Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

1931-02-13 · 63 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 57 av 63 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1931:94, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

1

Nr 94.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana

egendomar; given Stockholms slott den 13 fébruari 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna l:o—17:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 13 februari 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anhåller att få underställa

Kungl. Marits prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, vilka

ärenden synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför

härom följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 1 sami. 80 haft. (Nr 9i.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

l:o.

Valsberga ni

2 med Lä?ismansmossen

nr 1 i Södermanlands

län.

Kronoegendomen % mantal Valsberga nr 2 i Åkers socken med Länsmansmossen

nr 1, en äng, i Länna socken av Södermanlands län är utarrenderad

för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,375

'' kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter

samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 15

juli 1929 har därefter uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig

ordning, och har förrättningen sedermera kompletterats med

utlåtande av nämnden den 2 oktober 1930. Av handlingarna i ärendet,

däribland en av distriktslantmätaren Johan W. Ström år 1925 över egendomen

upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen nära intill Valsberga station å Norra Södermanlands

järnväg och cirka 1 mil från Strängnäs, består av tre skiften:

hemskiftet samt ett större och ett mindre skogsskifte. Egendomen

har numera en areal av 81.238 hektar, varav 20.408 hektar åker, 2.544 hektar

äng, 57.952 hektar avrösningsjord och 0.334 hektar impediment. I denna

areal är ej inräknad den till Norra Södermanlands järnväg exproprierade

mark eller inom egendomens område befintliga samfällda ägor.

Den i Länna socken belägna ängen Länsmansmossen är belägen mer än

en mil från huvudgården och cirka 1h mil från Byringe station. Den

innehåller cirka 5 hektar äng.

Åbyggnaderna äro fullt tillräckliga för behovet. Någon nybyggnad behöver

ej förekomma under en kommande 20-årig arrendeperiod.

Åkerjorden på hemskiftet består mestadels av lerjord. På en remsa

öster örn järnvägen utgöres den huvudsakligen av dyjord, vilken är svårdikad,

kall och frostländig. På grund av läget torde densamma bäst användas

som permanent betesvall. Länsmansmossen är mycket sank och

kan blott vissa år beträdas.

Egendomen har andel i häradsallmänning med en beräknad årlig utdelning

av 125 kronor för oförmedlat mantal.

Taxeringsvärdet utgör 20,600 kronor för inägor och 14,400 kronor för

skogen. Länsmansmossen har åsatts ett taxeringsvärde av 400 kronor.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Boningshuset

vore i gott skick. Ladan behövde nybyggas. Övriga hus vore ganska

goda och tillräckliga för behovet. Då den jämförelsevis obetydliga egendomen

i kronans hand knappast kunde förväntas komma att nöjaktigt

förränta erforderliga nybyggnadskostnader, förordade de sakkunniga, att

egendomen försåldes. Inägorna borde jämte nödig skogsmark upplåtas i

en lott.

Domänintendenten i länet och Södermanlands läns hushållningssällskaps

egnahemsnämnd hava ifrågasatt egendomens försäljning i en lott med

undantag för Länsmansmossen, som borde försäljas särskilt för sig, örn

kringboende jordägare vore spekulanter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Uppskattningsnämnden har uttalat sig för en försäljning av huvudgården

nied nödig tilldelning av skogsmark. Länsinansmossen borde likaledes

försäljas. Den egentliga skogen, ägofig. nr 100 och 102, borde bibehållas

i kronans ägo. Egendomen, med undantag av förut försålda lägenheter

och ägofigurerna nr 100—102, har med en areal av 43.633 hektar, varav 20.408

hektar tomt och åker, 2.544 hektar äng, 20.347 hektar avrösningsjord och

O.334 hektar impediment, saluvärderats till 40,400 kronor, varav 15,831 kronor

för skogsmark och växande skog, 1,560 kronor för kapitaliserad allmänningsutdelning,

samt 6,000 kronor för byggnader, som av kronan inlösts

i samband med boställets indragning till kronan. Arrendevärdet

har beräknats till 1,000 kronor.

Egendomens arrendator vore ej hembudsberättigad vid egendomens

försäljning, då han arrenderat egendomen endast sedan år 1929.

Länsmansmossen har åsatts ett saluvärde motsvarande taxeringsvärdet

eller 400 kronor. Densamma borde utbjudas till kringboende för en

köpeskilling av 400 kronor att betalas kontant. Någon avgäld erlades

nu ej för Länsmansmossen. Innehavaren betalade endast skatten för

densamma.

Särskilda villkor angående fastigheternas användning eller örn aterköpsrätt

har nämnden icke funnit skäl föreslå; därest sadant förbehåll

bomme att göras, borde saluvärdena minskas med 10 procent.

Över jägmästaren har ej haft något att erinra mot förslaget örn egendomens

disposition.

Överlantmätaren har ansett, att hinder mot avstyckning av agotig. nr

100 och 102 icke torde förefinnas.

Med utlåtande den 6 december 1930 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, därvid styrelsen för egen del framhållit,

att styrelsen ej hade något att erinra mot att egendomen med undantag

av det större skogsskiftet försåldes, varvid huvudgården och Länsmansmossen

borde utbjudas var för sig å auktion. Mot de åsätta saluvärdena,

som enligt vad styrelsen under hand inhämtat beräknats såsom örn fastigheterna

vore i fullgott skick, hade styrelsen ej heller något att erinra.

Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition

finner jag mig kunna biträda.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1932 av den i kronans ägo

kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens

beslut i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 5/s mantal Valsberga nr 2

i Åkers socken med Länsmansmossen nr 1, en äng, i

Länna socken av Södermanlands län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt

den 14 mars 1932 försäljas huvudgården

Departements
chefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Edeby nr 1

och 2 i

Södermanlands

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

med ovan angivna areal av 43.633 hektar ävensom ängen

Länsmansmossen till saluvärden av 40,400 respektive

400 kronor samt därvid var för sig utbjudas till salu

enligt 15 § i nämnda förordning med iakttagande, att

endast kronoegendomen tillhöriga, å fastigheterna befintliga

hus och anläggningar ingå i försäljningen,

att fastigheterna försäljas i det skick, vari de på

grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande

arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,

samt att köpare av huvudgården skall utan ersättningäga

bekomma det foder, arrendatorn kontraktsenligt

är skyldig att avlämna utan ersättning.

2:o.

Kronoegendomen 2 mantal Edeby nr 1 och 2 i Björkviks socken av

Södermanlands län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1933 mot

ett årligt arrende av 1,160 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till upplåtelse

i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan

å dylika lägenheter funnes i orten, varjämte kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen. Den 24 juli 1930 har sedermera

uppskattningsförrättning hållits å egendomen i vederbörlig ordning. Av

handlingarna i ärendet, däribland en av dåvarande förste lantmätaren Gustaf

Indebetou år 1910 över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 2.5 mil från Alberga och 2.8 mil från Valla,

Bettna och Stigtomta järnvägsstationer samt 4.3 mil från Nyköping, har

enligt av distriktslantmätaren Gustaf Willén år 1930 upprättat sammandrag

över egendomens ägor en areal av 116.925 hektar, därav 48.8 9 3 hektar tomt

och åker, 67.660 hektar betes- och skogsmark samt 0.372 hektar impediment.

Åkerjorden utgöres huvudsakligen av sandblandad lerjord på god botten"

en mindre del utgöres av djup dyjord, som ej med fördel kan brukas som

aker utan mera lämpar sig till kultiverad betesvall.

Av åbyggnaderna hava redskapshus, ladugärd och loge nedbrunnit i juni

1930, och har brandskadeersättning för dessa inbetalts till kronan med

17,975 kronor. Kvarstående laga hus äro i gott skick. Då brandskadan

blivit botad, bliva åbyggnaderna tillräckliga för behovet.

Till egendomen utgående utdelning från allmänning utgör 250 kronor

för år.

Egendomens taxeringsvärde utgör 41,600 kronor för inägor samt 13,800

kronor för skog och skogsmark.

Kronojordstyckningssakkunniga, som besiktigat egendomen före branden,

hava framhållit, att från egendomen tidigare försålts bland annat en lägen
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 5

het, benämnd Edebynäs, om 6 hektar åker, vilken angränsade ett från huvudgårdens

byggnader avlägset beläget och för sig liggande åkerskifte örn cirka

15 hektar. Lägenhetsinneliavaren hade uttalat en önskan att få förvärva

ytterligare omkring 4 hektar för utökning av lägenheten. A detta inägoområde

läge den till gården nu hörande lägenheten Edebyborg, bebyggd

med stuga och bod, tillhöriga kronan, samt ladugård och loge, tillhöriga

huvudgårdens arrendator. Denna från huvudgården avlägset belägna jord

kunde med fördel frånskiljas, och borde härav cirka 4 hektar åker tilldelas

den försålda lägenheten Edebynäs och den återstående arealen, cirka 11

hektar, med byggnaderna vid lägenheten Edebyborg som stomme, utläggas

till en ny jordbrukslott. På grund av den svaga ladugården vid huvudgården

torde en försäljning jämväl av hemägorna kunna ifrågasättas. Då

husen i övrigt väl räckte för den vid byggnaderna belägna jorden, vilken

innehölle omkring 40 hektar åker, torde någon uppstyckning av denna icke

böra ifrågakomma, utan förordades hemägorna till upplåtelse i en lott.

Södermanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har i yttrande

den 15 mars 1930 förklarat sig dela kronojordstyckningssakkunnigas förslag

däri, att ett område örn 4 hektar åker borde frånstyckas och läggas till

Edebynäs. Därvid borde till Edebynäs läggas betesmark och något skogsmark.

Huvudgården borde därefter försäljas. Att jämväl frånstycka lägenheten

Edebyborg ansågs olämpligt, emedan den redan nu överbebyggda

huvudgårdens åkerareal därigenom bleve för knapp samt lägenheten bleve

mycket svårsåld, enär nya ekonomibyggnader måste uppföras. Bättre pris

vore att påräkna örn den areal, som skulle bilda lägenheten Edebyborg,

finge följa huvudgården än örn den försåldes som särskild lott.

Domänintendenten har i yttrande i mars 1930 uttalat, att man kunde

förutsätta en uppdelning av egendomen i flera brukningsdelar, varav nuvarande

arrendatorn borde tillerkännas hembud å huvudgården.

Upp skal turn g snämnden har jämväl föreslagit, att egendomen skulle försäljas.

Det hade ifrågasatts, att huvudgården skulle säljas i det skick, densamma

befunne sig efter den timade branden. Därest, såsom föreslagits,

lägenheten Edebyborg, på vilken blott funnes en skröplig stuga förutom en

arrendatorn av huvudgården tillhörig lada, skulle med eventuell utökning

försäljas särskilt, torde detta enligt uppskattningsnämnden säkerligen i hög

grad inveckla huvudgårdens byggnadsfråga. Nämnden har nied hänsyn tdl

att slitningar mellan grannarna vore att befara, därest Edebyborg försåldes

såsom självständig fastighet, avstyrkt förslag örn ytterligare lägenhetsbildning.

Likaledes har nämnden avstyrkt gjord framställning från ägaren av

den från kronoegendomen tidigare avsöndrade lägenheten Forsbergsdal örn

tillskiftning av fiske till nämnda lägenhet. Vad däremot anninge ifrågasatt

försäljning till ägaren av lägenheten Edebynäs av mark från kronoegendomen

bär nämnden förordat avstyckning av tvä med litt. H betecknade

områden örn tillhopa 2.3 8 hektar för sammanläggning med Edebynäs för

utökning av denna lägenhets betesmark och skog. För att förekomma intrång

å angränsande, till lådeby frälsegård hörande mark fran betande

kreatur borde till frälsegården* ägare, som uppgivit* vara villig därtill,

försäljas ett av frälsegården på tre sidor omgivet luigmarksskifte, litt. I.

Till försäljning hade alltså hiresia gils:

Huvudgården: areal 101.771 hektar, därav Leor hektar tomt, 47.237

hektar åker, 5.7 yä hektar vattensjuk åker, 46.76 1 hektar Ilag-, betes- och

skogsmark samt 0.372 hektar impediment. Saluvärde utan återköpsrätt

53,239 kronor 50 öre, därav 17,000 kronor för skogsmark och skog och

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 94.

5,000 kronor för lcapitaliserad allmänningsutdelning. Egendomen, som saluvärderats

i befintligt skick, borde försäljas och därvid hembjudas nuvarande

arrendatorn, vilken, ehuru nuvarande arrendet utlöpte den 14 mars 1933,

med hänsyn till de genom branden föreliggande särskilda förhållandena

borde få tillträda egendomen med äganderätt den 14 mars 1931 samt beviljas

ersättning för härigenom uppkommande två års mistning av det nuvarande

för honom fördelaktiga arrendet med 1,000 kronor för år.

Agolotten litt. H. i två skiften, ägofigurerna nr av 123, av 143 och av

148: areal 2.9 8 hektar, därav O.os hektar åker och 2.9 3 hektar betesmark.

Saluvärde 300 kronor för marken. Skogen å detta område skulle undantagas

vid försäljningen för att av huvudgårdens arrendator användas vid

återuppbyggandet av ladugården å egendomen. Området borde försäljas till

ägaren av lägenheten Edebynäs 2\ som förklarat sig önska inköpa detsamma

för sammanläggning med sistnämnda lägenhet.

Agolotten litt. /, ägofigurerna nr 101, 102, 102 a: areal 12.174 hektar,

därav O.03 hektar åker samt 12.144 hektar betesmark och holme i sjön

Yngaren. Med området borde följa rätt enligt 12 kap. 4 § jordabalken till

vatten, lundgrund och fiske i sjön Yngaren. Saluvärde 6,500 kronor. Lotten

borde hembjudas ägaren av Edeby frälsegård, Gustaf Jonsson, för sammanläggning

med frälsegården.

Åborätt, återköpsrätt och förbehåll örn viss användning har ansetts ej

böra ifrågakomma beträffande någon av försäljningarna.

Över jägmästaren har meddelat, att han till alla delar instämde i uppskattningsnämndens

förslag och att intet vore att erinra mot de skog och

skogsmark åsätta värdena. Med hänsyn till förestående nybyggnad av

ladugård m. m. borde någon reducering av virkeskapitalet före försäljningen

icke ifrågasättas.

Öv er lant mätaren har anfört, att, då de till avstyckning ifrågasatta lotterna

litt. H och I icke till omfång och belägenhet samt beskaffenhet i övrigt

torde kunna användas såsom fastigheter för sig, erfordrades jämlikt 19 kap.

3 § lagen örn delning av jord på landet sammanläggning av de avstyckade

områdena med respektive fastigheter, till vilka de skulle brukas. Sådan

sammanläggning syntes kunna äga rum beträffande lotten litt. H med lägenheten

Edebynäs 2''. Lotten litt. I vore avsedd att brukas till Edeby frälseegendom,

som utgjordes av två jordeboksenheter, ■/, mantal Edeby nr 3 och

''/s mantal Edeby nr 4, som icke delats genom lantmäteriförrättning. En

sammanläggning mellan lotten litt. I och Edeby frälsehemman förutsatte

således sammanläggning även mellan Edeby nr 3 och 4, vilket icke torde

möta något hinder. I upplåtelseavtalen rörande lotterna litt. H och I syntes

emellertid böra intagas bestämmelse örn, att försäljningen ägde rum under

förutsättning, att erforderlig sammanläggning kunde komma till stånd.

Ehuru icke oundgängligen nödvändig ville överlantmätaren ifrågasätta en

sammanläggning jämväl mellan de kronan tillhöriga jordeboksenheterna

Edeby nr 1 och 2.

Med utlåtande den 30 december 1930 har domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen hade satt sig i förbindelse med egendomens arrendator, Fritz

Anderzon, nied förfrågan, huruvida han vore villig att med tillträdesrätt

den 14 mars 1931 inköpa egendomens huvudgård, men hade Anderzon förklarat,

att han ansåge sig ej kunna gå i land därmed samt att han ej heller

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

vore villig att sistnämnda dag frånträda arrendet. På grund härav hade

styrelsen gått i författning om uppförande av ny ladugård å egendomen

med stall och loge. Då huvudgården saluvärderats i befintligt skick och

vid saluvärdets bestämmande hänsyn tagits särskilt till de förhållanden,

som uppkommit genom den timade branden, och under förutsättning att

egendomen skulle få tillträdas redan den 14 mars 1931, ansåge styrelsen

föreliggande uppskattning ej kunna läggas till grund för beslut örn huvudgårdens

försäljning. Jämväl arrendevärdet syntes vara beräknat med hänsyn

till de förhållanden, som rådde till följd av branden. Med hänsyn därtill

hade styrelsen för avsikt att, så snart den nya byggnaden uppförts och

avsynats, vilket beräknats kunna ske under år 1931, föranstalta örn ny

uppskattningsförrättning å egendomen. Styrelsen ansåge på grund därav,

att frågan örn huvudgårdens försäljning borde få förfalla. Då det emellertid

vore tvivel underkastat, att huvudgården, sedan den beslutade nybyggnaden

kommit till stånd, komme att föreslås till försäljning, ansåge styrelsen,

att frågan örn försäljning av de två därtill föreslagna områdena redan

nu borde upptagas till prövning, särskilt med hänsyn till att de personer,

till vilka områdena vore avsedda att försäljas, uttryckt en önskan, att försäljningsfrågorna

snarast måtte avgöras.

Under hand hade styrelsen från domänintendenten inhämtat, att, därest

förbehåll örn återköpsrätt skulle göras, saluvärdena borde reduceras med 15

procent, att arrendevärdet för lotten litt. H uppskattats till 15 kronor och

för litt. I till 150 kronor, samt att ägaren av Edebynäs önskade inköpa

lotten litt. H utan därå växande skog för 300 kronor och ägaren av Edeby

frälsegård lotten litt. I för 6,500 kronor.^

Förtegen del hade styrelsen ej något att erinra mot uppskattningsnamndens

förslag till försäljning av lotterna litt. H och I.

Då ägarna av Edebynäs och Edeby frälsegård ej vore hembudsberättigade

vid försäljning av lotterna respektive litt. H och I, torde ärendet höra

underställas riksdagens prövning.

Beträffande egendomens huvudgård, varå nya byggnader skola uppföras Departement ■

och för vilken nuvarande arrende utlöper först den 14 mars 1933, finner chefen

jag i likhet med domänstyrelsen frågan örn försäljning icke böra för närvarande

upptagas till prövning. Lotterna litt. H och I torde däremot hora

försäljas med hembudsrätt på sätt domänstyrelsen föreslagit.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Edeby nr 1 och 2

i Björkviks socken av Södermanlands län må försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

tillträdesrätt den 14 mars 1933

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

dels lotten litt. H om 2.9 8 hektar mot en köpeskilling

av 300 kronor och med hemhudsrätt för ägaren av

Edebynäs,

dels ock lotten litt. I med en areal av 12.174 hektar

mot en köpeskilling av 6,500 kronor och med hembudsrätt

för ägaren av Edeby frälsegård nr 3 och 4,

under iakttagande, att köpeskillingarna skola erläggas

pa satt i 22 § B i förordningen stadgas, samt att lotterna

försäljas i det skick, vari de vid tillträdet betinna

sig.

3:o.

säS&ti 5 1 Sund “ 4 med «■ -tiord, Sund nr

Ostergötlands bolstads socken av Östergotlands län är utarrenderad till den 14 mars

Un- r f.1 m°* ett ärl1lfft arrende av F915 kronor. Från egendomen hava jämlikt

medgivande av riksdagen i skrivelser den 30 maj 1923 nr 255,

Pimkt 3, och den 2 april 1924 nr 70, punkt 4, upplåtits inalles 7 lägenheter

•i,. e.n aread av tlllll0Pa 4.514 hektar. Egendomen har under 1927 be
-aV

f r0T°.rdStyCkllin&SSakkunilisa'' och under 1928 undergått

uppskattningsforrattnmg i vanlig ordning. Av handlingarna i ärendet,

danbland en av lantmäteriauskultanten F. B. Harris 1920 upprättad karta

över egendomen med ett av distriktslantmätaren Adolf Hallander den 13

februari 1929 uppgjort förslag till uppdelning av egendomen i lotter, inhämtas

bland annat följande.

från Skh^inVl0? äT belägea illvid Fågelstads järnvägsstation, 7 kilometer

åker S iZ ^^ir aV 47f hektar’ därav 35‘34 hektar tomt och

aker, 1.434 hektar äng och odlingsmark samt 10.635 hektar avrösningsjord

iväSTh Siratlig! StS,ld "" - *" boni”*sh”“* - sorni-, obe.

dÄS£d8ls av saadmrl,a pä s“d-och örto“m -<* » »s

d.8SSÄ “aii:lS maj 1923 eSenfl°mens dåvaran
de

arrendator, A. Samuelsson, medgivits rätt att för egendomen jämte

övriga deltagare i ett. egendomen berörande dikningsföretag söka och

dduktighet i odlingslån för företagets utförande, har arrendatorn

jämlikt det örn egendomen gällande arrendekontrakt ålagts att utan avkort
å

rr<3ndtt r- 6r 1nnan e^sättninff Salda såväl de under arrendetiden

a egendomen belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens

stvtet14 maf,1931 då ännu ogulden andel av samma lån. Genom länsed

^soMionden 15 apri1 1926 ska11 odlingslånet amorteras med

24 kronor 72 ore under aren 1932-1956 och med 22 kronor 47 öre under

Kronojor dstyckning ssakkunniga hava föreslagit, att egendomen med

hänsyn till den otillräckliga åbyggnaden måtte försäljas, därvid fastigheten

syntes lämpligen bora disponeras sålunda: Närmast järnvägsstationen

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

Fågelstad borde utläggas ett område till mark för bostadstomter. Såsom

särskilda jordbrukslotter borde frånskiljas dels ett 2 kilometer från huvudgården

beläget utskifte örn 5.34 hektar åker, och dels ett område örn cirka

5 hektar åker, som vore skilt från huvudgården genom den över ägorna

gående järnvägen. Dessa lotter saknade byggnader. Den återstående

delen av huvudgården borde upplåtas som en särskild lott, vilken sålunda

komme att innehålla cirka 25 hektar åker; och borde till denna lott läggas

egendomens skogsmark.

I huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har egendomen

av vederbörande uppskattning snämnd värderats för försäljning i

följande sex lotter, därvid för särskild försäljning utstämplad skog icke

medräknats:

Lotten litt. E, huvudgården.

Ägofigurer å kartan: av 3, 17, 20, 22, 30, 31a, 31b, 32, 33, 35, 37, 41—44,

47_56, 59, 60, 62, 63, 66, 68, 69 och 71. Areal: 36.201 hektar, därav 24.1475

hektar tomt och åker, 1.434 hektar äng samt IO.6195 hektar avrösningsjord.

Saluvärde: 30,000 kronor, därav 7,198 kronor för växande skog. Arrendevärde:

1,100 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig R. E. Widoff, vilken enligt

domänstyrelsens resolution den 26 februari 1926 efter förenämnde Samuelssons

frånfälle medgivits övertaga arrenderätten till egendomen den 14

mars 1926. Enligt uppgift av uppskattningsnämnden har Widoff själv och

medlemmar av hans hustrus släkt innehaft egendomen på arrende under

minst 37 år i följd och därunder väl hävdat densamma. Widoff har erhållit

underrättelse angående saluvärdet för huvudgården och har förklarat

sig villig inköpa gården till angivna belopp.

Lotten litt. F, obebyggd.

Ägofigurer å kartan: 1 och 2. Areal: 5.12 hektar, därav 5.1175 hektar åker

och O.0025 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 4,130 kronor, därav 38 kronor

för växande skog. Arrendevärde: 155 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig Karl J. Karlsson, vilken äger

den lotten angränsande lägenheten Änghult örn 1 hektar åker och behövde

området för åstadkommande av en önskvärd utvidgning av samma lägenhet,

Lotten borde enligt uppskattningsnämnden hembjudas Karlsson, som

erhållit del av saluvärdet och förklarat sig villig köpa lotten till angivna

pris.

