Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

1932-02-26 · 29 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 28 av 29 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:139, Angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 139.

1

Pir 139.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av

vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar;

given Stockholms slott den 26 februari 1932.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt under punkterna leo—7:o.

Under Hans Marits

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 26 februari 1932.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Larsson, Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström, anhåller att få underställa

Kungl. Marits prövning vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar

och lägenheter från sådana egendomar, vilka ärenden synts

höra föranleda framställning till riksdagen, samt anför härom följande:

l:o.

Tuna bergslags allmänning i Tuna och Tunabergs socknar av Södermanlands

län uppläts genom bergskollegii utslag den 5 juli 1757 till del
Bihang

till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 höft. (Nr 139.) 1

Kronoparken

Tunaberg t

Södermanlands

län.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majda proposition Nr 139.

ägarna i Tunabergs kopparverk med nyttjanderätt så länge verket upprätthölles

och på bergsvis dreves samt skogsunderstödet behövdes.

Sedan arbetet vid kopparverket under 1890-talet i huvudsak upphört,

sökte Kungl. Majit och kronan genom rättegång återvinna nyttjanderätten

till allmänningen. Genom Kungl. Majits dom den 19 mars 1908

blev emellertid kronans talan ogillad. I proposition nr 74 till 1927 års

riksdag föreslog Kungl. Majit riksdagen medgiva, att kronan finge med

ägaren av Tunabergs kopparverk träffa avtal örn upplåtande till kronan

av den rätt, kopparverket kunde hava till allmänningen.

Sedan riksdagen i skrivelse den 6 maj 1927, nr 155, bifallit förenämnda

proposition, överlät ägaren av Tunabergs kopparverk genom ett den 4

augusti 1927 träffat avtal kopparverkets rätt till allmänningen till kronan.

Sedermera har Kungl. Majit i skrivelse den 16 mars 1928 förordnat, att

samtliga under allmänningen hörande fastigheter med undantag av vissa

lägenheter, som då läge under försäljning, skulle utgöra en kronopark

med benämning Tunaberg.

Sedan fråga uppstått örn försäljning av vissa lägenheter under nämnda

kronopark, vilka ansetts icke vara behövliga för skötseln av kronoparken,

nämligen dels torpen Ytterbostugan och Skarastugan, dels ock

lägenheterna Gölstugan med Erikslund, överbostugan med Nystugan och

Enstaka, Hökhult, Koviksstugan, Bråten samt Lilla Skara, har domänintendenten

med biträde av uppskattningsmän och vederbörande jägmästare

år 1931 upprättat förslag till försäljning med saluvärdering av nämnda

fastigheter.

Detta ärende har domänstyrelsen med skrivelse den 23 december 1931

underställt Kungl. Majits prövning, och har styrelsen därvid överlämnat

ärendet tillhörande handlingar, däribland av distriktslantmätaren G. Willén

upprättade kartor och beskrivningar över samtliga ifrågavarande områden.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Av de till försäljning ifrågasatta lägenheterna utgör torpet Skarastugan

en särskild fastighet, Skarastugan 11. Beträffande fastighetsförhållandena

vid torpet Ytterbostugan lämnas redogörelse i det följande, övriga

lägenheter hava genom avstyckning avskilts från respektive stamfastigheter

sålunda i

från 27fe* mantal Långbro nr 1 (Långbro 11):

Gölstugan, litt. Dc,

Nystugan, litt. Dt,

Överbostugan, litt. Du,

Enstaka, litt. Dy;

från 15/i« mantal Kungshamn nr 1 (Kungshamn l1):

Hökhult, litt. EE,

Koviksstugan, litt. EF,

Bråten, litt. Ec och litt. Ef,

Lilla Skara, litt. Eb.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majus proposition Nr 139.

3

Samtliga lägenheter äro avsedda att försäljas med äganderätt såsom

jordbruksegnahemslägenheter, lägenheterna Skarastugan, Gölstugan med

Erikslund, Överbostugan med Nystugan och Enstaka, Hökhult, Koviksstugan

och Bråten med Ytterbostugan med hembud till vederbörande arrendatorer

enligt 9 § förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m. samt Lilla Skara enligt 13 §

samma förordning. Upplåtelse med åborätt har uppskattningsnämnden

ansett icke böra ifrågakomma.

Rörande de ifrågasatta försäljningarna av de särskilda lägenheterna

inhämtas av handlingarna i ärendet bland annat följande.

Skarastugan.

Den 12 februari 1926 förordnade Kungl. Majit, att torpet skulle försäljas

enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar med en areal

av 25.io hektar och ett saluvärde av 8,000 kronor. Med anledning av en

av brukaren av torpet gjord framställning örn fortsatt arrende av torpet

prövade domänstyrelsen, enligt skrivelse till länsstyrelsen i Södermanlands

län den 15 april 1926, med stöd av bestämmelserna i mom. 10 av

sistnämnda kungörelse skäligt bestämma, att torpet skulle tillsvidare

för skogsväsendets räkning genom vederbörande överjägmästares försorg

till dåvarande brukaren, f. båtsmannen J. H. Broberg, utarrenderas.

Salulotten, som är belägen cirka 17 kilometer från Nyköping, omfattar

enligt avmätningshandlingarna följande areal:

Tomt och åker ............................................ 2.0490 hektar

Avrösningsjord .......................................... 23.G2io »

Summa 25.g?oo hektar.

Byggnaderna utgöras av ett gammalt boningshus i hjälpligt skick jämte

ladugård med loge samt vedbod och svinhus i fallfärdigt skick. Av

den till lotten hörande avrösningsjorden utgöras omkring 14 hektar av

produktiv skogsmark och 9 hektar av impediment. Virkesförrådet är beräknat

till 1,092 kubikmeter. Lägenheten är, med en i arrendekontraktet

angiven areal av 1.90 hektar åker och tomt, för tiden intill den 14 mars

1932 mot en årlig avgäld av 100 kronor utarrenderad till förenämnde J.

H. Broberg, som i omkring 50 år innehaft lägenheten. För tiden 14 mars

1932—14 mars 1933 är lägenheten utarrenderad till dennes son, K. M. Broberg,

mot en årlig avgäld av 130 kronor.

Uppskattningsnämnden har värderat lotten till 3,800 kronor.

Domänstyrelsen har ansett det nu föreslagna saluvärdet, vid en skälig

värdesättning av virkesförrådet samt med hänsyn till lägenhetens svaga

byggnadsbestånd, böra godtagas vid försäljning av lägenheten såsom jordbruksegnahem.

Arrendatorn K. M. Broberg har förklarat sig villig köpa lägenheten till

ett pris av 3,800 kronor. K. M. Broberg är efter den 14 mars 1932 berättigad

till hembud å lägenheten.

Gölstugan med Erikslund.

Arealen av salulotten utgör enligt avstyckningshandl ingalena:

Tomt och åker ............................................ 3.4390 hektar

Avrösningsjord .......................................... 15.88io »

Summa 19.32oo hektar.

Salulotten är belägen 13 kilometer från Nyköping. Samtliga byggnader

vid lägenheten — boningshus, ladugård med loge m. m., vedbod och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

svinhus samt källare — äro gamla och otidsenliga. Av den till salulotten

hörande avrösningsjorden utgöra omkring 10 hektar produktiv

skogsmark och 6 hektar impediment. Virkesförrådet är 727 kubikmeter.

Salulottens inägojord motsvarar i huvudsak lägenheten Gölstugan. Denna

är tillsammans med en del av torpet Enstaka — med en angiven sammanlagd

areal av O.35 hektar tomt, 6.47 hektar åker och O.19 hektar gärdesbackar

och impediment eller i allt 7.oi hektar — för tiden 14 mars 1931—

14 mars 1933 utarrenderad till Anders Johan Nilsson mot en årlig avgäld

av 135 kronor. Därjämte ingår i salulotten en mindre lägenhet, Erikslund,

som omfattar 0.65 hektar tomt och åker med stuga och ladugård i

bristfälligt skick, för närvarande använd såsom gratialistbostad.

Uppskattning snämnden har värderat lotten till 4,000 kronor.

Arrendatorn Nilsson har förklarat sig villig inköpa salulotten till ett

pris av 4,000 kronor.

Domänstyrelsen hav funnit det föreslagna priset skäligt. Nuvarande

innehavaren av lägenheten Gölstugan, förenämnde Nilsson, vars svärfader

arrenderat lägenheten under tiden 1910—1931, vore berättigad till hembud

å salulotten.

Överbostugan, Nystugan och Enstaka.

Lägenheterna Överbostugan, Nystugan och Enstaka innehålla enligt

avstyckningshandlingarna följande areal i hektar:

överbostugan

Nystugan ......

Enstaka..........

Tomt och åker

.............. 6.9840

.............. 1.5690

.............. 5.3050

Summa 13.8 5 80

Avröningsjord

17.2160

13.3410

19.445 0

50.0020

Summa

24.2000

14.9100

24.7500

63.8600.

överbostugan är bebyggd med boningshus, gammalt och otidsenligt, bod

i tämligen gott skick samt ladugård med loge, källare, svinhus och vedbod

i knappt medelmåttigt skick. Vid Nystugan finnas boningshus, bod,

ladugård med loge samt källare, alla gamla och förfallna. Lägenheten

Enstaka är obebyggd. Lägenheterna äro belägna cirka 14 kilometer från

Nyköping. Av den till lägenheterna hörande avrösningsjorden, 50 hektar,

utgöras omkring 30 hektar av produktiv skogsmark. Virkesförrådet utgör

2,740 kubikmeter. Överbostugan med Nystugan (med undantag av

byggnaderna samt potatisland) samt en del av Enstaka är — med en angiven

areal av O.35 hektar tomt, 7.25 hektar åker, 2.si hektar utlagd åker,

2.47 hektar hagmark och O.33 hektar impediment eller i allt 12.91 hektar —

för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 utarrenderad till Klas Gunnar Nilsson,

som arrenderat lägenheten Överbostugan med del av Enstaka sedan

den 14 mars 1927, mot en årlig avgäld av 290 kronor. Domänstyrelsen har

år 1924 medgivit, att byggnaderna vid Nystugan jämte ett potatisland

finge tills vidare utan avgift disponeras av änkan Augusta Nyberg, som

bebott torpet i 40 år. Hon har numera avflyttat från lägenheten.

Uppskattning snämnden har värderat lägenheterna sålunda:

Överbostugan

Nystugan ...

Enstaka ____

......... kronor 6 900

........ » 3800

• *.......» _ 4,450

Summa kronor 15,150,

som avjämnats till 15,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

5

Arrendatorn K. G. Nilsson har förklarat sig villig köpa salulotten till

ett pris av 15,000 kronor.

