Med förslag till ändrad lydelse av § 51 regeringsformen
1932-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:103, Med förslag till ändrad lydelse av § 51 regeringsformen
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
1
Nr 103.
Kungl. Marits proposition till riksdagen med förslag till ändrad
lydelse av § 51 regeringsformen; given Stockholms slott
den 19 februari 1932.
Under åberopande av bilagda i statsrådet hållna protokoll vill Kungl. Maj :t
härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga följande
Förslag
till
ändrad lydelse av § 51 regeringsformen.
§ 51.
I de fall, då Konungen eller regenten eller statsrådet sammankallar riksdagen,
fastställes tiden för dess sammanträde tidigast till andra och sist till
tjugonde dagen fran den, da kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Gärde.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 81 Käft. (Nr 103—104.) \
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
Rikskommissionen
för ekonomisk
försvarsberedskap.
Utdrag av protokollet över jas ti tiede pär t emen t saron dan, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i
statsrådet å Stockholms slott den 19 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde, anmäler fråga örn ändring
av tiden för kallelse till urtima riksdag m. m. samt anför:
»I § 51 regeringsformen stadgas, att i de fall, då Konungen eller regenten
eller statsrådet sammankallar riksdagen, tiden för dess sammanträde skall fastställas
efter sjunde och inom tjugonde dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna
tidningarna kungjord. Denna paragraf erhöll sin nuvarande lydelse år
1894. Dessförinnan hade sedan år 1866 gällt, att tiden för urtima riksdags
sammanträde skulle fastställas efter tjugonde och inom trettionde dagen från
den, då kallelsen blivit kungjord i huvudstadens kyrkor.
I skrivelse till Kungl. Maj :t den 19 december 1931 har rikskommissionen för
ekonomisk försvarsberedskap — med förmälan, att kommissionen till behandling
förehaft förslag till vissa författningar, berörande olika sidor av försvarsberedskapen
samt avsedda att bringas i tillämpning under krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden — framhållit, hurusom de olägenheter,
som vid dylika förhållandens inträffande kunde uppstå i följd av att Kungl.
Maj:t icke ägde att utan riksdagens medverkan träffa nödvändiga förfoganden,
skulle åtminstone minskas, därest åtgärder vidtoges för möjliggörande
av ett snabbare inkallande av riksdagen till urtima möte än vad nu vore
fallet. I sådant syfte har kommissionen funnit den i § 51 regeringsformen meddelade
bestämmelsen örn viss kortaste tid, efter vilken riksdagen må sammanträda,
lämpligen böra upphävas. Till utveckling härav anföres i skrivelsen:
Då minimigränsen i avseende på tiden för urtima riksdags sammanträde efter
kallelsen nedsatts till sju dagar, hade detta uppenbarligen ansetts representera
det yttersta för vad som med dåvarande kommunikationsförhållanden varit
möjligt, för att riksdagsmännen från de avlägsnare orterna skolat hinna samlas.
Med den utveckling, som kommunikationsmedlen sedan dess undergått,
mötte intet hinder för att nämnda minimitid ytterligare avsevärt förkortades.
Även från de avlägsnaste delarna av riket torde för närvarande vederbörande
riksdagsmans resa till huvudstaden kunna ske på en tid, som icke nämnvärt
överstege två dygn. Intet hinder syntes ur denna synpunkt böra möta för att,
Kungl. Maj:ts proposition nr 103.
3
om riksdagskallelse införts i Post- och inrikes tidningar exempelvis på fredag
middag, riksdagen skulle kunna sammanträda nästföljande måndag förmiddag,
dock förutsatt att de enskilda riksdagsmännen erhölle telegrafisk underrättelse
örn kallelsen.
Det kunde nu ifrågasättas att, för vinnande av önskemålet att i särskilt trängande
fall kunna hastigast möjligt sammankalla riksdagen, ändra § 51 regeringsformen
därhän, att tiden för riksdagens sammanträdande skulle fastställas
efter andra dagen från kallelsens utfärdande. Emellertid syntes det
vara skäligen ändamålslöst att sålunda i grundlagen bestämma någon viss kortaste
tid, varefter riksdagen skulle sammanträda. Bestämmandet av sammanträdesdagen
torde lämpligen böra överlåtas åt regeringen att efter omständigheterna
avgöra.
Sattes därvid tiden så kort som t. ex. till tredje dagen efter kallelsens kungörande
i Posttidningen, bleve det givetvis nödvändigt att därom telegrafiskt
underrätta de enskilda riksdagsmännen. För ett sådant förfarande lade gällande
föreskrift örn formen för kallelsens utfärdande ej hinder i vägen.
