Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931/1932 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1931-02-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:91, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931/1932 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 91.

1

Nr 91.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931/1932 åt dels

kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt

kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels

ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given Stockholms

slott den 13 februari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee, Gtllenswäed,

Lansson, HolmbIck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla frågan om beredande av

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931/1932 åt de präster, som fått sina

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar.

Efter att under en följd av år hava varit oförändrade, undergingo grunderna

för ifrågavarande prästers dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1930/1931

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 77 käft. (Nr 91.) 1

Dyrtidstillägg

åt.

kyrkoherdar

och komministrar

i nyreglerade

pastorat m. fl.

prästmän.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. May.ts proposition Nr 91.

vissa jämkningar, beroende på den efter beslut av 1929 års riksdag och

samma års kyrkomöte tillkomna nya lagstiftningen om provisorisk tilläggslön

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m.

Denna lagstiftning har nämligen föranlett, att prästernas dyrtidstillägg

för tiden från och med den 1 maj 1930 beräknats efter delvis andra grunder

än dittills. Genom nämnda lagstiftning är föreskrivet, att den förut

till prästerna utgående tillfälliga löneförbättringen skulle från och med sagda

dag upphöra att utgå. I dess ställe äga prästerna uppbära provisorisk tillläggslön

eller — i fråga om kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

provisoriskt tilläggsarvode. Genom denna förändring hava prästerna

i lönehänseende blivit jämställda med statens befattningshavare med nyreglerad

avlöning, och på grund härav har förutsatts, att det till prästerna

utgående dyrtidstillägget, som förut beräknats efter de för befattningshavare

med oreglerad avlöning gällande reducerade grunderna, numera skall utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

För närmare kännedom örn tillkomsten och beräkningen av nu gällande

grunder för prästerskapets dyrtidstillägg tillåter jag mig hänvisa till Kungl.

Maj :ts proposition nr 192 till 1930 års riksdag.

De grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg återfinnas

i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt

åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

med ett genom lag den 22 april 1921, nr 192, gjort tillägg.

Vad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg

först genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna örn prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1930/1931 återfinnas dels i kungörelsen den 20 juni 1930 (nr 281)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock i

kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 295) angående dyrtidstillägg åt innehavare

av prästerliga emeritilöner.

I likhet med vad hittills varit fallet, synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1931/1932 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga om de grunder, varefter statstjänstemannens

dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265), med däri senare vidtagna ändringar.

Emellertid förete de bestämmelser, som för närvarande gälla för präster
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

nas dyrtidstillägg, en del avvikelser från dem, som tillämpas i fråga örn

statens befattningshavare.

Med hänsyn till de säregna grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets

löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridande av kostnaden

för det till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man, då systemet

med så kallad glidande skala började användas för statstjänstemannens

del, icke lämpligt att övergå till samma system beträffande de i tjänst

varande prästmännen. Dessas dyrtidstillägg hava därför utgått efter ett

system med fixa belopp. För att bereda möjlighet att under löpande ecklesiastikårs

lopp vidtaga eventuellt nödig jämkning i det prästerna tilldelade

dyrtidstillägget har emellertid Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, därest

det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg beräknades,

under året bleve föremål för ändring, förordna, att det till prästerna

utgående tillägget skulle undergå skälig jämkning. Med anledning härav

har för ecklesiastikåret 1930/1931 stadgandet örn tilläggets storlek formulerats

på sådant sätt, att bestämmelsen förklarats skola gälla allenast tills

vidare och intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade. Under loppet

av sagda ecklesiastikår har emellertid icke någon jämkning av prästernas

dyrtidstillägg vidtagits.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det ansetts skäligt, att de i tjänst

varande prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemannens. För de senaste ecklesiastikåren har det

till prästerna utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att ligga

omkring tre enheter under statstjänstemannens. Ifrågavarande minskning

har ansetts lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser från de för statstjänstemannen gällande bestämmelserna,

vilka avvikelser i regel varit föranledda av hänsyn till det egenartade prästerliga

avlöningssystemet, torde icke vara av beskaffenhet att behöva särskilt

beröras.