Lotten litt. G, obebyggd.

Ägofigurer å kartan: 18 och av 19. Areal: 5.79 hektar* därav 5.777 hektar

åker och O.013 hektar avrösningsjord. Saluvärde: 4,910 kronor. Arrendevärde:

230 kronor.

"Uppskattningsnämnden har funnit förevarande obebyggda lott för liten

men har icke velat motsätta sig de sakkunnigas förslag att utlägga området

till en särskild lott.

Lotten litt. H, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: O.099 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.

Arrendevärde: 5 kronor.

Lotten litt. J, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: 0.098 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.

Arrendevärde: 5 kronor.

Lotten litt. K, obebyggd bostadstomt.

Ägofigur å kartan: av 19. Areal: O.101 hektar åker. Saluvärde: 200 kronor.

Arrendevärde: 5 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Några särskilda villkor angående lotternas användning borde icke förekomma.

^ Anledning förelåge icke att förbehålla kronan rätt att köpa

lotterna åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast egendom. Om sådant

förbehåll gjordes, borde saluvärdena sänkas för lotterna litt. E, F och G

till respektive 27,000, 3,715 och 4,420 kronor och för envar av lotterna litt.

H, J och K till 180 kronor.

Över jägmästaren har anfört, att ur skogssynpunkt ingen som helst anledning

förefunnes att behålla denna avskilt belägna egendom, på vilken

i verkligheten torde komma ej så ringa administrationskostnad. Någon

utsträckt avforslingstid utöver den 14 mars 1931 för det särskilt utstämplade

och försålda virket vid egendomen behövde icke förbehållas.

Överlantmätaren har ansett anledning till någon erinran icke förefinnas

mot en försäljning av lotterna litt. E och F var för sig. Vidkommande uppdelningen

av hemskiftets ägor väster örn järnvägssträckningen Fågelstad—

Mjölby och vägen nr 23 a syntes böra ifrågasättas, huruvida icke den föreslagna

uppdelningen måste anses falla under bestämmelserna i jorddelningslagens

19 kap. 1 ■§. Området vore beläget i närheten av Fågelstads

järnvägsstation och från samma område hade åren 1923—1924 försålts tre

bostadslägenheter, R.Nr Sund Södergård 48, 49 och 413, och nu föresloges

försäljning av ytterligare tre mindre bostadslägenheter eller lotterna litt.

H, J och K. Genom inrättande av dessa bostadslägenheter komme dessutom

hela den återstående västra delen av skiftet eller föreslagna lotten

litt. G att helt avstängas från vägen nr 23 a, vilken väg syntes utgöra en

huvudtrafikled på orten. Genom nämnda avstängande försvårades en

styckningsplan å området litt. G, vilken plan måste komma till stånd, då

området på grund av belägenheten komme att med största sannolikhet förr

eller senare exploateras till byggnadstomter.

På grund av det anförda ville överlantmätaren föreslå, att lotterna litt.

G, H, J och K försåldes som en enda lott utan förbehåll örn återköpsrätt

eller alternativt att lotten litt. G försåldes för sig men att i sådant fall av

lotten litt. H undantoges en 6 meter bred väg intill gränsen mot förut

försålda lotten litt. D (= avsöndrade lägenheten Sund Södergård 413) samt

att återstoden av lotten litt. H tillsammans med lotterna litt. J och K uppdelades

i endast två bostadslägenheter.

Vederbörande länsarkitekt har anfört, att han mot överlantmätarens förslag

intet hade att erinra utom vad beträffade alternativa förslaget, att lotten

litt. G försåldes för sig under villkor att av lotten litt. H undantoges en

6 meter bred väg intill gränsen mot förut försålda lotten litt. D samt att återstoden

av lotten litt. H tillsammans med lotterna litt. J och K uppdelades i

två bostadslägenheter. Ett dylikt förfaringssätt avsåge visserligen att säkerställa

väg till lotten litt. G men torde icke kunna anses på nöjaktigt sätt

ersätta erforderlig av länsstyrelsen godkänd plan för områdets ordnande,

så mycket mindre som en dylik anordning enligt arkitektens uppfattning

onödigtvis skulle föregripa lösandet av en ändamålsenlig styckningsplan.

Samma olägenheter syntes vidlåda ett inom domänstyrelsen väckt förslag

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

om försäljning av lotterna litt. G och. H som en lott samt lotterna litt. J

och K var för sig. På grund av vad sålunda anförts ville länsarkitekten

tillstyrka försäljning av lotterna litt. E och F var för sig samt lotterna litt.

G, H, J och K som en enda lott. Skulle de sistnämnda fyra lotterna icke

försäljas som en enda lott, torde upprättandet av styckningsplan för området

i enlighet med jorddelningslagens 19 kap. 1 § böra tillgripas.

Länsstyrelsen har uttalat sin anslutning till länsarkitektens yttrande och

har i övrigt icke haft något att i ärendet erinra.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 21 november 1930 underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning, har icke funnit något att erinra mot

försäljningen av lotterna litt. E och F enligt nämndens förslag. Med anledning

av vad överlantmätaren, länsarkitekten och länsstyrelsen anfort

beträffande lotterna litt. G, H, J och K skulle kunna ifrågasättas uppgörande

av en styckningsplan för området i enlighet med bestämmelserna

i jorddelningslagens 19 kap. 1 §. Emellertid torde det, .enligt vad

styrelsen av domänintendenten inhämtat, ännu komma att dröja åtskillig

tid, innan en exploatering av området för tomtändamål kunde äga rum.

Några spekulanter hade icke anmält sig till de tre tomter, som nu av

nämnden utlagts. Då gården i övrigt komme att försäljas, torde området

icke heller med någon ekonomisk fördel kunna bibehållas i statens

ägo i avvaktan på uppkomsten av behov av tomtmark i större utsträckning.

Med hänsyn till de negativa resultat, verkställda utbud av obebyggd

jord norr örn Skåne lämnat, torde en försäljning av området såsom

jordbrukslägenhet oaktat det i och för sig fördelaktiga läget undei

nu rådande konjunkturer enligt domänstyrelsen knappast kunna genomföras.

Vid sådant förhållande syntes området lämpligast böra utbjudas

å offentlig auktion. Efter förslag av domänintendenten borde saluvärdet

i sådant fall för området bestämmas till 5,200 kronor.

Styrelsen har föranstaltat örn egendomens skötsel och vård till den 14

mars 1932.

Jag finner icke anledning till erinran mot egendomens försäljning. Vad

angår styckningsförslaget, anser även jag lämpligast, att lotterna litt.

G, H, J och K gemensamt utbjudas å offentlig auktion. Förbehåll örn

återköpsrätt skulle i detta fall kunna tänkas böra ifrågakomma beträffande

den obebyggda lotten litt. G + H + J + K. Med hänsyn till vad

domänstyrelsen anfört om de antagliga svårigheterna att försälja ifrågavarande

obebyggda lott samt de av kronojordstyckningssakkunniga och

över jägmästaren anförda skäl för lämpligheten för kronan att avhända

sig egendomen, anser jag mig i överensstämmelse med vad myndigheterna

härutinnan förordat icke böra ifrågasätta tillämpning av återköpsrättsinstitutet.

Departementschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Klint nr 1

med Klint nr 2

i Östergötlands

län.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Sund nr 4 Södergård

nied en utjord, Sund nr 5, i Fivelstads socken av Östergötlands

län må försäljas enligt förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. sålunda:

lotten litt. E med en areal av 36.201 hektar och ett saluvärde

av 30,000 kronor samt med hembudsrätt enligt

9 § i samma förordning för egendomens arrendator R.

E. Widoff,

lotten litt. F med en areal av 0.12 hektar och ett saluvärde

av 4,130 kronor samt med hembudsrätt för Karl

J. Karlsson, samt

lotten litt. Gr + H + J -f K med en areal av 6.088 hektar

och ett saluvärde av 5,200 kronor, vilken lott skall

som en enhet utbjudas till salu å offentlig auktion enligt

15 § i förordningen;

med iakttagande i övrigt, att lotterna må tillträdas

den 14 mars 1932, att endast kronoegendomen tillhöriga,

å lotterna befintliga hus och anläggningar ingå i försäljningen

av lotterna, att särskilt för sig utstämplad

skog ej ingår i försäljningen av lotterna, att lotten litt.

E övei lates i det skick, vari den på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn avlämnas, att de två övriga lotterna

överlåtas i det skick, vari de vid tillträdet befinna

sig, samt att köparen av lotten litt. E berättigas

att bekomma det foder, som arrendatorn av egendomen

har att vid avträdandet utan ersättning lämna.

4:o

Kronoegendomen 1 mantal Klint nr 1 jämte Klint nr 2, en utjord, i

Kuddby socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1933

mot en årlig arrendeavgift av 1,300 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, varefter domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet

till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan

å dylika lägenheter funnes i orten. Den 17 juni 1930 har uppskattningsförrättning

i vederbörlig ordning hållits å egendomen. Av handlingarna

1 ärendet, däribland en av kommissionslantmätaren G. W. Muntzing

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

år 1909 upprättad karta med beskrivning över alla ägorna till egendomen,

inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 16 kilometer från Söderköping och 3 kilometer

från närmaste järnvägsstation, Åsvittinge, innehåller en areal av 66.178

hektar, därav 45.3 7 2 hektar åker och tomt, 1.5 92 hektar äng, 17.18 4 hektar

avrösningsjord och 2.0 3 hektar impediment.

Samtliga åbyggnader utom boningshuset med källare samt en bodbyggnad,

äro mycket föråldrade, låga och otillräckliga samt tarva nybyggnad.

Åkerjorden, som är täckdikad utom 2.5 hektar, består av lera på lerbotten.

Egendomen har andel i allmänning till ett beräknat värde av 15

kronor årligen.

Egendomen deltager jämlikt medgivande av Kungl. Majit den 23 oktober

1915 och den 13 september 1928 dels i odlingslån med årlig amortering

enligt länsstyrelsens resolution den 15 oktober 1925 av 134 kronor 12 öre

för tiden 1924 — 1948 och 121 kronor 98 öre för 1949 dels ock i avdikningslån

med en årlig amortering enligt länsstyrelsens resolution den 8 oktober

1929 av 107 kronor 4 öre för tiden 1927—1951 och 97 kronor 34 öre för

år 1952.

Taxeringsvärdet å egendomen utgör 58,800 kronor, därav 4,000 kronor

för skog och skogsmark.

Kronojordstpckningssakkunniga hava anfört följande. Då på grund av

uthusbyggnadernas dåliga skick och otillräcklighet nybyggnadsarbeten förestode

vid egendomen, torde det bliva mest ekonomiskt för statsverket att

avhända sig egendomen. Jorden vore av styv beskaffenhet, varför någon

uppstyckning i mindre brukningsenheter knappast kunde tillrådas. De sakkunniga

förordade, att egendomen försåldes i en lott.

Domänintendenten har föreslagit försäljning av egendomen i en lott.

Östergötlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har tillstyrkt

egendomens försäljning, varvid densamma borde uppdelas i två ungefärligen

lika stora delar.

Uppskattning snämnden har upplyst, att till nämnden icke inkommit någon

framställning örn förvärvande av eget hem från egendomen samt att

icke heller någon del av egendomen ansågs vara lämplig därtill. Med hänsyn

till att, därest egendomen skulle bibehållas i kronans ägo, nytt ladugårdshus,

redskapshus och hemlighus borde uppföras under de fem första

arrendeåren, har nämnden funnit det vara för kronan fördelaktigare, att

egendomen försåldes, än att densamma ånyo utarrenderades.

Egendomen har saluvärderats till 46,100 kronor, därav för växande skog

1,801 kronor och för kapitalicerad allmänningsandel 300 kronor. Saluvärdet

har beräknats under förutsättning, att köpare skulle åläggas att betala de

efter tillträdesdagen förfallande annuiteterna för egendomen åvilande odlingslån.

Några särskilda villkor angående egendomens användning har nämnden

icke ansett böra fästas vid försäljningen, ej heller borde förbehåll göras

örn återlcöpsrätt för kronan. Skulle likväl sådan rätt förbehållas borde

saluvärdet skäligen nedsättas till 41,500 kronor.

Egendomens arrendevärde har beräknats till 2,230 kronor.

Nämnden förordar, att vid försäljningen hembudsrätt måtte tillerkännas

nuvarande arrendatorn, Arvid Karlsson, då denne jämte sin fader och

morfader under en lång följd av år innehaft arrendet av egendomen. Med

hänsyn till att arrendatorn under de senare åren täckdikat så gott som

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departement schefen.

14 Kungl. Maj-.ts proposition Nr 94.

hela egendomen mot en ersättning av endast 104 kronor per hektar och

ännu icke kunnat tillgodogöra sig en mot täckdikningskostnaderna svarande

nytta, borde han, därest han begagnade sig av hembudsrätten, åtnjuta avdrag

å saluvärdet med 4,600 kronor, vadan saluvärdet vid hembud för

arrendatorn skulle utgöra 41,500 kronor.

Vid uppskattningsförrättningen närvarande ombud för egnahemsnämnden

har framhållit lämpligheten av att egendomen brukades såsom en enhet.

Arrendatorn av egendomen har anhållit att få inköpa egendomen för en

köpeskilling av 41,500 kronor.

överjägmästaren i Östra distriktet har ansett, att egendomen lämpligen

borde försäljas.

Med utlåtande den 20 december 1930 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Med hänsyn till vad som uppgivits beträffande uthusbyggnadernas beskaffenhet

ansåge styrelsen det vara för kronan mest fördelaktigt, att egendomen

försåldes. Lämpligast torde därvid vara, att egendomen upplätes i

en lott. Mot det egendomen åsätta saluvärdet, 46.100 kronor, hade styrelsen

ej något att erinra. Beträffande av uppskattningsnämnden föreslagen nedsättning

i saluvärdet i anledning av å egendomen verkställd täckdikning

jämlikt av styrelsen lämnat medgivande, ansåge styrelsen med stöd av 9 §

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) skäligt, att arrendatorn, därest

han begagnade sig av hembudsrätt vid egendomens försäljning, måtte åtnjuta

avdrag å saluvärdet med ett belopp av 4,600 kronor. Särskilda villkor

angående egendomens användning eller örn återköpsrätt borde icke föreskrivas.

Styrelsen hade under hand inhämtat, att egendomen saluvärderats

i fullgott skick.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant detsamma blivit av domänstyrelsen

förordat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 1 mantal Klint nr 1 jämte Klint

nr 2, en utjord, i Kuddby socken av Östergötlands län

må med tillträdesrätt den 14 mars 1933 försäljas enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med ett

saluvärde av 46,100 kronor och hembudsrätt enligt

9 § första stycket i samma förordning för egendomens

arrendator Arvid Karlsson och med rätt för Karlsson

att, därest han begagnar sig av hembudsrätten, erhålla

avdrag å saluvärdet med 4,600 kronor, samt under

villkor i övrigt, att köparen skall svara för de å egendomen

å tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteterna

å de egendomen åvilande odlings- och avdikningslån,

ävensom för andra å samma tid belöpande onera

och utskylder av vad slag de vara må, att egendomen

överlåtes i det skick, vari den på grund av nu örn egen
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 94. 15

domen gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn

avlämnas, samt att köparen berättigas att utan ersättning

bekomma den kvantitet foder, egendomens arrendator

kontraktsenligt är skyldig att vid egendomens

avträdande utan ersättning avlämna.

5:o.

Kronoegendomen 1/= mantal Hultsbäcken nr 1 i Bälaryds socken av

Jönköpings län har varit utarrenderad till den 14 mars 1930 mot ett årligt

arrende av 725 kronor och är nu upplåten till den 14 mars 1932, varvid

betingats en årlig avgäld av 500 kronor. Enligt föreskrifterna i 13 § i

det av domänstyrelsen den 12 maj 1922 utfärdade arrendekontraktet, vilka

föreskrifter gälla även för arrendeåren 14 mars 1930—14 mars 1932, äger

arrendatorn, i händelse han på grund av lagligen tillkommet beslut får

under arrendetiden vidkännas betydligare kostnad för anläggning av ny

väg, att därför åtnjuta gottgörelse genom kostnadens fördelning på vissa

år i enlighet med bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari 1863. Jämlikt

nämnda författning må kostnaden, där beloppet behörigen styrkes,

efter vederbörande synerätts bestämmande vid först inträffade laga syn

till gottgörande fördelas på högst tjugu år, räknat från och med det år,

varunder anläggningen blivit fullbordad.

Ender 1927 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga,

och hava under 1927 och 1929 uppskattningsförrättningar hållits å

egendomen.

Av handlingarna i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Carl

E. Siewert år 1926 upprättad karta över inägorna samt rågångarna till

egendomen med beskrivning, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen O.o mil från Aneby järnvägsstation, har en

areal av 149.863 hektar, varav O.475 hektar tomter, 13.083 hektar åker och

trädgård, 12.148 hektar äng, 122.853 hektar skogs- och betesmark samt I.304

hektar impediment.

Åkerjorden består av fullt medelgod sandmylla på alvbotten men är

rätt mycket stenbunden.

Byggnaderna äro tillräckliga för behovet och nybyggnad erfordras ej

under de närmaste åren.

Egendomen har del i Norra Vedbo häradsallmänning för 1 mantal.

Kronojordstyckningssakkunniga hava på grund av den till egendomen

hörande stora skogsmarksarealen och då byggnaderna vore jämförelsevis

goda och för behovet fullt tillräckliga föreslagit, att egendomen måtte

tillsvidare bibehållas och ånyo utarrenderas.

Vid 1927 års förrättning har uppskattning snämnden med hänsyn till

åbyggnadens goda beskaffenhet och den till egendomen hörande betydliga

arealen skogsmark, vilken vore av god beskaffenhet och beväxt med

värdefull skog i kraftig växt, föreslagit, att egendomen måtte i sin helhet

bibehållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas. Någon framställ
-

Hultsbäcken

nr 1 i Jönköpings

län.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

nmg om forvärv av jord från egendomen hade ej förekommit. Egendomens

arrendevarde Ilar av nämnden beräknats till 525 kronor.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot nämndens förslag.

°vlrja9mc!faren hav föreslagit, att inägorna till egendomen matte försaljas

och ad egendomen i övrigt måtte med utmarken till den i närheten

belägna kronoegendomen Töllö sammanföras till en kronopark.

o“afIednmf av ''''a4 överjägmästaren anfört har domänstyrelsen föranstaltat

örn salu värdering av egendomens inägor: och har vid denna förrättning,

som hållits år 1929, uppskattning »nämnden till försäljning föreslagit

egendomens huvudgård med de områden — fördelade i två skiften

hemskiftet och madskiftet — som å förberörda karta utmärkts hemskiftet

med agofigurerna 1—la2 av 153, av 154, 171—175 och av 176 samt madskiftet

med agofigurerna av 159, av 160, av 161, 162, av 163, av 164, av 165, 166

mebeli» innehäller en areal av 60.871 hektar, därav

“ hektar aker, 12.168 hektar äng och 36.617 hektar avrösningsjord.

Egendomens arrendator, Valfrid Johansson, tillträdde arrendet år 1923,

vid vilken tidpunkt åkern var synnerligen stenbunden och illa brukad.

Enligt arrendekontraktet ålåge det arrendatorn att under arrendetiden

ärligen upptaga och bortföra minst åttio jordfasta stenar och två stenrör

Under sm arrendetid hade arrendatorn ej blott fullgjort denna skyldighet

utan aven bortfort sten till sådan myckenhet att, örn han fortsatte därmed

ytterligare några år, åkern kunde hilva befriad från all sten, som

vöre synlig över marken. Arrendatorn hade dessutom i hög grad förbättrat

jordbruket och underhållit byggnaderna väl. Värdet av det förbättringsarbete,

som arrendatorn utfört å jordbruket utöver vad som ålef

ann i°n°m geii°m arrendekontraktet, hade av nämnden uppskattats till

1,^00 kronor. Pa grund karav och då arrendatorn vore mindre bemedlad

har nämnden tillstyrkt hembud för honom vid blivande försäljning, ehuru

han val avtradet ej innehaft arrendet i 10 år. Skulle arrendatorn icke

erhålla liembudsratt eller pa grund av ekonomiska skäl icke mäkta förvarva

iörsaljmngslotten, borde egendomen ånyo utarrenderas.

Enligt lagen örn enskilda vägar hade delning verkställts beträffande utfartsvagen

fran Vimanstorp förbi kronoegendomen till allmänna vägen

iQ9Rrlieten aV Bälaryds kyrkoby och hade förrättningen den 24 januari

-i vannit laga kraft. Egendomen hade ålagts iståndsätta väg för en beraknad

kostnad av 3,309 kronor 45 öre och att sedermera underhålla en

vägsträcka av 1,683.9 meter. Vägen, som vore 1.5 meter bred, skulle rätas

pa en mangd stallen och utläggas till 3.6 meters bredd. På grund av

bestämmelserna, i 8 § lagen örn enskilda vägar ålåge det arrendatorn att

utföra vagbyggnadsarbetet i fråga. Kostnaden för arbetet bleve enligt

nämndens mening så stor, att gottgörelse skäligen borde beredas arrendatorn

enligt § 13 i arrendekontraktet.

Försäljningslotten har, under förutsättning att fullgod utfartsväg funnes,

av nämnden saluvärderats till 31,272 kronor 36 öre, därav 15 032 kronor

för växande skog. Härifrån borde vid hembud till arrendatorn enhgt

nämndens förslag avgå dels 1,200 kronor för av arrendatorn verksta

lil grundforbättrmg och dels 1,526 kronor 30 öre, utgörande inägornas

o?C-Vo \ kostna<ien för väganläggningen, varefter återstode i jämnat tal

28,550 kronor. Enligt uppgift under hand av domänintendenten borde

arrendatorn därutöver erhålla kontant av skogsstaten vad som av kostnaden

för vaganlaggnmgen belöpte å den mark, som avsåges att kvarbliva

i kronans ägo, eller 1,783 kronor 15 öre. Arrendatorn hade erhållit

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

del av uppskattningsnämndens förslag och därvid förklarat sig villig inköpa

lotten på de angivna villkoren.

Om egendomens andel i allmänning, vilken andel beräknats till 80 kronor

ärligen, komme att tilläggas försäljningslotten, borde saluvärdet ökas

med andelens efter fem procent kapitaliserade värde eller 1,600 kronor.

Vid försäljningen borde förbehåll göras örn rätt för kronan att använda

över lotten befintliga vägar. Då egendomen vore avlägset belägen från

tättbebyggd plats och någon anledning till tomtspekulation eller användning

av området på sådant sätt, som icke svarade mot det med upplåtelsen

avsedda ändamålet, icke kunde befaras, har nämnden föreslagit, att

villkor om egendomens användning samt återköpsrätt icke måtte förbehållas.

Komme sådant förbehåll att göras, borde saluvärdet minskas med

tio procent.

Överlantmätaren har anfört, att för ett jordbruk av försäljningslottens

storlek förefunnes ett årligt virkesbehov av 30 å 35 kubikmeter fast mått.

Dä den å lotten befintliga produktiva skogsmarkens bonitet icke angivits,

saknades förutsättning för exakt bedömande av frågan örn skogsmarken

hade den erforderliga produktionsförmågan, men borde få antagas

att så vore fallet. I fråga örn andelen i häradsallmänningen skulle

enligt stadgandet i 19 kapitlet 12 § andra stycket jorddelningslagen av

hemmanet tillkommande andel i allmänningen till avstyckad jordbrukslott

av förevarande beskaffenhet läggas vad skäligen kunde anses belöpa

å lotten. Vid avstyckningen borde jordbrukslotten bliva stamfastighet

och skogsmarkslotten det avstyckade området.

Länsstyrelsen har ej haft något att erinra mot försäljningen av egendomens

huvudgård.