Det kunde i detta sammanhang påpekas, att, såvitt det kunnat utrönas,
intet annat europeiskt lands konstitution innehölle någon föreskrift angående
den kortaste tid, varefter folkrepresentationen skulle sammanträda efter kallelse
till urtima möte. Norges grundlag hade tidigare innehållit en bestämmelse,
att kungörelse angående inkallande av urtima storting skulle vara uppläst
i alla stiftstädemas kyrkor minst fjorton dagar innan stortingets medlemmar
samlades, men denna bestämmelse hade år 1916 upphävts.
På grund av vad sålunda anförts har kommissionen hemställt, att Kungl.
Majit ville till 1932 års riksdag framlägga proposition om ändring av § 51 regeringsformen
i enlighet med samtidigt framlagt förslag av innehåll, att i angivna
fall tiden för riksdagens sammanträde skall fastställas inom tjugonde
dagen från den, då kallelsen blivit uti allmänna tidningarna kungjord.
I anslutning till denna hemställan har kommissionen vidare föreslagit, att
bestämmelsen i § 34 riksdagsordningen angående riksdags öppnande å första
eller andra söckendagen efter riksdags början måtte på det sätt jämkas, att,
där fråga är örn urtima riksdag och stor skyndsamhet är av nöden, tiden för
riksdags öppnande må kunna utsättas till samma dag riksdagen sammanträder.
Departementschefen.
De synpunkter, kommissionen i sin skrivelse anfört i fråga örn tiden för kallelse
till urtima riksdag, synas mig värda beaktande. Ej blott vid krig eller
krigsfara utan även vid uppkommande kriser på det ekonomiska området eller
andra utomordentliga förhållanden kan riksdagens skyndsamma trädande i
verksamhet utgöra en nödvändig förutsättning för träffande av de anstalter,
som betingas av läget. Väl finnas, såsom kommissionen ock framhållit, redan
vissa bestämmelser, inrymmande rätt för Kungl. Maj :t att under extraordinära
förhållanden utan riksdagens medverkan fatta beslut och utfärda föreskrifter,
vartill dylik medverkan normalt kräves, såsom beträffande suspendering av
sedelinlösningsskyldigheten och påbjudande av moratorieåtgärder. Dessa stadganden
äro emellertid ej tillfyllest för samtliga de fall, då till landets, näringslivets
eller penningväsendets skyddande eller andra angelägna ändamål skyndsamma
åtgärder, fallande utom Kungl. Maj :ts administrativa befogenhet, kunna
vara påkallade, oell då en veckas tidsförlust kan medföra ödesdigra följder.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 108.
Med hänsyn till vad nu anförts och då det under alla förhållanden måste anses
önskvärt, att urtima riksdag kan sammanträda utan onödigt uppskov, finner
jag mig böra tillstyrka en ändring av § 51 regeringsformen i angivet syfte. Då
emellertid i grundlagen torde böra komma till uttryck, att kallelse skall utfärdas
å sådan tid, att de enskilda riksdagsmännen kunna infinna sig redan vid förhandlingarnas
början, anser jag mig icke kunna biträda kommissionens förslag
att borttaga varje minimigräns med avseende å tiden mellan kallelsens utfärdande
och riksdagens sammanträde, utan synes mig den ifrågasatta ändringen
böra inskränkas till att berörda tidrymd i möjligaste mån förkortas. Ej heller
anser jag tillräckliga skäl föreligga att, på sätt kommissionen föreslagit, vidtaga
sådan ändring i § 34 riksdagsordningen, att urtima riksdag skulle kunna
öppnas redan samma dag den sammanträder, helst syftet med en dylik ändring
synes kunna vinnas genom kallelsetidens förkortande. Med de kommunikationsmedel,
vilka numera stå till buds, lärer även från de avlägsnaste delarna av
riket vederbörande riksdagsman från sin hemort kunna inträffa i huvudstaden
senast under loppet av andra dagen efter den, då han mottagit underrättelse
örn kallelsen. Det torde få förutsättas, att sådan underrättelse i brådskande
fall överbringas genom telegram och, där så erfordras, ilbud. I betraktande
härav och då på grund av stadgandet i § 34 riksdagsordningen riksdagens
förhandlingar icke må taga sin början förrän å dagen efter dess sammanträde,
synes det kunna föreskrivas, att tiden för urtima riksdags sammanträde må
fastställas ''tidigast till andra dagen från den, då kallelsen] blivit i allmänna
tidningarna kungjord’. Uppenbarligen bör den kortaste kallelsetiden icke ifrågakomma,
med mindre stor skyndsamhet är av nöden.
I enlighet med de av mig nu anförda grunder bar jag låtit inom justitiedepartementet
upprätta förslag till ändrad lydelse av § 51 Regeringsformen.»
Föredraganden uppläser härefter berörda förslag och hemställer, att detsamma
måtte föreläggas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenKegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet :
Axel Wennerholm.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- KU 1932:11 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till ändrad lydelse av § 51 regeringsformen. Till konstitutionsutskottets handläggning hava båd s. 6 i texten