Domänstyrelsen, som ansett den förordade sammanslagningen av de tre

lägenheterna till en jordbruksegnahemslägenliet lämplig, har funit det

av nämnden föreslagna priset skäligt med hänsyn till lägenheternas dåliga

byggnader och delvis svaga jord. Nuvarande brukaren, K. G. Nilsson,

vore, då han ännu icke innehaft arrendelägenheten i tio år, enligt

gällande bestämmelser icke berättigad att erhålla hembud å salulotten.

Uppskattningsnämnden hade förordat hembud till honom och hade till

stöd därför anfört, att Nilsson väl hävdat arrendelägenheten, att han genom

träget arbete förbättrat densamma, samt att han hade goda förutsättningar

att genomföra köpet av salulotten. Domänstyrelsen tillstyrkte

på anförda skäl, att arrendatorn erhölle hembud å lägenheten.

Hökhult.

Enligt avstyckningshandlingarna utgör arealen av salulotten:

Tomt och åker ............................................ 2.9270 hektar

Äng........................................................ 0.3740 »

Avrösningsjord och vattenområde.......................... 40.1390 »

Summa 43.4400 hektar,

varav IO.5000 hektar vatten.

Salulotten är belägen cirka 16 kilometer från Nyköping. Samtliga

byggnader, boningshus, ladugård med loge, källare, bod och svinhus, äro

i knappt medelgott skick. Av den till lägenheten hörande avrösningsjorden

äro omkring 14 hektar produktiv skogsmark. Virkesförrådet å

lägenheten utgör 1,504 kubikmeter. Lägenheten är, med en angiven areal

av 2.66 hektar åker och O.07 hektar impediment, för tiden 14 mars 1930—14

mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld av 110 kronor till Erik Hilmer

Eriksson, som innehaft lägenheten sedan 1920.

Uppskattningsnämnden har värderat salulotten till 4,400 kronor, till

vilket pris arrendatorn Eriksson förklarat sig villig förvärva densamma.

Domänstyrelsen har funnit det föreslagna priset skäligt. Eriksson vore

berättigad till hembud å lägenheten.

Koviksstugan.

Arealen av salulotten utgör enligt avstyckningshandlingarna:

Tomt och åker ............................................ 5.5350 hektar

Avrösningsjord .......................................... 24.3250 »

Summa 29.8600 hektar.

Salulotten är belägen cirka 16 kilometer från Nyköping. Å lägenheten

finnas två boningshus, varav ett nytt i gott skick, samt ladugård, loge,

redskapshus, källare m. m. Samtliga ekonomihus äro i gott skick. Av

den till salulotten hörande avrösningsjorden utgöras omkring 16 hektar

av produktiv skogsmark. Virkesförrådet är 976 kubikmeter. Lägenheten

är — med en angiven areal av I.20 hektar tomt, 5.35 hektar åker och

O.10 hektar impediment eller i allt 6.65 hektar — för tiden 14 mars 1930—

14 mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld av 180 kronor till Gustaf

Adolf Johanson, som brukat lägenheten sedan år 1908.

Uppskattningsnämnden har värderat salulotten till 6,450 kronor, till

vilket pris arrendatorn Johanson förklarat sig villig inköpa densamma.

Domänstyrelsen har funnit det föreslagna priset skäligt. Johanson vore

berättigad till hembud å lägenheten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

ti

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Lilla Skara.

Salulotten innehåller enligt avstyckningshandlingarna följande areal:

Tomt och åker ...............:............................ 6.G370 hektar

Avrösningsjord .......................................... 27.6030 »

Summa 34.2400 hektar.

Salulotten är belägen cirka 17 kilometer från Nyköping. Vid lägenheten

finnas boningshus, ladugård med loge, svinhus, bodbyggnad och källare,

samtliga byggnader i gott skick. Av den till salulotten hörande avrösningsjorden

utgöra omkring 18 hektar produktiv skogsmark. Virkesförrådet

är 1,232 kubikmeter. Lägenheten är, med en angiven areal av

6.40 hektar tomt och åker samt I.43 hektar gärdesbackar och impediment,

för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 utarrenderad mot en årlig avgäld

av 210 kronor till Isak Viktor Eriksson, som arrenderat lägenheten sedan

år 1900.

Uppskattningsnämnden har värderat lotten till 7,700 kronor. Arrendatorn

Eriksson, som vore berättigad till hembud å lägenheten, önskade icke

inköpa densamma.

Domänstyrelsen, som funnit det åsätta saluvärdet skäligt, har ansett,

att lotten borde försäljas enligt 13 § förordningen nr 176/1929.

Bråten och Ytterbostugan.

Den 9 oktober 1925 förordnade Kungl. Majit, att torpet Ytterbostugan

(hemskiftet) skulle efter ägostyckning försäljas med en areal av 6.40

hektar och ett saluvärde av 3,600 kronor enligt de i Kungl. Maj:ts brev

den 29 maj 1874 stadgade grunder. Fastigheten ägostyckades år 1926,

varigenom uppkommo två fastigheter, nämligen Ytterbostugan nr 1 litt.

A (hemskiftet) och Ytterbostugan nr 1 litt. B (utskiftet). Den senare fastigheten

angränsar torpet Bråten. Sedan den förra fastigheten två gånger

utbjudits å auktion med ett på grund av verkställd utstämpling av skog

till 1,830 kronor nedsatt saluvärde utan att antagligt anbud avgivits, förordnade

Kungl. Majit den 28 oktober 1927, att med försäljningen av samma

fastighet skulle tills vidare anstå.

Salulotterna äro belägna cirka 18 kilometer från Nyköping. Ytterbostugan,

som uteslutande omfattar avrösningsjord, innehåller enligt ägosty

ckningshandlingarna:

litt. A (hemskiftet) ........................................ 6.5645 hektar

» B (utskiftet) ....................................... 17.48io »

Lägenheten Bråten, som åren 1930 och 1931 avstyckats från 15/ie mantal

Kungshamn nr 1, innehåller följande areal i hektar:

Kungshamn Kungshamn

litt. Ec litt. Ef

Tomt och åker.......................................... 5.9760 —

Avrösningsjord.......................................... 16.6 340 O.9400

Summa 22.6ioo O.9400 23.5 500.

Kungshamn litt. Ef utgör en del av lägenheten Bråten, som från början

undantagits såsom upplagsplats för kronoparkens behov, men som

numera ansetts icke erfordras för detta ändamål. Av avstyckningshandlingarna

framgår, att vederbörande förrättningsman ansett skogsmarkstilldelningen

till lägenheten Bråten för knapp och i anslutning härtill

förutsatt, att lägenheten skulle sambrukas med Ytterbostugan litt. B.

Summa

5.9760

17.5740

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 7

Areal samt virkesförråd för fastigheterna Ytterbostugan och Bråten

utgöra:

Tomt oell

Avrösnings-

Därav produk-

Virkes-

åker

jord

tiv skogsmark

förråd

hektar

hektar

hektar

kbm.

Ytterbostugan litt. A

................. —

6.5645

4

156

» » B...

—

17.4810

7

1,070

Bråten ...........................

................. 5.9760

17.5740

7

1,020

Summa 5.9 7 60

41.6 195

18

2,246.

Lägenheten Bråten har följande åbyggnader, nämligen boningshus, ladugård

med loge, bod, svinhus och vedbod. Boningshuset angives vara i

mindre gott, ladugården i dåligt samt övriga hus i gott eller hjälpligt

skick. Lägenheten är för tiden 14 mars 1930—14 mars 1933 — med en angiven

areal av 6.11 hektar åker, I.02 hektar äng och O.39 hektar gärdesbackar

och betesmark eller i allt 7.52 hektar — mot en årlig avgäld av

180 kronor utarrenderad till Karl Otto Andersson, som dessförinnan icke

varit bosatt å torpet.

Uppskattning snämnden har värderat lägenheten Bråten (Kungshamn

nr 1 litt. Ec och litt. Ef) jämte Ytterbostugans båda lotter sålunda:

Bråten Kungshamn nr 1 litt. Ec 5,250 kronor

» » » » » Ef................................................ 1,350 »

Ytterbostugan nr 1 litt. B (utskiftet) ................ 3,400 »

» » » » A (hemskiftet) .................■■■•''■...............540 » ___

Summa saluvärde 10,540 kronor.

Nämnden har med hänsyn till bland annat lägenheten Bråtens ringa

skogsmarkstilldelning tillstyrkt försäljning av nyssnämnda fastigheter

i en lott. Hembudsrätt enligt meranämnda försäljningsförordning förelåge

icke. Nämnden har emellertid livligt förordat hembud av fastigheterna

till arrendatorn Andersson, enär denne, som genom arbetsamhet

och sparsamhet förskaffat sin familj en god ekonomisk ställning, gjort

sig förtjänt av stöd från det allmännas sida samt ägde förutsättningar

att genomföra köpet. . , , , ....

Andersson har förklarat sig villig att inköpa fastigheterna till av

hämnden åsatt pris. x in,.n ,

Domänstyrelsen, som funnit det föreslagna saluvärdet, 10,540 kronor,

skäligt, har på av nämnden anförda skäl och med hänsyn till önskvärdheten

av att försälja ifrågavarande mindre lägenheter för sin del tillstyrkt

försäljning av nämnda fastigheter såsom en lägenhet enligt 9 §

meranämnda'' förordning med hembud till arrendatorn K. O. Andersson.

Domänstyrelsen har i likhet med uppskattningsnämnden avstyrkt, att

överlåtelse av äganderätten till förevarande lägenheter förenades med

särskilda villkor angående deras användning eller örn rätt för kronan

att köpa deni åter. Därest så likväl skulle ske, borde de angivna saluvärdena

reduceras med 15 procent.

Med stöd av Kungl. Maj:ts brev den 28 september 1917 hade domänstyrelsen

den 24 oktober 1917 med Nävekvarns bruks aktiebolag upprättat

kontrakt rörande upplåtelse till bolaget av nyttjanderätt till mark, tillhörande

bland annat de nu förevarande salulotterna Gölstugan med Erikslund,

Lilla Skara och Bråten med Ytterbostugan, för anläggning av de
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Martts proposition Nr 139.

cauvillejärnväg. Nämnda bolags rättigheter och skyldigheter enligt sagda

kontrakt hade numera övertagits av Tunabergs trävaruaktiebolag. Ifrågavarande

kontrakt gällde för ett år i sänder med sex månaders uppsägningstid,

dock att från kronans sida kontraktet icke finge uppsägas att

upphöra före utgången av tjugo år från upplåtelsetidens början den 14

mars 1917.

