Sök i Ratio Lex

Angående ändring i villkoren för lån från. statens fjäderfälånefand

1932-02-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:115, Angående ändring i villkoren för lån från. statens fjäderfälånefand

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 115.

1

Nr 115.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren

för lån från. statens fjäderfälånefand; given■ Stockholms

slott den 19 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Tinder Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hahns

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet von Stockenström,

anför:

Vid 1931 års riksdag (prop. nr 204; R. skr. nr 281) beslöts inrättande av

statens fjäderfälånefond och anvisades för budgetåret 1931/1332 såsom

kapital för fonden ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Den 18 juli

1931 utfärdade Kungl. Majit kungörelse (nr 309) angående allmänna villkor

och bestämmelser för lån från statens fjäderfälånofond.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 92 hull. (Nr 113.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

För erhållande och. tillgodonjutande av lån från fonden skola enligt

nämnda kungörelse gälla huvudsakligen följande villkor och! bestämmelser.

Lån från fonden må beviljas ekonomisk förening, som har till

ändamål att främja avsättning av ägg, för dels anläggande, inrättande

eller inköp av äggpackerier och för lagring eller konservering av ägg

avsedda lokaler med tillhörande inredning och utrustning, dels ombyggnad

av packerier och lokaler av omtörmält slag och dels vidtagande

i dylika packerier och lokaler av tekniska förbättringar med avseende

å inredning eller utrustning. Lån må ej beviljas till högre belopp

än som motsvarar fem sjättedelar av den beräknade och av lantbruksstyrelsen

godkända kostnaden för de med lånet avsedda åtgärderna. Ä

lyftat lånebelopp erlägges ränta efter fyra och en halv procent örn året

från lyftningsdagen. Lån amorteras från och med tredje året efter det

kalenderår, under vilket lånet till någon del första gången lyftats, med

lika belopp årligen under den tid, lantbruksstyrelsen för varje särskilt

fall bestämmer under iakttagande, att amorteringstiden sättes beträffande

lån för vidtagande av tekniska förbättringar i äggpackeri eller

lagrings- eller konserveringslokal till högst 10 år och beträffande annat

lån till minst 10, högst 20 år. Lån beviljas av lantbruksstyrelsen efter

hörande, där så finnes erforderligt, av styrelsen för svenska smörprovningarna.

Vid låns beviljande har lantbruksstyrelsen att fastställa ritningar

och plan för de med lånet avsedda arbetena ävensom bestämma

den tid, inom vilken samma arbeten skola påbörjas och vara avslutade

eller, där ansökningen avser lån för inköp av teknisk utrustning, denna

skall hava anskaffats. Beviljat lån utlämnas genom statskontoret. Innan

lån till någon del utlämnas, skall låntagaren hava till statskontoret avlämnat

dels av låntagaren till statskontoret eller order utfärdad, av statskontoret

godkänd förbindelse att förränta och återbetala lånet enligt

givna föreskrifter, dels ock av statskontoret godkänd säkerhet för lånet.

Såsom dylik säkerhet må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman,

kunna godkännas inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande

fastighet. Har inteckning i fastighet lämnats såsom säkerhet för

lån, åligger det låntagaren att hålla å fastigheten befintliga byggnader

till sitt fulla värde brandförsäkrade i försäkringsinrättning, som blivit

av statskontoret godkänd.

Sveriges fjäderfäavelsförening har — såsom jag omnämnt vid anmälan

av de ärenden rörande utgifter för kapitalökning för budgetåret

1932/1933, som angå jordbruksdepartementet (statsverkspropositionen,

utgifter för kapitalökning, bilaga 5, punkt 14) — i skrivelse den 31 december

1931 gjort framställning i syfte att lån ur fjäderfälånefonden måtte

kunna beviljas även för anläggning och inrättande av gödnings- och

slaktanstalter för fjäderfä.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115. 3

Innan jag närmare redogör för nämnda framställning, torde jag få i

korthet beröra vissa i sammanhang med beslutet om inrättandet av fjäderfälånefonden

förekomna omständigheter.

Förslag till inrättande av en statens lånefond för beredande ät andelsföreningar

på fjäderläskötselns område av förbättrade lånemöjligheter

för anläggningar och utrustning, erforderliga för deras affärsverksamhet,

framlades av jordbruksutredningen i ett elen 10 februari 1931 avgivet

betänkande angående åtgärder för fjäderfäskötselns främjande (statens

offentliga utredningar 1931: G). Jordbruksutredningen föreslog

för sin del, att lån från fonden skulle beviljas — förutom för de ändamål,

som angivas i förenämnda kungörelse —• jämväl för anläggande

eller inrättande av gödnings- och slaktanstalt för fjäderfä samt för

anläggande eller inrättande av äggkläckningsanstalt med tillhörande

utrustning''.

