Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag

1932-02-19 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:110, Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

1

Nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag örn

ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att

innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag; given

Stockholms slott den 19 februari 1932.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Majit

härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag örn ändrad

lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande bestämmelser angående

kvinnas behörighet att innehava statstjänst och annat allmänt uppdrag.

Under Hans Maj :ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

N. Gärde.

Ritning till riksdagans protokoll 198%.

1 sami. 87 käft. (.Nr 110.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr ilo.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag.

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. punkt 7 lagen den 22 juni 1923 innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst

och annat allmänt uppdrag skall erhålla följande ändrade lydelse:

7. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att vid högre gossläroverk,

realskola för gossar eller folkskoleseminarium för endast manliga lärjungar

meddela undervisning i gymnastik med lek och idrott eller att vid högre samläroverk

eller samseminarium meddela sådan undervisning uteslutande åt manliga

lärjungar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet

å Stockholms slott den 19 februari 1932.

N arv arande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför

chefen för justitiedepartementet, statsrådet Gärde:

»Enligt 2 § 1 mom. punkt 7 lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser

angående kvinnas behörighet att innehava statsjänst och annat allmänt

uppdrag må tjänster, med vilka är förenad skyldighet att meddela undervisning

i gymnastik vid högre allmänt läroverk, realskola eller seminarium för

utbildande av manliga folkskollärare, ej innehavas av kvinna.

I det av särskilda kommitterade den 27 december 1920 avlämnade betänkande

och förslag i fråga örn kvinnas tillträde till statstjänster, vilket legat till grund

för nämnda lag — den så kallade behörighetslagen — anfördes i fråga örn

lärarbefattningar i gymnastik bland annat, att dessa erhölle en växande betydelse

i samma män uppmärksamheten riktades på verksamma åtgärder för

ungdomens fysiska fostran genom idrott och kroppsövningar. Ej minst med

hänsyn till de ökade krav, som sålunda ställdes på gymnastikläraren, talade

enligt, kommittera des mening starka skäl för att i allmänhet undervisningen

i gymnastik anförtroddes åt manliga lärare i läroanstalterna för manlig ungdom

och åt kvinnliga lärare i de kvinnliga undervisningsanstalterna. I all synnerhet

framträdde givetvis önskvärdheten av en dylik uppdelning i fråga örn

undervisningen på det högre skolstadiet och vid seminarierna. Kommitterade

hade på denna grund ansett det böra stadgas, att män skulle såsom dittills äga

uteslutande behörighet till gymnastiklärarbefattningar vid de högre allmänna

läroverken och vid de manliga folkskoleseminarierna. Vad realskolorna angille,

hade kommitterade, med hänsyn till de i dessa skolor undervisade lärjungarnas

lägre ålder, antagit någon olägenhet icke kunna ligga däri, att gymnastikundervisningen

vid dylikt läroverk liksom vid statssamskola eventuellt omhänderhades

av kvinnlig lärare. Enligt kommitterades förslag skulle alltså

undantaget från likställighetsprincipen i den föreslagna lagen begränsas till

gymnastiklärarbefattningar vid högre allmänt läroverk och manligt folkskole
-

Bestämmelser

angående

gymnastiklärarbefattningar

vid

vissa läroanstalter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr lil).

Skolöver
styrelsen.

seminarium, under det att motsvarande befattningar vid realskola och statssamskola

skulle kunna innehavas av man eller kvinna.

I enlighet med yrkanden i vissa yttranden över kommitterades förslag gjordes

i det för riksdagen framlagda förslaget till behörighetslag undantag jämväl

för gymnastiklärarbefattning vid realskola. Förslaget i denna del bifölls

av riksdagen.

