Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag
1932-02-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:110, Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
1
Nr 110.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag örn
ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att
innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag; given
Stockholms slott den 19 februari 1932.
Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Majit
härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag örn ändrad
lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser angående
kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag.
Under Hans Maj :ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
N. Gärde.
Ritning till riksdagans protokoll 198%.
1 sami. 87 käft. (.Nr 110.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag.
Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. punkt 7 lagen den 22 juni 1923 innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst
och annat allmänt uppdrag skall erhålla följande ändrade lydelse:
7. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att vid högre gossläroverk,
realskola för gossar eller folkskoleseminarium för endast manliga lärjungar
meddela undervisning i gymnastik med lek och idrott eller att vid högre samläroverk
eller samseminarium meddela sådan undervisning uteslutande åt manliga
lärjungar.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.
Kungl. Maj:ts proposition nr 110.
3
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 19 februari 1932.
N arv arande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför
chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:
»Enligt 2 § 1 mom. punkt 7 lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser
angående kvinnas behörighet att innehava statsjänst och annat allmänt
uppdrag må tjänster, med vilka är förenad skyldighet att meddela undervisning
i gymnastik vid högre allmänt läroverk, realskola eller seminarium för
utbildande av manliga folkskollärare, ej innehavas av kvinna.
I det av särskilda kommitterade den 27 december 1920 avlämnade betänkande
och förslag i fråga örn kvinnas tillträde till statstjänster, vilket legat till grund
för nämnda lag — den så kallade behörighetslagen — anfördes i fråga örn
lärarbefattningar i gymnastik bland annat, att dessa erhölle en växande betydelse
i samma män uppmärksamheten riktades på verksamma åtgärder för
ungdomens fysiska fostran genom idrott och kroppsövningar. Ej minst med
hänsyn till de ökade krav, som sålunda ställdes på gymnastikläraren, talade
enligt, kommittera des mening starka skäl för att i allmänhet undervisningen
i gymnastik anförtroddes åt manliga lärare i läroanstalterna för manlig ungdom
och åt kvinnliga lärare i de kvinnliga undervisningsanstalterna. I all synnerhet
framträdde givetvis önskvärdheten av en dylik uppdelning i fråga örn
undervisningen på det högre skolstadiet och vid seminarierna. Kommitterade
hade på denna grund ansett det böra stadgas, att män skulle såsom dittills äga
uteslutande behörighet till gymnastiklärarbefattningar vid de högre allmänna
läroverken och vid de manliga folkskoleseminarierna. Vad realskolorna angille,
hade kommitterade, med hänsyn till de i dessa skolor undervisade lärjungarnas
lägre ålder, antagit någon olägenhet icke kunna ligga däri, att gymnastikundervisningen
vid dylikt läroverk liksom vid statssamskola eventuellt omhänderhades
av kvinnlig lärare. Enligt kommitterades förslag skulle alltså
undantaget från likställighetsprincipen i den föreslagna lagen begränsas till
gymnastiklärarbefattningar vid högre allmänt läroverk och manligt folkskole
-
Bestämmelser
angående
gymnastiklärarbefattningar
vid
vissa läroanstalter.
4
Kungl. Maj:ts proposition nr lil).
Skolöver
styrelsen.
seminarium, under det att motsvarande befattningar vid realskola och statssamskola
skulle kunna innehavas av man eller kvinna.
I enlighet med yrkanden i vissa yttranden över kommitterades förslag gjordes
i det för riksdagen framlagda förslaget till behörighetslag undantag jämväl
för gymnastiklärarbefattning vid realskola. Förslaget i denna del bifölls
av riksdagen.
Särskilda bestämmelser angående gymnastiklärarbefattningar vid vissa läroanstalter
förekomma i stadgan den 24 september 1928 för rikets allmänna läroverk
och i stadgan den 3 juli 1914 för statens folkskoleseminarier. Sålunda
innehåller § 189 läroverksstadgan, att lärarbefattning i gymnastik med lek
och idrott vid högre allmänt läroverk och vid realskola för gossar kan sökas
och innehavas endast av man, och § 86 seminariestadgan — enligt lydelsen i
kungörelse den 23 april 1926 — att lärartjänst i gymnastik med lek och idrott
skall bestridas vid lärarseminarium av man och vid lärarinneseminarium av
kvinna.
I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn ändring i
behörighetslagens bestämmelser i fråga örn gymnastiklärare samt därvid anfört
huvudsakligen följande:
Vid tiden för utarbetandet av denna bestämmelse hade de högre allmänna
läroverken och de egentliga realskolorna haft endast manliga lärjungar. Enligt
beslut av 1927 års riksdag och bestämmelser i 1928 års läroverksstadga
skulle emellertid de högre allmänna läroverken vara avsedda antingen endast
för manliga lärjungar (högre gossläroverk) eller endast för kvinnliga lärjungar
(högre flickläroverk) eller ock, helt eller delvis, för både manliga och
kvinnliga lärjungar (högre samläroverk). En realskola kunde vara avsedd
endast för gossar (realskola för gossar) eller för såväl gossar som flickor
(samrealskola).
Dessa ändringar i organisationen pakallade en ändring av behörighetslagen.
Enligt den nuvarande lydelsen av denna vore kvinnor utestängda från gymnastiklärarbefattningar
ej blott vid skolor, där enbart gossar undervisades, utan
jämväl från sådana högre allmänna läroverk, där antingen enbart flickor eller
både gossar och flickor undervisades. Liksom gymnastiklärartjänsten vid en
läroanstalt för gossar borde innehavas av man, borde lärartjänsten i gymnastik
med lek och idrott vid ett högre allmänt läroverk för flickor besättas nied
kvinna. Detta förutsatte en ändring såväl i behörighetslagen som i läroverksstadgan.