Domänstyrelsen har härefter i skrivelse den 8 februari 1932 anmält,

att vid den storm, som inträffade den 1 februari 1932, skog i avsevärd

omfattning fällts å förenämnda salulotter. Uppskattning av mängden

eller värdet av det stormfällda virket eller av dess fördelning å salulotterna

vore ännu ej verkställd. Vederbörande spekulanter å salulotterna

Skarastugan, Gölstugan med Erikslund, Överbostugan med Nystugan

och Enstaka, Hökhult, Koviksstugan och Bråten med Ytterbostugan

hade, enligt vad styrelsen vidare upplyst, förklarat sig villiga att inköpa

respektive lotter med numera befintlig ståndskog till förenämnda saluvärden

minskade med värdet av den stormfällda skogen enligt vid värderingen

av lägenheterna tillämpade grunder.

För egen del biträder jag förevarande försäljningsförslag sådant det

tillstyrkts av domänstyrelsen. Ärendet torde lämpligen böra i sin helhet

underställas riksdagens prövning. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoparken Tunaberg i Tuna och Tunabergs

socknar av Södermanlands län må med av uppskattningsnämnden

angivna arealer enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. försäljas följande lägenheter,

nämligen

dels Skarastugan med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för K. M. Broberg, med ett saluvärde av

3,800 kronor,

dels Gölstugan med Erikslund med hembudsrätt enligt

9 § i förordningen för Anders Johan Nilsson, med

ett saluvärde av 4,000 kronor,

dels överbostugan med Nystugan och Enstaka med

hembudsrätt enligt 9 § i förordningen för Klas Gunnar

Nilsson, med ett saluvärde av 15,000 kronor,

dels Hökhult med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för Erik Hilmer Eriksson, med ett saluvärde

av 4,400 kronor,

dels Koviksstugan med hembudsrätt enligt 9 § i

förordningen för Gustaf Adolf Johanson, med ett saluvärde

av 6,450 kronor,

dels Lilla Skara enligt 13 § i förordningen med ett

saluvärde av 7,700 kronor,

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

dels ock Bråten med Ytterbostugan med hembudsrätt

enligt 9 § i förordningen för Karl Otto Andersson,

med ett saluväi’de av 10,540 kronor;

ägande domänstyrelsen att verkställa den jämkning

av saluvärdena, som må föranledas av genom stormfällning

förorsakad minskning av lägenheternas virkesförråd;
och

skall vid försäljningarna därjämte iakttagas,

att lägenheterna överlåtas i det skick, vari de på

grund av bestämmelserna i örn dem gällande arrendekontrakt

skola av vederbörande arrendatorer överlämnas,

att lägenheterna må tillträdas den 14 mars

1933, att, beträffande lägenheterna Gölstugan med

Erikslund, Lilla Skara och Bråten med Ytterbostugan,

köparna skola vara skyldiga att utan ersättning

tåla skada och intrång, som förorsakas lägenheterna

genom upplåtelsen jämlikt omförmälda

kontrakt den 24 oktober 1917 av nyttjanderätt till

mark för anläggning av decauvillejärnväg, samt att,

beträffande lägenheterna Gölstugan med Erikslund

samt Överbostugan med Nystugan och Enstaka, köparna

skola vara skyldiga att utan ersättning tåla

skada och intrång å lägenheterna genom den över lägenheterna

framdragna elektriska ledningen.

2:o.

I proposition den 16 mars 1928, nr 210, punkt 21, föreslog Kungl. Maj:t

i enlighet med domänstyrelsens i skrivelse den 14 januari 1928 gjorda

hemställan riksdagen medgiva, att, sedan kronoegendomen 3/» mantal Blötan

nr 2 Storegård i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län blivit genom

vederbörlig lantmäteriförrättning fördelad i fem å en ärendet bilagd

rågångskarta över kronogendomen med litt. A, D + G, E, H och F betecknade

lotter,

lotten litt. A mätte försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade grunder, med tillträdesrätt

för köpare den 14 mars 1929;

lotten litt. D + G måtte försäljas antingen till egendomens dåvarande

arrendator, A. Kron, för en köpeskilling av 34,070 kronor att erläggas

med en sjättedel vid tillträdet den 14 mars 1929 och med en sjättedel den

14 mars varje av nästföljande fem år samt i övrigt på i propositionen närmare

angivna villkor, eller, därest bemälde Kron icke begagnade sig av

omförmälda medgivande att förvärva ägolotten, å offentlig auktion till

den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor,

med tillträdesrätt för köpare den 14 mars 1929; samt

Blötan nr 2

Storegård i

Kronobergs

län.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

lotterna litt. E, H och F måtte var för sig försäljas enligt dä gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Lotterna innehöllo följande arealer och hade åsatts följande saluvärden.

Områdenas namn

I

1

Litt å

båda

kartorna

A. r e a

1 i h

k t a

r

Saluvärde, kronor

åker

ängs- o.

odlad

mark

..

avros-

nings-

jord

impedi-

ment

summa

summa

därav för

växande

skog

Huvudgården .............

D + G

22.3 45

14.994

18.349

0.70

56.838

34,069.91

12,538.68

Näset...........................

E

2.20 6

1.11

11.093

0.17

15.179

5,846.4 2

3,585.98

Mörkehult ..................

H

3.09

0.922

•1.466

—

8.478

2,464.15

912.65

Ekelund eller Ekedal ...

K

0.0 61

0.52

1.00

0.045

2.226

1,166.10

366.10

Sjömillan....................

A

1.59

0.50

2.4 4

0.026

4.556

],706.s.i

850.03

I en inom riksdagen väckt motion, II: 523, hemställdes, att förenämnda

lägenhet litt. A eller Sjömillan måtte med tillägg av avrösningsjord så

att hela lägenheten erhölle en sammanlagd areal av cirka 12.5 hektar försäljas

med förköpsrätt för Per Johansson, Stockaryd, samt att huvudgärden

måtte försäljas med ett av vederbörande uppskattningsnämnd föreslaget

område.

I utlåtande nr 68/1928 anförde jordbruksutskottet följande.

Det område, som motionären ansett höra tilläggas Sjömillan, torde utgöra

samma utmarksområde, som uppskattningsmännen föreslagit skulle

läggas till Sjömillan, vilket område å förut angivna karta betecknats med

litt. B, och med de gränser mot egendomen i övrigt, som utmärkts med en

blyertslinje. Två av utskottets ledamöter, som besökt egendomen, hade i

likhet med motionären funnit, att ifrågavarande område väl lämpade sig

för odling och beteskultur. Då det område, som enligt Kungl. Maj:ts förslag

skulle tillföras Sjömillan, endast utgjorde 4.556 hektar, torde det med

litt. B betecknade området kunna anses utgöra ett värdefullt tillskott,

vilket skulle kunna möjliggöra bildandet av ett självständigt jordbruk.

Utskottet funne därför, att skäl talade för att ifrågavarande område i enlighet

med uppskattningsmännens och motionärens förslag tilldelades Sjömillan.

Emellertid vore utskottet icke nu berett att taga ställning till

förevarande spörsmål, särskilt som någon uppskattning av hela värdet

av området litt. B ej blivit verkställd. Frågan örn i vilken utsträckning

mark borde tilldelas Sjömillan syntes utskottet därför böra bliva föremål

för förnyad utredning. I sammanhang härmed torde även böra tagas

under övervägande, huruvida, såsom motionären föreslagit, vid Sjömillans

försäljning hembudsrätt borde tillerkännas Per Johansson, Stockaryd.

Enligt utskottet meddelade upplysningar hade Johanssons fader

under 22 år på arrende innehaft huvudgården. Vid faderns frånfälle

hade Johansson varit minderårig och kunde på grund härav ej övertaga

arrendet. Han hade emllertid sedermera under sex år innehaft tjänst å

gården. Nu anförda omständigheter syntes utskottet tala för att hembudsrätt

medgåves Johansson.

Därest Sjömillan erhölle den utsträckning uppskattningsmännen för
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 11

ordat, torde det kunna ifrågasättas, huruvida ej jämväl huvudgårdens

område borde bestämmas i enlighet med uppskattningsmännens förslag.

Den ytterligare utredning i ärendet, som utskottet ansåge vara påkallad,

torde därför jämväl böra omfatta frågan örn vilket område, som lämpligen

borde tilldelas huvudgården.

Utskottet hemställde, att riksdagen måtte med avslag a Kungl. Maj:ts

under förevarande punkt gjorda framställning samt å den i ämnet väckta

motionen 11:523 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit

måtte låta verkställa den ytterligare utredning, som påkallades med hänsyn

till vad utskottet anfört, samt därefter för nästkommande riksdagframlägga

förslag rörande nu ifrågavarande lcronoegendoms försäljning.

I skrivelse den 29 maj 1928, nr 265, anmälde riksdagen, att riksdagen

godkänt vad jordbruksutskottet sålunda föreslagit.

Den 29 juni 1928 anbefallde Kungl. Majit domänstyrelsen att låta verk

ställa den ytterligare utredning beträffande egendomens disposition, som

påkallades av jordbruksutskottets utlåtande, varefter domänstyrelsen

uppdrog åt länsstyrelsen i Kronobergs län att föranstalta om nödig utredning

i ärendet.

Med skrivelse den 30 januari 1931 Ilar domänstyrelsen överlämnat den

verkställda utredningen.

Av utredningen, som omfattar saväl ett av domänintendenten efter besiktning

å egendomen den 9 oktober 1928 upprättat protokoll, som ock av

vederbörande uppskattningsnämnd vid sammanträde den 27 augusti 1929

avgivet förslag till egendomens disposition med därtill hörande handlingar,

däribland av distriktslantmätaren V. Söllscher år 1929 upprättad karta

med beskrivning, skogsvärderingsinstrument ävensom yttranden av

överjägmästaren i Smålands distrikt samt överlantmätaren i Kronobergs

län, inhämtas, att uppskattningsnämnden så gott sorn helt anslutit sig

till det av domänstyrelsen i förberörda skrivelse den 14 januari 1928 framlagda

delningsförslaget. . .

Uppskattning smännen, däribland även domänintendenten, som likvisst

enligt vad som framgår av hans den 9 oktober 1928 avgivna yttrande till

en början hyst en avvikande uppfattning, hava således ifråga om de till

prövning föreliggande alternativen beträffande huvudgårdslottens ägoinnehav

-— området D + C eller området D + G -— med frångående av

sitt ursprungliga det förstnämnda alternativet omfattande förslag enats

örn de av domänstyrelsen föreslagna gränserna för huvudgårdslotten, varigenom

denna skulle komma att utgöras av markområdet litt. D + G.

Över jägmästaren har ock i sitt i ärendet avgivna utlåtande uttalat sigtor

detta sista alternativ, vilket också vunnit länsstyrelsens gillande.

Uppskattning smännen hava vidare ansett sig icke kunna biträda det i

förberörda motion framlagda förslaget örn en utvidgning av lägenheten

Sjömillan genom tillägg av ett söder örn lägenheten befintligt, med litt.

B betecknat område.