Särskilda bestämmelser angående gymnastiklärarbefattningar vid vissa läroanstalter

förekomma i stadgan den 24 september 1928 för rikets allmänna läroverk

och i stadgan den 3 juli 1914 för statens folkskoleseminarier. Sålunda

innehåller § 189 läroverksstadgan, att lärarbefattning i gymnastik med lek

och idrott vid högre allmänt läroverk och vid realskola för gossar kan sökas

och innehavas endast av man, och § 86 seminariestadgan — enligt lydelsen i

kungörelse den 23 april 1926 — att lärartjänst i gymnastik med lek och idrott

skall bestridas vid lärarseminarium av man och vid lärarinneseminarium av

kvinna.

I skrivelse den 31 augusti 1931 har skolöverstyrelsen hemställt örn ändring i

behörighetslagens bestämmelser i fråga örn gymnastiklärare samt därvid anfört

huvudsakligen följande:

Vid tiden för utarbetandet av denna bestämmelse hade de högre allmänna

läroverken och de egentliga realskolorna haft endast manliga lärjungar. Enligt

beslut av 1927 års riksdag och bestämmelser i 1928 års läroverksstadga

skulle emellertid de högre allmänna läroverken vara avsedda antingen endast

för manliga lärjungar (högre gossläroverk) eller endast för kvinnliga lärjungar

(högre flickläroverk) eller ock, helt eller delvis, för både manliga och

kvinnliga lärjungar (högre samläroverk). En realskola kunde vara avsedd

endast för gossar (realskola för gossar) eller för såväl gossar som flickor

(samrealskola).

Dessa ändringar i organisationen pakallade en ändring av behörighetslagen.

Enligt den nuvarande lydelsen av denna vore kvinnor utestängda från gymnastiklärarbefattningar

ej blott vid skolor, där enbart gossar undervisades, utan

jämväl från sådana högre allmänna läroverk, där antingen enbart flickor eller

både gossar och flickor undervisades. Liksom gymnastiklärartjänsten vid en

läroanstalt för gossar borde innehavas av man, borde lärartjänsten i gymnastik

med lek och idrott vid ett högre allmänt läroverk för flickor besättas nied

kvinna. Detta förutsatte en ändring såväl i behörighetslagen som i läroverksstadgan.

Vid en samrealskola borde gymnastiklärarbefattningen lämpligen stå

öppen för såväl man som kvinna. Från rent teoretisk synpunkt kunde det synas

motiverat, att sa bleve fallet även vid högre samläroverk. Utginge man

emellertid från att de manliga lärjungarna å gymnasiet borde undervisas i

gymnastik av manlig lärare och de kvinnliga lärjungarna å gymnasiet

av kvinnlig lärare och örn man dessutom toge hänsyn till att vid flertalet

högre samläroverk de manliga lärjungarna vore avgjort överlägsna i antal,

ställde sig saken annorlunda. Det vore givetvis mest önskvärt, för att ej

säga nödvändigt, att ett större högre samläroverk med kanske 80 ä 90 % manliga

lärjungar finge manlig gymnastiklärare. Härtill komme, att, enligt vad

erfarenheten visat, det ställde sig avsevärt lättare att få en kvinnlig biträdande

lärare för flickornas undervisning än att få en biträdande manlig lärare, i fall

huvudläraren vöre kvinna, överstyrelsen ansåge sig därför åtminstone i frågans

nuvarande läge böra yrka på att även lärarbefattning i gymnastik vid

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 110. 5

högre samläroverk borde vara förbehållen manlig lärare. Örn det i en framtid

visade sig, att de högre samläroverken i ungefär samma utsträckning komme

att besökas av manliga och kvinnliga lärjungar, komme frågan i ett annat

läge.

Enligt § 86 stadgan för statens folkskoleseminarier skulle lärartjänst i gymnastik

med lek och idrott vid lärarseminarium bestridas av man och vid lärarinneseminarium

av kvinna. Genom beslut den 29 juni 1921 hade denna stadga

ändrats i sådan riktning, att seminarium kunde vara avsett även för både

manliga och kvinnliga lärjungar (samseminarium).

