på grund av konventionens bestämmelse, att verkställighet
av tredskodom i vissa fall ej må påfordras. Detta är emellertid ej avsett.
Väl skall självständig prövning ägnas lunder, som i det förra hänseendet kan
förefinnas, men i det senare avseendet skall myndigheten hava att lita till det
framställningen åtföljande beviset. Det skulle därför medföra ökad tydlighet,
örn tredje stycket, som för den svenska myndigheten ej har någon betydelse
utöver vad stadgandet örn nämnda bevis innehåller, finge utgå och i samband
härmed i första stycket inskötes, att den verkställighet, varom där talas, skall
ske i enlighet med bestämmelserna i den föreslagna lagen. Genom sistnämnda
ändring bleve hänvisning lämnad även till föreskriften i 2 § om beviset.
Då bevisets utfärdare jämväl har att tillse, att å den förevarande exekutionstiteln
verkställighet kan vinnas i den stat, där den tillkommit, borde tilllika
lämpligen ur första stycket uteslutas orden »och varå verkställighet kan
vinnas i den staten».
2 §•
I anslutning till vad som anförts vid konventionens artikel 2 och då konventionen
torde i stället för lagen böra citeras i andra stycket av förevarande paragraf,
hemställer lagrådet örn sådan ändring i detta stycke, att i det där
föreskrivna beviset skall vitsordas, att de i konventionens artikel 1 första och
tredje styckena stadgade villkoren för verkställighet äro uppfyllda.
3 §.
Jämlikt förevarande paragraf skall verkställighet i vårt land ske enligt här
gällande lag. I vår lag saknas emellertid exekutionsbestämmelser rörande någon
svensk motsvarighet till sådana beslut av administrativ myndighet, som
avses i den förevarande lagen. Meningen är uppenbarligen, att dessa beslut
skola verkställas lika som domstols lagakraftägande domar. Ett uttryckligt
stadgande därom synes böra upptagas i förevarande paragraf.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 65 haft. (Nr 78.)
2
18
Kungl. Maj :ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, frågan örn godkännande
av ett av delegerade för Sverige, Danmark, Finland och Norge avgivet förslag
till konvention mellan nämnda länder angående indrivning av underhållsbidrag.
Föredraganden anför:
»Genom beslut den 16 april 1926 har Kungl. Majit antagit en av den norska
regeringen gjord framställning örn deltagande i förhandlingar med danska,
finska och norska regeringarna för åstadkommande av en ordning angående
indrivning i en av staterna av underhållsbidrag, som fastställts i någon av de
övriga. Jämväl Danmark och Finland hava antagit den norska inbjudan.
Från svensk sida hava jämlikt Kungl. Maj:ts förordnanden i förhandlingarna
deltagit lagberedningens ordförande f. d. justitierådet B. Ekeberg samt
numera justitierådet A. Lindhagen och revisionssekreteraren E. Lind.
Ett under möte i Oslo år 1927 uppgjort utkast till konvention har tillställts
överståthållareämbetet samt de av Kungl. Majlis befallningshavande, som antagits
främst få att handlägga hithörande ärenden, nämligen befallningshavandena
i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Jämtlands
och Norrbottens län, ävensom statens inspektör för fattigvård och barnavård
samt utrikesdepartementets rättsavdelning, och hava från dessa myndigheter
yttranden inkommit.
Såsom resultat av förhandlingarna föreligger ett av de delegerade uppgjort
förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående
indrivning av underhållsbidrag.
Till detta förslag hava de svenska delegerade utarbetat särskilda motiv,
varjämte av dem uppgjorts förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag,
fastställda i Danmark, Finland och Norge.
Kungl. May.ts proposition nr 78.
19
I alla de nordiska ländernas inre lagstiftning finnas regler om fastställande Förslaget
och uttagande av underhållsbidrag, som på ett verksamt sätt tillgodose de under- 1 ti°™,en
hållsberättigades intressen. Den underhållspliktige kan emellertid genom flyttning
från ett nordiskt land till ett annat undandraga sig bidragets uttagande.
Utländsk dom eller annat avgörande är nämligen icke i något av de fyra länderna
exekutionstitel, örn ej särskild överenskommelse därom ingåtts. Mellan
de nordiska länderna existerar emellertid på detta område ej någon annan överenskommelse
än den år 1861 mellan Sverige och Danmark ingångna konventionen
om ömsesidig verkställighet av domar och utslag, vilken omfattar också
vissa underhållsbidrag; denna gör emellertid ej tillfyllest, bland annat enär
avtalen örn underhållsbidrag ej falla under konventionen och denna överhuvud
ej avser verkställighet genom införsel. Konventionsförslaget avser nu att
råda bot på missförhållandet att den underhållspliktige genom flyttning till
annat nordiskt land undandrager sig skyldighetens fullgörande; var än i Norden
han vistas, skall exekution kunna ske.
