Sök i Ratio Lex

Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 193211933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

1932-02-26 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:136, Med förslag till grunder för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 193211933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 136.

1

Nr 136.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder

för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 193211933 åt

dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster,

dels ock innehavare av prästerliga emeritilöner; given

Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Majda,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Sam. Städener.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gaede, Hamein, von Stockensteöm, Stadenee, Gtllenswäed,

Lansson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet Städener anför härefter:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Majit anmäla frågan om beredande av

dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt de präster, som fått sina

löneförmåner reglerade genom 1910 års prästerliga avlöningslagar.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 110 käft. (Nr 136—137.) 1

Dyrtidstilllägg

åt kyrkoherdar

och

komministrar

i nyreglerade

pastorat

m. fl.

prästmän.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

Efter att under en följd av år hava varit oförändrade undergingo grunderna

för ifrågavarande prästers dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1930/1931

vissa jämkningar, beroende på den efter beslut av 1929 års riksdag och

samma års kyrkomöte tillkomna nya lagstiftningen om provisorisk tilläggslön

åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. m.

Denna lagstiftning har nämligen föranlett, att prästernas dyrtidstillägg

för tiden från och med den 1 maj 1930 beräknats efter delvis andra grunder

än dittills. Genom nämnda lagstiftning är föreskrivet, att den förut

till prästerna utgående tillfälliga löneförbättringen skulle från och med sagda

dag upphöra att utgå. I dess ställe äga prästerna uppbära provisorisk tillläggslön

eller — i fråga örn kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster

— provisoriskt tilläggsarvode. Genom denna förändring hava prästerna

i lönehänseende blivit jämställda med statens befattningshavare med nyreglerad

avlöning, och på grund härav har förutsatts, att det till prästerna

utgående dyrtidstillägget, som förut beräknats efter de för befattningshavare

med oreglerad avlöning gällande reducerade grunderna, numera skall utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

För närmare kännedom örn tillkomsten och beräkningen av nu gällande

grunder för prästerskapets dyrtidstillägg tillåter jag mig hänvisa till Kungl.

Maj:ts proposition nr 192 till 1930 års riksdag.

De grundläggande stadgandena rörande prästernas dyrtidstillägg återfinnas

i den med riksdagen och kyrkomötet utfärdade lagen den 30 augusti 1918

(nr 724) angående krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt

åt vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga emeritilöner

jämte ett genom lag den 22 april 1921, nr 192, gjort tillägg.

Yad kontraktsprostarna beträffar, bereddes möjlighet till dyrtidstillägg

först genom lagen den 19 november 1920, nr 844, angående dyrtidstillägg

åt kontraktsprostar.

De närmare bestämmelserna örn prästernas dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1931/1932 återfinnas dels i kungörelsen den 20 juni 1930 (nr 281)

angående dyrtidstillägg åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat

samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, samt i kungörelsen

den 26 juni 1931 (nr 275) örn ändrad lydelse av § 2 i förstnämnda

kungörelse, dels ock i kungörelsen den 18 juni 1927 (nr 295) angående dyrtidstillägg

åt innehavare av prästerliga emeritilöner.

I likhet med vad hittills varit fallet synes beträffande det till prästerna

under ecklesiastikåret 1932/1933 utgående dyrtidstillägget såsom allmän regel

böra gälla, att de grunder, som kunna komma att fastställas för utmätande

av statstjänstemannens dyrtidstillägg, böra i tillämpliga delar vara normerande

jämväl för det dyrtidstillägg, som utgår till prästerna.

Nu gällande allmänna bestämmelser i fråga örn de grunder, varefter stats
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

tjänstemännens dyrtidstillägg utmätas, äro meddelade i kungörelsen den 15

juni 1923 (nr 265) med däri senare vidtagna ändringar.

Emellertid förete de bestämmelser, som för närvarande gälla för prästernas

dyrtidstillägg, en del avvikelser från dem, som tillämpas i fråga om

statens befattningshavare.