över jägmästaren har framhållit, att i fråga örn skogsvär delängen den

anmärkningen kunde göras, att från summa skogsvärde, 15,032 kronor,

borde dragas å skogen belöpande skatter och förvaltningskostnader, tillsammans

cirka 60 kronor kapitaliserade efter fyra procent eller 1,500 kronor,

vadan nettovärdet sedermera utgjorde 13,532 kronor. Beträffande

den av överlantmätaren efterlysta produktionsförmågan å skogsmarken

kunde denna enligt överjägmästarens uppskattning sättas till 3.5 kubikmeter

per år och hektar, vadan således skogsmarksarealen 22.78 hektar

mer än väl räckte.

I skrivelse den 30 januari 1931 har domänstyrelsen överlämnat ärendet

till Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen biträdde förslaget till försäljning av huvudgården och örn

avsättande av den egentliga skogsmarken till kronopark. Den i överjägmästarens

yttrande omförmälda kronoegendomen Hilli), med vilken egendoms

utmark skogsmarkslotten enligt överjägmästarens förslag borde

sammanföras, vore för närvarande utarrenderad under femton år Iran

den 14 mars 1930.

Då förenämnde Valfrid Johansson den 14 mars 1932 innehaft egendomen

under sammanlagt nio är sami därunder alldeles särskilt vinnlagt

sig örn egendomens skötsel, torde lian hava gjort sig förtjänt av att bliva

tillerkänd hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning. Med hänsyn till

innehållet i 9 § första stycket i 1929 års förordning torde för åstadkommande

av ett beslut härutinnan riksdagens medverkan vara erforderlig.

Bihang tili riksdagens protokoll attil. t saint. SO hafi. (Sr ''J''iJ

s. 18 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

18 Kungl. Martts proposition Nr 94.

Beträffande den i ärendet omförmälda väganläggningen hade styrelsen

erfarit, att denna i vad den belöpte på egendomen numera vore genom

arrendatorns försorg utförd och att arrendatorn anhållit, att egendomens

vägdel måtte redan nu avsynas. Då väganläggningen i sin helhet enligt

i vederbörlig ordning fattat beslut skulle vara. färdig till avsyning först

den 24 januari 1932, efter vilken tidpunkt hela väganläggningen komme

att avsynas på en gång, hade arrendatorns berörda anhållan ej föranlett

någon åtgärd. Arrendatorn skulle avträda egendomen den 14 mars 1932, och

hade följaktligen under sin arrendetid icke kunnat tillgodogöra sig någon

nytta av väganläggningen. Arrendatorn torde därför, för den händelse

egendomen skulle komma att ånyo utarrenderas eller överlåtas till annan

innehavare, med stöd av bestämmelserna i kungörelsen den 16 januari

1863 böra av sin efterträdare njuta ersättning för hela sitt förskott

för väganläggningen i fråga. Mot uppskattningsnämndens förslag hade

styrelsen intet annat att erinra än att det syntes styrelsen mest praktiskt

att redan nu i samband med försäljningsfrågan ordna upp arrendatorns

samtliga ersättningsanspråk för väganläggningen. I enlighet

härmed borde från det allmänna saluvärdet, i avrundat tal 31,275 kronor,

vilket styrelsen funnit godtagbart, vid hembud till arrendatorn avdragas,

förutom 1,200 kronor för grundförbättring, hela arrendatorns kostnad för

väganläggningen, 3,309 kronor 45 öre, varefter huvudgårdens hembudsvärde

i avrundat tal utgjorde 26,765 kronor. Nämnda belopp vore arrendatorn

villig erlägga. Arrendatorn borde därvid förbinda sig att ansvara

för avhjälpande av de brister, som vid slutbesiktningen av vägänläggningen

kunde påsynas denna, samt att icke av kronan påfordra ytterligare

ersättning för väganläggningen.

Med anledning av vad överlantmätaren anfört i fråga örn fördelningen

av egendomens andel i häradsallmänning torde domänstyrelsen lämpligen

böra bemyndigas att, sedan avstyckningsförrättning hållits och huvudgårdslottens

delaktighet i allmänningen blivit fastställd, slutligen

fastställa lottens saluvärde.

För egen del finner jag ej anledning till erinran mot domänstyrelsens

nu framlagda förslag. Därest icke den nuvarande arrendatorn, Valfrid

Johansson, begagnar sig av den föreslagna hembudsrätten, torde egendomen

böra ånyo utarrenderas.

Till frågan örn dispositionen av den i kronans ägo kvarvarande delen

av kronoegendomen torde jag framdeles få återkomma, då riksdagens beslut

i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen l/* mantal Hultebacken nr

1 i Bälaryds socken av Jönköpings län må enligt för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

ordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas

egendomens huvudgård örn 60.sti hektar med ett

saluvärde av 31,275 kronor med tillägg av värdet

av lottens del i hemmanets allmänningsandel

och med liembudsrätt enligt 9 § i förordningen för

Valfrid Johansson, därvid denne skall vara berättigad

erhålla avdrag å saluvärdet med tillhopa 4,510 kronor

ävensom förbinda sig att ansvara för avhjälpandet

av de brister, som vid slutbesiktningen av här

ovan berörda vid egendomen utförda väganläggning

kunna påsynas denna, samt att icke av kronan påfordra

ytterligare ersättning för väganläggningen;

åliggande det domänstyrelsen att, med avseende å

vad ovan anförts beträffande egendomens andel i häradsallmänning,

efter det avstyckning verkställts, slutligen

fastställa lottens saluvärde;

skolande vid försäljningen i övrigt iakttagas, att

lotten må tillträdas den 14 mars 1932, att endast kronoegendom^

tillhöriga, å lotten befintliga hus och

anläggningar ingå i försäljningen, att lotten överlåtes

i det skick, vari den på grund av bestämmelserna

i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn avlämnas, samt att kronan förbehålles

rätt att nyttja befintliga vägar över lottens

område.

6:0.

Kronoegendomen 2 mantal Granbäck nr 1 med lägenheten Tubbarp nr

1, en utjord, i Bankeryds socken av Jönköpings län är utarrenderad för

tiden till den 14 mars 1931 mot ett årligt arrende av 4,200 kronor. Domänstyrelsen

har gått i författning örn egendomens utarrendering under ett

år från nämnda dag.

I överensstämmelse med beslut av 1916 års riksdag (prop. nr 65, p. 6;

B. skr. nr 115, s. 12) har Kungl. Maj:t den 2 juni 1916 förordnat, att från

egendomen i fråga finge upplåtas var för sig sju i det vid propositionen

fogado utdrag av statsrådsprotokollet angivna, med T, II, III, IV, V -f

VI, VII och VIII betecknade tomter enligt då gällande grunder av år

1913 för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med

förbehåll örn rätt såväl för innehavare av de särskilda tomterna som för

innehavare av jord å stamfastighetens återstående ägor till utfartsväg

å ägofiguren nr 24 å ett i ärendet företett kartutdrag samt å denna vägs

fortsättning över ägofignren nr 14. Av tomterna äro ännu osålda de med

Granbäck

nr 1 med

Tubbarp nr 1,

en utjord, i

Jönköpings

län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition Nr 94.

I och VII betecknade, vilka åsatts saluvärden av respektive 1,940 kronor

och 1,470 kronor.

Under 1928 har egendomen besiktigats av kronjordstyckningssakkunniga

och varit föremål för uppskattningsförrättning. Härjämte har saluvärdering

av ett område örn 1.286 hektar, varom nedan vidare förmäles,

hållits av domänintendenten den 26 juli 1930. Av de inkomna handlingarna,

däribland kopia av en av extra lantmätaren Hilding Segerpalm

1929 kompletterad karta över egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 0.4 mil från Jönköpings centralt belägna delar

samt 0.1 mil fran Kartebo station, har en areal av 126.425 hektar, varav

47.584 hektar tomt och åker, 5.489 hektar äng och odlingsmark och

73.352 hektar avrösningsjord. I denna areal ingå ej förenämnda två med

I och \ II betecknade tomter, vilka å förberörda karta redovisats, nr I

med .ägofigurerna 118—121 och en areal av 0.605 hektar samt nr VII med

ägofigurerna 116—117 och en areal av O.419 hektar.

Åkern består av dels fullt medelgod lermylla oell dels sandmylla.

Åbyggnaden är i stort sett i gott stånd.

Taxeringsvärdet utgör 99,200 kronor, varav 33,500 kronor för skogsmark

med växande skog.

Å egendomen finnes ett torp, benämnt Tubbarp.

Jämlikt särskilda Kungl. Maj:ts resolutioner har tillstånd att hava

elektriska ledningar framdragna över egendomen meddelats den 8 april

1921 och den 21 december 1923 Domneåns kraftaktiebolag, den 23 september

1921 Jönköpings stad och den 5 juli 1923 Habo sulfitfabrik.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit följande. Torpet

Tubbarp kunde utan men frånskiljas huvudgården och försäljas som en

lott med tilldelning av lämpligt skogsområde. På grund av den goda

och för arealen fullt tillräckliga åbyggnaden torde någon ytterligare beskärning

av egendomen icke böra ifrågakomma. Huvudgården förordades

till förnyad utarrendering.

TJppskattningsnämnden har anfört följande.

Då egendomen vore belägen i närheten av Jönköpings stad och betydlig

värdeökning därför kunde påräknas samt någon nybyggnad — utöver

nu vid förrättningstillfället föreslagen för en beräknad kostnad av

3,300 kronor — icke behövde förekomma på många år, ville nämnden föreslå,

att styckning eller försäljning av egendomen i dess helhet ej skedde.

Brukaren av utjorden Tubbarp, Oskar Andersson, som vid uppskattningsförrättningen

1928 innehaft lägenheten i nio år, hade begärt att få

förvärva densamma med äganderätt. Då denna lägenhet vore belägen i

ett hörn av egendomen, där tomtvärde eller annan större värdestegring

ej kunde vara att påräkna, och då någon olägenhet för egendomen i

övrigt ej syntes kunna uppkomma genom att densamma frånskildes, har

nämnden föreslagit, att lägenheten måtte med å kartan angivna gränser

försäljas med hembudsrätt för Andersson mot nedan angivna saluvärde.

Ägarinnan av vårdhemmet Björkliden (vårdanstalt för sinnesslöa),

Augusta Hylén, hade gjort framställning örn att få med äganderätt förvärva

. ett mindre skogsmarksområde jämte någon åker, som vore belägen

intill lägenheten Björkliden. Ändamålet härmed vore att erhålla

utrymme för uppförande av uthusbyggnad med gödselstad ävensom be
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

tesmark till en ko. Det ifrågavarande området utgjordes av dels bergig

och oländig skogsmark nedanför den höjd, där egnahemslägenheterna

å före detta torpet Vråen vore belägna, och dels av medelgod aker. Då

området vore mycket lägre beläget än ovannämnda tomtområden och

därför saknade den vackra utsikt över sjön Vättern, som medfört dessas

huvudsakliga värde såsom bostadslägenheter, samt då marken sluttade

åt nordost, hade området ej tomtvärde. Däremot finge området betydligt

värde för ovannämnda inrättning. Det vore för arrendatorn av egendomen

av ringa betydelse, örn det nu ifrågavarande området frånskildes.

Områdets gränser vore angivna å kartan. Nämnden har föreslagit, att

området måtto upplåtas med äganderätt till Augusta Hylén.

Efter uppskattningsförrättningen har Augusta Hylén anhållit att

gränsen för det nu utstakade området måtte utflyttas ytterligare ett

hundra meter mot norr. Vid nämnda den 26 juli 1930 hållna förrättning

har domänintendenten framhållit, att ifrågavarande område bestode till

största delen av skogbeväxt hagmark och till en mindre del av åker. Området

hade icke nämnvärt tomtvärde men vore av betydelse för vårdhemmet.

Då området utan olägenhet kundo avstyckas från egendomen, har

domänintendenten tillstyrkt, att området försåldes till Augusta Hylén.

I anslutning till vad sålunda föreslagits har verkställts följande värdering

:

Lägenheten Tubbarp, omfattande ägofigurerna å kartan 89, 90 a, 90 b,

91._ni, H2 a och 112 b med en areal av 13.ito hektar, varav 4.206 hektar

åker, O.scs hektar äng och 8.096 hektar avrösningsjord. Saluvärde i avjämnat

tal 12,500 kronor, varav 7,100 kronor för skogsmark med växande

skog. Arrendevärde 300 kronor.

De till försäljning till Augusta Hylén föreslagna områdena:

1. området, omfattande ägofigurerna å kartan 113—115 med en areal av

2.160 hektar, varav 0.546 hektar åker, O.122 hektar äng och 1.492 hektar avrösningsjord.

Saluvärde 2,500 kronor, därvid hänsyn tagits till det värde,

området kunde anses äga för det ändamål, vartill detsamma vore avsett att

användas. Arrendevärde 100 kronor.

2. området, omfattande delar av ägofigurerna 67, 68 och 88 — å kartan

skilt från stamhemmanet medelst ett blyertsstreck — med en areal av 1.286

hektar. Saluvärde 1.800 kronor, därvid hänsyn tagits till sist angivna

omständighet. Arrendevärde 30 kronor. ......

Förberörda tomterna nr I och VII hava vid 1928 års förrättning icke

ansetts kunna åsättas högre saluvärden än 1,500 kronor för tomten nr I

och 900 kronor för tomten nr VII. Tomternas arrendevärden hava beräknats

till 60 och 40 kronor.

Särskilda villkor angående försäljningslotternas användning eller om

återköpsrätt har icke ansetts böra föreskrivas; därest sådant, förbehåll

kommo att göras, borde saluvärdena reduceras med 10 procent.

Återstående delen av egendomen har arrendevärderats till 3,670 kronor

under förutsättning att kronan betalade skatt för egendomen.

Innehavaren av lägenheten Tubbarp samt Augusta Hylén hava

delgivits försäljningsförslagen beträffande do till upplåtelse till dem

ifrågasatta områdena, och hava do förklarat sig villiga att mot de åsätta

saluvärdena förvärva respektive områden. De hava därvid uttalat önskan

att få erlägga köpeskillingarna enligt grunder, som äro angivna i 21 §

första stycket och 22 § A av förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Länsstyrelsen och överjägmästaren hava ej haft något att erinra mot

det uppgjorda förslaget till egendomens disposition och till försäljningar

därifrån.

Överlantmätaren har meddelat, att hinder för avstyckning av de till

försäljning föreslagna områdena ej torde möta ur jorddelningslagens

synpunkt, samt framhållit, att det ur jordregistersynpunkt vore önskvärt,

att sammanläggning av kronohemmanet 2 mantal Granbäck Norr- och

Sörgard nr 1 samt utjorden Tubbarp nr 1 kom ine till stånd före avstyckningarnas

fastställande.

I skrivelse den 23 januari 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Majda prövning och därvid anfört följande.

, Styrelsen hade ej något att erinra vare sig mot det upprättade förslaget

till försäljning av lägenheten Tubbarp och av de två områden, som vöre

avsedda att försäljas till Augusta Hylén, eller mot de åsätta saluvärdena.

Enligt styrelsens förmenande borde sistberörda två områden,

vilka tillsammans innehålla 3.446 hektar, lämpligen försäljas såsom en

lott. Oskar Andersson, som brukat lägenheten Tubbarp sedan 1919, torde

kunna tillerkännas hembudsrätt till lägenheten enligt bestämmelserna i

9 § andra stycket 1929 års förordning. Med hänsyn till de föreliggande

förhållandena torde sådan rätt jämväl böra tillerkännas Augusta Hylén.

För ett genomförande av sådant förslag erfordrades riksdagens

medverkan.

Beträffande tomterna nr I och VII hade styrelsen erfarit, att desamma

genom länsstyrelsens försorg ånyo utbjudits under år 1930 enligt det

äldre försäljningsbeslutet utan att anbud erhållits. Enligt länsstyrelsens

mening funnes inga utsikter att vid förnyade utbud kunna vinna köpare

till de tidigare åsätta värdena. Då ärendet nu i viss del måste underställas

riksdagen, torde det vara ändamålsenligt att i samband därmed

utverka medgivande till den reducering av tomternas saluvärden, som

av uppskattningsnämnden och länsstyrelsen ifrågasatts. Därest så

skedde, saknades anledning att vid de förnyade åtgärderna för tomternas

försäljning icke tillämpa bestämmelserna i den nu gällande försäljningsförordningen.

Styrelsen hade föranstaltat örn sammanläggning av huvudgården och

utjorden Tubbarp nr 1 på sätt överlantmätaren föreslagit.

Av praktiska skäl torde det vara lämpligt, att jämväl frågan örn försäljningen

av lägenheten Tubbarp underställdes riksdagens prövning.

I anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 2 mantal Granbäck nr 1 med

lägenheten Tubbarp nr 1, en utjord, i Bankeryds socken

av Jönköpings län må enligt förordningen den 6

juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av

kronoegendom m. m. med tillträdesrätt den 14 mars

1932 försäljas

dels lägenheten Tubbarp med en areal av

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

och ett saluvärde av 12,500 kronor nied kembudsrätt

för Oskar Andersson enligt 9 § andra stycket i förordningen,

dels ett område om 3.446 hektar, omfattande ägofigurerna

å kartan av 67, av 68, av 88 och 113—115, med

ett saluvärdo av 4,300 kronor med hembudsrätt för

Augusta Hylén och rätt för henne att erlägga köpeskillingen

på sätt i 21 § och 22 § A i nämnda förordning

föreskrives,

dels ock tomterna nr I och VII var för sig såsom bostadslägenheter

enligt 13 § i nämnda förordning med

saluvärden av respektive 1,500 kronor och 900 kronor

samt med det förbehåll, som föreskrivits enligt

Kungl. Marits förberörda beslut den 2 juni 1916,

skolande i övrigt vid samtliga försäljningar gälla.

o.tt lotterna försäljas i det skick, vari de på grund av

nu om egendomen gällande arrendekontrakt skola av

arrendatorn avlämnas, samt att Domneåns kraftaktiebolag,

Jönköpings stad och Habo sulfitfabrik bibehållas

vid medgiven rätt att hava över egendomen

framdragna elektriska ledningar.

7:o.

Kronoegendomarna mantal Raskarum nr 3 och 5, numera benämnd ^Ra*karum^

Raskarum nr 12, samt 15/i« mantal Raskarum nr 6, 8 och 9, numera Kr°^ian~

benämnd Raskarum nr 11, båda i S:t Olovs socken av Kristianstads stads län.

län hava till den 14 mars 1926 varit utarrenderade mot årliga arrendeavgälder

av för Raskarum nr 12 1,280 kronor och för Raskarum nr 11

2,250 kronor. Efter nämnda tid hava egendomarna genom domänstyrelsens

försorg utarrenderats för tiden till den 14 mars 1931 mot arliga

avgälder av för Raskarum nr 12 1,350 kronor och för Raskarum nr 11

2,250 kronor.

Å egendomarna har hållits arrendeuppskattning dels under åi'' 1923,

dels ock under år 1927, vilken sistnämnda förrättning beträffande Raskarum

nr 11 fortsatts och avslutats år 1930. Av de vid förrättningarna

upprättade instrumexiten med tillhörande handlingar, däribland två av

distriktslantmätaren Johan Söderquist år 1923 upprättade kartor över

båda egendomarna jämte beskrivningar, ävensom en av distriktslantmätaren

Fredrik Ljungberg år 1929 upprättad karta'' över vissa tomtområden

invid S:t Olovs järnvägsstation, inhämtas bland annat följande.

Egendomarna, vilka angränsa varandra, äro belägna invid S:t Olovs

järnvägsstation å Ystad—Brösarps järnväg.

Egendomarna äro utlagda, Raskarum nr 12 i sju skiften, med en sammanlagd

areal av 109.ir>7 hektar, därav

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

hektar av rötuna''sjord och I.222 hektar impediment, samt Raskarum nr 11

1 sex skiften med en sammanlagd areal av 202.912 hektar, därav 135.223 hektar

inrösningsjord, 6I.318 hektar avrösningsjord och 6,371 hektar impediment.

Härtill komma förut försalda lägenheter från Raskarum nr 12 med en

areal örn 10.584 hektar och från Raskarum nr 11 med en areal örn 22.863

xieKtar.

Åkerjorden å Raskarum nr 12 består av dels något lerblandad mylla

pa ler blandad alv, dels sandmylla på alv- och gräsbotten oell dels dyjord

pa sandbotten. A Raskarum nr 11 består åkerjorden i hemskiftet

av dels sandmylla på sand- och grusbotten, dels av moss- och dyjordar

pa sandbotten och dels till en ringa del av lerblandad mylla på ler- och

sandbotten. Jorden är i allmänhet grund och urberget går ofta upp i

ytan. -1

A\ byggnaderna å Raskarum nr 12 äro boningshuset, norra längan

materialhus och svinhus ganska tillfredsställande. Ladugården och

stallbyggnaden äro av mindre god beskaffenhet. Ä Raskarum nr 11 äro

husen med undantag av häststallet och en hölada i gott stånd samt väl underhållna.

Å egendomarna finnas sammanlagt 8 lägenheter, därav 3 å Raskarum

nr 12 och o a Raskarum nr 11. Dessutom finnas å Raskarum nr 11 9

stycken beo^ggda tomtområden invid S:t Olovs järnvägsstation. Saintiiga

lagenhets- och tomtområdesinnehavare äga byggnaderna å sina respektive

innehav. Två av lägenhetsinnehavarna å Raskarum nr 12, vid

namn Anders Persson och Johanna Åkesson, fullgöra sina kontrakterade

dagsverksskyldigheter till arrendatorn av Raskarum nr 11. Likaså fullgöra

tre av lägenhetsinnehavarna å Raskarum nr 11. nämligen Nils Sjö,

Allis Linnström och Johan Alberg sina dagsverksskyldigheter till arren
oj0™

av Raskarum nr 12. Anders Persson brukar förutom sitt omlade

a Raskarum nr 12 även ett område å Raskarum nr 11.

Samtliga innehavarna av lägenheter och tomtområden å’ båda egendomarna.

hava förklarat sig vilja friköpa sina respektive innehav.

Tre innehavare av redan friköpta lägenheter å Raskarum nr 11, narnligen

Nils Olsson, Lars Olsson och Ola Holmstedt, önska utöka sina respektive

innehav med områden från egendomen.

Dessutom hava vid uppskattningsförrättningarna anbud inkommit från

dets i agrannar till egendomarna, vilka önskade utöka sina nu innehavda

hemman med områden från egendomarna, dels ock utomstående personer

som önskade förvärva områden å egendomarna.

Uppskattning smännen vid 1923 års förrättning hava föreslagit, att

svarande innehavare av lägenheter och tomtområden skulle

la Inköpa sina respektive innehav, därvid Anders Nilsson, innehavare av

ett av de bebyggda tomtområdena i närheten av S:t Olovs järnvägsstation

a Raskarum nr 11, skulle få utöka detsamma för bildande av en

jordbrukslägenhet. Uppskattningsmännen hava vidare föreslagit, att

tran Raskarum nr 12 skulle avstyckas och försäljas det obebyggda

ostra enskiftet, å kartan betecknat med litt. B, till vilket spekulanter

vid. uppskattmngsförrättningen anmält sig, samt att från Raskarum nr

11 invid fe :t Olovs järnvägsstation, varest förut ett stort antal tomtområden

avsondrats, skulle utläggas ytterligare 19 tomtområden utöver de

mo torut omnämnda^ bebyggda områdena. Därjämte skulle, enligt upps

attmngsmännens åsikt, ett obebyggt område å södra skogsskiftet av

Raskarum nr 11 upplåtas till rågrannen Hjalmar Guldén för utökning

av hans nuvarande område. Likaså borde ovannämnda tre förutvarande

lägenhetsinnehavare å Raskarum nr 11, Nils Olsson, Lars Olsson och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Ola Holmstedt, få utöka sina respektive innehav med områden från egendomen.