Även de, som ej äro medborgare i konventionsstat, omfattas av förslaget. En
utländsk underhållsskyldig bör lika litet kunna draga sig undan som en medborgare
i en nordisk stat, och är utlänningen berättigad till underhåll, bör han
i förevarande avseende ej vara sämre ställd än en medborgare i något av dö
nordiska länderna.
Förslaget avser allenast bidrag, som ha sin grund i en civilrättslig underhållsplikt.
Utanför falla sålunda kostnader för den underhållsberättigade, som
det allmänna på grund av offentligträttsliga regler åsamkats. De civilrättsliga
underhållsbidragen omfattas av konventionen, ändå att de fastställts före
dennas ikraftträdande.
Exekutionstitlar enligt förslaget äro lagakraftvunnen dom, administrativ
myndighets beslut eller skriftlig förbindelse att utgiva underhållsbidrag. (Angående
interimistiska beslut och svenska lagsökningsutslag se sid. 22). Att
nämnda förbindelser omfattas av förslaget är för oss av mycket stor praktisk
betydelse, särskilt i vad rör bidrag till utomäktenskapliga barn; i ej mindre än
90 procent av de fall, då faderskap och därå grundad underhållsskyldighet hos
oss fastställes, sker sålunda detta genom frivilligt erkännande. En förutsättning
för att ett i en av konventionsstaterna träffat avtal örn underhållsbidrag
skall vara verkställbar! i de övriga är, att verkställighet kan vinnas i den stat,
där avtalet slutits. I fråga örn svensk förbindelse kräves det sålunda, att
stadgad form iakttagits och att förutsättningarna i övrigt för införsel äro för
handen. Administrativ myndighets beslut har exigibilitet, därest det kan verkställas
i det land, där det meddelats.
När fråga är örn verkställighet utanför domslandet av dom eller annan exekutionstitel,
är städse ett av huvudproblemen, huruvida verkställigheten skall i
varje särskilt fall vara beroende på en prövning i exekutionslandet av den dömande
myndighetens kompetens eller avgörandets formella riktighet och exekution
således först få ske med stöd av ett beslut, som efter verkställd prövning
meddelas av myndighet i detta land (exekvatur), eller om omedelbar verkställighet
skall kunna ske. I regel brukar fordran på exekvatur uppställas, men
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
förslaget intager den motsatta ståndpunkten. Detta har berott på den nära
överensstämmelsen mellan de nordiska staternas materiella bestämmelser angående
underhållsbidrag och på det ömsesidiga förtroende, som råder med avseende
å dessa bestämmelsers handhavande. Den intagna ståndpunkten medför
minskad tidsutdräkt för sökanden och minskat besvär för exekutionslandets
myndigheter.
Från regeln örn exigibilitet har i förslaget stadgats det undantaget, att örn
genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag är bestämt
till lägre belopp eller ock är fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger,
verkställighet i strid häremot ej kan påfordras i den staten. Detta stadgande
i dess förra del har tillkommit med hänsyn till att för närvarande ej råder full
enhetlighet mellan de nordiska staternas prisnivå, arbetslöner m. m. Särskilt
på grund av den i Finland i förhållande till de övriga nordiska länderna rådande
lägre prisnivån understiga de bidrag, som fastställas i detta land, de belopp,
som i motsvarande fall utgå i de övriga länderna. Har exempelvis, efter
det bidrag till ett utomäktenskapligt barn utdömts i Finland, den underhållspliktige
mannen flyttat till Sverige, kan den här rådande högre prisnivån medföra,
att en höjning av bidragets belopp sker. Flyttar nu mannen tillbaka till
Finland, bör ej det i Sverige fastställda högre beloppet kunna uttagas i Finland,
där ett efter de finska förhållandena avpassat belopp bestämts. Det i
Sverige fastställda bidraget bör däremot kunna exekveras i Danmark eller
Norge; skulle emellertid i något av dessa land ett beslut om sänkning hava
utverkats, kan verkställighet för det överskjutande beloppet ej ske där.
Såsom ett undantag från huvudregeln örn nordisk exigibilitet har vidare upptagits
en föreskrift, att örn skyldigheten att utgiva bidrag till utomäktenskapligt
barn eller dess moder är fastställd i stat, där den bidragspliktige ej har
medborgarskap eller hemvist, verkställighet ej kan påfordras, med mindre han
inställt sig i rättegången eller oek, medan han uppehöll sig i landet, i behörig
tid erhållit kännedom örn stämningen (i Norge: föreläggandet). Att ett motsvarande
förbehåll ej gjorts i vad angår övriga grupper underhållspliktiga beror
på, att berörda fall äro de enda, där själva det familjerättsliga band, varå
underhållsskyldigheten grundas, är föremål för tvist.
Framställning örn verkställighet förmedlas av offentlig myndighet. I förslaget
äro de myndigheter angivna, som äga göra och mottaga sådan framställning.