Beträffande de ändamål, för vilka enligt jordbruksutredningens förslag

lån ur fonden skulle kunna utlämnas, framställde lantbruksstyrelsen

i avgivet infordrat utlåtande vissa erinringar. Styrelsen hade ej något

att erinra mot förslaget, i vad det avsåg lån för sådana anläggningar

som packnings-, lagrings- och konserveringslokaler, vilka anläggningar

enligt styrelsens mening direkt vore avsedda att sätta de med förslaget

åsyftade lörsäljningsföreningarna i tillfälle att fylla sin uppgift. Yad

däremot angick förslaget, att lörsäljningsföreningarna skulle kunna erhålla

lån även för inrättande av gödningsanstalter med tillhörande slakterier

samt äggkläckningsanstalter, syntes det lantbruksstyrelsen, att,

örn också dylik verksamhet avsåge att vara en hjälp för medlemmarna,

densamma skulle innebära vissa moment, som läge utanför försäljningsföreningarnas

egentliga arbetsområde och som kunde äventyra hela

verksamhetens framgång eller åtminstone göra verksamheten i hög grad

komplicerad. Enligt lantbruksstyrelsens förmenande syntes det vara

lämpligare, att eventuellt behövliga gödnings- och äggkläckningsankiggningar

finge utveckla sig såsom självständiga fristående affärsföretag.

Lantbruksstyrelsen ansåg sig böra ifrågasätta, huruvida icke •— även örn

sådana företag skulle ordnas enligt andelsformen — ett ^anordnande av

statslånemedel för ändamålet kunde medföra konsekvenser, som jordbruksutredningen

knappast förutsett, i det att statsmakterna därigenom

komme att utsträcka sin låneverksamhet till helt oprövade områden. För

egen del ansåg sig lantbruksstyrelsen icke, åtminstone för det dåvarande,

höra tillstyrka en sådan åtgärd.

Vid ärendets föredragning i statsrådet den 13 mars 1931 anförde jag, att

jag fann de av lantbruksstyrelsen sålunda gjorda erinringarna mot jordbruksutredningens

förslag beaktansvärda. Lika med lantbruksstyrelsen

ansåg jag, att ifrågavarande långivning borde avse äggpackerier samt

lager- och konserveringslokaler jämte tillhörande inredning och teknisk

utrustning, varemot lörsäljningsföreningarna åtminstone tillsvidare icke

syntes böra beredas lån för anordnande av gödningsanstalter för fjäderfä

jämte slakterier samt äggkläckningsanstalter, då det i dessa fall gällde

företag, beträffande vilka lämpligheten av en kombinering med äggförsäljningsverksamhet

torde kunna anses omtvistlig. I värjo fall syntes

det mig erforderligt, att ytterligare erfarenheter samlades beträffande

1931 dr*

riksdag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

1 ärendet

gjord framställning.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

gödnings- och äggkläckningsverksamhetens lämpligaste anordning och

utvecklingsmöjligheter, innan frågan örn låneunderstöd till denna upptoges

till avgörande.

I den till riksdagen i ämnet avlåtna propositionen blev i överensstämmelse

med vad jag anfört den föreslagna fondens uppgift sålunda angiven,

att från fonden lån skulle utlämnas till ekonomiska föreningar med

ändamål att främja avsättningen av ägg för anläggande, inrättande eller

inköp av packerier samt lager- och konserveringslokaler för ägg med tillhörande

inredning och teknisk utrustning eller för ombyggnad eller tillbyggnad

av sådana packerier och lokaler eller för vidtagande i dylika avtekniska

förbättringar. Riksdagen beslöt i enlighet härmed.

Sveriges fjäderfäavelsförerling har i sin förutberörda framställning

anfört huvudsakligen följande.

