Sök i Ratio Lex

Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden för lån från fonden för rederinäringens understödjande

1932-02-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:119, Angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden för lån från fonden för rederinäringens understödjande

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande

för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden

för lån från fonden för rederinäringens understödjande;

given Stockholms slott den 19 februari 1932.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

D. Hansén.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott

den 19 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, statsråden Gärde, von Stockenström, Städener,

Gyllenswärd, Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för finansdepartementet,

statsrådet Gyllenswärd, anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet

Hansén:

Fonden för rederinäringens understödjande bildades enligt beslut av

1903 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret att för ändamålet

i mån av behov tillhandahålla statskontoret ett belopp av 5 miljoner kronor,

därvid tillika föreskrevs, att statskontoret skulle till riksgäldskon
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 99 haft. (Nr 119.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

föret inleverera den å utlämnade lån inflytande räntan. Sedermera hava

till ökning av fonden anvisats av 1905 års riksdag 5 miljoner kronor, av

1907 års riksdag 5 miljoner kronor, av 1911 års riksdag 2 miljoner kronor,

av 1923 års riksdag 3 miljoner kronor och av 1928 års riksdag 3 miljoner

kronor. För ändamålet har riksdagen alltså ställt till förfogande sammanlagt

23 miljoner kronor. Vidare har riksdagen enligt särskilda beslut

åren 1903, 1905, 1907, 1909, 1911 och 1913 medgivit, att kapitalavbetalningarna

å lånen från fonden finge tilläggas densamma.

Vid utgången av det senast tilländalupna budgetåret utvisade fonden,

enligt uppgift från statskontoret, följande tillgångar:

Kontant behållning ................................ kronor 1,878,981: 5 2

Utlånta medel ........................................ » 18,920,544: 5 6

Bäntefordringar .................................... » 449,657:46 21,249,183:5 4,

Förutom sålunda upptagna tillgångar hade fonden inom linjen förda

osäkra fordringar till ett belopp av 802,395 kronor 40 öre, varjämte hos

riksgäldskontoret ännu innestår ett belopp av 1,500,000 kronor.

De av Kungl. Maj:t utfärdade allmänna villkor och bestämmelser för

lån från fonden återfinnas i kungörelsen den 18 maj 1928 (nr 129). Fonden

är enligt i kungörelsen meddelad föreskrift huvudsakligen avsedd för

befrämjande av den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskilt i

avlägsna farvatten, varför rederiföretag för inrikes sjöfart endast undantagsvis

kommer att understödjas med lån från fonden. Därest lån sökes

för anskaffande av fartyg, lämnas — under i övrigt lika förhållanden

— företräde åt den lånesökande, som låter tillverka fartyget vid svensk

verkstad.

Av de i 1928 års kungörelse i övrigt stadgade villkor och bestämmelser

må följande här bringas i erinran.

Prövning av ansökningar örn lån äger rum två gånger örn året. Ansökning

örn lån skall med angivande av det önskade lånebeloppet ställas till

Kungl. Majit och vara åtföljd av, bland annat, fullständig redogörelse

för såväl arten och omfattningen av den rederiverksamhet, sökanden bedriver,

som ock den plan för dess fortsatta bedrivande, sökanden tänker

följa. Lånebeloppet bestämmes av Kungl. Majit, efter det kommerskollegium

avgivit utlåtande över ansökningen. Därvid äger kollegium taga

synnerlig hänsyn till sådan ansökning, som avser anskaffande av nytt

fartyg, tillverkat vid svensk verkstad, ävensom föreslå de särskilda villkor

för lånebelopps lyftande och åtnjutande, som må finnas påkallade

i syfte att trygga beloppets användande för avsett ändamål. Beviljat

lånebelopp utlämnas av statskontoret, sedan låntagaren dit avlämnat

skuldförbindelse jämte sådan säkerhet för förbindelsens behöriga fullgörande,

som av statskontoret godkännes. Därest för beviljat lån icke

inom två månader efter därom erhållet föreläggande avlämnats säkerhet,

som av statskontoret godkännes, skall rätten till lånets utbekommande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr lii).