Då intet särskilt funnes stadgat angående mans eller kvinnas behörighet till

gymnastiklärartjänst vid sådant seminarium, vore det tydligen meningen, att

dylik tjänst skulle stå öppen för både manlig och kvinnlig sökande. Emellertid

kunde föreskriften i behörighetslagen, att tjänst, med vilken vore förenad

skyldighet att meddela undervisning i gymnastik vid seminarium för utbildande

av manliga folkskollärare, ej finge innehavas av kvinna, möjligen anses stå

i strid häremot, då ju ett samseminarium vore avsett för utbildande även av

manliga folkskollärare. Örn ändring ändock skulle ske i behörighetslagen,

syntes det därför överstyrelsen lämpligt, att jämväl sådan ändring vidtoges,

att det komme att otvetydigt framgå, att det endast vöre gymnastiklärarbefattning

vid folkskoleseminarium med uteslutande manliga elever, som ej finge

innehavas av kvinna.

Vad överstyrelsen anfört gällde ordinarie lärarbefattning i gymnastik med

lek och idrott. Givetvis borde liksom hitintills, i den mån så lämpligen kunde

ske, biträdande gymnastiklärare vid samläroverk och samseminarium anställas,

så att mera- mogna kvinnliga lärjungar komme att handledas av kvinnlig

lärare.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att 2 § 1 mom.

punkt 7 behörighetslagen måtte erhålla följande ändrade lydelse:

7. tjänster, med vilka är förenad skyldighet att meddela undervisning i

gymnastik med lek och idrott vid högre gossläroverk, högre samläroverk, realskola

för gossar eller seminarium för utbildande av endast manliga folkskollärare.

Styrelsen har därjämte avgivit förslag till ändring i § 189 läroverksstadgan.

Emot skolöverstyrelsens förslag såvitt angår gymnastiklärartjänster vid

högre gossläroverk, realskolor för gossar och folkskoleseminarier för endast

manliga lärjungar torde icke kunna framställas någon erinran. I fråga örn

gymnastiklärartjänster vid högre samläroverk och samseminarium synes det

vara lämpligt, att i behörighetslagen meddelas en bestämmelse, som tillåter

anställande av kvinnlig gymnastiklärare och för manlig lärare förbehåller

allenast sådan befattning, med vilken är förenad skyldighet att meddela gymnastikundervisning

uteslutande åt manliga lärjungar. Härigenom komma gym*

nastiklärarbefattningarna vid högre samläroverk och samseminarium i regel att

stå öppna för såväl män som kvinnor, men örn två gymnastiklärare erfordras

vid sådan läroanstalt och undervisningen fördelas så, att med den ena befattningen

följer skyldighet att handhava allenast manliga lärjungar, får denna

befattning ej innehavas av kvinna. .Tåg har således funnit mig böra föreslå,

att bland undantagna tjänster i behörighetslagen upptagas — förutom gym
-

Departe
ments
chefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr ilo.

nastiklärartjänster vid högre gossläroverk, realskolor för gossar och folkskoleseminarier

för endast manliga lärjungar — tjänster, med vilka är förenad

skyldighet att vid högre samläroverk eller samseminarium meddela gymnastikundervisning

uteslutande åt manliga lärjungar.

För genomförande av den av styrelsen jämväl föreslagna ändringen i läroverksstadgan

förutsättes, dels att förslaget örn ändring i behörighetslagen vinner

bifall och dels att bestämmelser givas angående avlöningsförmåner för

vissa kvinnliga gymnastiklärare. Fråga om sådana bestämmelser kommer att

senare denna dag anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet.»

Departementschefen uppläser härefter inom justitiedepartementet upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 (nr 249) innefattande

bestämmelser angående kvinnas behörighet att innehava statstjänst och

annat allmänt uppdrag samt hemställer, att detsamma måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten,

att proposition i ämnet, av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Axel Wennerholm.

%

Stockholm 1932. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

320493

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser a1 i texten
  2. 1LU 1932:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § lagen den 22 juni 1923 innefattande bestämmelser angående kvinn s. 1 i texten