Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning

1932-02-19 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:113, Med förslag till lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 113.

1

Nr 113.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till

lag örn ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april

1926 angående meddelande av förbud för barn att

idka viss försäljning; given Stockholms slott den 19

februari 1932.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april

1926 (nr 72) angående meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam Larsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1332.

1 Sami.

90 haft. (Nr 113.)

40i 3a

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 113.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående

meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.

Härigenom förordnas, att 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande

av förbud för barn att idka viss försäljning skall erhålla följande

ändrade lydelse:

1 §•

Förekommer anledning att förbjuda barn att inom stads, köpings eller

municipalsamhälles område till salu utbjuda eller utdela tryckalster, blommor,

kramvaror eller annat, må, i den mån barns användande till dylikt

arbete ej är förbjudet i lagen örn arbetarskydd, förbud meddelas i enlighet

med bestämmelserna i förevarande lag.

Förbud som här sägs må ej avse barn över sexton år, ej heller må förbud

meddelas för barn över tretton år att idka försäljning i handelsbod

eller att annorstädes å söckendag under tid mellan klockan 8 förmiddagen

och klockan 7 eftermiddagen idka försäljning eller utdelning av tidningar eller,

såsom biträde åt och under omedelbar tillsyn av någondera av sina föräldrar,

annan försäljning eller utdelning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1932.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 113.

3

Utdrag av protokollet över social ärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,

Gtelenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Larsson anför:

Jag anhåller att för Kungl. Maj:t få anmäla uppkommen fråga örn ändring

i lagen den 9 april 1926 (nr 72) angående meddelande av förbud för

barn att idka viss försäljning.

Enligt nämnda lag kan barn förbjudas att inom stads, köpings eller municipalsamhälles

område till salu utbjuda eller utdela tryckalster, blommor,

kramvaror eller annat. Förbud som nu sagts må ej avse barn över 16 år,

ej heller må förbud meddelas för barn över 12 år att idka försäljning i

handelsbod eller att annorstädes å söckendag under tid mellan klockan 8

förmiddagen och klockan 7 eftermiddagen idka försäljning eller utdelning av

tidningar eller, såsom biträde åt och under omedelbar tillsyn av någondera

av sina föräldrar, annan försäljning eller utdelning. Rätten att besluta örn

förbud tillkommer den myndighet, som utövar stads, köpings eller municipalsamhälles

beslutanderätt. Varder förbud beslutat, skall det underställas

vederbörande länsstyrelse. Beslutet skall antingen oförändrat fastställas

eller ogillas. I avseende å ändring eller upphävande av beslut gäller vad

örn besluts meddelande är stadgat. Undantag från förbud kan beviljas för

visst tillfälle av länsstyrelse och för visst barn av lokal myndighet.

Lagen den 29 juni 1912 (nr 206) örn arbetarskydd — i vissa delar ändrad

genom lagen den 12 juni 1931 (nr 288) — innehåller jämväl bestämmelser i

ämnet. Sålunda stadgas i 9 §, att minderårig, varmed förstås den som är

under 18 år, icke må användas till arbete, förrän den minderårige fyllt 13

år och, där fråga ej är örn arbete allenast under ferietid, inhämtat vissa

kunskaper och färdigheter eller ock erhållit tillstånd att lämna folkskolan.

Vidare föreskrives i samma lagrum såsom ytterligare förutsättning för rätten

att använda minderårig till arbete, att till arbetsgivaren skall hava avlämnats

intygsbok, innehållande uppgift örn den minderåriges ålder m. m. 12 §

i lagen medgiver yrkesinspektionens chefsmyndighet rätt att i visst fall bevilja

eftergift från det i 9 § stadgade förbudet. Lagen om arbetarskydd

äger tillämpning å varje rörelse, industriell eller icke, vari arbetare användes

till arbete för arbetsgivares räkning. Från lagens tillämpning är undantaget

bland annat arbete, som utföres i arbetarens hem eller eljest under

Bestämmelser

i ämnet.

Lagen ang.

meddelande

av förbud för

barn att idka

viss försäljning.

Lagen om

arbetarskydd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Framställningar

om

ändring av

1926 års lag.

Socialpolitiska

delegationen.

Socialstyrelsen.

Departements
chefen.

4 Kungl. Majus proposition nr 113.

sådana förhållanden, att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka

över arbetets anordnande, så ock arbete, som utföres av medlem av arbetsgivarens

familj.

Delegationen för det internationella socialpolitiska samarbetet har i yttrande

den 8 april 1931 över en av internationella arbetsbyrån avgiven rapport

rörande minimiålder för anställning inom icke-industriella yrken erinrat

om bestämmelserna angående åldersgränserna i 1926 års lag och vidare anfört:

Anmärkas må, att man vid avfattandet av nu ifrågavarande lagbestämmelser

synes lia förbisett det i 9 § andra stycket av arbetarskyddslagen1 meddelade

förbudet mot användande av minderåriga under 12 år till arbete.

I de fall minderåriga användas i verksamhet, som är att anse såsom rörelse,

vilket väl vanligen är fallet, gäller nämligen redan på grund av sist nämnda

lagrum för dem 12-årsgränsen. Huruvida undantag härifrån kunna förekomma,

måste sålunda bedömas jämväl med hänsyn tagen till arbetarskyddslagen,

som i sin 16 § andra stycket2 innehåller en undantagsbestämmelse,

vilken möjligen stundom skulle kunna komma till tillämpning. I varje fall

fordrar arbetarskyddslagen tillstånd av yrkesinspektionens chefsmyndighet.

