Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning
1932-02-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:113, Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning
Dokumentets text
Kungl. Majda proposition nr 113.
1
Nr 113.
Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till
lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april
1926 angående meddelande av förbud för barn att
idka viss försäljning; given Stockholms slott den 19
februari 1932.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april
1926 (nr 72) angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Sam Larsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1332.
1 Sami.
90 haft. (Nr 113.)
40i 3a
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 113.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående
meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.
Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande
av förbud för barn att idka viss försäljning skall erhålla följande
ändrade lydelse:
1 §•
Förekommer anledning att förbjuda barn att inom stads, köpings eller
municipalsamhälles område till salu utbjuda eller utdela tryckalster, blommor,
kramvaror eller annat, må, i den mån barns användande till dylikt
arbete ej är förbjudet i lagen örn arbetarskydd, förbud meddelas i enlighet
med bestämmelserna i förevarande lag.
Förbud som här sägs må ej avse barn över sexton år, ej heller må förbud
meddelas för barn över tretton år att idka försäljning i handelsbod
eller att annorstädes å söckendag under tid mellan klockan 8 förmiddagen
och klockan 7 eftermiddagen idka försäljning eller utdelning av tidningar eller,
såsom biträde åt och under omedelbar tillsyn av någondera av sina föräldrar,
annan försäljning eller utdelning.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.
Kungl. Maj-.ts proposition nr 113.
3
Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 19 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,
Gtelenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför:
Jag anhåller att för Kungl. Maj:t få anmäla uppkommen fråga örn ändring
i lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av förbud för
barn att idka viss försäljning.
Enligt nämnda lag kan barn förbjudas att inom stads, köpings eller municipalsamhälles
område till salu utbjuda eller utdela tryckalster, blommor,
kramvaror eller annat. Förbud som nu sagts må ej avse barn över 16 år,
ej heller må förbud meddelas för barn över 12 år att idka försäljning i
handelsbod eller att annorstädes å söckendag under tid mellan klockan 8
förmiddagen och klockan 7 eftermiddagen idka försäljning eller utdelning av
tidningar eller, såsom biträde åt och under omedelbar tillsyn av någondera
av sina föräldrar, annan försäljning eller utdelning. Rätten att besluta örn
förbud tillkommer den myndighet, som utövar stads, köpings eller municipalsamhälles
beslutanderätt. Varder förbud beslutat, skall det underställas
vederbörande länsstyrelse. Beslutet skall antingen oförändrat fastställas
eller ogillas. I avseende å ändring eller upphävande av beslut gäller vad
örn besluts meddelande är stadgat. Undantag från förbud kan beviljas för
visst tillfälle av länsstyrelse och för visst barn av lokal myndighet.
Lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn arbetarskydd — i vissa delar ändrad
genom lagen den 12 juni 1931 (nr 288) — innehåller jämväl bestämmelser i
ämnet. Sålunda stadgas i 9 §, att minderårig, varmed förstås den som är
under 18 år, icke må användas till arbete, förrän den minderårige fyllt 13
år och, där fråga ej är örn arbete allenast under ferietid, inhämtat vissa
kunskaper och färdigheter eller ock erhållit tillstånd att lämna folkskolan.
Vidare föreskrives i samma lagrum såsom ytterligare förutsättning för rätten
att använda minderårig till arbete, att till arbetsgivaren skall hava avlämnats
intygsbok, innehållande uppgift örn den minderåriges ålder m. m. 12 §
i lagen medgiver yrkesinspektionens chefsmyndighet rätt att i visst fall bevilja
eftergift från det i 9 § stadgade förbudet. Lagen om arbetarskydd
äger tillämpning å varje rörelse, industriell eller icke, vari arbetare användes
till arbete för arbetsgivares räkning. Från lagens tillämpning är undantaget
bland annat arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under
Bestämmelser
i ämnet.
Lagen ang.
meddelande
av förbud för
barn att idka
viss försäljning.
Lagen om
arbetarskydd.
Framställningar
om
ändring av
1926 års lag.
Socialpolitiska
delegationen.
Socialstyrelsen.
Departements
chefen.
4 Kungl. Majus proposition nr 113.
sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka
över arbetets anordnande, så ock arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens
familj.
Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har i yttrande
den 8 april 1931 över en av internationella arbetsbyrån avgiven rapport
rörande minimiålder för anställning inom icke-industriella yrken erinrat
om bestämmelserna angående åldersgränserna i 1926 års lag och vidare anfört:
Anmärkas må, att man vid avfattandet av nu ifrågavarande lagbestämmelser
synes lia förbisett det i 9 § andra stycket av arbetarskyddslagen1 meddelade
förbudet mot användande av minderåriga under 12 år till arbete.
I de fall minderåriga användas i verksamhet, som är att anse såsom rörelse,
vilket väl vanligen är fallet, gäller nämligen redan på grund av sist nämnda
lagrum för dem 12-årsgränsen. Huruvida undantag härifrån kunna förekomma,
måste sålunda bedömas jämväl med hänsyn tagen till arbetarskyddslagen,
som i sin 16 § andra stycket2 innehåller en undantagsbestämmelse,
vilken möjligen stundom skulle kunna komma till tillämpning. I varje fall
fordrar arbetarskyddslagen tillstånd av yrkesinspektionens chefsmyndighet.