anses förverkad. Finner statskontoret under lånetiden den ställda säkerheten

icke vidare vara nöjaktig, skola nya säkerhetshandlingar avlämnas,

som av statskontoret godkännas. Lånetiden är åtta år, räknat från

första lyftningsdagen. De båda första åren äro amorteringsfria, medan

under de återstående sex åren årligen skall återbetalas en sjättedel av det

ursprungliga lånebeloppet, låntagaren dock obetaget att före lånetidens

utgång på en gång inbetala ogulden del av lånet. Låntagare skall årligen

inom tid oell på sätt, som av kommerskollegium föreskrivas, hos kollegium

styrka, att och i vilken omfattning den rederirörelse, för vilken

lånet beviljats, fortfarande bedrives. Dessutom skall låntagaren, därest

fartyget utgör pant för lånet, årligen inom tid, som statskontoret äger

bestämma, hos statskontoret styrka, att sålunda pantförskrivet fartyg

fortfarande befinnes i sjövärdigt skick. Erlägger låntagare icke likvid

inom åtta dagar från förfallodagen eller försummar han eljest att fullgöra

något för lånets åtnjutande uppställt villkor, kan lånet av statskontoret

förklaras vara genast förfallet till återbetalning. Skulle den

rederirörelse, för vilken lånet beviljats, under lånetiden nedläggas, har

kommerskollegium att härom lämna statskontoret underrättelse, och

skall i sådant fall lånet eller vad därav återstår oguldet anses vara genast

till återbetalning förfallet. Örn rederirörelsen befinnes under lånetiden

hava inskränkts till nämnvärt mindre omfattning än den, med

hänsyn till vilken lånet beviljats, skall kommerskollegium därom göra

anmälan hos Kungl. Majit med förslag, huruvida eller i vad mån lånet

genast skall återbetalas.

Vad angår räntan å lånen, vilken i 1903 års kungörelse bestämdes till

fyra procent, höjdes densamma sedermera med riksdagens medgivande

till fem procent beträffande de lån, som från och med den 28 april 1916

beviljades att utgå från fonden. Efter riksdagens medgivande sänktes

enligt kungörelse den 26 maj 1922 (nr 222) räntan åter till fyra procent.

Jämlikt beslut vid 1928 års riksdag höjdes sedermera räntan ånyo till

fem procent. Denna ränteförhöjning, vilken alltjämt är gällande, har

emellertid avseende allenast å lån, som beviljats efter sagda besluts fattande.

Å äldre lån erlägges alltså fortfarande ränta efter den lägre räntefoten

av fyra procent.

I anledning av Kungl. Majits proposition nr 69 till 1923 års riksdag

med förslag örn viss kapitalökning av rederilånefonden samt två inom

riksdagen i anslutning härtill väckta motioner örn vissa lättnader med

avseende å villkoren för lån från fonden uttalade samma års riksdag, att

riksdagen icke hade något att erinra mot en sådan, redan i propositionen

förutsatt anordning, att Kungl. Majit skulle äga, efter närmare utredning

och prövning av de förebragta omständigheterna, bedöma huruvida

i något undantagsfall, där särskilt tungt vägande skäl kunde föreligga

för frångående av den fastställda amorteringsplanen, utsträckning måtte

beviljas av den amorteringsfria tiden eller uppskov medgivas helt eller

s. 4 Kontrollera mot PDF

Inkomna

framställ
ningar.

4 Kungl. Majlis proposition Nr 119.

delvis med något års amortering, dock alltid så, att lånet tillfullo återbetalades

inom den stadgade åttaårsperioden. Beträffande redan beviljade

lån syntes emellertid riksdagen omständigheterna tala för att möjlighet

hereddes Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva den ytterligare lättnad

i återbetalningsvillkoren, som innebures i motionärernas förslag örn

utsträckning av lånetiden till tio år. Riksdagen medgav sålunda, att

Kungl. Majit under samma förutsättningar, som nyss angivits för ändring

av amorteringsplanen inom gällande lånetid av åtta år, skulle äga

rätt att i avseende å äldre lån medgiva utsträckning av lånetiden till tio

år. Med stöd av nämnda bemyndigande har Kungl. Majit också efter

särskilda framställningar avseende äldre lån under åren 1923—1926 i tio

fall medgivit viss tids uppskov med förfallen amortering och i samband

därmed lånetidens utsträckning till tio år.

Hos Kungl. Majit hava nu två rederibolag såsom innehavare av lån

från fonden och under hänvisning till den inom rederinäringen rådande

lågkonjunkturen anhållit örn ett års uppskov med dem åliggande amortering

å lån från fonden. Vidare har Sveriges allmänna sjöfartsförening

gjort framställning örn ett allmänt medgivande till utsträckning av

lånetiden för redan beviljade rederilån till tio år samt örn sänkning till

fyra procent av räntefoten för såväl redan beviljade som nya dylika lån.

Slutligen har Sveriges redareförening hemställt örn anstånd under viss

tid med erläggande av amorteringarna å lån från sagda fond ävensom

att Kungl. Majit ville vid lämplig tidpunkt för riksdagen framlägga

förslag örn en reducering av nu gällande räntesats för lån ur fonden.

Sveriges allmänna sjöfartsförening framhåller, att den kris, som sjöfarten

för närvarande genomgår, måste anses vara allvarligare än den,

som på hela näringslivets område, och då även vad sjöfartygsnäringen

angick, bröt in i början av 1920-talet. Det vore därför nödvändigt, att

allt som rimligen kunde från statsmakternas sida göras för att bereda

lättnad i situationen också gjordes, för så vitt man ville undvika, att

krisens verkningar skulle leda till obotlig skada för den svenska sjöfartsnäringen.

