Sök i Ratio Lex

Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark

3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1932:14, Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts proposition Nr 14.

1

Nr 14.

Kungl. Maj:ta proposition till riksdagen angående avstående i vissa

fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt

eller servitutsrätt till sådan mark; given Stockholms

slott den 31 december 1931.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1931.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena friherre Ramel, statsråden

Gärde, Hamrin, von Stockenström, Städener, Gyllenswärd,

Holmbäck, Jeppsson, Hansén, Rundqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, kommunikations-,

ecklesiastik- och handelsdepartementen anför chefen för jordbruksdepartementet,

statsrådet von Stockenström:

I skrivelse den 13 maj 1931, nr 208, har riksdagen anmält, att riksdagen

bifallit vad Kungl. Majit i proposition den 6 februari 1931, nr 122, föreslagit

angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller

upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark. Riksdagens

sålunda meddelade beslut — vilket innefattar bemyndigande att i de avsedda

fallen utan riksdagens hörande på vissa vilkor giva förordnande i

sagda ämnen — har Kungl. Majit genom brev till domänstyrelsen den 29

Bihang till riksdagens protokoll 193‘2. I sami. Ii höft. (Nr 1i.) ''

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 14.

maj 1931 (sv. förf.-saml. nr 134) meddelat styrelsen och övriga vederbörande

till kännedom.

Det jämlikt riksdagens förenämnda beslut givna bemyndigandet gäller

för tiden intill den 1 juli 1932. Enahanda bemyndigande torde nu böra

hos riksdagen äskas för ytterligare ett års tid.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att för tiden 1 juli 1932—30 juni 1933

dels medgiva, att, dä för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande

lag annan än kronan kan förpliktas att efter expropriation avstå fastighet

eller upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan

tillhörig mark Ingés i anspråk, förordnande örn avstående av marken eller

upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma må, utan riksdagens

hörande i varje särskilt fall, meddelas:

a) av Kungl. Majit, där fråga är örn avstående eller upplåtande av mark

för järnväg eller elektrisk anläggning, eller där jordområde, som skall avstås

eller vartill särskild rätt skall upplåtas, är bebyggt eller överstiger feni

hektar eller i värde uppgår till mera än tvåtusen kronor; samt

b) i övriga fall av den centrala förvaltningsmyndighet, under vars vård

och inseende fastigheten står;

dels ock besluta:

1) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller upplåtes, lösen

eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå efter ty i lagen oni

expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas

a) i de fall, då Kungl. Majit beslutat örn markens avstående eller upplåtande,

såvitt ej Kungl. Majit finner skäligt förordna örn ersättningens

bestämmande av sådan nämnd, som omförmäles i lagen om expropriation,

av tre gode män, av vilka länsstyrelsen i länet och sökanden, var för sig,

utse en och domaren i orten den tredje; Kungl. Majit dock obetaget att, då

fråga är allenast om begagnande av mark för ändamål som förut nämnts,

utan att marken avstås, besluta om ersättningens bestämmande på sätt,

Kungl. Majit prövar lämpligt, samt

b) i fråga örn sådan mark eller särskild rätt, örn vars avstående eller upplåtande

central förvaltningsmyndighet förordnat, av samma myndighet;

2) att i fråga örn mark, som är avsedd att användas för framdragande

av elektrisk ledning, utom vad under 1) stadgas jämväl föreskrifterna i

lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar,

skola lända till efterrättelse;

3) att, där Kungl. Majit lämnat kommun, enskild person eller bolag tillstånd

att inom riket anlägga järnväg eller där fråga är örn anläggande

eller förändring av allmän väg, medgivande må, där så prövas lämpligt,

lämnas ej mindre därtill att mark, som står under kronans omedelbara

disposition eller tillhör någon av de under bruk och bergverk för nödigt

skogsfång upplåtna allmänningar eller någon äv de genom domänstyrelsens

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 14. 3

försorg utarrenderade kronoegeudomar, vilka icke upplåtits till förenade

mötespassevolanskassornas fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond,

må avstås eller upplåtas utan annan ersättning till kronan an att,

därest och i den mån å marken växande skog ingår i överlåtelsen och det

icke finnes skäligt annorlunda medgiva, ersättning för sådan skog skall

utgå efter vederbörande myndighets bestämmande; än även därtill att for

företaget ifråga må kostnadsfritt begagnas sådana å kronans ägor belägna

kalk- och stenbrott samt grustäkter, som kunna vara disponibla; samt

4) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de fall, då rätt eller plikt

att lösa kronan tillhörig mark följer av bestämmelse i allmän lag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sture Idar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1932:31 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt s. 4 i texten
  2. JoU 1932:4 Utlåtande, i anledning av Kungl. Marits proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitut s. 1 i texten