Dessa myndigheter äro i Sverige utrikesdepartementets rättsavdelning
eller länsstyrelse. Den myndighet, som mottager framställningen, har att tillse
allenast, att den gjorts av vederbörande myndighet och att därvid fogats
vederbörligt bevis.
Verkställighet sker i var stat enligt där gällande lag. Detta innebär, att
verkställighet ej kan i något land ske medelst annan exekutionsform än som är
känd i det landet; hos oss kan alltså verkställigheten ske genom utmätning
eller införsel. Regeln innebär vidare, att verkställighet i exekutionslandet kan
påfordras allenast i sådan form som där eljest kommer till användning med
avseende å sådan exekutionstitel, varom fråga är. Härav följer t. ex., att ett
finskt avtal örn underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn, vilket i Finland
Kungl. Maj:ts proposition nr 78. 21
kan verkställas genom införsel eller utmätning, hos oss kan exekveras endast
genom införsel.
Enligt förslaget skall verkställighet försiggå utan utgift för den berättigade.
Den förrättningskostnad, som ej kan uttagas ur utmätt egendom, gäldas sålunda
i stället av exekutionslandet. Detta äger ej hos det land, varifrån verkställigheten
begärts, utkräva ersättning för sina utgifter.
Sedan verkställighet skett i exekutionslandet, skall det belopp, som därvid influtit,
översändas till den myndighet, som gjort framställningen.
Enligt särskilt stadgande i förslaget avse bestämmelserna örn underhållsbidrag
jämväl bidrag till förlossnings- och barnsängskostnader samt till utgifter
för barns särskilda utbildning, så ock för dess dop, konfirmation, sjukdom
och begravning.
På grund av gällande forumregler är det ofta ej möjligt för en i Sverige
bosatt moder till barn utom äktenskap — svensk eller utländsk medborgare —
att överhuvud taget få ett underhållsanspråk mot barnets fader prövat, örn
denne har hemvist i Norge. I sistnämnda land kan talan icke anhängiggöras,
ty enligt norsk rätt skall saken handläggas vid moderns forum. Enligt svensk
lag åter skall talan upptagas antingen vid svarandens — mannens — forum
eller vid lägersmålsforum. Örn nu mannen ej har forum här i landet och lägersmålet
ej heller ägt rum här, finnes varken i Sverige eller Norge forum för
upptagande av modems talan. I de svenska gränstrakterna till Norge har
nämnda förhållande, enligt vad erfarenheten utvisar, ej sällan lett till, att den
svenska modem och hennes barn lämnats rättslösa. Är däremot modern bosatt
i Norge men fadern i Sverige, kan bidragsplikten fastställas antingen;
vid moderns norska forarn eller vid barnafaderns forum här i riket.
Berörda missförhållande kommer att bliva avhjälpt, därest det föreliggande
förslaget antages. Norges delegerade har sålunda förklarat sig ämna föreslå
sådan ändring i de norska forumreglerna, att yrkande om underhållsbidrag till
barn utom äktenskap eller dess moder må upptagas ej blott vid modems eller
efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modem eller barnet är
bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska forum. Någon föreskrift
härom har ej kunnat upptagas i konventionen, som blott avser verkställighet,
men den nämnda norska lagändringen är en förutsättning för Sveriges
anslutning till konventionen.
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst
efter det ratifikationerna utväxlats i Oslo. Envar av staterna kan i förhållande
till envar av de övriga uppsäga konventionen till upphörande från och med den
1 januari eller den 1 juli, som infaller näst efter sex månader, sedan uppsägningen
skedde.
Enligt statsrådsprotokollet den 23 augusti 1929 har lagrådets utlåtande infordrats
över dels ifrågavarande konventionsförslag, dels berörda svenska lagförslag.
Lagrådet har den 2 oktober 1929 avgivit utlåtande, däri lagrådet gjort vissa
smärre erinringar mot konventionsförslaget. I anledning härav har — i samband
med förhandlingar, som under innevarande höst i andra ämnen ägt rum i
Lagrådet.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Köpenhamn mellan delegerade för de nordiska länderna — nu förevarande konventionsförslag
varit föremål för ytterligare överläggning.
Genom det föreliggande konventionsförslaget torde stora praktiska fördelar
komma att uppnås. Efter antagandet av denna konvention blir det ej längre
möjligt för den underhållspliktige att genom flyttning från Sverige till Danmark,
Finland eller Norge undandraga sig uttagande av ett fastställt familjerättsligt
underhållsbidrag. För min del är jag beredd att tillstyrka ej blott de
principer, varpå förslaget är byggt, utan ock den närmare utformning dessa
principer erhållit.
Den av lagrådet vid artikel 1 gjorda erinran beträffande interimistiska förordnanden
har jag ansett böra föranleda ett tillägg, som utmärker att också
svenska och finska sådana förordnanden äro exekutionstitlar enligt förslaget.
