Angående ändring i villkoren för lån från. statens fjäderfälånefand
1932-02-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1932:115, Angående ändring i villkoren för lån från. statens fjäderfälånefand
Dokumentets text
Kungl. Majlis proposition Nr 115.
1
Nr 115.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren
för lån från. statens fjäderfälånefand; given■ Stockholms
slott den 19 februari 1932.
Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Tinder Hans Marits
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
B. v. Stockenström.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hahns
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 19 februari 1932.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,
Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström,
anför:
Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; R. skr. nr 281) beslöts inrättande av
statens fjäderfälånefond och anvisades för budgetåret 1931/1332 såsom
kapital för fonden ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Den 18 juli
1931 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 309) angående allmänna villkor
och bestämmelser för lån från statens fjäderfälånofond.
Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 92 hull. (Nr 113.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.
För erhållande och. tillgodonjutande av lån från fonden skola enligt
nämnda kungörelse gälla huvudsakligen följande villkor och! bestämmelser.
Lån från fonden må beviljas ekonomisk förening, som har till
ändamål att främja avsättning av ägg, för dels anläggande, inrättande
eller inköp av äggpackerier och för lagring eller konservering av ägg
avsedda lokaler med tillhörande inredning och utrustning, dels ombyggnad
av packerier och lokaler av omtörmält slag och dels vidtagande
i dylika packerier och lokaler av tekniska förbättringar med avseende
å inredning eller utrustning. Lån må ej beviljas till högre belopp
än som motsvarar fem sjättedelar av den beräknade och av lantbruksstyrelsen
godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Ä
lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra och en halv procent örn året
från lyftningsdagen. Lån amorteras från och med tredje året efter det
kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats, med
lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt
fall bestämmer under iakttagande, att amorteringstiden sättes beträffande
lån för vidtagande av tekniska förbättringar i äggpackeri eller
lagrings- eller konserveringslokal till högst 10 år och beträffande annat
lån till minst 10, högst 20 år. Lån beviljas av lantbruksstyrelsen efter
hörande, där så finnes erforderligt, av styrelsen för svenska smörprovningarna.
Vid låns beviljande har lantbruksstyrelsen att fastställa ritningar
och plan för de med lånet avsedda arbetena ävensom bestämma
den tid, inom vilken samma arbeten skola påbörjas och vara avslutade
eller, där ansökningen avser lån för inköp av teknisk utrustning, denna
skall hava anskaffats. Beviljat lån utlämnas genom statskontoret. Innan
lån till någon del utlämnas, skall låntagaren hava till statskontoret avlämnat
dels av låntagaren till statskontoret eller order utfärdad, av statskontoret
godkänd förbindelse att förränta och återbetala lånet enligt
givna föreskrifter, dels ock av statskontoret godkänd säkerhet för lånet.
Såsom dylik säkerhet må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman,
kunna godkännas inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande
fastighet. Har inteckning i fastighet lämnats såsom säkerhet för
lån, åligger det låntagaren att hålla å fastigheten befintliga byggnader
till sitt fulla värde brandförsäkrade i försäkringsinrättning, som blivit
av statskontoret godkänd.
Sveriges fjäderfäavelsförening har — såsom jag omnämnt vid anmälan
av de ärenden rörande utgifter för kapitalökning för budgetåret
1932/1933, som angå jordbruksdepartementet (statsverkspropositionen,
utgifter för kapitalökning, bilaga 5, punkt 14) — i skrivelse den 31 december
1931 gjort framställning i syfte att lån ur fjäderfälånefonden måtte
kunna beviljas även för anläggning och inrättande av gödnings- och
slaktanstalter för fjäderfä.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 115. 3
Innan jag närmare redogör för nämnda framställning, torde jag få i
korthet beröra vissa i sammanhang med beslutet om inrättandet av fjäderfälånefonden
förekomna omständigheter.
Förslag till inrättande av en statens lånefond för beredande ät andelsföreningar
på fjäderläskötselns område av förbättrade lånemöjligheter
för anläggningar och utrustning, erforderliga för deras affärsverksamhet,
framlades av jordbruksutredningen i ett elen 10 februari 1931 avgivet
betänkande angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande (statens
offentliga utredningar 1931: G). Jordbruksutredningen föreslog
för sin del, att lån från fonden skulle beviljas — förutom för de ändamål,
som angivas i förenämnda kungörelse —• jämväl för anläggande
eller inrättande av gödnings- och slaktanstalt för fjäderfä samt för
anläggande eller inrättande av äggkläckningsanstalt med tillhörande
utrustning''.