Domänintendenten har på skäl, som närmare angivas i hans förberörda

yttrande den 9 oktober 1928, på det bestämdaste avstyrkt en sådan utök

ning av lägenheten.

Endast därutinnan har en avvikelse ifråga om den torutvarande av

domänstyrelsen framlagda dispositionsplanen skett, att lotten litt. U eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Mörkehult i nu föreliggande dispositionsförslag tilldelats större skogsmarksareal.

Denna förändring kar föranletts av vissa utav överlantmä■>

tarén % länet från lantmäteriteknisk synpunkt riktade erinringar mot

lottens skogsmarkstilldelning.

Ett liknande påpekande från överlantmätaren beträffande den kuvudgardslotten

tilldelade skogsmarken kar av uppskattningsmännen av skäl

som närmare framgå av instrumentet, ansetts icke böra föranleda till någon

åtgärd.

De saluvärden, som förut varit åsätta föreslagna försäljningslotter

hava i förevarande dispositionsförslag undergått vissa jämkningar med

anledning av dels nu rådande jordbrukskonjunkturer dels en enligt ändrade

grunder verkställd beräkning av skogstillgången å lotterna. Till följd

därav kava samtliga saluvärden minskats med undantag av saluvärdet

a lotten litt. H eller Mörkehult, vilket saluvärde på grund av lottens utökning

kommit att i någon mån höjas.

Innehavaren av lägenheten litt. H eller Mörkehult, Johan A. Gustafsson,

har trots den gjorda förhöjningen i lägenhetens saluvärde förklarat

sig villig att inköpa densamma. Arrendatorn av egendomen, A. Kron liksom

brukarna av lägenheten litt. E eller Näset, Sven Fransson, och lägenheten

litt. F eller Ekelund, Prans Kron, hava jämväl förklarat sig vilja

forvarva, A. Kron huvudgårdslotten samt Fransson och Frans Kron respektive

lägenheter.

Med anledning av förevarande utredning har domänstyrelsen funnit

sig böra vidhålla sitt i skrivelsen den 14 januari 1928 framförda förslag

till egendomens disposition, givetvis med de ändringar ifråga om de föreslagna

försäljningslotternas arealer och saluvärden, som blivit en följd

av den nu verkställda uppskattningsförrättningen.

Domänstyrelsen har vidare anfört följande.

Det av uppskattningsmännen föreslagna området för huvudgårdslotten

överensstämde med vad styrelsen i berört hänseende redan förut förordat

och som enligt styrelsens uppfattning redan ur den synpunkten vore

lämpligast, att huvudgardslotten därigenom erhölle en bättre arrondering.

I likhet med uppskattningsmännen ansåge styrelsen försäljningslotten

Sjömillan böra begränsas till att omfatta allenast området litt. A Lägenheten

,b°rde jämlikt 15 § i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas å auktion.

Därest en utvidgning av berörda lägenhet i enlighet med det av motionären

väckta förslaget skulle av Kungl. Majit befinnas lämplig, komme

lotten, enligt vad utredningen utvisade, att omfatta en areal av ll.seio

hektar, därav l.sooo hektar åker, O.sooo hektar äng, 9.2550 hektar avrösningsjord

och O.21G0 hektar impediment. Lottens södra gräns hade å Söllschers

karta angivits med en blyertslinje. Dess saluvärde beräknades till 6,039

kronor, därav 4,636 kronor för skog.

Då den av motionären ifrågasatta köparen till lägenheten författningsenligt

icke torde kunna tillerkännas liembudsrätt, syntes i så fall jordbrukslägenheten

litt. A + B böra utbjudas under hand jämlikt stadgande

i 13 § i nämnda förordning.

Huvudgårdslotten ansåge styrelsen böra liembjudas A. Kron, vilken sedan

år 1916 innehaft egendomen på arrende och väl hävdat densamma.

Brukarna av försäljningslotterna litt. E eller Näset, F eller Ekelund

och H eller Mörkehult vore såsom ägare av därå varande byggnader en
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

ligt den vid första nppskattningstillfället gällande författning för upplåtande

av egnahem redan hembudsberättigade och borde till följd därav

även nu tillerkännas liembudsrätt å respektive områden jämlikt 9 §, andra

stycket, i samma förordning.

Samtliga försäljningslotter, som å den i ärendet föreliggande kartan

utmärkts med röda gränslinjer, borde upplåtas med full äganderätt och

utan villkor örn åtterköpsrätt för kronan.

Vad som återstode av egendomen sedan berörda försäljningar ägt rum,

ansåge styrelsen böra bibehållas i statsverkets ägo för att förvaltas såsom

kronopark.

Sedermera bar domänstyrelsen i skrivelse den 15 september 1931 anfört,

bland annat, följande.

Genom anmälan av domänintendenten i Kronobergs län bade domänstyrelsen

erhållit kännedom örn dels att huvudgårdens arrendator, förbemälde

A. Kron, i brev till domänintendenten förklarat sig icke kunna

erlägga det för buvudgårdslotten fastställda saluvärdet samt uttalat sin

önskan att fortfarande få arrendera densamma, dels att innehavarna

av såväl lägenheterna litt. E eller Näset som litt. F eller Ekelund, respektive

Sven Fransson och Frans Kron, den senare fader till huvudgårdens

arrendator, icke längre vore i livet, varför de av dem brukade lägenheterna,

vilkas byggnader tillhörde lägenhetshavarna, numera innehades,

lägenheten litt. E av Sven Franssons son Emil Svensson och lägenheten

litt. F av arrendator A. Kron, dels ock att dessa sistnämnda båda lägenhetshavare

förklarat sig vilja till åsätta saluvärden förvärva lägenheterna.

Vid sådant förhållande och då det numera syntes styrelsen lämpligare

att bibehålla huvudgårdslotten för förnyad utarrendering, enär för densamma

även vid dess utbud å auktion rimligt försäljningspris icke under

nu rådande lågkonjunktur kunde förväntas, finge styrelsen, med ändring

av sin i förberörda skrivelse den 30 januari 1931 gjorda framställning,

hemställa örn bemyndigande att av ifrågavarande kronoegendom mot

de i förberörda skrivelse angivna saluvärden och med tillträdesrätt

den 14 mars 1932 försälja lotterna litt. A eller Sjömillan, litt. E eller

Näset, litt. F eller Ekelund och litt. H eller Mörkehult enligt bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i

vissa fall av kronoegendom m. m., lotten litt. A eller Sjömillan å offentlig

auktion jämlikt 15 § i nyssnämnda förordning samt lotterna litt. E,

F och H jämlikt 9 § andra stycket i samma förordning med rätt till hembud

för Emil Svensson å lotten litt. E, för A. Kron å lotten litt. F och

för Johan A. Gustafsson å lotten litt. H.

Inom jordbruksdepartementet har verkställts vissa utredningar i anledning

av de förslag rörande egendomens disposition, som framställts

inom jordbruksutskottet. Sålunda har inhämtats, att den i förutnämnda

motion omförmälde Per Johansson ej önskar inköpa lägenheten Sjömillan,

enär han numera förvärvat annan fastighet, över jägmästaren i Smålands

distrikt har verkställt förnyad värdering av skogen å ifrågavarande

till försäljning avsedda lotter. Med iakttagande av dessa värden

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Alarp nr 1

och Bergstugan

nr 1

i Hallands

Ian.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

skulle lotterna med följande arealer, däri ej inräknats impediment, åsättas

följande saluvärden.

''

Områdenas namn

Litt. å

båda

kartorna

A

cal i

Lekt

a r

Saluvärde, kronor

åker

äng

avrös-

nings-

jord

summa

summa

därav lör

växande

skog

!

1 Huvudgården...............

D + C

22.34 5

14.944

21.010

58.299

27,170

5,374

i Näset...........................

E

2.206

1.110

11.£93

15’009

4,367

2,107

Mörkehult ..................

H

3.090

0.922

5.766

9.7 ;s

2,367

790

Ekelund eller Ekedal ...

F

0.661

0.5 2 0

1.046

2.226

1,018

217

Sjömillan.....................

A + B

1.590

0.500

9.255

11.345

4,929

3,526

För egen del anser jag, att förevarande försäljningsfråga bör lösas enligt

i huvudsak de riktlinjer, som angåvos i jordbruksutskottets förenämnda

utlåtande år 1928. Det i anslutning till dessa riktlinjer nu upprättade

förslaget biträdes alltså av mig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 3U mantal Blötan nr 2 Storegård

i Södra Sandsjö socken av Kronobergs län må

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. försäljas
dels

lotten litt. D + C (huvudgården) och lotten litt.

A + B Sjömillan var för sig enligt 15 § i förordningen

med saluvärden för lotten litt D + C av 27,170 kronor

och för lotten litt. A -f B av 4,930 kronor med tillträdesrätt

den 14 mars 1933,

dels ock lotterna litt. E Näset, litt. H Mörkahult och

litt. F Ekelund eller Ekedal, med saluvärden av respektive

4,370, 2,370 och 1,020 kronor, jämlikt 9 § andra

stycket i förordningen med rätt till hembud för

Emil Svensson å lotten litt. E, för A. Kron å lotten

litt. F och för John A. Gustafsson å lotten litt. H

samt med tillträdesrätt likaledes den 14 mars 1933.

3:o.

Den från fastigheterna Alarp l1 och Bergstugan l1 under kronoparken

Alarp i Slättåkra socken av Hallands län upplåtna arrendelotten Alarp är

utarrenderad till den 14 mars 1932 mot ett årligt arrende av 1,450 kronor.

Sedan fråga uppstått om försäljning av arrendelotten, har på domän
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr IMS.

styrelsens föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig

ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen

upprättat instrument och en av distriktslantmätaren Per Svedberg år 1929

upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som omfattar sydvästra delen av Alarpsskiftet under kronoparken

Alarp, är belägen invid landsvägen Kvibille—Torup 22

kilometer norr örn Halmstad och 10 kilometer nordväst örn Oskarströms

municipalsamhälle och järnvägsstation.

Saluområdet, vari ingär lägenheten Björkenholm, omfattar avdelningarna

nr 1—55 enligt nämnda karta.

Arealen, däri inbegripna inom saluområdet befintliga allmänna vägar,

omfattar 120.49 hektar, därav åker och tomt 42.8io hektar, äng 19.636 hektar

samt avrösningsjord 58.044 hektar.

Av avrösningsjorden utgöras omkring 40 hektar av skogsmark och omkring

18 hektar av mossar.

Å egendomen finnas följande kronan tillhöriga byggnader, nämligen

boningshus, flygelbyggnad, logbyggnad och stathus med ekonomibyggnad,

samtliga i gott skick, hemlighus, sädesmagasin och såghus, i försvarligt

skick, samt flygelbyggnad, ladugård, hönshus och källare jämte svinhus, i

dåligt skick. Ladugården är oduglig och tarvar nybyggnad. Såghuset

är upplört i två våningar med säg och kvarn. Da drivkraft ej finnes å

platsen, torde byggnaden komma att rivas och bortforslas.