Som jag nyss nämnde, har den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön

åt prästerskapet föranlett, att prästernas dyrtidstillägg numera böra utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari

1931 beträffande utgifterna (för flera huvudtitlar gemensamma frågor) har

statsrådet och chefen för finansdepartementet, under 7. Dyrtidstillägg, åt befattningshavare

i statens tjänst m. fl. ansett övervägande skäl föreligga att

vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1931/1932 utgå från en

levnadskostnadsindex av i medeltal 160. Då jämlikt § 4 i nyssberörda kungörelse

den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget till befattningshavare i

statens tjänst med reglerade löner utgår å den för månad uppburna avlöningen

efter det procenttal, som erhålles, då hälften av det av Kungl. Majit

fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekommande fall avjämnas

till närmast lägre hela tal och därefter i varje särskilt fall minskas med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

18, skulle procenttalet för budgetåret 1930/1931 för dylika befattningshavare

kunna beräknas till 12.

Som nyss nämndes har man plägat utmäta prästernas dyrtidstillägg så

att det ligger tre enheter lägre än statstjänstemannens. Även enligt de beräkningar,

som legat till grund för förslaget till nyssberörda lagstiftning om

provisorisk tilläggslön åt prästerskapet, har man utgått från att prästernas

dyrtidstillägg skulle så avvägas, att procenttalet för dyrtidstillägget beräknades

ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med nyreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1931/1932 böra beräknas till 9

procent. För att bereda möjlighet att under ecklesiastikårets lopp jämka

detta procenttal, torde böra föreskrivas, att bestämmelsen om procenttalet

skall gälla under ecklesiastikåret 1931/1932 tills vidare och intill dess Kungl.

Majit annorlunda förordnar.

Utöver de ändringar beträffande de i tjänst varande prästernas dyrtidstillägg,

som sålunda påkallas av den ändrade levnadskostnadsindex, synas

inga andra ändringar erfordras för ecklesiastikåret 1931/1932 i förhållande

till vad gäller för ecklesiastikåret 1930/1931.

Sedan emeritilönerna genom lagen den 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hava dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hava från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstilläggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg

åt emeriti finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927

(nr 295).

Enligt beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hava, i samband

med antagandet av den nya lagstiftningen om provisorisk tilläggslön,

vidtagits vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929,

nr 385, om ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen

den 18 mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fyllnadsbeloppet

har ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti

utgör 1,000 kronor.

Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr 295, meddelade

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti synes icke vara

påkallad för tiden efter utgången av april 1931.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, har, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1931/

1932 till 160. Då dyrortstillägget utgår efter ett procenttal, som* med 16

enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, torde man

sålunda hava att för budgetåret 1931/1932 räkna med ett procenttal av 14.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

Jag övergår härefter till att behandla dels frågan om kostnaden för dyrtidstillägget

under ecklesiastikåret 1931/1932, därest detta tillägg kommer

att utgå enligt de av mig förordade grunderna, dels och spörsmålet örn

kyrkofondens förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av sagda

kostnad.

Den minskade levnadskostnadsindex torde komma att medföra, att sammanlagda

dyrtidstilläggsbeloppet under ecklesiastikåret 1931/1932 blir mindre

än under nu löpande ecklesiastikår. Denna minskning torde blott i mycket

ringa mån komma att motvägas av ökning i de dyrtidstilläggsberättigade

prästernas antal. Endast 2 pastorat med tillhopa 7 prästerliga befattningshavare

ingå nämligen den 1 maj 1931 i ny lönereglering. Antalet präster,

berättigade att uppbära dyrtidstillägg, kan icke heller av annan anledning

beräknas undergå någon större ökning.

På grund av stadgandet i 4 § lagen den 30 augusti 1918 kommer en del

av dyrtidstillägget till det ordinarie prästerskapet och de ständiga adjunkterna

i nyreglerade pastorat att påvila pastoraten i form av ökade församlingsavgifter

inom den stadgade ramen av 6 öre per 10-krona av hela in

komstbeloppet. Återstoden av tillägget till nämnda befattningshavare får

kyrkofonden vidkännas dels i form av minskad inkomst av arrendemedel,

lägenhetsavgälder och räntor, vilka eljest skulle från pastoraten hava inlevererats

till fonden enligt 3 § 5 mom. kyrkofondslagen, dels genom ökad

utbetalning av skogsförsäljningsmedel, som tillkomma pastoraten enligt 19 §

4 mom. prästlöneregleringslagen, dels och genom förhöjda bidrag till pastoraten

enligt 21 § sistnämnda lag. Vad åter angår dyrtidstillägget till adjunkter

i egentlig bemärkelse, sjuklediga extra ordinarie präster, kontraktsprostar

och emeriti drabbar kostnaden härför allenast kyrkofonden.