Beträffande de ändamål, för vilka enligt jordbruksutredningens förslag
lån ur fonden skulle kunna utlämnas, framställde lantbruksstyrelsen
i avgivet infordrat utlåtande vissa erinringar. Styrelsen hade ej något
att erinra mot förslaget, i vad det avsåg lån för sådana anläggningar
som packnings-, lagrings- och konserveringslokaler, vilka anläggningar
enligt styrelsens mening direkt vore avsedda att sätta de med förslaget
åsyftade lörsäljningsföreningarna i tillfälle att fylla sin uppgift. Yad
däremot angick förslaget, att lörsäljningsföreningarna skulle kunna erhålla
lån även för inrättande av gödningsanstalter med tillhörande slakterier
samt äggkläckningsanstalter, syntes det lantbruksstyrelsen, att,
örn också dylik verksamhet avsåge att vara en hjälp för medlemmarna,
densamma skulle innebära vissa moment, som läge utanför försäljningsföreningarnas
egentliga arbetsområde och som kunde äventyra hela
verksamhetens framgång eller åtminstone göra verksamheten i hög grad
komplicerad. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande syntes det vara
lämpligare, att eventuellt behövliga gödnings- och äggkläckningsankiggningar
finge utveckla sig såsom självständiga fristående affärsföretag.
Lantbruksstyrelsen ansåg sig böra ifrågasätta, huruvida icke •— även örn
sådana företag skulle ordnas enligt andelsformen — ett ^anordnande av
statslånemedel för ändamålet kunde medföra konsekvenser, som jordbruksutredningen
knappast förutsett, i det att statsmakterna därigenom
komme att utsträcka sin låneverksamhet till helt oprövade områden. För
egen del ansåg sig lantbruksstyrelsen icke, åtminstone för det dåvarande,
höra tillstyrka en sådan åtgärd.
Vid ärendets föredragning i statsrådet den 13 mars 1931 anförde jag, att
jag fann de av lantbruksstyrelsen sålunda gjorda erinringarna mot jordbruksutredningens
förslag beaktansvärda. Lika med lantbruksstyrelsen
ansåg jag, att ifrågavarande långivning borde avse äggpackerier samt
lager- och konserveringslokaler jämte tillhörande inredning och teknisk
utrustning, varemot lörsäljningsföreningarna åtminstone tillsvidare icke
syntes böra beredas lån för anordnande av gödningsanstalter för fjäderfä
jämte slakterier samt äggkläckningsanstalter, då det i dessa fall gällde
företag, beträffande vilka lämpligheten av en kombinering med äggförsäljningsverksamhet
torde kunna anses omtvistlig. I värjo fall syntes
det mig erforderligt, att ytterligare erfarenheter samlades beträffande
1931 dr*
riksdag.
1 ärendet
gjord framställning.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.
gödnings- och äggkläckningsverksamhetens lämpligaste anordning och
utvecklingsmöjligheter, innan frågan örn låneunderstöd till denna upptoges
till avgörande.
I den till riksdagen i ämnet avlåtna propositionen blev i överensstämmelse
med vad jag anfört den föreslagna fondens uppgift sålunda angiven,
att från fonden lån skulle utlämnas till ekonomiska föreningar med
ändamål att främja avsättningen av ägg för anläggande, inrättande eller
inköp av packerier samt lager- och konserveringslokaler för ägg med tillhörande
inredning och teknisk utrustning eller för ombyggnad eller tillbyggnad
av sådana packerier och lokaler eller för vidtagande i dylika avtekniska
förbättringar. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.
Sveriges fjäderfäavelsförerling har i sin förutberörda framställning
anfört huvudsakligen följande.
Hönsskötseln i Sverige vore visserligen i huvudsak inriktad på äggproduktion,
men då hönsen numera i regel utslaktades vid 2 å 2 1k års ålder,
hade även försäljningen av slakthöns kommit att spela en ingalunda
obetydlig roll för hönsodlingens ekonomi. Avsättningsförhållandena å
slaktfjäderfämarknaden vore emellertid icke tillfredsställande. De slaktdjur,
som hittills salubjudits, hade varit av synnerligen ojämn kvalitet, då
djuren ej före slakten varit satta på gödning och ej vid slakten behandlats
enligt moderna metoder. Vid sina ute i bygderna anordnade kurser hade
föreningen lagt stor vikt vid undervisning rörande gödning och siaktning
av utslagsdjur. Den mest effektiva och lättast framkomliga vägen
till ernående av förbättrade avsättningsmöjligheter för inhemskt slaktfjäderfä
vore emellertid enligt föreningens mening bildande av andelsföretag
efter mönster av de i Tomelilla av Svenska äggexportföreningen
och i Skara av Västgöta äggexportförening u. p. a. upprättade gödningsanstalterna.