Blir det föreliggande förslaget till vissa ändringar i arbetarskyddslagen,

vilket ju bland annat höjer den allmänna minimiåldern till 13 år, upphöjt

till lag, torde det bliva nödvändigt att i vissa delar revidera lagen angående

meddelande av förbud för barn att idka viss försäljning.

Socialstyrelsen, som genom beslut den 12 juni 1931 anbefallts att upprätta

och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till de nya eller ändrade

bestämmelser, vilka borde av Kungl. Majit utfärdas med anledning av lagen

den 12 juni 1931 angående ändring i vissa delar av lagen örn arbetarskydd,

har i skrivelse den 5 november 1931 anfört bland annat följande:

I andra stycket av 1 § i lagen den 9 april 1926 angående meddelande

av förbud för barn att idka viss försäljning stadgas, att Set i första stycket

av samma paragraf meddelade förbudet ej skall avse barn över 16 år,

samt att förbud ej heller får meddelas för barn över 12 år att idka viss

i stycket angiven försäljning eller utdelning. Sistberörda åldersgräns bör

tydligen höjas till 13 år, eftersom den allmänna minimigränsen för minderårigas

användande till arbete genom ändringslagen till arbetarskyddslagen

satts vid sistnämnda ålder. Styrelsen vill i detta sammanhang begagna

tillfället framhålla, att avfattningen av bestämmelserna i förenämnda paragraf

måste anses mindre lycklig med hänsyn till innehållet i arbetarskyddslagen.

Då styrelsen emellertid icke har att taga någon befattning med

tillämpningen av nu ifrågavarande lag, har styrelsen icke ansett sig äga

anledning att framlägga något förslag i berörda hänseende.

Enligt 1 § andra stycket i 1926 års lag är rätten att meddela förbud

såtillvida inskränkt, att barn över 12 år ej kan förbjudas att idka försäljning

i handelsbod eller viss annan försäljning eller utdelning. Därest försäljningen

eller utdelningen, såsom tydligen ofta kan inträffa, faller under

arbetarskyddslagen, är det redan enligt denna lag efter fjolårets lagändring,

varigenom den allmänna minimiåldern för barns användande i arbete höjdes

till 13 år, förbjudet att använda barn under nämnda ålder till försäljning

eller utdelning. Såvitt angår försäljning eller utdelning, varå arbetarskydds
1

Jfr nu 9 § första stycket.

2 Jfr nu 12 § första stycket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-ts proposition nr 113.

lagen är tillämplig, bör således den åldersgräns, över vilken förbud enligt

1926 års lag icke kan meddelas, höjas från 12 till 13 år. Yad angår annan

försäljning eller utdelning, varom nu är fråga, synes det icke lämpligt,

att rätten att meddela förbud upphör, redan då 12-årsåldern uppnåtts. Den

ålder, intill vilken barn kan förbjudas att idka försäljning eller utdelning,

som ej faller under arbetarskyddslagen, lärer nämligen liksom före 1931 års

revision av denna lag böra vara lika med den där stadgade allmänna minimiåldern

för barns deltagande i arbete och således sättas till 13 år. En dylik

höjning av åldersgränsen skulle allenast innebära beredande av möjlighet

för stad, köping eller municipalsamhälle att förbjuda barn i åldern 12—13

år att idka försäljning i handelsbod m. m., varå arbetarskyddslagen ej är

tillämplig. Det skulle vid meddelande av förbud stå en kommun fritt att

begränsa förbudet till barn under den nuvarande 12-årsgränsen -— liksom

ock att bestämma en lägre åldersgräns — örn kommunen så funne lämpligt.

Att märka är också, att därest förbud meddelas, vidsträckta möjligheter till

undantag från förbudet äro upptagna i lagen.

Enligt ordalagen i 1 § första stycket av 1926 års lag kan förbud meddelas,

även örn försäljningen eller utdelningen faller under arbetarskyddslagen

och barnen äro i den ålder, att deras användande till dylikt arbete

redan i sistnämnda lag är förbjudet. Har sådant förbud meddelats, skulle

vidare länsstyrelse och lokal myndighet kunna medgiva undantag från förbudet.

Beträffande undantag från arbetarskyddslagens bestämmelser örn minimiålder

gälla emellertid andra regler. Det fordras nämligen medgivande från yrkesinspektionens

chefsmyndighet för rätt att använda minderårig under 13 år

i arbete, och dylikt medgivande må ej beviljas, med mindre vissa förutsättningar

äro för handen. De sålunda jämsides gällande reglerna örn förbud

mot minderårigas användande i arbete och de olika bestämmelserna örn

undantag från sådant förbud kunna tydligen lätt föranleda missförstånd, och

lärer åtgärd till undvikande härav fördenskull böra vidtagas. Det torde då

utan vidare vara klart, att i den män barns användande till arbete är förbjudet

enligt arbetarskyddslagen, förbud icke bör meddelas enligt 1926 års

lag. För att tydliggöra den innebörd 1 § första stycket i sistnämnda lag

enligt min mening bör äga, synes det lämpligt, att ett uttryckligt stadgande

därom införes i detta lagrum.

Departementschefen uppläser härefter ett inom socialdepartementet upprättat

förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 9 april 1926

(nr 72) angående meddelande av förbud för barn att idla viss försäljning samt

hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenItegenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

11. Spångberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.