De skäl, som år 1922 föranledde en räntesänkning beträffande

lånen från rederilånefonden, hade i närvarande stund sin fulla

motsvarighet med den skillnaden blott, att de med hänsyn till de faktiska

förhållandena nu framträdde med än större styrka. Det vore vidare

uppenbart, att möjlighet till lånetidens utsträckning under den nu

rådande krisen borde beredas Kungl. Majit. Enligt styrelsens bestämda

uppfattning vore det nämligen att befara, att med de i hög grad förlustbringande

fraktsatser, som rådde å så gott som alla trader, i åtskilliga

fall rederiföretag åtminstone icke utan de största svårigheter skulle

kunna inom föreskriven tid fullgöra sina betalningsskyldigheter.

Även Sveilges redareförening åberopar i sin skrivelse den allmänna

depressionen inom sjöfartsnäringen och framhåller, bland annat, att varje

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kunell. Majlis proposition Nr 119.

5

lättnad, som från statsmakternas sida kunde beredas denna näring,

skulle öka möjligheten för rederierna att bålla fartygen i drift. Ur allmän

synpunkt vore det även av största vikt, att den stora arbetslöshet,

som för närvarande rådde bland sjöfolket, icke ytterligare ökades. Det

skulle bereda rederierna, av vilka många för närvarande hade synnerliga

svårigheter att amortera och förränta de skulder, som belastade

deras rörelse, en icke oväsentlig lättnad, därest anstånd under viss tid

kunde medgivas med avbetalningarna till rederilånefonden. Även en reducering

av låneräntan skulle under dessa för sjöfarten tryckta tider

mottagas med stor tillfredsställelse av rederinäringens utövare.

över ifrågavarande framställningar hava infordrade utlåtanden avgivits

den 24 december 1931 av kommerskollegium och den 28 januari

1932 av statskontoret, varjämte fullmäktige i riksgäldskontoret och styrelsen

för svenska skeppshypotekskassan, som beretts tillfälle att yttra

sig, den 21 januari respektive den 3 februari 1932 avgivit yttranden i

ärendet.

Kommerskollegium har under åberopande av vissa till utlåtandet fogade

statistiska uppgifter framhållit, att frakterna i stort sett alltsedan

slutet av år 1929 med allenast tillfälliga avbrott varit i oavbrutet sjunkande

för att med september månad 1931 uppnå en nivå till oeh med

lägre än förkrigstidens med dess väsentligt billigare driftkostnader för

sjöfarten. Att en så avsevärd försämring av frakterna lett till tonnageuppläggning

i ej oväsentlig utsträckning vore ingalunda ägnat att förvåna.

Den till följd av Sveriges övergivande av guldmyntfoten under

året inträffade nedgången av kronans värde hade, att döma av tillgängliga

uppgifter örn tonnageuppläggningen, icke medfört någon mera väsentlig

lättnad för sjöfarten. Med hänsyn till den oförmånliga inverkan på rederiföretagens

ekonomi, som de åsyftade förhållandena måste hava haft och

ytterligare komme att få, funne kollegium det utan tvivel vara av behovet

påkallat, att motsvarande bemyndigande som det, vilket lämnades

av riksdagen år 1923, utverkades av nästkommande års riksdag.

I fråga örn de anförda skälen för sänkning av räntan å lån från fonden

framhåller kollegium, att helt förändrade förhållanden inträtt i avseende

å ränteläget på den allmänna lånemarknaden efter det sjöfartsföreningens

framställning avgivits. Sedan den tiden hade växeldiskontot

stigit från 4 procent till — vid tiden för yttrandets avgivande — 6

procent. Övriga utlåningsräntor hade i allmänhet stigit i samma proportion.

Emellertid syntes kollegium den omständigheten, att rederilåneräntan,

för närvarande 5 procent, sålunda kommit att å den fria lånemarknaden

motsvaras av en väsentligt högre räntefot, icke i och för sig

böra utgöra hinder för ett tillmötesgående i viss utsträckning av de

framställda önskemålen örn en räntesänkning. Rederilånefonden hade

Avgivna

yttranden.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr lil).

varit avsedd och måste alltjämt anses avsedd att lämna den svenska sjöfarten

en viss grad av understöd ej blott genom sjöfarten därmed berett

kapitalstöd utan ock genom att kapital ställdes till sjöfartens förfogande

till lägre ränta än som gällde i den allmänna lånemarknaden. Behovet

av detta understöd accentuerades självfallet i en tid som den förevarande.