Med hänsyn till de grunder, efter vilka det ordinarie prästerskapets

löner utmätas, samt de regler, som gälla för bestridande av kostnaden

för det till samma prästmän utgående dyrtidstillägget, ansåg man, då systemet

med så kallad glidande skala började användas för statstjänstemannens

del, icke lämpligt att övergå till samma system beträffande de i tjänst

varande prästmännen. Dessas dyrtidstillägg hava därför utgått efter ett

system med fixa belopp. För att bereda möjlighet att under löpande ecklesiastikårs

lopp vidtaga eventuellt nödig jämkning i det prästerna tilldelade

dyrtidstillägget har emellertid Kungl. Majit erhållit bemyndigande att, därest

det grundtal, i förhållande vartill statstjänstemannens dyrtidstillägg beräknades,

under året bleve föremål för ändring, förordna, att det till prästerna

utgående tillägget skulle undergå skälig jämkning. Med anledning härav

har för ecklesiastikåret 1931/1932 stadgandet örn tilläggets storlek formulerats

på sådant sätt, att bestämmelsen förklarats skola gälla allenast tills vidare

och intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnade. Under loppet av

sagda ecklesiastikår har emellertid icke någon jämkning av prästernas dyrtidstillägg

vidtagits.

Med hänsyn till de naturaförmåner och tjänstbarheter, som tillförsäkrats

en stor del av prästerskapet i samband med de förutvarande bostadsboställenas

utarrendering, och vilka givetvis i ett flertal fall medfört en ej oväsentlig

lättnad i dyrtidens tryck, har det ansetts skäligt, att de i tjänst varande

prästernas dyrtidstillägg bleve föremål för någon nedsättning i jämförelse

med statstjänstemannens. För de senaste ecklesiastikåren har det

till prästerna utgående tillägget utmätts så, att det skulle komma att ligga

omkring tre enheter under statstjänstemännens. ‘Ifrågavarande minskning

tiar ansetts lämpligen böra drabba enbart det procentuella tillägget.

Övriga avvikelser från de för statstjänstemannen gällande bestämmelserna,

vilka avvikelser i regel varit föranledda av hänsyn till det prästerliga avlöningssystemet,

torde icke vara av beskaffenhet att behöva särskilt beröras.

Som jag nyss nämnde, har den nya lagstiftningen om provisorisk tillläggslön

åt prästerskapet föranlett, att prästernas dyrtidstillägg numera utgå

efter reducerad beräkningsgrund.

I sitt anförande till statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari

1932 beträffande utgifterna (för flera huvudtitlar gemensamma frågor)

har statsrådet och chefen för finansdepartementet, under 6. Dyrtidstillägg,

åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. uttalat, att dyrtidstilläggen för

nästa budgetår borde för hela budgetåret fixeras på grundval av en fast

levnadskostnadsindex, samt föreslagit ett indextal av 158. Då jämlikt § 4

i nyssberörda kungörelse den 15 juni 1923 (nr 265) dyrtidstillägget till befattningshavare

i statens tjänst med reglerade löner utgår å den för månad

uppburna avlöningen efter det procenttal, som erhålles, då hälften av det

av Kungl. Majit fastställda talet för levnadskostnadsökningen i förekom
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

mande fall avjämnas till närmast lägre hela tal och därefter i varje särskilt

fall minskas med 18, skulle procenttalet för budgetåret 1932/1933 för

dylika befattningshavare bliva 11.

Som nyss nämndes har man plägat utmäta prästernas dyrtidstillägg så

att det ligger tre enheter lägre än statstjänstemannens. Även enligt de beräkningar,

som legat till grund för förslaget till nyssberörda lagstiftning örn

provisorisk tilläggslön åt prästerskapet, har man utgått från att prästernas

dyrtidstillägg skulle så avvägas, att procenttalet för dyrtidstillägget beräknades

ligga tre enheter under procenttalet för det tillägg, som samtidigt

utgår till statstjänstemän med nyreglerade löner. Med hänsyn härtill skulle

prästernas dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1932/1933 böra beräknas till 8

procent.

Utöver de ändringar beträffande de i tjänst varande prästernas dyrtidstillägg,

som sålunda påkallas av den ändrade levnadskostnadsindex, synas

inga andra ändringar erfordras för ecklesiastikåret 1932/1933 i förhållande

till vad gäller för ecklesiastikåret 1931/1932.