Uppskattningsmännen hava därjämte föreslagit, att för ordnande

av gatulörhållandena i samhället invid S:t Olovs järnvägsstation ägouthyto

skulle äga rum mellan kronan och enskilde tomtägare. Egendomarnas

skogsmark, å kartan över Raskarum nr 12 betecknat med litt. F

och å kartan över Raskarum nr 11 betecknad med litt. M, skulle, enligt

uppskattningsmännens åsikt, avsättas till kronopark. Båda egendomarnas

huvudgårdar, eller egendomarna i övrigt, å båda kartorna betecknade

med litt. A skulle ånyo utarrenderas.

''Kronojordstyckningssalvkunniga, vilka under år 1926 besiktigat egendomarna,

hava tillstyrkt uppskattningsmännens dispositionsförslag. Utöver

do av uppskattningsmännen föreslagna avstyckningarna, hava de

sakkunniga föreslagit, att för en önskvärd utvidgning av Nils Lindströms

och Nils Sjös lägenheter å Raskarum nr 11 vardera av dessa lägenheter

skulle tilldelas cirka 3 hektar aker av Raskarum nr 12.

Vid den nya arrendeuppskattning, som därefter ägt rum å egendomarna

under åren 1927 och 1930, hava uppskattningsmännen, utöver vid förra

förrättningen föreslagna avstyckningar, beträffande Raskarum nr 12 i

enlighet med föreuämnda sakkunnigas förslag utlagt lämpliga områden

till utvidgning av Nils Sjös och Nils Lindströms nuvarande lägenheter

samt tillstyrkt en av en rågranne vid namn Sven Malm gjord ansökning

örn förvärvande av ett område från Raskarum nr 12 för utvidgning av sitt

nuvarande hemman. Beträffande Raskarum nr 11 hava uppskättningsmännen

ytterligare föreslagit, att en av Oskar Nilsson innehavd lägenhet,

å kartan betecknad med litt. B, skulle utökas med ett ängsmarksområde

örn cirka 1 hektar, å kartan betecknat med litt. Ba, samt att ett

mindre i närheten av S:t Olovs samhälle beläget område, å kartan betecknat

med litt. hh, skulle försäljas. Därjämte hava uppskattningsmännen

för reglering av gatumark i S:t Olovs samhälle träffat skriftliga, bevittnade

avtal med ägarna av från Raskarum nr 11 förut försålda lägenheterna

Raskarum nr 41 och 42 örn ägoutbyte på så sätt, att ägaren av

Raskarum nr 41 Thure Nilsson avstodo till kronan ägofiguren nr 65 å

1929 års tomtkarta samt i vederlag erhölle ägofiguren nr 43 b och ägaren

av Raskarum nr 42 Bengta Wedberg avstodo till kronan ägofiguren nr

66 samt i vederlag erhölle ägofiguren nr 44 b, varjämte ägarna av lägenheten

Raskarum nr 31, P. V. Hjörring och hans hustru Olga Hjörring,

uti förbindelse den 12 december 1929 till kronan för begagnande upplåtit

till gatumark ett område om 7 meters bredd efter södra gränsen av sagda

lägenhet, vilket område innehölle i areal 238 kvadratmeter samt å

tomtkartan betecknats med nr 64, varande förbindelsen försedd med inteckningsmedgivande

till säkerhet för dess bestånd.

Uppskattningsmännen hava vidare antecknat, att Raskarum nr 11 sedan

förra förrättningen blivit delaktig i ett laga dilmingsföretag, avseende

bland annat torrläggning av betesmarken å östra ängsskiftet. Dikningsföretaget

i fråga kommer att beröra försäljningslotten litt. B-j-Ba.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att köparen av ifrågavarande loth

skäilo gälda å lotten belöpande del av det avdikningslån, Kungl. Maj:t enligt

beslut den 16 maj 1929 beviljat arrendatorn av egendomen att söka.

Styckningslotterna hava med nedanstående arealer under sistnämnda

uppskattningsförrättning åsätta följande arrende- och saluvärden. (T tabellen

hänvisa litt. till do år 1923 upprättade kartorna över respektive

egendomar och nr till den år 1929 upprättade tomtkartan. 1

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

| Litt. och nr å

kartorna

''

i Föreslagna köpares

namn

Area

I i

hekt

a r

Arren-

de-

värde i

kronor

| Saluvärde i

kronor

tomt

och

åker

ängs-

mark

avrös-

nings-

jord

impe-

diment

1

summa

sum-

ma

därav

för

växande

skog

| Raskarum nr 12:

i Litt. B, östra ängar

15.924

0.641

0.154

6.719

300

6,080

27

» C ...............

Alfr. Ekdahl

[2.849

1.685

—

0.0 25

4.059

105

2,030

317

i » L) ...............

Anders Persson

1.79

0.558

—

0.079

2.427

70

2,280

1,151

» E ...............

Johanna Åkesson

0.93

0.601

0.012

0.047

1.690

20

250

6.50

> a ...............

Nils Sjö

[2.14 4

—

—

—

2.144

54

1,080

_

» b ...............

Nils Lindström

2.832

—

—

—

2.332

65

1,290

» c ...............

Sven Malm

0.196

—

—

—

0.196

6

120

Raskarum nr 11:

Litt. B + Ba ......

Oscar Nilsson

1.818

4.493

6.311

100

2,270

231

» C ...............

Anders Persson

2.924

0.698

—

—

3.622

120

2,370

—

» D ...............

Anders Nilsson

3.761

2.613

—

0.018

6.887

15

3,850

_

t » E ...............

Emil Nilsson

4.168

t.005

2.5

—

7.673

110

2,610

491

> I ...............

Johan Alberg

4.096

1-642

0.04 2

—

5.679

130

2,530

—

» K ...............

Nils Lindström

2.9 74

1.876

0.205

—

0.055

105

2,350

272

* J; ...............

Nils Sjö

3.4 7 2

0.34

1.593

—

5.405

100

3,090

1,112

» F ...............

Nils Olsson

1.019

—

O.004

—

1.023

20

310

» G ...............

Lars Olsson

0.946

—

0.038

—

0.984

18

300

_

» H ...............

Ola Holmstedt

1.292

1.527

0.085

—

2.904

33

550

_

» Ma ............

Hjalmar Guldén

[0.16

—

—

—

0.16

50

_ 1

| Nr 1 ..................

Nils Svenssons stärbh.

0.0448

—

—

—

0.0448

10

230

i » 2 ..................

Amanda Lundgren

0.114

—

—

—

0.114

40

912

_ j

* 3..................

Karl Lindholm

0.1996

—

—

—

0.1996

65

1,600

_

» 4 ............ .....

Per Norlander

0.0977

—

—

—

0.0 9 7 7

22

790

_ !

» 5 ..................

S:t Olovs kommun

0.182

—

—

—

0.132

42

1,060

» 6 ..................

Frans G. Nordin

0.10 9

—

—

—

0.109

35

880

_ i

» 7 a ...............

Nils Wedberg

0.065

—

—

—

0.065

13

325

» 8 ..................

0. Mårtensson

0.1478

—

—

—

0.1473

30

740

Litt. hh ............

—

0.136

—

—

—

0.136

680

_

Nr 7 b ............

—

0.064

—

—-

—

0.064

390

_

» 9 ...............

—

0.1063

—

—

—

0.1068

540

_

» lo ...............

—

0.11

—

—

—

0.11

550

_

» 42 ...............

—

0.1065

—

—

—

0.1065

540

—

» 43 a...............

—

0.1006

—

—

—

0.1006

610

_ i

» 44 a...............

0.09 26

—

—

0.0926

560

» 45 ...............

—

0.1129

—

—

0.1129

40

570

» 46 ...............

—

0.1146

—

—

0.1146

kro-

580

_

» 47 ...............

0.1157

—

—

—

0.1157

nor

470

» 48 ...............

—

0.1184

—

—

—

(3.1184

per

360

» 49 ...............

0.1241

—

—

—

0.1241

hekt-

250

_

» 50 ...............

0.1160

—

—

—

0.1150

ar

350

—

» 51 ...............

—

0.0898

—

—

—

3.0898

360

_

» 52 ...............

0.0894

—

—

—

3.0894

360

_

» 53 ...............

—

3.0894

—

—

—

3.0894

450

_

» 54 ...............

3.0898

—

—

—

3.0898

450

_

» 55 ...............

—

3.1048

—

—

—

3.1048

630

_

» 56 ...............

3.1205

—

—

-

3.1206

730

_

* 57 ...............

3.141

— 1

—

—

3.141

1,130)

—

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Vid försäljning av lotten Raskarum nr 12 litt. E borde kronan, enligt

nppskattningsmännens åsikt, förbehållas rätt att fritt nyttja den över lotten

ledande vägen å ägofiguren nr 217, liksom vid försäljning av Raska;

rum nr 11 litt. E förbehåll borde göras beträffande vågrätt för kronan

över sistnämnda lott.

Med tillämpning vid styekningslotternas försäljning av förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. skulle, enligt uppskattningsmännens utlåtanden och förslag,

nedannämnda lotter säljas sålunda:

enligt § 9 jordbrukslägenheterna Raskarum nr 12 litt. C och E samt

Raskarum nr 11 litt. B + Ba, E och I,

enligt § 10 bostadslägenheterna Raskarum nr 11 nr 1, 2, 3, 4, 6, 7 a och 8,

enligt § 11 Raskarum nr 12 litt. c samt Raskarum nr 11 litt, F, G, H

och Ma,

enligt § 13 a Raskarum nr 12 litt. B,

enligt § 13 b bostadslägenheterna Raskarum nr 11 litt. hh och nr 7 b,

9, 10, 42, 43 a, 44 a, 45—57.

Följande lägenhetsinnehavare, vilka hava sina bostadshus å ena egendomen

och önska utöka sina innehav med områden från den andra egendomen,

hava föreslagits att erhålla hembud sålunda:

Anders Persson till lägenheten Raskarum nr 12 litt. D + Raskarum nili

litt, C,

Nils Lindström till lägenheten Raskarum nr 12 litt. b + Raskarum nili

litt. K samt

Nils Sjö till lägenheten Raskarum nr 12 litt. a + Raskarum nr 11 litt. L.

Anders Nilsson, vilken å Raskarum nr 11 äger huset å en bostadstomt

och önskat få tomtområdet utökat till en jordbrukslägenhet, har i försåt

j nili gsförsl aget tilldelats området litt. D, vilket enligt uppskattningsmännen

borde hembjudas honom.

Lotten nr 5 å Raskarum nr 11 borde av S:t Olovs kommun få inköpas.

Över jägmästaren har icke haft något mot försäljningsförslaget att

erinra.

Överlantmätaren i länet har förklarat, att från lantmäteriteknisk synpunkt

hinder icke föreligger för egendomarnas styckning enligt förslaget.

Länsstyrelsen har tillstyrkt dispositionsförslaget.

Med skrivelse den 19 december 1930 har domänstyrelsen underställt

ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid, jämte det styrelsen meddelat,

att styrelsen låtit föranstalta om egendomarnas skötsel och vård till

den 14 mars 1932, för egen del anfört följande.

Styrelsen tillstyrkte dispositionsförslaget. Mot de försäljningslottema

åsätta saluvärden hade styrelsen icke något att erinra. I likhet nied uppskattningsmännen

ansåge styrelsen, att Anders Persson, Nils Lindström,

Nils Sjö och Anders Nilsson borde erhålla hembud å sina respektive

innehav med de gränser, som av uppskattningsmännen föreslagits. Samtliga

övriga lägenhetsinnehavare hade enligt bestämmelserna i förordningen

den 6 juni 1929 rätt till hembud å sina innehav. S:t Olovs kommun borde

kontant vid tillträdet få inköpa lotten nr 5 av Raskarum nr 11.

Styrelsen ansåge särskilda föreskrifter örn styekningslotternas använd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements*

chefen.

^ Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

ning vid deras försäljning icke vara behövliga och icke heller något

villkor om återköpsrätt från kronans sida påkallat.

Även jag biträder ifrågavarande förslag. Ärendet synes lämpligen

böra i sin helhet underställas riksdagens prövning, dag hemställer därför,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

1) medgiva, att av kronoegendomarna Raskarum

nr 12 och Raskarum nr 11 i S:t Olovs socken av

Kristianstads län

dels jordbrukslägenheterna litt. O och E av Raskarum

nr 12 samt litt. B -j~ Ba, E och I av Raskarum

nr 11 må var för sig med ovan angivet område försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

med rätt enligt 9 § i förordningen för Alfr. Ekdahl,

Johanna Akesson, Oscar Nilsson, Emil Nilsson och Johan

Alberg till hembud å respektive lägenheter, med

skyldighet för köparen av lägenheten litt. B + Ba å

Raskarum nr 11 att gälda å lotten belöpande del av

det avdikningslån, som Kungl. Majit den 16 maj 1929

medgivit arrendatorn av egendomen att söka, samt

med förbehåll dels örn rätt för kronan att fritt begagna

den över lägenheten litt. E av Raskarum nr 12

ledande vägen å ägofiguren nr 217, dels ock örn vågrätt

för kronan över lägenheten litt. E av Raskarum

nr 11,

dels bostadslägenheterna nr 1, 2, 3, 4, 6, 7 a och

8 av Raskarum nr 11 må var för sig med ovan angivet

område försäljas enligt nämnda förordning med rätt

enligt 10 § i förordningen för Nils Svenssons stärbhus,

Amanda Lundgren, Karl Lindholm, Per Nordlander,

Frans G. Nordin, Nils Wedberg och O.'' Mårtensson

till hembud å respektive lägenheter,

dels lotterna litt. c av Raskarum nr 12 och litt.

F, G, H och Ma av Raskarum nr 11 må var för sig

med ovan angivet område försäljas enligt omförmälda

förordning med rätt enligt 11 § i förordningen för

Sven Malm, Nils Olsson, Lars Olsson, Ola Holmstedt

och Hjalmar Guldén till hembud å respektive lotter,

dels lotten litt. B av Raskarum nr 12 samt lotterna

litt. hh och nr 7 b, 9, 10, 42, 43 a, 44 a, 45—57 av Raskarum

nr 11 må var för sig med ovan angivet område

försäljas enligt förberörda förordning, därvid lotterna

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Martts proposition Nr 94.

skola utbjudas till salu enligt 13 § i förordningen

litt. B av Raskarum nr 12 såsom jordbrukslägenhet

och övriga lotter såsom bostadslägenheter,

dels lägenheterna litt. D av Kaskarum nr 12 +

litt. C av Raskarum nr 11, litt. b av Raskarum nr 12 +

litt. K av Raskarum nr 11, litt. a av Raskarum nr 12

-f litt. L av Raskarum nr 11 samt litt. I) av Raskarum

nr 11 må försäljas till respektive Anders Persson, Nils

Lindström, Nils Sjö och Anders Nilsson mot de av domänstyrelsen

tillstyrkta köpeskillingar med bestämmelse,

att i övrigt skola rörande försäljningarna i tilllämpliga

delar lända till efterrättelse föreskrifterna i

21—32 §§ i förenämnda förordning samt 21—26 §§

kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 179) med tillämpningsföreskrifter

till samma förordning,

dels lotten nr 5 av Raskarum nr 11 må försäljas

till S:t Olovs kommun mot en köpeskiling av 1,060

kronor att tillgodoföras statens domäners fond och under

villkor i övrigt, att köpeskillingen erlägges till

länsstyrelsen i länet, som har att, så snart köpeskillingen

erlagts, å området utfärda köpebrev, att området

av köparen tillträdes vid köpeskillingens erläggande,

samt att köparen ensam vidkännes kostnaden för

lagfart och avstyckning samt övriga med köpet förenade

utgifter, ävensom

2) godkänna de med ägarna av från Raskarum nili

förut försålda lägenheterna Raskarum nr 41 och

42 träffade avtal örn ägoutbyte på sätt som ovan angivits.

8:o.

Kronoegendomen 14 mantal Hede nr 1 i Högsäters socken av Älvs- nede nr

borgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot en årlig avgäld av Alvsborgs

1,400 kronor.

Egendomen är belägen 14 kilometer från Färgelanda och 13 kilometer

från Högsäters järnvägsstationer, båda på Uddevalla—Lelångenbanan.

Vid uppskattningsförrättning å egendomen den 28 september 1928 anslöto

sig vederbörande uppskattningsmän till ett av kronojordstyckningssakkunniga

framlagt förslag, att egendomen med hänsyn till dess goda

och tillräckliga åbyggnader borde i sin helhet ytterligare utarrenderas.

Lantbrukaren Johan Millander i Milleryr, Högsäter, har i en till Kungl.

Maj:t ingiven ansökan anhållit örn tillstånd att av kronoegendomen — i

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

och för bildande med hjälp av egnahemslån av eget småbruk med huvudsaklig

inriktning på fjäderfäskötsel — inköpa ett område örn cirka

10 tunnland jämte 2 tunnland torvmosse. Sedan domänstyrelsen heretta

tillfälle att över ansökningen avgiva utlåtande, bemyndigade Kungl.

Maj:t den 28 mars 1930 styrelsen att, under förutsättning att Millander

förbunde sig bekosta förrättningen, låta i den ordning, som vore stadgad

i fråga örn saluvärdering av mindre kronoegendomar, verkställa uppskattning

av saluvärdet av det av Millander ansökta området med en areal,

som uppskattningsmännen vid besök å platsen kunde förorda till upplåtelse.

Därjämte föreskrev Kungl. Majit, att, sedan värderingen ägt

rum, styrelsen hade att jämte eget utlåtande till Kungl. Majit inkomma

med värderingsinstrumentet samt övriga ärendet tillhöriga handlingar.

Uppskattningsförrättning har ägt rum den 30 oktober 1930. Med utlåtande

den 23 januari 1931 har domänstyrelsen överlämnat instrumentet

över förrättningen med tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren

Tor Blomkvist över egendomen år 1921 upprättad karta jämte

beskrivning. Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Den till försäljning avsedda lotten består av dels södra området av den

öster om en egendomen genomlöpande landsväg liggande delen av hemskiftet,

dels ock egendomen tillhöriga, från hemskiftet skilda skogsskiftet.

Lotten, vars gränser äro utmärkta å ovanberörda karta, omfattar följande

ägofigurer i nr 1, 142, 143, av 144, av 145, av 146, av 147, av 148,

149, av 155, av 156, 156 a, av 157, 157 a, av 158. 158 a, av 159, 159 a, av

160, 160 a, 161—174.

Försäljningslotten innehåller en areal av 26.6670 hektar, därav 5.507»

hektar åker, O.3340 hektar äng, 14.1830 hektar avrösningsjord, 5.igoo hektar

mosse och 1.4830 hektar impediment.

Lotten är obebyggd. I densamma ingående åkermark är medelgod, ängen

av föga betydelse, betesmarken mindervärdig och skogsmarken stenig

och bergbunden.

Lotten har åsatts ett saluvärde av i runt tal 3,900 kronor, därav för

skogsmark med därå väsande skog 1,430 kronor.

Försäljningslottens arrendevärde har beräknats till 120 kronor.

Uppskattningsmännen hava förordat lottens försäljning till Millander

samt meddelat, att denne förklarat sig godkänna det åsätta saluvärdet.

Några särskilda villkor i fråga örn lottens användning eller bestämmelser

om återköpsrätt av lotten från kronans sida hava uppskattningsmännen

icke funnit erforderliga. För den händelse stadgande örn återköpsrätt likväl

skulle befinnas lämpligt, hava uppskattningsmännen föreslagit en

nedsättning i saluvärdet med 15 procent. För en eventuell upplåtelse av

lotten under åborätt har avgäldstiden föreslagits till 20 år och avgälden

beräknats till 5.30 hektoliter råg, 5.30 hektoliter havre och 5.30 kilogram

smör att utgå i penningar efter senast bestämda medelmarkegångspris.

Ur lantmäteriteknisk synpunkt föreligger, enligt vad ö-verlmi hval arén

meddelat, intet hinder för avstyckning.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 94.

Jämväl över jägmästaren Ilar förordat lottens försäljning men tillika

föreslagit en höjning i saluvärdet med åtminstone 100 kronor.

För egen del anser sig domänstyrelsen kunna godtaga det åsätta saluvärdet

3,900 kronor, som av den blivande köparen godkänts, samt tillstyrker,

att lotten upplåtes med full och oinskränkt äganderätt.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget. Departements

Anledning att föreskriva förbehåll örn återköpsrätt synes mig icke före- chefen.

ligga i detta fall, där jordsökanden godtagit de av uppskattningsnämnden

föreslagna villkor och där lotten att döma av uppskattningsmännens uppgift

synes vara mindre värdefull och icke skäligen torde kunna bliva föremål

för någon spekulation. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen % mantal Hede nr 1 i

Högsäters socken av Älvsborgs län må till Johan

Millander försäljas ovan omförmälda område om

26.6670 hektar mot en köpeskilling av 3,900 kronor,

att av honom vid tillträdet, räknat från den 14 mars

1931, kontant erläggas till länsstyrelsen i länet, som

har att utfärda köpehrev å området, därvid som villkor

för försäljningen skall gälla, att området upplåtes

i det skick, det vid tillträdet befinnes, att köparen av

området tillförsäkras rätt att begagna den till det i

området ingående skogsskiftet ledande väg i samma

utsträckning, som stamfastigheten äger rätt till samma

väg, att köparen skall svara för de å området för

tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder,

samt att köparen ensam skall vidkännas kostnader

för lagfart och avstyckning samt övriga med

köpet förenade utgifter.

9:o.

I en till domänstyrelsen ingiven ansökning har Långareds kommunala uh.estorp nr

skogskommitté genom sin ordförande, Fridolf Johansson, gjort framställ- t i Älvsborgs

ning örn att för erhållande av lämpliga gränser till ett utav kommunen ldn''

från Lagmansholms egendom i Långareds socken för bildande av kom

munskog inköpt skogsområde få från kronoegendomen 3A mantal Ulves

torp nr 1 Storegård i Fullestads socken av Älvsborgs län förvärva ett

i Långareds socken beläget, kommunskogen angränsande skogsskifte.

Kronoegendomen Ulvestorp nr 1 Storegård är utarrenderad till den 14

mars 1936 mot en årlig avgäld av 1,125 kronor. I arrendet ingår all egendomen

tillhörande utmark.

Det skogsskifte, varom nu är fråga, är beläget i Långareds socken,

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

£*ep atö&m&rtts - .chefen.

Kungl. Majus proposition Nr 94.

3.8 mil från huvudgården, öster och söder om en Lilla Hälsingen benämnd

insjö och omfattar en areal av 12.20 hektar, därav 6.oo hektar impediment,

bestående av vattenområde i nämnda insjö.

Skiftet gränsar till den utav Långareds kommun från Lagmansholm

inköpta skogsmarken.

Såväl över jägmästaren som jägmästaren hava i avgivna yttranden tillstyrkt

skogsskiftets försäljning, och deras mening har biträtts av länsstyrelsen.

Arrendatorn har förklarat sig icke hava något att erinra

mot skiftets försäljning.

Domänstyrelsen har föranstaltat örn värdering av skogsskiftet, och

framgår av det över värderingen uppgjorda instrumentet, att skiftet beräknats

äga ett värde av 5,789 kronor 76 öre, därav 434 kronor 95 öre för

skogsmark.

Överlantmätaren, vars yttrande i ärendet införskaffats, har meddelat,

att hinder ur jorddelningslagens synpunkt icke föreligger för skogsskiftets

avstyckning.

Domänstyrelsen, som med skrivelse den 19 december 1930 överlämnat

Långareds kommunala skogskommittés förenämnda ansökning jämte

samtliga till ärendet hörande handlingar tillika med kartskiss, har anfört

följande: Skogsskiftet saknade, ehuru ingående i kronoegendomens

arrende, för detta varje betydelse som husbehovsskog, då virkesbehovet

för kronoegendomen utan svårighet kunde fyllas från den egendomen

tillhörande hemskogen. Styrelsen funne det beräknade värdet väl högt

och ansåge, att köpeskillingen med däri inberäknad kostnadsersättning

för värderingen, 202 kronor 84 öre, kunde begränsas till 5,000 kronor, vik

iket belopp kommunen jämväl förklarat sig vilja betala.