Sedan särskilt våra linjer delvis med stöd därav genomfört en på basis

av nyanskaffat modernt tonnage möjliggjord utveckling, drabbades denna

sjöfart nu på en gång å ena sidan av höjda räntor på sitt å den allmänna

lånemarknaden mer eller mindre fast upplånta kapital och å

andra sidan av ett på senare tid i stort sett skärpt konkurrensläge, ägnat

att försvåra vidmakthållandet av de uppnådda resultaten. Konkurrensen

skärptes givetvis i avsevärd grad även genom den i helt andra och i

många stycken osunda former bedrivna understödspolitik, som sedan länge

förekomme i åtskilliga sjöfartsländer. Med hänsyn till den betydelse för

vår betalningsbalans, som vår utrikes sjöfart såväl direkt som indirekt

ägde, framstode det såsom en angelägenhet av stor vikt särskilt under nu

rådande förhållanden, att densamma i varje fall icke undandroges det

stöd, som syntes kunna lämnas den utan någi’a nämnvärda uppoffringar

från statens sida.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts syntes det kollegium skäligt,

att staten för här ifrågavarande ändamål åtminstone icke upptoge

högre ränta än som ungefär svarade mot de kostnader staten måst ikläda

sig för sin egen upplåning. Enligt vad kollegium under hand från riksgäldskontoret

inhämtat, utgjorde för budgetåret 1930/1931 den effektiva

räntefoten för hela statsskulden 4.624 procent. I betraktande av vissa

under senare tid vidtagna konverteringar av äldre lån kunde beräknas,

att motsvarande räntefot för innevarande år komme att visa ytterligare

nedgång. Vid sådant förhållande ansåge kollegium för sin del, att åtminstone

tillsvidare under nuvarande uppenbarligen för åtskilliga rederiföretag

ekonomiskt kritiska tid icke högre räntesats än 4.6 procent borde

beräknas å lån från rederilånefonden.

Enligt av statskontoi''et lämnad uppgift löpa rederilån å tillhopa

6,552,326 kronor 49 öre med en ränta av 4 procent och lån å tillhopa

12,015,330 kronor 1 öre med en ränta av 5 procent. Den av kommerskollegium

ifrågasatta sänkningen av räntan till 4.6 procent skulle således för

närvarande medföra en minskning i årliga ränteutgifter för de låntagare,

som betala den högre räntan, av i runt tal 48,000 kronor. Statskontoret

hade svårt att föreställa sig, att den föreslagna räntesänkningen

skulle vara av någon verklig betydelse för rederinäringens förhjälpande

ur dess nuvarande depressionstillstånd. Då härtill komme, att en räntesänkning

för denna fond säkerligen skulle medföra krav på liknande

åtgärder beträffande andra statens fonder, vilkas utlåningsränta ävenledes

utgör 5 procent, och då —- såsom statskontoret förut haft anledning

att framhålla — en dylik generell sänkning icke torde böra genomföras

.annat än efter särskild utredning, funne sig statskontoret jämväl med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

hänsyn till nuvarande ränteläge å lånemarknaden icke kunna giva sin

anslutning till det av kommerskollegium framlagda förslaget i fråga

om sänkning av räntan för rederilånen.

Däremot syntes en utsträckning av lånetiden för rederilånen vara en

åtgärd, ägnad att bereda rederiföretagen lättnader i deras nuvarande

tryckta läge. Statskontoret hade för den skull icke något att erinra mot

den hemställan, kommerskollegium gjort örn utverkande hos riksdagen

av bemyndigande för Kungl. Majit att i visst fall medgiva utsträckning

av lånetiden intill högst tio år. För möjliggörande för Kungl. Majit

att ännu verksammare bispringa ett rederiföretag, som pä grund av

rådande förhållanden för rederinäringen kan anses tillfälligtvis vara i

trängande behov därav, har statskontoret ifrågasatt, huruvida icke ett

dylikt bemyndigande jämväl borde innefatta medgivande för Kungl.

Majit att bevilja amorteringsfrihet under ett eller högst två år av lånetiden.

Vad beträffar frågan örn räntesänkning, hava fullmäktige i riksgäldskontoret

erinrat örn det åt särskilda av chefen för finansdepartementet

tillkallade sakkunniga (1931 års lånemedelsrevision) i anledning av 1931

års skrivelse nr 275 givna uppdraget att taga under övervägande frågan

om jämkningar i avseende å gällande räntefot och övriga villkor för lån

från statens utlåningsfonder. I denna fråga hade revisionen i skrivelse

den 17 november 1931 anfört följande.

I sin angivna skrivelse hade riksdagen uttalat bland annat, att det i

motionerna framförda förslaget örn en räntesänkning icke saknade fog

med hänsyn till de förändrade förhållanden, som inträtt sedan den nuvarande

räntefoten av 5 procent för lån från kraftledningslånefonden fastställdes.