Erfarenheterna från dessa anstalter hade enligt vad föreningen
inhämtat varit de bästa. Nya gödningsanstalter vore planerade i
Kalmar och Blekinge län samt avsedda att igångsättas så snart erforderligt
kapital kunde erhållas. Även inom åtskilliga av fjäderfäavelsföreningens
länsföreningar hade frågan örn upprättande av gödningsanstalter
dryftats, men vederbörande hade ställt sig avvaktande på grund av
brist på medel. Länsföreningarna, vilkas medlemmar huvudsakligen
vore småbrukare och andra mindre bemedlade personer, hade svårt att
anslå kontanta medel till företag av angivna natur.
Fjäderfäavelsföreningen har med sin skrivelse överlämnat yttranden av
Svenska äggexportföreningen och Västgöta äggexportförening u. p. a.
Svenska äg g export! öreningen bär framhållit, bland annat, att äggföreningarna
och äggcentralerna ej kunde på ett tillfredsställande sätt fylla
sin uppgift, därest de icke vore i tillfälle att vid sidan av sin övriga verksamhet
inrätta gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä.
Västgöta äggexportförening u. p. a. har anfört, att föreningen i januari
1931 utvidgat sin verksamhet genom upprättande av en gödnings- och
slaktavdelning, med vilken både producenterna och konsumenterna varit
belåtna. Under årets första nio månader hade å denna avdelning omsatts
nära 20,000 kilogram fjäderfäkött, och anläggningen syntes redan under
första året komma att bliva ekonomisk bärkraftig. Föreningen kunde ej
finna det vara annat än lämpligt, att en sammanslutning omhänderhade
Kungl. Maj:ts proposition Nr lid. 5
hela fjäderfäodlarnas affärsverksamhet. Betydande driftsbesparingar
kunde därigenom göras. Föreningen tillstyrkte livligt, att sådan ändring
i bestämmelserna för fjäderfälånefonden vidtoges, att även gödnings- och
slaktanläggningar i kombination med äggcentraler bereddes möjlighet att
erhålla lån från fonden.
Över Sveriges fjäder fäa velstorenings framställning hava infordrade
utlåtanden avgivits den 19 januari 1932 av lantbruksstyrelsen och den 5
februari 1932 av statskontoret.
Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande — efter att hava erinrat örn de
av styrelsen i dess utlåtande över jordbruksutredningens förslag framförda
betänkligheter — anfört, att dessa enligt styrelsens mening fortfarande
gjorde sig gällande. Lantbruksstyrelsen funne emellertid fjäderfäavelsföreningens
uppfattning örn önskvärdheten av ett bättre tillgodogörande
av fjäderfäavelns och speciellt hönsskötselns slaktdjur tungt vägande.
Visserligen ansåge lantbruksstyrelsen fortfarande, att det vore
antagligt, att fjäderfäavelns utövare, i den mån dessa utgjordes av småfolk,
icke skulle komma att i större utsträckning utnyttja de möjligheter,
en gödningsanläggning skulle erbjuda, men dylika anläggningar kunde
givetvis för många, som ägnade sig åt denna näring, tänkas komma att
medföra fördelar. Då fjäderfäodlarna i stort sett torde vara att hänföra
till sådana grupper av befolkningen, för vilka möjligheten till kapitalutlägg
för startande av avsedda anläggningar åtminstone under nu rådande
tryckta förhållanden torde vara utesluten, ansåge sig lantbruksstyrelsen,
trots sina principiella betänkligheter, icke nu böra ställa sig avvisande
mot att möjlighet till statslån för ändamålet bereddes. Lantbruksstyrelsen
vidhölle emellertid, att denna verksamhet icke ekonomiskt borde sammanblandas
med äggcentralernas verksamhet såsom förmedlare vid
avsättningen av fjäderfäavelns produkter. Det av fjäderfäavelsföreningen
avsedda syftet torde till lika stort gagn för fjäderfäaveln kunna vinnas,
örn direkt möjlighet öppnades för andelsföreningar, som bildats i
särskilt syfte att idka gödning och slakt av fjäderfä, att erhålla statslån
för uppförande av härför erforderliga anläggningar. Någon invändning
mot att, därest statsmakterna ville upptaga en dylik låneverksamhet, lån
för ändamålet finge utgå från fjäderfälånefonden, syntes styrelsen icke
kunna göras. För en dylik låneverksamhet borde emellertid stadgas särskilda
villkor ifråga örn lånesökande förenings kvalifikationer. Sådan
förening borde vara organiserad såsom andelsförening u. p. a. För låns
erhållande borde vidare uppställas som villkor, att förening genom bindande
teckning vunnit sådan anslutning, att förutsättningar förelåge för
en ekonomiskt framgångsrik verksamhet. Detta förhållande borde vara
ådagalagt genom att, på sätt som stadgades i fråga om lån från spannmålslagcrhusfonden,
ett tecknat och inbetalt andelskapital, svarande
mot minst 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden, förefunnes.