1 anslutning till domänstyrelsens förslag hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen :iU mantal Ulvestorp nr 1

Storegård i Fullestads socken av Älvsborgs län må till

Långareds kommun försäljas det kronoegendomen tillhörande,

i Långareds socken belägna skogsskiftet örn

12.20 hektar mot en köpeskilling av 5,000 kronor under

villkor, att köpeskillingen kontant erlägges senast å

tillträdesdagen och inbetalas till länsstyrelsen, som

å skiftet utfärdar köpebrev, att skiftet må tillträdas

den 14 mars 1936 eller dessförinnan å tid, varom köparen

kan med kronoegendomens arrendator träffa överenskommelse,

att köparen skall svara för skiftet för tiden

efter tillträdesdagen åbelöpande utskylder och

andra onera, samt att köparen skall ensam vidkännas

kostnaderna för lagfart å och avstyckning av

skiftet ävensom övriga med köpet förenade utgifter.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

33

10:o.

Kronoegendomen V t mantal Hassla nr 2 Västergården i Kinneveds socken av Hassla nr 2

Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot årligt arrende vestergården i

Skaraborgs

av 1,400 kronor. Domänstyrelsen har gått i författning om egendomens skötsel ian.

under ett år från nämnda dag.

Under år 1928 har egendomen besiktigats av kronojordstyckningssakkunniga

samt varit föremål för uppskattningsförrättning. Av protokollet

över nämnda förrättning jämte tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren Sune Frigell åren 1921—1922 upprättad karta över

egendomen med beskrivning, samt av de sakkunnigas utlåtande inhämtas

bland annat följande.

Egendomen, som är belägen intill Kinnarps järnvägsstation och 12 kilometer

från Falköping, har enligt av extra lantmätaren Lars Kökeritz i

november 1929 lämnade arealuppgifter en areal av 57.26 9 hektar, därav

11.612 hektar tomt och åker, 7.952 hektar äng och 37.805 hektar avrösningsjord.

I denna areal är icke inräknad för järnväg exproprierad mark

samt jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 8 juni 1923 försålda lägenheterna

Hasslelund, ägofigurerna å kartan nr 1—16 örn 3.8 6 hektar, och Erikslund,

ägofigurerna å kartan nr 17 och 45 örn 0.33 6 hektar.

Av egendomens byggnader är manbyggnaden i gott skick och för egendomen

tillräcklig, under det att ekonomihusen äro mycket gamla, trånga

och opraktiska samt kräva omedelbar ombyggnad.

Genom Kungl. Maj:ts brev till kammarkollegium den 22 mars 1907 har

grosshandlaren G. Sundling i Falköping eller hans rättsinnehavare medgivits

att å egendomen anlägga och under en tid av fyrtio år, räknat från

den 1 maj 1907, nyttja en på stolpar framdragen linbana för forsling av

gods under därvid angivna villkor. Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den

15 april 1921 har vattenfallsstyrelsen erhållit tillstånd framdraga elektrisk

ledning över egendomen. Enligt Kungl. Maj:ts resolution den 15 november

1928 har slutligen Ejnar Larsson i Sörby, Kinnarp, medgivits framdraga

en telefonledning över egendomen.

Å egendomen finnas två med innehavarna tillhöriga boningshus och uthus

försedda lägenheter, nämligen Ida Anderssons, belägen å ägofiguren nr

52, och smeden Knut Strengbergs, belägen i egendomens nordligaste hörn.

Kronojordstyckningssakkunniga hava framhållit, att med hänsyn till den

mindre goda åbyggnaden och den jämförelsevis obetydliga arealen det borde

vara ekonomiskt fördelaktigt för staten att avhända sig egendomen. Denna

vore icke större, än att den bildade ett mindre jordbruk av lagom storlek.

Först borde dock å den närmast järnvägsstationen belägna delen lämpligt

område undantagas för att i mån av behov upplåtas i tomter.

Med anledning av inkomna ansökningar har uppskattningsnämnden föreslagit

försäljning av egendomen i sex å kartan med litt. A, B, C, D, E

och F utmärkta och i Kökeritz förberörda arealuppgifter närmare upptagna

lotter. Lotten litt. D borde i mån av efterfrågan uppstyckas och försäljas

i smärre byggnadstomter.

Mot detta förslag, som biträtts av överjägmästaren, hava vissa erinringar

framställts.

Bihang lill riksdagens protokoll 1931. 1 sami. SO hafi (Nr 9U.) 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Överlantmätaren har sålunda anmärkt, att kartan vore felaktig i så måtto,

att mosskiftet, ägofiguren nr 66 å kartan örn 1.925 hektar, enligt kartan

och handlingarna till den 3 september 1869 fastställt laga skifte å torvmossarne

till Kinneveds och Lagerstorps byar rätteligen tillhörde hemmansdelarna

3/s mantal Kinneved Klockaregården och 5/8 mantal Kinneved Kyrkegården.

Kronoegendomen hade i stället vid sagda laga skifte bekommit

det med litt. F betecknade skifte, vars gränser blivit med blyerts insatta å

kartan. Detta mosskifte innehölle en areal av 22.03 kvadratrev eller 1.9419

hektar.

Beträffande lotten litt. C har överlantmätaren funnit det vara uteslutet,

att den kunde avstyckas till särskild fastighet. Då hinder icke mötte mot

sammanläggning med den Gust. Henriksson tillhöriga fastigheten 3/s mantal

Hassla nr 1 Östergården litt. A (Hassla östergården l2), borde försäljning

av lotten ske till Henriksson, under villkor att den på Henrikssons bekostnad

avstyckades för sammanläggning med denna fastighet. Enligt handlingarna

till den 4 september 1855 fastställd hemmansklyvning å inägor

och skogsmark samt den 3 september 1869 fastställd delning å torvmosse

innehölle Hassla östergården l2 6.06 2 6 hektar tomt och åker, 6.311 hektar

äng samt I6.1941 hektar skogmark och torvmosse eller tillsammans 28.5677

hektar.

I fråga örn det å ägofigurerna nr 46—47 samt 55 belägna ena området

av lotten litt. D har överlantmätaren i samförstånd med domänintendenten

föreslagit följande jämkning. Den med litt. D betecknade smala remsan i

gränsen mot styckningslotten litt. A borde tilläggas den sistnämnda, och

borde i stället vid den blivande avstyckningen avsättas en för lotterna litt.

A och D gemensam 6 meter bred väg över området litt. D-fram till landsvägen

på sätt å kartan med blyerts antecknats. Dock borde läget förvägen

slutgiltigt fastställas först vid själva avstyckningen, sedan den å kartan

med blyerts uppskisserade indelningen i lägenheter för bostadsändamål vid

avstyckningen fastslagits.

Vid överlantmätarens och domänintendentens besök å platsen hade en

representant för Kinneveds skytteförening hos domänintendenten hemställt

att till plats för ny skjutbana få inköpa ett område av egendomen, vilket

område tidigare besiktigats av ett ombud från skytteförbundens överstyrelse

och befunnits lämpligt för ändamålet. På begäran av domänintendenten

hade området inlagts å kartan som litt. G. En avstyckning av området

för ändamålet syntes kunna ske utan att skada lotten litt. A. För lotterna

litt. A och G gemensamt borde undantagas en 3 meter bred väg över ägofigurerna

nr 56 och 57 i gränsen mot Hassla Östergården l2. För övrigt

borde vid en blivande avstyckning lotten litt. A bliva stamfastighet med

bibehållande av hemmanets mantal.

Lantmäteristyrelsen, som funnit jorddelningslagens bestämmelser icke lägga

hinder i vägen för styckningens genomförande i enlighet med vad ovan

skisserats, har uttalat, att vägen fram till lotten litt. G, vilken väg angivits

till endast tre meters bredd, lämpligen borde utläggas till samma bredd

som den blivande vägen över lotten litt. D. Även örn en så smal väg

som den föreslagna kunde beräknas för närvarande fylla behovet av väg

för av densamma beroende fastigheter, syntes det dock lämpligt att redan

vid styckningen genom reservation av nödigt utrymme hålla möjligheter

öppna för tillgodoseende av en kommande utvecklings krav.

Slutligen har styrelsen ansett sig böra fästa uppmärksamheten på att,

gnär ifrågavarande styckning bland annat åsyftade tomtbildning omedelbart

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

invid en järnvägsstation med gryende samhällsbildning, det torde kunna

ifrågasättas, huruvida icke, åtminstone för en blivande uppdelning inom

den nu föreslagna lotten litt. D, bestämmelserna i 19 kap. 1 § andra och

tredje styckena jorddelningslagen borde vinna tillämpning.

Länsstyrelsen, som förordat en styckning av egendomen i enlighet med

överlantmätarens förslag, har jämväl biträtt vad lantmäteristyrelsen ifrågasatt

beträffande bredden av vägen till ägolotten litt. G samt tillämpning

av bestämmelserna i 19 kap. 1 § andra och tredje styckena jorddelningslagen

vid en blivande uppdelning inom lotten litt. D.

Förslaget till egendomens uppdelning, sådant det sålunda slutligen förordats,

har, med lotterna litt. A, B, C, D, E och F åsätta salu- och arrendevärden

enligt uppskattningsnämndens beräkningar, följande utseende.

Huvudgårdslotten, å kartan omfattande dels området litt. A i rött med

undantag av ägofiguren nr 66 och en till väg avsedd 6 meter bred markremsa

i gränsen mot Hassla Östergården l2 från lotten litt. B till lotten

litt. G av ägofigurerna nr 56 och 57, dels området litt. F i svart och

gränser i blyerts, dels ock den med litt. D i rött betecknade smala vågremsan

mot lotterna litt. B och D.

Areal, därvid hänsyn ej tagits till den obetydliga jämkning, som uppkommer

genom att lotten avstår mark till väg örn 6 meters bredd av ägofigurerna

nr 56 och 57 men erhåller vägområdet litt. D mot lotterna litt.

B och D: 44.73 7 9 hektar, därav 7.6 8 hektar tomt och åker, 6.619 hektar

äng och 30.4389 hektar avrösningsjord; saluvärde: 18,720 kronor, därav

5,202 kronor 26 öre för avrösningsjord med växande skog; arrendevärde

685 kronor.

Den nuvarande arrendatorn av egendomen, Nils Johan Johansson, har anhållit

att få inköpa denna lott. Uppskattningsnämnden har tillstyrkt ansökningen

under framhållande, att arrendatorn, tryckt av ett hårt kristidsarrende,

strävat att hålla egendomens svårunderhållna hus och jord i gott

stånd.

På därom gjord förfrågan har förenämnda Ida Andersson för uppskattningsnämnden

förklarat, att hon icke önskade inköpa den av henne brukade

lägenheten. Nämnden har därför föreslagit, att vid försäljningen av lotten

litt. A förbehåll måtte göras om rätt för Ida Andersson att under sin återstående

livstid kvarbo i sina hus och nyttja byggnadsplanen däromkring

mot en årlig avgäld av 3 kronor. Förbehåll borde enligt nämndens förmenande

i övrigt göras om rätt för innehavare av förut berörda ledningar

att hava dessa framdragna över lotten.

Lotten litt. B.

Areal 0.31 hektar åker; saluvärde 1,860 kronor; arrendevärde 80 kronor.

Denna lott har montören Arvid Arvidsson, Åsarp, anhållit att få inköpa

för bebyggande, vilken ansökning av uppskattningsnämnden tillstyrkts.

Lotten litt. C.

Areal 7 hektar avrösningsjord med växande skog; saluvärde 1,100 kronor;

arrendevärde 20 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition Nr 94.

Såsom nämnts har föreslagits, att denna lott skulle försäljas till Gust.

Henriksson, vilken anhållit att få köpa en del av utmarken för att få sammanhang

mellan och väg till sina genom egendomen skilda ägor. Uppskattningsnämnden

har ansett, att köpeskillingen borde gäldas kontant vid

tillträdet.

Lotten litt. D.

Areal 2.194 hektar, därav 2.07 hektar åker och 0.124 hektar äng; för

tomt örn 1,500 kvadratmeter å lotten har beräknats ett saluvärde, efter 50

öre per kvadratmeter, av 750 kronor och ett arrendevärde av 30 kronor.

Som spekulanter å tomter inom lottens område hava anmält sig fyra personer,

Gunnar Lindqvist, Nils Funke, Karl Frisk och Matilda Andersson.

Lotten litt. E.

Areal 2.34 1 hektar, därav 1.452 hektar åker och 0.889 hektar äng; saluvärde

1,780 kronor; arrendevärde 75 kronor.

Som spekulant å denna lott har anmält sig fjärdingsmannen John Karlgren,

Kinnarp, som önskar förvärva lotten till bostadslägenhet med plats

för bedrivande av mindre jordbruk. Uppskattningsnämnden har förordat

lottens försäljning till Karlgren.

Lotten litt. F.

Areal 0.3 2 hektar äng; saluvärde 370 kronor; arrendevärde 15 kronor.

Denna lott har ägaren av boningshuset och uthuset å lotten, förenämnde

smeden Knut Strengberg, anhållit att få köpa, vilket tillstyrkts av uppskattningsnämnden.

Förbehåll örn återköpsrätt eller upplåtelse under åbo- eller tomträtt har

uppskattningsnämnden ansett icke böra ifrågakomma beträffande någon av

de nu nämnda lotterna. Skulle förbehåll örn återköpsrätt komma att göras,

har reducering av saluvärdena förordats.

Lotten litt. G.

Areal 0.383 hektar avrösningsjord; saluvärde enligt utlåtande av domänintendenten

250 kronor.

Till domänstyrelsen har från Kinneveds skytteförening genom dess ordförande

inkommit skriftlig ansökan rörande förvärv av området.

Arrendevärdet för egendomen ostyckad har uppskattats till 820 kronor.

I skrivelse den 10 januari 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid anfört följande.

I fråga örn de särskilda lotterna torde endast Knut Strengberg kunna

med stöd av bestämmelserna i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. tillerkännas hembudsrätt.

Ovannämnde Nils Johan Johansson hade brukat egendomen sedan den 14 mars

1924 och innehade följaktligen icke den i 9 § 1 morn. nämnda förordning

stadgade minimitiden för erhållande av förköpsrätt. Med hänsyn till det

dryga arrende, 1,400 kronor per år, som denne under sin arrendetid haft

att dragas med, hade styrelsen emellertid för sin del icke något att erinra

mot att han bereddes hembudsrätt vid försäljningen. Lotterna litt. C och

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

G torde tillika böra hembjuda^ vederbörande spekulanter respektive Gust.

Henriksson och Kinneveds skytteförening. Därest för en uppdelning av

lotten litt. D i det jämförelsevis ringa antal tomter, varom vöre Haga, bestämmelserna

i 19 kap. 1 § andra och tredje styckena jorddelningslagen

nödvändigt måste vinna tillämpning, torde anledning knappast föreligga att

från samma bestämmelsers tillämpning utesluta den lotten angränsande

tomten litt. B. Beslut torde böra meddelas, att, sedan tomtmdelnmg tor

lotterna litt. B och D uppgjorts och av länsstyrelsen fastställts, tomterna

skulle var för sig upplåtas såsom bostadslägenheter enligt lo §> i 19/9 ars

förordning mot saluvärden, som domänstyrelsen med ledning av nämndens

värderingsförslag hade att fastställa. Från styrelsens sida motte icke hinder

mot att fjärdingsmannen John Karlgren tillerkändes hembudsratt vid försäljningen

av lotten litt. E. Då emellertid några skäl för sådant hembuds

medgivande icke åberopats och den omständigheten att Karlgren skriftligen

begärt att få köpa lotten i och för sig icke kunde anses tillräcklig tor tillerkännande

av förköpsrätt, torde lotten böra i vanlig ordning utbjudas

såsom bostadslägenhet enligt 13 §. Domänintendenten hade upplyst, att a

lotten icke kunde födas två kor. au

Styrelsen hade berett spekulanterna a lotterna litt. A. och C tillfälle att

yttra sig över de för lotterna beräknade saluvärdena. Några yttranden med

anledning härav hade icke till styrelsen inkommit. För en försäljning pa

föreslaget sätt av lotterna litt. A, C och G torde riksdagens medverkan vara

erforderlig. Det torde då av praktiska skäl vara lämpligt, att jamval ärendet

i övrigt underställdes riksdagen.

Därefter har domänstyrelsen i skrivelse den 6 februari 1931 anmält, att

förenämnde Gustaf Henrikssons son Erik Gustafsson i en till styrelsen den

30 januari 1931 inkommen skrift dels meddelat, att Henriksson avlidit i

augusti 1930 och att Gustafsson komme att övertaga fastigheten Hassla

Östergården 1’, dels ock anhållit att själv få inköpa lotten litt. C mot det

åsätta saluvärdet. På grund av vad sålunda förekommit hemställde domänstyrelsen,

att den hemliudsrätt till lotten litt. C, som styrelsen föreslagit

böra tillerkännas Gustaf Henriksson, i stället måtte tillförsäkras ägaren av

fastigheten Hassla östergården l2.

Jag biträder det av domänstyrelsen sålunda framlagda förslaget. Tillämpningen

av återköpsrättsinstitutet skulle i detta fall kunna tänkas ifrågakomma

beträffande lotterna litt. B, D och E. Med hänsyn till de synnerligen

obetydliga arealer och saluvärden, varom det här är fråga, anser jag i

likhet med samtliga dem, som yttrat sig i denna sak, anledning ej föreligga

för nämnda instituts tillämpning. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen 3,, mantal Hassla nr 2 Västergården

i Kinneveds socken av Skaraborgs län må försäljas

i huvudsaklig överensstämmelse med det av

domänstyrelsen förordade förslaget:

Departemcntt
chefen.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

huvudgårdslotten jämlikt förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med ett saluvärde av 18,720 kronor och

med hembudsrätt enligt 9 § i förordningsn för Nils Johan

Johansson samt under villkor i övrigt, att vattenfallsstyrelsen

bibehålies vid den jämlikt Kungl. Maj:ts resolution

den 15 april 1921 medgivna rätt att hava elektrisk

ledning framdragen över lotten, och att Ida Andersson

äger rätt att under sin livstid hava henne tillhöriga

boningshus och uthus kvarstående mot en årlig avgäld

till lottens innehavare av tre kronor,

lotterna litt. B och D, sedan tomtindelning uppgjorts

och av länsstyrelsen godkänts, jämlikt nyssberörda förordning,

därvid en var tomt skall utbjudas till salu

såsom bostadslägenhet enligt 13 § i förordningen mot

saluvärde, som domänstyrelsen med ledning av uppskattningsnämndens

värderingsförslag har att fastställa,

lotten litt. C till ägaren av Hassla Östergården l2

för sammanläggning med nämnda fastighet mot en köpeskilling

av 1,100 kronor, under villkor att köpeskillingen

erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen i länet,

som har att a lotten utfärda köpebrev, och att köparen

ensam vidkännes alla med lagfart å fånget och lottens

avskiljande samt övriga med köpet förenade kostnader,

lotterna litt. E och F enligt samma förordning med

saluvärden av 1,780 kronor respektive 370 kronor, därvid

lotten litt. B skall utbjudas till salu såsom bostadslägenhet

enligt 13 § i förordningen och lotten litt. F

skall enligt 10 § i förordningen hembjudas innehavaren

Knut Strengberg,

lotten litt. G till Kinneveds skytteförening mot en

köpeskilling av 250 kronor, under villkor tillika, att

köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till länsstyrelsen

i länet, som har att å lotten utfärda köpebrev,

och att köparen ensam vidkännes alla med lagfart å

fånget och lottens avskiljande samt övriga med köpet

förenade kostnader;

skolande i övrigt vid samtliga försäljningar gälla, att

lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna

överlåtas i det skick, vari de på grund av bestämmelserna

i örn egendomen gällande arrendekontrakt skola

av arrendatorn avlämnas, att grosshandlaren G. Sundling

i Falköping eller hans rättsinnehavare samt Ejnar

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Larsson i Sörby, Kinnarp, bibehållas vid dem jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 22 mars 1907 respektive den

15 november 1928 medgiven rätt att hava linbana respektive

telefonledning framdragen över lotterna, samt att

det foder, som arrendatorn av egendomen har att vid

avträdandet utan ersättning lämna, skall tillgodokomma

köpare av huvudgårdslotten.

liro.

Kronoegendomen »/* mantal Brandsöl nr 2 Anders Bengtsgården i Säre- handsöl n. 2

stads socken av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars 1931 mot Bengtsgården

årligt arrende av 1,575 kronor. 1

Egendomen bär under år 1927 besiktigats av kronojordstycknmgssakkunniga

samt under 1928 varit föremål för uppskattningsförrättning. Av handlingarna

i ärendet, däribland en av distriktslantmätaren Gunnar Linde år 1927

över egendomen upprättad karta med beskrivning, inhämtas bland annat

följande. __ ,

Egendomen, som är belägen 30 kilometer från Lidköpings stad och » kilometer

från Grästorps köping, har en areal av 134.16 hektar, varav 112.826

hektar tomt och åker samt 21.3 3 4 hektar odlingsmark.

Åkerjorden består av lermylla å lerbotten av något mer an medelgod

beskaffenhet och i behov av avdikning.

Kronans hus äro i allmänhet äldre, men underhållna, och for egendomens

behov otillräckliga. _ , .

Egendomen har andel i Särestads sockens odelade torvmossar i Flo socken

och i sjön Detterns vatten, vilket allt ej lämnar någon avkastning.

Egendomen har taxeringsvärderats till 87,100 kronor, varav 1,600 kronor

för skogsmark. , , , ,

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört, att egendomen vöre bebyggd

i tre skilda brukningsdelar och en lägenhet, att lotternas innehavare hade

anhållit att få köpa sina respektive innehav samt att med hänsyn “artill

och då kronan icke hade tillräcklig åbyggnad för egendomens drift och

gården vore i behov av täckdikning, vilken komme att draga kostnader, de

sakkunniga förordade, att egendomen försåldes i följande fyra delar, nam
!lShuvudgården

örn 25.81 hektar åker och 2.0 8 hektar äng, bebyggd med

kronans hus och en arrendatorn tillhörig ladugård,

en lott örn 45.616 hektar åker och 2.941 hektar äng, bebyggd med kronans

hus samt brukaren tillhöriga en nybyggd ladugård och en drängstuga,

en lott örn 28.461 hektar åker och 0.646 hektar äng, bebyggd med brukaren

tillhöriga hus, samt .... , . , , , „ ,,,,

en lott örn 11.522 hektar åker och 0.03 hektar äng, bebyggd med hus, tillhöriga

huvudgårdens arrendator.

Uppskattningsnämnden har anfört följande.

Egendomen hade under en mycket lång följd av år innehafts av samma familj,

som på visst sätt delat den emellan olika familjemedlemmar. Egendomen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

innehades a arrende av två huvudarrendatorer, Carl Joh. Engelbrektsson och

And. Joh. Andersson. Dessa, som båda vore födda å egendomen, vore kusiner

och annu en släkting till dem, F. Brandt, även född å gården, innehade en

del av densamma, bebyggd med egna hus. Å huvudgården ägde arrendatorenka

likaledes en stor del byggnader, liksom arrendatorn Andersson ägde

samtliga hus a den under hans arrendelott lydande torplägenheten. Då så

stor del av byggnaderna tillhörde innehavarna, som anhållit att få inköpa

den gamla fädernegården, och då denna i kronans hand ej komme att närmaste

tiden lämna så stor avkastning på grund av att den vore i behov av

och komme att undergå dränering, ansåge uppskattningsnämnden lämpligt,

att egendomen försåldes. Uppskattningsnämnden ansåge, att egendomen

borde forsaljas, därvid en uppdelning i fyra lotter föreslagits. Förslaget till

egendomens uppdelning hade underställts vederbörande distriktslantmätare

som uppgjort tvenne alternativa förslag till egendomens styckning i fyra

D,.lka^tan betecknade lotter. Enligt alternativ I

skulle lotterna tilldelas följande arealer åker, litt. A 35.236 hektar, litt. B

46.4^3 hekter litt. C 20.iO3 hektar och litt. D 11.0 6 4 hektar. Enligt alternativ

II skulle lotten litt. A:s areal åker ökas till 38.6 4 hektar och lotten litt.