I lånemedelsrevisionens betänkande i fråga örn nedskrivning

av det i statens produktiva fonder nedlagda lånemedelskapitalet hade

revisionen uppskattat den effektiva medelräntan å statens lånemedelsplaceringar

med undantag av statens järnvägar till 4.7 procent. Med

hänsyn till det numera förändrade läget på lånemarknaden syntes det

emellertid knappast kunna förväntas, att under den närmaste framtiden

ny upplåning kunde äga rum till nämnvärt lägre ränta än 5 procent

eller den räntefot, som för närvarande tillämpades för utlåning från

såväl kraftlednings- som vattenkraftslånefonden. På grund härav och

med hänsyn till rådande ovissa ekonomiska förhållanden, i allmänhet

syntes det lånemedelsrevisionen olämpligt att nu genomföra en förändring

i lånevillkoren för nämnda båda lånefonder. Av samma skäl funne

revisionen tidpunkten icke vara inne för vidtagande av jämkning i

avseende å räntefot och andra villkor för lån från statens övriga utlåningsfonder.

I yttrande häröver den 3 december 1931 hade fullmäktige, i likhet med

1931 års lånemedelsrevision och på av revisionen anförda skäl, förklarat

sig finna tidpunkten ej nu vara lämplig för vidtagande av jämkning i

avseende å räntefot och andra villkor för lån från statens utlåningsfonder.

Vidare hava fullmäktige erinrat örn sitt vid flera föregående

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Departements
chefen.

tillfällen — senast i ett under år 1931 till riksdagens jordbruksutskott

avgivet yttrande i fråga om egnahemslånefonden —• gjorda uttalande,

att en nedsättning av räntan för en enstaka fond ej borde komma till

stånd. Under åberopande av vad fullmäktige sålunda tidigare anfört

hava fullmäktige avstyrkt nedsättning av räntan å lån från rederilånefonden.

Vad angår frågan örn anstånd med amortering å lån från rederilånefonden

hava fullmäktige i betraktande av det svåra läge, vari den svenska

rederirörelsen utan tvivel befinner sig, ej uttalat någon erinran mot

att möjlighet bereddes Kungl. Maj:t att med avseende å nyare lån medgiva

låntagande rederiföretag samma lättnader i fråga örn amorteringen,

som beträffande äldre lån kunnat ske jämlikt 1923 års riksdags förut

angivna beslut i ämnet.

Från fullmäktiges beslut att avstyrka nedsättning av räntan å lån

från fonden har en av de fullmäktige, herr Hallin, anmält avvikande

mening och har han pä anförda skäl tillstyrkt en räntesänkning till

4l/2 procent.

Styrelsen för svenska skeppshypotekskassan har till en början erinrat,

att återbetalningstiden för lån från kassan bestämts till högst tio år

med rätt för styrelsen att, då särskilda omständigheter därtill föranleda,

bevilja anstånd för högst ett år i sänder med fullgörandet av föreskriven

amortering. Dylikt anstånd hade styrelsen emellertid endast i undantagsfall

beviljat, och styrelsen ansåge sig även för framtiden böra med

största varsamhet begagna sig av den rätt, som enligt förestående stadgande

tillkommer styrelsen. För lån från rederilånefonden vore emellertid

återbetalningstiden fastställd till högst åtta år. Under rådande,

för sjöfarten svåra konjunkturer syntes det styrelsen angeläget, att rederinäringen

bereddes allt det stöd från statsmakternas sida, som rimligen

kunde lämnas. Styrelsen har därför tillstyrkt den av kommerskollegium

i denna del av ärendet gjorda hemställan. — Vad angår frågan örn räntesänkning

har vad kollegium därom anfört icke föranlett någon erinran

från styrelsens sida.

Verkningarna av den rådande ekonomiska krisen hava gjort sig kännbara

icke minst på sjöfartens område. Belysande härför äro vissa till

kommerskollegii utlåtande fogade sammanställningar, utvisande utvecklingen

av svensk fraktindex från och med år 1928 samt det upplagda

svenska tonnaget under tiden 1930—1931. Av dessa sammanställningar,

vilka efter vederbörlig komplettering med senast tillgängliga uppgifter

torde såsom bilagor (bil. A och B) få fogas till protokollet, framgår, att

generalfraktindex sjunkit från 128 i januari 1928 till 97 i september 1931

(medelfrakterna 1913 = 100). Efter frångåendet av guldmyntfoten inträdde

visserligen en stegring i indextalet, nämligen för oktober till 105

och för november till lil, men för december 1931 och januari 1932 utvisar

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

delina fraktindex ånyo ett försämrat läge. Uppgifterna örn tonnagenppläggningen

— däri icke medtagits fartyg, upplagda för reparation,

klassning eller till följd av vintersäsongen — giva vid handen, att tillhopa

24 fartyg med en sammanlagd bruttodräktighet av 31,564 ton och en lastdryghet

av 42,908 ton voro upplagda i början av juni 1930. Vid samma

tid år 1931 uppgick antalet upplagda fartyg till 104 och i oktober månad

samma år till 102. I början av februari månad innevarande år hade

antalet upplagda fartyg stigit till 175 med en sammanlagd bruttodräktighet

av 262,515 ton och en lastdryghet av 384,407 ton.