Åkerjorden består till större delen av sandmylla på grusbotten. Ängen

är i det närmaste värdelös. Skogsmarken är av övervägande god bonitet.

Virkesförrådet har uppskattats till 2,446 kubikmeter av huvudsakligen

björk och ek.

Egendomens arrendator J. E. Bengtsson har innehaft arrendet sedan

den 11 april 1928. Den i saluområdet ingående lägenheten Björkenholm

är med en areal av 0.42 hektar och mot en årlig avgäld av 15 kronor genom

ett den 11 april 1928 upprättat och av domänstyrelsen den 30 nämnda månad

godkänt kontrakt utarrenderat till systrarna Augusta Qvist och

Beata Qvist för tiden från och med den 14 mars 1928 så länge någon av

dem lever. Systrarna Qvist, som bebott lägenheten under 23 år och äga

å densamma befintliga boningshus och uthus, hava förklarat, att de önska

kvarbo å lägenheten på nu bestämda villkor och att de icke äro villiga

inköpa denna.

Egendomen har i befintligt skick saluvärderats till 45,000 kronor. Arrendevärdet

har uppskattats till 1,550 kronor.

Uppskattningsnämnden, som även verkställt värdering för upplåtelse av

egendomen under åborätt, har föreslagit, att Alarps huvudgård jämte lägenheten

Björkenholm måtte försäljas i en lott med hembudsrätt för nuvarande

arrendatorn, vilken på ett mycket förtjänstfullt sätt brukat egendomen.

Enligt nämndens mening funnes icke anledning att vid försäljningen

föreskriva särskilda villkor angående egendomens användning

samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan anses böra ifrågakomma,

bordo saluvärdet nedsättas med trettio procent. I försäljningen

borde icke ingå i såghuset befintlig sågbänk och stickhyvel.

Arrendatorn Bengtsson har förklarat sig villig inköpa egendomen till ett

pris av 40,000 kronor att betalas under fem år under villkor, att vid avträdandet

av egendomen laga av oell tillträdessyn hålles och att arrendatorn

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

tillerkännes enligt sagda syn uppskattad ersättning för minskade brister å

inis och för förbättringar å jord.

överlantmätaren har ansett, att hinder icke mötte för saluområdets avstycknmg

till särskild fastighet. I upplåtelseavtalet borde dock intagas

bestämmelse, att köparen skulle vara skyldig tåla den reglering av områdets

gränser, som vid avstyckningsförrättningen kunde bliva erforderlig,

ävensom angående förbehåll örn rätt för kronan till nödiga vägar över det

upplåtna området.

Jägmästaren och överjägmästaren hava tillstyrkt försäljning av området

till arrendatorn Bengtsson till av honom erbjudet pris med hänsyn till

atl ®f„tei;fråSan å jordbruksegendomar för närvarande vore mycket liten

och då, därest egendomen skulle i kronans ägo bibehållas, det bleve ofrånkomligt

att bygga ny ladugård, vilket beräknades draga en kostnad av

kronor. Jägmästaren har meddelat, att vid den syn, som

hållits vid Bengtssons tillträde av egendomen som arrendator, ingående

husröta uppskattats till 7,171 kronor och att Bengtsson under arrendetiden

botat en avsevärd del därav samt i övrigt förbättrat jorden.

Med utlåtande den 12 januari 1932 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Då egendomen icke vöre för kronoparkens skötsel behövlig, finge järnval

styrelsen tillstyrka försäljning av densamma. Av arrendatorn erbjuden

köpeskilling syntes styrelsen nöjaktig, och hade styrelsen icke helier

något att erinra emot övriga av honom angivna villkor. Ehuru arrendato

JCke V°re berätti§ad till hembud vid egendomens försäljning enligt

1929 ars upplåtelsegrunder, syntes han på grund av föreliggande omständigheter

dock böra erbjudas inköpa egendomen. Ärendet torde i varje

tall ej kunna avgöras utan riksdagens medverkan.

Då jag intet har att erinra mot det av domänstyrelsen tillstyrkta försäljningsförslaget,

hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av fastigheterna Alarp l1 och Bergstugan l1 under

kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands

län ifrågavarande område, med en areal — däri inbegripna

inom området befintliga allmänna vägar, vilka

icke ingå i försäljningen — av omkring 120.49

hektar och omfattande avdelningarna nr 1—55 enligt

den i ärendet företedda av distriktslantmätaren Per

Svedberg år 1929 upprättade kartan, må med ett saluvärde

av 40,000 kronor försäljas enligt förordningen

den 6 juni 1929 (nr 176) angående försäljning i vissa

fall av kronoegendom m. m. med hembudsrätt jämlikt 9

§ i förordningen för J. E. Bengtsson, att tillträdas den

14 mars 1933 samt under villkor i övrigt, att köpeskillingen

erlägges enligt bestämmelserna i 21 § och 22 §

B) sagda förordning, att köparen är skyldig respektera

gällande avtal om upplåtelse av lägenheten Björken
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr laholm.

att i köpet icke inga i såghuset befintlig sågbänk

och stickliyvel och ej heller å egendomen befintliga,

enskilda tillhöriga hus och anläggningar, att köparen

är skicklig tåla de jämkningar i områdets gränser och

eljest, vilka kunna komma att bestämmas vid områdets

avstyckning, att kronan förbehålles rätt till nödiga

vägar över området, samt att området överlåtes

i det skick, vari det vid tillträdet befinnes.

4:o.

Den från fastigheterna Kulla l1 och Givästorp l1 under kronoparken Alarp

i Slättåkra socken av Hallands län upplåtna arrendelotten Kulla är idar- °*‘

renderad till den 14 mars 1933 mot ett årligt arrende av 225 kronor. lands län.

Sedan fråga uppstått om försäljning av arrendelotten, har på domänstyrelsens

föranstaltande uppskattningsförrättning hållits i vederbörlig ordning.

Av handlingarna i ärendet, däribland vid uppskattningsförrättningen upprättat

instrument och en av distriktslantmätare!! Per Svedberg år 1929

upprättad karta, inhämtas bland annat följande.

Egendomen omfattar södra delen av Kulla-Givastorpskiftet under kronoparken

Alarp. Den är belägen 20 kilometer norr örn Halmstad och G kilometer

nordväst örn Oskarströms municipalsamhälle och järnvägsstation.

Saluområdet omfattar en areal av omkring 32.6 4 hektar, därav 7.14 2 hektar

tomt och åker, 2.2 9 6 hektar äng och 23.2 0 2 hektar avrösningsjord.

Av avrösningsjorden utgöras omkring 10 hektar av skogsmark och återstående

del av mossmark.

Å egendomen finnas boningshus, ladugård, sädeslada och svinhus, samtliga

tillhöriga kronan. Byggnaderna äro i gott skick.

Åkerjorden utgöres av grusjord och djup mossjord i ungefär lika omfattning.

Såsom äng redovisade områden bestå av glest skogbeväxta hagmarker.

Skogsmarken är beväxt med plantskog.

Egendomens arrendator Göran Johansson, som innehaft arrendet sedan den

14 mars 1929, har under arrendetiden väl hävdat egendomen. Han har

dessutom före kronans förvärv av egendomen under flera år bebott densamma

samt därvid varit anställd i dåvarande ägarens tjänst.

Saluvärdet har uppskattats till 7,500 kronor. Arrendevärdet har beräknats

utgöra 350 kronor.

Uppskoftningsnämnden, som även verkställt värdering för upplåtelse av

egendomen under åborätt, har föreslagit, att egendomen måtte försäljas med

hembudsrätt för nuvarande arrendatorn. Enligt nämndens mening funnes

icke anledning att vid försäljningen föreskriva särskilda villkor angående

egendomens användning samt återköpsrätt. Skulle likväl föreskrifter härutinnan

anses böra ifrågakomma, borde saluvärdet nedsättas med trettio

procent.

Arrendatorn Johansson har förklarat sig önska förvärva egendomen med

äganderätt. Han är dock icke villig att betala högre pris än fi,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 hafi (Nr 139) -

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Departements
chefen,

Överlantmätaren har ansett, att hillder icke mötte för saluområdets avstyckning

till särskild fastighet. Vid avstyckningsförrättningen borde stamfastigheterna

tillgodoses med nödig vågrätt över området.

Jägmästaren och öv er jägmästaren hava tillstyrkt försäljning av området

till av arrendatorn erbjudet pris.

Med utlåtande den 12 januari 1932 har domänstyrelsen underställt detta

ärende Kungl. Maj:ts prövning och därvid för egen del anfört följande.

Jämväl styrelsen tillstyrkte försäljningen, då egendomen icke vore behövlig

för kronoparkens skötsel. Styrelsen ansåge, att det av arrendatorn

erbjudna priset borde godtagas. Arrendatorn hade emellertid icke rätt till

hembud enligt 1929 års upplåtelsegrunder. Men då arrendatorn, som endast

kort tid innehaft arrendet, tidigare bebott egendomen och under arrendetiden

väl hävdat denna, samt då vid utbud av egendomen högre pris icke torde

kunna erhållas än det av arrendatorn erbjudna, förordade styrelsen likväl,

att arrendatorn medgåves hembudsrätt vid försäljningen. Ärendet torde

därför böra underställas riksdagens prövning.

Även jag biträder försäljningsförslaget, sådant det blivit av domänstyrelsen

förordat. Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att av fastigheterna Kulla l1 och Gi västorp l1 under

kronoparken Alarp i Slättåkra socken av Hallands län

ifrågavarande område, omfattande omkring 32.6 4 hektar

och närmare angivet å en i ärendet företedd av distriktslantmätaren

Per Svedberg år 1929 upprättad

karta, må med ett saluvärde av 6,500 kronor försäljas

enligt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176) angående

försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m. med

hembudsrätt jämlikt 9 § i förordningen för Göran

Johansson, att tillträdas den 14 mars 1933, samt under

villkor i övrigt, att köparen är skyldig tåla de jämkningar

beträffande området och dess gränser, vilka kunna

komma att bestämmas vid dettas avstyckning, att kronan

förbehålles rätt till nödiga vägar över området, samt att

detta överlåtes i det skick, vari det vid tillträdet belinnes.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 139.

19

5:o.

Kronoegendomen V* mantal Smälteryd nr 1 med underlydande lägenheten

Stenliden nr 1, Vs mantal Sätila Lillegård nr 1, Vs mantal Sätila Lönnegård

nr 6 och 1/t mantal Sätila Backegård nr S med underlydande lägenheten

Sätet Lilla nr 1 i Sätila socken av Älvsborgs län har genom domänstyrelsens

den 30 september 1908 utfärdade kontrakt varit upplåten på arrende

till den 14 mars 1929 mot en årlig avgäld av 750 kronor. Från sistnämnda

tidpunkt har egendomen sedermera i avvaktan på lösningen av

frågan örn dess framtida disposition utarrenderats till den 14 mars 1932

mot enahanda avgäld.