D:s minskas till 7.7 6 hektar, under det lotterna litt. B och C skulle erhålla

oforandrade arealer.

Lantmataren hade vid uppgörande av förslagen meddelat, att de enligt

alternativ I till försäljning föreslagna lotterna å kartan utmärkts med röda

linjer samt att gränsen mellan litt. A och litt. D enligt alternativ II angivits

med bia linje. För egen del hade lantmätaren förordat alternativ II,

da innehavaren av lotten litt. A önskat köpa så stort område som möjligt,

bland aiinat av det skalet att byggnaderna å litt. A vore fullt tillräckliga

tor saval litt. A som D, under det att innehavaren av litt. D önskat förvärva

sa litet område som möjligt, enär husen vore byggda endast för 3—4

hektar aker. Att konstruera upp de teoretiskt bästa fastigheterna och genomdriva

försäljning därav till missbelåtenhet och svårigheter för köparna, vilka

utan vada skulle kunna få sina önskemål uppfyllda, hade lantmätaren ansett

ej tillrådligt.

Beträffande egendomens andel i torvmosseskiftet borde det, då det i en

framtid kunde komma till användning, avsättas såsom gemensamt för alla

lotterna.

Beträffande de båda alternativen ville uppskattningsnämnden i största

mojhga man söka tillmötesgå de personliga önskningar, som framställts

mea °“®kade att, skaPa för framtiden bärkraftiga jordbruk och ansåge, att

rent tillfälliga och personliga skäl ej Ange inverka till rubbning härutinnan.

Nämnden ansage olämpligt att på styv och svårbrukad jord nyskapa ett

jordbruk om 7.7 6 hektar åker, då innehavarna härå ej kunde erhålla full

bärgning.

I anslutning härtill hade uppskattningsnämnden föreslagit försäljning av

egendomen enligt alternativ I och därvid åsatt följande värden

A- i41’ av 62’ av 63> av 74, av 157, 158, av 159,

aV ilo qarVi 17ot’o av 254, av 255’ 256—259, av 260, 330—349,

Ift735n’ft351-3?9’ av 40°’ av 401’ av 402’ av 403> 404, av 405, av 406,

*v 4U* aX 412> av 413> av 414> av 415 och av 416. Areal

45.276 hekter, varav 35.236 hektar tomt och åker samt 10.04 hektar annan

Saluvarde 32,350 kronor, varav 1,748 kronor 8 öre för växande skog

och i50 kronor for del i allmänning. Arrendevärde 1,080 kronor.

Litt. B. Agofigurer 1—40, av 41, 42-61, av 62, av 63, 64-73, av 74,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 94.

41

75 — 156, av 157, av 159, 160—172, av 173, av 174, av 400, av 401, av 402,

av 403, av 405, av 406 och av 411. Areal 49.7 5 8 hektar, varav 46.4 2 3

hektar tomt och åker samt 3.33 5 hektar annan mark. Saluvärde 42,170

kronor, varav för växande skog 19 kronor 31 öre och för andel i allmänning

200 kronor. Arrendevärde 1,450 kronor.

Litt. C. Ägoligurer 230—253, av 254, av 255, av 260, 261—329 och av

350. Areal 24.304 hektar, varav 20.103 hektar tomt och åker samt 4.201

hektar annan mark. Saluvärde 14,975 kronor, varav för växande skog

593 kronor 12 öre samt för andel i allmänning 100 kronor. Arrendevärde

510 kronor.

Litt. D. Ägoligurer av 412, av 413, av 414, av 415, av 416 och 417—

467. Areal 14.822 hektar, varav 11.064 hektar tomt och åker samt, 3.758

hektar annan jord. Saluvärde 10,000 kronor, varav 584 kronor 90 öre för

växande skog, 50 kronor för del i allmänning samt 1,500 kronor för arrendatorn

Andersson tillhöriga byggnader. Arrendevärde 285 kronor.

Egendomens arrendevärde har uppskattats till 3,320 kronor.

Lotten litt. D hade värderats jämväl för upplåtelse under åborätt.

Lotten litt. A innehades av Anders Johan Andersson, som under 32 år

efter sina föräldrar väl brukat densamma och förklarat sig villig att förvärva

lotten. Då han vore en dugande, strävsam och i orten med allmänt

förtroende betrodd man, hade uppskattningsnämnden tillstyrkt försäljning

av lotten till Andersson för ovan angivna köpeskilling att erläggas under

6 år med en sjättedel årligen.

Lotten litt. B önskade innehavaren, Carl Johan Engelbrektsson, som efter

sina förfäder innehaft och väl vårdat densamma i 11 år, inköpa mot köpeskillingens

erläggande med en sjättedel i 6 år. Då han hade de bästa vitsord

och visat sig vara en dugande jordbrukare, hade uppskattningsnämnden

tillstyrkt försäljning till honom.

Lotten litt. C hade innehavaren, Fridolf Brandt, som efter sina förfäder

i 22 år väl skött densamma och där ägde alla husen, anhållit att få inköpa

med betalning av en sjättedel örn året i 6 år. Uppskattningsnämnden

hade tillstyrkt ansökningen, då Brandt visat sig vara en redbar och

dugande man.

Lotten litt. D önskade dess innehavare, E. Brandt, som i 20 år brukat

densamma, förvärva på egnahemsvillkor. Samma ansökning hade muntligen

framförts av en son till arrendatorn A. J. Andersson, Sigfrid Andersson.

Ehuru denne torde hava större kvalifikationer än Brandt, hade uppskattningsnämnden

dock ansett, att Brandt på grund av sitt långa innehav hade

företräde och tillstyrkte hans ansökning. Husen å denna brukningsdel tillhörde

arrendatorn Andersson och hade värderats, boningshuset till 800 kronor,

ladugården till 500 kronor och stallet till 200 kronor, eller tillsammans

1,500 kronor. Uppskattningsnämnden hade ansett, att dessa hus borde inlösas

av kronan för det föreslagna priset, varmed arrendatorn förklarat sig

nöjd.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsnämndens förslag till egendomens

disposition.

Överjägmästaren i Västra distriktet har ej haft något att erinra mot försäljning

av egendomen.

Överlantmätaren har biträtt distriktslantmätarens förslag till försäljning

av egendomen enligt alternativ II och såsom skäl härtill, under omnämnande

av vissa parallellfall vid angränsande gårdar, framhållit att, för att icke

riskera, att ägolotten litt. A skulle bliva överbebyggd, denna iigolott borde

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

tilldelas så mycket åkerjord som utan våda för den blivande lotten litt. I)

kunde ske, samt att en bättre ägoanordning och redigare form erhölles enligt

alternativ II.

Beträffande egendomens andel i torvmosseskiftet har överlantmätaren biträtt

uppskattningsnämndens förslag till densammas fördelning. Ägolotten

B borde, såsom varande den största, vid en blivande avstyckningsförrättning

anses utgöra stamfastighet med bibehållande av hemmanets mantal.

Härjämte har överlantmätaren meddelat, att vare sig det ena eller andra

alternativet till egendomens uppdelning komme till genomförande, intet

syntes vara att erinra ur de synpunkter, som jorddelningslagen föreskreve

såsom villkor för avstyckning.

På föranstaltande av domänstyrelsen har upp skattning snämnden verkställt

saluvärdering av lotterna litt. A och D enligt alternativ II, varvid desamma

åsatts följande saluvärden.

Litt. A. Ägofigurer av 41, av 62, av 63, av 74, av 157, 158, av 159, av

173, av 174, 175—229, av 254, av 255, 256—259, av 260, 330—349, av

350, 351—399, av 400, av 401, av 402, av 403, 404, av 405, av 406, 407—

410, av 411, av 412, av 413, 414—422, 436—441, av 446 och av 447. Areal

51.2 0 4 hektar, varav 38.5 4 hektar tomt och åker och 12.6 6 4 hektar annan

mark. Saluvärde 35,730 kronor, varav 2,185 kronor 63 öre för växande

skog samt 150 kronor för del i allmänning.

Litt. D. Ägofigurer av 412, av 413, 423—435, 442—445, av 446, av 447 och

448—467. Areal 8.8 9 4 hektar, varav 7.7 6 hektar tomt och åker samt l.i 34 hektar

annan mark. Saluvärde 7,190 kronor, varav 147 kronor 35 öre för växande

skog, 50 kronor för del i allmänning samt 1,500 kronor för byggnader.

Härjämte har uppskattningsnämnden förklarat, att den ansåge, att förbehåll

örn återköpsrätt ej behövde ifrågakomma beträffande någon av de till

försäljning ifrågasatta lotterna, att, örn sådant förbehåll dock gjordes, de

föreslagna köpeskillingarna borde minskas med 16 procent, att annat förbehåll

ej behövde göras, samt att sådan brist ej förekomme, som behövde i

protokollet antecknas.

Arrendevärdena hava uppskattats till 1,430 kronor för lotten litt. A och

till 290 kronor för lotten litt. D.

Med skrivelse den 14 november 1930 har domänstyrelsen, som föranstaltat

örn egendomens utarrendering till den 14 mars 1932, underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning, och därvid anfört följande.

Styrelsen ansåge, att egendomen borde försäljas och därvid upplåtas i fyra

lotter litt. A, B, C och D med i alternativ II angivna arealer.

Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra, men

borde värdena å lotterna litt. A, B och C, med hänsyn till att desamma

beräknats under förutsättning, att köpeskillingarna finge erläggas räntefritt

under loppet av 6 år, men försäljning av lotterna nu skulle ske jämlikt förordningen

den 6 juni 1929, reduceras med 12 procent. Dock borde saluvärdena

slutligen fastställas först sedan vid blivande avstyckningsförrättning

å egendomen bestämts, hur stor del av egendomens andel i allmänningen,

vilken andel borde fördelas på de olika lotterna, komme att belöpa å varje

lott.

Styrelsen föresloge alltså, att saluvärdena å de olika lotterna — desammas

andelar i allmänningen oberäknade — fastställdes till 31,310 kronor för

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Marits proposition Nr 94.

lotten litt. A, till 36,935 kronor för litt. B, till 13,090 kronor för litt. C

samt till 7,140 kronor för litt. D.

Lotten litt. D borde utbjudes till försäljning, sedan arrendatorn Andersson

medelst skriftlig handling förbundit sig att, därest försäljning av lotten

komme till stånd, till kronan som dess egendom överlämna honom tillhöriga

å lotten befintliga byggnader, nämligen boningshus, ladugård och stall, mot

ett ersättningsbelopp av tillhopa 1,500 kronor.

Uppskattningsnämndens förslag rörande hembudsrätt biträddes av styrelsen.

Förbehåll örn återköpsrätt borde icke förekomma.

De särskilda lotternas innehavare hade beretts tillfälle yttra sig, huruvida

de önskade förvärva lotterna till de föreslagna saluvärdena, men hade några

yttranden till styrelsen icke inkommit.

I fråga örn de två alternativen för egendomens styckning finner jag med Departemenuhänsyn

till den förebragta utredningen alternativ II vara att föredraga samt chefen.

ansluter mig jämväl i övrigt till domänstyrelsens förslag. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3/4 mantal Brandsöl nr 2

Anders Bengtsgården i Särestads socken av Skaraborgs

län må jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m

försäljas

dels lotten litt. A örn 51.2 0 4 hektar med hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för Anders Johan Andersson,

dels lotten litt. B örn 49.7 5 8 hektar med hembudsrätt

enligt samma § för Carl Johan Engelbrektsson,

dels lotten litt. C örn 24.3o4 hektar med hembudsrätt

enligt samma § för Fridolf Brandt,

dels ock, sedan arrendatorn Anders Johan Andersson

medelst skriftlig handling förbundit sig att, därest försäljning

av lotten litt. D kommer till stånd, till kronan

såsom dess egendom överlämna honom tillhöriga å denna

lott befintliga hus mot ett ersättningsbelopp av 1,500

kronor, lotten litt. D örn 8.8 9 4 hektar med därå befintliga

hus med hembudsrätt enligt ovannämnda § för E.

Brandt,

med iakttagande i övrigt, att lotternas saluvärden bestämmas

till av domänstyrelsen föreslagna belopp, ökade

med värdet av den del av egendomens andel i allmänning,

som kan komma att tilläggas respektive lotter,

att lotterna må tillträdas den 14 mars 1932, att lotterna

försäljas i det skick, de vid tillträdet befinna sig, att

endast kronoegendomen tillhöriga byggnader och anläggningar

ingå i försäljningarna,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Tjåva eller

Tiavad nr 11

Frugården i

Skaraborgs

län.

samt med åliggande för domänstyrelsen att, med avseende

å vad ovan anförts beträffande allmänningsandelen,

efter det avstyckning verkställts slutligen fastställa

saluvärdena å lotterna.

12:o.

Den 29 juni 1928 har Kungl. Majit med riksdagen (prop. nr 210, p. 63;

R. skr. nr 265) förordnat bland annat, att, sedan kronoegendomen Ya mantal

Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården i Tidavads socken av Skaraborgs län

blivit genom vederbörlig lantmäteriförrättning delad i sex i nämnda proposition

nr 210 angivna lotter, samma lotter finge var för sig försäljas, däribland

ett område örn 1.595 hektar enligt då gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar med hembudsrätt för

Vilhelm Lindgren samt egendomens huvudgård antingen till arrendatorn

Richard Larsson för en köpeskilling av 48,825 kronor att erläggas med en

sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och en sjättedel den 14 mars varje

av nästföljande fem år samt under villkor, bland andra, att köparen skulle

svara för de å lotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande annuiteter å

ett egendomen åvilande odlingslån, eller, därest Larsson icke begagnade sig

av medgivandet att förvärva lotten, å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1874 stadgade villkor

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929 och under, bland andra,

nyssnämnda villkor beträffande det egendomen åvilande odlingslånet.

Vid å egendomen hållen avstyckningsförrättning har det till försäljning

till Vilhelm Lindgren avsedda området betecknats med litt. Ec, och utgör

huvudgården den efter avstyckningen kvarvarande stamfastigheten. Därefter

hava erforderliga försäljningsåtgärder vidtagits.

Förenämnde Lindgren har därvid den 15 februari 1930 anmält, att han

med hänsyn till beskaffenheten av lotten litt. Ec icke kunde ingå på de

för lotten, vilken åsatts ett saluvärde av 1,200 kronor, föreskrivna betalningsvillkoren,

men att han vore villig bestämma sig för köpet, örn köpesumman

fastställdes till 1,000 kronor. I ett häröver avgivet yttrande har

domänintendenten med hänsyn till de fallande jordpriserna och att salulotten

vore belastad med odlingslån, vilket vid uppskattningstillfället ej anmärktes,

tillstyrkt antagandet av Lindgrens anbud. På av domänstyrelsen

given anledning har sedermera ny värderingsförrättning hållits å lotten av

domänintendenten. Av instrumentet häröver inhämtas i huvudsak följande.

Lindgren äger lägenheten Marielund nr 1 (72), avsöndrad från 1/i mantal

Tidavad nr 7 Finnagården, vilken lägenhet innehåller 2.91 hektar tomt och

åker och är bebyggd med Lindgren tillhöriga hus, som lämna nöjaktig bostad

åt honom och hans familj. Domänintendenten ansåg, att sagda lägenhet

icke kunde lämna Lindgren nödtorftig bärgning och att lägenheten

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr D4.

skulle avsevärt vinna genom tillägg av lotten litt. Ec. Jämlikt uppgift av

överlantmätaren mötte ur jorddelnings- och fastighetsbildningssynpunkt icke

hinder för en sammanläggning av fastigheterna. Av ett den 9 oktober

1915 beviljat odlingslån, 33,290 kronor, belöpte å egendomen 2,080 kronor

63 öre, vilket belopp skulle återbetalas under tiden 1922—1947 med 3,583

kronor 79 öre, fördelat å årliga inbetalningar av 138 kronor 32 öre åren

1922 — 1946 och 125 kronor 79 öre år 1947. De debiterade annuiteterna hade

erlagts till och med år 1929 eller med tillhopa 1,106 kronor 56 öre, i följd varav

återstode ett belopp av 2,477 kronor 23 öre, varav enligt förrättningshandlingarna

lotten litt. Ec svarade med 9.8 8 procent eller 250 kronor 73 öre.

Saluvärdet för lotten har vid förrättningen beräknats sålunda:

Enligt 1927 års värdering .................... kronor 1,200: —

Avgår odlingslån ..................... — ■ ■ ....... »______250: 73

Återstår kronor 949: 2 7,

som avrundats till 950 kronor. Lindgren har i en av vittnen styrkt förklaring

förbundit sig att av domänstyrelsen inköpa lotten för sagda belopp

och att ikläda sig återstående annuiteter för lotten åvilande odlingslån.

Beträffande huvudgårdslotten, som saluvärderats till 48,825 kronor, därav

13,902 kronor 62 öre för skogsmark med växande skog, har Richard Larsson

meddelat, att han icke såge någon möjlighet att förvärva lotten till

angivna pris. På grund av de egendomen åvilande vattensänkningslånen,

vilka onera i en snar framtid komme att ökas, ävensom de rådande dåliga

konjunkturerna inom jordbruksnäringen måste nämligen enligt Larssons

förmenande priset på egendomen anses orimligt högt. Det vore därför med

verklig smärta, som han måste avsäga sig det medgivna hembudet till egendomen,

vilken han för 22 år sedan övertagit och på alla sätt upparbetat

såväl beträffande jord som byggnader. När han övertog gården, befann

sig densamma i vanvård och förfall. Att han nedlagt ett oerhört arbete

på gårdens iståndsättande kunde vem som helst se. Larsson hemställde

därför, att domänstyrelsen måtte utverka, antingen att han finge köpa

lotten för 45,000 kronor, vilken summa han — ehuru med tvekan —

ansåge sig kunna betala utan att bliva ruinerad, eller att han finge på nytt

arrendera lotten under ytterligare fem eller tio års tid.

Domänintendenten har anfört: Egendomen vore, såsom av uppskatt
ningshandlingarna

framginge, starkt beroende av frågan örn Tidan—Kräftåns

upprensning, vilken fråga under cirka 20 år legat under utredning

och för närvarande vore underställd vattendomstolens prövning. Då egendomens

saluvärde givetvis vore beroende pa hurudan den slutliga domen,

som i ogynnsamt fall kunde låta vänta på sig ännu 4 å 5 ar, bleve, samt

kostnaderna för utredning, laga syneförrättning och rättegångar, vilka påvilade

den vattenskadade jorden, år från år ökades, vore det helt naturligt,

att gårdens värde i och med avloppens försämring och kostnadernas ökning

komme att sjunka. Sedan uppskattningen år 1927 ägde runi, hade även

rotvärdet av .skogen minskats. Domänintendenten ansåge det därför vara

för kronan förmånligare att acceptera Larssons anbud än att invänta dom

i målet och utdebitering av kostnaderna för den föreslagna avdikningen.

Länsstyrelsen har tillstyrkt, att köpeskillingen för huvudgårdslotten

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements.

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

med bibehållande av hembudsrätt för Larsson — nedsattes till 45,000

kronor.

Över jägmästaren har anfört: Priset å rotstående virkesposter före
föHe

visserligen att vara i nedåtgående, ehuru detta ej direkt kunde påvisas

genom revirens rotförsäljningar, men vore det vid uppskattningen beräknade

medelvärdet — 6 kronor per kubikmeter — så lågt, att detsamma fortfarande

borde äga giltighet. Å andra sidan borde under rådande jordbrukskris

jordbruksegendomar vara mindre efterfrågade och priset sålunda sjunkande,

varför överjägmästaren ansåge den av Larsson erbjudna köpeskillingen

tillfredsställande och förordade anbudets antagande.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1930 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt meddelat, att lotten litt. Ec vore utarrenderad

för tiden 14 mars 1930 14 mars 1931 till Lindgren mot ett arrende av 75

kronor och att huvudgårdslotten vore utarrenderad för samma tid till

Richard Larsson mot 1,170 kronor. Beträffande själva saken ville styrelsen

med avseende å vad i ärendet förekommit rörande saluvärdet för lotten

litt. Ec hemställa, att detsamma måtte nedsättas till 950 kronor med förbindelse

för köparen att svara för på lotten belöpande andel av annuiteterna

av kronogendomen åvilande odlingslån.

I fråga örn den föreliggande ansökningen beträffande huvudgårdslotten

ansåge sig styrelsen icke kunna tillstyrka ett frångående av den stadgade

ordningen för försäljningen av sagda lott.

Under hand har från domänstyrelsen meddelats, att ifrågavarande två

lotter genom styrelsens försorg utarrenderats till den 14 mars 1932, lotten

litt. Ec till Lindgren och huvudgårdslotten till Larsson.

Den ifrågasatta nedsättningen av köpesumman för huvudgården från

48,825 kronor till 45,000 kronor har tillstyrkts av samtliga myndigheter,

som yttrat sig i ärendet, med undantag av domänstyrelsen. Huvudgårdens

arrendator, som brukat egendomen i 22 år, är villig att betala högst sist

nämnda pris, vilket av ortsmyndigheterna vitsordats vara för kronan tillfredsställande.

På grund av vad i ärendet sålunda upplysts, vill jag förorda

saluvärdets nedsättning till 45,000 kronor, en åtgärd som synes mig

vara med hänsyn till såväl kronans som arrendatorns intressen den i nuvarande

situation lämpligaste.

För lotten litt. Ec har ifrågasatts nedsättning av köpeskillingen från

1,200 kronor till 950 kronor. Såsom skäl för nedsättningen har, bland

annat, aberopats, att lotten skulle vara belastad med ansvar för viss del av

den på kronoegendomen belöpande andelen av beviljat odlingslån. Ehuru

med hänsyn till bestämmelsen i 19 kap. 24 § jorddelningslagen ägolotten

icke torde hava dylikt ansvar, vill jag emellertid i betraktande av i övrigt

föreliggande omständigheter icke motsätta mig, att köpesumman för lotten

ma nedsättas till 1,000 kronor, vilket belopp Lindgren i sin förberörda anmälan

den 15 februari 1930 erbjudit sig att betala.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 47

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, med ändring av det i ämnet år 1928 fattade beslutet

medgiva, att vid försäljning från kronoegendomen

V2 mantal Tjåva eller Tiavad nr 11 Frugården av Tidavads

socken av Skaraborgs län saluvärdet må nedsättas å

huvudgårdslotten från 48,825 till 45,000 kronor och å

lotten litt. Ec från 1,200 till 1,000 kronor.

13 :o.

Kronoegendomen 3/4 mantal Berg nr 2 med lägenheten Röjningen eller Berg nr 2

Hallonsberg i Västerfärnebo socken av Västmanlands län är utarrende- hallensrad

för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,025 kronor, berg i Västhed.

anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojord- alands ian.

styckningssakkunniga under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare kar

domänstyrelsen från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps

egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter

samt huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den

13 september 1929 har sedermera uppskattningsförrättning hållits å egendomen

i vederbörlig ordning. Av handlingarna i ärendet, varibland en

av överlantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia av en av

distriktslantmätaren Frey Torbjörnsson år 1921 avkopierad karta över

egendomen, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 27 kilometer från Sala stad och 17 kilometer

från Rosshyttans järnvägsstation, innehåller enligt ett av distriktslantmätaren

Ragnar Grebius den 27 januari 1930 uppgjort förslag till

avstyckning från egendomen 111.856 hektar, varav I.09 hektar tomtmark,

28.52 hektar åker, 6.6 hektar äng och 75.846 hektar avrösningsjord.