Därjämte borde som villkor för lån stadgas, att tillträde till föreningen
skulle stå öppet för envar inom föreningens verksamhetsområde arbetande
fjäderfäodlare, som anmälde sig till inträde och underkastade sig
föreningens stadgar. Med hänsyn till naturen hos byggnader för gödningsanstalter
syntes det styrelsen, som om skäl förelåge, att beträffande
dem i regel tillämpa den kortare amorteringstiden av högst 10 år. Lantbruksstyrelsen
ansåge sig därjämte böra framhålla, att byggnader av det
slag, varom här vore fråga, under alla förhållanden mäste anses såsom
Yttranden.
Departements
chefen.
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.
otillfredsställande säkerhet för lån, då de, därest en förening skulle upphöra
med sin verksamhet, endast med svårighet och avsevärd förlust
torde kunna realiseras. Lantbruksstyrelsen ansåge sig under nu angivna
förutsättningar icke böra motsätta sig bifall till fjäderfäavelsföreningens
framställning.
Statskontoret har anfört, att, örn statens låneverksamhet för fjäderfäskötselns
främjande skulle utsträckas att omfatta jämväl lån för anläggning
och inrättande av gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä, för en
dylik låneverksamhet torde böra stadgas de villkor, som av lantbruksstyrelsen
ifrågasatts. Hinder för att under sådana förhållanden disponera
fjäderfälånefonden syntes statskontoret icke föreligga. Beträffande
säkerheten för lån från fonden erinrade statskontoret örn sitt tidigare över
jordbruksutredningens förslag avgivna utlåtande, vari statskontoret förklarat
sig icke kunna anse hypotek av inteckning i vederbörande fastighet
upp till lånegränsen betryggande. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen
nu framhållit ifråga örn byggnader för gödnings- och slaktanstalter
torde efter statskontorets mening hypotek av inteckning i dylik byggnad
än mindre kunna befinnas tillfredsställande. Skulle likväl sådan säkerhet
anses böra godtagas, borde särskild föreskrift härom meddelas.
Det av Sveriges fjäderfäavelsförening framförda förslaget att utsträcka
statens låneverksamhet för fjäderfäskötselns främjande att omfatta jämväl
utlämnande av lån för anläggning och inrättande av gödnings- och
slaktanstalter för fjäderfä är utan tvivel förtjänt av att tagas i övervägande.
Förslag till en sålunda utsträckt låneverksamhet framlades såsom
av det föregående framgår redan av jordbruksutredningen, som även
tänkte sig, att lån från fonden skulle kunna beviljas jämväl för anläggning
och inrättande av äggkläckningsanstalter med tillhörande utrustning.
De betänkligheter, vilka föranledde, att åt fonden slutligen gavs den
mera begränsade uppgift, som angives i förberörda kungörelse, berodde
till stor del på att närmare erfarenheter saknades beträffande gödningsoch
äggkläckningsverksamhetens lämpligaste anordning och utvecklingsmöjligheter.
Vad gödnings- och slaktanstalterna beträffar hava nu framkommit omständigheter,
som erbjuda en säkrare grund för bedömande av frågan örn
låneverksamhetens utsträckande att omfatta jämväl anläggning och inrättande
av sådana anstalter. Såsom framgår av den förut lämnade
framställningen hava vissa äggförsäljningsföreningar redan i sin verksamhet
upptagit gödning och siaktning av fjäderfä samt saluförande av
gödda och slaktade djur. Denna gren av föreningarnas verksamhet har
efter vad det synes bedrivits med framgång. De upplysningar, som f jäderfäavelsföreningen
lämnat, utvisa också, att denna nya uppgift för andelsrörelsen
på fjäderfäskötselns område inom de därav berörda kretsarna
omfattas med livligt intresse.