Hönsskötseln i Sverige vore visserligen i huvudsak inriktad på äggproduktion,

men då hönsen numera i regel utslaktades vid 2 å 2 1k års ålder,

hade även försäljningen av slakthöns kommit att spela en ingalunda

obetydlig roll för hönsodlingens ekonomi. Avsättningsförhållandena å

slaktfjäderfämarknaden vore emellertid icke tillfredsställande. De slaktdjur,

som hittills salubjudits, hade varit av synnerligen ojämn kvalitet, då

djuren ej före slakten varit satta på gödning och ej vid slakten behandlats

enligt moderna metoder. Vid sina ute i bygderna anordnade kurser hade

föreningen lagt stor vikt vid undervisning rörande gödning och siaktning

av utslagsdjur. Den mest effektiva och lättast framkomliga vägen

till ernående av förbättrade avsättningsmöjligheter för inhemskt slaktfjäderfä

vore emellertid enligt föreningens mening bildande av andelsföretag

efter mönster av de i Tomelilla av Svenska äggexportföreningen

och i Skara av Västgöta äggexportförening u. p. a. upprättade gödningsanstalterna.

Erfarenheterna från dessa anstalter hade enligt vad föreningen

inhämtat varit de bästa. Nya gödningsanstalter vore planerade i

Kalmar och Blekinge län samt avsedda att igångsättas så snart erforderligt

kapital kunde erhållas. Även inom åtskilliga av fjäderfäavelsföreningens

länsföreningar hade frågan örn upprättande av gödningsanstalter

dryftats, men vederbörande hade ställt sig avvaktande på grund av

brist på medel. Länsföreningarna, vilkas medlemmar huvudsakligen

vore småbrukare och andra mindre bemedlade personer, hade svårt att

anslå kontanta medel till företag av angivna natur.

Fjäderfäavelsföreningen har med sin skrivelse överlämnat yttranden av

Svenska äggexportföreningen och Västgöta äggexportförening u. p. a.

Svenska äg g export! öreningen bär framhållit, bland annat, att äggföreningarna

och äggcentralerna ej kunde på ett tillfredsställande sätt fylla

sin uppgift, därest de icke vore i tillfälle att vid sidan av sin övriga verksamhet

inrätta gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä.

Västgöta äggexportförening u. p. a. har anfört, att föreningen i januari

1931 utvidgat sin verksamhet genom upprättande av en gödnings- och

slaktavdelning, med vilken både producenterna och konsumenterna varit

belåtna. Under årets första nio månader hade å denna avdelning omsatts

nära 20,000 kilogram fjäderfäkött, och anläggningen syntes redan under

första året komma att bliva ekonomisk bärkraftig. Föreningen kunde ej

finna det vara annat än lämpligt, att en sammanslutning omhänderhade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lid. 5

hela fjäderfäodlarnas affärsverksamhet. Betydande driftsbesparingar

kunde därigenom göras. Föreningen tillstyrkte livligt, att sådan ändring

i bestämmelserna för fjäderfälånefonden vidtoges, att även gödnings- och

slaktanläggningar i kombination med äggcentraler bereddes möjlighet att

erhålla lån från fonden.

Över Sveriges fjäder fäa velstorenings framställning hava infordrade

utlåtanden avgivits den 19 januari 1932 av lantbruksstyrelsen och den 5

februari 1932 av statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har i sitt utlåtande — efter att hava erinrat örn de

av styrelsen i dess utlåtande över jordbruksutredningens förslag framförda

betänkligheter — anfört, att dessa enligt styrelsens mening fortfarande

gjorde sig gällande. Lantbruksstyrelsen funne emellertid fjäderfäavelsföreningens

uppfattning örn önskvärdheten av ett bättre tillgodogörande

av fjäderfäavelns och speciellt hönsskötselns slaktdjur tungt vägande.