Åbyggnaden är god och motsvarar egendomens behov. Byggnadsum

derhållet kan anses tillfredsställande.

Åkerjorden är belägen i fyra från varandra skilda områden, Hemgärdet,

Josuvreten, Hallensberg eller Röjningen och Svedbo äng. Med undantag

för den ganska obetydliga ägan Svedbo äng med rätt god lermylla

å god leralv är åkern dålig.

Enligt beslut den 7 maj 1926 har Kungl. Maj:t medgivit arrendatorn

av egendomen att för denna söka och vinna delaktighet i odlingslån för

utförande av ett dikningsföretag, benämnt Svedbo dikningsföretag, med

skyldighet för honom att gälda såväl de under då återstående arrendetiden

å egendomen belöpande annuiteterna å lånet som ock vid arrendetidens

slut den 14 mars 1932 ännu ogulden andel av samma lån. Berörda

dikningsföretag berör endast Svedbo äng, och har egendomens andel

i lånet, vars fördelning ännu icke av länsstyrelsen slutligen fastställts,

beräknats till 8 kronor 14 öre årligen för tiden 1934—1958 och till 7 kronor

40 öre för år 1959. *

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition N?'' 94.

Västel färnebo elektriska distributionsförening u. p. a, Ilar mellom resolutioner

den 2 september 1921 oell den 24 oktober 1930 medgivits rätt att

hava över egendomen framdragna elektriska ledningar.

Taxeringsvärdet utgör 30,100 kronor, varav 20,900 kronor för inägor

och 9,200 kronor för skogen.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Egendomens

åkerjord vöre belägen i förberörda fyra särskilda skiften. I en utkant

å Hemgärdet funnes en med nuvarande arrendatorns fader tillhörigt

boningshus försedd lägenhet örn cirka 0.25 hektar. Vid besiktningstillfället

gjordes ansökning om rätt att få friköpa tomtområdet i fråga. Då

hinder för områdets skiljande från egendomen icke syntes föreligga, förordade

. de sakkunniga berörda ansökning. Beträffande egendomen i

övrigt inb jode joidens splittrade belägenhet till en uppdelning av denna

i mindre brukningsenheter. På grund av den goda och rymliga åbyggnaden

borde emellertid en sådan åtgärd icke ifrågasättas. De sakkunniga

förordade, att egendomen bibehölles och ånyo utarrenderades.

Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd har anfört

följande. Byggnaderna å egendomen vore goda och tillräckliga förgårdens

behov. Mer än hälften av åkerjorden tillhörde Böjningen och

vore belägen cirka O.25 mil från gården. Egendomen skulle på grund av

denna omständighet väl lämpa sig för styckning, men borde sådan icke

ifrågakomma på grund av byggnadernas goda skick. Förutvarande arrendatorn,

A. Westling, ägde ett gammalt boningshus, omedelbart intill

gardens byggnader och önskade få en tomt örn cirka 1 hektar, varav hälften

åker, avstyckad.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Framställning om åtkomst

från egendomen för bildande av bostads- eller mindre jordbrukslägenheter

hade inkommit endast från egendomens förre arrendator, den

nuvarande arrendatorns fader A. Westling, som önskade inköpa en tomt.

Förslag till avstyckning härutöver ansåge nämnden icke böra uppgöras''

Med hänsyn till det ringa, i ett flertal frånbelägna lotter fördelade

akerinnehavet och den svaga och otillförlitliga jordbeskaffenheten samt

till att den nuvarande välbeliållna åbyggnaden så småningom tede avgång

i skick och värde, vilket icke kunde motvägas av åkerns successiva för-''

bättring, anser nämnden rätta tidpunkten för egendomens avyttring vara

inne. Nämnden föreslår på grund härav, att av följande å kartan angivna

och i ett ay distrikslantmätaren B. Grekius den 27 januari 1930 uppgjort

förslag till avstyckning från egendomen närmare beskrivna lotter

lotten litt. B, bestående av äng och utmark, måtte bibehållas i kronans

ägo,

lotten litt. Ba, en byggnadslägenhet, måtte försäljas till bemälde A.

Westling och

lotten litt. Bb, en jordbrukslott i tre skiften, måtte försäljas.

I anslutning därtill har nämnden verkställt värdering av de till försäljning

föreslagna lotterna på nedan angivet sätt.

Beträffande lotten litt. B har nämnden anslutit sig till jägmästarens

förslag vid uppskattningsförrättningen, att lotten måtte bibehållas i kronans

ägo såsom kronopark under benämning kronoparken Berg.

Lotten litt. Ba, belägen i egendomens södra del, innefattande en areal av

1.02 hektar, varav O.73 hektar åker och O.29 hektar avrösningsjord. Saluvärde

845 kronor, A-arav 25 kronor för växande skog. Arrendevärde 50

kronor. Lägenheten borde hembjudas förenämnde A. Westling, vilken

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Marits proposition Nr 94.

agde eli stuga a lotten oell förklarat sig villig inköpa lotten mot

det åsätta värdet. Nämnden kade icke funnit skäl föreslå särskilda villkor

angående lottens användning eller örn återköpsrätt; därest sådant

förbehåll koinme att göras, borde saluvärdet upptagas till 720 kronor.

Lotten litt. Bb, fördelad i tre skiiten, nämligen Hemgärdet med norr

därom belägen utmark, Josuvreten med Hallonsberg, å kartan angiven

med röd gränsfärg mot egendomen i övrigt, samt Svedbo äng, ett åkerskifte,

invid allmän väg. Arealen utgör 51.941 hektar, varav l.oo hektar tomtmark,

27.59 hektar åker, 1.587 hektar äng och 21.674 hektar avrösningsjord.

Saluvärde 27,915 kronor, varav 6,144 kronor 76 öre för utmark med växande

skog och 100 kronor för kapitaliserade värdet av fisket i Svartån. Arrendevärdet

1,225 kronor. Enligt uppgift under hand från domänintendenten

har nämnden icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående

lottens användning eller örn återköpsrätt; därest sådant förbehåll bomme

att göras, bordo saluvärdet reduceras till 27,495 kronor.

Nämnden har föreslagit hembud vid lottens försäljning för egendomens

nuvarande arendator C. V. Westling, vilken innehaft egendomen under

arrende sedan år 1922, då han övertog arrendet efter fadern A. Westling,

vilken arrenderat egendomen sedan år 1906. Båda arrendatorerna hade

på ett förtjänstfullt sätt skött egendomen.

Därest arrendatorn begagnade sig av den ifrågasatta hembudsrätten,

borde från den föreslagna köpeskillingen dragas det belopp, som på grund

av bristande båtnad för arrendatorn genom verkställd täckdikning borde

tillkomma denne. På grund av domänstyrelsens medgivande bomme

vid arrendetidens slut 7.83 hektar av egendomens åkerjord att vara

täckdikade med rör. Nämnden har beräknat bristande gottgörelse för

arrendatorn för kostnaderna för täckdikningen vid arrendeperiodens slut

till 700 kronor, med vilket belopp arrendatorn vid inköp av huvudgården

borde medgivas avdrag å köpeskillingen. Hembudsvärdet bomme då att

utgöra 27,215 kronor, vilket C. V. Westling förklarat sig villig erlägga

för lotten.

Saluvärdet har beräknats efter egendomens tillstånd i fullgott skick.

Delägarskapet i odlingslånet har nämnden ansett icke böra inverka å

salubeloppet utan föreslagit, att detsamma måtte överföras å blivande

köpare av egendomen.

Därest arrendatorn icke begagnade sig av hembud vid egendomens försäljning,

borde densamma utbjudas å auktion.

Överlantmätaren har förklarat, att intet syntes vara att erinra mot

uppskattningsnämndens avstyckningsförslag.

Över jägmästaren har beräknat värdet å skogsmarken och skogen till

lotten litt. Bb till endast 4,766 kronor 73 öre, i följd varav lottens totalvärde

skulle komma att uppgå till i runt tal 26,535 kronor. Hembudsvärdet

å lotten skulle sålunda bliva 25,835 kronor. Då emellertid egendomens

arrendator förklarat sig villig att inköpa lotten för 27,215 kronor,

torde med hänsyn till att en viss osäkerhet vidlådde värderingen såväl

beträffande å-prisen för åker, äng, skogsmark och skog som de gjorda

avdragen vara lämpligt, att värdena justerades så, att lottens hembudsvärde

bleve 27,215 kronor. I övrigt hade överjägmästaren ej något att

erinra mot uppskattningsnämndens förslag.

Domänstyrelsen bär med skrivelse den 1/ januari 1931 underställt

ärendet Kungl. IVfajds prövning samt därvid anfört iöljande: "Mot föi
Bihang

lill riksdagens protokoll 19,11. 1 sami. SO höft. (iVr 9''iJ

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen:
-

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

sanningen av lotten litt. Ba enligt förslaget torde anledning till erinran

icke föreligga. Med hänsyn till vad uppskattningsnämnden anfört i fråga

om huvudgården och då vederbörande arrendator önskade inköpa denna,

borde försäljning jämväl av lotten litt. Bb nu genomföras. Beträffande

saluvärdet å sistnämnda lott torde de av jägmästaren beräknade å-priserna

vara något låga men syntes det för lotten beräknade saluvärdet

27,915 kronor vara fullt godtagbart. Därest arrendatorn skulle begagna

sig av hembudsrätt vid huvudgårdens försäljning, borde denne, i enlighet

med uppskattningsnämndens förslag och med stöd av bestämmelserna

i 9 § tredje stycket i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m\, medgivas avdrag å saluvärdet

med 700 kronor för ej tillgodonjuten båtnad av verkställd täckdikning.

Riksdagens medverkan till genomförande av försäljningen av

lotten litt. Bb vore med hänsyn till arrendeavgiftens belopp erforderlig,

och torde därför försäljningsfrågan i dess helhet böra underställas riksdagens

prövning.

För egen del finner jag ej anledning till erinran mot domänstyrelsens

nu framlagda förslag. Till frågan örn dispositionen av den i kronans

ägo kvarvarande delen av kronoegendomen eller lotten litt. B torde jag

framdeles få återkomma, då riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av kronoegendomen 3jt mantal Berg nr 2 med

lägenheten Röjningen eller Hallonsberg i Västerfärnebo

socken av Västmanlands län må enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. med tillträdesrätt

den 14 mars 1932 försäljas

dels lotten litt. Ba örn 1.02 hektar med ett saluvärde

av 845 kronor och hembudsrätt för A. Westling

enligt 10 § i nyssnämnda förordning,

dels ock lotten litt. Bb om 51.941 hektar med ett saluvärde

av 27,915 kronor och hembudsrätt enligt 9 §

första stycket i förenämnda förordning för egendomens

arrendator, C. V. Westling, och med rätt för

denne att, därest han begagnar sig av hembudsrätten,

erhålla avdrag å saluvärdet med 700 kronor,

samt under villkor i övrigt, att köpare av fastigheten

berättigas att utan ersättning bekomma det foder,

arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att utan ersättning

avlämna vid arrendetidens slut, samt att det

åligger köpare ansvara för de å egendomen för tiden

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 51

efter tillträdesdagen belöpande annuitet^* å det egendomen

åvilande odlingslånet,

skolande vid försäljningarna i övrigt iakttagas, att

fastigheterna överlåtas i det skick, vari de på grund

av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skola av arrendatorn avlämnas, samt

att köpare av fastigheterna äro skyldiga att respektera

den Västerfärnebo elektriska distributionsförening

u. p. a. jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 2 september

1921 och den 24 oktober 1930 medgivna rätt att

hava elektriska ledningar framdragna över egendomen.

14:o.

Kronoegendomen 1 mantal Gesala nr 3 i Romfartuna socken av Västmanlands

län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt

arrende av 1,610 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen. Vidare har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssällskaps egnahemsnämnd

införskaffat upplysningar angående egendomens lämplighet till

upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter samt huruvida efterfrågan

å dylika lägenheter funnes i orten, å egendomen har sedermera

uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning. Av handlingarna i

ärendet, däribland en av överlantmätaren Werner Nordenstedt år 1929 efter

senast upprättade kartor över egendomen sammanställd karta med beskrivning,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Västerås stad samt 3 kilometer

från Hedensbergs och 7 kilometer från Tillberga järnvägsstationer,

har en areal av 156.5356 hektar, varav 0.8 4 7 hektar tomt, 39.3 9 8 hektar

åker, 1.319 hektar äng, 0.131 hektar betes- och skogsmark, 0.749 hektar

impediment och 114.0916 hektar avrösningsjord.

Av egendomens åbyggnader äro samtliga i gott stånd med undantag av

manbyggnaden, som saknar nödig sockel och är i jorden nedsjunken samt

ganska trång och osund, men väl underhållen, ävensom drängstugubyggnaden,

som är gammal, men i skäligt stånd.

Åkerjorden är fördelad på två områden, Hemgärdet med huvudsakliga

delen av åbyggnaden, samt utägan Kärret, bebyggd med en lada. Sammansättningen

av den norr örn bygdevägen, fig. 143 å kartan, liggande åkern

utgöres av ganska stel, till sina mellersta delar något grund lerjord, i övrigt

av lermylla. Den söder om samma väg liggande åkern består av bördig

lermylla i sydlig lutning. Ägan Kärret bildas av något magrare leror med

kallare botten, numera dock torrlagd och förbättrad.

Jämlikt resolution den 17 september 1920 har Tillberga—Hubbo elektriska

Gesala nr 3

i Västmanlands

län.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava över egendomen framdragna

elektriska ledningar.

Egendomen bär andel i Norrbo häradsallmänning med en årlig utdelningav

27-2 kubikmeter virke och kontant 30 kronor.

Taxeringsvärdet utgör 47,200 kronor, varav 34,000 kronor för inägor och

13,200 kronor för skogsmark.

Kronojordstyckningssakkunniga hava anfört följande. Da boningshuset

vore äldre, nedsjunket i marken och i behov av nybyggnad samt kostnaderna

härför beräknats till 9,000 kronor, kunde ifrågasättas, huruvida det

icke vore med kronans fördel mera förenligt att nu försälja egendomen.

Vederbörande arrendator, som ägde en egendomen angränsande gård örn

cirka 21 hektar åker, hade vid besiktningstillfället uttalat en önskan att få

friköpa kronoegendomen för att tillgodose behovet av jordbruk åt sina tre

söner, vilka vore i åldern 21 — 30 år. De sakkunniga hava i anslutning till

vad sålunda förekommit förordat, att egendomens jordbruk jämte nödig

skogsmark försåldes i en lott.

Domänintendenten och Västmanlands läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd

hava föreslagit egendomens förnyade utarrendering.

Uppskattning snämnden har med hänsyn till kostnaderna för nybyggnad

av manbyggnaden — cirka 10,000 kronor — jämfört med det på grund av

ett begränsat åkerinnehav ringa årliga arrendebeloppet förordat försäljning

av huvudgården med lämplig tilldelning skogsmark. Enligt uppskattningsinstrumentet

har denna lott, vars areal uppgår till 76.9 4 4 hektar, åsatts ett

värde av 48,930 kronor. Vid bestämmandet av saluvärdet hava uppskattningsnämndens

ledamöter haft olika uppfattningar örn värdet av åkerjorden.

Sålunda har ordföranden för tomt och bättre åker föreslagit ett värde av

875 kronor per hektar och de båda ledamöterna respektive 850 och 1,000

kronor. För den sämre åkerjorden hade ordföranden föreslagit 775 kronor

per hektar och en var av ledamöterna 700 kronor. På grund av bestämmelserna

i 6 punkten kungörelsen den 4 juni 1908 angående förändrade

grunder för förvaltningen av kronans jordbruksdomäner sådan densamma

lyder enligt kungörelsen den 6 juni 1929 (nr 177) jämförda med kungörelsen

samma dag nr 179, § 4, — vilka bestämmelser reglera det fall, då uppskattningsnämnden

ej är enig — torde ordförandens mening böra gälla beträffande

värdet av tomt och bättre åker samt ledamöternas beträffande

sämre åker, och skulle saluvärdet då utgöra

följande värdering.

48,403 kronor 18

öre enligt

Tomt och bättre åker ....................

33.245

hektar å 875 kronor

29,089: 3 8

Sämre åker ........................................

7

å 700 »

4,900: —

Äng ....................................................

Utmark med impediment och väx-

1.31 9

»

å 200 »

263: 80

ande skog ............................

Avkomstav häradsallmänningen:

272 di3 virke å 5 kronor och 30

kronor kapitaliserade å 5 %

(42:50) ........................................

35.3 8

»

13,300: —

850: —

Summa 76.944 hektar 48,403: is.

Vid saluvärderingen uppskattades egendomen i fullgott stånd och efter

därå verkställd utstämpling av skog för nedbringande av saluvärdet. Nämnden

har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens an
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94. 53

vändning eller om återköpsrätt; därest sådant förbehåll komme att göras,

borde saluvärdet upptagas till 41,595 kronor.

Arrendevärdet Ilar uppskattats till 1,925 kronor under förutsättning att

kronan betalade å egendomen belöpande skatter.

Uppskattningsnämnden har föreslagit hembud vid ifrågavarande ägolotts

försäljning för arrendatorn Karl Gustafsson, vilken sedan år 1905 innehaft

egendomen oell väl brukat densamma. Därest denne icke skulle begagna

sig av medgiven förköpsrätt, borde egendomen försäljas å auktion.

Beträffande egendomen i övrigt borde densamma ställas under skogsstatens

vård och förvaltning.

Kronoegendomens arrendator, bemälde Gustafsson, hade för undertecknande

tillställts skriftligen avfattad förklaring att han önskade förvärva egendomen

för ett saluvärde av 48,930 kronor, men hade Gustafsson återställt skriften

utan att underteckna densamma.

Överlantmätaren har meddelat, att jorddelningslagens bestämmelser icke

torde lägga hinder i vägen för fastighetens styckning i enlighet med ifrågavarande

förslag.

Över jägmästaren har ej haft något att erinra i ärendet.

Med utlåtande den 30 december 1930 bär domänstyrelsen underställt

detta ärende Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört

följande.

Styrelsen hade ej något att erinra mot att huvudgården försåldes motett

till 48,400 kronor avrundat saluvärde. Styrelsen hade anmodat egendomens

arrendator, bemälde Karl Gustafsson, att till styrelsen inkomma med förklaring,

huruvida han ville inköpa huvudgården för ett saluvärde av 48,400

kronor, men hade sådant ej till styrelsen inkommit.

Då uttrycklig förklaring från Gustafsson att han ej önskade inköpa huvudgården

för sistberörda saluvärde ej avlämnats, föresloge styrelsen, att huvudgården

hembjödes honom, men att Kungl. Maj:t måtte förordna att, därest

Gustafsson ej begagnade sig av honom medgiven hembudsrätt vid huvudgårdens

försäljning, densamma skulle försäljas å auktion.

Förbehåll örn återköpsrätt ansåge styrelsen icke böra ifrågakomma.

Vid försäljningen borde förbehåll göras om rätt för köpare av utstämplad

skog att få avverka och bortföra densamma till den 1 maj 1933.

Egendomens andel i häradsallmänningen borde helt tilläggas försäljningslotten.

För den i kronans ägo kvarvarande delen av egendomen borde rätt till

utfartsväg över försäljningslotten beredas genom servitut å lotten.

Jag ansluter mig till förslaget örn egendomens disposition på i huvudsak

det sätt domänstyrelsen förordat. Med hänsyn bland annat till önskvärdheten

av att nuvarande arrendatorn Karl Gustafsson må bliva köpare av

egendomen synes mig emellertid anledning föreligga för jämkning nedåt av

det föreslagna saluvärdet, vilket synes mig vara högt, och att i samband

härmed förbehåll örn återköpsrätt stadgas. För min del vill jag ifrågasätta,

att saluvärdet bestämmes till 41,600 kronor, vilket belopp uppskattningsnämnden

funnit skäligt vid försäljning under förbehåll örn återköpsrätt.

Därest arrendatorn ej begagnar sig av hembudsrätten, torde området få

Departements
chefen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Aspa nr 5 i

Västmanlands

län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

säljas på sätt domänstyrelsen föreslagit. Till frågan om dispositionen efter

den 14 mars 1932 av det skogsskifte, som skulle kvarbliva i kronans ägo,

torde jag få återkomma, sedan riksdagens beslut i försäljningsfrågan föreligger.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Gesala nr 3 i Romfartuna

socken av Västmanlands län må med tillträdesrätt

den 14 mars 1932 försäljas förberörda område örn 76.94 4

hektar enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

antingen med ett saluvärde av 41,600 kronor och hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator, Karl Gustafsson, samt med förbehåll örn

skyldighet för köparen att använda området för jordbruk

och örn rätt för kronan att under en tid av tio år från

tillträdet köpa området åter enligt lagen örn återköpsrätt

till fast egendom eller, därest Gustafsson ej begagnar

sig av hembudsrätten, med ett saluvärde av 48,400 kronor

enligt 15 § i sagda förordning,

under villkor i övrigt, att fastigheten överlåtesidet skick,

vari den på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen

gällande arrendekontrakt skall av arrendatorn avlämnas,

att köpare berättigas att utan ersättning bekomma det

foder, som arrendatorn kontraktsenligt är skyldig att

avlämna vid arrendetidens utgång, att köpare av å området

utstämplad skog må äga rätt att avverka och

bortföra denna intill den 1 maj 1933, att kronan förbehålles

rätt till utfartsväg över området, samt att

köpare av ifrågavarande område har skyldighet att

respektera den Tillberga—Hubbo elektriska distributionsförening

u. p. a. medgivna rätt att hava elektriska

ledningar framdragna över egendomen.

15: o.

Kronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs socken av Västmanlands

län är utarrenderad för tiden till den 14 mars 1932 mot ett årligt

arrende av 1,600 kronor.

Med anledning av den förestående arrendeledigheten hava kronojordstyckningssakkunniga

under år 1929 besiktigat egendomen, och har domänstyrelsen

från vederbörande domänintendent och hushållningssäll
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

skaps egnahemsnämnd införskaffat upplysningar angående egendomens

lämplighet till upplåtelse i egnahemslägenheter eller åbolägenheter Slunt

huruvida efterfrågan å dylika lägenheter funnes i orten. Den 23 oktober

1929 har sedermera uppskattningsförrättning å egendomen påbörjats

och den 3 februari 1930 avslutats. Av handlingarna i ärendet, däribland

en kopia av en av distriktslantmätaren Pehr Båth år 1921 upprättad karta

över egendomen samt en efter nämnda karta av bemalde Båth åi 1929

genom kopiering och komplettering upprättad karta, utvisande förslag

till avstyckning från fastigheten, med beskrivningar, inhämtas bland an
-

nat följande.

Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Arboga stad och 2 kilometer

från Valskogs järnvägsstation, har en areal av 59.882 hektar, varav

39.676 hektar åker, 4.397 hektar äng och 15.809 hektar avrösningsjord.

Kronans åbyggnad är i stort sett ganska god med undantag för ladugården,

vilken i vissa och betydande delar är nedrutten, trång och otidsenlig

och kräver nybyggnad, samt i viss mån för det ganska trånga stallet.

Underhållet av byggnaderna bör anses såsom tillfredsställande.

Åkerjorden utgöres i de norra delarna av egendomen av fast, god lera,

i de södra av lättare lera, svämlcra med här och var förekommande ask
^°Egendomen

har andel i Åkerbo härads allmänning med en årlig utdelning

av fem kubikmeter virke och 35 kronor.

Återbetalningsskyldighet åvilar egendomen för viss del av ett genom

Kungl. Maj :ts brev den 9 november 1922 beviljat odlingslån för torrlägg;

ning av vattenskadade marker, tillhörande Aspa med flera egendomar i

Björskogs socken. . ,, . ,

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolution den 21 mars 1922 har Viby elektriska

distributionsförening u. p. a. medgivits rätt att hava elektriska ledningai

framdragna över egendomen. 00 .

Taxeringsvärdet å egendomen har upptagits till oo,.00 kronor, varav

1,400 kronor för skogsmark och växande skog.