TJppskattningsförrättning har verkställts å egendomen under år 1926,

varefter förnyad uppskattning å vissa områden verkställts år 1929. Av

de vid förrättningarna förda instrumenten med tillhörande handlingar,

däribland en av distriktslantmätare]! Stig Svinhufvud år 1925 upprättad

karta med beskrivning över egendomen samt instrument över skogsvärderingen,

inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 40 kilometer från Borås, 23 kilometer från

Skene och 15 kilometer från Kävlanda järnvägsstationer, omfattar en

areal av 576.864 hektar, därav 43.164 hektar tomt och åker, 7.525 hektar äng,

513.546 hektar skogsmark och 12.629 hektar impediment.

Åkerjorden består av mullblandad sandjord på sandbotten och torvartad

jord på lerblandad sandbotten.

Byggnaderna å huvudgården äro tillräckliga och i gott stånd.

Fjärås kraftaktiebolag och Sätila elektriska distributionsförening u. p. a.

hava jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 11 november 1921 erhållit

tillstånd att över egendomen framdraga elektriska ledningar.

Å egendomen finnas bebyggda lägenheterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr

nr 2, Kröselidcn, Högekulle, Malid, Kågsberg, Tokaslätt och Klämman,

den sistnämnda upplåten till kronojägareboställe.

Hönsekärr nr 1 brukas av Alexander Olsson, Hönsekärr nr 2 av Andin

Karlsson, Malid av Johan Petter Pettersson och Tokaslätt av August Johansson.

Samtliga här nämnda lägenhetshavare hava brukat sina lägenheter

mera än tio år.

Lägenheten Kågsberg, som enligt 1926 års uppskattningsinstrument innehaves

av David Olsson, brukas numera under huvudgården, vars arrendator

är Sätila kommun.

I samma uppskattningsinstrument såsom brukare sedan mer än tio år

av lägenheterna Kröselidcn och Högekulle uppgivna Carolina Börjesson

och Charlotta Magnusson hava numera överlåtit sina lägenheter, Carolina

Börjesson till sill son Karl Bengtsson och Charlotta Magnusson till sin

måg Karl Eriksson.

Byggnaderna å lägenheterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2, Malid,

Kröseliden och Högekulle ägas numera av respektive innehavare. Husen

å lägenheten Tokaslätt ävensom å lägenheten Kågsberg ägas av Sätila

ku muran.

Av egendomen arrenderar förre folkskolläraren Elof Strandberg ett obebyggt

mindre område, motsvarande ägofigurerna nr 286 och 287 å kartan

Smälteryd

nr 1 m. m. i

Älvsborgs län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. May.ts proposition Nr 139.

samt angränsande en av Strandberg förut från egendomen inköpt, bebyggd

bostadslägenhet.

Vid 1926 års uppskattningsförrättning anköllo dåvarande

lägenketshavarne ävensom förre folkskolläraren Strandberg hos uppskattningsmännen

att få inköpa de områden, de hade under bruk. Sätila sparbank

uttalade därjämte för uppskattningsmännen önskemålet att från

egendomen få förvärva mark för uppförande av sparbanksbyggnad.

Uppskattning snämnden förordade försäljning av lägenheterna Hönsekärr

nr 1, Hönsekärr nr 2, Ivröseliden, Högekulle, Malid och Krigsberg.

Nämnden ansåg sig dessutom böra i anledning av till nämnden från flera

håll ingångna förfrågningar rörande förvärv av byggnadstomter föreslå,

att ett i närheten av Sätila kyrka beläget område av egendomen, motsvarande

å kartan angivna ägofigurerna nr 278, 279, 286 och 287, skulle upplåtas

för sådant ändamål samt uppstyckas i åtta bostadstomter.

Härigenom skulle enligt nämndens mening även möjlighet kulina beredas

sparbanken att genom inköp av en eller flera tomter lösa sin byggnadsfråga.

Förre folkskolläraren Strandbergs anhållan att få inköpa det av

honom arrenderade området liksom även framställningen från innehavaren

av lägenheten Tokaslätt att få förvärva denna lägenhet förordades

däremot icke av uppskattningsnämnden. Försäljningslotternas gränser

utmärktes å kartan med blå och bruna streckade linjer. De av uppskattningsnämnden

lotterna åsätta saluvärdena framgingo av uppskattningsinstrumentet.

Länsstyrelsen liksom kronojordstyckningssakkunniga biträdde uppskattningsnämndens

dispositionsförslag.

Vid den av överlantmätaren ur lantmäteriteknisk synpunkt verkställda

granskningen befunnos emellertid de lotterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr

nr 2 och Malid tilldelade skogsarealerna för små, för att avstyckning av

lotterna skulle kunna tillåtas. Utökning av ifrågavarande lotters skogsmark

föreslogs därför av överlantmätaren. Av honom tillagda områden

utmärktes å kartan med heldragna blyertslinjer.

Ny upp skattning sförrätt ning blev genom denna av överlantmätaren

vidtagna ändring nödvändig ifråga örn nyssnämnda lotter, och

verkställdes denna nya saluvärdering såsom förut nämnts under å r 1 9 2 9.

Ny skogsvärdering har även skett i fråga örn lotterna Kröselid, Högekulle

och Kågsberg under år 1930.

Samtliga försäljningslotters definitiva gränser hava å kartan inlagts

med krita. Arealer och slutliga saluvärden framgå av följande tabell,

i vilken jämväl angivits lägenheternas nuvarande innehavare.

Föreskrifter örn särskilda villkor för lotternas användning hava icke

av uppskattningsmännen befunnits nödiga, liksom icke heller ansetts erforderligt

att stadga rätt för kronan till eventuella återköp. För den händelse

Kungl. Majit skulle finna sådant stadgande örn återköpsrätt nödvändigt,

har reducering av saluvärde för sådant fall icke ansetts påkallad.

Vid försäljning av jordbrukslägenheterna skulle kronan tillförsäkras rätt

till obehindrad transport av virke över lägenheterna.

Över jägmästaren har icke haft något att erinra mot föreliggande försäljningsf

orsing. I avgivet utlåtande har dock över jägmästaren hemställt,

att, utöver vad uppskattningsmännen beträffande kronans rätt till

fri virkestransport föreslagit, i blivande köpekontrakt örn en del av lägenheterna

jämväl måtte inryckas stadgande om rätt för kronan att mot

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 21

Lägenhetens

namn samt

tomtnummer

å kartan

Inne-

...

Ägo figurer

Areal i

hektar

Saluvärde i

kronor

havarens

namn

å

kartan

tomt

och

åker

äng och

odlings- mark

avrös-

nings-

jord

summa

summa

■ . ; ''

därav lör

växande

skog

Hönsekärr nr 1

Alexander

Olsson

av 1, av 16,

17—43, av 81,

av 82, av 195

1.515

0.0 4 5

7.549

9.100

3,100

2,050: -

Hönsekärr nr 2

Andin Karls- son

av 16, av 81,

av 82,83—89,

av 195, av 196

1.130

0.136

2.884

4.150

1,900

1,150: —

Kröseliden......

Karl Bengts- son

av 1, 2—15

0.54 6

0.040

3.341

3.027

1,775

1,323: 8 2

Högekulle......

Karl Eriksson

av 1, av 226,

44—80, 227 a

-241

1.2 23

i

0.4 6 0

7.52 0

9.200

1,770

769: 27

Malid............

J. I\ Petters- son

242—255, 310

—336, av 337

2.102

0.21 7

3.800

6.179

1,860

560: —j

Ragsberg ......

Sätila kom- mun

256—267,

297—309

1.263

0.3 05

5. T 69

7.32 7

1,135

135: 46 j

tomt nr 1......

obebyggd

av 287

0.215

—

—

0.215

500

—

» »11...

»

av 287

0.2 ! 5

—

—

0.215

500

—

» » lii ...

»

av 286

0.272

—

—

0.27 2

650

—

» » IV

».

av 280

0.2 78

--

—

0.2 7 3

550

—

» » v ...

»

av 279

0.252

—

0.252

600

—

» » VI ...

»

av 279

0.252

—

-

0.252

600

» » vil...

»

av 279

0.254

—

—

0.254

500

» » VIII...

»

278

0.125

—

—

0.125

380

—

viss köpeskilling få disponera mark, sorn kunde erfordras för eventuell

nyanläggning eller omläggning av väg till det i statens ägo kvarvarande

skogsskiftet.

Domänstyrelsen Ilar med skrivelse den 3 februari 1932 underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning och därvid meddelat, att styrelsen gått i författning

örn egendomens skötsel intill den 14 mars 1933. För egen del Ilar

domänstyrelsen vidare anfört:

Styrelsen biträdde för egen del försäljningsförslaget. Lotterna borde

med arealer och till saluvärden, som i tabellen angåves, upplåtas med full

och oinskränkt äganderätt.

Hembudsrätt bordo därvid tillerkännas Alexander Olsson till lotten

Hönsekärr nr 1, Andin Karlsson till lotten Hönsekärr nr 2, Karl Bengtsson

till lotten Kröseliden och Karl Eriksson till lotten Högekulle.

Samtliga förenämnda lägenhetshavare linde i skrivelser till styrelsen

förklarat sig vilja till åsätta saluvärden förvärva respektive lotter.

Lotten Malid ansåge styrelsen böra försäljas under hand. Hembudsberättigade

innehavaren Johan Petter Pettersson hade på förfrågan visserligen

förklarat sig vilja förvärva lotten men till en till 1,000 kronor

nedsatt köpeskilling. Med hänsyn till övriga lägenhetshavare, vilka god
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departementschefen

.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

tagit respektive lotter åsätta saluvärden, hade styrelsen funnit sig icke

kunna medgiva en sådan nedsättning.

Lotten Kågsberg, som innehafts av David Olsson och numera brukades

av Sätila kommun, borde enligt styrelsens mening försäljas till kommunen,

vilken även i skrivelse till styrelsen förklarat sig vilja förvärva densamma

till det saluvärde, som lotten åsatts.

Vad beträffade de till försäljning föreslagna bostadstomterna borde

dessa med undantag av tomterna nr V, VI och VII, vilka lämpligen borde

försäljas till Sätila sparbank, upplåtas under hand; och meddelade styrelsen

i detta sammanhang, att kronoegendomens arrendator redan under

år 1930 med styrelsens medgivande för sin arrendetid med nyttjanderätt

till sparbanken upplåtit ett område av egendomen, som motsvarade tomterna

nr V, VI och VII. Sparbanken, som å detta område börjat uppföra

nybyggnad, hade anhållit att till åsätta saluvärden få förvärva dessa

lotter.