För egen del finner jag det vara uppenbart, att inrättande av gödningsoeh
slaktanstalter för fjäderfä skulle kunna vara fjäderfäodlarna till gagn.
Även för konsumenterna måste inrättandet av sådana anstalter vara till
Kungl. May.ts proposition Nr Ilo.
7
nytta, då inhemskt slaktat fjäderfä därigenom skulle kunna erbjudas i en
bättre och jämnare kvalitet än som nu i allmänhet är fallet.
Då gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä hittills kommit till stånd
allenast i mycket begränsad omfattning, har detta tydligen framför allt
berott på svårigheterna för fjäderfäodlarna att anskaffa härför erforderligt
kapital. För att bereda fjäderfäodlarna förbättrade lånemöjligheter
för anläggning eller inrättande av sådana anstalter torde lämpligen fjäderfälånefonden
kunna tagas i anspråk. Jag får därför tillstyrka, att lån
från nämnda fond må beviljas jämväl för anläggning eller inrättande av
gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä. Någon ökning av fondens kapital
för tillgodoseendet av lånebehovet härutinnan torde för närvarande ej
vara påkallad.
Beträffande villkoren och bestämmelserna för utlämnande från fonden
av lån för angivna nya ändamål har lantbruksstyrelsen, med vilken myndighet
statskontoret därutinnan instämt, framställt vissa förslag. Lantbruksstyrelsen
bär särskilt betonat, att lån för anläggning eller inrättande
av gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä endast borde utlämnas till
andelsföreningar, som bildats i särskilt syfte att idka gödning och slakt
av fjäderfä. Jag kan i detta avseende icke ansluta mig till lantbruksstyrelsens
mening. Då i övriga hänseenden förutsättningar föreligga för en
verksamhet på här avsedda område, bör efter min mening den omständigheten,
att den lånesökande föreningen redan bedriver eller avser att jämväl
bedriva verksamhet med försäljning av ägg, ej utgöra hinder för föreningen
att erhålla lån för nu ifrågavarande verksamhet. De nu vunna
praktiska erfarenheterna synas mig för övrigt närmast tala för att en
kombination av de båda verksamheterna erbjuder vissa fördelar. Lån
bör emellertid givetvis även kunna utlämnas till förening, som Ilar till
uteslutande ändamål att idka gödning och slakt av fjäderfä. Ehuru jag
delar lantbruksstyrelsens uppfattning örn önskvärdheten av att den lånesökande
föreningen förfogar över eget kapital till utfyllnad av lånebeloppet,
synes mig detta dock ej böra uppställas som ovillkorlig förutsättning
för låns beviljande. Erinras må, att för erhållande av lån för äggpackerier
samt lagrings- och konserveringslokaler för ägg icke uppställts någon
sådan förutsättning. Lantbruksstyrelsens uttalande, att den kortare amorteringstiden
av högst 10 år bör föreskrivas för nu avsedda lån, anser jag
välbetänkt. Med avseende å frågan örn säkerheten för lån, som utlämnas
för anläggning och inrättande av gödnings- och slaktanstalter, finner jag
det, med hänsyn till den sannolika svårigheten för den lånesökande för
eningen att anskaffa annan säkerhet, böra medgivas, att såsom säkerhet
må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman, kunna godtagas
inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande fastighet.
För de av mig nu tillstyrkta ändrade lånevillkoren erfordras riksdagens
medverkan. Efter det riksdagen meddelat sitt beslut i ärendet, torde det
tillkomma Kungl. Majit att, i den mån ändringar i gällande allmänna
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.
villkor ock bestämmelser för lån från fjäderfälånefonden nödvändiggöras
av den ifrågasatta utsträckningen av låneverksamheten, vidtaga sådana
ändringar.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att från statens fjäderfälånefond lån må utlämnas jämväl för anläggande
eller inrättande av gödnings- och slaktanstalt för fjäderfä.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten
bifall samt förordnar, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Rune Thygesen.
3?05G8. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1932:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring i villkoren för lån från statens fjäderfälånefond. a1 i texten
- JoU 1932:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren för lån från statens fjäderfälånefond. s. 5 i texten