Sedan emeritilönerna genom lagen (Ten 18 mars 1927 (nr 55) om ändrad

lydelse av 2 och 3 §§ i emeritilönelagen den 9 december 1910 undergått

vissa förhöjningar, hava dessa löner ansetts jämställda med så kallade nyreglerade

pensioner. På grund härav hava från och med ecklesiastikåret

1927/1928 vidtagits motsvarande nedsättningar i de till emeriti utgående

dyrtidstiHäggen. De nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt

emeriti finnas intagna i förutberörda kungörelse den 18 juni 1927 (nr 295).

Enligt beslut av 1929 års riksdag och samma års kyrkomöte hava, i samband

med antagandet av*den nya lagstiftningen örn provisorisk tilläggslön,

vidtagits vissa ändringar i emeritilönelagen (se lag den 13 december 1929,

nr 385, om ändrad lydelse av 2—5 §§ emeritilönelagen). Det genom lagen

den 18 mars 1927, nr 55, fastställda, i emeritilönen ingående fyllnadsbeloppet

har ersatts av ett provisoriskt tilläggsbelopp, som för samtliga emeriti

utgör 1,000 kronor.

Någon ändring av de i kungörelsen den 18 juni 1927, nr 295, meddelade

bestämmelserna angående dyrtidstillägg åt prästerliga emeriti synes icke vara

påkallad för tiden efter utgången av april 1932.

Vad beträffar det procenttal, efter vilket dyrtidstillägget för innehavare

av emeritilön skall utgå, har, såsom jag förut erinrat, statsrådet och chefen

för finansdepartementet beräknat levnadskostnadsindex för budgetåret 1931/

1932 till 158. Då dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal, som med 16

enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen, torde man

sålunda hava att för budgetåret 1932/1933 räkna med ett procenttal av 13.

Jag övergår härefter till att behandla dels frågan örn kostnaden för dyrtidstillägget

under ecklesiastikåret 1932/1933, därest detta tillägg kommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

att utgå enligt de av mig förordade grunderna, dels ock spörsmålet om

kyrkofondens förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av sagda

kostnad.

Den minskade levnadskostnadsindex kommer att medföra, att sammanmanlagda

dyrtidstilläggsbeloppet under ecklesiastikåret 1932/1933 blir mindre

än under nu löpande ecklesiastikår. Vidare kommer antalet ordinarie präster

att något ändras genom den 1 maj 1932 ikraftträdande beslut örn nya löneregleringar

eller organisationsändringar för pastorat, där förut interimistiska

löneregleringar varit gällande; dessa beslut medföra en minskning med 2

kyrkoherdar och en ökning med 1 komminister, varjämte antalet ständiga

adjunkter ökas med 3. Någon ytterligare förändring av antalet präster,

berättigade att uppbära dyrtidstillägg, torde av annan anledning icke vara

att emotse.

På grund av stadgandet i 4 § lagen den 30 augusti 1918 kommer en del

av dyrtidstillägget till det ordinarie prästerskapet och de ständiga adjunkterna

i nyreglerade pastorat att påvila pastoraten i form av ökade församlingsavgifter

inom den stadgade ramen av 6 öre per 10-krona av hela inkomstbeloppet.

Återstoden av tillägget till nämnda befattningshavare får

kyrkofonden vidkännas dels i form av minskad inkomst av arrendemedel,

lägenhetsavgälder och räntor, vilka eljest skulle från pastoraten hava inlevererats

till fonden enligt 3 § 5 mom. kyrkofondslagen, dels genom ökad

utbetalning av skogsförsäljningsmedel, som tillkomma pastoraten enligt 19 §

4 mom. prästlöneregleringslagen, dels ock genom förhöjda bidrag till pastoraten

enligt 21 § sistnämnda lag. Vad åter angår dyrtidstillägget till adjunkter

i egentlig bemärkelse, sjuklediga extra ordinarie präster, kontraktsprostar

och emeriti drabbar kostnaden härför allenast kyrkofonden.

Beträffande kostnaden för dyrtidstilläggen under ecklesiastikåret 1932/1933

och dess fördelning mellan pastoraten och kyrkofonden har inom ecklesiastikdepartementet

verkställts en approximativ beräkning, vars resultat sammanförts

i efterföljande tablå:

Summa

Av totalbeloppet

dyrtids-

bestrides av:

tillägg

pastoraten

kyrkofonden

Kronor

Kronor

Kronor

Ordinarie präster och ständiga adjunkter

1,410,000

395,000

1,015,000

Adjunkter i egentlig bemärkelse.....