Det av domänstyrelsen sålunda framlagda försäljningsförslaget finner

jag mig kunna biträda.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen Vs mantal Smälteryd nr 1

med lägenheten Stenliden nr 1, Vs mantal Sätila Lillegård

nr 1, Vs mantal Sätila Lunnegård nr 6 och V*

mantal Sätila Backegård nr 8 med lägenheten Sätet

Lilla nr 1 i Sätila socken av Älvsborgs län må med

tillträdesrätt den 14 mars 1933 försäljas,

dels jämlikt förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i Anssa fall a\r kronoegendom

m. m.,

ej mindre lotterna Hönsekärr nr 1, Hönsekärr nr 2,

Kaseliden och Högekulle med salirvärden aA'' respektive

3,100, 1,900, 1,775 och 1,770 kronor med liembudsrätt

enligt 9 § i nämnda förordning för Alexander Olsson

till lotten Hönsekärr nr 1, Andin Karlsson till lotten

Hönsekärr nr 2, Karl Bengtsson till lotten Kröseliden

och Karl Eriksson till lotten Högekulle,

än äA^en lotten Malki samt bostadstomterna I—IV

och VIII ATar för sig enligt 13 § i samma förordning

med saluvärden aA'' respektive 1,860, 500, 500, 650, 550

och 380 kronor,

dels ock lotten Kågsberg till Sätila kommun mot en

köpeskilling aA'' 1,135 kronor och bostadstomterna V,

VI och VII mot en köpeskilling a\'' tillhopa 1,700 kronor

till Sätila sparbank, under villkor att köpeskillingarna

vid tillträdet kontant erläggas till länsstyrelsen

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

i länet, som Ilar att utfärda köpebref'', samt att köpare

skola svara för sistberörda lott och tomtområden efter

tillträdet åvilande onera och utskylder samt vidkännas

kostnader för lagfarter och övriga med köpen förenade

utgifter;

med iakttagande av beträffande samtliga försäljer

ningslotter, att lotterna överlåtas i det skick, vari de

på grund av bestämmelserna i nu örn egendomen gällande

arrendekontrakt skola av arrendatorn avlämnas,

samt att inga byggnader ingå i försäljningarna;

beträffande samtliga jordbrukslotter, att kronan

förbehålles att avgiftsfritt över lotterna transportera

virke samt vid eventuell behövlig nyanläggning

eller omläggning av över lotterna förande

väg härför disponera erforderlig mark; samt beträffande

de jordbrukslotter och bostadstomter, som beröras

av de utav Fjärås kraftaktiebolag och Sätila elektriska

distributionsförening u. p. a. jämlikt Kungl.

Maj:ts resolutioner den 11 november 1921 framdragna

elektriska ledningar, att köpare tillförbindas att respektera

den kraftaktiebolaget och distributionsföreningen

tillkommande rätten att hava ledningarna

kvarstående.

6:o.

Kronoegendomen 1 mantal Kastensbol nr 1 i Långseruds socken av Värmlands

län är till den del, den icke är ställd under skogsstaten, utarrenderad

intill den 14 mars 1932. Årlig avgäld har från den 4 augusti 1922 till

den 14 mars 1930 utgått med 1,380 kronor, men har domänstyrelsen från

sistnämnda dag nödgats upplåta egendomen för skötsel och vård mot en

årlig avgäld av 300 kronor.

Å arrendelotten har hållits uppskattning under år 1927. Av det över

förrättningen uppgjorda instrumentet med tillhörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren Hj. Hjelmström år 1926 över egendomen upprättad

karta med beskrivningar, inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som är belägen 40 kilometer från Åmål, 32 kilometer från

Säffle köping och 13 kilometer från Nysäters lastageplats vid Byälven, innehåller

i sin helhet en areal av 319.6 74 hektar, därav 49.191 hektar tomt

och åker, 41.6 71 hektar ängsmark samt 228.8 12 hektar avrösningsjord.

Arrendelotten omfattar 37.7940 hektar åker och tomt, 27.4090 hektar äng

samt omkring 50 hektar skogsmark.

Åkerjorden består till cirka tre fjärdedelar av lermylla på lerbotten och

till en fjärdedel av mossodling, som är beroende av sjön Aspens vattenstånd.

Kastensbol

nr 1 i Värmlands

län.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 131).

Åbyggnaderna äro nöjaktiga.

Kohlsäter kraftaktiebolag har jämligt Kungl. Maj:ts resolutioner den 14

juni 1929 och den 11 juli 1930 medgivits rätt att över egendomen framdraga

elektriska kraftledningar.

Å den utarrenderade delen av egendomen finnas två torp, Nykullen eller

Norra Kullen samt Marielund eller Hålan, båda bebyggda med kronan tillhöriga

hus. Dessutom har å egendomen förut funnits en med arrendatorns

hus bebyggd lägenhet, benämnd Södra Kullen. Berörda lägenhet brukas

numera under huvudgården, och byggnaderna å densamma äro nedrivna.

Torpet Nykullen eller Norra Kullen innehaves sedan 12 år av Gustaf

Karlsson, medan torpet Marielund eller Hålan för närvarande står obebott

och sedan flera år obrukat.

Kronojordstyckningssakkunniga hava föreslagit försäljning av egendomens

jordbruk i följande fem lotter: torpet Marielund eller Hålan, torpet

Nykullen eller Norra Kullen, förutvarande lägenheten Södra Kullen, ett

område invid den så kallade Årängen, bebyggt med en kronan tillhörig

arbetarebostad, samt huvudgården.

Uppskattningsmännen hava likaledes föreslagit försäljning av arrendelotten

uppdelad i förenämnda fem lotter. Egendomen i övrigt eller egendomens

under skogsstaten ställda utmark med därå varande torpen Belsingetorpet,

Baggetorpet samt Knipan skulle avsättas till kronopark. Efter

förslag av jägmästaren hava uppskattningsmännen å det till Södra Kullen

hörande området avsatt en virkesupplagsplats invid sjön Aspen örn 0.15

hektar. Vid försäljning av Södra Kullen hava uppskattningsmännen förordat

nämnda upplagsplats undantagande.

På grund av de förändrade förhållanden inom jordbruket, som inträtt

sedan förrättningen verkställts, har domänstyrelsen föranstaltat om ny saluvärdering

å egendomen under åren 1930 och 1931. Därvid hava uppskattningsmännen

föreslagit, att den obebyggda lotten Södra Kullen skulle sammanslås

med huvudgården till en försäljningslott, eller alternativt att huvudgården

och Södra Kullen skulle försäljas var för sig.

Vid prövning huruvida de föreslagna försäljningslotterna uppfyllde de i

jorddelningslagen fastställda fordringar för avstyckning, har överlantmätaren

i länet anfört, att den lotterna tilldelade skogsmarken visat sig beträffande

tre av lotterna icke vara tillräcklig.

På grund härav hava uppskattningsmännen verkställt rättelse i lotternas

skogsarealer, liksom omvärdering av desamma. Med iakttagande härav

hava försäljningslotterna med följande arealer åsatts de arrende- och saluvärden,

som framgå av efterföljande tabell.

I den för lotten nr II angivna arealen är ej det till virkesupplagsplats

föreslagna området örn 0.15 hektar inräknat.

Nuvarande arrendatorerna av egendomen, Anders och Alfred Olsson, hava

innehaft arrendet endast sedan år 1930 och äro följaktligen icke liembudsberättigade

vid gårdens försäljning. Uppskattningsmännen hava därför

föreslagit, att huvudgården, vare sig den försäljes enligt alternativ A eller

B, måtte upplåtas enligt bestämmelserna i 15 § förordningen den 6 juni

1929 (nr 176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

Innehavaren av torpet Nykullen eller Norra Kullen, motsvarande försäljningslotten

nr IV, Gustaf Karlsson, vilken innehaft torpet sedan 12 år och

under denna tid väl hävdat detsamma, har av uppskattningsmännen föreslagits

till erhållande av liembudsrätt vid torpets försäljning. Karlsson har

förklarat sig villig att till åsatt saluvärde inköpa torpet, övriga försälj
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition Nr 139.

25

Lottens nummer

och namn

Ägofigur å kartan

Are

a 1 i

li e k

1

tar

Arrén-

Saluvärde

kronor

tomt

och

åker

äng

a vr os- li ingg- jerd

summa

devär-

de

kronor

summa

därav

lör

växan- de skog

22. lii

12.522

27.024

62.55 7

650

26,400

9,000

9.238

3.352

.

12.420

25.oio

230

7,800

3,900

31.049

15.374

40.044

87.567

900

37,100

12,900

9 24 7

0.851

9.3 7 2

12.970

70

5,150

3,000

1.751

1.5S4

9.153

12.488

75

6,800

4,200

2.147

9.100

11.480

22.72 7

100

2,550

450

Alternativ A.

Lotten nr I, hu-i

Lotten nr II, Södra

Kullen ............;

513, av 524, 571, avj

572, del av skogs]

ken

v 513, av 514, 5

523, av 524,525—570. j

av 572, del av skogs-j

marken

Alternativ B.

Lotten nr I och II,

huvudgården ochj

Södra Kullen —1298—447, 490 — 512, av

; 513, av 514, 515-572,

del av skogsmarken

Lotten nr lil, Marielund

............

Lotten nr IV, Ny
-

573—595, 597—616, 618,

620—626, del av skogsmarken
-

marken

Loiten nr V, Årängen.

..............< 152—296

ningslotter, till vilka inga hembudsberättigade finnas, borde, enligt uppskaltningsmännen,

utbjudas under hand enligt bestämmelserna i 13 § i berörda

förordning. Till lotterna nr III och V bava spekulanter anmält sig,

vilka till åsätta saluvärden önska förvärva lotterna.

Några särskilda villkor för lotternas försäljning hava uppskattningsmännen

icke föreslagit. Ej heller bar föreskrift cm återköpsrätt för kronan

vid upplåtelse av någon styckningslott befunnits erforderlig. För den händelse

att dylik rätt likväl skulle anses lämplig vid upplåtelse av någon

lott, borde lotten åsatt saluvärde nedsättas med femton procent.

Med skrivelse den 4 december 1931 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid på av uppskattningsmännen anförda

skäl tillstyrkt försäljningsförslaget enligt alternativ B. Huvudgården

och Södra Kullen borde alltså försäljas såsom en lott. Mot de åsätta

saluvärdena hade styrelsen icke något att erinra. Styrelsen hade låtit föranstalta

örn egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1933.

Mot det av domänstyrelsen sålunda tillstyrkta försäljningsförslaget bar Departementtjag

intet att erinra.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 höft. (Sr 139.)

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139.

Norra

Kocklanda

nr 1 i Värmlands

län.