Lagrådet har vidare hemställt, att de svenska lagsökningsutslagen måtte
upptagas bland de exekutionstitlar, som enligt förslaget kunna bliva föremål
för verkställighet. Ehuru det torde vara av endast ringa praktisk betydelse, örn
lagsökningsutslagen medtagas eller icke, har jag dock — särskilt enär 1861
års konvention mellan Sverige och Danmark örn ömsesidig verkställighet av
domar och utslag gäller också utslag i lagsökningsärenden — ansett denna erinran
böra beaktas och därför åt ovannämnda tillägg till förevarande artikel
böra givas en lydelse, som omfattar ej blott de interimistiska, förordnandena
utan även lagsökningsutslagen.
Vad lagrådet vid artikel 2 hemställt har iakttagits.
I anledning av lagrådets erinran vid artikel 3 har en mindre jämkning vidtagits
i artikeln.
På grund av vad nu anförts tillåter jag mig förorda, att Kungl. Maj:t godkänner
konventionsförslaget i den lydelse härvid fogade bilaga1 utvisar, vilken
lydelse, enligt vad jag har anledning hoppas, bör kunna påräkna godkännande
även från de andra ländernas sida. Därest Kungl. Maj :t lämnar sitt bifall
till förslaget, lärer detsamma, innan ratifikation ifrågakommer, skola underställas
riksdagens prövning. I enlighet med vad jag förut framhållit, torde vidare
en ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätta, att sådan ändring
av de i Norge gällande forumreglerna kommer till stånd, att talan örn
underhållsbidrag till utomäktenskapligt barn eller dess moder kan föras vid
barnafaderns forum. Till dessa spörsmål liksom till frågan örn den lagstiftningsåtgärd,
som efter vad förut sagts påkallas av en eventuell ratifikation,
torde jag senare få återkomma.»
Föredraganden uppläser härefter ifrågavarande förslag till konvention mellan
Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag
samt hemställer, att nämnda förslag måtte godkännas av Kungl. Maj :t.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
H. Stefenson.
1 Lika lydande med den vid protokollet över utrikesdepartementsärenden fogade bilagan (sid. 24).
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
23
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 november 1929.
Närvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark,
Johansson, Dahl
Under
erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av chefen
för justitiedepartementet beslutat godkänna upprättat förslag till konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag,
hemställer ministern för utrikes ärendena, efter gemensam beredning
med bemälde departementschef, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sin
minister i Oslo envoyén T. Höjer att på grundval av berörda förslag med vederbörande
ombud från dansk, finsk och norsk sida — under förbehåll örn
ratifikation av Kungl. Maj :t med riksdagens samtycke — underteckna en konvention
i överensstämmelse med den text, som bilaga till protokollet i detta
ärende utvisar, ävensom förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig
ordning utfärdas.
Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti
övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj :t
Konungen lämna bifall.
Ur protokollet:
Sven Allard.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Bilaga.
Förslag
till
Konvention
mellan Sverige, Danmark, Finland oell Norge angående indrivning av
underhållsbidrag.
Artikel 1.
Lagakraftvunnen dom, administrativ myndighets beslut eller skriftlig förbindelse,
varigenom i en av de fördragsslutande staterna någon förpliktats eller
utläst sig att utgiva underhållsbidrag till make, förutvarande make, barn i äktenskap
styvbarn, adoptivbarn, barn utom äktenskap eller moder till sådant
barn och vara verkställighet kan vinnas i den staten, skall på begäran omedelbart
verkställas i annan fördragsslutande stat. Detsamma skall gälla sådant i
Sverige eller Finland av rätten, domaren eller överexekutor meddelat beslut
som kan verkställas lika med lagakraftvunnen dom.
Ar genom dom eller beslut i den stat, där verkställighet sökes, bidrag bestämt
till lägre belopp eller ock fastställt, att underhållsskyldighet ej föreligger,
kan verkställighet i strid häremot ej påfordras i den staten.
Ar skyldigheten att utgiva bidrag till barn utom äktenskap eller till sådant
barns moder genom ''dom eller föreläggande fastställd i stat, där den bidragspliktige
icke hade medborgarskap eller hemvist, kan verkställighet ej påfordras,
nied mindre han inställt sig i rättegången eller ock, medan han uppehöll sig i
landet, i behörig tid erhållit kännedom örn stämningen eller föreläggandet.
Artikel 2.
Framställning örn erhållande av verkställighet göres och mottages:
i Danmark av vederbörande ministerium eller av overövrighed;
i Finland av ministeriet för utrikesärendena;
i Norge av vederbörande departement; samt
i Sverige av utrikesdepartementets rättsavdelning eller av länsstyrelse.
Den myndighet, soia gör framställningen, skall därvid foga bevis, att domen,
beslutet eller förbindelsen uppfyller de i artikel 1 första och tredje styckena
för verkställighet stadgade villkor.
Handling, som är avfattad pa finska språket, skall vara åtföljd av bestyrkt
översättning i erforderliga delar till något av de andra språken.
Artikel 3.