Med hänsyn till angivna förhållanden är det givet, att många rederiföretag

för närvarande ha att kämpa med ekonomiska svårigheter. I den

sålunda föreliggande situationen är jag i likhet med de i ärendet hörda

myndigheterna av den uppfattningen, att staten bör medgiva vissa lättnader

i de för rederilånen stadgade villkoren.

Vid övervägande av vilka åtgärder i dylikt hänseende, som lämpligen

böra vidtagas, har jag, lika med statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret,

funnit de framställda förslagen, i vad desamma avse nedsättning

i räntan å lån från fonden, icke kunna tillstyrkas. Jag torde

därvid få erinra, att frågan örn räntefoten å lån från statens utlåningsfonder

nyligen i annan ordning varit föremål för Kungl. Maj:ts

prövning. Som förut omförmälts, har 1931 års lånemedelsrevision i skrivelse

den 17 november 1931, med hänsyn till det förändrade läget på

lånemarknaden och rådande ovissa ekonomiska förhållanden i allmänhet,

uttalat, att tidpunkten icke vore inne för någon jämkning i avseende å

ifrågavarande räntefot, vilken uppfattning jämväl biträtts av statskontoret

och fullmäktige i riksgäldskontoret. Vid anmälan den 4 januari

1932 av samma fråga erinrade chefen för finansdepartementet (1932 års

statsverksproposition: utgifter för kapitalökning sid. 32—33), att statsmakterna

i syfte att vinna full förräntning, beräknad efter fem procent,

å de i statens utlåningsfonder nedlagda lånemedlen under de senare åren

begränsat placeringen av lånemedel i vissa fonder till att avse endast en

del av kapitalökningen, vilken del uträknats med ledning av för vederbörande

fond gällande räntefot och övriga utlåningsvillkor. I anslutning

till denna erinran uttalade chefen för finansdepartementet, att han

i likhet med lånemedelsrevisionen och de hörda myndigheterna icke funne

skäl föreligga att för närvarande ifrågasätta ändring i de under senare

år tillämpade reglerna för ifrågavarande utlåning. En avvikelse från

nyss angivna, jämväl av mig omfattade mening rörande räntan å statens

utlåningsfonder synes i varje fall icke böra göras allenast för rederilånefondens

vidkommande. Framhållas må också, att en räntenedsättning till

4.6 procent eller ungefär den effektiva medelräntan för av staten hittills

upptagna lån icke skulle medföra större inbesparing för de låntagande

rederiföretagen än med i runt tal 48,000 kronor per år, ett belopp som upBihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 95 höft. (Nr 119.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts proposition Nr 119.

penbarligen icke kan vara av någon betydelse för beredande av den avsedda

lättnaden i företagens ekonomi.

Örn jag sålunda på nu anförda skäl funnit mig icke kunna biträda de

gjorda framställningarna, i vad de avse sänkning av räntan å rederilånen,

synas mig däremot vägande skäl hava anförts för medgivande av

lättnad vid lånens amortering. Som förut omförmälts, äger Kungl. Majit

redan nu jämlikt riksdagens bemyndigande befogenhet att inom ramen av

den stadgade lånetiden av åtta år under särskilda förutsättningar bevilja

utsträckning av den amorteringsfria tiden eller uppskov helt eller delvis

med något års amortering. I likhet med vad som skedde år 1923 med avseende

å därförut beviljade rederilån, vilka samtliga numera äro slutamorterade

eller eljest avvecklade, torde Kungl. Majit emellertid nu böra

bemyndigas medgiva sådan ytterligare lättnad i återbetalningsskyldigheten

för nu utelöpande lån, att lånetiden utsträckes till tio år, varvid

jag förutsätter, att denna lättnad må i förekommande fall gälla även med

avseende å förfallna annuiteter samt att den kan anordnas antingen genom

förlängning av amorteringstiden eller ock genom medgivande av

ytterligare amorteringsfri lånetid.

Någon allmän utsträckning, såsom från vissa håll föreslagits, av den

stadgade lånetiden av åtta år synes mig emellertid icke lämpligen böra

ifrågakomma, utan lärer ett medgivande härav böra bliva beroende av

omständigheterna i varje enskilt fall och lämnas allenast där särskilt

vägande skäl föreligga för lånetidens utsträckning. Ett bemyndigande

för Kungl. Majit av dylik innebörd torde sålunda böra utverkas av riksdagen.