Vid en samrealskola borde gymnastiklärarbefattningen lämpligen stå
öppen för såväl man som kvinna. Från rent teoretisk synpunkt kunde det synas
motiverat, att sa bleve fallet även vid högre samläroverk. Utginge man
emellertid från att de manliga lärjungarna å gymnasiet borde undervisas i
gymnastik av manlig lärare och de kvinnliga lärjungarna å gymnasiet
av kvinnlig lärare och örn man dessutom toge hänsyn till att vid flertalet
högre samläroverk de manliga lärjungarna vore avgjort överlägsna i antal,
ställde sig saken annorlunda. Det vore givetvis mest önskvärt, för att ej
säga nödvändigt, att ett större högre samläroverk med kanske 80 ä 90 % manliga
lärjungar finge manlig gymnastiklärare. Härtill komme, att, enligt vad
erfarenheten visat, det ställde sig avsevärt lättare att få en kvinnlig biträdande
lärare för flickornas undervisning än att få en biträdande manlig lärare, i fall
huvudläraren vöre kvinna, överstyrelsen ansåge sig därför åtminstone i frågans
nuvarande läge böra yrka på att även lärarbefattning i gymnastik vid
Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 5
högre samläroverk borde vara förbehållen manlig lärare. Örn det i en framtid
visade sig, att de högre samläroverken i ungefär samma utsträckning komme
att besökas av manliga och kvinnliga lärjungar, komme frågan i ett annat
läge.
Enligt § 86 stadgan för statens folkskoleseminarier skulle lärartjänst i gymnastik
med lek och idrott vid lärarseminarium bestridas av man och vid lärarinneseminarium
av kvinna. Genom beslut den 29 juni 1921 hade denna stadga
ändrats i sådan riktning, att seminarium kunde vara avsett även för både
manliga och kvinnliga lärjungar (samseminarium).
Då intet särskilt funnes stadgat angående mans eller kvinnas behörighet till
gymnastiklärartjänst vid sådant seminarium, vore det tydligen meningen, att
dylik tjänst skulle stå öppen för både manlig och kvinnlig sökande. Emellertid
kunde föreskriften i behörighetslagen, att tjänst, med vilken vore förenad
skyldighet att meddela undervisning i gymnastik vid seminarium för utbildande
av manliga folkskollärare, ej finge innehavas av kvinna, möjligen anses stå
i strid häremot, då ju ett samseminarium vore avsett för utbildande även av
manliga folkskollärare. Örn ändring ändock skulle ske i behörighetslagen,
syntes det därför överstyrelsen lämpligt, att jämväl sådan ändring vidtoges,
att det komme att otvetydigt framgå, att det endast vöre gymnastiklärarbefattning
vid folkskoleseminarium med uteslutande manliga elever, som ej finge
innehavas av kvinna.
Vad överstyrelsen anfört gällde ordinarie lärarbefattning i gymnastik med
lek och idrott. Givetvis borde liksom hitintills, i den mån så lämpligen kunde
ske, biträdande gymnastiklärare vid samläroverk och samseminarium anställas,
så att mera- mogna kvinnliga lärjungar komme att handledas av kvinnlig
lärare.
På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att 2 § 1 mom.
punkt 7 behörighetslagen måtte erhålla följande ändrade lydelse:
7. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att meddela undervisning i
gymnastik med lek och idrott vid högre gossläroverk, högre samläroverk, realskola
för gossar eller seminarium för utbildande av endast manliga folkskollärare.
Styrelsen har därjämte avgivit förslag till ändring i § 189 läroverksstadgan.
Emot skolöverstyrelsens förslag såvitt angår gymnastiklärartjänster vid
högre gossläroverk, realskolor för gossar och folkskoleseminarier för endast
manliga lärjungar torde icke kunna framställas någon erinran. I fråga örn
gymnastiklärartjänster vid högre samläroverk och samseminarium synes det
vara lämpligt, att i behörighetslagen meddelas en bestämmelse, som tillåter
anställande av kvinnlig gymnastiklärare och för manlig lärare förbehåller
allenast sådan befattning, med vilken är förenad skyldighet att meddela gymnastikundervisning
uteslutande åt manliga lärjungar. Härigenom komma gym*
nastiklärarbefattningarna vid högre samläroverk och samseminarium i regel att
stå öppna för såväl män som kvinnor, men örn två gymnastiklärare erfordras
vid sådan läroanstalt och undervisningen fördelas så, att med den ena befattningen
följer skyldighet att handhava allenast manliga lärjungar, får denna
befattning ej innehavas av kvinna. .Tåg har således funnit mig böra föreslå,
att bland undantagna tjänster i behörighetslagen upptagas — förutom gym
-
Departe
ments
chefen.
6
Kungl. Majlis proposition nr ilo.
nastiklärartjänster vid högre gossläroverk, realskolor för gossar och folkskoleseminarier
för endast manliga lärjungar — tjänster, med vilka är förenad
skyldighet att vid högre samläroverk eller samseminarium meddela gymnastikundervisning
uteslutande åt manliga lärjungar.
För genomförande av den av styrelsen jämväl föreslagna ändringen i läroverksstadgan
förutsättes, dels att förslaget örn ändring i behörighetslagen vinner
bifall och dels att bestämmelser givas angående avlöningsförmåner för
vissa kvinnliga gymnastiklärare. Fråga om sådana bestämmelser kommer att
senare denna dag anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet.»
Departementschefen uppläser härefter inom justitiedepartementet upprättat
förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande
bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och
annat allmänt uppdrag samt hemställer, att detsamma måtte genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,
att proposition i ämnet, av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Axel Wennerholm.
%
Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
320493
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser a1 i texten
- 1LU 1932:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinn s. 1 i texten