Frågan om dispositionen efter den 14 mars 1933 av den i kronans ägo

kvarvarande delen av egendomen torde avgöras av Kungl. Maj:t, sedan

riksdagen beslutat i försäljningsfrågan.

dag hemställer nu, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Kastensbol nr 1 i

Långseruds socken av Värmlands län må enligt bestämmelserna

i förordningen den 6 juni 1929 (nr 176)

angående försäljning i vissa fall av kronoegendom m. m.

försäljas

lotten I + II enligt 15 § i nämnda förordning med

ett saluvärde av 37,100 kronor,

lotterna III och V var för sig enligt 13 § i samma

förordning med saluvärden av 5,150 kronor respektive

2,550 kronor,

lotten IV enligt 9 § i förordningen med ett saluvärde

av 6,800 kronor och med hembudsrätt för Gustaf

Karlsson,

med iakttagande beträffande lotten I + II, att förenämnda

till virkesupplagsplats föreslagna område örn

0.15 hektar icke ingår i försäljningen samt att förbehåll

göres örn rätt för kronan till fri väg till upplagsplatsen,

samt beträffande samtliga lotter, att de

överlåtas i befintligt skick, samt att köpare skall förbinda

sig att respektera den, jämlikt Kungl. Maj:ts

resolutioner den 14 juni 1929 och den 11 juli 1930,

Kohlsäters kraftaktiebolag medgivna rätten att hava

elektriska högspänningsledningar framdragna över egendomen,

i den mån dessa ledningar beröra de särskilda

styckningslotterna.

7:o.

Kronoegendomen 1 mantal Norra Kocklanda nr 1 i Bro socken av

Värmlands län var upplåten å arrende till den 14 mars 1928 mot en årlig

avgäld av 1,900 kronor. Från sistnämnda tidpunkt har egendomen utarrenderats

till den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 600 kronor.

Å egendomen hölls arrendeuppskattning under år 1925. Av det över

förrättningen upprättade instrumentet med tillhörande handlingar, däribland

en av distriktslantmätaren O. A. Bergström år 1924 kopierad och

kompletterad karta över egendomen jämte beskrivningar, inhämtas bland

annat följande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 139.

Egendomen, som är belägen 11 kilometer från Säffle köping och 2.5

kilometer fran Värmlandsbro station, innehåller en areal av 164.007 hektar,

därav 60.07 hektar tomt och åker, 2.238 hektar äng oell odlingsmark samt

101.699 hektar avrösningsjord.

Åkerjorden består av lera, ler- oell sandmylla samt något mulljord.

Av egendomens åbyggnader äro boningshus oell ladugård användbara,

^arbetarebostad oell magasin dåliga, stall samt lador och loge fallfärdiga.

Jämlikt Kungl. Maj:ts resolutioner den 3 december 1920 och den 23 september

1921 havn Huggenäs oell Bro elektriska distributionsförening

u. p. a. samt vattenfallsstyrelsen berättigats att över egendomen framdraga

elektriska kraftledningar.

Torp eller lägenheter finnas för närvarande ej vid egendomen. Förut

har vid egendomen funnits en lägenhet Enrönningen och ett torp Grindstugan.

Borönningen är numera till hälften lagd under huvudgården

och till hälften under skogsstaten. Å den av skogsstaten brukade delen

liro de kvarvarande byggnaderna, nämligen en lada och en mindre bod.

belägna. Torpet Grindstugan, numera övergivet, är bebyggt med en i

dåligt skick befintlig stuga.

Vid 1925 års uppskattningsförrättning föreslogo uppskattningsmännen,

.att egendomen i sin helhet ånyo skulle utarrenderas.

Kr ono jordsty ökning ssakkunniga hava under år 1926 besiktigat egendomen

samt därvid föreslagit, med hänsyn till åbyggnadernas mindre goda

beskaffenhet, att egendomen skulle uppdelas i tre försäljningslotter och

■en kronoparkslott, nämligen torpet Grindstugan, å kartan betecknat med

lotten nr II, ett obebyggt område, å kartan betecknat med lotten nr III.

omfattande en del av huvudgården och södra delen ay lägenheten Enrönningen

örn inalles 15 hektar åker, huvudgården i övrigt, a kartan betecknad

med lotten nr I, samt egendomens återstående del, avsedd till kronopark.

Med anledning av detta förslag lät domänstyrelsen föranstalta örn

ny uppskattningsförrättning vid egendomen under år 1927, därvid uppskattningsmännen

biträdde kronojordstyckningssakkunnigas förslag.

På grund av de förändrade förhållanden inom jordbruket, som inträtt

refter sistnämnda uppskattningsförrättning, har domänstyrelsen under år

1931 låtit föranstalta örn ny värdering av egendomen.

Av det instrument, som i anledning därav upprättats, framgå!’, att

uppskattningsmännen framlagt två alternativa förslag till egendomens

disposition, nämligen alternativ I, motsvarande det av kronojordstyekningssakkunniga

år 1926 framlagda förslaget, samt alternativ II, enligt vilket

samtliga tre försäljningslotter skulle sammanslås till en gemensam försäljningslott.

Uppskattningsmännen hava förordat alternativ II, enär det,

under nu rådande förhållanden inom jordbruket, vore, enligt uppskattningsmännens

åsikt, föga troligt, att de till försäljning föreslagna obebyggda

lotterna kunde finna köpare.

Vederbörande jägmästare har förklarat sig anse, att, därest huvudgården

skulle försäljas enligt alternativ II, den försäljningslotten tilldelade

skogsarealen borde i någon mån reduceras.

Över jägmästaren har icke ansett nödvändigt att reducera skogsarealen

i händelse av huvudgårdens försäljning enligt alternativ IT. Skulle dock

-en dylik reducering anses lämplig, har överjägmästaren, för undvikande

av olämpliga gränser, föreslagit en minskning av skogsarealen med ett

■område, å kartan utmärkt med röda linjerna a-b-c-d. Beträffande det av

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Depot temén täcke

fen.

Kungl. May.ts proposition Nr 139.

jägmästaren skogen åsätta värdet Ilar överjägmästaren föreslagit en

minskning av detsamma med 15 procent.

De olika försäljningslotterna hava med av uppskattningsmännen föreslagna

arealer och med av över jägmästaren reducerade skogsvärden

åsatts följande arrende- och saluvärden.

A

e a 1 i

h e k t

a r

Arrende- värde i

kronor

Saluvärde i kronor

Försa] jningslott

tomt

och åker

ängs-

mark

avrös-

nings-

jord

summa

summa

därav för

växande

skog

Lott nr I huvudgården

32.3

1.305

20.52 9

54.634

750

22,250

5,712 |

^ 11 Grindstugan

9.597

0.751

9.222

19.5 7

200

6,540

3,528 j

» 3 Il[ ..................

14.662

0.083

14.866

29.611

260

8,150

4,471 ]

Samtliga lotter 1, II, III

enligt alternativ 11 ...

57.059

2.1» 9

46.117

105.315

1,270

37,000

''

13,711

Några särskilda villkor för lotternas användning hava uppskattningsmännen

icke föreslagit. Ej heller har föreskrift örn återköpsrätt för

kronan vid upplåtelse av någon försäljningslott av uppskattningsmännen

befunnits erforderlig. I händelse av förbehåll örn återköpsrätt hava uppskattningsmännen

föreslagit en nedsättning i respektive saluvärden med

15 procent.

Överlantmätaren bär meddelat, att från lantmäteriteknisk synpunkt

intet hinder förelåge för lotternas avstyckning.

Egendomens nuvarande arrendator, Äng. Andersson, vilken innehaft

arrendet av egendomen sedan år 1909 och under tiden väl hävdat densamma,

bär förklarat sig önska inköpa huvudgården enligt alternativ II

till det åsätta saluvärdet. Uppskattningsmännen hava förordat arrendatorn

Andersson till erhållande av hembud vid huvudgårdens försäljning:

enligt 9 § första stycket i förordningen den 6 juni 1929 angående försäljning

i vissa fall av kronoegendom m. m.

Med skrivelse den 11 januari 1932 har domänstyrelsen underställt ärendet

Kungl. Maj:ts prövning samt därvid för egen del anfört följande.

Styrelsen förordade på de av uppskattningsmännen anförda skäl huvudgårdens

försäljning enligt alternativ II med hembudsrätt för nuvarande

arrendatorn Aug. Andersson. Lika med överjägmästaren ansåge

styrelsen någon reducering av skogsarealen ej erforderlig vid huvudgårdens

försäljning i en lott. Mot de åsätta saluvärdena hade styrelsen,

efter den av överjägmästaren företagna reduceringen av skogsvärdena,

ej något att erinra. Ett å ägofiguren nr 170 å kartan beläget

grustag om ungefär 1.5 hektar borde för allmänt behov undantagas vid

försäljningen. Styrelsen hade låtit föranstalta örn egendomens skötsel

och vård till den 14 mars 1933.

Domänstyrelsens sålunda framlagda förslag till egendomens disposition

finner jag mig kunna biträda.

Frågan örn dispositionen efter den 14 mars 1933 av den i kronans ägo

kvarvarande delen av kronoegendomen torde framdeles, då riksdagens

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 139. 29

beslut i försäljningsfrågan föreligger, få underställas Kungl. Marits

prövning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronoegendomen 1 mantal Norra Kocklanda

nr 1 i Bro socken av Värmlands län huvudgården med

en areal av omkring 105.315 hektar — med undantag

av det å ägofiguren nr 170 belägna grustaget — må

med ett saluvärde av 37,000 kronor och med tillträdesrätt

för köparen den 14 mars 1933 försäljas enligt

bestämmelserna i förordningen den G juni 1929 (nr

176) angående försäljning i vissa fall av kronoegendom

m. m. med hembudsrätt enligt 9 § i förordningen

för Aug. Andersson samt med förbehåll örn rätt för

kronan till fri väg över egendomen dels till återstående

del av lägenheten Enrönningen och dels till där•

intill belägna skogsmarken, skolande köparen respektera

den Huggenäs och Bro elektriska distributionsförening

u. p. a. och vattenfallsstyrelsen jämlikt resolutioner

den 3 december 1920 och den 23 september

1921 medgivna rätten att hava elektriska högspänningsledningar

framdragna över egendomen.

Statsrådets övriga ledamöter instämma i vad departementschefen hemställt

uti de under l:o—7:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Eegenten lämnar

bifall till vad departementschefen hemställt samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition

i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Allan Tigerschiöld.

lUhang till riksdagens protokoll 1932. 1 sami. 112 hafi. (Sr 139.)

I

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:222 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 139 angående försäljning av vissa kronoegendovnar och lägenheter från sådatm egendomar. a1 i texten
  2. JoU 1932:60 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 139 angående försäljning av vissa kronoegendomar och lägenheter från sådana egendomar. s. 11 i texten