Visserligen ansåge lantbruksstyrelsen fortfarande, att det vore

antagligt, att fjäderfäavelns utövare, i den mån dessa utgjordes av småfolk,

icke skulle komma att i större utsträckning utnyttja de möjligheter,

en gödningsanläggning skulle erbjuda, men dylika anläggningar kunde

givetvis för många, som ägnade sig åt denna näring, tänkas komma att

medföra fördelar. Då fjäderfäodlarna i stort sett torde vara att hänföra

till sådana grupper av befolkningen, för vilka möjligheten till kapitalutlägg

för startande av avsedda anläggningar åtminstone under nu rådande

tryckta förhållanden torde vara utesluten, ansåge sig lantbruksstyrelsen,

trots sina principiella betänkligheter, icke nu böra ställa sig avvisande

mot att möjlighet till statslån för ändamålet bereddes. Lantbruksstyrelsen

vidhölle emellertid, att denna verksamhet icke ekonomiskt borde sammanblandas

med äggcentralernas verksamhet såsom förmedlare vid

avsättningen av fjäderfäavelns produkter. Det av fjäderfäavelsföreningen

avsedda syftet torde till lika stort gagn för fjäderfäaveln kunna vinnas,

örn direkt möjlighet öppnades för andelsföreningar, som bildats i

särskilt syfte att idka gödning och slakt av fjäderfä, att erhålla statslån

för uppförande av härför erforderliga anläggningar. Någon invändning

mot att, därest statsmakterna ville upptaga en dylik låneverksamhet, lån

för ändamålet finge utgå från fjäderfälånefonden, syntes styrelsen icke

kunna göras. För en dylik låneverksamhet borde emellertid stadgas särskilda

villkor ifråga örn lånesökande förenings kvalifikationer. Sådan

förening borde vara organiserad såsom andelsförening u. p. a. För låns

erhållande borde vidare uppställas som villkor, att förening genom bindande

teckning vunnit sådan anslutning, att förutsättningar förelåge för

en ekonomiskt framgångsrik verksamhet. Detta förhållande borde vara

ådagalagt genom att, på sätt som stadgades i fråga om lån från spannmålslagcrhusfonden,

ett tecknat och inbetalt andelskapital, svarande

mot minst 15 procent av den beräknade anläggningskostnaden, förefunnes.

Därjämte borde som villkor för lån stadgas, att tillträde till föreningen

skulle stå öppet för envar inom föreningens verksamhetsområde arbetande

fjäderfäodlare, som anmälde sig till inträde och underkastade sig

föreningens stadgar. Med hänsyn till naturen hos byggnader för gödningsanstalter

syntes det styrelsen, som om skäl förelåge, att beträffande

dem i regel tillämpa den kortare amorteringstiden av högst 10 år. Lantbruksstyrelsen

ansåge sig därjämte böra framhålla, att byggnader av det

slag, varom här vore fråga, under alla förhållanden mäste anses såsom

Yttranden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

otillfredsställande säkerhet för lån, då de, därest en förening skulle upphöra

med sin verksamhet, endast med svårighet och avsevärd förlust

torde kunna realiseras. Lantbruksstyrelsen ansåge sig under nu angivna

förutsättningar icke böra motsätta sig bifall till fjäderfäavelsföreningens

framställning.

Statskontoret har anfört, att, örn statens låneverksamhet för fjäderfäskötselns

främjande skulle utsträckas att omfatta jämväl lån för anläggning

och inrättande av gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä, för en

dylik låneverksamhet torde böra stadgas de villkor, som av lantbruksstyrelsen

ifrågasatts. Hinder för att under sådana förhållanden disponera

fjäderfälånefonden syntes statskontoret icke föreligga. Beträffande

säkerheten för lån från fonden erinrade statskontoret örn sitt tidigare över

jordbruksutredningens förslag avgivna utlåtande, vari statskontoret förklarat

sig icke kunna anse hypotek av inteckning i vederbörande fastighet

upp till lånegränsen betryggande. Med hänsyn till vad lantbruksstyrelsen

nu framhållit ifråga örn byggnader för gödnings- och slaktanstalter

torde efter statskontorets mening hypotek av inteckning i dylik byggnad

än mindre kunna befinnas tillfredsställande. Skulle likväl sådan säkerhet

anses böra godtagas, borde särskild föreskrift härom meddelas.

Det av Sveriges fjäderfäavelsförening framförda förslaget att utsträcka

statens låneverksamhet för fjäderfäskötselns främjande att omfatta jämväl

utlämnande av lån för anläggning och inrättande av gödnings- och

slaktanstalter för fjäderfä är utan tvivel förtjänt av att tagas i övervägande.

Förslag till en sålunda utsträckt låneverksamhet framlades såsom

av det föregående framgår redan av jordbruksutredningen, som även

tänkte sig, att lån från fonden skulle kunna beviljas jämväl för anläggning

och inrättande av äggkläckningsanstalter med tillhörande utrustning.

De betänkligheter, vilka föranledde, att åt fonden slutligen gavs den

mera begränsade uppgift, som angives i förberörda kungörelse, berodde

till stor del på att närmare erfarenheter saknades beträffande gödningsoch

äggkläckningsverksamhetens lämpligaste anordning och utvecklingsmöjligheter.

Vad gödnings- och slaktanstalterna beträffar hava nu framkommit omständigheter,

som erbjuda en säkrare grund för bedömande av frågan örn

låneverksamhetens utsträckande att omfatta jämväl anläggning och inrättande

av sådana anstalter. Såsom framgår av den förut lämnade

framställningen hava vissa äggförsäljningsföreningar redan i sin verksamhet

upptagit gödning och siaktning av fjäderfä samt saluförande av

gödda och slaktade djur. Denna gren av föreningarnas verksamhet har

efter vad det synes bedrivits med framgång. De upplysningar, som f jäderfäavelsföreningen

lämnat, utvisa också, att denna nya uppgift för andelsrörelsen

på fjäderfäskötselns område inom de därav berörda kretsarna

omfattas med livligt intresse.