Beträffande kostnaden för dyrtidstilläggen under ecklesiastikåret 1931/1932

och dess fördelning mellan pastoraten och kyrkofonden har inom ecklesiastikdepartementet

verkställts en approximativ beräkning, vars resultat sammanförts

i efterföljande tablå.

Ordinarie präster och ständiga adjunkter

Adjunkter i egentlig bemärkelse......

Sjuklediga e. o. präster............

Kontraktsprostar.................

Emeriti........................

Summa

dyrtidstillägg

Av totalbeloppet

bestrides av:

pastoraten

kyrkofonden

Kronor

Kronor

Kronor

1,560,000

60,000

2,000

10,000

140,000

437,000

1,123,000

60,000

2,000

10,000

140,000

Summa kronor

1,772,000

437,000

1,335,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

Såsom synes av tablån, beräknas utgifterna för prästernas dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1931/1932 enligt föreslagna grunder uppgå till ett

sammanlagt belopp av omkring 1,772,000 kronor, varav cirka 437,000 kronor

skulle bestridas av de särskilda pastoraten, under det att omkring

1.335.000 kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Jag kommer härefter till frågan örn kyrkofondens förmåga att bära den

på fonden belöpande andelen av utgifterna för dyrtidstillägget.

Enligt å statskontorets fondbyrå verkställda approximativa beräkningar

uppgick kyrkofondens behållning den 31 december 1929 till omkring

43.100.000 kronor. Fondens fordran hos domänstyrelsen kunde samma dag

uppskattas till cirka 5,058,000 kronor. Den 31 december 1930 hade enligt

a„ fond byrån verkställda beräkningar fondens behållning ökats till omkring

45.975.000 kronor. Fordringarna hos domänstyrelsen kunde då approxima
tivt

beräknas till 4,825,000 kronor. I förevarande sammanhang torde det

vara riktigast att icke räkna med de hos domänstyrelsen inneståeude medlen,

enär enligt 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning med kyrkofonden

avses endast de medel, som befinna sig under statskontorets förvaltning.

Kyrkofondens inkomster under år 1929 kunna alltså anses hava överstigit

dess utgifter — dyrtidstillägget inberäknat — för samma tid med 2 875 000

kronor. ’ ’

I § 5 första stycket lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) örn krigstidsunderstöd

stadgas,^ att kyrkofonden icke må för något år i vidsträcktare

män tagas i anspråk för gäldande av krigstidsunderstöd än som motsvarar

fondens återstående överskott för närmast föregående kalenderår, sedan

samtliga fonden eljest åliggande utgifter blivit bestridda. Till bestridande

av kostnaden för dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1931/1932 lärer således

enligt detta författnmgsrum få disponeras ett belopp motsvarande skillnaden

mellan fondens inkomster år 1930 och dess så att säga ordinarie utgifter

(d. v. s. de utgifter, som icke hänföra sig till dyrtidstillägget) under

samma år.

Såsom framgår av det förut sagda, har fonden under år 1930 ökats med

cirka 2,875,000 kronor. Fondens utgifter för dyrtidstillägg under samma år

beräknades i det vid proposition nr 192 till 1930 års riksdag i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 15 februari 1929 till omkring

1,970,000 kronor. Ett belopp av cirka 4,845,000 kronor skulle således

ro0f:LtanrdaS fÖr bestridande a^ dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1 • ^ fondens utgifter för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1931/1932 beraknats komma att uppgå till omkring 1,335,000 kronor, möter

med hänsyn till förenämnda lagbestämmelse intet hinder för beviljande av

dyrtidstillägg enligt de grunder, för vilka i det föregående redogjorts.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maid

måtte föreslå riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 91.

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1931/1932 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar, samt

att bemyndiga Kungl. Maj:t att, därest det tal för levnadskostnadsökningen,

i förhållande vartill statstjänstemännens

dyrtidstillägg utgår, blir föremål för ändring, förordna, att

det till de i tjänst varande prästmännen utgående dyrtidstillägget

skall undergå skälig jämkning.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Sprinchorn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:344 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931S1932 åt dels kyrkoherda s. 6 i texten
  2. SU 1931:164 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1931 /1932 åt dels kyrkoherdar och kommin s. 1 i texten