Verkställigheten sker i varje stat enligt där gällande lag men kan, där fråga
är örn skriftlig förbindelse, som ej är fastställd av domstol eller administrativ
myndighet, begränsas till införsel i avlöning eller vad därmed i förevarande
hänseende är likställt.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
25
Verkställigheten försiggår utan utgift för den berättigade, såframt den ej
skall ske i den ordning, som gäller beträffande fast egendom.
Influtet belopp översändes till den myndighet, som gjort framställningen.
Artikel 4.
Bestämmelserna örn underhållsbidrag avse jämväl bidrag till förlossningsoch
barnsängskostnader samt till utgifter för barns särskilda utbildning, så ock
för dess dop, konfirmation, sjukdom och begravning.
Artikel 5.
Kostnadsersättning, som ålagts den bidragspliktige i anledning arv underhållsfrågans
prövning, kan indrivas enligt reglerna i denna konvention.
Artikel 6.
Denna konvention skall ratificeras och ratifikationerna skola utväxlas i Oslo
så snart ske kan. _
Konventionen träder i kraft den 1 januari eller den 1 juli, som infaller näst
efter det ratifikationerna utväxlats.
Envar av staterna kan i förhållande till envar av de övriga uppsäga konventionen
till upphörande från och med den 1 januari eller den 1 juli, som infaller
näst efter sex månader, sedan uppsägningen skedde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över
justitiedepartementsärenden, hållet inKonungen
i statsrådet å Stockholms
1930.
för Hans Majit
slott den 30 maj
N ärvarande:
Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden
Lubeck, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog,
Bissmark, Johansson, Dahl.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Bissmark, anmäler fråga om
Islands anslutning till konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och
Norge angående indrivning av underhållsbidrag och anför:
»På sätt framgår av statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl.
Maj :t nämnda dag med vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige,
Danmark, Finland och Norge avgivet förslag till konvention mellan dessa
länder angående indrivning av underhållsbidrag. Sedermera har förslaget i
det sålunda ändrade skicket godkänts av de övriga ländernas regeringar. Vissa
med förslaget sammanhängande frågor äro emellertid avsedda att regleras
\id konventionens undertecknande, varom underhandlingar för närvarande
pågå.
Såsom jag under nästföregående punkt i protokollet vid behandling av frågan
örn Islands anslutning till konventionen innehållande internationellt privaträttsliga
bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap nämnt, har
danska beskickningen i Stockholm i en den 30 maj 1930 dagtecknad skrivelse
till ministern för utrikes ärendena — under åberopande av ett av särskilda delegerade
upprättat protokoll i ämnet, vilket härvid torde få fogas såsom bilaga
framställt förfrågan, huruvida den svenska regeringen medgåve, att Island
anslöte sig jämväl till konventionen angående underhållsbidrag. För egen del
har jag redan förklarat mig hysa samma uppfattning som de delegerade, att
det vöre en fördel, örn Islands anslutning till konventionerna kunde vinnas redan
från. början. I formellt hänseende föranledes av Islands tillträde till konventionen
angående underhållsbidrag ej annan ändring i denna än att Island
upptages i rubriken näst efter Finland och att artikel 2 erhåller den lydelse,
som angives i nyssnämnda av de delegerade upprättade protokoll. I förslaget
till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda i Danmark,
Finland eller Norge bör Island upptagas näst efter Finland dels i rubriken, dels
i 1 § första stycket. Därest icke 1 § tredje stycket skall i enlighet med lag
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
rådets hemställan utgå — ett spörsmål vartill jag vid ett senare tillfälle torde
få återkomma — böra i detta stycke orden ’i Danmark eller Finland’ utbytas
mot: ’i Danmark, Finland eller Island’. I 2 § tillfogas, näst efter orden ’i Finland,
av ministeriet för utrikesärendena’; en ny rad, så lydande: örn bidraget
fastställts i Island, av justitieministeriet; samt’. Sista stycket av denna paragraf
erhåller följande lydelse: handling, som är avfattad på finska eller isländska
språket, skall vara åtföljd av bestyrkt Översättning i erforderliga delar till
svenska, danska eller norska språket.’»
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över de sålunda angivna
ändringsförslagen måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål
inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
H. Stefanson.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Bilaga.
Protokoll.