I detta sammanhang får jag anmäla, att, sedan Kungl. Majit den 25

april 1930 uppdragit åt statskontoret och kommerskollegium att gemensamt

verkställa utredning rörande frågan örn rederilånefondens eventuella

avveckling eller omläggning och nedskrivning, kollegium i förenämnda

utlåtande den 24 december 1931 även avgivit redogörelse för en

av ämbetsverket företagen förberedande utredning i detta ämne. Såväl

kommerskollegium och styrelsen för svenska skeppshypotekskassan som

de olika sjöfarts- och varvssammanslutningar, vilka beretts tillfälle att

yttra sig i ärendet, hava från olika synpunkter framhållit, att tidpunkten

för närvarande icke kunde anses lämplig för en avveckling eller omläggning

av fonden. Även enligt min mening synes ett för sjöfartsnäringen

gynnsammare ekonomiskt läge böra avvaktas, innan denna fråga upptages

till avgörande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i sådana fall, där

särskilt vägande skäl föreligga för frångående av den

fastställda amorteringsplanen för nu utelöpande lån

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

från fonden för rederinäringens understödjande, medgiva

utsträckning av lånetiden till högst tio år.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar,

att proposition i ämnet av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

TJr protokollet:

N. Tolstoy.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Bilaga A.

Svensk fraktindex.

Generalindextal jämte indextal för vissa slag av frakter.

Medelfrakterna 1913 = 100. Siffrorna inom parentes i nominellt guldvärde.

År och månad

General-

index

Infrakter

Utfrakter

Kol-

frakter

Spann-

måls-

frakter

Trä-

frakter

Pappers-

masse-

frakter

1928 Januari ......

128

113

142

103

124

150

136

Februari ......

124

108

139

97

120

145

133

Mars .........

122

108

135

91

126

136

133

April .........

121

110

132

91

128

130

133

Maj ............

117

104

131

88

118

132

130

Juni.........:..

116

100

131

93

108

132

130

Juli ............

121

106

136

95

116

137

135

Augusti ......

126

ilo

143

101

120

142

143

September •••

132

114

150

108

119

145

155

Oktober ......

139

122

156

ilo

133

154

157

November ...

143

126

160

ilo

142

160

160

December .

14B

135

165

ilo

140

172

157

! 1929 Januari ......

144

125

162

112

139

166

157

Februari......

150

148

152

156

140

150

155

Mars .........

138

130

145

128

133

140

150

April .........

128

115

141

97

133

137

145

Maj i.........

132

119

145

98

140

144

145

Juni............

133

116

150

105

127

152

148

Juli ............

134

114

155

112

115

157

153

Augusti ......

134

109

159

112

106

159

158

September ...

133

105

161

110

100

159

163

Oktober ......

130

100

161

109

90

161

160

November ...

129

101

158

108

94

156

160

December ...

124

93

155

99

88

153

157

1930 Januari ......

119

90

147

96

85

143

150

Februari.....

109

77

142

83

70

138

145

Mars .........

103

72

134

79

66

129

140

April .........

102

78

126

79

76

122

130

Maj ............

101

75

128

79

72

122

133

Juni............

102

74

130

79

70

125

135

Juli ............

103

78

128

78

78

121

135

Augusti ......

103

83

122

72

95

115

130

September ...

101

83

118

77

90

ilo

126

Oktober ......

101

82

119

79

85

110

128

November ...

105

85

125

79

90

117

132

December ...

109

93

126

79

107

118

133

1931 Januari ......

112

91

133

80

102

125

142

Februari ......

112

93

132

78

108

122

142

Mars .........

105

88

122

75 .

100

113

131

April .........

104

90

118

75

106

lil

125

Maj ............

107

93

121

75

112

117

125

Juni............

106

88

124

75

101

118

130

Juli ............

103

85

122

75

95

115

128

Augusti ......

103

88

118

75

101

115

120

September ...

97

85

109

72

97

108

ilo

Oktober ......

105 (90)

90 (77)

119 (102)

80 (69)

101 (86)

117 (100)

121 (104)

November ...

lil (86)

90 (70)

131 (102)

84 (65)

96 (74)

129 (100)

134 (104)

December ...

109 (76)

91 (63)

128 (89)

87 (60)

95 (66)

124 (87)

132 (92)

1932 Januari ......

110 (79)

93 (66)

128 (92)

84 (60)

101 (72)

125 (90)

132 (94)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr lilh

13

Bilaga B.

Upplagt svenskt tonnage, fördelat på vissa tonnagegrupper.

Enligt uppgifter från Sveriges redareförening.

Anm. I statistiken lia icke medtagits fartyg, upplagda för reparation, klassning eller på

grund av vintersäsong.

T

Önna

g e g r u

p p e r

(bruttotontal)

300—

j 1,000—

2,000 —

3,000 —

! 4,000—

1,000

I 2,000

3,000

4.000

5,000

5,000—

Summa

1930, juni 4

Antal..................

9

13

2

_

24

Bruttodräktighet ■

6,901

19,605

5,058

_

_

81 564

Lastdryghet.........

7,939

27,359

7,610

—

—

—

42 908

» oktober 1

Antal..................