60,000

—

60,000

Sjuklediga e. o. präster............

2,000

—

2,000

Kontraktsprostar.................

9,000

—

9,000

Emeriti........................

130,000

—

130,000

Summa kronor

1,611,000

395,000

1,216,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

Såsom synes av tablån, beräknas utgifterna för prästernas dyrtidstillägg

under ecklesiastikåret 1932/1933 enligt föreslagna grunder uppgå till ett

sammanlagt belopp av omkring 1,611,000 kronor, varav cirka 395,000 kronor

skulle bestridas av de särskilda pastoraten, under det att omkring 1,216,000

kronor skulle komma att belasta kyrkofonden.

Jag kommer härefter till frågan om kyrkofondens förmåga att bära den

på fonden belöpande andelen av utgifterna för dyrtidstillägget.

Enligt å statskontorets fondbyrå verkställda approximativa beräkningar

uppgick kyrkofondens behållning den 31 december 1930 till omkring

45,975,000 kronor. Fondens fordran hos domänstyrelsen kunde samma dag

uppskattas till cirka 4,825,000 kronor. Den 31 december 1931 hade enligt

å fondbyrån verkställda beräkningar fondens behållning ökats till omkring

49,000,000 kronor. Fordringarna hos domänstyrelsen kunde då approximativt

beräknas till 4,000,000 kronor. I förevarande sammanhang torde det

vara riktigast att icke räkna med de hos domänstyrelsen innestående medlen,

enär enligt 1910 års ecklesiastika lönelagstiftning med kyrkofonden avses

endast de medel, som befinna sig under statskontorets förvaltning. Kyrkofondens

inkomster under år 1931 kunna alltså anses hava överstigit dess

utgifter — dyrtidstillägget inberäknat — för samma tid med 3,025,000

kronor.

I § 5 första stycket lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) örn krigstidsunderstöd

stadgas, att kyrkofonden icke må för något år i vidsträcktare

mån tagas i anspråk för gäldande av krigstidsunderstöd än som motsvarar

fondens återstående överskott för närmast föregående kalenderår, sedan

samtliga fonden eljest åliggande utgifter blivit bestridda. Till bestridande

av kostnaden för dyrtidstillägg för ecklesiastikåret 1932/1933 lärer således

enligt detta författningsrum få disponeras ett belopp motsvarande skillnaden

mellan fondens inkomster år 1931 och dess så att säga ordinarie utgifter

(d. v. s. de utgifter, som icke hänföra sig till dyrtidstillägget) under samma år.

Såsom framgår av det förut sagda, har fonden under år 1931 ökats med

cirka 3,025,000 kronor. Fondens utgifter för dyrtidstillägg under samma år

beräknades i det vid proposition nr 91 till 1931 års riksdag i utdrag fogade

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 13 februari 1931 till omkring

1,335,000 kronor. Ett belopp av cirka 4,360,000 kronor skulle

således högst få användas för bestridande av dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1932/1933. Då fondens utgifter för dyrtidstillägg under ecklesiastikåret

1932/1933 beräknats komma att uppgå till omkring 1,216,000 kronor,

möter med hänsyn till förenämnda lagbestämmelse intet hinder för beviljande

av dyrtidstillägg enligt de grunder, för vilka i det föregående redogjorts.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.

att godkänna de av mig i det föregående förordade allmänna

grunderna för beviljande av dyrtidstillägg under

ecklesiastikåret 1932/1933 till de prästmän, som finnas omförmälda

i lagen den 30 augusti 1918 (nr 724) angående

krigstidsunderstöd åt präster i nyreglerade pastorat samt åt

vissa extra ordinarie präster och innehavare av prästerliga

emeritilöner ävensom i lagen den 19 november 1920 (nr

844) angående dyrtidstillägg åt kontraktsprostar.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten bifalla

samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Ödmann.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:387 Skrivelse till Konungen i anledning oaj Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministra s. 1 i texten
  2. 1LU 1932:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner angående dyrtidstillägg under ecklesiastikåret 1932/1933 åt dels kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade s. 1 i texten