Blir det föreliggande förslaget till vissa ändringar i arbetarskyddslagen,
vilket ju bland annat höjer den allmänna minimiåldern till 13 år, upphöjt
till lag, torde det bliva nödvändigt att i vissa delar revidera lagen angående
meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.
Socialstyrelsen, som genom beslut den 12 juni 1931 anbefallts att upprätta
och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de nya eller ändrade
bestämmelser, vilka borde av Kungl. Majit utfärdas med anledning av lagen
den 12 juni 1931 angående ändring i vissa delar av lagen örn arbetarskydd,
har i skrivelse den 5 november 1931 anfört bland annat följande:
I andra stycket av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande
av förbud för barn att idka viss försäljning stadgas, att Set i första stycket
av samma paragraf meddelade förbudet ej skall avse barn över 16 år,
samt att förbud ej heller får meddelas för barn över 12 år att idka viss
i stycket angiven försäljning eller utdelning. Sistberörda åldersgräns bör
tydligen höjas till 13 år, eftersom den allmänna minimigränsen för minderårigas
användande till arbete genom ändringslagen till arbetarskyddslagen
satts vid sistnämnda ålder. Styrelsen vill i detta sammanhang begagna
tillfället framhålla, att avfattningen av bestämmelserna i förenämnda paragraf
måste anses mindre lycklig med hänsyn till innehållet i arbetarskyddslagen.
Då styrelsen emellertid icke har att taga någon befattning med
tillämpningen av nu ifrågavarande lag, har styrelsen icke ansett sig äga
anledning att framlägga något förslag i berörda hänseende.
Enligt 1 § andra stycket i 1926 års lag är rätten att meddela förbud
såtillvida inskränkt, att barn över 12 år ej kan förbjudas att idka försäljning
i handelsbod eller viss annan försäljning eller utdelning. Därest försäljningen
eller utdelningen, såsom tydligen ofta kan inträffa, faller under
arbetarskyddslagen, är det redan enligt denna lag efter fjolårets lagändring,
varigenom den allmänna minimiåldern för barns användande i arbete höjdes
till 13 år, förbjudet att använda barn under nämnda ålder till försäljning
eller utdelning. Såvitt angår försäljning eller utdelning, varå arbetarskydds
1
Jfr nu 9 § första stycket.
2 Jfr nu 12 § första stycket.
5
Kungl. Maj-ts proposition nr 113.
lagen är tillämplig, bör således den åldersgräns, över vilken förbud enligt
1926 års lag icke kan meddelas, höjas från 12 till 13 år. Yad angår annan
försäljning eller utdelning, varom nu är fråga, synes det icke lämpligt,
att rätten att meddela förbud upphör, redan då 12-årsåldern uppnåtts. Den
ålder, intill vilken barn kan förbjudas att idka försäljning eller utdelning,
som ej faller under arbetarskyddslagen, lärer nämligen liksom före 1931 års
revision av denna lag böra vara lika med den där stadgade allmänna minimiåldern
för barns deltagande i arbete och således sättas till 13 år. En dylik
höjning av åldersgränsen skulle allenast innebära beredande av möjlighet
för stad, köping eller municipalsamhälle att förbjuda barn i åldern 12—13
år att idka försäljning i handelsbod m. m., varå arbetarskyddslagen ej är
tillämplig. Det skulle vid meddelande av förbud stå en kommun fritt att
begränsa förbudet till barn under den nuvarande 12-årsgränsen -— liksom
ock att bestämma en lägre åldersgräns — örn kommunen så funne lämpligt.
Att märka är också, att därest förbud meddelas, vidsträckta möjligheter till
undantag från förbudet äro upptagna i lagen.
Enligt ordalagen i 1 § första stycket av 1926 års lag kan förbud meddelas,
även örn försäljningen eller utdelningen faller under arbetarskyddslagen
och barnen äro i den ålder, att deras användande till dylikt arbete
redan i sistnämnda lag är förbjudet. Har sådant förbud meddelats, skulle
vidare länsstyrelse och lokal myndighet kunna medgiva undantag från förbudet.
Beträffande undantag från arbetarskyddslagens bestämmelser örn minimiålder
gälla emellertid andra regler. Det fordras nämligen medgivande från yrkesinspektionens
chefsmyndighet för rätt att använda minderårig under 13 år
i arbete, och dylikt medgivande må ej beviljas, med mindre vissa förutsättningar
äro för handen. De sålunda jämsides gällande reglerna örn förbud
mot minderårigas användande i arbete och de olika bestämmelserna örn
undantag från sådant förbud kunna tydligen lätt föranleda missförstånd, och
lärer åtgärd till undvikande härav fördenskull böra vidtagas. Det torde då
utan vidare vara klart, att i den män barns användande till arbete är förbjudet
enligt arbetarskyddslagen, förbud icke bör meddelas enligt 1926 års
lag. För att tydliggöra den innebörd 1 § första stycket i sistnämnda lag
enligt min mening bör äga, synes det lämpligt, att ett uttryckligt stadgande
därom införes i detta lagrum.
Departementschefen uppläser härefter ett inom socialdepartementet upprättat
förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926
(nr 72) angående meddelande av förbud för barn att idla viss försäljning samt
hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till
antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
11. Spångberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.