Kronojordstyckningssakkunniga hava ansett, att, dä nytt stall och i

varje fall ny ladugård behövde uppföras, egendomen lämpligen borde försäljas.

Ungefär hälften av egendomens åkerjord vore belägen avlagset

från huvudgården, vettande ned mot Arbogaån och något lidande av vatten

från ån. Egendomen kunde upplåtas i en lott, eventuellt i två ungefärligen

lika lotter, den ena innefattande jorden till byggnaderna och

den andra jorden i utskiftet, den senare lotten obebyggd.

Domänintendenten i länet har föreslagit egendomens försäljning i befintligt

skick. ........ . , , ,,

Egnahemsnämnden har förordat egendomens försäljning i tre lotter,

en omfattande huvudgården örn cirka 22 hektar åker samt två innehallande

vardera 10 hektar åker, samtliga lotter med tillägg av en del annan

mark, samt framhållit, att efterfrågan hos nämnden a egnahemslotter

för närvarande vore liten meli att detta delvis torde bero härpå,

att tillgången å lägenheter på sista tiden varit ringa.

[ anslutning till dessa uttalanden uppdrog domänstyrelsen at uppskattningsnämnden

att verkställa uppskattning för försäljning av dels hela

egendomen i en lott, dels egendomen uppdelad i tva ungefärligen lika

stora lotter, huvudgården och en obebyggd lott.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5fi

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Uppskattningsnämnden har anfört följande. Vid uppskattningsförrättningen

hade egnahemsnämndens ombud vid förrättningen framhållit, att

den obebyggda, till försäljning föreslagna lotten tvivelsutan finge den

omfattning och det höga värde, att utsikt till erhållande av egnahemslån

dara vore utesluten, och att han av denna orsak förordade, att denna

lott uppdelades på två försäljningsområden, ettvart med sträckning från

Arboga å och upp till vägen fig. 101, 108 å 1921 års karta och en areal

av 10 hektar åker. Sistnämnda två lotter hade å avstyckningskartan betecknats

med litt. Ka och Kb.

Framställningar örn åtkomst från egendomen för bildande av bostadseller

mindre jordbrukslägenheter hade icke inkommit till nämnden.

^Uppskattningsnämnden, som ej ansett sig kunna biträda egnahemsnämndens.

berörda förslag utan förordade egendomens försäljning i en

lott, har i enlighet med av domänstyrelsen lämnade direktiv verkställt

saluvärdering av egendomen dels i en lott, alternativ T. dels i två lotter

alternativ II, på följande sätt.

Alternativ 1.

Egendomens försäljning i en lott. Saluvärde: 35,625 kronor, varav 2,240

kronor för avrösningsjord och växande skog samt 1,200 kronor för kapitaliserad

allmänningsutdelning. Vid fall av hembudsrätts tillerkännande

åt arrendatorn borde saluvärdet med hänsyn tagen till bristande gottgörelse

åt arrendatorn för verkställd täckdikning minskas till 34,890 kronor.

Arrendevärdet har uppskattats till 1,600 kronor.

..^pPska^nin»snämnden ^iar föreslagit hembudsrätt vid egendomens försäljning,

för arrendatorn, A. J. Persson, ehuru denne vid arrendetidens

utgång innehaft egendomen å arrende under endast sju år, enär arrendatorn

under arrendetiden med energi och ett målmedvetet arbete på ett

erkännansvärt sätt befrämjat egendomens jordbruk genom täckdikning

av en avsevärd del av åkern, anläggning av betesvallar och förbättrad

ytberedning och vård av egendomen i allmänhet.

Vid försäljning av egendomen utan hembud borde det skick, vari ladugården

befunne sig, vederbörligen beaktas, så att saluvärdet, då bristerna

å denna byggnad, torde kunna uppskattas till 1,750 kronor, höjdes med

sistnämnda belopp till 37,375 kronor.

Nämnden har icke funnit skäl föreslå särskilda villkor angående egendomens

användning eller örn återköpsrätt; därest sådant förbehåll komme

att göras, borde saluvärdet upptagas till 28,660 kronor vid hembudsrätt

för arrendatorn samt till 31,770 kronor vid försäljning utan hembud.

Alternativ II.

Huvudgården, å avstyckningskartan betecknad med litt. K, med en

areal av 32.76 hektar, varav 20.287 hektar åker, 2.988 hektar äng och 9.485

hektar avrösningsjord och impediment, har saluvärderats till 19,625 kronor,

varav 1,600 kronor för avrösningsjord med växande skog samt 480

kronor för allmäningsutdelning. Arrendevärdet för denna lott har beräknats

till 870 kronor.

Vid hembud till Persson borde saluvärdet med hänsyn tagen till verkställd

täckdikning bestämmas till 18,890 kronor samt vid försäljning utan

hembud, på grund av vad ovan andragits beträffande ladugårdens beskaffenhet,

höjas till 21,375 kronor.

Vid förbehåll örn särskilda villkor eller återköpsrätt, som ej förordades

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

av nämnden, borde saluvärdet nedsättas till 16,060 kronor vid hembud och

till 18,170 kronor vid försäljning utan hembud.

Egendomen i övrigt, å kartan betecknad med litt. Ka + Kb med en

areal av 26.998 hektar, varav 19.389 hektar åker, 1.3 hektar äng och 6.309

hektar avrösningsjord och impediment, har saluvärderats till kio
nor,

varav 640 kronor för avrösningsjord och växande skog samt 720 kronor

för utdelning från häradsallmänning. Arrendevärdet har beraknats

till 555 kronor.

Vid förbehåll örn särskilda villkor eller återkopsratt, som ej iorordats

av nämnden, borde saluvärdet minskas till 11,570 kronor.

Lotten borde försäljas enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 1<6).

Envar av lotterna hava åborättsvärderats.

Egendomens arrendator har för underskrift förelagts skriftlig förklaring,

att han önskade förvärva egendomen i dess helhet för ett saluvärde

av 34,890 kronor, men har arrendatorn ej velat underskriva denna.

Över jägmästaren har ur skogssynpunkt ej haft något att erinra mot

att egendomen försåldes eller mot den verkställda värderingen av kronoegendomens

utmark med skog.

överlantmätaren i länet har meddelat, att ur de synpunkter, som omförmälas

i 19 kap. jorddelningslagen, förslaget örn avstyckning av lotterna

litt. Ka och Kb var för sig (egnahemsnämndens förslag) eller som

en lott icke gåve anledning till någon erinran, men att dock det sist
-

nämnda förslaget vore att förorda.

Överlantmätaren har vidare framhållit.

Vid den 25 september 1850 fastställt laga skifte å Aspa by hade egendomen

erhållit sitt område utbrutet uti ett enda skifte med en areal av

53.3235 hektar. Att arealen i Båths beskrivning år 1929 upptagits till 59.882

hektar syntes bero på att i arealen intagits en till fastigheten hörande

s k utjord, belägen i sammanhang med de vid laga skiftet å Aspa by

utbrutna ägorna. Denna utjord, som icke syntes vara upptagen 1 jordeboken

såsom särskild jordeboksenliet och därför ej heller 1 jordregistret

upptagits å särskilt upplägg, hade tillkommit på följande satt Vid den

5 mars 1765 fastställd laga delning å Björskogs Storäng, kallad Skaaret,

utlades en teg åt länsmansbostället i Aspa, det vill säga nu ifrågavarande

kronoegendom. Vid år 1850 avslutat ägoutbyte mellan vissa fastigheters

ut jordstegar å Björskogs Storäng flyttades länsmansbostället^ ut

iordsteg till den plats, den nu har, det vill säga i sammanhang med lansmansboställets

övriga ägor. Ägoutbytets omfattning franninge1 av kopia

av karta upprättad vid ägoutbytet år 1850 av L. Elvgren. Detta agoutbyte

syntes emellertid ej hava blivit i vederbörlig ordning fastställt. Med

anledning härav har överlantmätaren framhållit, att det torde vara skal,

att ägoutbytet verkställdes i överensstämmelse med nuvarande hävd.

Med utlåtande den 10 oktober 1930 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid för ogen del anfört följande.

Styrelsen ansåge med hänsyn till vad som framhållits i fråga örn ladugårdens

och stallets beskaffenhet det vara för kronan ekonomiskt mest

fördelaktigt, att egendomen försåldes. Angående egendomens upplåtande

i en eller flera lotter finge styrelsen framhålla, att styrelsen ej hade

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

något att erinra mot att försök gjordes till försäljning av den obebyggda

lotten litt. Ka + Kb för sig. Dock syntes med hänsyn till de negativa

resultat tidigare verkställda utbud av obebyggd jord lämnat något anbud

å nu ifrågavarande lott icke vara att förvänta. Med hänsyn härtill ville

styrelsen ifrågasätta, huruvida icke egendomen genast borde upplåtas i

en lott.

Det av överlantmätaren föreslagna ägoutbytet syntes icke nödvändigt

behöva genomföras före försäljningen utan borde lämpligen få ankomma

på en ny innehavare att taga initiativ därtill. Kronan kunde ju försälja

egendomen med den rätt kronan lagligen kunde äga i utjorden Björskogs

Storäng.

Vidare ansåge styrelsen att, vare sig egendomen försåldes med hembud

för egendomens arrendator eller annorledes, saluvärdet borde bestämmas

som örn eventuella brister å egendomen vore botade.

Mot det egendomen i fullgott skick åsätta saluvärdet, 37,375 kronor,

hade styrelsen ej något att erinra, och finge styrelsen härvid meddela,

att styrelsen av domänintendenten under hand inhämtat, att uppskattningsnämnden

vid saluvärdets beräknande förutsatt, att blivande köpare

skulle gälda å egendomen belöpande andel i det för företaget »torrläggning

av vattenskadade marker tillhörande Aspa m. fl. egendomar i Björskogs

socken» beviljade odlingslånet. Företaget vore visserligen utfört,

men bomme egendomen genom denna torrläggning att ytterligare förkovras

och öka i värde i så hög grad, att detta förbättringsvärde torde

motsvara annuiteterna å lånet.

Beträffande av uppskattningsnämnden föreslagen nedsättning i saluvärdet

i anledning av å egendomen verkställd täckdikning jämlikt av

styrelsen lämnade medgivanden, ansåge styrelsen med stöd av 9 § i förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) skäligt, att arrendatorn, därest han begagnade

sig av hembudsrätt vid egendomens försäljning, finge för verkställd

täckdikning åtnjuta avdrag å saluvärdet, 37,375 kronor, med ett belopp

av 700 kronor. I dylikt fall kommer köpeskillingen att uppgå till

36,675 kronor.

Särskilda villkor angående egendomens användning eller örn återköpsrätt

ansåge styrelsen icke böra föreskrivas.

Med hänsyn till vad uppskattningsnämnden anfört angående det sätt,

varpå arrendatorn skött egendomen, förmenade styrelsen, att hembud vid

försäljningen borde tillerkännas honom. Någon förklaring, att han ej

önskade köpa egendomen, hade arrendatorn ej avgivit.

Till följd av remiss har därefter länsstyrelsen i Västmanlands län avgivit

utlåtande i ärendet den 8 december 1930 samt därvid tillika överlämnat

förnyat yttrande från hushållningssällskapets egnahemsnämnd.

Egnahemsnämnden har i berörda yttrande uttalat, att, då domänstyrelsen

liksom uppskattningsnämnden föreslagit, att egendomen skulle försäljas

i en lott, nämnden med hänsyn till nuvarande ringa efterfrågan

på jord för egnahemsändamål icke ansåge sig böra vidhålla sitt tidigare

förslag örn utläggande av två lotter för egnahemsändamål.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot egendomens försäljning

i en lott med hembudsrätt för arrendatorn eller mot de av domänstyrelsen

föreslagna villkoren i övrigt.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maurts proposition Nr 94.

Domänstyrelsen^ av länsstyrelsen förordade förslag örn egendomens för- Departementssäljning

såsom en lott finner jag mig kulma biträda. Då egendomens chefen.

arrendator. A. J. Persson, enligt vad framgår av handlingarna i ärendet,

med energi och målmedvetet arbete befrämjat egendomens jordbruk,

synes det mig önskvärt, att han må bliva köpare av egendomen.

Med hänsyn härtill torde egendomen böra hembjudas honom till det

pris, som uppskattningsnämnden funnit skäligt vid försäljning under

förbehåll örn återköpsrätt, 31,770 kronor, med avdrag av 700 kronor för

verkställd täckdikning, eller sålunda i avjämnat tal 31,000 kronor. I samband

med dylik försäljning torde förbehåll örn återköpsrätt böra stadgas.

Vad domänstyrelsen i övrigt föreslagit giver mig icke anledning

till annat uttalande än att, därest arrendatorn icke begagnar sig av kembudsrätten,

egendomen torde försäljas å auktion enligt bestämmelserna

i 15 § av 1929 års förordning örn försäljning av kronoegendom, därvid

saluvärdet torde böra sättas till 37,375 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att leronoegendomen 1 mantal Aspa nr 5 i Björskogs

socken av Västmanlands län må — med den

rätt kronan lagligen äger i utjorden å Björskogs

Storäng — med tillträdesrätt den 14 mars 1932 försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. antingen med ett saluvärde av 31,000 kronor

och hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för egendomens

arrendator A. J. Persson, samt med förbehåll

örn skyldighet för köparen att använda egendomen

såsom självständigt jordbruk och örn rätt för

kronan att under en tid av tio år från tillträdet köpa

egendomen åter enligt lagen örn återköpsrätt till fast

egendom eller, därest Persson icke begagnar sig av

kembudsrätten, å auktion enligt 15 § i nämnda förordning

med ett saluvärde av 37,375 kronor

under villkor i övrigt, att köparen skall svara

för de å egendomen å tiden efter tillträdesdagen

belöpande annuiteterna å det egendomen för företaget

»torrläggning av vattenskadade marker tillhörande

Aspa m. fl. egendomar i Björskogs socken»

åvilande odlingslånet ävensom för andra å

samma tid belöpande onera och utskylder av vad

slag do vara må, att köparen skall respektera

den jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 mars 1922

Viby elektriska distributionsförening u. p- a. medgiv
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

na rätt att hava elektriska ledningar framdragna över

egendomen, samt att egendomen överlåtes i det skick,

vari den på grund av nu örn egendomen gällande arrendekontrakt

skall av arrendatorn avlämnas.

16:o.

Laxsjö nr 2 i Hos domänstyrelsen har K. E. Karlsson, Hästberg, Nyhammar, anhållit

K0PPlänberSS att inköPa en av honom arrenderad lägenhet, benämnd Våtröjningen

(Laxsjö 23) under kronoparken Laxsjö i Grangärde socken av Kopparbergs

län.

Med anledning härav har på domänstyrelsens] föranstaltande uppskattningsförrättning

hållits i vederbörlig ordning.

I skrivelse den 5 januari 1931 har domänstyrelsen, med överlämnande av

ärendet tillhörande handlingar, däribland en av distriktslantmätaren Mats

Broström vid avstyckning av saluområdet år 1929 upprättad karta med tillhörande

handlingar, underställt ärendet Kungl. Maj:ts provning.] Av handlingarna

i ärendet inhämtas följande.

Lägenheten är belägen i sydvästra hörnet av kronoparken Laxsjö invid

allmän väg på ett avstånd av omkring 35 kilometer från staden Ludvika

ock 11 kilometer från järnvägsstationen Nyhammar.

Området är numera avstyckat som bostadslägenhet (enligt 19 kap. 3 §>

sista stycket jorddelningslagen) med registerbeteckning Laxsjö 23.

Arealen omfattar 4.380 hektar, varav åker 0.553 hektar, odlingsmark

O.801 hektar och avrösningsjord 3.0 2 6 hektar.

Åkerjorden är av tämligen mager beskaffenhet. Hävden är tillfredsställande.

Odlingsmarken och avrösningsjorden utgöres av med huvudsakligen lövskog

beväxt hagmark, vilken utnyttjas som slog.

A fastigheten, som är i övrigt obebyggd, finnes en kronan tillhörig lada.

Ifrågavarande lägenhet, kallad Våtröjningen, jämte den så kallade Kyrkfallsåkern

har mot en årlig avgäld av 30 kronor sedan den 1 januari 1923

varit utarrenderad till sökanden, vilket arrende förlängts till den 1 januari

1932.

Saluvärdet har av uppskattningsnämnden satts till 1,795 kronor. Arrendevärdet

har föreslagits till 25 kronor.

. Uppskattningsnämnden har föreslagit, att fastigheten skulle försäljas enligt

förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall

av kronoegendom m. m. med hembudsrätt för sökanden. Denne vore ägare

av den närbelägna, med nödiga byggnader försedda egendomen Hästberg,

värr inginge en åkerareal av endast omkring 1.5 hektar. Skäl förelåge icke

enligt nämndens mening att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor

angående egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter

härutinnan anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas till

1,530 kronor.

Enligt uttalande av överlantmätaren i länet inginge icke fastigheterna

Laxsjö 23 och Hästberg i samma primära skifteslag och kunde därför ej

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

lagligen sammanläggas. De båda fastigheterna vore emellertid belägna så

nära varandra, att de lämpligen kunde brukas tillsammans.

Vederbörande jägmästare och Överjägmästare hava tillstyrkt försäljningen

på grund av fastighetens belägenhet i en utkant av kronoparken och då

densamma icke vore behövlig för kronoparkens skötsel. Priset borde dock

enligt nämnda befattningshavares mening bestämmas till 2,000 kronor. Sökanden,

som önskade förvärva fastigheten med äganderätt, hade ock förklarat

sig villig betala sistsagda pris att erläggas kontant. Av jägmästaren

förskotterade kostnader för avstyckningen hade av sökanden betalts.

Jämväl domänstyrelsen har förklarat sig anse, att fastigheten borde försäljas

till sökanden, och funne styrelsen det av honom godtagna priset,

2,000 kronor, vara skäligt. Anledning syntes icke föreligga att upplåta

lägenheten under åborätt eller att vid försäljningen förbehålla särskilda

villkor angående fastighetens användning samt återköpsrätt. Då omständigheter,

vilka vid försäljningen kunde berättiga sökanden till hembud enligt

förutnämnda förordning den 6 juni 1929 ej syntes föreligga, torde ärendet

böra underställas prövning av riksdagen.

Även jag finner ifrågavarande fastighet lämpligen böra försäljas på av Departementsdomänstyrelsen

föreslagna villkor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t chefen.

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att fastigheten Laxsjö 23 under kronoparken Laxsjö

i Grangärde socken av Kopparbergs län må försäljas

till nuvarande arrendatorn K. E. Karlsson med tillträdesrätt

den 1 januari 1932 mot en köpeskilling av

2,000 kronor, under villkor i övrigt, att köpeskillingen

kontant erlägges till länsstyrelsen i länet, som utfärdar

köpebrev å fastigheten, samt att köparen ensam vidkännes

kostnad för lagfart och övriga med köpet förenade

utgifter.

17 :o.

I skrivelse till domänstyrelsen den 5 januari 1929 har Joh. Linder i Västanfors nr

Fors hemställt, att till ett pris av 1,500 kronor få inköpa ett av honom 6blrf^"''

arrenderat inägoskifte, tillhörande fastigheten Västanfors 61 under

kronoparken Garpenberg i Folkärna socken av Kopparbergs län. På domänstyrelsens

föranstaltande har jägmästaren i Garpenbergs revir upprättat

förslag till försäljning med saluvärdering av ifrågavarande skifte.

Med överlämnande av ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

distriktslantmätaren E. V. Hissing över saluområdet år 1928 upprättad

karta nied tillhörande beskrivning, har domänstyrelsen den 18 december

1930 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Av ifrågavarande handlingar inhämtas bland annat.

Saluområdet, som icke angränsar någon annan kronan tillhörig fastighet,

är beläget 13 kilometer från staden Avesta och 1 kilometer från

järnvägsstationen Fors.

Arealen omfattar 5.419 hektar, varav tomt O.129 hektar, åker 0.546 hektar

och slåtteräng 4.744 hekter.

I sagda ytvidd ingå icke två inom områdets gränser befintliga vägar

örn tillsammans O.ioo hektar.

Lägenheten är att anse som bostadslägenhet. Därå Lunna icke födas

två kor.

Åkerjorden består av sandmylla på lerbotten. Hävden av åkerjorden

är tillfredsställande. Setterängen är av medelgod beskaffenhet men kan

under nuvarande förhållanden icke med fördel uppodlas, då densamma

under större delen av sommaren försättes under vatten. Ängen är nämligen

lågt belägen invid sjön Sävviken, som jämte sjön Åsgarn jämlikt

aktiebolaget Fors bruk lämnat medgivande av bolaget användes som vattenreservoar

för en bolaget tillhörig kraftstation vid Fors.

Å lägenheten finnas vedbod, garage och ladugård, samtliga tillhöriga

brukaren.

Jämlikt kontrakt den 1 oktober 1904 med tillägg av den 1 mars 1909 är

skiftet upplåtet till sökanden mot en årlig avgäld av 40 teonor. Kontraktet

gäller tillsvidare och efter från endera parten verkställd uppsägning

under ett år därefter.

Saluvärdet har uppskattats till 1,200 kronor.

Jägmästaren har föreslagit, att lägenheten försäljes mot erbjudet pris

till sökanden, vilken vore ägare av en angränsande, med sökanden tillhörigt

boningshus bebyggd bostadslägenhet, som vore för avsett ändamål

för liten och därför i behov av utvidgning. Anledning funnes icke att därvid

föreskriva särskilda villkor angående lägenhetens användning samt

återköpsrätt. Då omständigheter, vilka vid försäljningen kunde berättiga

sökanden till hembud enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m., emellertid

icke kunde anses föreligga, ansåge jägmästaren, att ärendet borde underställas

prövning av riksdagen.

Vederbörande Överjägmästare har tillstyrkt försäljningen.

Överlantmätaren i lånet har ansett hinder icke möta för avstyckning

av området.

I sitt förenämnda utlåtande har domänstyrelsen tillstyrkt försäljningen

med hänsyn till lägenhetens belägenhet och då densamma icke

vore behövlig för kronoparkens skötsel. Anledning syntes icke föreligga

att upplåta lägenheten under åborätt eller att vid försäljningen förbehålla

särskilda villkor angående lägenhetens användning samt återköpsrätt.

På grund av föreliggande omständigheter syntes sökanden böra

medgivas rätt att inköpa lägenheten. Emot det av honom erbjudna priset,

vilket han förklarat sig villig erlägga kontant, hade styrelsen icke

något att erinra.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition Nr 94.

Även jag tillstyrker förelaget om försäljning av inägoskiftet till Linder,

och får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av fastigheten Västanfors 61 under kronoparken

Garpenberg i Folkärna socken av Kopparbergs

län ett område av — förutom inom områdets gränser

befintliga O.106 hektar samfällda vägar — 5.419 hektar,

vilket område finnes närmare angivet å en av distriktslantmätaren

E. V. Hissing år 1928 upprättad karta,

må försäljas till Joh. Linder med tillträdesrätt den 1

oktober 1931, då nu gällande arrendekontrakt örn

lägenheten skall upphöra att gälla, mot en köpeskilling

av 1,500 kronor, under villkor i övrigt, att köpeskillingen

kontant erlägges till länsstyrelsen i länet,

som utfärdar köpebrev å lägenheten, att köparen ensam

vidkännes kostnad för lagfart och avstyckning

samt övriga med köpet förenade utgifter, samt att köparen

är skyldig utan ersättning tåla skada och intrång,

som kan komma att förorsakas lägenheten genom

uppdämning av sjöarna Åsgarn och Sävviken.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—17:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt förordnar,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Joh:s Thygesen.

Departements
chefen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1931:182 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 94 angående försäljning av vissa kronoe g endomar och upplåtande av lägenheter från sådana e a1 i texten
  2. JoU 1931:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Mai ts proposition nr 94, angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar, punkt s. 3 i texten
  3. JoU 1931:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 1 i texten