För egen del finner jag det vara uppenbart, att inrättande av gödningsoeh

slaktanstalter för fjäderfä skulle kunna vara fjäderfäodlarna till gagn.

Även för konsumenterna måste inrättandet av sådana anstalter vara till

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr Ilo.

7

nytta, då inhemskt slaktat fjäderfä därigenom skulle kunna erbjudas i en

bättre och jämnare kvalitet än som nu i allmänhet är fallet.

Då gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä hittills kommit till stånd

allenast i mycket begränsad omfattning, har detta tydligen framför allt

berott på svårigheterna för fjäderfäodlarna att anskaffa härför erforderligt

kapital. För att bereda fjäderfäodlarna förbättrade lånemöjligheter

för anläggning eller inrättande av sådana anstalter torde lämpligen fjäderfälånefonden

kunna tagas i anspråk. Jag får därför tillstyrka, att lån

från nämnda fond må beviljas jämväl för anläggning eller inrättande av

gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä. Någon ökning av fondens kapital

för tillgodoseendet av lånebehovet härutinnan torde för närvarande ej

vara påkallad.

Beträffande villkoren och bestämmelserna för utlämnande från fonden

av lån för angivna nya ändamål har lantbruksstyrelsen, med vilken myndighet

statskontoret därutinnan instämt, framställt vissa förslag. Lantbruksstyrelsen

bär särskilt betonat, att lån för anläggning eller inrättande

av gödnings- och slaktanstalter för fjäderfä endast borde utlämnas till

andelsföreningar, som bildats i särskilt syfte att idka gödning och slakt

av fjäderfä. Jag kan i detta avseende icke ansluta mig till lantbruksstyrelsens

mening. Då i övriga hänseenden förutsättningar föreligga för en

verksamhet på här avsedda område, bör efter min mening den omständigheten,

att den lånesökande föreningen redan bedriver eller avser att jämväl

bedriva verksamhet med försäljning av ägg, ej utgöra hinder för föreningen

att erhålla lån för nu ifrågavarande verksamhet. De nu vunna

praktiska erfarenheterna synas mig för övrigt närmast tala för att en

kombination av de båda verksamheterna erbjuder vissa fördelar. Lån

bör emellertid givetvis även kunna utlämnas till förening, som Ilar till

uteslutande ändamål att idka gödning och slakt av fjäderfä. Ehuru jag

delar lantbruksstyrelsens uppfattning örn önskvärdheten av att den lånesökande

föreningen förfogar över eget kapital till utfyllnad av lånebeloppet,

synes mig detta dock ej böra uppställas som ovillkorlig förutsättning

för låns beviljande. Erinras må, att för erhållande av lån för äggpackerier

samt lagrings- och konserveringslokaler för ägg icke uppställts någon

sådan förutsättning. Lantbruksstyrelsens uttalande, att den kortare amorteringstiden

av högst 10 år bör föreskrivas för nu avsedda lån, anser jag

välbetänkt. Med avseende å frågan örn säkerheten för lån, som utlämnas

för anläggning och inrättande av gödnings- och slaktanstalter, finner jag

det, med hänsyn till den sannolika svårigheten för den lånesökande för

eningen att anskaffa annan säkerhet, böra medgivas, att såsom säkerhet

må till belopp, motsvarande den beviljade lånesumman, kunna godtagas

inteckning med bästa förmånsrätt i vederbörande fastighet.

För de av mig nu tillstyrkta ändrade lånevillkoren erfordras riksdagens

medverkan. Efter det riksdagen meddelat sitt beslut i ärendet, torde det

tillkomma Kungl. Majit att, i den mån ändringar i gällande allmänna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 115.

villkor ock bestämmelser för lån från fjäderfälånefonden nödvändiggöras

av den ifrågasatta utsträckningen av låneverksamheten, vidtaga sådana

ändringar.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att från statens fjäderfälånefond lån må utlämnas jämväl för anläggande

eller inrättande av gödnings- och slaktanstalt för fjäderfä.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenEegenten

bifall samt förordnar, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

3?05G8. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändring i villkoren för lån från statens fjäderfälånefond. a1 i texten
  2. JoU 1932:43 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition till riksdagen angående ändring i villkoren för lån från statens fjäderfälånefond. s. 5 i texten