4

29

7

1

1

42

Bruttodräktighet-..

2,740

41,648

16,417

3,836

4,282

68,923

Lastdrvghet.........

3,845

61,275

24,700

6,300

6,980

—

103400

» november 1

Antal..................

12

22

2

3

45

Bruttodräktighet...

6,576

30,788

13,493

7,281

12,948

71,086

Lastdryghet.........

8,716

45,505

19,740

11,700

22,060

—

107,721

» december 1

Antal...............

16

24

5

3

1

49

Bruttodräktighet...

9,273

32,859

11,391

10,849

4,614

_

68,986

Lastdryghet.........

11,066

42,975

16,940

18,225

7,350

—

100,556

1931, januari 1

Antal ................

34

49

8

2

2

1

96

Bruttodräktighet- • ■

20,102

68,308

18,310

7,495

8,740

8,100

131,055

Lastdryghet.........

25,326

99,030

26,140

12,330

14,300

11,400

188,526

» februari 1

Antal..................

46

86

18

6

2

158

Bruttodräktighet...

30,306

123,328

41,981

20,700

8,895

__

225,210

Lastdryghet.........

41,555

179,619

57,480

33,380

13,770

—

325,804

» mars 1

Antal.................

48

118

21

4

3

2

196

Bruttodräktighet...

31,830

168,400

49,026

13,772

12,910

•15,613

291,551

Lastdryghet.........

44,715

243,579

74,480

22,230

20,370

23,100

428474

» april 1

Antal..................

46

126

22

5

4

2

205

Bruttodräktighet...

30,169

182,552

52,121

16,638

17,358

15,613

314,451

Lastdryghet.........

41,410

263,480

77,466

'' 26,340

26,695

23,100

458,491

» maj 1

Antal ................

29

106

24

6

2

2

169

Bruttodräktighet...

19,288

155,216

57,371

19,878

8,629

15,613

275,995

Lastdryghet.........

27,730

222,945

89,390

32,310

13,960

23,100

409,425

» juni 1

Antal..................

24

57

16

4

1

2

104

Bruttodräktighet ..

14,898

80,636

38,174

13,782

4,614

15,613

167,717

Lastdryghet.........

21,722

116,755

60,160

22,870

7,350

23,100

251,957

Bihang lill riksdagens protokoll 1932. 1 sami. .95 hafi. fNr 119.)

5

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 119.

Tonnagegrupper (brutto tont a! )

300—

1,000

1,000 —

2,000

2,000 —

3,000

3,000 —

4.000

4,000—

5,000

5,000-

Summa

1931, juli 1

Antal..................

18

33

13

2

1

3

70

Bruttodräktighet- •.

10,417

44,619

30,946

7,281

4,614

20,486

118,363

Lastdryghet.........

15,830

63,784

48,710

11,800

7,350

29,500

176,974

» augusti 1

Antal..................

30

33

13

3

1

6

86

Bruttodräktighet...

18,876

43,473

31,413

10,941

4,614

41,753

151,070

Lastdryghet.........

24,562

62,183

47,960

17,830

7,350

56,235

216,120

» september 1

Antal.................

22

27

14

2

2

3

70

Bruttodräktighet- • ■

13,646

35,864

34,476

7,281

8,740

23,534

123,541

Lastdryghet.........

19,009

53,174

54,300

11,800

14,300

33,265

185.848

» oktober 1

Antal.................

33

45

16

3

2

3

102

Bruttodräktighet - • ■

19,821

59,609

39,280

11,126

8,896

23,423

162,155

Lastdryghet.........

24,636

85,497

61,165

17,230

14,330

32,965

235,823

» november 1

Antal.................

32

35

14

2

2

3

88

Bruttodräktighet...

18,933

45,597

32,874

7,281

8,896

23,423

137,004

Lastdryghet.........

23,431

64,883

50,560

11,800

14,330

32,965

197,969

» december 1

Antal..................

33

31

16

2

2

3

87

Bruttodräktighet- • •

19,549

39,503

36,732

7,281

8,896

23,423

135.384

Lastdryghet.........

22,751

54,743

55,033

11,800

14,330

32,965

191,619

1932, januari 1

Antal..................

38

51

14

5

1

4

113

Bruttodräktighet.. -

24,755

69,118

33,771

18,630

4,614

29,800

180,688

Lastdryghet.........

23,869

96,615

51,985

30,255

7,350

42,035

252,109

| » februari 1

Antal..................

44

100

21

6

2

2

175

Bruttodräktighet. • -

28,157

138,081

50,589

21,555

8,896

15,237

262,515

Lastdryghet.........

37,199

198,708

78,275

34,330

14,330

21,565

384,407

320524. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:124 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden för l s. 6 i texten
  2. SU 1932:54 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående bemyndigande för Kungl. Maid att i vissa fall medgiva utsträckning av lånetiden för lån från fonden s. 8 i texten