Sedan av delegerade för Danmark, Finland, Norge och Sverige förslag uppgjorts
till tva konventioner mellan nämnda länder, den ena innehållande internationellt
privaträttsliga bestämmelser örn äktenskap, adoption och förmynderskap,
och den andra angående indrivning av underhållsbidrag, har Islands
regering, i syfte att möjliggöra Islands anslutning till dessa konventioner, anmodat
Islands representant vid de förhandlingar, som pågå mellan nämnda
fem länder angående verkställighet av vissa domar, kommittered Krabbe, att
i samband med dessa förhandlingar lämna en redogörelse för den isländska
lagstiftningen i de ämnen, som beröras av nämnda konventioner, och har en
sådan redogörelse jämväl givits vid de förhandlingar, som ägt rum i Stockholm
den 28 april—9 maj 1930. Därvid har upplysts, att rättsförhållandena
angående äktenskap, förmynderskap och underhållsbidrag i Island äro reglerade
genom nyare lagstiftning — framförallt lag den 27 juni 1921 örn äktenskaps
ingående och upplösning, lag den 20 juni 1923 örn äktenskaps rättsverkningar,
lag den 14 november 1917 örn myndighet samt lag den 27 juni 1921 örn
föräldrar och barn utom äktenskap — vilka lagar bygga på gemensamma
nordiska rättsprinciper. Någon lagstiftning örn adoption finnes icke, men den
administrativa praxis, som på detta område utbildat sig, vilar på samma grunder
som den danska adoptionslagstiftningen. Vidare har upplysts, att Danmarks
regering på förhand förklarat sig ej hava någon erinran att göra mot
Islands anslutning till konventionerna.
Undertecknad Krabbe ävensom övriga undertecknade, ombud för Danmark,
Finland, Norge och Sverige vid de förhandlingar, som lett till berörda konventionsförslag,
hava med hänsyn till den rättslikhet, som enligt det nyss sagda
finnes mellan lagstiftningen på förevarande områden i Island och de övriga
nordiska länderna, funnit hinder ej möta för Islands anslutning till konventionerna.
Denna anslutning torde ej föranleda andra ändringar i dessa än att
1) Island upptages i konventionernas ingresser;
2) *— --; samt
3) att artikel 2 i konventionen angående indrivning av underhållsbidrag i
nedan angivna delar erhåller följande ändrade lydelse:
»Framställning---mottages:
i Danmark---overövrighed;
i Finland---utrikesärendena;
i Island av justitieministeriet;
i Norge — — — departement; samt
i Sverige ■—- — -— länsstyrelse.
Den myndighet---villkor.
* Här beröres en fråga, som är avsedd att regleras vid äktenskapskonventionens undertecknande
varom anderhandlingar för närvarande pågå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
29
Handling, som är avfattad på finska eller isländska språket, skall vara
åtföljd av bestyrkt översättning i erforderliga delar till danska, norska eller
svenska språket.»
Då Islands anslutning till konventionerna således föranleder allenast obetydliga
jämkningar i dessa samt något uppskov av praktisk betydelse med konventionernas
undertecknande följaktligen ej behöver inträda, därest Islands
anslutning kommer till stånd redan från början, få undertecknade förorda, att
en blivande framställning i detta syfte från Islands regering måtte vinna bifall
av de övriga regeringarna.
Stockholm den 9 maj 1930.
V. Bentson. Schröder. Aage Svendsen.
Jon. Krabbe. E. Alten.
F. Grönvall.
Birger Ekeberg.
Erik Lind.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 augusti
1930.
Närvarande:
justitieråden Stenberg,
Appelberg,
Tiselius,
regeringsrådet Söderwall.
Genom beslut den 29 november 1929 bade Kungl. Maj:t godkänt ett vid
statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för nämnda dag fogat
förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående
indrivning av underhållsbidrag.
Sedan härefter isländska regeringen gjort framställning örn Islands anslutning
till konventionen, vilken icke ännu undertecknats, hade förslag framlagts
till de ändringar, som av Islands tillträde påkallades i konventionsförslaget
ävensom i ett med anledning av Sveriges anslutning till konventionen
utarbetat förslag till lag örn indrivning i Sverige av underhållsbidrag, fastställda
i Danmark, Finland eller Norge.
Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden,
hållet inför Hans Maj :t Konungen i statsrådet den 30 maj 1930,
hade Kungl. Majit förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen
omförmälda ändamålet inhämtas över nämnda ändringsförslag.
Detta ärende föredrogs nu inför lagrådet av ledamoten i lagberedningen, revisionssekreteraren
Erik Lind.
Lagrådet — som med hänsyn till den mellan Island och Sverige bestående
rättslikheten på ifrågavarande område fann hinder icke böra möta mot Islands
anslutning till konventionen — lämnade de i remissen avsedda ändringsförslagen
utan anmärkning.
Remisshandlingarna skulle fogas vid detta protokoll.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
31
Utdrag av protokollet över justitiedepartement sär enden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 september 1930.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Österberg.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler, efter gemensam
beredning med tillförordnade chefen för utrikesdepartementet, lagrådets den 28
augusti 1930 avgivna utlåtande i den till lagrådet den 30 maj 1930 hänskjutna
frågan örn Islands anslutning till den föreslagna konventionen mellan Sverige,
Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag.
Efter redogörelse för utlåtandet hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t
måtte dels medgiva, att Island ansluter sig till konventionen, dels godkänna
att i anledning härav de i statsrådsprotokollet berörda den 30 maj 1930 omförmälda
ändringar vidtagas i konventionsförslaget.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet:
H. Sief enson.
32
Kungl. Maj :ts proposition nr 78.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 12 september 1930.
N ärvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Gyllenswärd,
Larsson, Holmbäck, Österberg.
Under erinran att Kungl. Maj :t förut denna dag på föredragning av chefen
för justitiedepartementet medgivit, att Island anslöte sig till den föreslagna
konventionen mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning
av underhållsbidrag, ävensom godkänt, att i anledning därav de ändringar
vidtogos i konventionsförslaget, som äro angivna i statsrådsprotokollet den
30 maj 1930, hemställer tillförordnade departementschefen statsrådet Gyllenswärd,
• efter gemensam beredning med förstbemälde departementschef, att
Kungl. Maj :t måtte med ändring av sitt den 29 november 1929 i ärendet givna
bemyndigande dels bemyndiga sin minister i Oslo envoyén T. Höjer att på
grundval av berörda förslag med vederbörande ombud från dansk, finsk, isländsk
och norsk sida — under förbehåll örn ratifikation av Kungl. Maj :t med
riksdagens samtycke — underteckna en konvention i överensstämmelse med den
text, vilken såsom bilaga fogats till protokollet över utrikesdepartementsärenden
den 29 november 1929, med iakttagande dock av förenämnda ändringar, dels
förordna, att behörig fullmakt för Höjer skall i vanlig ordning utfärdas.
Till vad under ovanstående punkt hemställts, däruti övriga
statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen
lämna bifall.
Ur protokollet:
M. Hallenborg.
Kungl. Majlis proposition nr 78.
33
Utdrag ctv protokollet över justitiedepartementsärenden, hultet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 13- februari 1931.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden
Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd, Larsson,
Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena anför chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:
»Enligt statsrådsprotokollet den 29 november 1929 har Kungl. Maj :t med
vissa ändringar godkänt ett av delegerade för Sverige, Danmark,^ Finland och
Norge avgivet förslag till konvention mellan nämnda länder angående indrivning
av underhållsbidrag. Kungl. Majit har därefter den 12 september 1930
dels medgivit, att Island anslöte sig till konventionen, dels godkänt att i anledning
därav de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda ändringar
vidtoges i konventionsförslaget. Förslaget i det salunda ändrade skicket har
godkänts jämväl av de övriga ländernas regeringar och den 10 februari 1931 i
Oslo av regeringarnas befullmäktigade ombud undertecknats att såsom konvention
gälla mellan nämnda länder.
Beträffande en särskild punkt i konventionen må det tillåtas mig att anföra
följande. Enligt andra stycket av konventionens artikel 2 skall den myndighet,
som gör framställning örn verkställighet, vid framställningen foga bevis,
att den exekutionstitel, som åberopas, uppfyller de villkor för verkställighet,
som stadgas i konventionen. Den norska regeringen har i en av Norges härvarande
minister ingiven, den 4 februari 1930 dagtecknad skrivelse meddelat,
att det från norsk sida förutsattes, att vid konventionens undertecknande genom
noteväxling komme att fastslås, att Norge för sitt vidkommande önskade,
att omförmälda bevis lämnades i form av ett bevis angående de villkor, som i
varje särskilt fall komme i betraktande. Några liknande önskemål hava ej
framställts från Danmark, Island eller Finland. Från dessa länders sida möter
alltså ej hinder för erhållande av verkställighet med stöd av bevis, som inskränka
sig till att, i överensstämmelse med konventionstextens lydelse, helt
allmänt fastställa, att villkoren för verkställighet äro uppfyllda. För min
del anser jag, liksom de svenska delegerade, att från svensk sida krav på mera
detaljerade bevis ej bör uppställas. Ett sadant krav lärer ej tjäna annat syfte
Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 1 sami. 65 haft. (Ar <8.) •>
opaginerad Kontrollera mot PDF
o4
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
än att för exekutionslandets myndigheter möjliggöra en kontroll däröver, att
vederbörande utländska myndighet vid bevisets utfärdande haft sin uppmärksamhet
riktad på var och en av de i konventionen uppställda förutsättningarna
för exekution. Något behov torde emellertid ej föreligga av särskild kontroll
däröver, att konventionens föga komplicerade regler bliva vederbörligen iakttagna
av de myndigheter i grannländerna, som enligt konventionen hava sig
anförtrott att utfärda ifrågavarande bevis, utan bevisen böra även i en sådan
allmän avfattning, som förut nämnts, kunna med fullt förtroende godtagas av
exekutionslandets myndigheter. I anledning av ovanberörda från norsk sida
framställda önskemål har Kungl. Majit emellertid ansett sig böra tillmötesgå
det norska önskemålet. Genom noteväxling mellan Sverige och Norge har sålunda
i samband med konventionens undertecknande fastslagits, att svenska
regeringen, i vad rör exekution i Norge, samtycker till att av svensk myndighet
utfärdade bevis, som avses i konventionens artikel 2 andra stycket, skola innehålla
uppgift örn, vilka av de i artikel 1, första och tredje styckena, för verkställighet
stadgade villkor i varje särskilt fall komma i betraktande, ävensom
bestyrkande av att dessa villkor äro uppfyllda. På nyss angivna skäl åter böra
bevisen, i vad rör exekution i de övriga länderna, erhålla den kortare avfattningen.
Denna avfattning bör förty iakttagas av de svenska myndigheterna
vid utfärdande av bevis för erhållande av verkställighet i Danmark, Island
eller Finland. När ansökan göres från Danmark, Finland, Island eller Norge
örn exekution här i riket, böra jämväl bevis avfattade på sistnämnda sätt godtagas
av våra myndigheter.
Sedan Sveriges minister i Oslo i ett memorandum till norska utrikesministern
erinrat, att ratifikation av konventionen från Sveriges sida förutsätter
sådan ändring av de norska forumreglerna, att yrkande örn underhållsbidrag
till barn utom äktenskap eller till dess moder må upptagas ej blott vid moderns
eller efter hennes död barnets forum i Norge utan även — örn modern eller
barnet är bosatt i annan nordisk stat — vid barnafaderns norska fomin, har i
förutnämnda från norsk sida avlåtna note meddelats, att proposition örn lagändring
av nyss angivna innebörd kommer att framläggas.
Samtidigt med konventionens undertecknande har vidare Sveriges minister
i Köpenhamn tillställt danska utrikesministern ett memorandum med förfrågan,
huruvida danska regeringen hade någon erinran mot att senast vid ratificeringen
av konventionen genom noteväxling eller i annan form träffades
överenskommelse med svenska regeringen därom, att konventionen den 25 april
1861 örn ömsesidig verkställighet av domar och utslag meddelade i Sverige
eller Danmark skall, såvitt rör ämnen, som avses i nu förevarande konvention,
upphöra att gälla den dag sistnämnda konvention träder i kraft; och har danska
regeringen förklarat sig ej hava något att erinra häremot.
Såsom statsrådsprotokollet den 29 november 1929 utvisar, skall konventionen,
innan ratifikation från Sveriges sida ifrågakommer, underställas
riksdagens prövning. I samband härmed torde jämväl böra komma under
bedömande spörsmålet örn de lagstiftningsåtgärder, vilka för Sveriges del påkallas
av en ratifikation av konventionen. Jag tillåter mig sålunda nu anmäla
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 78.
lagrådets den 2 oktober 1929 avgivna utlåtande i vad rör det den 23 augusti
1929 till lagrådet remitterade förslaget till lag om indrivning i Sverige^ av
underhållsbidrag, fastställda i Danmark, Finland eller Norge. De i statsrådsprotokollet
den 29 november 1929 berörda ändringar, som i anledning av vad
lagrådet anmärkt mot konventionsförslaget vidtagits i detta, hava föranlett
motsvarande ändringar i nyssnämnda lagförslag. Lagrådets erinringar i övrigt
mot 1—3 §§ i lagförslaget hava iakttagits, i samband varmed vissa jämkningar
av formell natur verkställts. Jag har ock att anmäla, att lagrådet i utlåtande
den 28 augusti 1930 angående frågan om Islands anslutning till konventionen
lämnat utan anmärkning de i statsrådsprotokollet den 30 maj 1930 omförmälda,
av Islands anslutning betingade ändringar i samma lagförslag.
Då, såsom förut nämnts, de bevis, som av de svenska myndigheterna utfärdas
angående förhandenvaron av villkoren för verkställighet, skola vara av
olika innehåll, allt efter som exekutionen skall ske i Norge eller i något av de ■
övriga länderna, men uttryck häråt ej lämpligen lärer böra givas i den svenska
indrivningslagen, torde det bliva nödvändigt att, till komplettering av
föreskriften i 2 § örn bevisens innehåll, i administrativ väg giva närmare
föreskrifter örn bevisens beskaffenhet vid dels verkställighet i Norge,
dels verkställighet i något av de övriga länderna. Till upplysning för dem,
som önska här i landet göra framställning örn erhållande av verkställighet i
Danmark, Finland, Island eller Norge, bör vidare i administrativ väg uppgift
lämnas, till vilken svensk myndighet framställningen skall göras, varjämte i
samma ordning bör, till ledning för de svenska myndigheterna, mera detaljerat än
i konventionen kunnat ske, fastslås, vilka av grannländernas myndigheter äro
behöriga att göra och mottaga framställning örn erhållande av verkställighet.
Dessa frågor torde framdeles få underställas Kungl. Maj :ts prövning.»
Föredraganden hemställer därefter, att Kungl. Hajd måtte genom proposition
dels äska riksdagens godkännande av ifrågavarande konvention, dels,
jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att antaga förutnämnda lagförslag
i dess omarbetade skick.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ragnar Kihlgren.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1931:78 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts ''proposition angående godkännande av en mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge den 10 februar a1 i texten